Bankoutskottets memorial nr 2
1950-01-17 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1950:2, Bankoutskottets memorial nr 2
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 2.
1
Sr 2.
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgåldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk
gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges
berättelse till 1949 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande
instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 17 januari 1950.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande: se under memorial nr 1. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 8 samt. Nr 2.
2
Bankouiskottets memorial nr 2.
Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till riksdagen.
Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed jämlikt § 51 av det för verket
gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och
förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till
1949 års riksdag avgavs.
Härvid vilja fullmäktige erinra om att riksgäldskontoret för varje budgetperiod
utger en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnas för inträffade
förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,
som av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika verksamhetsområden.
Den under oktober 1949 utkomna årsboken för budgetåret 1948/49
innehåller text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet,
varvid jämväl lämnats vissa uppgifter för tiden efter budgetårets
utgång. Fullmäktige anse sig därför kunna, vad beträffar nämnda period,
hänvisa till årsboken och inskränka sig sålunda här nedan till att allenast
lämna en kompletterande översikt över riksgäldskontorets rörelse under senare
halvåret 1949.
1937 års 3 % amorteringslån av den 1 februari och 1 mars. Enligt överenskommelse
med pensionstyrelsen har riksgäldskontoret under senare halvåret
1949 övertagit folkpensioneringsfondens innehav av obligationer å 1937
års amorieringslån av den 1 mars, nom. 25 385 200 kr. I utbyte mot de
övertagna obligationerna har riksgäldskontoret till pensionsstyrelsen överlämnat
3 % statsskuldförbindelser å samma belopp, fördelat i poster om
8 500 000, 8 500 000 och 8 385 200 kr. med förfallotider den 1 oktober respektive
1982, 1988 och 1994. Det övertagna obligationsbeloppet har jämlikt
fullmäktiges beslut använts till förtidsamorteringar å lånet för åren
1977—1986.
Under 1949 har riksgäldskontoret förvärvat ytterligare obligationsposter
å 1937 års 3 % amorteringslån, nämligen nom. 5 089 600 kr. å februarilånet
och nom. 267 600 kr. å marslånet. Obligationerna har riksgäldskontoret
erhållit dels från riksbanken, bl. a. vid konverteringen i april 1949
av 1943 års 3 % statslån, dels ock från järnvägsstyrelsen i samband med
statens övertagande av vissa enskilda järnvägars pensionskassor. Enligt fullmäktiges
beslut ha jämväl ovannämnda obligationsposter å respektive
5 089 600 kr. och 267 600 kr. använts till nedskrivning av respektive lån.
1940 års 41/2 % amorteringslån av den 1 april. Den 8 december beslöto
fullmäktige till betalning den 1 april 1950 uppsäga detta lån, å vilket efter
tidigare verkställda amorteringar återstår ett belopp av 92 987 400 kr.
1949 års 2l/i % och 23/.% % statslån av den 10 maj. Ifrågavarande lån
uppfördes till notering å fondbörsen från och med den 5 juli 1949.
Rankoutskottets memorial nr 2.
3
Sparobligationer. Vid utgången av budgetåret 1948/49 hade såsom
statsskuld för utelöpande sparobligationer bokförts ett belopp av kr.
122 200 690: 37 motsvarande skillnaden mellan till riksgäldskontoret dittills
redovisade försålda och sedermera inlösta obligationer. Den 31 december
1949 hade statsskulden för utelöpande sparobligationer nedgått till kr.
118 073 438: 43.
Rikskonto. I samverkan med sparbankerna, postsparbanken och affärsbankerna
införde riksgäldskontoret år 1943 en ny form för tidsbundet sparande,
benämnd rikskonto. De å rikskonto insatta medlen äro i princip
bundna för sex kalenderår utöver insättningsåret och ha av bankinrättningarna
överlämnats till riksgäldskontoret, som gottgör ränta efter särskilda
grunder. Behållningen å rikskonto utgör f. n. omkr. 28 miljoner kronor.
