Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning i fråga om snabbare publicering av riksdagens protokoll.

1950-11-30 · 21 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1950:26, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning i fråga om snabbare publicering av riksdagens protokoll.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 20.

1

Nr 26.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning

i fråga om snabbare publicering av riksdagens

protokoll.

I sitt utlåtande nr 44 behandlade 1947 års bankoutskott ett av 1946 års

kommitté för riksdagstrycket avgivet betänkande med förslag till rationalisering

av riksdagstrycket. Utskottet framhöll därvid, i anledning av vad

kommittén uttalat i fråga om en snabbare publicering av riksdagens protokoll,

att det vore av betydelse för den politiska diskussionen, att debatterna

i riksdagens kamrar med minsta möjliga tidsutdräkt bleve i tryck tillgängliga

för pressen. Den tidigare inom riksdagen företrädda uppfattningen, att

yttranden icke finge i ojusterat skick utlämnas, fann utskottet icke hållbar,

icke minst med hänsyn till att pressreferaten icke sällan av olika anledningar

gåve en skev bild av vad som verkligen förekommit. Ett utlämnande

av på stenogrammen grundade utskrifter syntes därför icke behöva möta

större betänkligheter. Från denna utgångspunkt fann utskottet det önskvärt,

att ett snabbare tillhandahållande av debattinläggen gjordes till föremål

för fortsatta överväganden från riksgäldsfullmäktiges sida. På utskottets

hemställan beslöt också 1947 års riksdag uppdraga åt riksgäldsfullmäktige

att undersöka möjligheterna att ernå en snabbare publicering av

riksdagens protokoll.

I en vid innevarande riksdags vårsession inom första kammaren väckt

motion, nr 166, av herrar Holmbäck och Näsgård hemställdes, att riksdagen

ville låta anställa försök för möjliggörande av en snabbare publikation av

debatterna vid kamrarnas sammanträden. I sitt utlåtande nr 17 över

nämnda motioner uttalade bankoutskottet bl. a., att utredning i ärendet

påginge genom riksgäldsfullmäktiges försorg, varvid försök av sådan art,

som motionärerna åsyftat, verkställts i båda kamrarna i mars och april

1950. På hemställan av utskottet i nämnda utlåtande beslöt riksdagen, att

motionerna icke skulle till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Sedan förevarande fråga varit föremål för överväganden inom riksgäldsfullmäktige,

uppdrogo fullmäktige i oktober 1949 åt dåvarande riksgäldsdirektören

/•''. Sandberg att, i samråd med sekreterarna i riksdagens kamrar

samt representanter för riksdagsstenograferna och vederbörande tryckerier,

I Bihang till riksdagens protokoll 1950. >S samt. Nr 20.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 2(i.

2

undersöka möjligheterna att åstadkomma en snabbare publicering av kamrarnas

debatter. Om möjligt borde dessa enligt fullmäktiges direktiv till

utredningsmannen föreligga i tryck redan dagen efter resp. debatt.

I en den 5 oktober 1950 dagtecknad promemoria har utredningsmannen

till riksgäldsfullmäktige redovisat sitt uppdrag. Promemorian, som av riksgäldsfullmäktige

med skrivelse den 19 oktober 1950 överlämnats till bankoutskottet,

är bilagd detta utlåtande.

Utredningsmannen har i sin promemoria bl. a. framhållit, att betydande

svårigheter föreligga, då det gäller att på relativt kort tid efter ett sammanträde

med kamrarna få protokollet över förhandlingarna utgivet i tryck.

Beträffande kammarplena av 5 å 6 timmars längd finnes överhuvudtaget

icke någon möjlighet, att det tryckta protokollet skall kunna föreligga färdigt

påföljande dags morgon. Svårigheterna sammanhänga dels med tryckeriernas

kapacitet och dels med riksdagsstenografernas anställnings- och

tjänstgöringsförhållanden. Därtill kommer det dröjsmål, som föranledes

därav, att de av stenograferna utskrivna protokollen, före det de sändas

till tryckeriet, stadgeenligt skola under viss tid hållas tillgängliga för riksdagens

ledamöter för genomläsning.

På grund av berörda svårigheter har utredningsmannen icke kunnat

framlägga någon definitiv lösning av förevarande fråga. Han har emellertid

förordat, att med början under 1951 års riksdag försök göras med

publicering — vid sidan av de tryckta fullständiga protokollen — av särskilda

debattprotokoll från kamrarnas sammanträden, d. v. s. protokoll

innehållande enbart ledamöternas anföranden men däremot icke den i de

fullständiga protokollen förekommande redogörelsen för behandlade ärenden

och kamrarnas beslut i dessa, den s. k. »stommen». Försöken förutsätta

bland annat en viss omläggning av stenografernas arbete, vartill stenograferna

på ett par undantag när förklarat sig beredda, samt en förkortning

av riksdagsledamöternas tid för justering av sina anföranden.

Utredningsmannen har i sin promemoria lämnat följande sammanfattning

av sitt förslag.

Riksdagsstenografernas tjänstgöring skall i båda kamrarna i allmänhet

omfatta % timme för de utskrivande stenograferna och U/2 timme för förste

stenograferna. Vid förmiddagsplenum skola stenograferna efter sin första

tjänstgöring under dagen omedelbart överföra stenogrammet till vanlig

skrift. Därefter under förmiddagsplenum eventuellt skrivna stenogram skola

vara färdiga i utskrift och granskade av förste stenograferna senast påföljande

morgon. För kvällsplena skola utskrifter lämnas under påföljande

dag eller vid längre sådana plena andra dagens morgon.

För stenogrammens utskrivning skola stenograferna i viss utsträckning

under förmiddagsplena biträdas av särskild maskinskrivningspersonal. Utskrifterna

utläggas, efter vederbörlig granskning av förste stenograferna, i

resp. kammares justeringsrum, där de % timme hållas tillgängliga för eventuell

granskning av talarna, och sändas därefter till tryckerierna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 2(1.

3

För förmiddagsplena beräknas debattrycket föreligga färdigt under följande

dag och för kvällsplena andra dagen efter plenum.

Debattryckets utgivning föreslås taga sin början under 1951 års riksdag

och ombesörjas av fullmäktige i riksgäldskontoret. Trycket benämnes

»Riksdagsdebatterna, på uppdrag av riksdagen utgivna av fullmäktige i

riksgäldskontoret». Publikationen utgives i två serier, en för första kammaren

och en för andra kammaren, och skall försäljas till pris, som av riksgäldsfullmäktige

bestämmes.

Å varje nummer av publikationen skall angivas att den är ett preliminärt

referat av riksdagsförhandlingarna, varför reservation göres för eventuella

missförstånd eller tryckfel, och att den definitiva avfattningen av ledamöternas

anföranden och av besluten kommer att publiceras på vanligt

sätt i riksdagens tryckta protokoll.

Med hänsyn till de svårigheter, som kunna föreligga vid starten, då viss

med arbetet sysselsatt personal ännu icke fått nödig träning, föreslås beträffande

1951 års riksdag att utgivningen av »Riksdagsdebatterna» skall

taga sin början först efter remissdebatten. Under det första året, skulle därför

några betalda abonnemang å publikationen icke mottagas. Denna bör

då tryckas i en begränsad upplaga, som skulle, förutom till riksdagens ledamöter

och vissa ämbetsverk, utdelas kostnadsfritt till intresserade, i första

hand därvid till pressen. En bidragande orsak till denna anordning är

också att det, utan någon erfarenhet från en vårsession, icke är möjligt att

göra några utfästelser i fråga om, i vilken takt »Riksdagsdebatterna» kunna

publiceras under den senare delen av maj månad, då långa plena pläga

hållas flera dagar i varje vecka.

