Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

1950-03-17 · 144 sidor, varav 137 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 137 av 144 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1950:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under nionde huvudtiteln gjorda framställningar

jämte i ämnet väckta motioner.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i

den till riksdagen den 4 januari 1950 avlåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov för budgetåret 1950/51 under nionde huvudtiteln

gjorda framställningar.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet i huvudsak hänvisa

till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta

motioner.

A. Jordbruksdepartementet.

l:o) Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under punkten

1 (s. i—3) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga viss ändring i personalförteckningen

för jordbruksdepartementet samt att godkänna ändrad avlöningsstat

— anslagsanvisning till avlöningar med 529 000 kronor, vilket

belopp med 29 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår. Av utgiftsökningen föranledas 19 200 kronor av att en byråchef

i folkhushållningsdepartementet föreslås skola i samband med detta

departements avveckling knytas till jordbruksdepartementet. Övriga 9 800

kronor av anslagshöjningen betingas av lönegradsuppflyttningar enligt gällande

befordringsgång för amanuens- och biträdespersonal samt löneklassförändringar.

Departementschefen har beträffande jordbruksdepartementets övertagande

av vissa arbetsuppgifter från folkhushållningsdepartementet samt därmed

sammanhängande frågor anfört följande.

»I annat sammanhang har föreslagits, att folkhushållningsdepartementet

skall upphöra med ingången av budgetåret 1950/51 och att då kvarstående

arbetsuppgifter skola överföras till andra departement, överföringen innebär

bland annat att inom jordbruksdepartementet komma att behandlas

vissa frågor rörande livsmedelsförsörjningen och angående avsättningen av

fisk, vilka hittills handlagts inom folkhushållningsdepartementet. Detta

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

kommer att innebära en viss ökning av jordbruksdepartementets arbetsbörda.

Sveriges deltagande i den internationella verksamhet på jordbrukets område,

som bedrives bland annat genom Förenta Nationernas Europakommission

och genom Marshallorganisationen, har vidare redan under innevarande

år medfört en ej oväsentlig arbetsbelastning för departementet. Efter

vårt lands anslutning till FAO torde man få räkna med en ytterligare ökning

av arbetet på detta område.

Såväl sistnämnda förhållande som överföringen av vissa arbetsuppgifter

från folkhushållningsdepartementet till jordbruksdepartementet gör det

önskvärt, att jordbruksdepartementet skall förstärkas med en kvalificerad

arbetskraft för handläggandet av bland annat en del av dessa uppgifter. I

samband med avvecklingen av folkhushållningsdepartementet kommer en

där tjänstgörande byråchef, vilken tillika innehar en tjänst såsom extra

ordinarie förste kanslisekreterare, att bliva disponibel. Då denne befattningshavare

är synnerligen väl insatt i hithörande frågor, anser jag det önskvärt

att han skall knytas till jordbruksdepartementet. Innan visshet föreligger

att behovet av arbetskraft för nämnda uppgifter kommer att bliva stadigvarande

är jag dock icke beredd att föreslå, att en ny byråchefstjänst i jordbruksdepartementet

skall inrättas. Jag förordar därför, att ifrågavarande

tjänsteman skall erhålla ett arvode motsvarande byråchefslön, d. v. s. i detta

fall lönen i 10 löneklassen å löneplan 2. För detta ändamål bör anslaget uppräknas

med 19 200 kronor. Vidare torde den förste kanslisekreterartjänst,

som ifrågavarande tjänsteman innehar, böra överflyttas till jordbruksdepartementet.

Några avlöningskostnader för denna tjänst behöva dock icke

beräknas.»

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

jordbruksdepartementet Uppföra en tjänst som förste kanslisekreterare

i lönegrad Ce 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen.............. 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 296 400

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t, förslagsvis.. 19 200

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 135 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 50 800

Summa kronor 529 000;

c) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 529 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

3

2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 2 (s. 3) innefattar en anslagsanvisning av 54 500 kronor, vilket

belopp med 2 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår. Ökningen är betingad av behovet att anskaffa en ny steneileringsapparat.

Utskottet. Utskottet, som tillstyrker bifall till framställningen, hemställer,

att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 54 500

kronor.

B. Lantbruksstyrelsen m. m.

3:o) Lantbruksstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under punkten 3 (s.

4—9) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att medgiva ändring i personalförteckningen för lantbruksstyrelsen och godkänna

ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med 1 529 000

kronor, vilket belopp med 4 000 kronor överstiger motsvarande anvisning

för innevarande budgetår. Höjningen föranledes av beräknade löneklassförändringar

samt lönegradsuppflyttningar enligt reglerad befordringsgång.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:

1) 1:253 av herr Nilsson, Bror, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att de tre byrådirektörsbefattningar inom lantbruksstyrelsen, som äro

placerade i 29 lönegraden, skola — liksom övriga bvrådirektörstjänster inom

styrelsen — placeras i 31 lönegraden; ävensom

2) 1:254 av herr Nilsson, Bror, m. fl. samt 11:221 av herrar Nilsson i

Svalöv och Larsson i Karlstad, likalydande, vari hemställts att riksdagen

måtte besluta att, såvitt nu är fråga, beträffande agronomutbildade amanuenser

hos lantbruksstyrelsen tills vidare skall tillämpas den i 4 § 1 mom. a)

kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 436) angående reglerad befordringsgång

för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst angivna befordringsgången.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

Lantbruksstyrelsen har i sitt anslagsäskande för nästa budgetår hemställt

om ett med 114 300 kronor till 1 639 300 kronor förhöjt avlöningsanslag.

Ökningen beror på vissa personalförstärkningar och löneregleringar.

Av ökningen hänföra sig sålunda 1 356 kronor till en begärd uppflyttning

av en byrådirektörsbefattning å lantbruksbyrån från 29 till 31 lönegraden.

Till motivering härav har åberopats huvudsakligen följande.

Vid lantbruksstyrelsens omorganisation år 1948 fick den byrådirektör

å lantbruksbyrån, som handlägger ärenden rörande trädgårdsskötseln,

kvarstå i 29 lönegraden. Trots att 1947 års centrala lantbrukskommitté

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

principiellt ansåg byrådirektörstiteln böra förbehållas befattningshavare i

31 lönegraden föreslog kommittén icke någon ändrad löneställning för

ifrågavarande tjänsteman. Kommittén motiverade detta med att vissa med

tjänsten sammanhängande frågor voro föremål för utredning inom 1946 års

trädgårdsundervisningskommitté. Statsmakterna ha numera efter förslag

av sistnämnda kommitté fattat beslut (prop. 79/1949) om trädgårdsundervisningens

ordnande. Någon förändring bär härigenom icke inträtt beträffande

arbetsuppgifterna för ifrågavarande byrådirektör. Tjänstens verksamhetsområde

har sålunda fastställts. På “grund härav och med hänsyn

jämväl till trädgårdsodlingens allt större betydelse anser lantbruksstyrelsen,

att tjänsten nu bör uppflyttas till 31 lönegraden.

Vidare har styrelsen bland annat hemställt om ökning av anslaget med

7 375 kronor för förbättrad befordringsgång för amanuenser med agronomexamen.

Styrelsen har härvid erinrat om att befordringsgången för styrelsens

amanuenspersonal är olika beroende på om vederbörande avlagt

agronom- eller lantmäteriexamen. För agronomutbildad amanuens tillämpas

bestämmelserna i 4 § 1 mom. b) befordringskungörelsen. Detta innebär en

befordringsgång från Cf 17 till Ce 24 under en tid av sju och ett halvt år. För

amanuens, som är lantmätare, tillämpas den i 4 § 1 mom. a) i kungörelsen

angivna befordringsgången. Enligt denna är begynnelseplaceringen Cf 19,

och befordran till Ce 24 uppnås efter fem års tjänst. Styrelsen har vidare

anfört.

Anledningen till att agronomerna erhållit sämre befordringsgång än lantmätarna

torde vara den att vid lantbruksstyrelsens omorganisation år 1948

den högre befordringsgången redan tillämpades för rekryteringspersonal vid

lantmäteristaten. Därtill kom att enligt departementschefens uttalande i

prop. nr 149/48 beträffande lantbruksassistenternas löneställning särskild

utredning borde ske angående anställningsförhållandena för befattningshavare

med agronomexamen inom statsförvaltningen. Det var därför tydligen

olämpligt att föregripa en sådan utredning genom att då föreslå den

högre befordringsgången för agronomerna. Det synes emellertid icke sannolikt

att en utredning skulle komma att föreslå sämre befordringsgång för

rekryteringspersonal med agronomexamen än för dylik personal med lantmäteriexamen.

Därför talar bland annat att kraven på praktisk utbildning

före examen äro större för agronomer än för lantmätare. Några principiella

hinder synas sålunda ej längre behöva stå i vägen för att tillförsäkra jämväl

den agronomutbildade amanuenspersonalen den bättre befordringsgången.

Styrelsen skulle härigenom få möjlighet att avlöna amanuenser, som arbeta

på samma byrå med likvärdiga arbetsuppgifter, efter enhetliga principer.

Efter redogörelse för styrelsens framställningar har departementschefen

anfört bland annat följande.

»För genomförande av lantbruksstyrelsens förslag under denna punkt synas

i flera fall bärande skäl ha anförts. Med hänsyn till det rådande ekonomiska

läget anser jag mig emellertid icke nu kunna tillstyrka att någon personalförstärkning

eller lönereglering skall genomföras. Jag kan ej heller

tillstyrka någon uppräkning av anslaget för avlönande av de tre kontorsbiträden

som anställts utöver den fastställda personalplanen för innevarande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbrnksutskottets utlåtande nr 1.

5

imdgetår. Även posten ersättningar till sakkunniga torde böra bibehållas

vid oförändrat belopp.

Däremot finner jag ej anledning att motsätta mig styrelsens framställning

om att under nästa budgetår extra befattningshavare skola få anställas

i stället för de två förste byråingenjörer och en byråingenjör, vilkas

befattningar tills vidare icke skola återbesättas.

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången torde tre kontorsbiträden

i Ce 8 böra överföras å ordinarie stat.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle anslaget allenast behöva

höjas i anledning av beräknade löneklassförändringar samt lönegradsuppflyttningar

enligt reglerad befordringsgång. För detta ändamål torde böra

beräknas i runt tal 4 000 kronor.»

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit ha i flera fall goda skäl

anförts för de förslag, som styrelsen framlagt i sina ifrågavarande anslagsäskanden.

Det yrkande, som därutöver framställts i motionen I: 253, synes

även ha visst fog för sig. Utskottet vill dock framhålla, att det även inom

andra ämbetsverk än lantbruksstyrelsen finns byrådirektörsbefattningar,

som äro placerade i lönegrad 29. Ej heller är lantbruksstyrelsen det enda

verk, inom vilket dylika befattningar finnas i olika lönegrader.

I likhet med departementschefen anser utskottet emellertid, att det ekonomiska

läget icke för närvarande tillåter ett bifall till de begärda personalförstärkningarna

och löneregleringarna. Utskottet biträder fördenskull

Kungl. Maj :ts förslag rörande denna anslagspunkt. Vad angår den i motionerna

1:254 och 11:221 föreslagna förbättrade befordringsgången för de

agronomutbildade amanuenserna vid lantbruksstyrelsen vill utskottet dock

understryka önskvärdheten av att skillnaden i befordringsgång mellan dylika

amanuenser och amanuenser med lantmätarutbildning avskaffas så

snart lämpligen kan ske.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 253 samt I: 254 och

II: 221, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för lantbruksstyrelsen upptaga ytterligare tre kontorsbiträdestjänster

i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

..................................... 707 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................. 15 200

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis ...... 10 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

4. Ersättningar för byggnadskontroll, förslagsvis .. 70 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.... 572 300

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 154 000

Summa kronor 1 529 000;

c) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 529 000 kronor.

4:o) Lantbruksstyrelsen: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 4 (s. 9—10) — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp -—- hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 235 000

kronor.

5:o) Lantbruksstyrelsen: Kostnader för utbetalande av producent- och

kontantbidrag. Kungl. Maj :ts förslag under punkten 5 (s. 10) innebär en

anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp, 60 000 kronor.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Kostnader för

utbetalande av producent- och kontantbidrag för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 60 000 kronor.

6:o) Lantbruksnämnderna: Avlöningar. Under punkten 6 (s. 10—16) bär

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att — förutom att medgiva vissa ändringar

i personalförteckningen för lantbruksnämnderna och godkänna ändrad

avlöningsstat — för ändamålet anvisa 6 275 000 kronor, innebärande eu

ökning med 35 000 kronor i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår. Anslagshöjningen hänför sig med 20 000 kronor till nämndernas

utgifter för övertidsersättningar och tillfällig arbetskraft. Den återstående

ökningen föranledes av beräknade löneklassförändringar och lönegradsuppflyttningar

enligt reglerad befordringsgång.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:254 av herr Nilsson, Bror, m. fl. samt 11:221 av herrar Nilsson i

Svalöv och Larsson i Karlstad, likalydande, vari hemställts att riksdagen

måtte besluta att, såvitt nu är fråga, beträffande agronoinutbildade lantbruksasisstenter

vid lantbruksnämnderna tills vidare skall tillämpas den i

4 § 1 mom. a) kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 436) angående reglerad

befordringsgång för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst angivna befordringsgången;
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

2) I: 257 av herr Gränebo m. fl. och II: 316 av herr Ericsson i Näs m. fl.,

likalydande, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att en lantbruksingenjörsbefattning

skall inrättas för norra delen av Kalmar län; samt

3) I: 255 av herr Lindblom m. fl. och II: 325 av herr Ericsson i Sörsjöm

m. fl., likalydande, vari hemställts, att sju egnahemsdirektörer hos lantbruksnämnderna

skola från och med den 1 juli 1950 överföras på indragningsstat

samt att för detta ändamål skall beviljas ett anslag av 103 000

kronor för nästa budgetår.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Lantbruksstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att avlöningsanslaget

för nästa budgetår skall höjas med 424 200 kronor till 6 664 200

kronor. Styrelsen har därvid beräknat 33 543 kronor till förbättrad befordringsgång

för 35 lantbruksassistenter med agronomutbildning. För dessa

lantbruksassistenter skall enligt styrelsens förslag gälla samma befordringsgång

som för lantbruksassistenter med lantmäteriutbildning. Styrelsen har

såsom skäl härför åberopat vad som anförts i fråga om motsvarande förslag

rörande de hos styrelsen anställda amanuenserna med agronomutbildning.

Utskottet får härutinnan hänvisa till den under punkten 3 intagna

redogörelsen härför.

För åstadkommande av ett lantbruksingenjörsdistrikt i Kalmar läns norra

område har styrelsen föreslagit viss omorganisation av de nuvarande distrikten

i, förutom Kalmar län, Västerbottens och Norrbottens län. Styrelsen har

i samband därmed hemställt om viss annan personalförstärkning. Till motivering

härav har åberopats följande.

I Kalmar län, som är uppdelat på två lantbruksnämnder, finnes endast

ett lantbruksingenjörsdistrikt. Lantbruksstyrelsen anser att behovet av en

uppdelning av distriktet i överensstämmelse med lantbruksnämndsområdena

numera blivit så trängande att styrelsen måste upprepa sitt i föregående

års anslagsframställning gjorda förslag härom. Av lantbruksingenjörens

berättelse för år 1948 framgår nämligen att arbetsbalansen för detta ar

uppgick till 239 laga syneförrättningar och 130 andra förrättningar. Lantbruksstyrelsen

framhåller att möjlighet föreligger att utan mera omfattande

personalökning uppdela Kalmardistriktet. Styrelsen föreslår nämligen att

det distrikt, omfattande norra delen av Västerbottens län och södra delen

av Norrbottens län, som har sin stationeringsort i Skellefteå, skall uppdelas

mellan de båda övriga distrikten i Västerbottens och Norrbottens län. Dessa

två distrikt skulle därigenom komma att sammanfalla med lantbruksnämndsområdena

i dessa län. En viss ökning av personalen erfordras i

samband med denna omorganisation. Inom ett vart av de båda utvidgadt

distrikten böra finnas två tjänstgörande förrättningsmän. Därför böra två

befattningar såsom biträdande lantbruksingenjör i Ca 29 inrättas. Vidare

erfordras förstärkning med två assistenter till dessa distrikt. Lantbruksingenjörstjänsten

i Skellefteådistriktet bör överföras till det nybildade distriktet

i Kalmar läns norra område, vilket distrikt därutöver behöver eu

assistenttjänst. De två förste assistenter, som för närvarande tillhöra Skellefteådistriktet.

böra överflyttas till de utökade distrikten i Västerbottens

och Norrbottens län. Av de två förste assistenter, som tjänstgöra i det nu
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

varande Kalmardistriktet, bör en tillföras det föreslagna nya distriktet.

Några nya förste assistenter skulle sålunda icke erfordras.

Beträffande egnahemsdirektörerna å övergångsstat har styrelsen anmält,

att dessa numera minskat från elva till tio.

Styrelsen har vidare hemställt, att kompetenskraven för lantbrukskonsulentbefattning

skola ändras så, att dylik tjänst må kunna erhållas icke

endast av person, som avlagt agronomexamen, utan även av lantmätare.

Departementschefen har efter redogörelse för styrelsens anslagsframställning

anfört.