Med hänsyn till att rikskonto ej fått eller kan antagas framdeles få en
sådan anslutning, som kan motivera dess bibehållande som en självständig
inlåningsform, ha fullmäktige beslutat att från och med år 1950 icke emottaga
nya insättningar å rikskonto. Å rikskonto innestående medel jämte
därå upplupna räntor komma att återbetalas genom vederbörande bankinrättningar
vid bindningstidens slut. Sålunda komma belopp, som insattes
år 1943, att återbetalas vid 1949 års slut och belopp, som insattes år 1944,
att återbetalas vid 1950 års slut o. s. v. Rikskontona bliva alltså helt avvecklade
vid slutet av år 1955.
Uppgift å till betalning förfallande kapital- och räntebelopp ävensom förslag
till fortsatt placering därav erhåller rikskontoinnehavare genom den
bankinrättning, som utfärdat rikskontoboken. Enligt överenskommelse
med riksgäldskontoret komma bankinrättningarna att gottgöra ränta å förfallna
rikskontomedel från förfallodagen till dess medlen disponeras av
ägarna, efter den räntesats, som gäller för motboksräkning (resp. postsparbanks-
och sparkasseräkning).
Behållningen å rikskonto, som vid budgetårets början utgjorde kr.
27 891 818: 13 uppgick vid årsskiftet 1949/50 "till kr. 28 402 103: 15.
Statsskuldförbindelser. Ä ifrågavarande konto har under senare halvåret
1949 icke inträffat annan ändring än att dels 4,5 % statsskuldförbindelser
till ett belopp av 1,55 milj. kr. inlösts å förfallodagen den 1 oktober, dels ock
på sätt framgår under rubriken »1937 års 3 % amorteringslån av den 1
februari och 1 mars» här ovan till pensionsstyrelsen i utbyte mot av riksgäldskontoret
övertagna obligationer av nämnda lån överlämnats 3 % statsskuldförbindelser
å tillhopa 25 385 200 kr.
Förräntningen av vissa fondmedel. Enligt beslut av fullmäktige skall ränta
å medel, som innestå i riksgäldskontoret å vissa såsom fonderad statsskuld
redovisade konton, beräknas efter en räntesats, motsvarande den effektiva
medelräntefoten för de fasta statslån, som av riksgäldskontoret upptagits
under de fem närmast förut förflutna budgetåren. De ifrågavarande kontona
äro statens pensionsanstalt, folkpensioneringsfonden, olycksfallsföv
-
4
Bankoutskottets memorial nr 2.
säkringsfonden, civila tjänstepensionsfonden, militära tjänstepensionsfonden,
allmänna familjepensionsfonden, pensionsfonden för vissa riksdagens
verk, riksbankens pensionsfond, Bergsjö bredspårsfond, Sparbankernas säkerhetskassa,
vanföreanstalten, fonden för skoglig forskning och norrländska
skogsfonden. I överensstämmelse med förut angivna beräkningssätt har
ifrågavarande räntefot för budgetåret 1949/50 fastställts till 3,o %.
Dollarkredit enligt Marshallplanen. Sedan Economic Cooperation Administration
(ECA) företagit minskning av Sveriges totala tilldelning av Marshallmedel
för 1948/49 från 47 milj. dollars till 45 400 000 dollars avslöts
den 27 december 1949 mellan riksgäldskontoret och Export-Import Bank of
Washington en ny låneöverenskommelse om tilldelningen till Sverige av
Marshallmedel med återbetalningsskyldighet. Den nya överenskommelsen
innefattar ingen annan ändring i den tidigare överenskommelsen av den
31 mars 1949 än att lånebeloppet sänkts från högst 22 milj. dollars till högst
20 400 000 dollars. Å sistnämnda belopp har särskild skuldförbindelse utlärdats,
i utbyte mot den gamla förbindelsen. Någon lånevaluta hade vid
årsskiftet ännu icke redovisats till riksgäldskontoret, enär dittills influtna
Marshallmedel avräknats å den s. k. villkorliga hjälpen.
Skattkammarväxlar. Riksgäldskontorets totala växelskuld utgjorde den
1 juli 1949 2 269,8 milj. kr. Av dessa växlar förföllo växlar å sammanlagt
510 milj. kr till betalning den 16 juli. Härav omsattes växlar å 250 milj. kr.
mot nya växlar i riksbanken per den 11/1 1950 med ett diskonto av 1,4 %.