Kostnaderna för förslagets genomförande beräknas till 85 000 kr. per år.

För anställande av tre reservstenografer föreslås därjämte ett anslag av

sammanlagt 3 000 kr. per år.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha i sin förenämnda skrivelse den 19 oktober

1950 anfört bl. a. följande.

Förslaget är tänkt närmast såsom eu försöksanordning och innebär icke

någon definitiv lösning av frågan om en snabbare publicering av riksdagens

protokoll. I flera hänseenden är förslaget också, såsom utredningsmannen

själv betonat, av tämligen begränsad räckvidd. Under det första

försöksåret skulle sålunda remissdebatten icke komma att omfattas av

förslaget och detta anvisar heller icke någon utväg för att undvika en försening

av debattprotokollen under senare hälften av maj, då riksdagsarbetet

regelmässigt är starkt koncentrerat. Vidare skulle såsom redan nämnts

debatterna under kvällsplena enligt förslaget komma att publiceras först

under andra dagen efter plenum, önskvärt vore givetvis, alt debattprotokollen

i sin helhet kunde under hela riksdagssessionen föreligga i tryck

redan dagen efter elt plenum. Eu annan begränsning hos förslaget ligger

däri alt ingen information skulle lämnas om riksdagens beslut i sådana

ärenden, där debatt ej förekommit. Utredningsmannen har emellertid med

hänsyn till de stora svårigheter, som en omedelbar och fullständig lösning

av den föreliggande frågan skulle möta — framför allt i stenografkårens

nuvarande organisation och tryckeriernas bristande kapacitet funnit

klokt all gå fram med försiktighet och till eu början endast i begränsad

omfattning pröva eu omläggning på ifrågavarande område.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 26.

Fullmäktige dela för sin del utredningsmannens uppfattning, att man

bör så att säga etappvis pröva sig fram mot det uppställda målet, som är

att åstadkomma snabbast möjliga publicering av riksdagsprotokollen, och

vilja därför förorda, att en försöksanordning för debatternas publicering

prövas under nästa års riksdag i huvudsaklig överensstämmelse med de i

utredningsmannens promemoria angivna riktlinjerna. Lämpligt synes härvid

vara, att på sätt utredningsmannen föreslagit en särskild arvodesavlönad

person tillsättes för att leda arbetet och svara för dess behöriga gång.

I anslutning till det ovan anförda vilja fullmäktige ytterligare framhålla

följande.

Utredningsmannen har ansett, att det icke kan ifrågakomma att nu övergå

till mekanisk upptagning av debatterna men förordar dock, att ytterligare

försök göras med sådan upptagning av anförandena från talarstolen

i likhet med det försök, som anställdes i andra kammaren under höstsessionen

1949. För egen del finna fullmäktige denna fråga vara förtjänt av

den största uppmärksamhet och förorda därför, att den mekaniska ljudupptagningsmetoden,

vilken kan förväntas komma att i en nära framtid

ytterligare tekniskt fulländas, prövas jämsides med den förenämnda försöksanordningen

men i större omfattning än hittills. Fullmäktige ha för

avsikt att, därest utskottet och riksdagen ej skulle ha något att däremot

erinra, vidtaga härför erforderliga anstalter.

Det har redan nämnts, att utredningsmannens förslag icke ger anvisning

om särskilda åtgärder för debattprotokollens utgivning under tiden från

mitten av maj månad till vårsessionens slut. Enligt fullmäktiges mening

skulle det vara av särskill intresse att få fram snabba debattprotokoll för

just vårsessionens slutskede, då ett flertal stora riksdagsfrågor bruka behandlas.

Den fortsatta utredningen bör därför inrikta sig bl. a. på att undersöka

möjligheterna att övervinna de svårigheter, som härvid otvivelaktigt

skulle möta, exempelvis genom en ytterligare avkortning av stenografpassens

längd, möjligen i förening med införande av enmanspass. Fölen

fortsatt snabb utgivning av debattrycket efter den 15 maj torde även

erfordras särskild överenskommelse med de berörda tryckerierna.

Riksgäldsfullmäktige ha hemställt, att bankoutskottet måtte föreslå riksdagen

uppdraga åt fullmäktige att vidtaga erforderliga anordningar för

utgivning under 1951 års riksdag av tryckta debattprotokoll i huvudsaklig

överensstämmelse med de av fullmäktige förordade riktlinjerna ävensom

bemyndiga fullmäktige att för ändamålet taga i anspråk ett belopp av förslagsvis

85 000 kronor av det under huvudtiteln Riksdagen och dess verk

m. in. uppförda förslagsanslaget till kostnader för riksdagstrycket.

I särskilda skrivelser till bankoutskottet ha Sveriges vänster pr essförenings

förtroenderåd och Bondeförbundets pressförening framhållit det

stora intresse, som inom föreningarna råder, för att frågan om en snabbare

publicering av riksdagsprotokollen löses på ett tillfredsställande sätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26.

o

Utskottet. Spörsmålet om en snabbare publicering av riksdagens protokoll

har vid tidigare tillfällen behandlats av riksdagen, men de överväganden

som därvid gjorts ha hittills icke lett till några mera genomgripande

åtgärder. Det intresse, som i den offentliga debatten ägnats frågan, har

emellertid framträtt icke minst från riksdagens sida. Senast under vårsessionen

i år uttryckte bankoutskottet i sitt förenämnda, av riksdagen

godkända utlåtande nr 17 den förhoppningen, att anordningar skulle kunna

träffas, varigenom denna för den politiska diskussionen så viktiga fråga

skulle trots de tekniska svårigheter, som onekligen förelåge, kunna inom

en nära framtid lösas på ett tillfredsställande sätt.

Den utredning, som på uppdrag av 1947 års riksdag nu kommit till stånd

genom riksgäldsfullmäktiges försorg och vars resultat redovisats i utredningsmannens

vid detta utlåtande fogade promemoria, har utmynnat i ett

förslag, vilket innebär att med början under 1951 års riksdag av riksgäldsfullmäktige

skulle försöksvis, jämte kamrarnas definitiva protokoll, utgivas

särskilda tryckta debattprotokoll, innehållande ledamöternas anföranden

vid riksdagens sammanträden. 1 förslaget har åsyftats, att ifrågavarande

preliminära debattprotokoll skulle utkomma av trycket, beträffande förmiddagsplena

senast under aftonen följande dag och beträffande kvällsplena

under andra dagen efter sådant plenum.

Det betonas emellertid av såväl utredningsmannen som riksgäldsfullmäktige,

att det framlagda förslaget icke utgör en definitiv lösning av förevarande

fråga utan att det endast rör sig om ett försök. Den föreslagna

anordningen har vidare en begränsad räckvidd, i det att försöken under

nästa års riksdag skulle börja först efter remissdebatten, varjämte det

framhålles såsom ovisst, huruvida utgivningstakten för de ifrågasatta debattprotokollen

kan hållas jämväl beträffande riksdagens stora plena i

mitten och slutet av maj.

Utskottet har under sin granskning av förslaget kommit till den uppfattningen,

att med den begränsning förslaget har och de osäkerhetsmoment,

som äro förknippade med detsamma, det förefaller föga sannolikt, att den

föreslagna anordningen ens som ett provisorium skulle bli tillfredsställande.

