Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning i anledning av 1945 års helgeandsholmskommittés betänkande med förslag till ordnande av riksdagshusplanen m. m.

1950-11-30 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1950:28, Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning i anledning av 1945 års helgeandsholmskommittés betänkande med förslag till ordnande av riksdagshusplanen m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nv 28.

Nr 28.

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning

i anledning av 1945 års helgeandsholmskommittés

betänkande med förslag till ordnande av riksdagshusplanen

m. m.

Med bifall till bankoutskottets hemställan i utlåtande nr 36 till 1938 års

riksdag uppdrog riksdagen åt fullmäktige i riksgäldskontoret att efter utredning

inkomma med förslag till ordnande av riksdagshusplanen. Sedan

den under krigsåren vilande frågan erhållit förnyad aktualitet, tillsatte fullmäktige

i november 1945 en kommitté åt vilken uppdrogs att utreda och

avgiva förslag i frågan. Enligt de av fullmäktige meddelade direktiven

borde kommittén, i överensstämmelse med uttalande av bankoutskottet i

ovannämnda utlåtande, utgå ifrån att någon avsevärdare sänkning av riksdagshusplanen

icke borde ifrågakomma men att däremot möjligheten av en

mindre sänkning av densamma borde stå öppen, om så vid närmare övervägande

skulle befinnas vara till fördel, exempelvis för att markera en skillnad

mellan Norrbro och riksdagshusplanen. Kommittén borde jämväl beakta

önskvärdheten av att de förslag, kommittén i enlighet med sitt uppdrag

hade att avgiva, borde medgiva såväl kör- som gångtrafik mellan Norrbro

och riksdagshusets huvudtrappa samt möjlighet till parkering å eller under

riksdagshusplanen av ett antal bilar.

Kommittén, som antog benämningen 1945 års helgeandsbolmskommitté

avgav i juni 1948 till fullmäktige betänkande med förslag till ordnande av

riksdagshusplanen. Genom skrivelse den 16 mars 1950 hava fullmäktige i

riksgäldskontoret med eget yttrande till bankoutskottet överlämnat kommitténs

betänkande.

Med bifall till utskottets hemställan i utlåtande nr 19 har riksdagen till

innevarande höstsession uppskjutit behandlingen av förevarande ärende.

Kommitténs förslag innebär i stort sett följande.

Planen framför riksdagshuset, jämte förbindelselederna till Riksgatan,

sänkes 1,25 m, varigenom den får en bestämd avgränsning mot Norrbro.

Dennas sträckning över Helgeandsholmen markeras även på den mot planen

riktade sidan medelst en barriär av samma utseende som den mot

Strömparterren. Ramper för gång- och körtrafik leda från bron ned till

planen. Genom sänkningen blir det möjligt att borttaga trapporna mot Riksgatan

på ömse sidor om riksdagshuset och därmed även att ordna körförbindelse

fram till riksdagshusets huvudentré jämväl från Riksgatan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 28.

7

Planen ordnas med två större planterade rektangulära gräsytor och blir

i övrigt stenbelagd med rutor av smågatsten och de begränsande banden i

buggen granit. Dessutom tänkes planen utsmyckad med två flankerande

skulpturer.

Den s. k. »Puckeln» i norra strömfåran ordnas såsom en liten park med

gräsmattor och bänkar för allmänheten. Trappförbindelse ordnas från Riksgatan

och från riksdagshusplanen. Den nuvarande provisoriska strandskoningen

ersättes med en lämpligare anordning.

Kostnaderna för förslagets genomförande ha beräknats till 1 292 500 kronor

efter prisläget i april 1948.

I sin skrivelse anföra fullmäktige bl. a. följande:

I anslutning till ett av riksdagen godkänt uttalande av bankoutskottet vid

1945 års riksdag (nr 47) upptogo fullmäktige, efter det kommitténs betänkande

överlämnats, genom särskilda delegerade förhandlingar med representanter

för Stockholms stad för utrönande av, huruvida och under vilka

förutsättningar staden kunde vara villig att ekonomiskt bidraga till förslagets

genomförande.

