Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Sveriges anslutning till Internationella valutafonden och Internationella återuppbyggnadsbanken in. m.

1950-04-18 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1950:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Sveriges anslutning till Internationella valutafonden och Internationella återuppbyggnadsbanken in. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr S.

1

Nr S.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

Sveriges anslutning till Internationella valutafonden

och Internationella återuppbyggnadsbanken in. m.

I en den 10 februari 1950 dagtecknad proposition nr 89, som hänvisats

till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj :t under

åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i propositionen förordats

vidtaga de åtgärder, som erfordras för Sveriges anslutning till Internationella

valutafonden och Internationella återuppbyggnadsbanken, ävensom

att lämna den av riksbanksfullmäktige förutsatta garantien för täckning

av riksbankens eventuella förluster på grund av ifrågavarande medlemskap,

dels bemyndiga riksbanken att tillskjuta insatskapitalet,

dels ock — därest anslutning till förenämnda institutioner icke kommer

att ske — bemyndiga Kungl. Maj :t att ingå de särskilda valutaavtal, varom

artikel 24 mom. 6 Havanastadgan för en internationell handelsorganisation

och artikel 15 § 6 i det allmänna tull- och handelsavtalet innehålla bestämmelser.

Beträffande tillkomsten och organisationen av ifrågavarande institutioner

och avtal må till en början lämnas följande huvudsakligen från propositionen

hämtade uppgifter.

I avsikt att återställa den internationella betalningsmekanismen efter krigets

slut hölls i juli 1944 en konferens i Bretton Woods, Förenta staterna,

i vilken deltogo representanter för 44 olika länder, överläggningarna i Bretton

Woods ledde därhän, att förslag framlades till och stadgar utarbetades

för dels en internationell valutafond, The International Monetary Fund, dels

en internationell återuppbyggnadsbank, The International Bank for Reconstruction

and Development. Huvuddelen av signatärmakterna undertecknade

Bretton Woods-överenskommelsen den 27 december 1945.

Internationella valutafondens ändamål är att främja det internationella

samarbetet i valutafrågor och befordra den internationella handelns utvidgning

och harmoniska utveckling. Fonden skall verka för stabila växelkurser

samt förhindra valutadeprecieringar, företagna i konkurrenssyfte. I fondens

uppgifter ingår att medverka till upprättandet av ett multilateralt betalningssystem

för löpande transaktioner mellan dess medlemmar. Tillfälliga

rubbningar i betalningsbalanserna skola medlemmarna kunna korrigera

genom att anlita fondens resurser, varigenom åtgärder, som kunna vara

skadliga för det internationella välståndet, ej skulle behöva tillgripas. I

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 8 saml. Nr 8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 8.

gengäld underkastas medlemmarna en viss begränsning av sin rörelsefrihet

att förändra respektive valutors yttre värden. Förändringar utöver 10

procent av det ursprungligen fastställda parivärdet av en medlems valuta

få endast vidtagas efter godkännande av fonden. Parivärdet av medlems

valuta skall uttryckas i guld eller US-dollars av den vikt och finhet denna

ägde den 1 juli 1944 och baseras på de växelkurser, som voro rådande 60

dagar före avtalets ikraftträdande. För senare tillträdande medlemmar däremot

torde sannolikt det datum tillämpas, då ansökan om inträde i fonden

beviljas av styrelsen.

De medel, som fonden ställer till medlemmarnas förfogande, uppkomma

genom att medlemmarna åläggas verkställa vissa kapitalinbetalningar till

fonden motsvarande dem tilldelade kvoter. För de ursprungliga medlemmarna

skedde denna tilldelning av kvoter vid Bretton Woods-konferensen.

Kvoter för senare tillträdande medlemmar fastställas i samband med övriga

villkor för inträde. Av medlems kvot skall i guld erläggas det mindre

av följande belopp: a) 25 procent av medlems kvot; b) 10 procent av medlems

officiella nettoinnehav av guld och US-dollars den 12 spetember 1946.

För nytillträdande medlemmar torde sannolikt det datum tillämpas, då

ansökan om inträde i fonden beviljas. Resterande del av kvoten erlägges i

medlems egen valuta. Från fonden kunna medlemmarna på vissa i stadgan

angivna villkor köpa andra medlemmars valutor mot betalning i egen valuta.

