Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om anställande av försök för möjliggörande av en snabbare publicering av kamrarnas debatter.

1950-05-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1950:17, Utlåtande i anledning av väckt motion om anställande av försök för möjliggörande av en snabbare publicering av kamrarnas debatter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

llankoutskottets utlåtande nr 17.

1

Nr 17.

Utlåtande i anledning av väckt motion om anställande av försök

för möjliggörande av en snabbare publicering av kamrarnas

debatter.

I en inom första kammaren väckt, till bankoutskottet hänvisad motion

nr 166 ha herrar Holmbäck och Näsgård anfört och hemställt följande:

Frågan om ett snabbare offentliggörande av riksdagsdebatterna var föremål

för ingående överläggningar vid 1937 års riksdag. En kommitté — den

s. k. stenografkommittén — som efter kamrarnas uppdrag tillsatts av fullmäktige

i riksgäldskontoret, hade avgivit ett utlåtande i ärendet. Kommitténs

betänkande jämte en inom första kammaren väckt motion behandlades

av sammansatt konstitutions- och bankoutskott och föranledde livliga

debatter inom riksdagen. Någon åtgärd, som ledde till snabbare publicering

av debatterna, följde emellertid icke.

Protokollen i utländska parlamentariska församlingar tryckas inom vida

kortare tid än hos oss. Så offentliggöras protokollen för sammanträdena i

det engelska parlamentet — både i överhuset och i underhuset — redan

dagen efter det sammanträde hållits. I Norge utdelas protokollen i tryckt

skick efter ungefär hälften så kort tid som hos oss. Särskilt i England medför

den snabbare publikationen att pressen har ett mera utförligt material

för sin behandling av debatterna medan dessa ännu äga aktualitet. Den

långsamma publikationen hos oss åstadkommer, att i detta hänseende debattprotokollen

bli betydelselösa.

De önskemål, som titt och tätt komma till synes om ett snabbare publicerande

av riksdagsdebatterna, synas visa, att frågan på nytt bör tagas

upp. En yttre anledning därtill ger det förebildliga sätt, på vilket interparlamentariska

unionen vid sitt sammanträde i Stockholm i september

månad i fjol kunde lösa frågan om publicering av de debatter, som ägde

rum inom unionen. Tryckta redogörelser för förhandlingarna förelågo redan

dagen efter de särskilda debatterna; debatterna voro visserligen icke ordagrant

återgivna men de utförliga referaten voro å andra sidan tryckta på

franska, alltså på ett språk, som icke var tryckeripersonalens modersmål.

De besvärades icke av korrekturfel.

Under diskussionerna vid 1937 års riksdag framfördes med stor utförlighet

skälen för och mot en ändring av publikationssättet beträffande

riksdagsdebatterna. Det var emellertid en tanke, som man enligt vår uppfattning

icke ägnade tillräcklig uppmärksamhet, nämligen att man i varje

fall borde göra försök med ett snabbare publikationssätt. Först efter dylika

försök kan man få tillräckligt erfarenhetsmaterial. Att man skulle göra

försök med snabbare publikationssätt yrkades i en reservation till sammansatta

konstitutions- och bankoutskottets betänkande 1937. I reservationen

föreslogs, att man försöksvis skulle på sätt som sker i utländska parlamentariska

församlingar låta omedelbart utskriva stenogrammen. Under

försöket borde man, enligt reservationen, kunna pröva dels den regel, som

föreslagits av stenografkommittén, nämligen att utskrifterna av steno
1

Bihang till riksdagens protokoll 1950. H saml. Nr 17.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 17.

grammen omedelbart i stencil skulle tillställas pressen, dels den danska

regeln, att utskriften omedelbart färdigställes i »förtryck», som utlämnas

till talarna att av dem eventuellt överlämnas till pressen, och dels det

engelska systemet att utskrifterna omedelbart tryckas i korrekturtryck med

rätt för talarna att till ett följande definitivt tryck göra de rättelser de

önska. I det engelska överhuset tillämpas, närmare bestämt, följande regler.

Stenograferna ha tiominutersskift. Stenogrammen utskrivas omedelbart

i parlamentsbyggnaden, och sedan utskriften färdigställts ha ledamöterna

några tiotal minuter till korrigering. Utskriften intelefoneras därefter

till trycket och uppsätts och tryckes omedelbart i ett första tryck,

som efter några dagar ersättes av ett nytt, korrigerat slutligt tryck. I underhuset

torde reglerna vara ungefär desamma.

Vi anse att försök nu bör anställas efter de riktlinjer, som ovan angivits.

De närmare reglerna för förfaringssättet vid försökets anställande torde

böra utarbetas av vederbörande utskott.

På grund av vad ovan anförts hemställa vi, att riksdagen ville låta anställa

försök för möjliggörande av en snabbare publikation av debatterna vid

kamrarnas sammanträden.

Enligt nu gällande bestämmelser — riksdagsstadgan § 5 — skola utskrifter

av yttranden vid kammares sammanträde sist klockan 10 tredje dagen

efter sammanträdet avlämnas i kammarens kansli, där de till klockan

12 andra söckendagen därefter böra finnas tillgängliga för genomläsning

och justering.

Debattprotokollen föreligga i tryckt upplaga i regel omkring 6 dagar därefter.