Förhandlingsdelegerade — för riksgäldsfullmäktige ordföranden Örne

och dåvarande riksgäldsfullmäktigen K. Magnusson samt generaldirektören

och chefen för byggnadsstyrelsen H. Leo samt för Stockholms stad borgarrådet

Z. Höglund och fil. dr Y. Larsson — underställde till en början

Stockholms stads gatukontor för granskning de av kommittén

verkställda kostnadsberäkningarna liksom förslaget i dess helhet. I anledning

härav avgav gatukontoret ett utlåtande, som delgavs förhandlingsdelegerade

och av vilket framgick, att gatukontoret i stort sett icke haft

något att erinra mot kommitténs kostnadsberäkningar. Gatukontoret ifrågasatte

emellertid vissa smärre jämkningar i kommitténs förslag, avseende

dels ramperna mellan Norrbro och riksdagshusplanen, dels ock förbindelselederna

norr och söder om riksdagshuset. Förhandlingsdelegerade uttalade

härom, att dessa jämkningar icke torde nämnvärt påverka kostnadsberäkningarna,

vilket även gatukontoret för sin del underströk. Kommittéförslagets

arkitekt, Nils Einar Eriksson, som delgivits gatukontorets önskemål,

bär framhållit, att det ej torde bereda några svårigheter att tillmötesgå

dessa.

Kostnaderna för eu av gatukontoret ifrågasatt eventuell reglering av spillvattenavloppet

från riksdagshuset ha ej ansetts i någon mån böra belasta

kostnaderna för utförande av kommitténs förslag.

Frågan om ekonomisk medverkan från stadens sida för genomförande

av ett förslag till förändringar av riksdagshusets omgivningar har tidigare

varit föremål för behandling inom stadskollegiet och stadsfullmäktige,

nämligen år 1929. Av staden vid tillfället utsedda förhandlare hade i skrivelse

till stadskollegiet i ärendet gjort bland annat följande uttalanden:

I överensstämmelse med den mening, som vid frågans behandling inom

1928 års riksdag och sedermera inom den på riksdagens initiativ tillsatta

kommittén gjort sig gällande anse vi den nuvarande utformningen av riksdagshusets

omgivningar otillfredsställande. Trakten omkring de nya riks
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 28.

byggnaderna har lämnats i ett ofullbordat och torftigt skick, föga motsvarande

de anspråk på monumentalitet, som de kringliggande byggnadsverken

ställa, och än mindre utnyttjande den skönhet och trevnad, som Helgeandsholmens

läge mellan de strömmande vattnen skänker. Såväl Stockholms

natur som dess byggnadshistoria har givit Helgeandsholmen den centrala

platsen i Stockholms stadsbild, och det måste följaktligen anses i hög grad

önskvärt, att holmen såvitt möjligt ordnas på ett sätt, som bättre utnyttjar

dess utomordentliga naturliga förutsättningar och motsvarar dess traditioner.

För detta önskemål kan Stockholms stad icke vara likgiltig. Dess tillfredsställande

lösning kan enligt vår mening även motivera ekonomiska

uppoffringar från stadens sida.

Stadskollegiet yttrade i anledning av 1929 års delegerades framställning

bland annat följande:

I överensstämmelse med den uppfattning, stadskollegiets delegerade här

utvecklat, anser kollegiet Helgeandsholmens ordnande på ett sätt, som motsvarar

platsens av naturen och den omgivande stadsbilden skapade förutsättningar

även för staden vara ett önskemål, vars tillgodoseende kan motivera

ekonomiska uppoffringar från kommunens sida.

1948 års förhandlingsdelegerade framlade i skrivelse till

Stockholms stadskollegium den 13 april 1949 förslag angående stadens medverkan

till täckande av kostnaderna för ett genomförande av helgeandsholmskommitténs

förslag och uttalade härvid följande:

När delegerade nu gå att taga ställning till det föreliggande spörsmålet om

eventuellt bidrag från Stockholms stad till de föreslagna arbetenas utförande,

vilja delegerade, med instämmande i vad 1929 års förhandlare och

stadskollegiet uttalat i ämnet, för sin del ånyo understryka, att det även för

staden bör vara ett angeläget önskemål, att Helgeandsholmen såvitt möjligt

ordnas på ett med hänsyn till dess centrala och natursköna läge tillfredsställande

sätt, ett önskemål vars tillgodoseende väl torde motivera ett ekonomiskt

bidrag från stadens sida. Då enligt delegerades uppfattning det nu

föreliggande, av 1945 års helgeandsholmskommitté förordade förslaget får

anses innebära en ur många synpunkter god lösning av den segslitna frågan

om Helgeandsholmens ordnande, hemställa delegerade, att staden måtte utfästa

sig att, under förutsättning av riksdagens beslut om genomförande av

kommitténs förslag, lämna bidrag härtill, och ha delegerade enat sig om att

föreslå, att bidraget med utgångspunkt från kommitténs på grundval av nuvarande

prisnivå gjorda kostnadsberäkningar fastställes till 645 000 kronor

eller cirka hälften av den beräknade totala kostnaden för förslaget, med

möjlighet dock till den proportionella jämkning av bidragets storlek, som

med hänsyn till eventuellt inträffade förändringar i fråga om penningvärdet

kan befinnas skälig. Det bör självfallet förutsättas, att riksdagshusplanen

och »Puckeln» för all framtid bibehållas såsom för allmänheten tillgängliga

öppna platser.