I denna sin uppfattning har utskottet styrkts hl. a. därav, att en

viss tveksamhet gjort sig gällande i fråga om såväl stenografernas som

tryckeriernas möjligheter att hålla de i förslaget asyftade tiderna.

Utredningsmannen har i sin promemoria uttalat tvivel på möjligheterna

att genom tekniska anordningar med tillfredsställande resultat upptaga

kammardebatterna och att på denna väg komma närmare en lösning av

protokollsfrågan. Utskottet har emellertid den uppfattningen, att inom området

för teknisk upptagning och återgivning av muntliga anföranden, särskilt

med hänsyn till den snabba utveckling som skett och alltjämt sker

på detta område, sådana hjälpmedel måhända snart nog komma att finnas

tillgängliga, all utskrivningen av debattprotokollen skall till största delen

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Bankoutskottets utlåtande nr 2(1.

kunna grundas enbart på dem. I varje fall torde denna upptagningsmetod,

såsom också riksgäldsfullmäktige funnit önskvärt, böra ytterligare prövas

och i en större omfattning än hittills.

På grund av vad sålunda anförts anser utskottet för sin del, att de kostnader,

minst 85 000 kronor, som den föreslagna försöksanordningen skulle

medföra, äro för stora i förhållande till de resultat, som kunna förväntas

av densamma. Utskottet är därför icke berett tillstyrka, att det föreliggande

förslaget genomföres. Emellertid anser utskottet alltjämt, att spörsmålet

om en snabbare publicering av riksdagsprotokollen är av sådan vikt,

att det utan onödig tidsutdräkt bringas till sin lösning. Utskottet förordar

därför, att frågan i omedelbar anslutning till den nu verkställda utredningen

blir föremål för fortsatta undersökningar genom riksgäldsfullmäktiges

försorg.

I förevarande sammanhang vill utskottet slutligen understryka vikten av

att förefintliga möjligheter att snabbare än vad nu är fallet få kamrarnas

definitiva protokoll utgivna av trycket omsorgsfullt tillvaratagas.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret

förevarande framställning, må uppdraga åt fullmäktige

att, med beaktande av vad utskottet ovan anfört,

föranstalta om fortsatt utredning av frågan om snabbare

publicering av riksdagens protokoll.

Stockholm den 30 november 1950.

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF.

Närvarande:

från första kammaren: herrar EwerlÖf, Sundvik, Petersson i Karlskrona,

Nordenson, Johannesson, Persson i Vinslöv och Boo;

från andra kammaren: herrar Andersson i Munkaljungby, Fröderberg,

Nilsson i Landskrona, Persson i Norrby, Schmidt, Sköldin, fru Eriksson i

Stockholm och herr Edström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26.

t

Bilaga.

PM

ang. en snabbare publicering av riksdagens protokoll.

Efter förslag av 1945 års statsrevisorer beslöt 1946 års riksdag med bifall

till hemställan av bankoutskottet i utlåtande nr 5 att uppdraga åt fullmäktige

i riksgäldskontoret att låta utreda frågan om en rationalisering av

riksdagstrycket. Med anledning härav tillsatte fullmäktige en kommitté,

»1946 års kommitté för riksdagstrycket», som i april 1947 till fullmäktige

avgav »Betänkande med förslag till rationalisering av riksdagstrycket».

Betänkandet finnes såsom bilaga fogat till 1947 års bankoutskotts utlåtande

nr 44.

Kommittén hade bl. a. upptagit till behandling frågan om en snabbare

publicering av riksdagens protokoll och uttalade i denna fråga att den fann

att förutsättningar för ett snabbare tillhandahållande av riksdagens protokoll

icke för det dåvarande förelåge. Med hänsyn till det intresse, som otvivelaktigt

förefunnes för saken, borde dock frågan ägnas fortsatt uppmärksamhet.

I sitt ovannämnda utlåtande nr 44 över kommitténs betänkande framhöll

1947 års bankoutskott rörande ifrågavarande spörsmål, att det vore av betydelse

för den politiska diskussionen, att debatterna i riksdagens kamrar

med minsta möjliga tidsutdräkt bleve i tryck tillgängliga för pressen. Den

tidigare inom riksdagen företrädda uppfattningen, att yttranden icke finge

i ojusterat skick utlämnas, fann utskottet icke hållbar, icke minst med

hänsyn till att pressreferaten icke sällan av olika anledningar gåve en skev

bild av vad som verkligen förekommit. Ett utlämnande av på stenogrammen

grundade utskrifter syntes därför icke behöva möta större betänkligheter.

Från denna utgångspunkt fann utskottet det önskvärt, att ett snabbare

tillhandahållande av debattinläggen gjordes till föremål för fortsatta överväganden

från riksgäldsfullmäktiges sida. På utskottets hemställan beslöt

också 1947 års riksdag att uppdraga åt riksgäldsfullmäktige att undersöka

möjligheterna att ernå en snabbare publicering av riksdagens protokoll.

Förevarande fråga har med anledning av nu nämnda uppdrag vid ett

flertal tillfällen varit föremål för överläggning inom riksgäldsfullmäktige,

senast vid sammankomsten den 20 oktober 1949. Härvid förelåg en av mig

utarbetad promemoria, i vilken föreslogs att man skulle närmare utreda

frågan om att publicera ett preliminärt debattprotokoll, som skulle föreligga

i tryck 4 å 5 dagar efter plenum med långa debatter. För det definitiva

protokollets tryckning föreslogs ingen ändring av nu gällande regler.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 26.

Av fullmäktiges överläggning framgick att fullmäktige ansäge, att eu

undersökning borde göras angående möjligheterna att publicera ett preliminärt

debattprotokoll men att den i promemorian förslagsvis angivna liden

av 4—5 dagar för att få fram ett dylikt protokoll vore alltför lång. För

att det preliminära protokollet skulle få något egentligt värde borde det

enligt fullmäktiges mening utkomma betydligt tidigare, om möjligt dagen

efter debattdagen. För att möjliggöra detta syntes det bli nödvändigt, att

stenografernas utskrifter sändes direkt till tryckeriet för sättning samt att

ledamöternas justering tinge ske först i det tryckta preliminära protokollet.

Fullmäktige uppdrogo åt riksgäldsdirektören att i samråd med sekreterarna

i riksdagens kamrar och representanter för riksdagsstenograferna

samt eventuellt vederbörande tryckerier verkställa en undersökning, huruvida

ett preliminärt debattprotokoll vore möjligt att åstadkomma under nu

angivna förutsättningar, och i så fall jämväl utreda de ökade kostnader, som

härvid kunde uppkomma.

Med anledning härav höllos under hösten 1949 två sammanträden, vid

vilka närvoro — förutom representanter för riksgäldskontoret — sekreterarna

i riksdagens kamrar, representanter för förste stenograferna och stenograferna

samt chefen för riksdagens ekonomibyrå. Utredningsarbetet har

därefter, jämte vissa försök i kamrarna, som nedan skola närmare beröras,

bedrivits så, att jag haft upprepade överläggningar med sekreterarna i kamrarna

samt med stenograferna, huvudsakligen med förste stenograferna i

första, respektive andra kammaren E. Elfner och A. Michal. I stor utsträckning

har jag härvid biträtts av ekonomibyråns chef, som dessutom vid

nedan angivna försök fört förhandlingarna med respektive tryckerier.

Med herrar talmäns medgivande ha följande försök anställts i kamrarna.