Sålunda skall den köpande medlemmen behöva den önskade valutan

inom den närmaste tiden för löpande betalningar eller sådana kapitaltransaktioner

av rimligt omfång, som erfordras för exportens utvidgning eller

för normal handels-, bank- eller annan affärsverksamhet. Valutaköp från

fonden äro såtillvida begränsade, att de ej få leda till att fondens behållning

av den köpande medlemmens valuta ökas med mera än 25 procent av ifrågavarande

medlems kvot under en tolvmånadersperiod eller överstiger 200

procent av medlemmens kvot. Valutaköp från fonden beläggas med vissa

provisioner.

Vid utgången av 1949 utgjorde det till fonden inbetalda kapitalet 8 047

miljoner US-dollars, varav USA svarade för 2 750 och Storbritannien för

1 300 miljoner. Intill samma tidpunkt hade fonden till medlemmarna försålt

valutor för ett sammanlagt belopp av 783 miljoner US-dollars.

Internationella åtcruppbgggnadsbanken har till uppgift att bidraga till

medlemsstaternas återuppbyggnad och ekonomiska utveckling genom att

underlätta kapitalinvesteringar för produktiva syften, vari inbegripes dels

produktionsapparatens återställande efter krigets skadegörelser, dels höjning

av mindre utvecklade medlemsländers produktionsförmåga. I nämnda

syften skall banken dels direkt utgiva lån, antingen av eget kapital eller av

medel erhållna genom emittering av obligationer, dels garantera lån, som

beviljats av enskilda investerare. I bankens uppgifter ingår att verka för

den internationella handelns jämna tillväxt och upprätthålla jämvikt i medlemmarnas

betalningsbalanser genom att uppmuntra internationella investeringar

för utveckling av medlemmarnas produktiva resurser.

Lånen skola i princip ges formen av valutakrediter, d. v. s. avse medel för

inköp i utlandet av de varor etc., som erfordras för förverkligandet av det

projekt investeringen avser. För att erhålla lån från banken krävs att låntagaren

ej kan få lån på skäliga villkor från annat håll. Låntagare kunna

vara medlemmar, dessa underställda myndigheter samt inom medlemsländerna

befintliga affärs-, industri- eller lantbruksföretag. Sitt egna kapital

erhåller banken genom att medlemmarna verkställa vissa kapitalinbetalningar,

utgörande viss del av de andelar medlemmarna skola teckna av ban
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 8.

3

kens grundfond på 10 miljarder US-dollars. De andelar, som ursprungliga

medlemmar ålades teckna, fastställdes vid Bretton Woods-konferensen. Av

tecknade andelar skola i första hand 20 procent inbetalas, nämligen 2 procent

i guld eller US-dollars och 18 procent i medlemmarnas egna valutor.

Resterande 80 procent kunna endast infordras, då så kräves för att infria

av banken ställda garantier eller för betalningar å av banken upptagna lån.

Banken äger icke utan vederbörande medlemsstats tillstånd utlåna de av

medlemmarna i egna valutor inbetalda beloppen av det tecknade andelskapitalet.

Ett medlemskap i fonden medför icke automatiskt skyldighet att även

inträda i den Internationella återuppbyggnadsbanken. Däremot äro medlemmarna

i banken skyldiga att tillhöra fonden. Samtliga fondmedlemmar äro

f. n. även medlemmar i banken.

Vid utgången av 1949 hade andelar i banken tecknats för 8 349 miljoner

US-dollars, varav USA svarade för 3 175 och Storbritannien för 1 300 miljoner.

Intill samma tidpunkt hade banken beviljat lån å tillsammans 744

miljoner US-dollars. Endast en förhållandevis ringa del av bankens utlåningsinöjligheter

ha således utnyttjats.

Flertalet stater av betydelse, med undantag för Argentina, Sovjetunionen

och Schweiz, äro medlemmar av såväl fonden som banken. Antalet medlemmar

utgör för närvarande 48.

Såväl fondens som bankens verksamhet med avseende på Europa har i

hög grad kommit att begränsas på grund av Marshallhjälpen.