I detta sammanhang vilja delegerade slutligen erinra om det sedan år

1926 befintliga avtalet mellan Ivungl. Maj:t och kronan samt Stockholms

stad angående underhåll, renhållning och belysning av de öppna platserna

omkring riksdagshuset in. in., vilket torde höra revideras i samband med ett

eventuellt genomförande av helgeandsholmskommitténs förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 28. ^

Sedan yttranden i vederbörlig ordning inhämtats från olika stadens myndigheter

över förhandlingsdelegerades ifrågavarande framställning, uttalade

borgar rådsberedningen i ärendet följande:

Den förevarande framställningen om ekonomisk medverkan från stadens

sida till genomförande av det förslag angående riksdagshusplanens ordnande,

som framlagts av 1945 års helgaandsholmskommitté, har tillstyrkts

av gatunämnden och drätselnämnden men avstyrkts av skönhetsradet och

byggnadsnämnden, varjämte även stadsplanenämnden uttryckt en viss tveksamhet

rörande lämpligheten av att realisera det föreliggande förslaget.

Det av de avstyrkande organen angivna motivet till att staden icke borde

engagera sig är, att en utformning av riksdagshusplanen enligt det framlagda

förslaget skulle hindra eller försvåra en framtida omdaning av Helgeandsholmen

enligt mera radikala och definitiva linjer.

Det i och för sig berättigade önskemålet att få till stånd en sadan radikal

omdaning av Helgeandsholmen, som ur stadsbildssynpunkt och med hänsy n

till stockholmarnas trevnad vore mest eftersträvandsvärd, förutsätter emellertid

— som stadsplanenämnden också erinrat om — att bebyggelsen pa

holmen avsevärt beskäres. Under den långa väntetiden till dess att sa kan

bli fallet — åtgärder i sådan riktning torde icke kunna förväntas inom överskådlig

tid — synes det angeläget, att Helgeandsholmen får en utformning,

som med hänsyn till föreliggande möjligheter bereder storre skonhets- och

trevnadsvärden än vad som nu rådande förhållanden erbjuda. Det nu ira1™- lagda förslaget är sålunda — liksom också det på sin tid behandlade Ostbergska

förslaget var — eu kompromiss. Byggnadsnämnden har ansett det

sistnämnda förslaget vara överlägset det nu framlagda. Det må emellertid

erinras om att det Östbergska förslaget icke innebär något aktuellt alternativ,

sedan riksdagen avvisat en lösning i enlighet med detta förslag.

Då det förevarande förslaget av samtliga hörda instanser ansetts innebara

fördelar i jämförelse med nu rådande förhållanden och därtill anvisar en

lösning, som torde ha utsikter att vinna riksdagens gillande, anser beredningen,

att staden ej bör motsätta sig förslagets genomförande. Därvid torutsättes,

att riksdagshusplanen och den s. k. »Puckeln» för all framtid bibehållas

såsom för allmänheten öppna platser. Då sålunda planens förverkligande

kommer att innebära, förutom allmänna estetiska vinster, aven

andra fördelar för stadens invånare, synes — särskilt med hänsyn till den

långa tid, som måste antagas förflyta innan förutsättningar för Helgeandsholmens

definitiva ordnande äro för handen — ett bidrag från staden med

det av delegerade föreslagna beloppet vara motiverat.

De av gatukontoret framställda erinringarna förutsättas bliva beaktade

vid ett realiserande av helgeandsholmskommitténs förslag; frågan om reglering

av spillvattenavloppet från riksdagshuset samt de ekonomiska konsekvenserna

härav synes emellertid kunna avgöras i annan ordning. Det

torde i förevarande sammanhang höra uppdragas åt gatunämnden att,

därest kommitténs förslag genomföres, föranstalta om revidering av 192b

års avtal mellan kronan och staden angående underhåll, renhållning och

belysning av de öppna platserna omkring riksdagshuset in. in.