Den 16 augusti förföllo växlar å 150 milj. kr. till betalning. Växlarna omsattes
i riksbanken mot nya 4 månaders växlar å samma belopp till ett diskonto
av 1,2 %. Den 15 september inlöstes då förfallande växlar å sammanlagt
788,2 milj. kr. I samband härmed emitterades genom anbudsförfarande nya
växlar till ett belopp av 150 milj. kr., vilka förfalla till betalning den 5 september
1951. Växlarna övertogos till största delen av riksbanken, varvid erlades
ett diskonto av 2 %. Den 11 november förföllo växlar å 275 milj. kr.
till betalning. Av dessa växlar omsattes 175 milj. kr. i riksbanken mot nya
växlar på 8 månader till ett diskonto av 1,4 %. Slutligen förföllo den 15 december
till betalning växlar å sammanlagt 330,i milj. kr. Härav innehade
postsparbanken ett belopp av 20,i milj. kr. Efter framställningen av banken
har av det genom inlösen av nämnda växlar frigjorda beloppet 20 milj.
kr. bundits i tvenne depositioner å vardera 10 milj. kr. (Se härom under
rubriken »Inlåning från postsparbanken»). Resterande växelbelopp, 310 milj.
kr., omsattes mot nya växlar i riksbanken, varav 150 milj. kr., förfallande
till betalning den 11 maj 1950 övertogos till ett diskonto av 1,3 % och 160
milj. kr., förfallande till betalning den 11 september 1950, till ett diskonto
av 1,5 %.
Utöver ovannämnda växeltransaktioner har under senare halvåret 1949
för stärkande av riksgäldskontorets kassaställning upptagits kortfristiga krediter
i riksbanken mot skattkammarväxlar å tillhopa 1 075 milj. kr. enl. följande
sammanställning:
Bankoutskottets memorial nr 2.
5
Upptagna under
Belopp
Förf allo-
Diskonto
månad 1949
milj. kr.
dag
%
augusti.................
...... 450
”/. 50
1,4
oktober.................
...... 275
n/& 50
»
november..............
..... 200
n/7 50
1
december...............
..... 25
n/5 50
1,3
» ...............
..... 75
n/7 50
1,4
» ......
“/• 50
1,5
1,075
Vid årsskiftet utgjorde riksgäldskontorets totala upplåning mot skattkammarväxlar
2 326,5 milj. kr.
Inlåning från postsparbanken. Vid det nya budgetårets början utgjorde
postsparbankens fordran på riksgäldskontoret för överlämnade medel att
återbetalas vid anfordran 102 500 000 kr., varå räntan beräknades efter 0,5 %.
Under senare halvåret 1949 har postsparbanken vid två tillfällen insatt ytterligare
sammanlagt 30 milj. kr. å-vistamedel, medan uttagen av sådana medel
uppgått till 50 milj. kr. Netto minskade alltså riksgäldskontorets ifrågavarande
skuld med 20 milj. kr. till 82 500 000 kr.
Den 15 december 1949 förföllo till betalning riksgäldskontorets till postsparbanken
försålda skattkammarväxlar år 20 100 000 kr.
Efter framställning av postsparbanken ha fullmäktige medgivit att av det
genom inlösen av nämnda växlar frigjorda beloppet 20 milj. kr. finge bindas
i tvenne depositioner å vardera 10 milj. kr. förfallande till betalning
resp. den 15 februari 1952 och den 15 december 1952. Ränta å dessa depositioner
utgår efter 2,3 %.
Inlåning från postgirokontoret. Efter framställning av postgirokontoret ha
fullmäktige medgivit, att kontorets den 30 september 1949 till betalning
förfallna deposition i riksgäldskontoret å 10 milj. kr. finge innestå i riksgäldskontoret
under ytterligare 9 år mot en årlig ränta av 2,75 %. Beloppet
redovisas i fortsättningen såsom fonderad statsskuld.
Postgirokontorets konto hos riksgäldskontoret för å vista-medel hade under
senare halvåret 1949, liksom fallet varit under förra halvåret, en betydande
omsättning, vilket sammanhängde med betalningsrutinen vid skattelikviderna.