Redan vid grundandet av Bretton Woods-institutionerna stod det klart, att

åtgärderna på det monetära planet icke ensamma kunde normalisera handels-

och betalningsförbindelserna mellan länderna, utan att härför krävdes

internationellt samarbete på handelns område.

Hösten 1945 togos initiativ i sådan riktning, vilka ledde till sammankallande

av en konferens, som hölls i Havana hösten 1947 och våren 1948 och till

vilken samtliga medlemmar av Förenta Nationerna — således även Sverige

— voro inbjudna. Här fastställdes stadga för den planerade internationella

handelsorganisationen (The International Trade Organization — ITO).

Stadgan, som vanligen benämnes Havanastadgan, träder i kraft först efter

vederbörliga ratifikationer.

I syfte att påskynda förverkligandet av de idéer, som den internationella

handelsorganisationen avsåg att befrämja, överenskommo staterna i den

förberedande kommittén att omedelbart söka tillämpa huvudgrunderna av

avtalet om den internationella handelsorganisationen, särskilt i vad avser

förhandlingar om ömsesidiga tullmedgivanden. Sådana förhandlingar fördes

i Geneve jämsides med utarbetandet av förslaget till stadga för den internationella

handelsorganisationen. Resultatet blev ett allmänt tull- och handelsavtal,

The General Agreement on Tariffs and Trade (GATT), av den 30

oktober 1947. Under sommaren 1949 fördes nya förhandlingar i Annecy,

Frankrike, i avsikt att ytterligare ett antal länder, däribland Sverige, skulle

biträda det allmänna tull- och handelsavtalet. Förhandlingarnas resultat har

sammanfattats i ett särskilt anslutningsprotokoll, daterat den It) oktober

1949.

Enligt artikel 15 § 6 i det allmänna tull- och handelsavtalet skall varje

part, som biträder detta avtal och som icke är medlem av Internationella

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets uttalande nr 8.

valutafonden, inom tid, som bestämmes av det allmänna tull- och handelsavtalets

avtalsslutande parter efter samråd med fonden, bliva medlem av

fonden eller, om den underlåter detta, ingå ett särskilt valutaavtal med de

avtalsslutande parterna. De förpliktelser, som ett dylikt valutaavtal ålägger

parten, skola, som helhet betraktade, ej vara mera restriktiva än de, som

stadgan för fonden ålägger dennas medlemmar. I artikel 24 moment 6 av

stadgan för den internationella handelsorganisationen återfinnas bestämmelser

med i huvudsak likartat innehåll.

I november 1948 sammanträdde i London eu kommitté för utarbetande av

förslag till särskilt valutaavtal. Kommittén fortsatte under 1949 sina överläggningar

i Anneey. Det textförslag till särskilt valutaavtal, som framlades

vid förhandlingarnas avslutande och som antogs av de avtalsslutande parterna

såsom definitiv text till särskilt valutaavtal den 20 juni 1949, präglas

i stor utsträckning av att kommitténs majoritet — bestående av medlemmar

i fonden — önskade ett valutaavtal, som i princip var baserat på fondens

stadga.

I en den 8 december 1949 dagtecknad skrivelse ha fullmäktige i riksbanken

förordat, att Kungl. Maj :t, därest proposition framlägges för riksdagen

med förslag om ratificering av det allmänna tull- och handelsavtalet, jämväl

måtte föreslå riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att ingå avtal om

Sveriges anslutning till Internationella valutafonden och Internationella återuppbyggnadsbanken.

I sin skrivelse ha fullmäktige erinrat om att det land, som vid ett biträdande

av det allmänna tull- och handelsavtalet väljer alternativet att sluta

särskilt valutaavtal, accepterar huvuddelen av de förpliktelser, som följa

med ett medlemskap i fonden, utan att komma i åtnjutande av de rättigheter

och förmåner, som medlemskap i fonden kan medföra. Däremot krävas

härvid icke några kapitalinsatser, vilket är fallet vid en anslutning till

fonden. Fullmäktige anföra härom följande.

