Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om reviderad levnaclskostnadsindex.

1950-03-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK ABU 1950:7, Utlåtande i anledning av väckt motion om reviderad levnaclskostnadsindex.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 7.

1

Nr 7.

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande i anledning

av väckt motion om reviderad levnaclskostnadsindex.

I en inom första kammaren väckt, till dess allmänna beredningsutskott

hänvisad motion, nr 343, har herr Persson, Helmer, m. fl. hemställt, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om

skyndsam utredning och förslag till mera rättvisande beräkningsgrunder

för levnadskostnadsindex.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har tagit del av yttrande från socialstyrelsen över en inom andra

kammaren väckt likalydande motion.

Styrelsen upptar till granskning i motionen framförda åtta särskilda

önskemål.

»a) Levnadskostnadsindex skall göras mer representativ för de olika

större folkgrupper, som omedelbart beröras av index genom att olika indices

beräknas, vilka äro baserade på vederbörande grupps verkliga konsumtion.

»

Frågan om flera parallella indexserier har tidigare diskuterats i flera

sammanhang, bl. a. i det 1943 avgivna betänkandet ang. levnadskoslnadsindcx

(SOU 1943: 8). F. n. finnas två parallella serier, socialstyrelsens levnadskostnadsindex

(konsumtionen inom en arbetar- eller tjänstemannafamilj

i städer och andra tätorter) samt socialstyrelsens allmänna konsumtionsprisindex

(den totala privata förbrukningen av varor och tjänster).

Dessutom skola uppläggas särskilda indexserier för folkpensionärer och

för landsbygdens befolkning. — Motionärerna synas närmast ha åsyftat

att skilda indexserier borde uppläggas för arbetare och tjänstemän. Detta

önskemål är mindre angeläget och bör under alla förhållanden få stå tillbaka

för önskemålet om en landsbygdsindex. Det kan med ledning av tidigare

undersökningar förutsättas, alt två separata indexserier för arbetare

och tjänstemän icke skulle avvika mycket från varandra, önskemål om

sådana serier ha avvisats i Schweiz sedan man genom kontrollräkningar

funnit att serierna gåvo praktiskt laget samma resultat. Styrelsen har sin

uppmärksamhet riktad på önskvärdheten att upplägga flera parallella indexserier,

och dylika önskemål komma att förverkligas i den mån de äro

sakligt berättigade och anslag erhållas för ändamålet.

liihang till riksdagens protokoll 1950. 12 sand. Nr 7—10.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 7.

»b) Levnadskostnadsindex skall göras mer representativ för de olika lamiljetyper

som existera inom de olika större folkgrupperna.»

Styrelsen skulle, ehuru med viss tvekan, acceptera en övergång till att

beräkna indexen på grundval av konsumtionsvanorna hos familjer med

genomsnittligt ett barn i stället för 2 barn. Däremot talar egentligen endast

kontinuiteten i beräkningarna. Däremot anser sig styrelsen icke kunna

förorda uppläggandet av flera parallella indexserier för olika familjetyper

(en för ensamstående, en för barnlösa makar etc), i varje fall tills vidare.

Styrelsens uppfattning är att den valda familjetypen icke har något större

inflytande på indexen.

»c) Direkta skatter skola likasom indirekta skatter ingå i levnadskostnadsindex.

»

Frågan har tidigare ingående diskuterats, hl. a. i 1943 års betänkande.

Tidigare ha skatterna alltid ingått, men såsom resultat av betänkandet räknas

sedan 1943 en serie med och en serie utan skatter. 1948 års riksdag

beslöt att serien utan skatter skulle läggas till grund för beräkningen av

statstjänstemännens löner, och de under hösten 1949 träffade överenskommelserna

ha anslutits till denna serie. Motionärerna måste åsyfta en återgång

till tidigare förhållanden, då serien med skatter bildade utgångspunkten

för lönediskussionen och indexöverenskommelsen. Styrelsen anser övervägande

skäl tala för bibehållande av nuvarande ordning dels på grund av

att det skulle innebära stora svårigheter och ökade kostnader att åstadkomma

en inkomststatistik, som gjorde det möjligt att successivt och med

tillräcklig snabbhet erhålla material för beräkning av löneutvecklingen, dels

emedan det rent principiellt är tvivelaktigt om inkomsternas förändringar

skola påverka indexutvecklingen, dels ock enär förändringarna i de direkta

skatterna under de senaste årtiondena varit mycket olika för olika befolkningskategorier.

Skatteutvecklingen bör betraktas skild från levnadskostnadsindex.

Nästan inga länder medräkna numera de direkta skatterna i

sina indexserier. Av 75 kända indexserier är detta fallet beträffande Danmark,

Finland, Nederländerna, Tjeckoslovakien och Sydafrikanska Unionen.

»d) Rabatter skola ej medräknas i levnadskostnadsindex.»