S t a d s k o 1 1 e g i e t, som anslöt sig till borgarrådsberedningens ståndpunkt,

hemställde,

1) att stadsfullmäktige måtte under förutsättning all riksdagen fallar

beslut om genomförande av 1945 års helgeandsholmskommittés förslag till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 28.

ordnande av riksdagshusplanen samt att riksdagshusplanen och den s. k.

»Puckeln» för all framtid bibehållas såsom för allmänheten öppna platser

utfästa sig att lämna bidrag till kostnaderna för genomförande av kommittéförslaget

med belopp, som med utgångspunkt från kommitténs på

grundval av nuvarande prisnivå gjorda kostnadsberäkningar fastställes till

645 000 kronor eller omkring hälften av den beräknade totala kostnaden för

förslaget, med möjlighet dock till den proportionella jämkning av bidragets

storlek, som med hänsyn till eventuellt inträffande förändringar i fråga om

penningvärdet kan befinnas skälig; samt

2) att stadsfullmäktige måtte uppdraga åt gatunämnden att under ovan

angivna förutsättningar vidtaga åtgärder för revidering av det år 1926 mellan

kronan och staden träffade avtalet angående underhåll, renhållning och

belysning av de öppna platserna omkring riksdagshuset in. in.

Enligt riksgäldsfullinäktige tillhandakommet protokollsutdrag ha Stockholms

stadsfullmäktige vid sammanträde den 20 februari 1950

beslutat bifalla stadskollegiets hemställan.

Riksgäldsfull mäktige ha för egen del i ärendet anfört följande:

Enighet torde i stort sett råda om att Helgeandsholmen och särskilt då

riksdagshusplanen och de riksdagshuset angränsande sidopartierna icke erhållit

en utformning, som ger full rättvisa åt platsens natursköna och i

stadsbilden dominerande läge. Riksdagen har visserligen ställt sig avvisande

till tanken på en mer radikal omdaning av Helgeandsholmen men likväl

ansett angeläget, att frågan om ett definitivt ordnande av riksdagshusets

omgivningar bringades till en tillfredsställande lösning och att därvid de

möjligheter tillvaratoges, som erbjöde sig till riksdagshusplanens förskönande.

Möjligheten av en mindre sänkning av riksdagshusplanen borde enligt

riksdagens mening stå öppen, därest så vid närmare övervägande skulle

befinnas vara till fördel, exempelvis för att markera en skillnad mellan

Norrbro och riksdagshusplanen. De direktiv, som lämnades 1945 års helgeandsholmskommitté,

voro, såsom i det föregående framhållits, utformade i

överensstämmelse med denna riksdagens ståndpunkt.

Det förslag till ordnande av riksdagshusplanen, som framlagts av 1945

års helgeandsholmskommitté, innebär enligt fullmäktiges uppfattning en

* rån angivna utgångspunkter god och stilenlig lösning av det ifrågavarande

spörsmålet och torde, om det blir genomfört, komma att tillföra platsen

omkring riksdagshuset ökade skönhetsvärden och större trevnad. Fullmäktige

vilja därför tillstyrka kommitténs förslag. Såsom en särskild fördel

hos detta förslag vilja fullmäktige beteckna, att detsamma jämväl på ett

smidigt sätt möjliggör körtrafik från Riksgatan till riksdagshusets huvudentré.

Fullmäktige föiutsätta, att de av gatukontoret förordade jämkningarna

i förslaget komma att beaktas vid förslagets utförande samt att möjlighet

bor finnas till ytterligare smärre ändringar, i den mån så kan visa sig erforderligt

under arbetenas gång. ^ idare vilja fullmäktige understryka kommitténs

uttalande om alt de partier av riksdagshusplanen, som äro avsedda

att planteras, böra ägnas en särskild omsorg vid detaljutformningen. Frågan

om planens utsmyckning med skulpturer torde få upptagas till behandling

i samband med detaljplaneringen av planen, varjämte även det förut

omnämnda avtalet av år 1926 angående underhåll in. in. av de öppna platserna

omkring riksdagshuset förutsättes reviderat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 28.

11

Stockholms siad har utfäst sig att, under förutsättning att riksdagen fattar

beslut om genomförande av 1945 års helgeandsholmskommittés förslag

till riksdagshusplanens ordnande och på villkor att riksdagshusplanen och

den s. k. »Puckeln» för all framtid bibehållas såsom för allmänheten öppna

platser, bidraga med omkring hältten av den härför beräknade kostnaden.

