Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss omläggning av det offentliga utredningsväsendet.

1950-02-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK ABU 1950:4, Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss omläggning av det offentliga utredningsväsendet.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 4.

3

Nr 4.

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande i anledning

av väckt motion angående viss omläggning av

det offentliga utredningsväsendet.

I en inom första kammaren väckt, till dess allmänna beredningsutskott

hänvisad motion, nr 346, har herr Englund hemställt, att riksdagen ville

hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande möjligheten att omlägga

det offentliga utredningsväsendet i den riktning som i motionen angivits.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet. Det statliga kommittéväsendet har under de senaste årtiondena

upprepade gånger gjorts till föremål för översyn. Olika synpunkter ha härvid

varit vägledande.

Till följd av kommittéväsendets utveckling under krigsåren ökades svårigheterna

att överblicka och samordna de olika utredningarna. I syfte att

ernå större planmässighet och effektivitet i utredningsarbetet tillkallades

i början av år 1946 en utredningsman (borgmästaren K. E. Rosander) med

uppdrag att företaga en allmän översyn på förevarande område, översynen,

som fick karaktären av en rationaliseringsundersökning, innefattade

dels en granskning av varje särskild utredning, dels på denna granskning

grundade överväganden rörande kommittéväsendets allmänna anordnande.

Såsom det betydelsefullaste resultatet av de förenämnda allmänna övervägandena

torde böra betecknas förslaget, att inom Kungl. Maj ds kansli skulle inrättas

en särskild avdelning med uppgift att, till tjänst för departementen

vid utredningars igångsättande och för pågående kommittéutredningar,

verka samordnande inom hela det statliga utredningsarbetet. Genom att

den ifrågasatta avdelningen ägde överblick ej endast över redan verkställda

utredningar och deras resultat utan även över pågående utredningar

och därunder sammanhragt material, skulle kunna undvikas, att tvenne

utredningar grepe in i varandra och att dubbelarbete ägde rum. Avdelningen

skulle vidare medverka till att utredningar bedreves i lämplig tidsföljd,

biträda vid utformningen av direktiv för tillämnade utredningar, o. s. v.

I 1947 års statsverksproposition (bil. 2, för flera huvudtitlar gemensamma

frågor) förklarade sig chefen för finansdepartementet i likhet med

utredningsmannen anse, att ett samordnande och övervakande organ skulle

ha en uppgift att fylla inom kommittéväsendet. Frågan om konstruktionen

av och de närmare arbetsformerna för ett dylikt organ ansågs emellertid

behöva ytterligare övervägas.

I riksdagens med anledning av förenämnda proposition avgivna skrivelse

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr i.

(nr 56) ansåg sig riksdagen icke böra framlägga synpunkter i fråga om

ytterligare åtgärder för nedbringande av utgifterna för utredningsväsendet

och förenkling av kommittéarbetet med hänsyn till pågående överväganden

av frågan om ett samordnande och övervakande organ för kommittéväsendet.

1947 års riksdagsrevisorer togo emellertid i sin berättelse upp kommittéfrågan

och förordnade en översyn. Statsutskottet hemställde i utlåtandet (nr 153/

1948) över vad revisorerna anfört samt två i ämnet väckta motioner,

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om översyn av kommittéväsendet.

Detta blev även riksdagens beslut. Revisorerna, motionärerna och

statsutskottet uppehöllo sig huvudsakligen vid frågan om nedbringande

av statsverkets kostnader för kommittéväsendet och återhållsamhet vid

igångsättande av nya utredningar men betonade även angelägenheten av

att uppmärksamhet ägnades frågan om införande av rationellare arbetsformer

och om kommittéväsendets allmänna anordnande. Kungl. Maj:t

uppdrog åt 1949 års rationaliseringsutredning att vid fullgörande av sitt

uppdrag beakta vad statsutskottet i sitt utlåtande anfört. Rationaliseringsutredningen

kommer inom den allra närmaste tiden att framlägga sitt betänkande.

I detta kommer -— enligt vad utskottet erfarit — att framläggas

förslag rörande en samordnande och övervakande central för kommittéväsendet.

Motionären syftar väsentligen längre eller till varaktiga forskningsorganisationer

med tillgång till aktuellt inhemskt och utländskt kunskapsstoff

och nämner flera omstridda spörsmål ägnade att inom sådana institutioner

utgöra föremål för fortlöpande undersökningar. Ett utbyte av statens

i tillfälliga kommittéer bedrivna utredningsverksamhet på olika områden

mot utredningar inom dylika institutioner skulle enligt motionären

ge ett överlägset resultat. Motionären tänker sig att vid utbyggandet av en

sådan forskningsinstitution ett övervägande skulle ske av en samordning

av arbetet inom institutionen och de tillfälliga kommittéer, som även i

fortsättningen kunde vara behövliga för utredning av mera speciella spörsmål

inom det större, mera principiella området.

Frågan om en samordnande och övervakande central för statens utredningsväsende

lärer bli föremål för övervägande efter framläggandet av

rationaliseringsutredningens betänkande, och härvid torde tillfälle yppa

sig till en närmare prövning även av motionärens önskemål. Utskottet hemställer

därför,

att motion nr 346 ej måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 februari 1950.

På utskottets vägnar:

BERNHARD NÄSGÅRD.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr i.

5

Närvarande: herrar Näsgård, Sandberg, Andersson, Birger, Nilsson, Ernst

Hjalmar, Johannesson, Eriksson, Einar, Ericsson, Carl Eric*, Göransson*,

Hesselbom, Persson, Karl, Nilsson, Hjalmar* och Englund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

av herr Englund.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.