»För vissa av de av lantbruksstyrelsen föreslagna personalförstärkningarna

kunna enligt min mening goda skäl anföras. Med hänsyn till det rådande

läget anser jag mig dock ej böra föreslå någon utvidgning av lantbruksorganisationen,

liksom jag ej heller kan förorda de av lantbruksstyrelsen ifrågasatta

löneregleringarna. Av samma anledning kan jag vidare ej tillstyrka

den föreslagna uppräkningen av posten ersättningar till sakkunniga. Vad

angår framställningen om att sekreterare hos hushållningssällskap skall

kunna erhalla dagarvode för deltagande i lantbruksnämndens sammanträden

vill jag framhålla att detta arbete bör anses tillhöra hans tjänsteåligganden

och att särskild ersättning för detsamma följaktligen icke bör utgå. Jag

kan salunda icke tillstyrka förslaget härom. Med den uppfattning, åt vilken

jag nu givit uttryck, finner jag det givetvis ej heller påkallat att lantbruksdirektör

skall erhålla särskild gottgörelse för deltagande i sammanträde

med hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Denna fråga torde

böra beaktas, därest i annat sammanhang de nu gällande allmänna grunderna

för hushållningssällskaps organisation skulle behöva justeras. Däremot

vill jag med hänsyn till vad styrelsen anfört om medelsbehovet till

övertidsersättningar och tillfällig arbetskraft förorda, att anslaget för dessa

ändamål skall uppräknas med sammanlagt 20 000 kronor. Medelsbehovet

under anslaget ökar vidare med i runt tal 15 000 kronor på grund av beräknade

löneklassförändringar och lönegradsuppflyttningar enligt reglerad

befordringsgång.

På grund av reglerad befordringsgång torde sex kontorsbiträden i Ce 8

böra överföras å ordinarie stat. Emellertid äro för närvarande tolv kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 vakanta. I enlighet med vad lantbruksstyrelsen föreslagit

förordar jag att sex dylika befattningar skola utbytas mot lika många

motsvarande tjänster i Ce 8. Antalet kontorsbiträdestjänster i Ca 8 kommer

härigenom att minskas från 45 till 39.

Vad lantbruksstyrelsen anfört om viss ändring av kompetenskraven för

befattning som lantbrukskonsulent föranleder ej någon erinran från min

sida. Självfallet måste det dock vid tillsättandet av dylika befattningar tillses

att vederbörande äger den sakliga kompetens som fordras för de med

befattningen förenade arbetsuppgifterna.»

Utskottet. I likhet med departementschefen anser sig utskottet på grund

av det ekonomiska läget ej kunna förorda någon utvidgning av lantbruks
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 9

organisationen. Även om goda skäl åberopats för de i motionerna 1: 257 och

II: 316 framställda yrkandena, vill utskottet därför avstyrka bifall till dessa.

Av samma anledning kan utskottet ej heller biträda vad som i motionerna

3:254 och 11:221 hemställts i fråga om de agronomutbildade lantbruksassistenterna.

Liksom beträffande amanuenserna med agronomutbildning

vid lantbruksstyrelsen vill utskottet emellertid framhålla önskvärdheten av

att den skillnad i befordringsgången, som för närvarande finnes mellan

agronomutbildade lantbruksassistenter och sådana assistenter med lantmatarexamen,

avskaffas så snart så lämpligen kan ske.

I lantbruksnämndernas personalförteckning upptagas för innevarande

budgetår elva egnahemsdirektörer å övergångsstat. Sedan numera en av

dessa befattningshavare avgått med pension, föreslås deras antal skola för

nästa budgetår minskas till tio.

I motionerna 1:255 och 11:325 yrkas emellertid, att sju av de sålunda

återstående egnahemsdirektörerna, nämligen David Linnart Andersson, född

1887, Harald Gustafsson, född 1890, Bror Adam Nilsson, född den 1 maj

1888, Lars Helmer Olla, född 1895, Ivar Petrus Risberg, född 1896, Eric Gustaf

Adolf Wizén, född 1892, och David Engelbrekt Påhlman, född den 17

maj 1888, skola den 1 juli 1950 överföras å indragningsstat samt att för sådant

ändamål skall beviljas ett anslag av 103 000 kronor för nästa budgetår.

Såsom skäl för yrkandena anföres i motionerna, bland annat, att egnahemsdirektörernas

nuvarande tjänstgöring hos lantbruksnämnderna innebure

stark psykisk och fysisk påfrestning, emedan denna för både^ dem

själva, deras omgivning och befolkningen i orten kommit att framstå som

en degradering. Egnahemsdirektörerna hade haft grundad anledning antaga,

att statsmakterna avsett att giva placeringen på övergångsstat endast

provisorisk karaktär. En sådan placering kunde nämligen anses motiverad

blott i fråga om dem, som efter något år inginge i pensionsåldern eller

inom den närmaste tiden överginge till länsbostadsorganisationen. Sedan de

numera icke längre kunde komma i fråga inom sistnämnda organisation,

hade det blivit regel som från början troligen avsetts skola utgöra undantag.

Med hänsyn härtill syntes det motionärerna ofrånkomligt, att de övertaliga

egnahemsdirektörernas ställning upptoges till förnyad prövning.

Med anledning av vad sålunda anförts vill utskottet till en början erinra

om att frågan om överförande å indragningsstat av sådana egnahemsdirektörer,

som"ej utnämnts till lantbruksdircktörer eller erhållit tjänst i högre

lönegrad inom den bostadspolitiska organisationen, redan tidigare varit

föremål för riksdagens prövning. I anslutning till Kungl. Maj :ts proposition

till 1948 års riksdag angående organisationen av rationaliseringsverksamheten

på jordbrukets område in. in. väcktes nämligen två motioner,

1: 325 och II: 478, i vilka bland annat yrkades att dylika egnahemsdirektörer

skulle få rätt att, om de så önskade, efter Kungl. Maj :ts provning crhalla

placering å indragningsstat. I sitt utlåtande nr 27 till samma riksdag förklarade

utskottet sig icke kunna biträda detta yrkande. Utskottet förutsatte

dock att vid bestämmandet av de blivande arbetsuppgifterna for dessa be
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

fattningshavare största möjliga hänsyn skulle tagas till deras egna önskemål.

Mot utskottets utlåtande hade riksdagen intet att erinra.

De erfarenheter, som sedermera vunnits, synas emellertid giva vid handen,

att de övertaliga egnahemsdirektörernas inordnande i lantbruksnämndernas

verksamhet i flera fall slagit mindre väl ut. Det synes utskottet väl

förståeligt, att en egnahemsdirektör, som gått miste om sin tidigare chefsställning

och underordnats vederbörande lantbruksdirektör, känner vantrivsel

i sitt arbete. Även ligger det nära till hands, att ett sådant förhållande

inverkar störande på hela nämndens arbete. Bland annat med hänsyn

härtill torde motionärernas förslag förtjäna visst avseende. I skrivelse den

2 mars 1949 till Kungl. Maj :t har lantbruksstyrelsen givit uttryck åt en liknande

uppfattning. Styrelsen har sålunda framhållit, att egnahemsdirektörernas

anknytning till lantbruksnämnderna såsom tjänstemän med huvudsakligen

konsulentgöromål medfört misstämning hos dessa befattningshavare

och till följd därav på vissa håll även svårigheter för lantbruksdirektörerna

i deras egenskap av chefstjänstemän. Med kännedom om dessa förhållanden

och med hänsyn till egnahemsdirektörernas i allmänhet höga ålder

och i vissa fall även bristande hälsa har styrelsen ansett sig icke kunna

ställa sig avvisande till deras önskan att överföras på indragningsstat.

Efter överväganden finner utskottet sig vid nu angivna förhållanden böra

på så sätt biträda motionerna, att utskottet hemställer att riksdagen måtte

medgiva att, efter ansökan, dels de av de nämnda egnahemsdirektörerna,

som den 1 juli 1950 fyllt 62 år, måtte från och med samma dag överföras

å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet, dels återstoden av dem måtte

överföras å sådan stat i den mån de uppnå nämnda ålder. Skulle i något

fall särskilda skäl böra föranleda därtill, torde Kungl. Maj:t dock äga att

efter ansökan överföra vederbörande på indragningsstat redan före 62 års

ålder. I detta sammanhang vill utskottet understryka, att möjligheten för

ifrågavarande egnahemsdirektörer att komma i fråga vid tillsättandet av

andra tjänster inom statsförvaltningen givetvis icke skall beröras av vad

utskottet sålunda föreslagit.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de närmare föreskrifter,

som erfordras i samband med dessa befattningshavares överförande

å indragningsstat. Medel för ändamålet torde anvisas i annat sammanhang.

I övrigt biträder utskottet vad Kungl. Maj:t föreslagit under denna auslagspunkt.

lTnder åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj ds framställning

samt motionerna 1:255 och 11:325 ävensom med

avslag å motionerna I: 254 och II: 221, såvitt nu är i fråga,

samt I: 257 och II: 316,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för lantbruksnämnderna som angivits

i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksnämn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

derna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

....................................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm
da

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..........

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis ----

4. Ersättningar till täckdiknings- och cemente
ringsförmän,

förslagsvis .................

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................

2 840 000

170 000

50 000

100 000

2 492 000

623 000

Summa kronor 6 275 000;

c) till Lantbruksnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 6 275 000 kronor;

d) bemyndiga Kungl. Maj :t att från och med den 1 juli

1950 i enlighet med de av utskottet angivna riktlinjerna

överföra sju egnahemsdirektörer å indragningsstat utan

t j änstgöringsskyldighet.

7:o) Lantbruksnämnderna: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förslag under

punkten 7 (s. 16—17) innebär, att anslaget skall uppföras med oförändrat

belopp, 1 450 000 kronor.

Efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning, däri styrelsen

äskat 1 695 000 kronor, ävensom för en av styrelsen i skrivelse den

29 september 1949 gjord ansökning om anvisande av ytterligare 10 000 kronor

för att bereda ersättning åt lantbruksinstruktör för hållande av expeditionslokal

och telefon, har departementschefen anfört bland annat följande.

»Det synes skäligt att lantbruksinstruktör skall erhålla gottgörelse för att

hans bostad och telefon utnyttjas för tjänstebruk. Jag har intet att erinra

mot att sådan ersättning utbetalas under de förutsättningar lantbruksstyrelsen

föreslagit. Ersättningen för upplåtande av expeditionsutrymme synes

lämpligen böra fastställas till 250 kronor för år. Gottgörelse för telefon torde

böra utgå enligt den för orten gällande lägsta abonnemangsklassen. Den

ökning av medelsåtgången som föranledes av ifrågavarande ersättningar torde

kunna rymmas inom omkostnadsanslaget. Jag kan i nuvarande läge med

anledning av vad lantbruksstyrelsen i övrigt anfört icke förorda, att medelsanvisningen

under anslaget skall höjas. Detta torde därför böra uppföras

med oförändrat belopp av 1 450 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000

kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr J.

8:o) Lantbruksnämnderna: Ersättningar åt ortsombnden. Enligt Kungl.

Maj:ts under punkten 8 (s. 18) gjorda framställning föreslås anslagsanvisning

med oförändrat belopp av 200 000 kronor. Kungl. Maj :ts förslag innebär

jämväl, att ortsombud må kunna erhålla viss traktamentsersättning.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Ersättningar

åt ortsombuden för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 200 000 kronor.

9.o) Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer. Med biträdande

av Kungl. Maj :ts framställning under punkten 9 (s. 18—20) _

innebärande dels att anslagsanvisning för ändamålet skall ske med oförändrat

belopp, dels ock att ersättning till verkställande ledamot av planeringskommitté

skall, i likhet med vad som redan gäller för expert utanför sådan

kommitté, kunna utgå efter överenskommelse i varje särskilt fall _ hem
ställer

utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Kostnader för

planeringskommittéer för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 400 000 kronor.

10:o) Lantbruksattachéer: Avlöningar. Kungl. Maj.ts framställning under

punkten 10 (s. 20—21) innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor till

139 000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande.

»Med hänsyn till devalveringen av den svenska kronan torde medelsanvisningen

avseende lantbruksrepresentanten i Washington böra uppräknas.

Jag föreslår därför, att arvodesposten skall höjas med 20 000 kronor

till 103 500 kronor. I övrigt synes någon förändring av förevarande anslag

icke vara erforderlig. Jag torde emellertid i detta sammanhang få erinra

om att för närvarande en av de båda i personalförteckningen upptagna lantbruksattachébefattningarna

icke är tillsatt. Med hänsyn till den omfattning,

som exporten av jordbruksprodukter till olika mellaneuropeiska länder nu

fått, torde det kunna befinnas önskvärt att en befattningshavare skall tillsättas

med uppgift att i dessa länder bevaka det svenska jordbrukets intressen.

Jag är visserligen ej för närvarande beredd att föreslå en sådan

åtgärd. Ej heller synes det möjligt att redan nu bedöma huruvida, därest en

sådan befattningshavare skall tillsättas, denne bör vara lantbruksattaché

eller bör givas motsvarande ställning som den nuvarande lantbruksrepresentanten

i Washington. Därest riksdagen ej har något att erinra däremot,

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i denna fråga efter omständigheterna.

Med hänsyn till det anförda synes posten avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal lämpligen böra upptagas förslagsvis.»

Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts anslagsberäkning har utskottet intet att erinra.

Utskottet vill emellertid understryka önskvärdheten av att den plane
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

13

rade befattningen som lantbruksattaché eller lantbruksrepresentant med uppgift

att bevaka det svenska jordbrukets intressen i Mellaneuropa tillsättes

så snart möjlighet föreligger därtill.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 103 500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 32 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 3 500

Summa kronor 139 000;

2) till Lantbruksattachéer: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 139 000 kronor.

11 :o) Lantbruksattachéer: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 11 (s. 21) — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet med oförändrat belopp -—- hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksattachéer: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 42 000

kronor.

C. Lantbruksakademien m. m.

12:o) Lantbruksakademien: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 12 (s. 22) — innebärande att för nästa budgetår

skall till ändamålet anvisas oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksakademien: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 26 600

kronor.

13:o) Lantbruksakademien: Bidrag till museum, bibliotek m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 13 (s. 22) — innebärande

en anslagsökning med 3 000 kronor med hänsyn till de verkliga kostnaderna

för akademiens bibliotek och museum — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksakademien: Bidrag till museum,

bibliotek m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag

av 15 000 kronor.

14 :o) Bidrag till lantbruksakademien för bestridande av kostnaderna för

jordbrukets forskningsråd m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 14 (s. 23—24) — innebärande en anslagsökning med 500

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

kronor för täckande av kostnaderna för jordbrukets forskningsråds samarbete

med övriga forskningsråd — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till lantbruksakademien för

bestridande av kostnaderna för jordbrukets forskningsråd

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 42 500

kronor.

15 :o) Främjande av forskning på jordbrukets område m. m. Kungl. Maj :t

har under punkten 15 (s. 24—25) föreslagit riksdagen att för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa oförändrat 250 000 kronor.

Jordbrukets forskningsråd har hemställt om en höjning av anslaget till

750 000 kronor.

Etter en närmare redogörelse för forskningsrådets framställning har departementschefen

anfört.

»Vid behandlingen av frågan om anslag till jordbrukets forskningsråd för

innevarande budgetår framhöll jag (IX H. T. s. 28) att den betydelse, som

forskningen på jordbrukets område har för strävandena att öka jordbruksproduktionen

och i övrigt förbättra förhållandena inom jordbruksnäringen,

syntes motivera en höjning av anslaget. I det då föreliggande läget ansåg jag

mig emellertid icke kunna tillstyrka, att anslaget skulle uppräknas med mer

än 50 000 kronor, eller från 200 000 till 250 000 kronor.

Vad jordbrukets forskningsråd nu anfört visar angelägenheten av att

ifrågavarande anslag skall höjas till en nivå, som motsvarar de föreliggande

arbetsuppgifterna och jordbrukets betydelse ur samhällsekonomisk synpunkt.

Med hänsyn till nödvändigheten att strängt begränsa ökningarna av statsutgifterna

ser jag mig dock förhindrad att för nästa budgetår tillstyrka den

ytterligare ökning av anslaget, som enligt min mening i och för sig är befogad.

Anslaget torde sålunda för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat

belopp, 250 000 kronor.»

Utskottet. Jordbrukets forskningsråd har framhållit, att dess möjlighet att

effektivt fylla sin uppgift i hög grad inskränkes genom knappheten på medel.

I likhet med departementschefen anser utskottet en höjning av anslaget

därför vara i och för sig befogad. Med hänsyn till det rådande ekonomiska

läget finner utskottet sig emellertid likväl böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag

om oförändrad medelstilldelning för nästa budgetår. Utskottet vill dock

iramhålla önskvärdheten av att medelsbehovet för forskningen på jordbrukets

område framdeles blir tillgodosett i sådan utsträckning, som kan anses

påkallad av verksamhetens betydelse.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Främjande av forskning på jordbrukets

område m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kronor.

16:o) Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär under punkten

16 (s. 25—28) hemställt om en medelsanvisning av 401 000 kronor, vilket

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 15

belopp med 7 500 kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår.

1 detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens första

kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 333, av herr Osvald, vari

hemställts att riksdagen måtte under förevarande anslag anvisa jämväl 5 292

kronor till avlöning av ett laboratoriebiträde i lönegrad Ce 8.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa

till denna.

Styrelsen för statens vöxtskyddsanstalt har i skrivelse den 10 augusti 1949

hemställt, att anslaget måtte höjas med 31 300 kronor, ökningen föranledes

i huvudsak av föreslagna nya tjänster och uppflyttning av tjänst i högre

lönegrad.

Efter redogörelse för anstaltsstvrelsens förslag samt för yttranden i ärendet

av styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök samt

av 1949 års växtskvddsutredning har departementschefen anfört hland annat

följande.

