Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring av riksbankens sedeltyper.

1950-03-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1950:7, Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring av riksbankens sedeltyper.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 7.

1

Nr

7.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring av

riksbankens sedeltyper.

I en inom andra kammaren under nr 1 väckt motion har herr Dickson

anfört och hemställt följande:

»Flertalet av Sveriges gällande sedeltyper bära en text av innebörd att

vederbörande sedel, vid anfordran, av riksbanken inlöses med guldmynt.

På dessa sedlar läsas också de stolta orden: ’Hinc robur et securitas.’

Utfästelsen i den förra av ifrågavarande inskrifter är i dag en osanning;

den andra av dem innebär tyvärr en pinsam överdrift.

Då det synes mig ovärdigt staten att lova mer än den visar sig kunna

hålla, och då sådant bidrager till att ytterligare öka den av flera andra omständigheter

betingade, dess värre icke grundlösa men i princip skadliga,

allmänna misstron mot av statsmakterna gjorda utfästelser och försäkringar,

får jag hemställa, att riksdagen måtte besluta åtgärder i syfte att de

av mig apostroferade texterna snarast avlägsnas från riksbankens alla sedeltyper.

»

Över motionen har utskottet inhämtat utlåtande från fullmäktige i riksbanken,

A''ilka anfört:

Ä de 10-kronesedlar av nu gängse typ, vilka började utgivas år 1940,

återfinnes icke någon text av innehåll att sedlarna skulle av riksbanken

inlösas med guld. Detsamma är fallet beträffande sedlarna å 10 000 kronor,

vilka tillkommo jämlikt medgivande av 1938 års riksdag (jfr Bankoutskottets

uti. 1938 nr 50). När riksbanken hinner färdigställa ny typ

även för övriga sedelvalörer kommer icke heller någon dylik text att återfinnas

på dessa sedlar. Däremot har det icke ansetts lämpligt att genomföra

en sådan partiell ändring av gällande typ för 5-, 50-, 100- och 1 000-kronesedlar

att ifrågavarande text skulle utgå. Det må erinras att bestämmelsen

i § 72 regeringsformen om inlösenskyldigheten fortfarande formellt kvarstår

och att denna skyldighet suspenderats genom beslut av statsmakterna

för ett år i sänder.

Devisen »Hinc robur et securitas» återfinnes å samtliga nu gällande sedeltyper

frånsett 10 000-kronesedeln. Någon anledning att slopa denna devis

å de nuvarande sedeltyperna finnes ej enligt fullmäktiges mening. Huruvida

det kan befinnas lämpligt att i en eller annan form medtaga devisen

å sedlar av ny typ kan ej nu avgöras, men fullmäktige anse att hinder häremot

ej bör föreligga.

Enligt § 72 regeringsformen äger riksbanken allena rätt att utgiva sedlar,

som för mynt i riket må erkännas. Dessa sedlar skola vid anfordran

inlösas av banken med guld efter deras lydelse; dock att undantag härifrån

ma, där sådant med hänsyn till krig, krigsfara eller svår penningkris prövas

oundgängligen nödigt, för viss lid medgivas i närmare angiven ord
1

Bihang till riksdagens protokoll 1990. S samt. Nr 7.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande ni1 7.

ning. Dylikt medgivande har årligen lämnats, alltsedan Sverige år 1931

senast lämnade guldmyntfoten. Föreskrifter om den guldhalt, guldmynten

skola innehålla, meddelas i lagen den 30 maj 1873 om rikets guldmynt. Bestämmelser

om sedelvalörerna återfinnas i 8 § riksbankslagen.

I riksbankslagen stadgades tidigare, att sedel, som av riksbanken utgåves,

skulle innehålla förbindelse för riksbanken att vid anfordran inlösa densamma

med guldmynt enligt lagen om rikets mynt den 30 maj 1873. Fullmäktige

hemställde hos 1938 års bankoutskott, att detta stadgande, som då återfanns

i 7 § av 1934 års lag för riksbanken, skulle borttagas. Därvid förutsatte fullmäktige,

att förbindelsen alltjämt skulle kvarstå å sedlarna av den typ,

som då användes och fortfarande användes för flertalet valörer. Fullmäktiges

förslag biträddes i sak av utskottet (uti. nr 50), och riksdagen biföll

utskottets hemställan. I enlighet härmed upphörde förenämnda paragraf

att gälla från och med den 1 januari 1939. Någon utfästelse om guldinlösen

har i anslutning härtill icke intagits å den nya 10-kronesedel, som infördes

år 1940, och icke heller å 10 000-kronesedeln, vilken tillkom år 1938.

Däremot kvarstår utfästelsen alltjämt å övriga sedlar, nämligen valörerna

5, 50, 100 och 1 000 kronor, samtliga tillhörande den äldre, under 1890- talet tillkomna sedeltypen.

Utskottet. Med hänsyn till att riksbanken under en följd av år varit fritagen

från skyldigheten att inlösa sina sedlar med guld och då, såvitt nu kan

bedömas, ett återupptagande av sedelinlösningen med guld icke förefaller

sannolikt under överskådlig tid, synes den å flertalet sedelvalörer alltjämt

förekommande utfästelsen om guldinlösen sakna reell innebörd. Även om

bestämmelsen i § 72 regeringsformen alltjämt formellt kvarstår, torde det

därför i och för sig vara önskvärt, att utfästelsen borttages från sedlarna.

Detta har, såsom ovan nämnts, skett i fråga om de nya sedeltyper, som tillkommit

under senare tid. Utskottet har beträffande möjligheterna att borttaga

utfästelsen från övriga sedlar överlagt med representanter för riksbankens

industristyrelse, vilken enligt fullmäktiges uppdrag förbereder

hithörande ärenden. Härvid har framgått, att arbete pågår med utformning

av förslag till nya sedeltyper, vilka äro avsedda att icke innehålla någon utfästelse

om guldinlösning. Den i motionen ifrågasatta ändringen av nuvarande

sedeltyper skulle medföra, förutom vissa tekniska svårigheter, en

rubbning av tidsschemat för nämnda arbete, varigenom tidpunkten för guldklausulens

fullständiga försvinnande från våra sedlar snarast skulle fördröjas.

Därtill komme, att även en jämförelsevis obetydlig ändring av en

sedeltyps utseende vore ägnad att hos allmänheten och i utlandet skapa

ovisshet om sedlarnas äkthet och gångbarhet.

Under angivna omständigheter finner utskottet, att någon ändring i nu

använd äldre sedeltyp icke bör vidtagas.

Den å nu gällande sedeltyper utom 10 000 kronorssedeln förekommande

devisen »Hinc robur et securitas» ingår som en detalj i sedlarnas ornamen
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 7.

3

tala utsmyckning och har århundradens hävd. Att slopa denna devis å

ifrågavarande sedlar lärer av redan anförda skäl icke kunna ifrågakomma.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion II: 1 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 mars 1950.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ewerlöf, Sundvik, Fahlander,

Petersson i Karlskrona, Mogård, Persson i Vinslöv* och Wehtje*;

från andra kammaren: herrar Andersson i Munkaljungby, Fröderberg,

Nilsson i Landskrona*, Persson i Norrby, Schmidt, Sköldin, von Seth* och

fru Eriksson i Stockholm.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.