Vid bedömandet av frågan huruvida Sverige bör sluta ett särskilt valutaavtal

eller söka inträde i fonden bör beaktas, att i förra fallet vid den

konsultering av fonden, som förutses skola ske beträffande frågor, som

falla under valutaavtalet, Sverige skulle kunna nödgas taga kontakt med

fonden, där Sverige då ej vore representerat, cj direkt, utan via det allmänna

tull- och handelsavtalets avtalsslutande parter. Visserligen förutses,

att de avtalsslutande parterna skola söka träffa en överenskommelse med fonden,

att direkt kontakt skall kunna tagas med fonden av en avtalsslutande

part, som ej är medlem av fonden, vid behandling av valutafrågor berörande

denna part. Risk synes dock föreligga för att en stat, som står utanför fonden,

kommer i ett sämre läge än en fondmedlem på grund av dels den mer

omständliga procedur eu icke-medlem skulle kunna tvingas underkasta sig,

dels den omständigheten att en icke-medlem saknar möjlighet att deltaga

i fondens överläggningar i samma utsträckning som en medlem. Fullmäktige

vilja även fästa uppmärksamheten vid den brist på ömsesidighet, som

vidlåder det särskilda valutaavtalet. Enligt den utformning valutaavtalet erhöll

i Anneey åläggas nämligen de avtalsslutande parter, som icke äro medlemmar

av fonden, att iakttaga vissa bestämmelser i sina betalningsförbindelser

med fondens medlemmar. De sistnämnda däremot kunna tillämpa

fondens bestämmelser, som uttryckligen stadga, att hinder ej föreligga för

fondens medlemmar att vidtaga restriktioner vid valutaaffärer med stater,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 8.

5

som ej äro medlemmar av fonden. Vidare bör nämnas den skiljaktighet, som

existerar mellan fondens stadga och det särskilda valutaavtalets bestämmelser

i vad avser den tidsfrist, som fonden respektive de avtalsslutande parterna

tillerkännas vid behandling av förslag angående sådan förändring av

parivärdet av medlems respektive avtalsslutande parts valuta, som avses i

artikel VI § 3 b av det särskilda valutaavtalet. Enligt stadgan uppgår fondens

tidsfrist härvid till 72 timmar, medan det särskilda valutaavtalet stipulerar

96 timmar.

I fråga om de finansiella förpliktelser, som ett medlemskap

i fonden och banken medför, framhålla fullmäktige i huvudsak följande.

I fonden tilldelas varje medlem en kvot, som motsvarar vederbörandes bidrag

till fonden, medan medlem av banken tecknar andelar i bankens grundfond

på 10 miljarder US-dollars. Vid utformningen av de båda institutionernas

stadgor fastställdes de ursprungliga medlemmarnas insatser. Några riktlinjer

för fastställandet av nytillträdande medlemmars insatser innehålla

stadgorna ej, varför förhandling härom torde krävas med respektive institutioner.

För Sveriges vidkommande torde en insats av 100 miljoner US-dollars

i vardera institutionen kunna betraktas som lämpligt avvägd i jämförelse

med de nuvarande medlemmarnas insatser. Ifrågavarande "belopp utgör i

svenska kronor 518 miljoner, räknat efter gällande kurs av kr. 5:18 per

U S-dollar.

Internationella valutafonden. Medlem i fonden skall enligt artikel III

§ 3 b inbetala 25 procent av sin kvot med guld och 75 procent i egen valuta.

Därest inbetalningen av guld skulle överstiga ett belopp motsvarande 10 procent

av medlemsstatens officiella nettoinnehav av guld och US-dollars, skall

guldbetalningen endast uppgå till det sist nämnda lägre beloppet.

Med utgångspunkt från riksbankens aktuella innehav av guld och USdollars,

705,8 milj. kr. per den 30 november 1949, skulle för Sveriges vidkommande

regeln om den 10-procentiga guldbetalningen giva följande re
-

sultat:

Guld

(10 % av 705,s milj. kr.) ........ 70,6 milj. kr.

Svenska kronor.................... 447,4 » »

Summa 518,o milj. kr.

Internationella återuppbyggnadsbanken. Av det belopp, som varje medlem

tecknar i banken, skola i första hand 20 procent inbetalas, nämligen

2 procent i guld eller US-dollars och återstående 18 procent i medlemsstatens

valuta. Resterande 80 procent av andelsbeloppet skola endast kunna infordras,

för den händelse banken nödgas anskaffa medel att infria ställda

garantier eller för betalningar å av banken upptagna lån. Inbetalningen skall

därvid fullgöras i guld, US-dollars eller sådan valuta, som erfordras att inIria

den lörbindelse, vilken föranlett betalningsyrkandet.