»1 anslutning till vad såväl styrelsen för växtskyddsanstalten som 1949

års växtskyddsutredning anfört rörande personalförhållandena å anstaltens

kontroll- och upplysningsavdelning vill jag framhålla, att det även enligt min

uppfattning är angeläget att upplysningsverksamheten på växtskyddets område

snarast möjligt skall ordnas på tillfredsställande sätt. I nuvarande läge

och i avbidan på resultatet av utredningsarbetet kan jag dock ej tillstyrka,

att en ny överassistenttjänst skall inrättas vid denna avdelning. Likaså anser

jag att resultatet av den pågående utredningen bör avvaktas, innan nya

tjänster inrättas eller tjänsteförändringar vidtagas å anstaltens kansli. Jag

kan därför icke heller biträda styrelsens förslag härom. Då visst behov av

personalförstärkning torde föreligga å kansliet, vill jag dock föreslå att ett

belopp av 2 000 kronor skall beräknas för nästa budgetår för avlönande av

tillfällig arbetskraft. Vidare finner jag det tydligt, att anstaltens Linköpingsfilial

behöver ett helårsanställt biträde. Detta behov torde böra tillgodoses

genom anställande av ett biträde i den för kontorspersonal gällande

befordringsgången.

Jag torde här få anmäla, att jag senare i annat sammanhang ämnar föreslå

Kungl. Maj :t att för riksdagen framlägga förslag om ordnandet av undervisnings-,

forsknings- och försöksverksamheten på biodlingens område.

Detta förslag innebär bland annat att den verksamhet på sagda område,

som nu bedrives vid växtskyddsanstalten, från och med nästa budgetår

skall överflyttas till statens lantbruksförsök. För närvarande äro vid växtskyddsanstalten

en förste assistent i lönegrad Ce 24 och ett tekniskt biträde i

Ce 8 sysselsatta med biodlingsfrågor. Med hänsyn till det anförda anser jag

medel icke böra beräknas under förevarande anslag till avlöningar åt ifrågavarande

båda tjänstemän. Härigenom minskas medelsbehovet under anslaget

med 17 400 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit och med beaktande av beräknade

löneklassförändringar skulle anslaget behöva uppföras med 401 000 kro
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

nor, vilket i jämförelse med löpande budgetår innebär en minskning med

7 500 kronor.»

Utskottet. Av upplysningar, som utskottet inhämtat, framgår att en i samband

med ordnandet av undervisnings-, forsknings- och försöksverksamheten

på biodlingens område lämnad uppgift om att ett tekniskt biträde vid

anstalten är sysselsatt med biodlingsfrågor är missvisande. Biträdet sysslar

nämligen därmed endast under sommarsäsongen och ägnar sig under större

delen av året åt rent växtpatologiska arbeten vid anstaltens zoologiska avdelning.

Indragningen av denna befattning skulle således medföra en icke

avsedd minskning av anstaltens personal. Såsom i motionen I: 333 framhållits

torde även hänsyn böra tagas till att ifrågavarande biträde på grund av

skilda kompetenskrav icke kan överföras till den nyinrättade befattningen

såsom biskötare vid statens husdj ursförsök och därför genom indragningen

skulle komma att stå utan anställning.

På grund av vad sålunda anförts och med beaktande jämväl av att anstaltens

arbetskrafter redan nu äro knappa, föreslår utskottet, att medel skola

anvisas till ifrågavarande befattning jämväl för nästa budgetår. Ett bifall till

denna hemställan skulle medföra en uppräkning av anslagsposten Avlöningar

till icke-ordinarie personal med i runt tal 4 700 kronor samt av posten

Rörligt tillägg med cirka 600 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning

samt med bifall till motionen 1: 333,

a) fastställa följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 64100

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 1 100

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 298 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 43 000

Summa kronor 406 300;

b) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 406 300 kronor.

17:o) Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förslag under

punkten 17 (s. 28—29) innebär i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår en uppräkning av anslaget med 6 000 kronor till 98 000

kronor. Ökningen har föreslagits med hänsyn till medelsåtgången.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

98 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

IT

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

m. m.

18:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avlöningar. Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 18 (s. 29—42) innefattar — förutom

hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök — anslagsanvisning till avlöningar

med 2 646 000 kronor, vilket belopp med 140 000 kronor överstiger motsvarande

anvisning för innevarande budgetår.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i sitt

anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår höjas med

364 600 kronor. Därvid har styrelsen bland annat hemställt, att envar av

institutionerna för husdjurens fysiologi och anatomi, för husdjurens utfodring

och skötsel samt för avels- och raslära ävensom analyslaboratoriet måtte

förstärkas med en laborator i Ca 29. Till stöd härför har styrelsen i huvudsak

anfört följande.

Inrättandet av laborator stjänsten vid analyslaboratoriet har föreslagits av

1945 års jordbruksförsöksutredning.

I enlighet med 1946 års högskoleutrednings förslag hemställde styrelsen

i sina anslagsäskanden såväl för budgetåret 1948/49 som för budgetåret

1949/50, att laborator stjänsterna vid nyssnämnda institutioner skulle inrättas.

Till stöd för sin nu ånyo gjorda framställning anför styrelsen, att inrättandet

av ifrågavarande tjänster är synnerligen angeläget med hänsyn såväl

till ämnenas betydelse ur forskningssynpunkt som till undervisningens omfattning.

Styrelsen erinrar vidare att motiveringen för avslaget på styrelsens

hemställan "för innevarande budgetår var att behovet av vetenskaplig forskning

på ifrågavarande ämnesområden borde kunna tillgodoses i erforderlig

omfattning genom det vidgade samarbete mellan lantbruks- och veterinärhögskolorna,

som förutsatts skola komma till stånd. Styrelsen framhåller

härom, att ifrågavarande discipliner vid veterinärhögskolan och vid lantbrukshögskolan

ha från varandra mycket väl avgränsade arbetsområden.

Den vid veterinärhögskolan bedrivna forskningen kan därför på intet sätt

täcka de forskningsuppgifter, som höra hemma inom lantbrukshögskolans

motsvarande institutioner. Om kallelseförfarande användes, kunna laboratorst

jänsterna vid institutionerna för husdjurens fysiologi och anatomi samt

för husdjurens utfodring och skötsel tillsättas under budgetåret 1950/51.

Vad åter angår tjänsten vid institutionen för avels- och raslära torde enligt

styrelsens åsikt åtgärder för dennas tillsättande kunna anstå till våren 1951.

Medel för denna tjänst behöver därför ej beräknas för budgetåret 1950/51.

Vidare har högskolestyrelsen hemställt, att fyra assistenttjänster skola

uppflyttas från lönegraden Ce 19 till Ce 22 samt att två arvodesbefattningar

skola utbytas mot tjänst i Ce 22 respektive Ce 19. Styrelsen har anfört

härom.

Förslagen om nämnda uppflyttning och utbyte ha föranletts av eu framställning

från högskolans försöksanstalters tjänstemannaförening. Förening
2

llihang till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. AV 1.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

en framhåller att de nuvarande innehavarna av de till uppflyttning föreslagna

tjänsterna innehaft dessa under en lång följd av år. Avlöningarna till

arvodesbefattningarna bestridas för närvarande från anslaget Avkastningsbedömning

rörande avelssvin. Den av de två arvodesavlönade assistenterna,

för vilken begäres en tjänst i 19 lönegraden, har varit anställd som assistent

vid statens husdjursförsök i 30 år och tjänstgör vid Åstorps försöksstation.

Någon inplacering i löneplan har icke ägt rum tidigare till följd av de sedan

omkring 15 år pågående utredningarna rörande avkastningsbedömningens

framtida organisation. Styrelsen finner det särskilt angeläget att detta nu

sker så att vederbörande, som är född 1896, erhåller pensionsrätt. Med hänsyn

till den långa tjänstetiden synes det vidare skäligt att han omedelbart

placeras i högsta löneklassen.

Departementschefen har anfört.

»De vid 1948 och 1949 års riksdagar fattade besluten rörande lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök ha, även om en viss återhållsamhet

iakttagits med hänsyn till angelägenheten att begränsa statsutgifterna, inneburit

en betydande upprustning av forskningen och den högre undervisningen

på jordbrukets område. Även för försöksverksamheten ha sagda beslut,

förutom de rent organisatoriska förändringarna, inneburit en viss utvidgning,

vilken dock varit betydligt mindre än den som kommit förstnämnda

båda verksamhetsgrenar till del. De förslag, som lantbrukshögskolans styrelse

nu framlagt, syfta emellertid till en ej oväsentlig ytterligare personaliörstärkning

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Nyssnämnda beslut innebära väl ej att lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök redan nu fått en personalorganisation, som kan anses i alla

avseenden fullt tillfredsställande med hänsyn till de uppgifter som åvila

dessa institutioner. Tvärtom äro enligt min mening åtskilliga av de nu

framlagda förslagen väl motiverade såsom ett led i strävandena att giva

lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök sådana resurser, som svara

mot deras viktiga roll i arbetet på jordbrukets förkovran. Med hänsyn till

den stora upprustning, som här skett under de senaste åren, behöver dock

enligt min åsikt ett kortare dröjsmål med avhjälpandet av ännu återstående

brister ej behöva befaras medföra något mera allvarligt men för

verksamheten.

På grund av det anförda och med hänsyn till det ekonomiska läget anser

jag alltså de av högskolestyrelsen framförda önskemålen om inrättande av

nya tjänster nu böra bifallas endast i mycket begränsad omfattning. Vidare

böra i enlighet med vad statskontoret anfört förslagen om uppflyttning av

vissa tjänster i högre lönegrad upptagas till prövning först i samband med

pågående tjänsteförteckningsrevision och biträdesutredningar.

Jag torde redan här få anmärka att samma synpunkter enligt min meningböra

anläggas även vid prövningen av de förslag till personalökning och

tjänsteförändringar, som framförts av styrelserna för veterinärhögskolan

och skogshögskolan.

Efter denna redogörelse för min allmänna uppfattning beträffande den

fortsatta upprustningen av jordbrukets högskolor torde jag få närmare ingå

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

19

på de olika förslag, som framlagts av styrelsen för lantbrukshögskolan och

statens lantbruksförsök.

Vad angår de av högskolestyrelsen begärda personalförstärkningarna vid

undervisningsinstitutionerna delar jag visserligen styrelsens uppfattning om

önskvärdheten av att vid envar av de tre husdjursinstitutionerna skall inrättas

en laboratorstjänst. Med hänsyn till vad nyss sagts anser jag mig

dock icke kunna förorda, att dessa tjänster nu skola inrättas. Det må i

detta sammanhang påpekas att olägenheterna av ett dröjsmål härmed torde

mildras av att för närvarande en docentstipendiat är knuten till var och en

av de ifrågavarande institutionerna. Icke heller övriga av högskolestyrelsen

föreslagna personalförstärkningar vid undervisningsinstitutionerna anser

jag mig kunna biträda annat än i ett par fall. Jag tillstyrker sålunda förslaget

om inrättandet av en ny tjänst för vaktmästargöromålen vid institutionen

för växtsjukdomslära. För de ifrågavarande göromålen synes dock

ej böra inrättas högre tjänst än en vaktmästartjänst i lönegrad Ce 9. Vidare

anser jag mig böra förorda, att medel skola beräknas för avlönande av ytterligare

två biträden i lönegrad Cf 4 för att täcka institutionernas behov

av kontorspersonal. Fördelningen av dessa biträden mellan de olika institutionerna

synes lämpligen böra ankomma på högskolans styrelse.

På grund av det inledningsvis anförda anser jag mig icke heller i fråga

om de vid institutionerna föreslagna personalförändringarna kunna tillmötesgå

högskolestyrelsens önskemål i någon större utsträckning. Jag kan sålunda

endast tillstyrka, att vid institutionen för husdjurens fysiologi och

anatomi skall inrättas en laboratoriebiträdestjänst i lönegrad Ce 8 i stället

för den nuvarande arvodestjänsten samt att medel skola beräknas för anställande

av en andre amanuens vid institutionen för fysik och meteorologi

i stället för en tredje amanuens. Beträffande förslaget om förmånligare befordringsgång

för institutionernas assistenter vill jag i detta sammanhang

erinra om att jag i det föregående avstyrkt en av lantbruksstyrelsen gjord

framställning om ändrad befordringsgång för de vid lantbruksstyrelsen och

lantbruksnämnderna anställda agronomerna.

Mot förslaget att uppräkna förevarande anslag med belopp motsvarande

halvårslön till personalen vid Wiad och till två laboratorer har jag icke något

att erinra, då denna uppräkning är av automatisk karaktär.

Högskolestyrelsens framställning, att täckdikningsförsöksverksamheten

skall inordnas i försöksverksamheten i övrigt på jordbrukets område och

alt dess nuvarande personal skall närmare anknytas till institutionen för

agronomisk hydroteknik, anser jag mig icke heller i år kunna biträda.

Även i fråga om de föreslagna personalförändringarna och personalförstärkningarna

vid kansliet och kamrerarexpeditionen samt för vissa gemensamma

ändamål vid högskolan anser jag mig böra intaga en restriktiv

hållning. Jag tillstyrker sålunda endast att för kansliet skall beräknas medel

för ytterligare ett kontorsbiträde i Cf 4 och alt det för avlönande av tillfällig

arbetskraft vid kansliet och kamrerarexpeditionen avsedda beloppet

skall uppräknas med 1 000 kronor. Vidare tillstyrker jag att för lönegrads
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

uppflyttning av laboratoriebiträden inom för närvarande tillämpade lönegrader

skall beräknas ett belopp av 5 000 kronor. Frågan om lönegradsuppflyttning

av maskinisttjänsten bör enligt min mening prövas i samband med

behandlingen av det förslag, som 1947 års löneutredning avgivit beträffande

maskinistpersonal med flera. Jag har icke något att erinra mot styrelsens

åtgärd att disponera för avlönande av biträden å kansliet avsedda medel till

att avlöna en befattningshavare med mera kvalificerade göromål. Jag kan

emellertid icke förorda att denne nu skall givas en fastare anställning.

Även avlöningsäskandena för statens jordbruksförsök och statens husdjursförsök

anser jag mig endast till en mindre del kunna förorda. Jag tillstyrker

emellertid att vid vardera anstalten skall inrättas en aspiranttjänst

i lönegrad Cg 17 och att de för avlönande av tillfällig arbetskraft vid anstalterna

beräknade beloppen skola uppräknas med 5 000 respektive 4 000

kronor. Vidare har jag icke något att invända mot att de två assistentbefattningar,

vilkas innehavare för närvarande åtnjuta arvode från anslaget

Avkastningsbedömning rörande avelssvin, skola överföras å löneplan. Då

jag icke kan tillstyrka förslaget om uppflyttning av fyra assistenttjänster

från lönegrad Ce 19 till Ce 22 synes det icke heller föreligga skäl för att

den av de ifrågavarande arvodestjänsterna, som föreslagits skola inplaceras

i lönegrad Ce 22, skall placeras i högre lönegrad än Ce 19. Sistnämnda lönegrad

i ortsgrupp 3 motsvarar även närmast det till vederbörande nu utgående

arvodet, 8 160 kronor för år. Beträffande den vid Åstorps försöksstation placerade

assistenttjänsten anser jag mig icke kunna förorda att lön beräknas

enligt högsta löneklassen. För vederbörande bör sålunda enligt min mening

beräknas lön enligt 19 lönegraden 19 löneklassen i ortsgrupp 2, vilken lön

med någon förhöjning skulle motsvara det nu utgående årliga arvodet,

7 440 kronor. Bifall till sistnämnda båda förslag om inplacering i löneplan

föranleder en motsvarande minskning av medelsbehovet under anslaget till

avkastningsbedömning rörande avelssvin.

Förslaget om lönegradsplacering av de två till studiegårdsverksamheten

knutna driftslcdarna anser jag mig icke kunna biträda.

Såsom jag redan anmält i samband med behandlingen av avlöningsanslaget

till statens växtskyddsanstalt kommer jag senare att framlägga förslag

till ordnandet av upplysnings-, forsknings- och försöksverksamheten på

biodlingens område. Detta förslag innebär bland annat att den statliga forsknings-

och försöksverksamheten på detta område skall förläggas till statens

husdjursförsök. I anledning härav föreslår jag att för sagda verksamhet

skola där inrättas en tjänst som förste assistent i lönegrad Ce 24 samt en

tjänst som biskötare i lönegrad Ce 9. Härjämte bör den nuvarande arvodesbefattningen

för ändamålet vid statens husdjursförsök bibehållas. Detta

medför en ökning av medelsbehovet med 16 400 kronor. Jag torde här få erinra

att jag vid behandlingen av avlöningsanslaget till statens växtskyddsanstalt

föreslagit att detta anslag för nästa budgetår skall minskas med belopp

motsvarande årslönen till en förste assistent i lönegrad Ce 24 och ett

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

21

tekniskt biträde i lönegrad Ce 8, vilka befattningshavare syssla med biodlingsfrågor.

Jag har icke något att invända mot högskolestyrelsens beräkning av det

för löneklassuppflyttningar begärda beloppet. Vid bifall till mina förslag

bör anslaget höjas med sammanlagt 140 000 kronor.»

Utskottet. Vad departementschefen anfört om nödvändigheten att begränsa

inrättandet av nya tjänster och om uppflyttning i högre lönegrad

av redan förefintliga befattningar biträdes av utskottet. I fråga om de föreslagna

laboratorstjänsterna vill utskottet dock med hänsyn till forskningens

betydelse och omfattningen av undervisningen understryka den av departementschefen

och högskolestyrelsen uttalade uppfattningen om önskvärdheten

av att en laboratorstjänst inrättas vid envar av de tre husdjursinstitutionerna.