Den 7 december 19i9 kl. 11 fm.—1 em. skedde i andra kammaren medelst

diktafon upptagning av de anföranden, som under denna tid höllos från

talarstolen och som sammanlagt upptogo en tid av V2 timme. Utskrivning

å skrivmaskin vidtog därefter omedelbart. Utskrifterna förelågo färdiga

kl. 4 em. De blevo ej publicerade eller tryckta.

Den 1 mars 1950 gjordes i första kammaren under plenum, som varade

kl. 11 fm.—2.14 em., ett försök med snabbare tryckning av debattprotokollet.

För stenograferna, som eljest i denna kammare hava, för varje stenografpar,

ett »pass» (inställelsetid) av en timme, hade passet förkortats till 15 min.,

varefter arbetet med redigering och utskrivning av stenogrammet omedelbart

vidtog. Härvid anlitades för tillfället anställda maskinskrivningsbiträden,

som efter stenografernas diktamen utskrevo stenogrammen. Utskrifterna

granskades därefter av vederbörande förste stenograf och sändes sedan

till tryckeriet för sättning. Trycket, 28 sidor, utdelades i kamrarna följande

förmiddag.

Den 19 april 1950 kl. 11 fm.—1.15 em. utfördes ett liknande försök i

andra kammaren. Även här omfattade stenografpassen, som eljest i denna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26.

9

kammare äro 45 minuter, en tid av 15 minuter. Trycket, 21 sidor, delades i

kamrarna följande förmiddag.

Den 26 april 1950 kl. 11 fm.—plenums slut kl. 5.27 em. gjordes ett nytt

försök i första kammaren. Passens längd för stenograferna hade nu förlängts

till en halv timme. Trycket, 56 sidor, utdelades i kamrarna kl. 5 em.

följande dag.

De sålunda tryckta debattprotokollen, som även innehöllo en av vederbörande

förste stenograf utarbetad, kortfattad uppgift om kammarens beslut,

voro försedda med följande upplysning: »Nedanstående protokoll utgör

ett led i försöken med snabbare tryckning av riksdagsprotokollen. Publicering

sker först efter det att tillfälle beretts till justering i vanlig ordning.»

I överensstämmelse med innehållet i nu anförda upplysning förekom

icke någon distribution av protokollen annat än till riksdagens ledamöter.

Saken kom emellertid till pressens kännedom och flera tidningar uttryckte

sitt stora intresse för försöken.

Den uppsatta texten till det preliminära protokollet kom sedan efter korrigering

och ombrytning till användning för det definitiva protokollet.

Stenografarbetets ordnande.

Enligt riksdagsstadgan § 5 skola yttranden, som ledamöter vid kammares

sammanträde avgiva, såvitt ske kan, ordagrant upptecknas och sist tredje

dagen därefter kl. 10 förmiddagen avlämnas i kammarens kansli, där de

till andra söckendagen därefter kl. 12 middagen böra finnas tillgängliga för

genomläsning. Justering av protokollet skall ske å femte söckendagen etter

den dag, då sammanträde hållits, eller, om sammanträde icke förekommer

å femte dagen, vid nästa därefter inträffande sammanträde.

I första kammaren äro anställda 3 förste stenografer och 10 stenografer.

I andra kammaren är motsvarande antal 4 resp. 14. I vardera kammaren

tjänstgöra samtidigt en förste stenograf och två stenografer, de två senare

bildande ett »lag». I första kammaren har man alltså 5 lag, i andra kammaren

7. Passets längd är, för stenograferna i första kammaren 1 timme

och i andra kammaren 45 minuter. Förste stenografernas pass äro i allmänhet

dubbelt så långa som stenografernas.

Stenografpassen äro i svenska riksdagen avsevärt längre än i andra parlament.

Enligt uppgifter hämtade från 1936 års stenografkommittés betänkande

(bil. 1 till sammansatta konstitutions- och bankoutskottets ullåtande

nr 1 vid 1937 års riksdag) voro motsvarande tider i Frankrike 3 min.

— numera 2 min. -—, i Holland och Belgien 5 min., i Storbritannien 5 15

min., i Finland TVz min. samt i Danmark och Norge 15 min. I Amerikas

förenta staters parlament liksom i Kanadas äro passens längd 10 min.

Den långa passtiden i svenska riksdagen sammanhänger med våra riksdagsstenografers

anställningsförhållanden. Flertalet stenografer hava annan

opaginerad Kontrollera mot PDF

II)

Bankoutskottets utlåtande nr 2t>.

anställning. Arbetet såsom riksdagsstenografer är för dem en bisyssla. Bortsett

från den mer betungande tiden de två sista veckorna i maj, torde de

nu kunna utföra sitt arbete åt riksdagen utan att det mer nämnvärt inkräktar

på deras förvärvsarbete i övrigt. Under vårsessionen i år förekom,

bortsett från remissdebatten, icke något längre plenum förrän den 22

iebiuaii. De plena, som höllos före nämnda datum, pågingo med något

undantag icke mer än en halv timme. För så gott som alla plena fram till

nu nämnda tidpunkt behövde därför endast ett lag tagas i anspråk för

varje plenum.

från och med den 22 februari började de långa onsdagsplena. Därmed

vidtog den regelbundna onsdagstjänstgöringen för stenograferna. Varje lag

hade då i regel åtminstone ett pass, några hade två. Passens längd gör

emellertid att det i första kammaren förflyter fyra timmar till nästa inställelse,

om plenum skulle pågå så länge. För andra kammaren är motsvarande

tid -D/o timmar. Stenografen hinner därför mellan passen ägna sig

åt sitt ordinarie arbete.

Från och med den 22 mars blev arbetet mer omfattande. Från nämnda

datum började man även med kvällsplena, vilka i andra kammaren blevo

ganska långa. I första kammaren kunde man ända till den 13 maj inskränka

sig till att hålla långa plena endast på onsdagarna. I andra kammaren

höllos fram till nämnda tid långa plena fyra gånger på andra

veckodagar. Beträffande tiden efter den 13 maj, då flera långa plena höllos

i varje vecka i båda kamrarna — det första den 17 maj — skall jag

återkomma.

Till mitten av maj har det sålunda, tack vare de långa passen, i stort sett

varit endast om onsdagarna, som alla lag behövt inställa sig. Varje lag kan

visserligen ha haft mer än ett pass varje onsdag, men mellan passen har alltid

förflutit 4 resp. 4% timmar.

För stenogrammens utarbetande till vanlig skrift gäller i svenska riksdagen,

att stenograferna skola senast på andra dagens morgon efter plenum

lämna sina utskrifter till förste stenografen, som sedan har ett dygn på sig

för granskning, innan utskriften skall lämnas till kammarens kansli. (För

t. ex. ett onsdagsplenum skola stenograferna sålunda senast fredag morgon

tdl förste stenografen avlämna sina utskrifter.) I andra parlament torde

vara regel, att stenogrammet omedelbart efter passets slut överföres till vanlig

skrift. Detta senare förfarande anses vara det för stenografarbetet mest

lämpliga. För åtskilliga av våra stenografer är det, som redan antytts, inte

möjligt att bearbeta stenogrammen annat än på tid, som icke kolliderar med

deras arbete i övrigt.

Det första villkoret för att kunna åstadkomma en snabbare publicering

a\ riksdagens protokoll är att stenografpassen förkortas och att stenogrammen

regelmässigt utskrivas omedelbart efter passets slut.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 20.

11

Den tid, som erfordras för anförandenas utskrivning, skiftar i hög grad

efter förhållandena i de särskilda fallen. För utdiktering och genomläsning

av utskrifterna behövs omkring fyra gånger så lång tid som själva stenograferingstiden.