Behållningen å nämnda konto, som den 1 juli 1949 uppgick till
115 milj. kr., ökades sålunda under senare halvåret 1949 med insättningar å
sammanlagt 2 200 milj. kr. men minskades å andra sidan genom uttag å
2 135 milj. kr. Den 31 december 1949 utvisade kontot alltså ett saldo av
180 milj. kr. Räntesatsen för postgirokontorets å vista-medel i riksgäldskontoret
under ifrågavarande halvår utgjorde 0,5 %.
Pensionsstyrelscn överlämnade den 24 november till riksgäldskontoret 8
milj. kr. att innestå under en kortare tid. Beloppet återbetalades den 30 december,
varvid även erlades ränta efter 0,s % för år.
Exportkreditfondens tillgodohavande i riksgäldskontoret uppgick den 1
juli 1949 till kr. 9 083 203: 08, varav ett belopp av kr. 1 005 470: 09 var pla
-
6
Bankoutskottets memorial nr 2.
cerat med en uppsägningstid av 45 dagar och återstoden, kr. 8 077 732: 99,
bundits med ett års uppsägning. Räntefoten utgjorde respektive 0,5 % och
1.5 %. Vid fvra olika tillfällen under hösten 1949 insatte cxportkreditnämnden
på sistnämnda villkor (ett års uppsägning och 1,5 % ränta) tillhopa kr.
416 796:92. Av de med 45 dagars uppsägning bundna medlen har ett belopp
av kr. 5 470:09 den 15 oktober 1949 omplacerats till deposition med
ett års uppsägning och 1,5 % ränta.
Vid ingången av budgetåret 1949/50 hade flgktkapitalbgrån ett tillgodohavande
i riksgäldskontoret av kr. 15 852 105:10. Detta tillgodohavande
ökades sedermera dels genom en ny deposition å 1 018 150 kr., dels genom
upplupna räntor å vissa depositioner kr. 41 321:45. Ifrågavarande medel
voro deponerade på ett år mot en ränta av i vissa fall 2 % och i andra fall
1.6 %. Efter framställning av flyktkapitalbyrån ha fullmäktige den 13
oktober medgivit fortsatt deposition av hela det i riksgäldskontoret för
bvråns räkning innestående beloppet, sammanlagt kr. 16 911 576:55, att
återbetalas den 1 juli 1950. Depositionen skall löpa med en räntesats av
1,6 % fr. o. m. den 1 juli 1949.
För ev. nya depositioner skola gälla samma villkor.
Köpeskillingen för Kungl. Serafimerlasarettet. Jämlikt Kungl. Maj :ts beslut
har köpeskillingen för Serafimerlasarettet, S milj. kr., den 14 september
1949 överlämnats till riksgäldskontoret för förvaltning.
Ränta å beloppet, som skall innestå i riksgäldskontoret under en tid av
10 år, utgår efter 2,75 % och lägges varje den 30 juni till kapitalet.
Aktiebolaget Aerotransport. Av bolagets deposition i riksgäldskontoret
med slutbetalning den 12 september 1952 å 6 993 000 kr., löpande med 2,75 %
ränta, återbetalades den 12 september ett belopp av 999 000 kr.
Lån hos träindustriens konjunkturutjämningsfonder. Under tiden 1 juli—
31 december ha till riksgäldskontoret inbetalats följande fondmedel:
Cellulosaindustriens konjunkturutjämningsfond
1947 års avtal (ränta)....................... 1 712 752:77
1948 , , ( » )....................... 633 522:92 2 346 275:69
Trävaruindustriens konjunkturutjämningsfond
1947 års avtal (ränla)....................... 731 600:73
1948 » » (härav ränta 378 385: 56)...... 3 578 385: 56
1949 , » ............................ 16 400 000: — 20 709 986:29
Trämasseindustriens konjunkturutjämningsfond
1947 års avtal (ränta)....................... 106 010:44
1948 , , ( , )....................... 39 155:36 145 165:80
De mindre sågverkens konjunkturutjämningsfond
1947 års avtal (ränta)...................... 161 927: 35
1948 » » (härav ränta 105 914:26)...... 505 914:26
1949 , , ............................ 6 300 000: — 6 967 841:61
Summa kr. 30 169 269: 39
Bankoutskottets memorial nr 2.