Vad härefter angår den till Åstorps försöksstation knutna arvodestjänsten

biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag att denna tjänst inplaceras i lönegrad

Ce 19. Beträffande den nuvarande befattningshavarens löneklassplacering

vill utskottet emellertid erinra om att motsvarande arvodestjänster inordnades

i löneplan redan år 1945, varvid ifrågavarande befattning bibehölls

såsom arvodestjänst i avbidan på att pågående utredning rörande avkastningsbedömningens

framtida organisation skulle avslutas. Med hänsyn till

att den nuvarande befattningshavaren i Åstorp varit anställd vid statens

husdjursförsök i cirka 30 år, synes det utskottet vid nu angivna förhållanden

skäligt, att han omedelbart placeras i samma löneklass, efter vilken de

assistenter, som fingo sina tjänster reglerade år 1945, numera efter löneklassuppflyttningar

åtnjuta lön, d. v. s. i 20 löneklassen, varvid tiden för

nästa uppflyttning bör räknas från den 1 juli 1950.

I övrigt föranleder Kungl. Maj:ts förslag ingen erinran från utskottets

sida utöver vad som anförts under 16 :o) här ovan angående indragningen

av en befattning såsom tekniskt biträde vid statens växtskyddsanstalt.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

..................................... 804 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ............ 184 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 1 421 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 236 400

Summa kronor 2 646 000;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

b) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 2 646 000 kronor.

19:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Omkostnader. Under

punkten 19 (s. 42—47) har Ivungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för

nästa budgetår till ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 325 300 kronor,

innebärande en minskning i förhållande till löpande budgetår med 47 400

kronor. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan en utgiftsminskning å

39 100 kronor och utgiftsökningar å sammanlagt 41 700 kronor. Utgiftsminskningen

föranledes av att medel till försöksgårdarnas nettoutgifter från

och med nästa budgetår föreslås skola anvisas under särskilt anslag.

Utskottet. Anslagsberäkningen har icke föranlett någon erinran från utskottets

sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 325 300 kronor.

20:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Materiel m. m.

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 20 (s. 47—50) innefattar anslagsaiivisning

till ändamålet med 428 500 kronor, vilket belopp med 25 000

kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i sitt anslagsäskande

hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte höjas med

134 500 kronor. Styrelsen har därvid bland annat föreslagit, att 15 000 kronor

av de medel, som under anslaget till särskilda undersökningar utgått till undersökningar

rörande kromosomfördubblade typer av lantbruksväxter, skola

överföras till den del av förevarande anslagspost, som är avsedd för institutionen

för systematisk botanik och ärftlighetslära. Vidare har styrelsen

hemställt, att de institutioner och försöksanstalter, som utnyttja högskolans

kemiska analyslaboratorium, skola för utförda analyser erlägga avgifter

med belopp motsvarande 25 procent av grundtaxan för de lantbrukskemiska

kontrollstationerna. Avgifterna skola uppdebiteras på laboratoriets

andel i posten institutioner och samlingar för att av laboratoriet användas

till avlönande av tillfällig arbetskraft, inköp av kemikalier, glas, apparater

in. m.

Departementschef en har efter redogörelse för högskolestyrelsens förslag

samt för yttrande av statskontoret i ärendet anfört bland annat följande.

»Högskolestyrelsens förslag att institutionerna och försöksanstalterna skola

erlägga avgifter för de analyser, som de få utförda vid kemiska analyslaboratoriet,

är enligt min mening lämpligt. Jag förordar, att detta system

skall genomföras från och med ingången av nästa budgetår. Det torde böra

ankomma å högskolestyrelsen att fastställa storleken av avgifterna. Omlägg
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

23

ningen bör ej föranleda någon uppräkning av anslaget. Det belopp å 12 000

kronor, varmed analyslaboratoriets årsanslag bör minskas, bör fördelas

mellan dem, som i fortsättningen få betala för analyserna.

Vad angår den uppräkning av anslaget, som i övrigt begärts, är jag icke

beredd att förorda någon höjning av försöksanstalternas anslagsposter utöver

vad som motsvaras av anstalternas andel i förenämnda belopp å 12 000

kronor. Jag finner vidare icke tillräckliga skäl ha anförts för förslaget att

överföra ett belopp av 15 000 kronor från anslaget till särskilda undersökningar

till den botanisk-genetiska institutionens årsanslag. För fullföljande

av högskolans upprustning torde emellertid en viss höjning av institutionernas

årsanslag vara erforderlig. Höjningen bör dock enligt min mening

för nästa budgetår begränsas till 25 000 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning föranleder icke någon utskottets

erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Materiel m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 428 500 kronor.

21 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 21 (s. 50) -— innebärande oförändrad medelsanvisning

för ifrågavarande ändamål -— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kronor.

22:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Stipendier. Å riksstaten

för löpande budgetår har för detta ändamål upptagits ett förslagsanslag

av 34 100 kronor. Kungl. Maj:t har under punkten 22 (s. 51) föreslagit,

att för nästa budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag å samma belopp.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Stipendier för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 34 100 kronor.

23:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Underhåll av byggnader

m. m. Tillstyrkande bifall till Kungl Maj :ts framställning under punkten

23 (s. 51—52) — innebärande en med 5 000 kronor höjd medelsanvisning

på grund av det ökade byggnadsbeståndet vid högskolan — hemställer

utskottet,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Underhåll av byggnader m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

24:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Inredning och utrustning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 24 (s.

53) innebärande en med 153 300 kronor minskad medelsanvisning

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Inredning och utrustning för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

25:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Särskilda undersökningar.

Kungl. Maj :t har under punkten 25 (s. 53—56) föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår till ändamålet anvisa ett anslag av 94 000 kronor,

vilket belopp överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår

med 16 600 kronor. Höjningen hänför sig med 10 000 kronor till sorttörsök

med potatis och 6 600 kronor för avslutande av styckningsundersökningar

med svin.

L tskottet. Utskottet har icke nagot att erinra mot framställningen och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Särskilda undersökningar för budgetåret 1950/

51 anvisa ett reservationsanslag av 94 000 kronor.

26.o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avkastningsbedömning

rörande avelssvin. Under punkten 26 (s. 56) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att för nästa budgetår till ändamålet anvisa ett anslag av

28 600 kronor, innebärande en minskning i förhållande till löpande budgetår

med 16 200 kronor. Minskningen föranledes av att avlöningskostnaderna

för två assistenter jämte ett belopp å 700 kronor för vikariatsersättningar

överflyttats till lantbrukshögskolans avlöningsanslag.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

A vkastning sbedömning rörande avelssvin för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 28 600 kronor.

27:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bidrag till lokal

försöksverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten

28 (s. 57—58) — innebärande oförändrad medelsanvisning för ifrågavarande

ändamål — hemställer utskottet,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 25

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Bidrag till lokal försöksverksamhet för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 225 000

kronor.

28 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bidrag till fast försöksverksamhet.

Under anslagsrubriken Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Bidrag till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda

lantbruks- och lantmannaskolor har för innevarande budgetår anvisats ett

reservationsanslag av 43 000 kronor.

Kungl. Maj :t har under punkten 29 (s. 58—59) hemställt dels att för

nästa budgetår måtte till ändamålet anvisas ett oförändrat anslag av 43 000

kronor, dels att rubriken å anslaget måtte ändras till Lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök: Bidrag till fast försöksverksamhet.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskotan och statens lantbruksförsök:

Bidrag till fast försöksverksamhet för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 43 000 kronor.

29 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Avlöningar. Kungl.

Maj :ts under punkten 30 (s. 59—63) gjorda framställning innefattar

förutom hemställan till riksdagen att för institutet godkänna ändrad avlöningsstat

— anslagsanvisning till avlöningar med 776 000 kronor, vilket

belopp med 34 000 kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår. Skillnaden hänför sig till å ena sidan en sänkning med

37 500 kronor, därav 29 500 kronor på grund av att avlöningskostnaderna

för personalen vid den trädgårdsekonomiska byrån med undantag av föreståndaren

skola bestridas från ett särskilt anslag, samt å andra sidan en

höjning med 3 500 kronor.

Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer

följaktligen,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

........................................ 283 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ..................

8 800

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ................................. 412 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 72 200

Summa kronor 776 000;

b) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 776 000 kronor.

30 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader. Under

punkten 31 (s. 63—68) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för

andamålet anvisa ett förslagsanslag av 316 000 kronor, vilket belopp med

27 200 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Av den föreslagna medelsanvisningen hänföra sig 148 200 kronor till statens

trädgårdsförsök och 167 800 kronor till institutets övriga verksamhet.

Utskottet. Anslagsberäkningen föranleder icke någon erinran, varför utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 316 000 kronor.

31 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Materiel m. m.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 32

(s. 68) — innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Materiel m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 28 500 kronor.

32:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Bokinköp och

bokbindning för institutets bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj.ts framställning

under punkten 33 (s. 68—69) — innebärande oförändrad medelsanvisning

för ifrågavarande ändamål —- hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Bokinköp och bokbindning för institutets

bibliotek för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 7 000 kronor.

33:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Stipendier m. m.

Under tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning under punkten 34 (s.

69) — innebärande medelsanvisning med oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i. 27

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Stipendier m. m. anvisa ett anslag av 9 700

kronor.

34 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Trädgårdsekonomisk

byrå. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 35 (s.

69—71) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Trädgårdsekonomisk bgrå för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 8 500 kronor.

35:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Lokala trädgårdsförsök

och fasta försöksfält- Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj:ts tramställning

under punkten 36 (s. 71) — innefattande anslagsanvisning med

oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut: Lokala trädgårdsförsök och fasta för
söksfält

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

36 :o) Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande. Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 37 (s. 71—72) innefattar en anslagsanvisning

av 81 700 kronor, vilket belopp med 8 100 kronor överstiger anvisningen

för innevarande budgetår. Anslagsökningen är i huvudsak föranledd

av att medel upptagits till arvoden åt lärare vid den förberedande

klassen.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri-

och skogsstuderande för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 81 700 kronor.

37 :o) Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Kungl. Maj:ts

förslag under punkten 38 (s. 72—74) innebär i förhållande till anvisningen

för innevarande budgetår en uppräkning av anslaget med 14 900 kronor,

ökningen beror dels på att ersättning skall utgå till speciallärare i vissa

ämnen, i vilka den ordinarie lärarinnepersonalen icke kan undervisa, dels

på att bidraget till seminariets driftkostnader skall beräknas enligt de

grunder, som nu tillämpas för de statsunderstödda lanthushållsskolorna.

Kostnaderna härför uppskattas till respektive 2 875 och 12 040 kronor.

Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer

följaktligen,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Understöd åt lanthushållningsseminariet

å Rimforsa för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 94 300 kronor.

38:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Kurser i hovbeslag och maskinreparation

vid Alnarp. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 39 (s. 74) — innebärande anslagsökning med 500 kronor — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning in. m.;

Kurser i hovbeslag och maskinreparation vid Alnarp för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 17 500 kronor.

39 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor. Tillstyrkande

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 40 (s. 75) — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Lägre mejeriskolor anvisa ett reservationsanslag av 14 700

kronor.

40ro) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna.

länder punkten 41 (s. 75—77) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för nästa budgetår till ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 61 400 kronor,

innebärande en ökning i förhållande till löpande budgetår med 19 400

kronor.

Departementschefen har, efter redogörelse för en framställning i ärendet

av styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, anfört.

»Högskolestyrelsen har föreslagit att posten avlöningar till övrig icke-ordinariepersonal

skall höjas med 1 200 kronor. Då jag anser, att en justering

av vissa timlärararvoden vid en närmare prövning av Kungl. Maj :t möjligen

kan komma i fråga, förordar jag att posten skall uppräknas med

800 kronor. För att genomföra de arbetsövningar, som skola anordnas enligt

den nya undervisningsplanen, torde lantbruksskolan vara i behov av viss

personalförstärkning. Jag kan emellertid icke tillstyrka styrelsens förslag,

att en yrkeslärare skall anställas för att leda dessa övningar. Enligt

min mening bör det vara tillräckligt om ett belopp av 2 000 kronor anvisas

till avlönande av extra arbetskraft. Till arbetsersättningar åt lantbrukseleverna

åtgår ett belopp av 16 800 kronor. Det synes böra övervägas huruvida

icke dessa ersättningar kunna bestridas av Ultuna egendom. Tills vidare

vill jag dock icke motsätta mig att medel härtill upptagas under förevarande

anslag. Högskolestyrelsens beräkningar i övrigt innebära dels ökning

av medelsbehovet med sammanlagt (240 + 3 000 + 3 600 =) i runt tal 6 800

kronor dels minskning med tillhopa 7 000 kronor. Jag har icke något att

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

29

erinra mot dessa beräkningar. Anslaget bör sålunda för nästa budgetår uppföras

med (42 000 + 800 + 2 000 + 16 800 + 6 800 — 7 000 =) 61 400 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat för

anslagets användning.»

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Lantbruksskolan vid Ultuna för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 61 400 kronor.

41 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 42 (s. 77—79) innefattar anslagsanvisning till avlöningar med

3 012 000 kronor, vilket belopp med 35 400 kronor överstiger motsvarande

medelsanvisning för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 177 av fröken

Osvald m. fl samt II: 319 av herr Norup m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta om lönereglering för lärarpersonalen vid lanthushållsskolorna

i överensstämmelse med 1941 års lärarlönesakkunnigas förslag

(SOU 1949: 50) att träda i kraft fr. o. m. budgetåret 1950/51.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Lantbruks styrelsen har hemställt i skrivelse den 18 augusti 1949 dels att

förslag skall framläggas till 1950 års riksdag om lönereglering för lärarpersonalen

vid de statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalterna, dels

att anslaget, i avbidan på nämnda förslag, skall i riksstatsförslaget uppta

gas med ett beräknat belopp av 3 071 400 kronor.

Vidare har ett stort antal lantmanna- och lanthushållsskolor inkommit

med framställningar om att proposition om lönereglering för lärarpersonalen

skall avlåtas till 1950 års riksdag.

Såsom motivering för sin framställning i fråga om lönereglering för lärarpersonalen

har lantbruksstyrelsen överlämnat en av Sveriges agronomoch

lantbrukslärareförbund tillstyrkt framställning från Svenska lanthushållslärarinnornas

förening, vari föreningen hemställer att styrelsen måtte

vidtaga lämpliga åtgärder för genomförande av lönereglering för ifrågavarande

lärarinnepersonal. Lantbruksstyrelsen framhåller i detta sammanhang

de svårigheter att anskaffa extra ordinarie ämneslärare, som lantbruksskolor,

lantmannaskolor och lanthushållsskolor haft under det gångna läsåret.

Även flera ordinarie befattningar ha måst ledigförklaras utan att kompetenta

sökande anmält sig. Lantbruksstyrelsen anser läget synnerligen allvarligt

och förklarar, att skolornas rekrytering av lärarkrafter kommer att

i hög grad äventyras om icke en lönereglering för skolornas lärarpersonal

genomföres inom eu snar framtid.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

I avvaktan på proposition till 1950 års riksdag om lönereglering för lärarpersonalen

grundar lantbruksstyrelsen sina beräkningar av anslagsbehovet

för budgetåret 1950/51 på de avlöningsbestämmelser, som gälla för

innevarande budgetår.

Styrelsen beräknar att under läsåret 1950/51 sex lantbruksskolor, 49

lantmannaskolor och 40 lanthushållsskolor samt två trädgårdsskolor och en

truktodlingsskola skola vara i verksamhet. För den planerade fruktodlingsskolan

beräknas statsbidrag till avlöning åt föreståndare och ämneslärare

samt speciallärare och till vikariatsersättningar för tiden februari—juni

1951 eller för halva kurstiden.

I fråga om statsbidrag till ersättningar åt speciallärare beräknas, att under

nästa läsår bidrag skall utgå till ersättning åt speciallärare i gymnastik

och sång.

Departementschefen har anfört.

»Vad angår framställningen om lönereglering för lärarpersonalen vid statsunderstödda

lantbruksundervisningsanstalter torde jag få erinra om att

1941 års lärarlönesakkunniga den 12 oktober 1949 avgivit betänkande angående

anställnings- och avlöningsförhållandena för bland andra nämnda

personal. Såsom i det föregående anförts torde någon lönereglering icke

komma att genomföras under budgetåret 1950/51. Vid sådant förhållande

torde bidrag till avlöning till lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna

böra beräknas enligt samma grunder som för innevarande budgetår.

Jag kan i stort sett godtaga lantbruksstyrelsens beräkningar av medelsbehovet

under nästa budgetår. Såsom lantbruksstyrelsen föreslagit torde

till bidrag till kontanta bostadsersättningar vid lantmanna- och lanthushållsskolorna

samt bidrag till hyra för en lärarbostad vid lantbruksakademiens

trädgårdsskola böra upptagas tillhopa 50 000 kronor. Däremot kan

jag icke tillstyrka att statsbidrag skall utgå till avlöningar till speciallärare

i gymnastik och sång. Då det synes ovisst huruvida fruktodlingsskolan kan

träda i verksamhet under nästa budgetår, torde medel icke behöva beräknas

till bidrag till avlöningar vid denna skola. Med hänsyn härtill finner

jag det av lantbruksstyrelsen upptagna beloppet 3 071 400 kronor kunna

minskas med 59 000 kronor. Anslaget torde sålunda böra uppföras med i

runt tal 3 012 000 kronor, vilket i förhållande till medelsanvisningen för

innevarande budgetår innebär en ökning med 35 400 kronor.»