Under förutsättning av ett tecknat andelsbelopp uppgående till 100 miljoner

US-dollars skulle för Sveriges vidkommande inbetalningen till den

internationella återuppbyggnadsbanken uppgå till följande belopp:

Guld eller US-dollars

(2 % av 518 milj. kr.)........... 10,4 milj. kr.

Svenska kronor

(18 % av 518 milj. kr.) .......... 93,2 » »

Summa 103,6 milj. kr.

Härtill kommer ett belopp av 414,4 milj. kr., afl under vissa villkor inbetalas

vid anlordran.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 8.

En kalkyl för Sveriges sammanlagda betalningsförpliktelser till de båda

Bretton Woods-institutionerna, baserad på en insats av 100 milj. US-dollars

i vardera fonden och banken, ger följande värden med utgångspunkt från

ovan angivna tidpunkt, d. v. s. den 30 november 1949:

Guld eller US-dollars .............. 81,o milj. kr.

Svenska kronor.................... 540,6 » »

Summa 621,6 milj. kr.

Härtill kommer ett belopp av 414,4 milj. kr., att under vissa villkor inbetalas

till banken vid anfordran.

Beträffande storleken av den del av kapitalinsatsen till valutafonden, som

skall erläggas i guld, har denna av fullmäktige med hänsyn till riksbankens

nettoinnehav av guld och US-dollars den 30 november 1949 beräknats till

70,6 milj. kr. Biksbankens sammanlagda guld- och valutareserv har under

tiden därefter ökat. En motsvarande kalkyl per den 31 mars 1950 skulle ge

till resultat en guldinbetalning till fonden av 82,7 milj. kr.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

För egen del anser jag i likhet med bankofullmäktige att de fördelar,

som kunna ernås genom anslutning till fonden och banken, äro sa betydande,

att ett medlemskap i dessa institutioner är att föredraga framför

det andra alternativet, nämligen ingående av särskilda valutaavtal. Även

med hänsyn till det intresse, som det internationella samarbetet på dessa

områden måste anses äga för Sveriges vidkommande, synes en anslutning till

fonden och banken önskvärd. Jag vill även understryka vad banlcofullmäktige

framhållit, nämligen att vårt land är ett av de få länder med mera

betydande utrikeshandel, som ännu stå utanför detta samarbete.

De finansiella förpliktelser vi ikläda oss framstå såsom avsevärda, men

äro dock inte av sådan omfattning, att de böra utesluta vårt deltagande, därest

de svenska kvoterna bli av den storleksordning bankofullmäktige antagit.

Skulle beloppen bli mera betydande än förutsatt kan frågan givetvis

komma i ett annat läge. Som redan framhållits bli villkoren för vårt

inträde beroende på resultatet av överläggningar med de båda institutionerna.

Beslut om medlemskap kan sålunda icke nu fattas utan bör bemyndigande

av riksdagen inhämtas för Kungl. Maj :t att vidtaga de åtgärder,

som erfordras för vår anslutning till valutafonden och återuppbyggnadsbanken.

Om riksdagen lämnar detta bemyndigande torde det dock böra få

tagas i anspråk endast under förutsättning att bankofullmäktige dessförinnan

tillstyrka anslutning på de villkor, varom överenskommelse kan komma

att träffas.

Vad fullmäktige anfört rörande riksbankens medverkan såsom förbindelseorgan

och beträffande tillhandahållandet av erforderliga medel för insatskapitalet

ger mig icke anledning till erinran, då denna anordning ur

praktiska synpunkter torde vara förenad med stora fördelar. Av riksdagen

bör utverkas såväl bemyndigande för riksbanken att tillskjuta insatskapitalet

som den av fullmäktige förutsatta garantien för att riksbanken skall erhålla

ersättning av statsmedel för eventuella förluster, som till följd härav

kunna uppkomma. .