7
Norrbottens Järnverk. 1946 års riksdag beslöt, att staten genom riksgäldskontoret
skulle ställa garanti i män av behov för lån åt Norrbottens Järnverk
aktiebolag å högst 70 milj. kr. Med stöd av detta beslut har riksgäldskontoret
efter framställningar av bolaget vid olika tillfällen under budgetåret
1948/49 tecknat garanti för en bolagets checkräkningskredit hos riksbanken
å tillhopa 20 milj. kr. Denna garanti, som utgick den 31 augusti 1949,
har sedermera förlängts att omfatta tiden t. o. in. den 31 januari 1950. Under
oktober har riksgäldskontoret tecknat garanti för checkräkningskredit
åt bolaget i riksbanken å ytterligare 10 milj. kr., avseende tiden 20 oktober
1949—31 januari 1950.
Sedan riksbanken medgivit, att 20 milj. kr. av ovannämnda checkräkningskredit
finge omläggas till uppsägningslån, har riksgäldskontoret efter
framställning av bolaget tecknat garanti för ett dylikt lån åt bolaget hos
riksbanken å 20 milj. kr., varmed motsvarande belopp av bolagets checkräkningskrediter
hos riksbanken, för vilka riksgäldskontoret tidigare tecknat
garanti, inlösts.
Norska stats- eller statsgaranterade obligationer. Vid övertagandet av statens
järnvägars värdeportfölj den 1 juli 1948 erhöll riksgäldskontoret vissa
norska stats- och kommunobligationer å sammanlagt nom. 740 000 n. kr., som
voro förfallna till inlösen men för vilka likvid på grund av gällande valutabestämmelser
icke kunde erhållas. Efter överenskommelse med riksbankens
depositaexpedition översändes obligationerna i augusti 1948 till Norges bank
för inkassering och insättning av inlösenbeloppet å särskilt konto. Från detta
konto skulle sedan medel, allteftersom möjlighet förelåge överföras till
riksbanken för riksgäldskontorets räkning. Norges bank överförde i enlighet
härmed i augusti 1948 50 000 n. kr. och balanserade återstoden 690 000
n. kr. å ett spärrkonto. I juni 1949 meddelade Norges bank på riksbankens
förfrågan, att en överföring av ytterligare 50 000 n. kr. från spärrkontot
kunde ske. Samtidigt meddelade Norges bank, att återstående belopp kunde
reinvesteras i norska stats- eller statsgaranterade obligationer. Den 14 juli
1949 beslöto fullmäktige, enär det icke var möjligt att då få hela beloppet
överfört till Sverige på en gång, för undvikande av ränteförlust att behållningen
å spärrkontot skulle placeras i norska stats- eller statsgaranterade
obligationer av i första hand kortfristig natur (för underlättande av eu avveckling).
För närvarande pågå förhandlingar mellan riksbanken och Norges bank
angående överförande till riksbanken av hela det ifrågavarande beloppet.
Statsförvärv av Mariestad—Moholms järnvägars pensions- samt änkeoch
pupillkassa. Jämlikt hemställan av Kungl. Maj :t har riksgäldskontoret
övertagit förvaltningen av de obligationer och övriga värdehandlingar, som
i samband med statens övertagande av Mariestad—Moholms järnvägars pensions-
samt änke- och pupillkassa skulle överlämnas till staten och avvecklas.
Den 16 juli överlämnade järnvägsstyrelsen sålunda obligationer å sam
-
8
Bankoutskottets memorial nr 2.
manlagt nom. 358 000 kr., varav 268 000 kr. utgjordes av svenska statsobligationer
eller av staten övertagna obligationer och 90 000 kr. av andra obligationer.
Sistnämnda obligationer ha försålts, medan övriga obligationer bokförts
å konto »Uppköpta svenska statsobligationer», övertagandet av obligationerna
skedde till parikurs per den 1 juli 1949.
Uppköpta svenska statsobligationer. Ifrågavarande konto utvisade den 1
juli 1949 en ingående balans å 12 061 853 kr. Kontot har under senare halvåret
1949 ökat, förutom med ett belopp av 268 000 kr., motsvarande bokförda
värdet av vissa från järnvägsstyrelsen övertagna svenska statsobligationer,
med 25 385 200 kr., utgörande av riksgäldskontoret från pensionsstyrelsen
övertagna obligationer av 1937 års 3 % amorteringslån av den 1
mars, i utbyte varemot lämnats 3 % statsskuldförbindelser å samma belopp
(se härom under rubriken »1937 års 3 % amorteringslån av den 1 februari
och 1 mars»).