Det synes med anledning härav fullmäktige lämpligt, att riksdagen nu med

godkännande av det för stadens bidrag uppställda villkoret, varemot någon

erinran icke torde kunna riktas, fattar ett principbeslut i frågan och anvisar

det resterande beloppet.

Kommittén har i sitt den 11 juni 1948 dagtecknade betänkande framhållit,

att förslaget icke för det dåvarande borde komma till utförande med

hänsyn till den rådande knappheten på arbetskraft och material samt nödvändigheten

att så vitt möjligt begränsa statens utgifter. Även i dagens läge

torde samma hänsyn böra tagas. Med beaktande dessutom av arbetets speciella

karaktär torde detsamma därför med fördel kunna förläggas till en

tidpunkt av minskade arbetsmöjligheter, vilket även skulle stå i överensstämmelse

med ett uttalande i ämnet av bankoutskottet vid 1945 ars riksdag

(uti. nr 47). Emellertid anse fullmäktige dock i likhet med kommittén, att

frågan om en värdigare och vackrare utformning av riksdagshusets omgivningar

är av den vikt, att den icke bör alltför mycket skjutas på framtiden.

Med åberopande av det anförda föreslå fullmäktige att bankoutskottet

hos riksdagen hemställer att riksdagen måtte dels fatta beslut om ordnande

av riksdagshusplanen m. in. i huvudsaklig överensstämmelse med 1945 års

helgeandsholmskommittés förslag, dels bemyndiga riksgäldsfullmäktige att,

så snart förhållandena det medge, besluta om arbetenas utförande, dels förklara,

att riksdagshusplanen och den s. k. »Puckeln» i norra strömfåran

skola bibehållas såsom för allmänheten öppna platser, dels ock under huvudtiteln

Riksdagen och dess verk in. m. för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 647 000 kronor till Ordnande av riksdagshusplanen

m. in.

Utskottet. Det av 1945 års helgeandsholmskommitté framlagda förslaget

om ordnandet av riksdagshusplanen tillgodoser de av riksdagen och riksgäldsfullmäktige

givna utredningsdirektiven. Förslaget synes även innebära

en i och för sig godtagbar lösning av det alltsedan riksdagshusets tillkomst

diskuterade spörsmålet om att ge riksdagshusets omgivningar en estetiskt

mera tilltalande utformning än den nuvarande. Utskottet har även med tillfredsställelse

konstaterat, att Stockholms stad, under vissa villkor, utfäst

sig att med omkring hälften bidraga till kostnaderna för den sålunda föreslagna

omdaningen av riksdagshusplanen och dess omgivningar.

Fullmäktige ha tillstyrkt kommitténs förslag och hemställt, att beslut

måtte fattas om ordnande av riksdagshusplanen i huvudsaklig överensstämmelse

med detsamma. Med hänvisning till knappheten på arbetskraft

samt nödvändigheten av att i dagens läge såvitt möjligt begränsa statens

utgifter, anse emellertid fullmäktige, att förslagets genomförande bör tills

vidare uppskjutas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 28.

Utskottet delar fullmäktiges uppfattning om nödvändigheten av ett uppskov

med förslagets genomförande. Under sådana förhållanden anser utskottet

att det icke heller bör ifrågakomma att belasta budgeten med det

i fullmäktiges framställning angivna reservationsanslaget å 647 000 kronor.

Även om kommitténs förslag, som ovan anförts, torde få anses i och för

sig godtagbart, finner utskottet, med den ställning utskottet tagit i frågan,

sig icke böra förorda, att riksdagen nu skulle fatta beslut i princip om

riksdagshusplanens ordnande i överensstämmelse med kommitténs förslag.

Utskottet förutsätter, att fullmäktige, när ändrade ekonomiska förhållanden

föreligga, återkomma med nytt initiativ i ärendet med de eventuella jämkningar

av förslaget, som kunna betingas av då rådande förhållanden.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att fullmäktiges i riksgäldskontoret förevarande framställning

icke för närvarande må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 30 november 1950.

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Näsgård, Petersson

i Karlskrona, Nordenson, Johannesson, och Boo;

från andra kammaren: herrar Andersson i Munkaljungby, Fröderberg,

Nilsson i Landskrona, fru Humla, herrar Schmidt, Sköldin, Hansson i önnarp

och Edström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.