För kollationering och redigering krävs i gynnsamma fall

något kortare, i andra fall åter betydligt längre tid än för utdikteringen.

Med kortare passtider, då stenografen i varje särskilt fall har att utföra ett

mindre arbetskvantum, torde det bli möjligt att genom ökad arbetsintensitet

pressa ned tiden för kollationering och redigering.

Med den sammansättning, stenografkåren har vid vår riksdag, av personer,

som ha anställning även å annat håll, har det av ingående diskussioner

i denna fråga med stenograferna framgått, att flertalet icke torde

kunna åtaga sig en tjänstgöring med pass om 15 minuter — vilket är den

längsta tiden för passen i andra parlament — och omedelbar utskrivning

av stenogrammen. En sådan tjänstgöring skulle nämligen innebära att

stenograferna under längre förmiddagsplena bleve bundna i riksdagshuset

hela dagen.

Efter diskussion av åtskilliga olika förslag till frågans lösning har jag

stannat vid följande förslag, som stenograferna, med undantag för en eller

annan, torde kunna gå med på.

Förslag.

Passens längd blir i båda kamrarna en halv timme för stenografparen

och lämpligen 1% timme för förste stenograferna. Vid förmiddagsplena

kvarstanna stenograferna efter det första passets (för varje lag) slut i

riksdagshuset för stenogrammets utskrift. Stenogrammen från eventuellt

ytterligare pass under förmiddagsplenum få stenograferna bearbeta på för

dem lämplig tid, dock så att utskrifterna äro färdiga att senast kl. 7 fm.

följande dag lämnas till riksdagens tryckeriexpedition. Vad kvällsplena beträffar

lämnas för varje lag det första passets utskrift till tryckeriexpeditionen

senast kl. 12 följande dag. Utskrifter från eventuellt senare pass under

kvällsplenum lämnas till tryckeriexpeditionen senast på andra dagens morgon

kl. 7 fm. För t. ex. en onsdags kvällsplenum skulle sålunda de sista utskrifterna

lämnas till tryckeriet fredag morgon.

För varje ärende, i vilket debatt förekommit, skola förste stenograferna

lämna en kortfattad uppgift om kammarens beslut.

Utskrifterna, i allmänhet dock endast för varje stenograflags första pass

under förmiddagsplenum, verkställas efter stenografernas diktamen av

särskild maskinskrivningspersonal. Utskrifter för övriga pass ombesörjas

av stenograferna.

Denna arbetsgång skulle under vårsessionen gälla för liden t. o. m. den

15 maj och hela tiden under eu eventuell höstsession.

För första kammaren innebär nu anförda förslag, att utskrifter avseende

debatten t. o. in. kl. 1.30 em. skulle under dagen lämnas till tryckeriet för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 26.

sättning. För andra kammaren skulle debattprotokollen till och med kl. 2.30

em. under dagen lämnas till sättning. Trycken för dessa pass torde föreligga

färdiga vid 12-tiden följande dag, under förutsättning att debatterna icke

fortsätta efter kl. 1.30 resp. 2.30 em. För debatter under förmiddagsplenum

efter nämnda tider torde man kunna räkna med att trycken skulle vara

färdiga under aftonen följande dag. För kvällsplena torde man icke kunna

få några tryck förrän under andra dagen efter plenum, för ett onsdagsplenum

således under fredagen.

Trycket för ett förmiddagsplenum skulle publiceras särskilt för sig, således

utan inväntande av att trycket för ett eventuellt kvällsplenum bleve

färdigt.

Längre än till nu anförda förslag torde man för närvarande icke kunna

komma. För en omedelbar utskrift efter varje pass skulle fordras att riksdagen

hade en stenografkår, som kunde ägna sig uteslutande åt stenografarbetet

under plenidagar. En dylik stenografkår går det emellertid icke att

omedelbart få till stånd. Antalet stenografer, som skulle kunna ägna sig åt

och som äro lämpliga för detta mycket kvalificerade arbete, är alltför litet

här i landet.

Frågan om en snabbare publicering av riksdagens protokoll är emellertid

inte endast en stenograffråga utan även eu tryckerifråga. Våra tryckerier

ha icke en sådan kapacitet att de regelbundet kunna åtaga sig att trycka ett

debattprotokoll till ett förmiddagsplenum, som pågått 5 å 6 timmar, (vilket

resulterar i ett protokoll på 50 å 60 sidor) och följaktligen än mindre ett

debattprotokoll för ett kvällsplenum, på så kort tid att protokollet, såsom

förekommer i vissa främmande parlament, föreligger färdigt följande dags

morgon. Härför lära saknas både arbetskraft och material. Det skulle för

övrigt kräva så mycket nattarbete att kostnaderna bleve mycket avsevärda.

När saken ligger så till med tryckerierna, saknas anledning att försöka

få stenograferna att prestera mer än vad det här anförda förslaget innebär.

Såsom ovan nämnts avser förslaget, vad gäller vårsessionen, endast tiden

t. o. m. den 15 maj. Med den forcering av riksdagsarbetet, som brukar inträda

efter nämnda dag, blir det, i varje fall för tryckerierna, omöjligt att

färdigställa debattprotokollen till tid, som här föreslagits skulle gälla t. o. in.

den 15 maj. För tiden därefter får man räkna med en viss försening. Efter

den 15 maj kan man därför även för stenograferna tänka sig en annan

arbetsgång än den ovan föreslagna.

Mekanisk upptagning.

Såsom förut nämnts, gjordes under höstsessionen 1946 i andra kammaren

ett försök med mekanisk upptagning av anföranden.

Anförandena höllos från talarstolen och under i övrigt gynnsamma om
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26.

13

ständigheter — det var fråga om kanske förberedda inledningsanföranden,

således ej repliker, av ledamöter, som talade relativt långsamt och distinkt.

Utskrifterna företedde dock en del bristfälligheter. Sålunda förekommo

hörfel (såsom t. ex. »försök» i stället för »besök», »sociala» i stället för

»kommunala», »reduceringsarbete» i stället för »restaureiingsaibete»

o. s. v.). Dessutom förekommo »luckor»; sålunda hade t. ex. första meningen

i ett anförande helt och hållet fallit bort. Några meningar giugo

formellt icke heller ihop.

Enligt uppgift lär ofta nog redigeringen av på dylikt sätt upptagna anföranden

vara mycket besvärlig. För detta arbete fordras kvalificerade personer,

och man får räkna med att den första utskriften efter ledigeringen

måste skrivas om.

Man får också räkna med att vid mekanisk upptagning ändock en stenograf

måste vara närvarande. Avbrott i den mekaniska upptagningen kan

nämligen uppstå av olika tekniska skål. Det anses lämpligt att den person,

som skall redigera det på mekanisk väg upptagna, är närvarande och åhöi

anförandet och helst själv kan stenograf era det. Med hänsyn därtill synes

det lämpligt att dylik redigering skulle utföras av resp. stenografer.

Frånsett vad här anförts är det åtminstone för närvarande inte möjligt

att övergå till enbart mekanisk upptagning i riksdagen, så länge anföranden

hållas från resp. talares plats i kammaren. Synnerligen vidlyftiga tekniska

arrangemang ha diskuterats med sakkunniga för en upptagning vid bänkplatserna.

Någon tillfredsställande lösning av frågan har dock hittills icke

kunnat ernås.