Utskottet. Vad först angår det i motionerna I: 177 och II: 319 framställda

yrkandet om lönereglering för lärarpersonalen vid lanthushållsskolorna vill

utskottet vitsorda, att svårigheter föreligga i fråga om rekryteringen av

denna personal samt att grunden härtill åtminstone till övervägande del

är att söka i det nuvarande löneläget. Detta har även understrukits i olika

framställningar om att Kungl. Maj :t måtte snarast möjligt upptaga frågan

om lönereglering för här ifrågavarande lärarinnor. Denna fråga torde emellertid

icke kunna skiljas från behandlingen av löneställningen för övrig lä
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

31

rarpersonal vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna. Enligt vad

Kungl. Maj :t anfört i annat sammanhang torde någon lönereglering icke

komma att genomföras för sistnämnda lärarpersonal under budgetåret 1950/

51. Vid sådant förhållande finner utskottet sig icke kunna tillstyrka bifall

till vad som yrkats i motionerna.

På grund härav och då utskottet icke heller i övrigt har något att erinra

mot Kungl. Maj :ts anslagsberäkning under denna punkt, hemställer utskottet,

. ....

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna I. 177

och II: 319, till Lägre lantbruksundervisning m. in.: Understöd

åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

3 012 000 kronor.

42:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Driftkostnader. Under punkten 43 (s. 80—81) har

Kungl. Maj :t hemställt att för ändamålet måtte anvisas ett förslagsanslag

av 1 291 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebar

en ökning med 321 000 kronor. Anslagsökningen betingas av att de nya bidragsreglerna,

vilka under budgetåret 1949/50 tillämpats först från och med

den 1 november 1949, komma att gälla hela budgetåret 1950/51.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning in. m.:

Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 1 291 000 kronor.

43:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Bidrag till arvoden åt skolläkare. Tillstyrkande

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 44 (s. 81 82) innefattande

anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

. .

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Bidrag

till arvoden åt skolläkare för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 10 000 kronor.

44:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till särskilda utbildningskurser.

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 45 (s. 82—86) om

anvisande för ändamålet av ett reservationsanslag av 97 600 kronor innebar

i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en hojmng av anslaget

med 10 600 kronor. Beräkningen innefattar höjningar med sammanlagt

32 800 kronor för anordnande av en utbildningskurs för jordbruksinstruktörer

och lantbruksinstruktörer, en fortbildningskurs i maskinlära lör lärare

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

vid lantbruks- och lantmannaskolor samt två fortbildningskurser i växtskydd

och ogräsbekämpning för jordbruksinstruktörer. Vidare ökas medelsbehovet

på grund av att reservationen från tidigare anvisade anslag beräknas

nedgå med 10 400 kronor. Ä andra sidan nedräknas anslaget med

32 600 kronor, då medel till utbildningskurser för ladugårdsförmän icke

längre behöva utgå t rån anslaget samt bidragsbehovet för vissa andra kurser

minskar.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer

således,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till särskilda utbildningskurser för budgetåret 1950/

51 anvisa ett reservationsanslag av 97 600 kronor.

45:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till jordbrukets yrkesskolor.

I enlighet med en framställning av lantbruksstyrelsen har Kungl

Maj:t under punkten 46 (s. 86—87) föreslagit riksdagen att för ändamålet

anvisa ett med 3 200 kronor till 233 200 kronor höjt belopp.

Utskottet. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till jordbrukets yrkesskolor för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 233 200 kronor.

46:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt elever vid lägre

lantbruksundervisningsanstalter m. m. Jämlikt Kungl. Maj :ts under punkten

47 (s. 87—89) gjorda framställning — innefattande bland annat medelsanvismng

i enlighet med av lantbruksstyrelsen framlagt förslag med ett från

920 000 kronor till 1 000 000 kronor höjt belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor.

47.o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid

vissa lantbruksundervisningsanstalter. Under punkten 48 (s. 89—90) har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår anvisa ett belopp

av 2 000 000 kronor, innebärande en anslagsökning med 1 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 259 av herr

Gräncbo in. fl. samt II: 314 av herr Andersson i Dunker m. fl., vari hemställts

att riksdagen måtte besluta att till Lägre lantbruksundervisning m. m ■

Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.

Beträltande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

33

I skrivelse den 18 augusti 1949 har lantbruksstyrelsen hemställt, alt anslaget

för nästa budgetår skall höjas med 3 090 000 kronor. Såsom motivering

för detta förslag anför styrelsen bland annat följande.

För ifrågavarande ändamål ha till och med innevarande budgetår 15 300 000

kronor ställts till förfogande. Av delta belopp ha 100 000 kronor enligt 1939

års urtima riksdags beslut tillförts budgetutjämningsfonden. Vidare har

av 1947/48 års anslag ett belopp av 2 000 000 kronor avsetts tills vidare

icke skola tagas i anspråk. Hittills ha beviljats statsbidrag å sammanlagt

10 994 438 kronor. Av för ändamålet tillgängliga medel återstå sålunda

2 205 562 kronor. Ansökningar från två skolor om statsbidrag med sammanlagt

937 500 kronor äro för närvarande föremål för Kungl. Maj :ts prövning,

varjämte fyra skolor, vilka tilldelats statsbidrag, äro berättigade till

ytterligare bidrag å tillhopa 2 200 000 kronor. Dessutom ha till lantbruksstyrelsen

inkommit ansökningar om statsbidrag till nybyggnader m. in. från

31 skolor, representerande en sammanlagd byggnadskostnad av omkring

20 700 000 kronor, av vilket belopp omkring 15 525 000 kronor skulle erfordras

såsom statsbidrag. Skulle för samtliga de byggnadsarbeten, för vilka ansökningar

inkommit, beviljas statsbidrag under nästa budgetår, kommer

sålunda att erfordras ett belopp av (937 500 + 2 200 000 + 15 525 000 = ) i

runt tal 18 662 000 kronor. Därutöver kunna enligt vad styrelsen har sig

bekant förväntas inkomma ansökningar om byggnadsbidrag från ett flertal

skolor. Vidare torde beslutet vid 1949 års riksdag att statsbidrag även skall

kunna utgå för ny-, till- eller ombyggnad av undervisningslokaler vid lantbruksskolor

samt av ekonomibyggnader vid lantmanna- och lanthushållsskolor

medföra ökade anspråk på medel från förevarande anslag.

Lantbruksstyrelsen finner det angeläget att betona, att byggnadernas tillstånd

både beträffande skollokaler, lärarbostäder och ekonomibyggnader vid

många lantbruksundervisningsanstalter fortfarande är synnerligen bristfälligt

samt att det är nödvändigt, att skolorna inom rimlig tid få igångsätta

planerade byggnadsarbeten.

Lantbruksstyrelsen är dock väl medveten om, att förhållandena på byggnadsmarknaden

allt fortfarande kräver en viss återhållsamhet vid beviljande

av anslag och byggnadstillstånd. Med hänsyn härtill begränsar styrelsen sig

till att äska medel endast för oundgängligen nödvändiga byggnader och föreslår,

att anslaget för nästkommande budgetår skall upptagas med 4 000 000

kronor.

Departementschefen har anfört:

»Läget nödvändiggör att investeringarna även under nästa budgetår begränsas

i största möjliga utsträckning. Emellertid synes vid vissa lantbruksundervisningsanstalter

byggnadsbeståndet vara i sådant skick, att förbättrings-

och utvidgningsarbeten knappast kunna uppskjutas längre, om skolorna

skola kunna fylla sina uppgifter. Jag anser mig därför böra förorda,

att anslaget för nästa budgetår skall höjas med 1 000 000 kronor. Anslaget

bör sålunda uppföras med 2 000 000 kronor. Härvid förutsätter jag även att

det hittills reserverade beloppet å 2 000 000 kronor av anslaget för budgetåret

1947/48 åtminstone delvis skall kunna tagas i anspråk under nästa budgetår.

Under anslagsrubriken Trädgårdsundervisningen: Bidrag till byggnadsarbeten

vid fruktodlingsskola bar riksdagen för budgetåret 1946/47 anvisat

ett reservationsanslag av 150 000 kronor (prop. nr 114/1946; r. skr. nr

266/1946). Enligt beslut av Kungl. Maj :t må anslaget disponeras även un
;S

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 10 sand. Nr 1.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

der innevarande budgetår. Sedan numera även bidrag till byggnadsarbeten

vid fruktodlingsskola kan utgå från förevarande anslag torde, därest riksdagen

icke har något att erinra däremot, behållningen å 1946/47 års anslag

böra överföras till här ifrågavarande anslag.»

Utskottet. Av utredningen framgår, att stort behov föreligger av förbättringar

och utvidgningar av lantbruksundervisningsanstalternas byggnader.

Såsom både departementschefen och lantbruksstyrelsen framhållit är emellertid

läget fortfarande sådant, att investeringarna böra begränsas i största

möjliga utsträckning. Med hänsyn härtill anser utskottet, att ifrågavarande

kyggnadsarbeten för nästa budgetår böra begränsas på sätt Kungl. Maj :t

hemställt.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit under denna punkt föranleder ingen

erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna 1: 259

och II: 314, till Lägre lantbruksundervisning m. in.: Bidrag

till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

2 000 000 kronor.

48 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel

för maskinundervisning. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 49 (s. 90) — innefattande anslagsanvisning för

ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

49 :o) Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. m.

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 50 (s. 91—93) innefattar anslagsanvisning

för ändamålet med 940 000 kronor, vilket belopp med 100 000

kronor överstiger motsvarande medelsanvisning för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet behandlat följande inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 103 av herr Persson, Ivar, m. fl. samt II: 122 av herr Adolfsson m. fl.,

likalydande, vari hemställes, att riksdagen måtte besluta att de för undervisningskurser

med muntlig undervisning samt för kurser med kombinerad

muntlig och skriftlig undervisning avsedda delarna av ifrågavarande anslag

skola uppföras som förslagsanslag; samt

2) I: 258 av herr Gränebo m. fl. samt II: 313 av herr Andersson i Dunker

m. fl., likalydande, i vilka motioner hemställes, att riksdagen måtte till Bidrag

till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. m. anvisa

ett anslag av 950 000 kronor, varav 40 000 kronor skola avses för bidrag till

studieresor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

35

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa

till dessa.

Lantbruksstijrelsen anhåller i skrivelse den 18 augusti 1949, att anslaget

för nästa budgetår skall höjas med 225 000 kronor till 1 065 000 kronor. Vidare

föreslår styrelsen att anslaget skall uppföras såsom förslagsanslag. I

en vid skrivelsen fogad framställning (skr. 9/8 1949) anhåller Föreningen

skogs- och lantbruksfilin om ett anslag å 60 000 kronor för budgetåret

1950/51. Av detta belopp avses 50 000 kronor för framställning av undervisnings-

och instruktionsfilmer ävensom bildserier på jordbrukets och

trädgårdsodlingens område och 10 000 kronor för anordnande av lokala

filmkurser.

Av den begärda anslagshöjningen föreslås 10 000 kronor skola avse posten

studieresor, vilken därmed skulle uppräknas till 40 000 kronor. Såsom

skäl härför anföres, att stor efterfrågan råder på statsbidrag till sådana resor

samt att resekostnaderna blivit dyrare.

Departementschefen har anfört:

»1949 års riksdagsbeslut angående yrkesutbildningen inom jordbruk och

skogshantering (prop. 124; r. skr. 346) innebär bland annat att hushållningssällskapens

undervisningsverksamhet skall utvidgas och att sällskapen

anförtros uppgiften att handhava kursverksamheten med kombinerad muntlig

och skriftlig undervisning. Vid uppskattningen av medelsbehovet för undervisningskurserna

med enbart muntlig undervisning räknade jag i nämnda

proposition med att verksamheten först under andra halvåret 1949 skulle

få den förutsatta utvidgade omfattningen. Med hänsyn härtill förordade

jag, att bidraget till nämnda ändamål skulle utgå med 100 000 kronor för

första och 200 000 kronor för andra halvåret 1949. Jag anser mig därför

nu böra tillstyrka att motsvarande bidrag för kalenderåret 1950 skall beräknas

till 400 000 kronor.

I fråga om kursverksamheten med kombinerad muntlig och skriftlig undervisning

har för innevarande budgetår beräknats bidrag till åtta längre

s. k. sammansatta kurser med 80 000 kronor samt till omkring 350 kortare

kurser, s. k. ämneskurser, med 400 000 kronor. Jag torde emellertid få erinra

om att Kungl. Maj :t den 14 oktober 1949 bifallit en framställning av

lantbruksstyrelsen om alt till ämneskurser få använda den del av det till

sammansatta kurser anvisade beloppet, som under läsåret 1949/50 icke

komme att disponeras för sådana kurser. Lantbruksstyrelsen hade i sin

framställning upplyst, att till styrelsen inkommit ansökningar om bidrag

till två sammansatta kurser med omkring 14 000 kronor och till 487 ämneskurser

med omkring 494 000 kronor. Med hänsyn härtill anser jag att vid

anslagsberäkningen för nästa budgetår bör upptagas ett gemensamt belopp

för sammansatta kurser och ämneskurser. Jag finner därvid icke erforderligt

att för ändamålet beräkna högre belopp än för innevarande budgetår

eller 480 000 kronor.

I nuvarande läge kan jag icke tillstyrka någon höjd medclsanvisning till

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

bidrag till studieresor och till undervisningsfilm och bildserier. Icke heller

kan jag förorda, att bidrag skall utgå till filmkurser. Slutligen kan jag icke

biträda lantbruksstyrelsens förslag, att anslaget skall uppföras såsom förslagsanslag.

»

Utskottet. Till grund för yrkandet i motionerna I: 103 och II: 122 att anslaget

i vissa delar skall få karaktär av förslagsanslag bar anförts, att lantbruksstyrelsen

med den nuvarande anordningen icke kan meddela dem,

som ämna anordna undervisningskurser av här avsett slag, besked om huruvida

statsbidrag kan utgå, förrän samtliga ansökningar om bidrag kommit

styrelsen till handa och åtminstone en preliminär fördelning ägt rum av de

tillgängliga medlen. Av denna anledning påbörjas kurserna ofta så sent,

att de antingen icke hinna avslutas före vårbrukets början eller måste forceras

på ett mindre lämpligt sätt. Genom att anslaget uppföres såsom förslagsanslag

i den del det avser kursverksamheten, skulle dessa olägenheter försvinna.

Även om man icke kan bortse från de sålunda anförda olägenheterna, bör

dock å andra sidan hänsyn tagas till att ifrågavarande undervisningsverksamhet

i dess nuvarande form är av så färskt datum, att den ännu icke

hunnit vinna önskvärd stadga. Ur denna synpunkt torde det vara lämpligt,

att åtminstone tills vidare den ekonomiska ramen för verksamheten erhåller

den större fasthet, som innefattas i att medelsanvisningen sker i form av ett

obetecknat anslag. Enligt utskottets mening torde det vidare finnas möjlighet

att genom en lämplig avvägning av tiden för ingivandet av ansökningarna

och en ändamålsenlig anordning av ansökningarnas behandling kunna till

väsentlig del avhjälpa de angivna olägenheterna. Vid sådana förhållanden

finner sig utskottet icke kunna biträda förevarande yrkande.

Ej heller kan utskottet tillstyrka den i motionerna I: 258 och II: 313 gjorda

hemställan om ökad medelsanvisning till studieresor. Med hänsyn till nödvändigheten

att i nuvarande läge iakttaga sträng sparsamhet bör enligt utskottets

mening denna gren av hushållningssällskapens verksamhet under

nästa budgetår bedrivas inom ramen av oförändrad medelsanvisning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 103 och II: 122, likalydande,

samt I: 258 och II: 313, likalydande, till Bidrag till

hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. m. för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 940 000 kronor.

50 :o) Reseunderstöd för studier på jordbrukets område. I enlighet med

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 51 (s. 93) — innebärande anslagsanvisning

för ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Reseunderstöd för studier på jordbrukets

område för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 15 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

37

E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

51:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar. Kungl. Majrts under

punkten 52 (s. 93—96) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att för statens hingstdepåer och stuteri godkänna ändrad

avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med 473 000 kronor, vilket

belopp med 6 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår. Beräkningen innebär å ena sidan en ökning med sammanlagt

10 600 kronor till uppräkning av det till vikarier för stallpersonalen avsedda

beloppet och löneklassuppflyttningar m. m. samt å andra sidan en

minskning med 4 600 kronor på grund av att beridartjänsten i lönegraden

Ca 20 vid Strömsholms hingstdepå, vilken tjänst föreslås skola indragas

från och med den 1 juli 1951, icke skall återbesättas, då nuvarande innehavaren

avgår med pension vid utgången av innevarande år.

Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer

följaktligen,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens hingstdepåer

och stuteri, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 63 400

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 2 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 356 700

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän .................... 1600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 49 000

Summa kronor 473 000;

b) till Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 473 000 kronor.

52:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader. Under punkten 53

(s. 96—99) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa

ett förslagsanslag av 266 500 kronor, vilket belopp med 13 500 kronor

överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 266 500 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

53:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten. Under denna

anslagstitel har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

22 500 kronor till beräknade merkostnader för omändring och modernisering

av ett bostadshus vid Flyinge, till vilka byggnadsarbeten medel anvisats

för budgetåret 1947/48.

För budgetåret 1950/51 har Kungl. Maj:t under punkten 54 (s. 99—101)

hemställt om en anslagsanvisning av 89 000 kronor till följande arbeten vid

Flyinge, nämligen omändring och modernisering av ett betjäningshus,

uppförande av ett nytt ekonomihus till beridarbostaden samt sanitära installationsarbeten

m. m. i den s. k. scholärlängan. Vidare har till vissa byggnadsarbeten

å ridhuset vid Strömsholm beräknats ett belopp av 9 000 kronor.

