Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss omläggning av det offentliga utredningsväsendet.
1950-02-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK ABU 1950:4, Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss omläggning av det offentliga utredningsväsendet.
Dokumentets text
Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 4.
3
Nr 4.
Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande i anledning
av väckt motion angående viss omläggning av
det offentliga utredningsväsendet.
I en inom första kammaren väckt, till dess allmänna beredningsutskott
hänvisad motion, nr 346, har herr Englund hemställt, att riksdagen ville
hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande möjligheten att omlägga
det offentliga utredningsväsendet i den riktning som i motionen angivits.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet. Det statliga kommittéväsendet har under de senaste årtiondena
upprepade gånger gjorts till föremål för översyn. Olika synpunkter ha härvid
varit vägledande.
Till följd av kommittéväsendets utveckling under krigsåren ökades svårigheterna
att överblicka och samordna de olika utredningarna. I syfte att
ernå större planmässighet och effektivitet i utredningsarbetet tillkallades
i början av år 1946 en utredningsman (borgmästaren K. E. Rosander) med
uppdrag att företaga en allmän översyn på förevarande område, översynen,
som fick karaktären av en rationaliseringsundersökning, innefattade
dels en granskning av varje särskild utredning, dels på denna granskning
grundade överväganden rörande kommittéväsendets allmänna anordnande.
Såsom det betydelsefullaste resultatet av de förenämnda allmänna övervägandena
torde böra betecknas förslaget, att inom Kungl. Maj ds kansli skulle inrättas
en särskild avdelning med uppgift att, till tjänst för departementen
vid utredningars igångsättande och för pågående kommittéutredningar,
verka samordnande inom hela det statliga utredningsarbetet. Genom att
den ifrågasatta avdelningen ägde överblick ej endast över redan verkställda
utredningar och deras resultat utan även över pågående utredningar
och därunder sammanhragt material, skulle kunna undvikas, att tvenne
utredningar grepe in i varandra och att dubbelarbete ägde rum. Avdelningen
skulle vidare medverka till att utredningar bedreves i lämplig tidsföljd,
biträda vid utformningen av direktiv för tillämnade utredningar, o. s. v.
I 1947 års statsverksproposition (bil. 2, för flera huvudtitlar gemensamma
frågor) förklarade sig chefen för finansdepartementet i likhet med
utredningsmannen anse, att ett samordnande och övervakande organ skulle
ha en uppgift att fylla inom kommittéväsendet. Frågan om konstruktionen
av och de närmare arbetsformerna för ett dylikt organ ansågs emellertid
behöva ytterligare övervägas.
I riksdagens med anledning av förenämnda proposition avgivna skrivelse
4
Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr i.
(nr 56) ansåg sig riksdagen icke böra framlägga synpunkter i fråga om
ytterligare åtgärder för nedbringande av utgifterna för utredningsväsendet
och förenkling av kommittéarbetet med hänsyn till pågående överväganden
av frågan om ett samordnande och övervakande organ för kommittéväsendet.
1947 års riksdagsrevisorer togo emellertid i sin berättelse upp kommittéfrågan
och förordnade en översyn. Statsutskottet hemställde i utlåtandet (nr 153/
1948) över vad revisorerna anfört samt två i ämnet väckta motioner,
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om översyn av kommittéväsendet.
Detta blev även riksdagens beslut. Revisorerna, motionärerna och
statsutskottet uppehöllo sig huvudsakligen vid frågan om nedbringande
av statsverkets kostnader för kommittéväsendet och återhållsamhet vid
igångsättande av nya utredningar men betonade även angelägenheten av
att uppmärksamhet ägnades frågan om införande av rationellare arbetsformer
och om kommittéväsendets allmänna anordnande. Kungl. Maj:t
uppdrog åt 1949 års rationaliseringsutredning att vid fullgörande av sitt
uppdrag beakta vad statsutskottet i sitt utlåtande anfört. Rationaliseringsutredningen
kommer inom den allra närmaste tiden att framlägga sitt betänkande.
I detta kommer -— enligt vad utskottet erfarit — att framläggas
förslag rörande en samordnande och övervakande central för kommittéväsendet.
Motionären syftar väsentligen längre eller till varaktiga forskningsorganisationer
med tillgång till aktuellt inhemskt och utländskt kunskapsstoff
och nämner flera omstridda spörsmål ägnade att inom sådana institutioner
utgöra föremål för fortlöpande undersökningar. Ett utbyte av statens
i tillfälliga kommittéer bedrivna utredningsverksamhet på olika områden
mot utredningar inom dylika institutioner skulle enligt motionären
ge ett överlägset resultat. Motionären tänker sig att vid utbyggandet av en
sådan forskningsinstitution ett övervägande skulle ske av en samordning
av arbetet inom institutionen och de tillfälliga kommittéer, som även i
fortsättningen kunde vara behövliga för utredning av mera speciella spörsmål
inom det större, mera principiella området.
Frågan om en samordnande och övervakande central för statens utredningsväsende
lärer bli föremål för övervägande efter framläggandet av
rationaliseringsutredningens betänkande, och härvid torde tillfälle yppa
sig till en närmare prövning även av motionärens önskemål. Utskottet hemställer
därför,
att motion nr 346 ej måtte till någon första kammarens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 februari 1950.
På utskottets vägnar:
BERNHARD NÄSGÅRD.
Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr i.
5
Närvarande: herrar Näsgård, Sandberg, Andersson, Birger, Nilsson, Ernst
Hjalmar, Johannesson, Eriksson, Einar, Ericsson, Carl Eric*, Göransson*,
Hesselbom, Persson, Karl, Nilsson, Hjalmar* och Englund.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
av herr Englund.
Reservation
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.