Några prisrabatter utgående till vissa speciella befolkningskategorier förekomma

f. n. ej och införande av dylika är, såvitt styrelsen har sig bekant,

ej aktuellt. Ett principuttalande i saken torde i nuvarande situation icke

vara av egentligt intresse.

»e) Sociala, kontanta förmåner upptas som inkomst i budgeten.»

I den nuvarande indexbudgeten ingå kontanta sociala förmåner, såsom

barnbidrag m. in., varför detta önskemål redan är uppfyllt.

»f) Varor, priser och orter skola hållas representativa och fortgående

studeras i detta avseende.»

För att indexberäkningarna skola bli rättvisande är det synnerligen betydelsefullt,

att detta önskemål blir uppfyllt i så hög grad som möjligt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 7. 3

Styrelsen har sin uppmärksamhet fästad på nödvändigheten att följa med

i utvecklingen. Exempelvis företas ändringar i varuurval och kvalitetsbctcckningar

vid prisinsamlingcn, så snart detta visar sig erforderligt. Ortsurvalet

utökades 1943, och en ytterligare ökning är ej angelägen.

»g) Prisuppgifterna skola grunda sig på verkliga köp.»

Motionärernas önskemål stå helt i överensstämmelse med de principer

som tillämpas av styrelsen. Beträffande den vitaminiserade mjölken diskuterades

denna fråga vid indexnämndens sammanträde i januari 1950,

men försäljningen av dylik mjölk beräknades då ännu ha så liten omfattning,

att skäl att införa densamma i beräkningarna ännu ej ansågs föreligga
»h)

Socialstyrelsens prisombud och fältarbetare för konsumtionsundersökningar

skola rekryteras demokratiskt.»

Socialstyrelsens ombud ha blott att införskaffa rena fakta, varvid risken

för att ombudens egna åsikter få ett snedvridet resultat till följd är liten.

Styrelsen har i större utsträckning börjat rekrytera kvinnor med sin större

varukännedom till ombud. Vissa av motionärernas önskemål ansluta sig

rätt nära till styrelsens strävan att intensifiera sitt arbete. I övrigt är styrelsen

av uppfattningen, att kraven antingen äro tillgodosedda eller icke

behöva eller böra tillgodoses, därför att de äro av ringa betydelse eller

skulle föranleda olägenheter av olika slag.

Utskottet delar den meningen att flera parallella indexserier böra uppläggas.

Icke minst skulle en särskild indexserie för landsbygdens befolkning

vara behövlig. Däremot torde det vara av mindre vikt att få till stånd

separata indexserier för arbetare och tjänstemän, då de synbarligen icke

skulle komma att avvika mycket från varandra. Frågan om den familjetyp

(tvåbarnsfamiljen), på vilken levnadskostnadsindex för närvarande beräknas,

är rätt vald torde icke ha den betydelse, som motionärerna tillmäta

densamma. Mot en ändring härvidlag talar i varje fall vikten av att kontinuiteten

i indexberäkningarna bibehålies. Beträffande motionärernas

önskemål att de direkta liksom de indirekta skatterna måtte ingå i indexen

skulle ett tillmötesgående medföra vissa komplikationer, särskilt som 1948

års riksdag beslöt att indexserien utan skatter skulle läggas till grund för

beräkningen av statstjänstemännens löner och de under hösten 1949 träffade

överenskommelserna anslutits till denna serie. Såsom socialstyrelsen

framhåller ha de flesta länder numera övergått till att icke medräkna

de direkta skatterna i sina indexserier. Beträffande inräkning av rabatter,

sociala kontanta förmåner, att varor, priser och orter skola hållas representativa

samt att prisuppgifterna skola grunda sig på verkliga köp hänvisas

till socialstyrelsens bemötande av motionärernas anmärkningar. Vad

slutligen angår motionärernas önskemål angående rekryteringen av socialstyrelsens

prisombud och fältarbetare vill utskottet understryka att del

härvidlag uteslutande gäller att införskaffa rena fakta. Viktigast är att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 7.

prisombuden och fältarbetarna ha bästa möjliga pris- och varukännedom.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att socialstyrelsen strävar att intensifiera

sitt arbete för att åstadkomma så rättvisande beräkningsgrunder

som möjligt när det gäller levnadskostnadsindex och finner icke anledning

att tillstyrka den av motionärerna påyrkade utredningen.

Utskottet hemställer alltså,

att motion nr 343 ej måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 mars 1950.

På utskottets vägnar:

BERNHARD NÄSGÅRD.

Närvarande: herrar Näsgård, Sandberg, Andersson, Birger, Nilsson, Ernst

Hjalmar, Osvald, Eriksson, Einar, Sundberg, Hugo, Andersson, Lars, Ericsson,

Carl Eric, Nilsson, Hjalmar, Nyström och Petrén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.