Till ytterligare merkostnader för nyssnämnda omändring och modernisering

av ett bostadshus vid Flyinge ha slutligen beräknats 7 000 kronor.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri:

Byggnadsarbeten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 105 000 kronor.

54:o) Hästavelns befrämjande. Under denna anslagstitel har för innevarande

budgetår anvisats ett reservationsanslag av 1 206 200 kronor. Utöver

detta anslag disponeras under budgetåret för ändamålet ett belopp av 200 000

kronor av en tidigare reservation å anslaget.

Under punkten 55 (s. 101—104) har Kungl. Maj :t beräknat medelsbehovet

för hästavelns befrämjande under budgetåret 1950/51 till 1 436 200

kronor eller 30 000 kronor högre än det för innevarande budgetår disponibla

beloppet. Med hänsyn till en beräknad reservation å anslaget vid ingången

av budgetåret 1950/51, har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet

anvisa 1 136 200 kronor.

I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 106 av herr Nilsson,

Hjalmar, m. fl. och II: 75 av herr Staxäng m. fl., i vilka motioner hemställts,

att riksdagen för budgetåret 1950/51 måtte anvisa ett belopp av

100 000 kronor att ställas till lantbruksstyrelsens förfogande till understöd

åt ardennerhingstföreningar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Lantbruksstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte

minskas med 370 000 kronor till 836 200 kronor, varvid styrelsen emellertid

räknat med att av reservationer å anslaget få taga i anspråk 700 000 kronor.

Beräkningen innefattar sålunda en medelsökning med 130 000 kronor, ökningen

föreslås skola disponeras på så sätt, att till understöd åt ardennerhingstföreningar

skall beräknas ett belopp av 100 000 kronor och att posten

till understöd till hovvårdsföreningar och ambulerande hovslagare skall hö
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

J ordbriiksutskottets utlåtande nr 1.

39

jas med 30 000 kronor till 100 000 kronor. Till stöd för framställningen har

iantbruksstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Under den lågkonjunktur, som drabbat hästaveln efter kriget, har antalet

betäckta ston sjunkit väsentligt under vad som erfordras för alt upprätthålla

rekryteringen av det för framtiden behövliga beståndet av draghästar.

Detta har medfört, att många hingstföreningar för närvarande kämpa

med ekonomiska svårigheter. För att föreningarna skola kunna fortsätta

sin verksamhet till dess konjunkturerna bliva bättre behövs i manga fall

statsbidrag till föreningarnas hingsthållning. Enligt lantbruksstyrelsens mening

böra åtminstone ‘under den nuvarande krisperioden föreningar, som

hålla hingstar av ardennerras, kunna erhålla dylika bidrag, i likhet med vad

fallet för närvarande är med föreningar, som hålla hingstar av nordsvensk

Styrelsen har vidare anfört, att de med anlitande av nu ifragavarande

anslag statsunderstödda åtgärderna för hovvårdens förbättrande numera

helt äro inriktade på bidrag till hovvårdsföreningar och ambulerande hovslagare.

Föreningsverksamheten på detta område har tagit ett mycket livligt

uppsving och bör enligt styrelsens mening så långt möjligt stödjas.

Trots sträng gallring av ansökningarna om bidrag har det för budgetåret

1948/49 för ändamålet anvisade beloppet icke på långt när varit tillräckligt

för att understöd skulle kunna lämnas i den omfattning som gällande bestämmelser

medgivit. För sådant ändamål hade nämligen erfordrats ytterligare

93 050 kronor. En höjning av anslagsposten med åtminstone 30 000

kronor synes därför önskvärd.

Lantbruksstyrelsen har vidare hemställt, att posten nordsvenska ackordshästar

skall få tagas i anspråk för att lämna uppfödningsbidrag jämväl för

till armén inköpta s. k. stamdraghästar av nordsvensk ras, vilket inom anslagspostens

ram skulle merföra en ökad utgift av omkring 2 500 kronor.

Slutligen har styrelsen föreslagit, att delposterna Främjande av enskild

hingsthållning samt Hovvård skola erhålla benämningarna Bidrag till hingstföreningar,

respektive Understöd till hovvårdsföreningar och ambulerande

hovslagare.

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Jag kan icke förorda att medel nu skola anvisas för understöd av ardennerhingstföreningar.

Däremot kan jag på de skäl, som lantbruksstyrelsen

anfört, förorda den begärda uppräkningen av posten för understöd till hovvårdsföreningar

och ambulerande hovslagare. Denna post bör således ökas

med 30 000 kronor till 100 000 kronor. Jag har icke heller något att erinra

mot att posten nordsvenska ackordshästar inom anslagspostens ram skall

få tagas i anspråk för det av lantbruksstyrelsen föreslagna nya ändamålet.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag att övriga anslagsposter böra bibehållas

oförändrade. Slutligen biträder jag lantbruksstyrelsens förslag om

ändring av benämningarna a vissa av de i anslagstablan upptagna delposterna.

Till hästavelns befrämjande torde sålunda för nästa budgetår böra beräknas

(377 000 + 232 200 + 207 000 + 460 000 + 100 000 + 60 000 =)

1 436 200 kronor. Då man enligt min mening icke hör taga i anspråk större

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

belopp av den vid ingången av budgetåret 1950/51 beräknade reservationen

å anslaget än 300 000 kronor, synes detta böra uppföras med ett belopp av

1 136 200 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda och i det föregående förordat skulle för

olika hästavelsändamal för nästa budgetår böra beräknas sammanlagt

2 041 500 kronor enligt följande sammanställning:

Stuteribyrån i lantbruksstyrelsen

Avlöningar ..................

Omkostnader ................

Statens hingstdepåer och stuteri

Avlöningar ...................

Omkostnader .................

Byggnadsarbeten..............

Hästavelns befrämjande .........

52 800

8 000 60 800

473 000

266 500

105 000 844 500

1 136 200

Summa kronor 2 041 500

Riksräkenskapsverket har beräknat, att under budgetåret 1950/51 komma

att inflyta 7 500 000 kronor i totalisatormedel.»

Utskottet. I motionerna I: 106 och II: 75 har yrkats, att i enlighet med

lantbruksstyrelsens hemställan ett belopp av 100 000 kronor måtte ställas

till styrelsens förfogande till understöd åt ardennerhingstföreningar. Såsom

skäl härför har i huvudsak anförts, att det svenska hästbeståndet nedgått

väsentligt samt att åldersfördelningen bland hästarna icke är normal, i det

att antalet överåriga hästar är förhållandevis stort samt antalet unghästar

och föl onormalt lågt. Motionärerna framhålla, att det måste vara ett betydande

allmänt intresse, att själva stommen i avelsarbetet vidmakthålles så

långt som möjligt. Vad aveln med ardennerhästar beträffar utgöres denna

stomme av hingstföreningarna. Dessa kämpa i många fall med ekonomiska

svårigheter. För att de skola kunna fortsätta sin verksamhet tills konjunkturerna

på området bliva bättre, torde enligt motionärernas mening visst

statsbidrag till deras hingsthållning i många fall vara nödvändigt.

Utskottet vill till en början erinra om att nedgången av hästbeståndet redan

tidigare varit föremål för diskussion inom riksdagen. Vid 1949 års

riksdag framställde salunda herr Andersson i Dunker med andra kammarens

tillstånd till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet frågorna

huruvida statsrådet observerat den starka nedgången i antalet föl, som ägt

rum under de senaste åren, samt huruvida statsrådet hade för avsikt att

låta vidtaga åtgärder för att stimulera intresset för hästuppfödningen.

I sitt svar på denna interpellation framhöll statsrådet bland annat, att det

vore ofrånkomligt att den mekanisering av jordbruket, som påginge i rask

takt, finge till följd en betydande minskning av häststammen. Det vore ju

icke gärna möjligt att uppehålla en större häststam än som motsvarade det

praktiska behovet inom jordbruk och skogsbruk. I den mån tillgång och eftertrågan

komnie att bättre balansera varandra, hade man anledning anta
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

41

ga, att hästuppfödningen komme att höja sig ur den vågdal, i vilken den legat

de närmaste åren. Det funnes för övrigt redan flera tecken, som tydde

på att läget förbättrats.

Såsom dylika tecken anförde statsrådet, att nedslaktningen — framför

alu av föl — avsevärt nedgått samt att betäckningarna ökat. Sammanfattningsvis

framhöll han, att han hade sin uppmärksamhet riktad på de i interpellationen

berörda förhållandena men att han icke för det dåvarande

vore beredd till något särskilt ingripande. Skulle emellertid utvecklingen på

nytt vända i negativ riktning med bland annat klara risker för försvarsberedskapen,

finge frågan bliva föremål för nytt övervägande.

De svnpunkter, statsrådet sålunda anlagt i fråga om hästuppfödningen,

kan utskottet i huvudsak dela. Med hänsyn till att vissa omständigheter tala

för att en förbättring av det nuvarande läget kan väntas, synes det därför

utskottet lämpligt att man ytterligare någon tid avvaktar utvecklingen, innan

vidare åtgärder övervägas. Utskottet tager därvid fasta på departementschefens

uttalande, att han har sin uppmärksamhet riktad på ifrågavarande

förhållanden och är beredd att upptaga frågan till nytt övervägande,

därest utvecklingen går i icke önskvärd riktning.

Mot Kungl. Maj :ts kostnadsberäkning har utskottet intet att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 106

och II: 75, till Håstavelns befrämjande för budgetåret 1950/

51 anvisa ett reservationsanslag av 1 136 200 kronor.

55:o) Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln.

I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 56

(s. 104—105) — innebärande oförändrad medelsanvisning för ifrågavarande

ändamål — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande

i allmänhet av nötboskapsaveln för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 337 000 kronor.

56:o) Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. Under punkten 58

(s. 106__107) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa

ett anslag av 124 200 kronor, vilket belopp med 12 200 kronor understiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Utöver den minskning å

6 200 kronor, som betingas av att något bidrag till den vid Wiad hittills bedrivna

forsknings- och försöksverksamheten pa faravelns område i fortsättningen

icke skall bestridas från iörevarande anslag, beror det minskade medelsbehovet

på att under anslaget tör nästa budgetår icke beräknas nagot

belopp till biskötselns främjande. Medel till sistnämnda ändamål ha i stället

begärts i samband med Kungl. Maj:Ls i proposition nr 28 framlagda förslag

till ordnandet av upplysnings- och undervisningsverksamheten på biodlingens

område. Under punkten bar vidare föreslagits, att bestämmelserna an
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

gående statsbidrag till fåravelns främjande skola ändras så, att till hushållningssällskap

må till bagghållningsbidrag av statsmedel utgå högst vad sällskapet

utgivit för ändamålet, dock högst 40 kronor för bagge, till vilken

understöd utgått. Förslaget innebär en höjning av bidraget med 10 kronor

för bagge, till vilken understöd utgått.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Diverse åtgärder på husdjursavelns

område m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

124 200 kronor.

F. Veterinärväsendet m. m.

57ro) Veterinärstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 59 (s. 107—109) innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att medgiva ändringar i personalförteckningen för veterinärstyrelsen och

godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med

412 000 kronor, vilket belopp med 9 600 kronor överstiger motsvarande anvisning

för innevarande budgetår. Av utgiftsökningen hänföra sig 2 000 kronor

till tillfällig arbetskraft å kastsjukeavdelningen och 1 400 kronor för

uppräkning av deF till vikariatsersättningar beräknade beloppet. Övriga

6 200 kronor av den föreslagna anslagsökningen föranledas av automatiska

lönegrads- och löneklassuppflyttningar. Därjämte föreslås, att en förste

expeditionsvakttjänst och tre kontorsbiträdesbefattningar skola uppföras å

ordinarie stat.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj:ts framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för veterinärstyrelsen uppföra en tjänst som förste expeditionsvakt

i lönegrad Ca 11 samt öka antalet kontorsbiträdestjänster

i lönegrad Ca 8 med tre;

b) fastställa följande avlöningsstat för veterinärstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 166 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 3 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 202 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 40 500

Summa kronor 412 000;

c) till Veterinärstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1950/

51 anvisa ett förslagsanslag av 412 000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

43

58:o) Veterinärstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Ivungl. Maj :ts

framställning under punkten 60 (s. 109) — innefattande oförändrad inedelsanvisning

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärstijrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 62 900 kronor.

59:o) Veterinärhögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten 61

(S- no—116) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till

riksdagen att fastställa ändrad avlöningsstat för veterinärhögskolan — anslagsanvisning

till avlöningar med 1 405 000 kronor, vilket belopp med

20 000 kronor överstiger motsvarande medelsanvisning för innevarande budgetår.

Högskolestyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt om en höjning av

anslaget med i runt tal 151 400 kronor, varjämte styrelsen sedermera framfört

ytterligare önskemål avseende bland annat löneställningen för högskolans

administrativa personal.

Under ifrågavarande anslagspunkt har vidare anmälts en av överdirektören

i veterinärstyrelsen G. A. Bouveng på uppdrag av Kungl. Maj :t verkställd

utredning angående möjligheterna att åstadkomma gemensam styrelse

in. in. för högskolan och statens veterinärmedicinska anstalt.

Efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden och remissyttrande

av statskontoret med anledning av äskandena ävensom för den av

Bouveng verkställda utredningen jämte däröver avgivna utlåtanden har departementschefen

anfört.

»Vid behandlingen av veterinärhögskolans avlöningsanslag torde jag först

få upptaga det av en särskild utredningsman framlagda förslaget, att en

gemensam styrelse skall tillsättas för veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska

anstalt samt att vissa administrativa befattningar skola

göras gemensamma för högskolan och anstalten. Jag vill då framhålla, att

det är tydligt att ett nära samarbete mellan de båda institutionerna bör

eftersträvas. Ett dylikt samarbete bör nämligen kunna avsevärt främja institutionernas

gemensamma intressen och göra arbetet vid dem mer fruktbringande

än eljest är möjligt. Emellertid finner jag, i likhet med de flesta

remissinstanserna, övervägande skäl tala för att högskolan och anstalten

även i fortsättningen skola ha skilda styrelser. Däremot anser jag det lämpligt,

att man genom vissa ändringar i föreskrifterna om sammansättningen

av de båda styrelserna skall skapa ökade garantier för ett samarbete mellan

högskolan och anstalten. För detta ändamål förordar jag att rektorn vid

veterinär högskolan skall ingå som självskriven ledamot i anstaltens styrelse

och att omvänt anstaltens chef skall vara självskriven ledamot i högskolans

styrelse. Sistnämnda styrelse skulle i anledning härav komma att

utökas med en ledamot. Antalet ledamöter i anstaltens styrelse torde däremot

icke böra förstärkas. Veterinärhögskolans rektor synes nämligen böra

ersätta den ledamot av anstaltsstyrelsen som för närvarande utses av Kungl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

Maj:t efter förslag av högskolans lärarkollegium. Jag torde senare få åter

anmäla dessa frågor för Kungl. Maj :t.

Vad vidare angår utredningsmannens förslag om att samordna högskolans

och anstaltens kansliorganisation finnes det enligt min mening anledning

befara, att en dylik samordning skulle försvåra skötseln av kansliärendena

vid de båda institutionerna. Då det vidare synes tveksamt, huruvida

någon nämnvärd besparing skulle kunna göras genom sammanslagningen,

anser jag mig ej heller kunna biträda utredningsmannens förslag i denna

del. Vad nu sagts gäller även biblioteksorganisationen.

Jag torde härefter få övergå till högskolestyrelsens anslagsäskanden.

Flei talet av styrelsens framställningar om tjänsteförändringar och personalförstärkningar

behandlades redan vid anslagsprövningen i fjol utan

att då vinna bifall. Även om det i och för sig är önskvärt att vissa av dem

nu genomföras, kan jag endast tillstyrka desamma i följande mycket begränsade

omfattning. I anledning av förslaget om uppflyttning av åtta laboratoriebiträden

från lönegrad Cf 4 till lönegrad Ce 8 vill jag förorda, att

den för avlönande av ifrågavarande laboratoriebiträden avsedda summan

skall uppräknas med det belopp, som motsvarar en uppflyttning med två

löneklasser, eller i runt tal 3 800 kronor. Vidare finner jag den ökade arbetsbelastningen

på patologisk-anatomiska avdelningen motivera, att personalen

på denna avdelning redan från och med ingången av nästa budgetår

skall förstärkas med en vaktmästare i lönegrad Ce 9.

Frågan om arvode till högskolestyrelsens ordförande och ledamöter har betydelse

även för åtskilliga andra styrelser för statliga institutioner, där sådant

arvode nu ej utgår. Jag är ej beredd att nu upptaga denna fråga i hela

dess vidd. Högskolestyrelsens framställning på denna punkt torde därför

för närvarande ej böra föranleda någon åtgärd.

Mot högskolestyrelsens uppskattning av det ökade medelsbehov, sammanlagt

8 800 kronor, som föranledes av beräknade löneklassförändringar

och lonegradsuppflyttningar enligt reglerad befordringsgång, har jag icke

nagot att erinra. Till vikariatsersättningar torde en med 1 800 kronor ökad

medelsanvisning vara tillräcklig.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör anslaget uppräknas med

sammanlagt 20 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts framställning och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 610 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis

129 700

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 45

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 528 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 135 800

Summa kronor 1 405 000;

b) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 405 000 kronor.

60:o) Veterinärhögskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

framställning under punkten 62 (s. 116—117) — innebärande en anslagsanvisning

med ett med 22 100 kronor till 185 100 kronor förhöjt belopp,

vilken ökning med 500 kronor hänför sig till reseersättningar, med 20 000

kronor till bränsle, lyse och vatten samt med 1 600 kronor till övriga expenser

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 185 100

kronor.