Av ovan anförda skäl kan det icke ifrågakomma att nu övergå till mekanisk

upptagning av anförandena. Det är för övrigt att märka att man, såvitt

är bekant, icke i något främmande parlament övergått till mekanisk

upptagning av diskussionerna. Ytterligare försök kunde dock göras med

mekanisk upptagning av anföranden från talarstolen.

Justering.

I samband med det mig lämnade utredningsuppdraget uttalade, såsom i

det föregående omnämnts, riksgäldsfullmäktige, att det syntes bli nödvändigt,

att stenografernas protokoll sändes direkt till tryckeriet för sättning

samt att ledamöternas justering finge ske först i efterhand. Såsom framgåi

av det ås. 1 i det föregående här anförda yttrandet av 1947 års bankoutskott,

ansåg även utskottet att anförandena kunde tryckas utan föregående

justering.

Frågan om en snabbare publicering av debattprotokollen är beroende av

justeringsfrågan. Skola de kunna publiceras dagen efter debatten, blir justering

av dessa protokoll under de former, som nu gälla enligt 5 § i riksdagsstadgan,

icke möjlig all tillämpa.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 26.

Vid diskussionen av denna fråga har emellertid ifrågasatts att möjlighet

skulle beredas resp. talare att under en halvtimme, efter det att utskriften

av stenogrammet förelåge färdig, granska densamma i resp. kammares justeringsrum.

En sådan anordning prövades i viss utsträckning i första kammaren

under de ovan beskrivna försöken och en del ledamöter begagnade

sig av möjligheten till granskning.

Frågan om justeringen torde för övrigt i viss mån komma att sammanhänga

med frågan under vilka former debattprotokollet skall publiceras.

Till detta skall jag återkomma längre fram.

Kostnaderna.

För den här diskuterade anordningen med debattprotokoll uppstå vissa

extra kostnader. Dessa äro huvudsakligen kostnaderna för utskrivningen av

stenogrannnen till vanlig skrift och tryckningskostnaderna.

Utskrivningen av stenogrammen för varje stenograflags första pass under

lörmiddagsplenum skulle, som nämnt, ske på så sätt att stenograferna

dikterade sina stenogram för särskild maskinskrivningspersonal. Kostnaden

för denna är icke möjlig att med säkerhet beräkna utan någon tids erfarenhet.

En viss ledning har man dock av de förut omnämnda försöken, som

under den gångna vårsessionen gjordes i kamrarna. På grund härav beräknas

kostnaden för helt riksdagsår till 10 000 kr.

På grundval av de försök, som under vårsessionen i år gjordes med protokoll

av här ifrågavarande slag, har man kommit till följande beräkning av

tryckningskostnaderna.

Kostnad per ark i 1 000 ex.

Tryckning ...............

kr. 82: —

Häftning ..................

» 24: —

Papper ....................

» 22: —

Korrigering och ombrytning .

» 120: —

Summa kr. 248: —

I kalkylen ha icke medtagits kostnaderna för sättning, enär den för det

preliminära protokollet uppsatta texten kommer till användning även för

det sedermera tryckta, definitiva protokollet.

I riksdagens protokoll upptaga debatterna, således exklusive den s. k.

stommen, per exemplar för 1950 års vårsession i första kammaren 93 tryckark

och i andra kammaren 138 ark eller sammanlagt 231 tryckark. För höstsessionen

1949 äro motsvarande siffror 22 och 38 ark eller sammanlagt 60

tryckark. Med nämnda arkantal och med en upplaga av 1 000 ex. bli tryckningskostnaderna

för debattprotokollen under vårsessionen 57 288 kr. och

under höstsessionen 14 880 kr. eller tillhopa i avrundat tal per år 72 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26.

lf>

De extra kostnaderna för debattprotokollet beräknas alltså, inklusive

visst arvode, som längre fram (sid. 12) skall närmare beröras, till

maskinskrivningskostnader kr. 10 000: —

tryckningskostnader för 1 000 ex. .......... » 72 000: —

arvode ................................. » 3 000: —

Summa kr. 85 000: —

Debattprotokollen skola i likhet med kamrarnas nuvarande protokoll försäljas

till allmänheten. För innevarande år är antalet abonnenter å riksdagens

protokoll för första kammaren 371 och för andra kammaren 513.

Försäljningspriset är 10 kr. för vardera kammarens protokoll. Då debattprotokollen

komma att få ett något mindre sidantal än de vanliga protokollen

— stommen kommer ju icke att ingå i debattprotokollen — torde de

böra åsättas ett något lägre pris, förslagsvis 8 kr.

De ovan beräknade kostnaderna för debattprotokollen kunde minskas

med det belopp, som kan beräknas inflyta för protokollens försäljning. A

andra sidan torde man få räkna med att den försålda upplagan av de vanliga

protokollen och därmed inkomsterna för dessa kommer att minska.

I syfte att söka nedbringa kostnaderna har jag undersökt, om de kunde

avsevärt minskas genom att debattprotokollen framställdes medelst stencilering

i stället för tryckning.

För en vårsession av 1950 års omfattning har sålunda gjorts en beräkning,

vad det skulle kosta att skriva ut debattprotokollen å stencil. Man har därvid

kommit till en kostnad av 44 000 kr.

Enligt det föregående skulle tryckningskostnaderna för det särskilda

debattprotokollet för en vårsession av 1950 års omfattning uppgå till i

runt tal 57 000 kr. Med stencilering skulle alltså uppstå en besparing av

13 000 kr. Medräknas även höstsessionen skulle besparingen per år bli

omkring 16 000 kr.

Besparingen synes icke vara av den storleksordning att man bör tänka

sig en stencilering i stället för tryckning. De tryckta exemplaren bliva ur

alla synpunkter mer tilltalande vid användandet än de stencilerade exemplaren.

Med hänsyn till de lokala förhållandena i riksdagshuset skulle arbetet

med stencileringen komma att ställa sig synnerligen besvärligt. Det

torde vidare bliva mycket svårt att få kompetent arbetskraft för stencilskrivningen.

Ökning av stenografkåren.

Av stenograferna i första kammaren har framhållits att med den arbetsordning,

som bär i det föregående föreslagits för stenograferna, arbetet

skulle bli särskilt betungande för stenograferna i nämnda kammare. Då i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26.

10

första kammaren finnas endast fem stenograflag och tre förste stenografer,

skulle med den nya arbetsgången endast två timmar komma att förflyta

mellan varje pass för stenograferna och tre timmar mellan varje pass för

förste stenograferna. Stora svårigheter komme därigenom att föreligga att

medhinna arbetet före nästa pass. Med en halv timmes pass komme vidare

vissa eller eventuellt alla stenograflag i första kammaren att vid förmiddagsplena

eller kvällsplena om mer än fem timmar åläggas minst tre pass

per plenum. I andra kammaren skulle ett förmiddags- eller kvällsplenum

pågå mer än sju timmar för att något lag skulle behöva inställa sig för

tredje gången.

Ser man på arbetsbördan i sin helhet för stenograferna i de olika kamrarna,

synes emellertid, även med erkännande av berörda svårigheter för

första kammarens stenografer, antalet stenografer i kamrarna vara väl

avvägt, och med hänsyn till att enligt förslaget endast första passet skulle

behöva skrivas ut omedelbart, synes önskemålet om ytterligare ett stenografpar

och en förste stenograf i första kammaren böra få bli föremål för

förnyat övervägande, sedan erfarenhet vunnits av ett tillämpande av den

nya arbetsordningen och särskilt om en övergång till direkt utskrivning

även av anföranden, som hållas efter klockan-13.30, skulle bli aktuell.