Slutligen torde böra utverkas bemyndigande för Kungl. Maj :t att inga

de särskilda valutaavtal, som förutsättas i stadgarna för internationella handelsorganisationen

samt i GATT-överenskommelsen. Frågan kan nämligen

bli aktuell därest det skulle visa sig, att anslutning till fonden av

någon anledning skulle uppskjutas eller över huvud taget icke anses böra

ifrågakomma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 8.

1

Utskottet. Utskottet vill erinra, att innevarande års riksdag med bifall

till Kungl. Maj :ts propositioner nr 54 och 52 dels bemyndigat Kung]. Maj:t

att godtaga Havanastadgan för den internationella handelsorganisationen

(ITO), dels ock för sin del godkänt Sveriges anslutning till det allmänna

tull- och handelsavtalet (GATT). Härigenom aktualiseras, såsom i den nu

förevarande propositionen framhålles, frågan huruvida vårt land skall ingå

särskilda valutaavtal enligt bestämmelserna i Havanastadgan och det allmänna

tull- och handelsavtalet eller söka inträde i Internationella valutafonden.

Såsom bankofullmäktige i sin å s. 4 härovan återgivna skrivelse

närmare utvecklat, innebär alternativet med valutaavtal, att vi i stort sett

komma att bli underkastade samma förpliktelser, som följa med medlemskap

i fonden, utan att komma i åtnjutande av de rättigheter och förmåner,

som ett sådant medlemskap kan medföra. Vad sålunda anförts synes tala

till förmån för det alternativ, som innefattar en anslutning till fonden.

Av avgörande betydelse för ståndpunktstagandet blir då, huruvida de

finansiella åtaganden, som ett medlemskap i valutafonden innebär, kunna

antagas bli så betungande, att man på grund därav bör föredraga alt sluta

särskilda valutaavtal, med vilka icke äro förenade några särskilda kapitalinsatser,

framför medlemskap i fonden. Den för Sveriges anslutning till

fonden erforderliga kapitalinsatsen har av bankofullmäktige beräknats till

518 miljoner kronor (100 miljoner US-dollars), varav vid nuvarande storlek

av guld- och dollarreserven omkring SO miljoner kronor skola betalas

i guld och återstoden i svenska kronor. Beloppet är onekligen i och för sig

betydande, men det är, såsom departementschefen framhållit, dock icke

av den omfattning att det bör utesluta vårt deltagande i fonden. Såvitt utskottet

kunnat finna, torde inbetalningen av beloppet och detsammas utnyttjande

av fonden icke behöva medföra några större olägenheter ur valuta-

och penningpolitisk synpunkt. I den mån inbetalningen skall ske i guld

minskas givetvis riksbankens för utländska betalningar disponibla behållning

av guld eller US-dollars och därmed vår rörelsefrihet på valutaområdet,

men häremot böra ställas de möjligheter att i utbyte mot egen valuta

hos fonden anskaffa andra medlemmars valutor, som medlemskapet lämnar.

Vad angår den del av insatsen i fonden, som skall ske i svenska kronor,

kommer densamma alt ställas till fondens förfogande i form av ett

tillgodohavande i riksbanken. Detta tillgodohavande kan av fonden ställas

till andra medlemmars förfogande och sålunda utnyttjas för varuinköp

eller andra betalningar i vårt land. I sådant fall äger emellertid vårt land

rätt att i ökad utsträckning mot likvid i svenska kronor hos fonden inköpa

sådana utländska valutor, som fonden kan tillhandahålla. Härigenom blir

det i princip möjligt att utjämna eventuella ogynnsamma verkningar av

den kreditgivning till utlandet, som dispositionen av fondens krontillgångar

innebär.

Efter övervägande av samtliga på frågan inverkande omständigheter har

utskottet, i likhet med departementschefen och bankofullmäktige, kommit

till den uppfattningen, att eu anslutning till fonden är att föredraga fram
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 8.

för ingående av särskilda valutaavtal. Under förhandenvarande förhållanden

finner utskottet sig därför ej böra motsätta sig, att Sverige söker inträde

i fonden. Det bör här erinras, att Sverige är eti av de få länder med mera

betydande utrikeshandel, som stå utanför fonden. En anslutning till denna

skulle innebära, att vårt land komme att aktivt deltaga i det internationella

samarbetet på det monetära området, och skulle dessutom ligga i linje

med vårt deltagande i övriga internationella organisationer, som tillkommit

efter andra världskriget i syfte att uppbygga en värld på fredens och

samhörighetens grund eller främja en allmän utveckling mot ökat välstånd

och högre levnadsstandard.