Spörsmålet om en snabbare publicering av riksdagsprotokollen har tid

efter annan varit uppe i den offentliga debatten. Sålunda behandlades frågan

— såsom av motionärerna angives — av en av riksgäldsfullmäktige enligt

beslut av 1936 års riksdag tillsatt kommitté, den s. k. stenograf kommittén,

som avgav sitt betänkande i januari 1937. Stenografkommittén fann

vid sin utredning, att om man ville tillmötesgå de framkomna önskemålen

om en snabbare publicering av kammardebatterna och på samma gång öka

intresset för riksdagsförhandlingarna, man måste sträva efter att ernå en

organisation, som kunde möjliggöra en omedelbar utskrivning och publicering

av de stenografiska uppteckningarna av riksdagsdebatterna, alltså

medan dessa ännu hade full aktualitet.

Stenografkommitténs förslag förutsatte en omorganisation av riksdagens

stenografkår samt inrättande av ett för båda kamrarna gemensamt stenografkansli

med en särskild riksdagens maskinskrivningsavdelning.

Stenografkommitténs förslag, som behandlades av sammansatt konstitutions-

och bankoutskott vid 1937 års riksdag (uti. nr 1), föranledde icke

någon riksdagens åtgärd.

Efter förslag av 1945 års statsrevisorer beslöt 1946 års riksdag uppdraga

åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta utreda frågan om en rationalisering

av riksdagstrycket. För att verkställa utredningen tillsatte fullmäk-*

tige en kommitté, 19-16 års kommitté för riksdagstrycket. Denna kommitté

undersökte även frågan om en snabbare publicering av riksdagsprotokol
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 17.

3

len. Kommittén fann emellertid i sitt i april 1947 avgivna betänkande, att

förutsättningar då icke funnes för att effektivt lösa delta spörsmål. Med

hänsyn till det intresse, som fanns för saken, särskilt hos pressen, ansåg

kommittén, att frågan borde ägnas fortsatt uppmärksamhet och att det borde

ankomma på riksgäldsfullmäktige att efter samråd med kanslideputerade

taga erforderliga initiativ i frågan.

I sitt utlåtande nr 44 över kommitténs betänkande framhöll 19A7 års bankoutskott

rörande ifrågavarande spörsmål, att det vore av betydelse för den

politiska diskussionen, att debatterna i riksdagens kamrar med minsta möjliga

tidsutdräkt bleve i tryck tillgängliga för pressen. Den tidigare inom

riksdagen företrädda uppfattningen, att yttranden icke finge i ojusteral

skick utlämnas, fann utskottet icke hållbar, icke minst med hänsyn till att

pressreferaten icke sällan av olika anledningar gåve en skev bild av vad

som verkligen förekommit. Ett utlämnande av på stenogrammen grundade

utskrifter syntes därför icke behöva möta större betänkligheter. Från denna

utgångspunkt fann utskottet det önskvärt, att ett snabbare tillhandahållande

av debattinläggen gjordes till föremål för fortsatta överväganden från

riksgäldsfullmäktiges sida. På utskottets hemställan beslöt också 1947 års

riksdag att uppdraga åt riksgäldsfullmäktige att undersöka möjligheterna

att ernå en snabbare publicering av riksdagens protokoll.

Vid sina överväganden med anledning av nämnda uppdrag ansågo fullmäktige

i riksgåldskontoret, att en undersökning borde göras angående möjligheterna

att publicera ett preliminärt debattprotokoll. För att detta skulle

få något egentligt värde borde det enligt fullmäktiges mening om möjligt

föreligga dagen efter debattdagen, vilket nödvändiggjorde att stenografernas

utskrifter sändes direkt till tryckeriet för sättning samt att debattdeltagarnas

justering finge ske först i det tryckta preliminära protokollet.

Fullmäktige uppdrogo den 20 oktober 1949 åt riksgäldsdirektören att i

samråd med sekreterarna i riksdagens kamrar och representanter för riksdagsstenograferna

samt eventuellt vederbörande tryckerier verkställa en undersökning,

huruvida ett preliminärt debattprotokoll vore möjligt att åstadkomma

efter de angivna förutsättningarna och att i så fall jämväl utreda

frågan om de ökade kostnader, som kunde uppkomma. Efter förslag av stenografernas

representanter anställdes, i första kammaren den 1 mars 1950

och i andra kammaren den 19 april 1950, försök enligt de av fullmäktige

angivna riktlinjerna. Under utredningens gång ha jämväl försök gjorts att

upptaga debatterna medelst s. k. trådinspelningsapparat.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är frågan om eu

snabbare publicering av protokollen över kamrarnas debatter f. n. föremål

för utredning genom riksgäldsfullmäktiges försorg. Sådana av motionärerna

förordade försök med framställning av protokoll, som föreligga tryckta

dagen efter debatterna, ha också nyligen verkställts i båda kamrarna. I avvaktan

på utredningens slutförande vill utskottet, under åberopande av sina

år 1947 gjorda uttalanden, nu endast uttrycka den förhoppningen, att an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 17.

ordningar skola kunna träffas, varigenom denna för den politiska diskussionen

så viktiga fråga skall trots de tekniska svårigheter, som onekligen föreligga,

kunna inom en nära framtid lösas på ett tillfredsställande sätt.

Då motionens syfte sålunda redan är tillgodosett, får utskottet hemställa,

att förevarande motion I: 166 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 maj 1950.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ewerlöf, Sundvik, Fahlander,

Näsgård, Nordenson och De Geer;

från andra kammaren: herrar Andersson i Munkaljungby, Nilsson i

Landskrona, Persson i Norrby, fru Humla, herrar Schmidt, Sköldin, von

Seth och Rosén.

5076S5. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.