Från stenografhåll har uttalats att det, eftersom vid förslagets genomförande

möjligheterna att erhålla vikarie inom stenografkåren skulle minskas,

vore önskvärt att åtgärder vidtoges för att såsom reserver för de i riksdagen

tjänstgörande stenograferna anställdes några stenografer, som avlagt godkänt

prov för antagning till riksdagsstenograf, förslagsvis tre stycken. Reservstenograf

skulle uppbära ett årsarvode av förslagsvis 1 000 kr. och vara

skyldig att vid förfall för de ordinarie stenograferna tjänstgöra för dem.

Arvodet skulle utgå, oavsett om vederbörande inkallades till tjänstgöring

eller icke. Vid tjänstgöring skulle dessutom utgå särskild ersättning, som

skulle bestridas av den stenograf, som på grund av förfall vore förhindrad

tjänstgöra.

Ehuru nu anförda fråga icke direkt sammanhänger med här behandlade

ämne, har jag velat omnämna den. Med hänsyn till den ringa kostnaden

och angelägenheten av att ha tillgång till kompetenta stenografer kunde

det vara lämpligt att försöksvis ett anslag av 3 000 kr. per år beviljades

för nu berörda ändamål.

Lokalfrågan.

Under de tre i det föregående här omnämnda försök, som under den nu

gångna vårsessionen gjordes i riksdagen med ett snabbare färdigställande

av debattprotokollen, disponerade stenograferna för diktamen av steno
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Dankoutskottets utlåtande nr 26.

17

grammen och redigering av utskrifterna de eljest för riksdagens ledamöter

upplåtna rummen i entresolvåningen åt Riksgatan, vilka för övrigt ursprungligen

varit avsedda som och använts som stenografrum. Med hänsyn

till att det med den här ifrågasatta nya arbetsordningen är angeläget att

stenograf erna utan onödig tidsutdräkt omedelbart få tillfälle att börja med

överföringen av stenogrammen till vanlig skrift och med dennas redigering,

vore högst önskvärt att stenograferna finge använda några av nu nämnda

rum. De ha genom sin närbelägenhet till plenisalarna visat sig synnerligen

lämpliga. De eljest av stenograferna använda rummen i jordvåningen ligga

långt från plenisalarna. För stenograferna skulle det därför betyda en icke

obetydlig tidsvinst, om de finge disponera några rum i entresolvåningen,

förslagsvis fyra å fem rum å vardera kammarsidan.

De nu för stenograferna använda rummen i jordvåningen kunde upplåtas

för annat ändamål.

Förslagets genomförande.

Därest här behandlade förslag till en snabbare publicering skulle anses

höra komma till utförande, synes detta till en början böra betraktas endast

såsom ett försök. Med hänsyn härtill föreslås följande.

Riksdagen uppdrager åt riksgäldsfullmäktige att försöksvis med början

under år 1951 låta till trycket befordra de stenografiska uppteckningarna

av debatterna i kamrarna under vår- och höstsessionerna nämnda år, varvid

i samband med debatterna lämnas en, av förste stenograferna utarbetad,

kortfattad uppgift om kamrarnas beslut. Tryckalstret benämnes Riksdagsdebatterna,

på uppdrag av riksdagen utgivna av fullmäktige i riksgäldskontoret.

För fullgörande av uppdraget skola fullmäktige samråda med riksdagens

talmän.

»Riksdagsdebatterna» tryckes i två serier, en för första och en för andra

kammaren. Serierna försäljas var för sig till pris, som av fullmäktige bestämmes.

I varje nummer av publikationerna skall å första sidan tinnas angivet att

publikationen är ett preliminärt referat av riksdagsförhandlingarna, varför

reservation göres för eventuella missförstånd eller tryckfel, samt att den

definitiva avfattningen av ledamöternas anföranden och av besluten kommer

att publiceras på vanligt sätt i riksdagens tryckta protokoll.

Den nu föreslagna anordningen innebär att riksdagen under försökstiden

icke skulle hava någon direkt befattning med publicerandet av debattprotokollen.

Med eu sådan anordning torde man lättare komma förbi vissa formella

svårigheter. Någon ändring av de nu gällande bestämmelserna i 5 § av

2__Bihang till riksdagens protokoll 1950. S samt. Nr 26.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 26.

riksdagsstadgan torde sålunda icke behövas, då publikationerna ju icke

skulle utgöra protokoll i egentlig bemärkelse.

Det är vidare möjligt att man med den här föreslagna upplysningen att

publikationerna utgöra »ett preliminärt referat» etc. skulle lättare komma

över eventuella svårigheter i fråga om ledamöternas justering av anförandena.

I den danska riksdagens »Fortryk» av tingens förhandlingar,

vilket tryckalster utkommer dagen efter förhandlingarna, finnes följande

upplysning: »Indholdet av naervaerende haefte er fortryk, og medlemmerne

tager ethvert forbehold overfor eventuelle missforståelser eller trykfejl i

samme.»

För tullmäktiges tullgörande av uppdraget erfordras en nära kontakt

med riksdagsstenograferna. Då dessa icke tillhöra den under fullmäktige

sorterande personalen, har i förslaget angivits att fullmäktige skola för

uppdragets fullgörande samråda med riksdagens talmän. Maskinskrivningspersonalen

torde böra sortera under riksdagens ekonomibyrå. Åt

denna torde även böra uppdragas bestyret i övrigt med publikationernas

utgivande.

Då utgivandet av debattprotokollen på sätt här föreslagits är en helt ny

uppgift, kan ifrågasättas, huruvida det icke vore lämpligt att tillsätta en

särskild person med uppdrag att leda arbetet och bära ansvaret för dess

behöriga gång. Denne skulle hålla kontakten med stenograferna, ordna arbetet

för maskinskrivningspersonalen och i samråd med tryckeriexpeditionen

följa gången av tryckeriernas arbete. En sådan kontinuerlig ledning

av arbetet synes i hög grad önskvärd med hänsyn till angelägenheten av

att det bedrives med nödig skyndsamhet och på ett, ej minst ur kostnadssynpunkt,

lämpligt sätt. Arvodet för nämnda uppdrag har beräknats

till 3 000 kr. för riksdagsår.

För det första försöksåret vore önskvärt att betalda abonnemang icke

mottoges å debattprotokollen. De borde i en begränsad upplaga, förslagsvis

1 000 ex., förutom till riksdagens ledamöter, statsdepartementen och de

centrala ämbetsverken, utdelas kostnadsfritt till intresserade, i första hand

till dagspressen. En sådan anordning motiveras av följande.

Den organisationsapparat, som fordras för debattprotokollens publicering,

bör starta med icke alltför krävande uppgifter. Man borde därför icke

börja med utgivande av debattprotokoll förrän efter remissdebatten. Om

så skedde, finge man börja med plena, som pläga vara ganska korta.

Utan erfarenhet från en vårsession är det vidare icke möjligt att göra

några utfästelser i fråga om i vilken takt debattprotokollen för plena under

den senare delen av maj kunna publiceras.

Utdelar man debattprotokollen kostnadsfritt under det första försöksåret,

framträder tydligare, att det är fråga om ett försök, och man får mer fria

händer.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 26.

19

Riksdagens protokoll och de föreslagna debattprotokollen. En

jämförelse.

Under 1950 års vårsession var antalet dagar, som förflöto från plenum

till dagen för utgivningen av riksdagens protokoll, i medeltal för första

kammaren 16 dagar och för andra kammaren 19 dagar. Den kortaste tiden

var för första kammaren 8 dagar och för andra kammaren 9 dagar. Den

längsta tiden var 28 resp. 33 dagar.