61 :o) Veterinärhögskolan: Materiel m. m. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 63 (s. 117—119) om anslag för ändamålet med 175 000 kronor

innebär, jämfört med anvisningen för innevarande budgetår, en ökning

med 25 000 kronor.

Förutom för högskolestyrelsens anslagsäskande, lydande å 188 200 kronor,

jämte i anledning därav avgivet remissutlåtande av statskontoret har

under förevarande anslagspunkt redogörelse jämväl lämnats för en av professorn

vid högskolan Nils Lagerlöf gjord ansökning om medelsanvisning

med 15 000 kronor för bestridande av vissa kostnader för fruktsamhetsstudier

å enäggiga tjurtvillingar.

Departementschefen har under framhållande, att under nästa budgetår

flertalet av högskolans nya institutioner kunna beräknas vara i full verksamhet,

uttalat att det därför synes befogat att nu bevilja medel till materiel

m. m. i något större omfattning än under innevarande budgetår. Då det

är angeläget, att de påbörjade försöken med tjurtvillingar för vissa fruktsamhetsstudier

fullföljas, tillstyrker departementschefen vidare att medel

anvisas därtill under detta anslag. På dessa skäl förordas, att materielanslaget

uppräknas med sammanlagt 25 000 kronor till 175 000 kronor.

Utskottet. Biträdande Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Materiel m. m.

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av

175 000 kronor.

62:o) Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts under punkten 64 (s. 119—120)

gjorda framställning — innebärande oförändrad inedclsanvisning — och

hemställer,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 9 000 kronor.

63:o) Veterinärhögskolan: Stipendier. Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 65 (s. 120), innebärande medelsanvisning med oförändrat

belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Stipendier för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 31 000 kronor.

64:o) Veterinärhögskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar.

Under tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten 66 (s. 120) gjorda

framställning — innefattande medelsanvisning med oförändrat belopp —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bidrag till tryckning

av doktorsavhandlingar för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

65:o) Veterinärhögskolan: Inredning och utrustning. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 67 (s. 120—121) innebär anslagsanvisning med

63 000 kronor, vilket belopp understiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår med 112 000 kronor.

Högskolestyrelsens anslagsframställning har enligt Kungl. Maj:ts förslag

tillstyrkts utom beträffande begärd medelsanvisning för anskaffande av en

röntgenapparat för större djur samt en ljudfilmsanläggning.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Inredning och

utrustning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 63 000 kronor.

66:o) Veterinär inrättningen i Skara: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 68 (s. 122—123) innefattar hemställan om fastställande

av ny avlöningsstat för veterinärinrättningen ävensom en anslagsanvisning

till avlöningar för nästa budgetår med 123 700 kronor, vilket belopp

innebär en höjning av anslaget för innevarande år med 1 400 kronor. Utgiftsökningen

föranledes av löneklassförändringar och reglerad befordringsgång.

Utskottet. Under tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärinrättningen

i Skara, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 47

Avlöningsstat.

1) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 1 400

2) Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis

...................................... 110 600

3) Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 11 700

Summa kronor 123 700;

b) till Veterinårinråttningen i Skara: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 123 700

kronor.

67:o) Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts under punkten 69 (s. 123) gjorda framställning — innebärande

oförändrad medelsanvisning — och hemställer,

att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 24 400 kronor.

68:o) Veterinärinrättningen i Skara: Inredning och utrustning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 70 (s. 123—124) — innefattande

en anslagsminskning med 60 300 kronor i överensstämmelse med

styrelsens för veterinärhögskolan anslagsäskanden för ändamålet — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Inredning

och utrustning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 14 700 kronor.

69:o) Veterinärinrättningen i Skara: Byggnadsarbeten. Jämlikt Kungl.

Maj :ts under punkten 71 (s. 124) gjorda framställning hemställer utskottet»
att

riksdagen må medgiva, att det å tilläggsstat II för budgetåret

1946/47 anvisade reservationsanslaget till Veterinärinrättningen

i Skara: Byggnadsarbeten må under budgetåret

1950/51 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

70 :o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 72 (s. 124—129) innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen för anstalten

och godkänna ändrad avlöningsstat för densamma — anslagsanvisning till

avlöningar med 1 206 000 kronor, vilket belopp med 1 000 kronor överstiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Efter redogörelse för anstaltsstyrelsens anslagsframställning, innebärande

en höjning av anslaget med 51 000 kronor, samt i anledning därav avgivet

remissyttrande av statskontoret har departementschefen anfört:

»De av anstaltens styrelse i anslagsframställningen för nästa budgetår föreslagna

löneförbättringarna och personalförstärkningarna ha så gott som

samtliga tidigare prövats av statsmakterna. Jag kan ej heller i år tillstyrka

styrelsens önskemål annat än på en enda punkt, nämligen i fråga om de

vid anstalten befintliga laboratorerna i 27 lönegraden. Med hänsyn till vad

styrelsen anfört och med beaktande av de kompetenskrav som gälla för här

ifrågavarande laboratorer förordar jag sålunda att en ordinarie och fyra

extra ordinarie laborator stjänster skola uppflyttas från 27 till 29 lönegraden

samt att i samband härmed två av dessa befattningar skola överföras å ordinarie

stat. Detta medför en ökning av medelsbehovet med 4 200 kronor.

Ä andra sidan bör anslaget minskas med 3 200 kronor avsedda för lärararvoden

vid en under innevarande budgetår hållen kurs för stadsveterinärer.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör anslaget höjas med tillhopa

(4 200 — 3 200 =) 1 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer förty,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens veterinärmedicinska anstalt,

som angivits i propositionen;

b) fastställa följande avlöningsstat för statens veterinärmedicinska

anstalt, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 373 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 4 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 699 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 128 600

Summa kronor 1 206 000;

c) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 206 000

kronor.

71 :o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader. Kungl. Maj :ts

framställning under punkten 73 (s. 129—131) innefattar anslagsanvisning

för ändamålet med 615 500 kronor eller 72 700 kronor mera än motsvarande

anvisning för innevarande budgetår.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

49

Departementschefen har efter redogörelse för anstaltsstyrelsens förslag,

lydande å 643 000 kronor, samt för yttrande av statskontoret i ärendet anfört

följande:

»Delposten övriga expenser torde böra uppräknas med 5 000 kronor. Delposterna

inköp och underhåll av inventarier och apparatur samt yttre renhållning

m. m. torde med hänsyn till medelsåtgången ävensom till behovet

av en viss nyanskaffning av inventarier och apparatur böra uppräknas med

2 500 respektive 200 kronor. För att tillverkningen av valpsjukevaccin vid

anstalten skulle kunna igångsättas vid ingången av innevarande budgetår

ställdes 7 000 kronor till anstaltens förfogande för viss försöksverksamhet

på området. Förberedelserna ha nu fortskridit så långt att anstalten räknar

med att börja producera valpsjukevaccin under nästa budgetår. Anläggningsoch

driftkostnaderna för vaccintillverkningen, vilken föreslås skola omfatta

även framställning av vaccin för pälsdjur, uppskattas till sammanlagt 119 000

kronor för nästa budgetår. Då föregående års riksdag biträdde förslaget att

vaccintillverkning skulle igångsättas vid anstalten har jag intet att erinra

mot att medel anvisas för ändamålet. Ett belopp av 100 000 kronor torde

emellertid böra vara till fyllest. Jag vill i detta sammanhang erinra att det

förutsatts att prissättningen å valpsjukevaccinet skall bliva sådan, att inkomsterna

för de försålda preparaten skola minst täcka framställningskostnaderna.

Posten tillverkning av valpsjukevaccin torde böra få disponeras

endast efter Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall. På grund av den planerade

vaccinproduktionen vid anstalten torde till inköp av bakteriologiska

preparat behöva anvisas allenast hälften av det för innevarande budgetår

anvisade beloppet eller 25 000 kronor. Med hänsyn till medelsförbrukningen

torde delposten inköp och underhåll av djur kunna minskas med 10 000 kronor

till 100 000 kronor. Övriga poster inklusive sjukvårdsposten torde kunna

upptagas med oförändrade belopp.

Anslaget bör sålunda för nästa budgetår uppräknas med sammanlagt

(107 700 — 35 000 =) 72 700 kronor och bestämmas till (542 800 +

72 700 =) 615 500 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i

sinom tid fastställa ny omkostnadsstat för anstalten.»

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 615 500 kronor.

72 :o) Yeterinärstaten: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 74 (s. 131—135) innefattar — förutom hemställan till riksdagen

alt medgiva ändringar i personalförteckningen för veterinärstaten och godkänna

ändrad avlöningsstat för densamma — anslagsanvisning till avlöningar

med 2 967 000 kronor, vilket belopp med 117 000 kronor överstiger

del för innevarande budgetår anvisade avlöningsanslaget.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 1.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Veterinär styrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt om höjning av

anslaget med 121 600 kronor. Vidare har Kungl. Maj :t i detta sammanhang

redovisat av veterinärslyrelsen framlagda förslag om ändrade grunder för

ersättning åt vikarier å läns- och distriktsveterinärtjänster samt om utvidgad

semesterrätt i vissa fall för sådana vikarier.

Efter redogörelse för veterinärstyrelsens framställningar samt för avgivna

yttranden av statskontoret och statens lönenämnd har departement,schefen

anfört:

»Vid fjolårets riksdag beslöts att utöver de tio nya veterinärdistrikt, som

inrättats under de två senaste budgetåren, under innevarande budgetår skulle

tillskapas ytterligare fyra distrikt. Veterinärstyrelsen har i sina yrkanden

för nästa budgetår föreslagit att utbyggnaden av distriktsorganisationen skall

fortsättas och har i sådant syfte hemställt dels att fyra nya distrikt skola

inrättas, dels ock att lönebidrag med 4 800 kronor skall lämnas till en extra

veterinär inom Arvidsjaurs distrikt. Det kan dock enligt min mening ej vara

lämpligt att både utbygga organisationen med nya distrikt och anvisa statsbidrag

till lönefyllnad för en extra veterinär med eget verksamhetsområde,

i synnerhet som dylika extra veterinärer hittills torde helt ha avlönats av

kommunala medel. Jag kan därför icke tillstyrka sistnämnda förslag. Däremot

förordar jag att under nästa budgetår fyra nya distrikt skola tillskapas.

Det torde därigenom bliva möjligt att på ett tillfredsställande sätt sörja för

veterinärvården inom de delar av Arvidsjaurs distrikt som äro särskilt missgynnade.

Med hänsyn till att ersättningarna till vikarier för förste provinsialläkare

och provinsialläkare ha höjts torde det vara befogat att även höja

motsvarande ersättning för vissa veterinära vikarier. Jag tillstyrker sålunda

veterinärstyrelsens förslag att vikariatsersättning från och med nästa budgetår

skall utgå till vikarie för länsveterinär med 25 kronor för dag samt till

vikarie för distriktsveterinär med högst 20 kronor för dag. Beträffande mindre

inkomstbringande eller svårskötta distrikt bör dock sistnämnda ersättning

kunna efter veterinärstyrelsens bestämmande höjas till högst 30 kronor

för dag. Veterinärstyrelsens förslag att vikarier, som uppehålla länsveterinärs-

eller distriktsveterinärsbefattningar, skola kunna tillerkännas längre

semester än enligt semesterlagens bestämmelser kan jag ej biträda. Ifrågavarande

spörsmål bör enligt min mening prövas i samband med den utredning

om de obefordrade veterinärernas ställning över huvud, som veterinärstyrelsen

ämnar verkställa. Mitt förslag om inrättande av fyra nya distriktsveterinärstjänster

föranleder en ökning av anslaget med i runt tal 32 000

kronor. Då förslaget om höjda vikariatsersättningar beräknas medföra ett

ökat medelsbehov av 85 000 kronor, bör alltså anslaget uppräknas med tillhopa

117 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts

förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för veterinärstaten uppföra ytterligare fyra distriktsveterinärstjänster;
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

51

b) fastställa följande avlöningsstat för veterinärstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 2 394 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 34 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 255 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 282 900

Summa kronor 2 967 000;

c) till Veterinär stat en: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 2 967 000 kronor.

73 :o) Veter inär staten: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under punkten 75

(s. 135—136) föreslagit riksdagen att för ifrågavarande ändamål anvisa ett

anslag av 84 700 kronor.

Under förevarande anslagspunkt har redovisats dels veterinärstyrelsens

anslagsäskande för ändamålet, lydande å 78 500 kronor, dels ock styrelsens

i annat sammanhang gjorda framställning om expensmedel med 500 kronor

åt varje länsveterinär.

Departementschefen har efter redogörelse för veterinärstyrelsens framställningar

anfört följande:

»Då gällande inskränkningar i fråga om företagande av s. k. hygieniska

inspektioner synas böra fortfara torde posten reseersättningar böra minskas

med ett belopp av 1 000 kronor. I likhet med veterinärstyrelsen finner jag

det önskvärt, att en kurs för länsveterinärer och länsveterinärsaspiranter

skall anordnas under nästa budgetår. De av veterinärstyrelsen beräknade

kostnaderna för reseersättningar i samband med kursen och utgifter för

själva kursen anser jag mig kunna godtaga. Jag föreslår därför, att sammanlagt

13 450 kronor skola anvisas för ändamålet. Veterinärstyrelsens ånyo

gjorda framställning om anvisande av expensmedel till länsveterinärerna

vill jag ej längre motsätta mig, bland annat med hänsyn till önskvärdheten

av att beslutanderätten i vissa grupper av ärenden skall överföras från styrelsen

till länsveterinärerna. Det av veterinärstyrelsen begärda beloppet, 500

kronor, torde dock vara onödigt högt. Ett belopp av 300 kronor till varje

länsveterinär, eller tillhopa 7 200 kronor, synes mig vara tillfyllest. Kostnaderna

härför torde lämpligen böra utgå från veterinärstatens omkostnadsanslag.

Anslaget skulle sålunda behöva bestämmas till (65 000 — 1 000 +

13 450 -f- 7 200 =) i runt tal 84 700 kronor.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer

alltså,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Veterinärstaten: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 84 700 kronor.

74:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Jämlikt Kungl. Maj :ts under

punkten 76 (s. 137) gjorda framställning — innefattande medelsanvisning

med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Karantänsanstalten i Haparanda

för husdjur för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag

av 3 400 kronor.

75 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen. Under punkten 77 (s. 137— 138)

har Kungl. Maj :t i överensstämmelse med veterinärstyrelsens anslagsäskande

föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett anslag av 1 580 000 kronor,

innebärande i jämförelse med innevarande budgetårs anslagsanvisning

en minskning med 45 000 kronor. Till åtgärder inom tuberkulosfria områden

ha beräknats 325 000 kronor, till statlig kontroll med turberkulin

750 000 kronor, till klinisk tuberkuloskontroll 100 000 kronor, till åtgärder

vid juver- och könstuberkulos 5 000 kronor samt till utrensning av tuberkulos

inom mindre nötkreatursbesättningar 400 000 kronor. Till motsvarande

ändamål ha för innevarande budgetår beräknats respektive 250 000,

700 000, 170 000, 5 000 och 500 000 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till framställningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot tuberkulos

hos nötkreaturen för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 1 580 000 kronor.

76:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Bidrag till hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier. I

enlighet med Kungl. Maj:ts under punkten 78 !s. 138) gjorda framställning

— innebärande oförändrad anslagsanvisning — tillstyrker utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Bidrag till hushållningssällskapens

veterinärbakteriologiska laboratorier för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 88 000 kronor.

77:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen. Kungl. Maj :t har under

punkten 79 (s. 138—139) i överensstämmelse med veterinärstyrelsens anslagsäskande

föreslagit oförändrad anslagsanvisning av 620 000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

53

Departementschefen har anfört:

»Veterinärstyrelsens anslagsberäkning föranleder ingen erinran från min

sida. Jag vill emellertid i detta sammanhang framhålla att det enligt min mening

är angeläget att bekämpandet av kastsjukan skall bedrivas så snabbt

som förhållandena medgiva. På åtskilliga håll utbetalas redan nu av jordbrukets

ekonomiska organisationer särskilda bidrag vid nedslaktning av

smittade djur utöver det statliga bidraget för ändamålet. Enligt vad jag inhämtat

torde denna frivilliga bidragsverksamhet komma att utvidgas. Hinder

bör ej möta att även den statliga bidragsverksamheten utvidgas i den

omfattning som motsvarar efterfrågan även om den av veterinärstyrelsen

beräknade kostnadsramen härigenom skulle komma att överskridas.»

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot anslagsberäkningen. Departementschefens

åsikt, att bekämpandet av kastsjukan bör bedrivas så

snabbt som förhållandena medgiva, delas av utskottet. Jämväl enligt utskottets

mening bör hinder därför ej möta, att den av veterinärstyrelsen beräknade

kostnadsramen överskrides, därest så visar sig erforderligt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot smittsam

kastning hos nötkreaturen för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 620 000 kronor.

78:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot hönstyfus. Under punkten 80 (s. 139—140) har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett anslag av 30 000 kronor,

vilket belopp överstiger motsvarande anslagsanvisning för innevarande budgetår

med 5 000 kronor.

Efter redogörelse för veterinärstyrelsens anslagsäskande har departementschefen

anfört bland annat följande.

»Förordningen om bekämpande av hönstyfus m. m. (nr 437/49) är tilllämplig

allenast å höns. Erfarenheten har emellertid visat, att fråga kan

uppkomma om att bekämpa paratyfoser även hos annat fjäderfä än höns.

