Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående kompetensbestämmelser för dem, som handhava enskilda vårdhem för sinnessjuka.

1950-03-09 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK ABU 1950:13, Utlåtande i anledning av väckt motion angående kompetensbestämmelser för dem, som handhava enskilda vårdhem för sinnessjuka.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 13.

3

Nr 13.

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande i anledning

av väckt motion angående kompetensbestämmelser

för dem, som handhava enskilda vårdhem för

sinnessjuka.

I en inom första kammaren väckt, till dess allmänna beredningsutskott

hänvisad motion, nr 201, ha herrar Weiland och Holmbäck hemställt, att

riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag

angående kompetensbestämmelser för dem som handhava enskilda

vårdhem för sinnessjuka.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har tagit del av yttrande från medicinalstyrelsen över en inom

andra kammaren väckt likalydande motion.

Styrelsen avstyrker motionen och anför bl. a.:

I motionen har begreppet »familjevård» använts i en mening, som icke

överensstämmer med detta ords betydelse i gällande stadga den 19 september

1929 (S. F. 328) angående sinnessjukvården i riket.

Om enskilda vårdhem för sinnessjuka innehåller 4 kap. i samma stadga

särskilda bestämmelser. Vill annan än staten, kommun, landsting eller sammanslutning,

vari kommun eller landsting deltager, driva vårdhem för sinnessjuka

(enskilt vårdhem) må det ej ske med mindre medicinalstyrelsens

tillstånd därtill erhållits. Med dylikt vårdhem förstås helt eller delvis för

sådana sjuka inrättat, för samtidig vård av mer än fem sjuka avsett sjukhus,

å vilket den särskilda befogenhet, som avses i 4 § 1 mom. 2 st. sinnessjuklagen

(s. k. retentionsrätt) icke må utövas. Den sjuke vårdas här under

inseende av legitimerad läkare, som må utses av den sjuke själv eller,

om annan enligt lag har att sörja för den sjukes person, av denne. Hemmet

står under tillsyn av en av medicinalstyrelsen förordnad inspektör, som årligen

har att till styrelsen avgiva rapport över sina iakttagelser. Det är riktigt,

att några behörighetsvillkor icke finnas fastställda för föreståndarna

för de enskilda vårdhemmen. Emellertid har för det fall, att vederbörande

icke själv har erforderlig utbildning i sinnessjukvård, av medicinalstyrelsen

tillämpats den praxis, att såsom villkor för tillstånd att driva vårdhem

eller medgivande att övertaga befintligt sådant föreskrivits, att vid hemmet

skall vara anställd sjukvårdspersonal med sådan utbildning. Kontrollen

av och vården å de enskilda vårdhemmen för sinnessjuka torde därför

få anses i stort sett vara tillfredsställande ordnad.

Vad angår sådan vård av sinnessjuka i enskilda hem, som avses i sinnessjukvårdsstadgans

5 kap. (och icke avser s. k. kontrollerad familjevård),

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 13.

finnas inga kontrollföreskrifter liknande dem som gälla för den till de

statliga sinnessjukhusen anslutna familjevården föreskrivna. Den som i

sitt hem mot betalning eller eljest i förvärvssyfte emottager 1—5 sinnessjuka

för vård skall emellertid anmäla emottagna sjuka till pastorsämbetet

i den församling, där den sjuke är kyrkobokförd, samt till hjälpverksamlietsläkaren

vid det sinnessjukhus, inom vars upptagningsområde vården

anordnats. Hjälpverksamhetsläkaren har jämlikt 93 § sinnessjukvårdsstadgan

att bland annat meddela sinnessjuka inom upptagningsområdet

ävensom dem närstående de råd och anvisningar, som i varje särskilt fall

må erfordras rörande den sjuke. Han biträdes i sitt arbete av en eller t\å

föreståndarinnor.

Styrelsen inser väl, att det skulle vara en fördel om viss utbildning i sinnessjukvård

kunde bibringas envar, som har att vårda sinnessjuka, men

för att en sådan utbildning verkligen skulle giva några garantier mot eventuella

missförhållanden måste den givas en sådan omfattning, att varken

den enskilde vårdaren eller vederbörande huvudman torde vilja påtaga sig

de därmed förenade kostnaderna. Enligt styrelsens förmenande skulle en

utökning av antalet i den statliga hjälpverksamheten anställda sjuksköterskor

vara mera ägnad att effektivisera tillsynen av i enskild vård jämlikt

5 kap. sinnessjukvårdsstadgan omhändertagna sinnessjuka.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det kunde vara önskvärt

att vissa kompetensbestämmelser funnes för dem, som handhava enskilda

vårdhem för sinnessjuka; om vård av sinnessjuka i enskilda hem är här

icke fråga. Emellertid få enskilda vårdhem icke upprättas utan medicinalstyrelsens

tillstånd, och enligt praxis föreskrives såsom villkor för tillstånd

att, för den händelse hemmets föreståndare icke själv har erforderlig utbildning

i sinnessjukvård, sjukvårdspersonal med sådan utbildning i stället

skall vara anställd. Vidare stå dessa vårdhem under tillsyn av en av medicinalstyrelsen

förordnad inspektör, som årligen har att till styrelsen a\- giva rapport över sina iakttagelser rörande skötseln av vårdhemmen.

Då såväl kontrollen av som vården vid de enskilda vårdhemmen för sinnessjuka

sålunda torde få anses i stort sett tillfredsställande får utskottet

hemställa,

att motion nr 201 ej måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 mars 1950.

På utskottets vägnar:

BERNHARD NÄSGÄRD.

Närvarande: herrar Näsgård*, Sandberg, Birger Andersson, Lundqvist,

Osvald, Johannesson, Einar Eriksson*, Hugo Sundberg, Lars Andersson*,

Göransson, Hesselbom och Hjalmar Nilsson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.