Till följd av amortering genom nedskrivning av statsskulden genom
kvittning av uppköpta obligationer av 1937 års 3 % amorteringslån av den
1 februari och 1 mars har kontot minskat med 30 742 400 kr. samt genom
vissa utlottningar å av riksgäldskontoret övertagna järnvägslån m. m. med
720 000 kr. Efter dessa transaktioner utvisade kontot den 31 december 1949
en utgående balans å 6 252 653 kr.
Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstärkning
utgjorde den 1 juli 1949 4 950 milj. kr. Den 31 december 1949 hade
statskontorets ifrågavarande skuld till riksgäldskontoret ökat med 75 milj.
kr. samt utgjorde sålunda 5 025 milj. kr.
Rörliga krediter. Å de av riksgäldskontoret för vissa ämbetsverk jämlikt
riksdagens beslut öppnade rörliga krediterna togos under tiden 1 juli—
31 december 1949 i anspråk följande belopp, nämligen för telegrafstyrelsen
22 milj. kr., för vattenfallsstyrelsen 2 milj. kr., för domänstyrelsen 27 milj.
kr., för försvarets fabriksstyrelse 1,5 milj. kr., för riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap 10 milj. kr. samt för statens reproduktionsanstalt
25 000 kr. Å andra sidan återbetalades under samma tid å krediterna av
telegrafstyrelsen 15 milj. kr., av domänstyrelsen 26 milj. kr. samt av statens
reproduktionsanstalt 50 000 kr. Efter dessa transaktioner utvisade kontot
Rörliga krediter den 31 december 1949 ett utnyttjat kreditbelopp av sammanlagt
118 500 000 kr. mot 97 025 000 kr. vid budgetårets början.
Folkrörelsernas sparkampanj. Såsom förskott till bestridande av löpande
utgifter läto fullmäktige i juli och oktober till Folkrörelsernas sparkampanj
utbetala sammanlagt 400 000 kr.
Efter framställning av Folkrörelsernas sparkampanj ha fullmäktige beslutat
i skrivelse till 1950 års riksdags bankoutskott föreslå utskottet att
hos riksdagen hemställa om bemyndigande för fullmäktige att för bestri
-
Bankoutskottets memorial nr 2.
9
dande av ytterligare kostnader för sparkampanjen utöver tidigare beräknade
500 000 kr. taga i anspråk ett belopp av högst 200 000 kr.
Snabbare publicering av riksdagens protokoll. Fullmäktige ha uppdragit
åt riksgäldsdirektören att i samråd med sekreterarna i riksdagens kamrar
och representanter för riksdagsstenograferna m. fl. undersöka möjligheterna
att åstadkomma en snabbare publicering av riksdagens protokoll.
Upplysnings skrift rörande riksdagen. 1948 års riksdag har uppdragit åt
fullmäktige att låta ombesörja utgivandet och spridningen av en upplysningsskrift
rörande riksdagen, dess organisation, uppgifter och arbetsformer.
Med anledning därav ha fullmäktige träffat överenskommelse med professorn
Elis Håstad att utarbeta en dylik upplysningsskrift.
Den av fullmäktige i november 1945 tillsatta kommittén för utredning av
frågan om ordnande av riksdagshusplanen m. m., 1945 års Helgeandsholmskommitté,
överlämnade i oktober 1948 till fullmäktige sitt betänkande med
förslag i ämnet. Förslaget har av fullmäktige ännu icke vidarebefordrats till
riksdagen, då frågan om bidrag från Stockholms stad till förslagets genomförande
fortfarande är under prövning av stadens myndigheter.
Stockholm den 4 januari
1950.
ANDERS ÖRNE
AXEL LINDQVIST
ARTUR RYBERG
ERNST
ERIKSSON
AXEL STRAND
ELON ANDERSSON
ERIK
HAGBERG
STEN WIDLUND
Tjf. riksgälds direktör
j Torsten Bjerlötv
2 Bihang till riksdagens protokoll 1050. 8 samt. Nr 2.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.