Enligt föreliggande förslag skulle debattprotokollen för ett förmiddagsplenum

utkomma under följande dag och för kvällsplena andra dagen efter

plenum.

Under år 1949 uppgingo kostnaderna för riksdagens protokoll till följande

belopp.

Arvoden till förste stenografer och stenografer ............ kr. 230 000

» » korrekturläsare ............................ » 19 000

Papper ................................................ » 20 000

Tryckning och inbindning ................................ » 131 000

Summa kr. 400 000

Om till detta belopp läggas kostnaderna i övrigt å tryckeriexpeditionen

för arbetet med riksdagens protokoll samt kostnaderna för det arbete, som å

kamrarnas kanslier nedlägges för protokollens utarbetande och granskning,

torde man komma upp till en totalkostnad per år för protokollen av omkring

450 000 kr. Inkomsterna av försålda protokoll belöpa sig per år till

i runt tal 9 000 kr.

I det föregående har det beräknats att publicerandet av särskilda debattprotokoll

skulle komma att draga en kostnad av 85 000 kr. per år.

Förslagets begränsning.

Här framlagda förslag avser att få till stånd cn snabbare publicering av

de stenografiska uppteckningarna av debatterna. Förslaget innebär alltså

icke någon fullständig lösning av frågan om en snabbare publicering av

riksdagens protokoll. Dessa innehålla ju jämte de stenografiska uppteckningarna

en ganska omfattande text, den s. k. stommen, huvudsakligen utgörande

en redogörelse för de ärenden, som förekommit till behandling

under plenum, och för de beslut, som därvid fattats.

I många utländska parlament publiceras omedelbart efter plenarsammanträdena

ett preliminärt protokoll och senare del definitiva protokollet. I det

preliminära protokollet synas därvid i allmänhet medtagas alla ärenden,

som varit under behandling i plenum. Så är t. ex. fallet i Danmark.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 26.

Även om önskemålet om en snabbare publicering av den svenska riksdagens

protokoll i främsta rummet skulle avse debatterna, vore givetvis önskvärt

att protokollen kunde i sin helhet publiceras snabbare än vad för närvarande

är fallet. Särskilt synes detta gälla de ärenden, där kamrarna

fattat beslut beträffande utskottens utlåtanden, d. v. s. de ärenden, som i

föredragningslistorna upptagas under rubriken »2 gånger bordl.». På många

håll kan det vara av värde att få veta, om och när riksdagen fattat beslut

i visst ärende. Med den långa tid, som för närvarande förflyter, innan protokollen

utkomma, kan det ofta vara besvärligt att få uppgift om hur det

förhåller sig i nu nämnda hänseende. Med den begränsning, som föreliggande

förslag innebär, skulle riksdagens beslut i visst ärende komma att

meddelas i det preliminära protokollet endast i sådant fall, där debatt förekommit.

Ur tryckeriteknisk synpunkt vore vidare till stor fördel att det preliminära

och det definitiva protokollet till uppställning och innehåll så mycket

som möjligt liknade varandra. När det preliminära protokollet omfattar

endast anförandena, måste dessa sedermera ombrytas av tryckeriet för

stommens insättande. Förfarandet är besvärligt och tidsödande och drar

stora kostnader. Såsom framgår av de i det föregående redovisade tryckningskostnaderna

för det preliminära protokollet, beräknas kostnaderna för

korrigering och ombrytning till 120 kr. per ark. Därest det preliminära och

definitiva protokollet vore i stort sett likalydande, borde ombrytningskostnaderna

och därmed de för det preliminära protokollet beräknade kostnaderna

minska avsevärt.

Hur önskvärt det på grund av nu anförda skäl än kan vara att få till

stånd en snabbare publicering av riksdagens protokoll i sin helhet, är dock

lämpligt att tills vidare stanna vid nu anförda förslag att publicera endast

de stenografiska uppteckningarna av debatterna. En utvidgning av förslaget

till att omfatta även stommen, helt eller delvis, skulle innebära en komplicering

av arbetet, som det icke vore lämpligt att införa nu. Frågan om

en utvidgning av det preliminära protokollet att omfatta mer än föreliggande

förslag synes böra anstå tills vidare. Därest det visar sig att försöket

med en snabbare publicering av debatterna utfaller tillfredsställande, torde

frågan framdeles kunna upptagas till övervägande.

Sammanfattning.

Förslaget innebär följande.

Riksdagsstenografernas tjänstgöring skall i båda kamrarna i allmänhet

omfatta V2 timme för de utskrivande stenograferna och IM» timme för förste

stenograferna. Vid förmiddagsplenum skola stenograferna efter sin första

tjänstgöring under dagen omedelbart överföra stenogrammet till vanlig

skrift. Därefter under förmiddagsplenum eventuellt skrivna stenogram skola

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottcts utlåtande nr 26.

21

vara färdiga i utskrift och granskade av förste stenograferna senast påföljande

morgon. För kvällsplena skola utskrifter lämnas under påföljande

dag eller vid längre sådana plena andra dagens morgon.

För stenogrannnens utskrivning skola stenograferna i viss utsträckning

under förmiddagsplena biträdas av särskild maskinskrivningspersonal. Utskrifterna

utläggas, efter vederbörlig granskning av förste stenograferna, i

resp. kammares justeringsrum, där de % timme hållas tillgängliga för eventuell

granskning av talarna, och sändas därefter till tryckerierna.

För förmiddagsplena beräknas debattrycket föreligga färdigt under följande

dag och för kvällsplena andra dagen efter plenum.

Debattryckets utgivning föreslås taga sin början under 1951 års riksdag

och ombesörjas av fullmäktige i riksgäldskontoret. Trycket benämnes

»Riksdagsdebatterna, på uppdrag av riksdagen utgivna av fullmäktige i

riksgäldskontoret». Publikationen utgives i två serier, en för första kammaren

och en för andra kammaren, och skall försäljas till pris, som av riksgäldsfullinäktige

bestämmes.

Å varje nummer av publikationen skall angivas att den är ett preliminärt

referat av riksdagsförhandlingarna, varför reservation göres för eventuella

missförstånd eller tryckfel, och att den definitiva avfattningen av ledamöternas

anföranden och av besluten kommer att publiceras på vanligt

sätt i riksdagens tryckta protokoll.

Med hänsyn till de svårigheter, som kunna föreligga vid starten, då viss

med arbetet sysselsatt personal ännu icke fått nödig träning, föreslås beträffande

1951 års riksdag att utgivningen av »Riksdagsdebatterna» skall

taga sin början först efter remissdebatten. Under det första året, skulle därför

några betalda abonnemang å publikationen icke mottagas. Denna bör

då tryckas i en begränsad upplaga, som skulle, förutom till riksdagens ledamöter

och vissa ämbetsverk, utdelas kostnadsfritt till intresserade, i första

hand därvid till pressen. En bidragande orsak till denna anordning är

också att det, utan någon erfarenhet från en vårsession, icke är möjligt att

göra några utfästelser i fråga om, i vilken takt »Riksdagsdebatterna» kunna

publiceras under den senare delen av maj månad, då långa plena pläga

hållas flera dagar i varje vecka.

Kostnaderna för förslagets genomförande beräknas till 85 000 kr. per år.

För anställande av tre reservstenografer föreslås därjämte ett anslag av

sammanlagt 3 000 kr. per år.

Stockholm den 5 oktober 1950.

F. SANDBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.