Vad "nyss anförts har särskild giltighet beträffande frågan om Sveriges

anslutning till den Internationella återuppbyggnadsbanken. Vårt land synes

icke böra undandraga sig att lämna sin medverkan till de uppgifter,

banken har att fullgöra beträffande ekonomisk återuppbyggnad och utvecklingen

av efterblivna länder. Med det intima samarbete, som äger rum

mellan valutafonden och banken, är det naturligt, att samtliga länder, som

äro medlemar i fonden, jämväl äro anslutna till banken. Med hänsyn härtill

och då den direkta kapitalinsats, som erfordras vid eu anslutning til!

banken, är relativt begränsad, vill utskottet förorda, att Sverige ingår som

medlem i banken.1 Utskottet har härvid icke förbisett, att en medlems ansvarighet

för bankens förbindelser jämväl omfattar den del av det tecknade

insatskapitalet, som ej behöver inbetalas i samband med inträdet.

De insatser, Sverige skall göra till de ifrågavarande institutionerna, komma

att defintivt fastställas efter förhandlingar med dessa, varvid guldinbetalningen

till valutafonden torde komma att bestämmas med hänsyn till

storleken av riksbankens sammanlagda guld- och dollarreserver vid tiden

för inträdet. Utskottet förutsätter, att insatsernas totalbelopp icke komma

att överstiga de, som bankofullmäktige räknat med och vilka synas vara de

högsta belopp, som kunna ifrågakomma. Från denna utgångspunkt vilt utskottet

förorda, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att, sedan bankofullmäktige

tillstvrkt en anslutning till institutionerna på de villkor, varom

överenskommelse kan komma att träffas, vidtaga erforderliga åtgärder härför

Utskottet biträder även propositionens förslag, att insatskapitalet i

valutafonden och i återuppbyggnadsbanken skall tillhandahållas av riksbanken,

samt att riksbanken erhåller garanti för att eventuella lörluster,

som kunna uppkomma för banken i anledning av Sveriges medlemskap i

institutionerna, ersättas av statsmedel.

I detta sammanhang vill utskottet fästa uppmärksamheten på att den insats

som medlem i återuppbygnadsbanken har att i samband med inträdet

fullgöra i sin egen valuta till belopp motsvarande 18 procent av tecknade

andelar, må av banken utlånas endast efter godkännande av medlemmen i

. såsom framJår av eu sammanställning å s. 5, skall av den beräknade totala Insatsen 518

mili kr (= 100° milj. US-dollars) kontant erläggas, dels 10,4 milj. kr. i guld eller US-dollars,

motsvarande 2 procent av insatsen, och dels 93,2 milj. kr. i svenska kronor motsvarande 8

procent av insatsen. Återstående 414,4 milj. kr. skola under vissa villkor inbetalas vid anfordran.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 8. 9

varje särskilt fall. Utskottet förutsätter, att sådant godkännande må utan

riksdagens hörande lämnas av Kungl. Maj:t, dock först sedan bankofullmäktige

tillstyrkt åtgärden.

Kungl. Maj :t har i propositionen slutligen hemställt om bemyndigande

a^t därest anslutning till institutionerna icke kommer att ske — ingå

de särskilda valutaavtal, varom bestämmelser finnas i Havanastadgan och

i det allmänna tull- och handelsavtalet. Utskottet biträder detta förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :t förevarande proposition.

Stockholm den 18 april 1950.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ewerlöf, Sundvik, Fahlander

Näsgård*, Petersson i Karlskrona, Mogård* och Nordenson*;

från andra kammaren: herrar Andersson i Munkaljungby, Persson i

Norrby, Schmidt, von Seth, Gavelin*, Bäckström*, Johansson i Kalmar och

tru Eriksson i Stockholm.

* Ej närvarande vid justeringen.

i? Bihang till riksdagens protokoll 1950. It samt. Nr 8.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:152 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Sveriges anslutning till Internationella valutafonden och Internationella återuppbyggn a1 i texten