Det måste anses otillfredsställande om ersättning icke skall kunna utgå i

dylika fall. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde därför

de i författningen angivna ersättningsbestämmelserna få tillämpas jämväl

för annat fjäderfä än höns.»

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot hönsttjlus

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 30 000

kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

79:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Statsbidrag vid försäkring. Tillstyrkande Kungl. Maj :ts förslag under punkten

81 (s. 140) — innefattande oförändrad medelsanvisning med ett formellt

belopp av 100 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Statsbidrag vid försäkring

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

80 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Övriga utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts under punkten 82 (s. 141)

gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Övriga utgifter för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

81 :o) Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde m. m. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts hemställan under punkten 83 (s. 141) — innefattande

oförändrad medelsanvisning — och hemställer,

att riksdagen må till Kontroll å uppvärmning av mjölk och

grädde m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 35 000 kronor.

82 :o) Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård. Med biträdande

av Kungl. Maj :ts i överensstämmelse med veterinärstyrelsens anslagsäskande

gjorda hemställan under punkten 84 (s. 141—142) — innebärande

medelsanvisning med ett med 200 000 kronor förhöjt belopp —

tillstyrker utskottet,

att riksdagen må till Lindring i mindre bemedlades kostnader

för djursjukvård för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 700 000 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet.

83ro) Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under

punkten 85 (s. 142—148) gjorda framställning innefattar anslagsanvisning

till avlöningar med 3 300 000 kronor, vilket belopp med 132 000 kronor överstiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade motioner, nämligen

s. 55 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

55

1) I; 101 av herr Andersson, Lars m. fl., likalydande med II: 126 av herr

Johnsson i Kastanjegården m. fl., i vilka motioner hemställts att riksdagen

måtte besluta, att för år 1950 statsbidrag jämväl skall utgå till täckande av

de avlöningsförstärkningar och ålderstillägg, om vilka överenskommelser

träffats mellan hushållningssällskapens förbund samt hemkonsulenternas

och fiskeritjänstemännens organisationer;

2) I: 332 av herr Hermansson. Albert, m. fl., likalydande med 11:400 av

fröken Wetterström, in. fl., vari beträffande ifrågavarande punkt hemställts,

att riksdagen måtte besluta att anvisa medel för avlönande av ytterligare en

jordbruksinstruktör hos Östergötlands läns hushållningssällskap från och

med den 1 september 1950 och att i samband därmed utöka antalet statsbidragsavlönade

jordbruksinstruktörer till 81.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa

till dessa.

I skrivelse den 18 augusti 1949 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för

hudgetåret 1950/51 måtte till hushållningssällskapen anvisas ett avlöningsanslag

av 3 389 000 kronor.

Därjämte ha framställningar gjorts av lantbruksstyrelsen den 7 februari

1949 och av hushållningssällskapens förbund den 28 mars 1949 om utredning

rörande hemkonsulenternas löneställning. Slutligen har nämnda förbund i

skrivelse den 11 oktober 1949 hemställt, att Kungl. Maj :t måtte avgiva förslag

till 1950 års riksdag rörande definitiv lönereglering för hemkonsulenterna

och fiskeritjänstemännen från och med den 1 januari 1950 eller, för den

händelse dylikt förslag icke framlägges, beräkna statsbidrag till hushållningssällskapen

för år 1950 till täckande av kostnaderna för vissa avlöningsförstärkningar

och ålderstillägg till nämnda befattningshavare.

I detta sammanhang har vidare anmälts två särskilda framställningar den

11 oktober 1949 av hushållningssällskapens förbund samt en skrivelse den 3

oktober 1949 av Gävleborgs läns hushållningssällskap. Förbundet har hemställt

om dels statsbidrag till avlönande av extra eller biträdande konsulenter

hos hushållningssällskapen m. in., dels utökning av antalet med statsmedel

avlönade instruktörer hos sällskapen m. in. Hushållningssällskapet har anhållit,

att ett belopp av 12 000 kronor måtte ställas till sällskapets förfogande

för avlöning åt en extra konsulent.

Beräkningen av lantbruksstyrelsens anslagsäskanden innefattar å ena sidan

en minskning med 3 900 kronor på grund av att avlöningen till en övertalig

jordbrukskonsulent i lönegrad Ca 26 hos hushållningssällskapet i Östergötlands

län endast behöver utgå under åtta månader i stället för ett år. Å

andra sidan begärcs en ökning av anslaget dels med 47 700 kronor för avlöningar

till ytterligare fyra maskinkonsulenter i lönegrad Ca 26, dels med

28 600 kronor till täckande av kostnader för fyra nya jordbruksinstruktörer

i lönegrad Ca 16, dels med 67 500 kronor för löneklassuppflyttningar, dels ock

med 81 100 kronor för avlöningsförstärkningar och ålderstillägg till hemkonsulenter

och fiskeritjänstemän.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Såsom motivering för anslagsökningarna har lantbruks styr elsen anfört

bland annat följande.

Erfai enheten från den hittills förflutna liden efter omorganisationen har

enligt lantbruksstyrelsen visat, att inom flera hushållningssällskap ytterligare

instruktörer behövas för att fältarbetet skall kunna bedrivas i önskvärd

omfattning. Ett dylikt behov har framför allt framträtt inom Uppsala,

Östergötlands, Gotlands och Skaraborgs läns hushållningssällskap. Styrelsen

vill därför förorda, att för budgetåret 1950/51 statsbidrag skall beräknas

till avlönande av ytterligare en jordbruksinstruktör hos vart och ett

av nyssnämnda hushållningssällskap. Då 84 med statsbidrag avlönade jordbruksinstruktörer

i fortsättningen torde komma att utgöra minimibehovet

av dylika instruktörer, anser styrelsen hinder icke längre möta, att jordbruksinstruktörsbefattningarna

uppföras på hushållningssällskapens personalförteckningar.

Lantbruksstyrelsen förordar därför att, med tillämpning

från och med den 1 januari 1950, 84 jordbruksinstruktörsbefattningar i

lönegrad Ca 16 skola uppföras i nu gällande personalförteckningar för hushållningssällskapen.

Styrelsen avser att senare framlägga förslag till fördelning

av tjänsterna å de olika hushållningssällskapen.

I samband med hushållningssällskapens omorganisation genomfördes eu

lönereglering för flertalet av sällskapens befattningshavare. Därvid undantogos

bland andra hemkonsulenterna (jfr IX H. T. 1948 s. 91). Deras löneställninS

är, trots att 1948 års riksdag tillerkände dem viss provisorisk löneförbättring,

enligt lantbruksstyrelsens mening icke tillfredsställande. Vid

förhandlingar mellan hushållningssällskapens förbund samt hemkonsulenternas

fackorganisation Sveriges agronom- och lantbrukslärarförbund har

överenskommelse träffats om att hemkonsulent skulle för tiden den 1 oktober

1948—den 31 december 1950, dock längst intill dess definitiv statlig reglering

av lönerna för ifrågavarande befattningshavare genomförts, äga av vederbörande

hushållningssällskap uppbära provisorisk avlöningsförstärkning

med 1 000 kronor för år. Hemkonsulent skulle vidare äga åtnjuta tre ålderstillägg,

ett vart å 400 kronor, efter respektive 3, 6 och 9 års väl vitsordad

tjänstgöring. Den lön, som för närvarande utgår till hemkonsulent, uppgår

sålunda till (5 900 + 960 + 1 000 =) 7 860 kronor jämte ålderstillägg enligt

nyssnämnda grunder.

De med statsbidrag avlönade 33 fiskeritjänstemännen, vilka likaledes undantagits

vid förutnämnda lönereglering, åtnjuta enligt en mellan hushållningssällskapens

förbund, å ena, samt Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund

och Föreningen Sveriges länsfiskeritjänstemän, å andra sidan,

traffad överenskommelse samma provisoriska avlöningsförbättring som hemkonsulenterna.

I anledning härav utgår lön till fiskeritjänsteman för närvarande

med (5 500 + 960 + 1 000 = ) 7 460 kronor jämte ålderstillägg enligt

tidigare angivna grunder.

Lantbruksstyrelsen föreslår att statsbidrag till hemkonsulenternas och

fiskeritjanstemännens avlöningar för år 1950 skall utgå med belopp, som

tacker de enligt förenämnda överenskommelser utgående avlöningsförstärk
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

57

ningarna och ålderstilläggen. Styrelsens förslag överensstämmer med det alternativa

yrkande, som hushållningssällskapens förbund framställt i sin

skrivelse den It oktober 1949.

Beträffande frågan om utökning av antalet instruktörer hos sällskapen

framhåller hushållningssällskapens förbund bland annat, att det av lantbruksstyrelsen

föreslagna antalet jordbruksinstruktörer, 84 stycken, måste

med hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter, som åvila instruktörerna,

betraktas som ett minimum.

Departementschefen har anfört:

»Vad först angår frågan om en utvidgning av antalet med statsbidrag avlönade

befattningshavare hos hushållningssällskapen vill jag framhålla, att

erfarenheterna från den tid, som förflutit efter det 1947 års riksdags beslut

rörande omorganisation av sällskapen trädde i kraft, enligt min mening

klart ådagalägga, att farhågorna för att sällskapen skulle komma att lida

brist på arbetsuppgifter efter inrättandet av lantbruksnämnderna varit helt

ogrundade. De förslag, som nu från skilda håll framkommit om inrättande

av nya tjänster hos sällskapen, visa även, att sällskapen hysa stort intresse

för en intensifiering av verksamheten på de områden, som enligt nyssnämnda

riksdagsbeslut anförtrotts dem. För min del anser jag det i och för sig

önskvärt, att sällskapen skola erhålla de personella och materiella resurser,

som erfordras för en sådan intensifiering. Härvid torde en ökning av antalet

instruktörer böra sättas i främsta rummet. I nuvarande läge ser jag mig

dock förhindrad att tillstyrka inrättande av nya tjänster annat än i ytterst

begränsad omfattning. Jag kan sålunda icke förorda, att statsbidrag skall

utgå till avlönande av extra eller biträdande konsulenter hos sällskapen.

Lantbruksstyrelsens förslag, att medel skola beräknas för avlönande under

viss del av år 1950 av en övertalig jordbrukskonsulent hos hushållningssällskapet

i Östergötlands län, föranleder dock ej någon erinran från min sida.

önskemålen om inrättande av nya statsbidragsberättigande instruktörsbefattningar

anser jag vidare ej för närvarande böra föranleda annan åtgärd

än att ett mindre antal inaskininstruktörsbefattningar bör inrättas. Såsom

lantbruksstyrelsen framhållit torde man nämligen icke kunna räkna med att

mer än omkring 20 maskinkonsulentbefattningar skola bliva besatta under

år 1950. För att härutöver tillgodose det mest trängande behovet av handledning

i hithörande frågor böra enligt min mening medel upptagas för avlönande

av sex maskininstruktörer med belopp motsvarande lön enligt lönegrad

Ca 16. Då ifrågavarande maskininstruktörer emellertid icke torde

komma att anställas förrän vid budgetårsskiftet, synas medel till deras avlöningar

behöva beräknas endast för andra halvåret 1950. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, lanlbruksstyrelsen

att fastställa kompetenskraven för nämnda maskininstruktörer.

.lag förutsätter vidare, att sammanlagda antalet maskinkonsulenter

och maskininstruktörer under de närmaste åren skall begränsas till 26.

De nu nämnda maskininstruktörstjänsterna torde tills vidare ej böra

uppföras på hushållningssällskapens personalförteckningar. Däremot vill jag

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

ej motsätta mig, att de nu befintliga jordbruksinstruktörsbefattningarna

skola uppföras på dessa förteckningar. Erfarenheterna från tiden efter

omorganisationen av sällskapen få nämligen anses ha visat, att ett stadigvarande

behov av dessa tjänster föreligger. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att etter förslag av lantbruksstyrelsen fördela befattningarna å de

olika sällskapen.

Gävleborgs läns hushållningssällskap har i särskild framställning hemställt

om statsbidrag med 12 000 kronor för avlönande av en befattningshavare,

vilken skulle tjänstgöra såsom föreståndare för och lärare vid en av

sällskapet planerad undervisnings- och demonstrationsgård. Jag kan emellertid

icke tillstyrka att medel för detta ändamål skola beräknas under förevarande

anslag. Däremot vill jag erinra om att enligt de beslut, som vid 1949

års riksdag fattades angående den lägre lantbruksundervisningen in. m.,

statsbidrag kan utgå ur anslaget till bidrag till hushållningssällskapens

kursverksamhet till bestridande av kostnaden för lärare vid av sällskap anordnade

kortare kurser. Bidraget utgår, därest läraren är anställd hos sällskapet,

med belopp som Kungl. Maj :t bestämmer. Därest den planerade

undervisnings- och demonstrationsgården inrättas, torde jag senare för

Kungl. Maj:t få anmäla frågan om fastställande i sistnämnda ordning av

arvode för ifrågavarande befattningshavare.

Vad angår frågan om utredning rörande hemkonsulenternas löneställning

vill jag erinra om att anledningen till att någon definitiv lönereglering

för dessa befattningshavare ej genomfördes i samband med hushållningssällskapens

omorganisation var, att förslag framlagts om att hemkonsulentverksamheten

skulle övertagas av landstingen och att det med hänsyn

därtill ej ansågs lämpligt att i dåvarande läge företaga en sådan reglering.

I propositionen nr 76/1947 angående hushållningssällskapens omorganisation

uttalades även, att chefen för socialdepartementet torde komma

att efter ytterligare beredning ånyo anmäla frågan om tidpunkten för denna

förändring och övriga härmed sammanhängande spörsmål. Enligt vad jag

nu inhämtat av chefen för socialdepartementet torde denne emellertid tills

vidare icke komma att föreslå överflyttande av ifrågavarande verksamhet

till landstingen. Under sådana förhållanden torde denna fråga icke böra föranleda

att löneregleringen för hemkonsulenterna längre uppskjutes. Frågan

om hemkonsulenternas löneställning bör därför nu utredas.

Däremot kan jag ej biträda förslaget, att av statsmedel nu skall gäldas

avlöningsförstärkning till hemkonsulenterna eller fiskeritjänstemännen utöver

vad som tillerkänts dem genom 1948 års riksdags beslut. I detta sammanhang

vill jag påpeka, att särskilt tillkallade sakkunniga — fiskeriutbildningskonnnittén

— den 17 oktober 1949 avgivit betänkande med förslag

till, bland annat, reglering av löneställningen för de hos hushållningssällskapen

anställda fiskeritjänstemännen. Jag avser att efter vederbörlig beredning

anmäla kommitténs förslag för Kungl. Maj :t i så god tid, att proposition

på grundval av desamma kan föreläggas årets riksdag. Då någon lönereglering

för dessa befattningshavare icke bör genomföras under kalender
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

59

året 1950 och anslagsäskandena under ifrågavarande punkt avse avlöningar

under detta år påverkas desamma alltså ej av nämnda förslag.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle ifrågavarande anslag

behöva höjas med sammanlagt 65 200 kronor. Härjämte ökas medelsbehovet

med 66 800 kronor på grund av beräknade löneklassförändringar.

Anslaget skulle sålunda för budgetåret 1950/51 behöva uppföras med

(3 168 000 -f 65 200 + 66 800 =) 3 300 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet delar den av departementschefen uttalade uppfattningen,

att det i och för sig är önskvärt, att hushållningssällskapen erhålla de personella

och materiella resurser, som fordras för att deras verksamhet skall

på angivet sätt kunna intensifieras, ävensom att i första hand en ökning

av antalet instruktörer bör komma i fråga. Det ekonomiska läget manar

emellertid fortfarande till stor återhållsamhet vid inrättandet av nya

tjänster. Även om goda skäl anförts för en utökning av antalet jordbruksinstruktörer,

finner sig utskottet därför icke kunna biträda yrkandet om en

ökning av personalen i vidare mån än Kungl. Maj :t föreslagit. Utskottet avstyrker

således bifall till motionerna I: 332 och II: 400.

Vad härefter angår motionerna I: 101 och II: 126 vill utskottet erinra

om att hemkonsulenterna och fiskeritjänstemännen genom beslut av 1948

års riksdag tillerkändes en löneförbättring av 960 kronor om året. Samtidigt

avslogs ett inotionsvis framställt yrkande om att dessa tjänstemän

jämväl skulle åtnjuta rörligt tillägg. Utskottet uttalade emellertid i detta

sammanhang att det vore önskvärt att lönegradsplaceringen snarast möjligt

fastställdes slutgiltigt för ifrågavarande tjänstemän.

Departementschefen har anfört att, då hemkonsulentverksamheten åtminstone

tills vidare icke torde komma att övertagas av landstingen, frågan

om hemkonsulenternas löneställning nu bör utredas. Av hans anförande

framgår vidare, att fiskeriutbildningskommittén numera avgivit förslag till,

bland annat, reglering av löneställningen för de hos hushållningssällskapen

anställda fiskeritjänstemännen.

Vid de av departementschefen angivna förhållandena och med hänsyn

till vad som förekommit vid 1948 års riksdagsbehandling av lönefrågan anser

utskottet att, i avbidan på de förslag, som kunna väntas rörande ifrågavarande

befattningshavares löneställning, statsbidrag tills vidare bör utgå

efter oförändrade grunder. Utskottet förutsätter därvid, att förslag i ämnet

komma att framläggas så snart som möjligt.

Jämväl i övrigt biträder utskottet vad Kungl. Maj :t föreslagit under

denna anslagspunkt.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 101 och

11:126 ävensom de likalydande motionerna 1:332 och

II: 400,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

a) medgiva, att Kungl. Maj :t må i personalförteckningarna

för hushållningssällskapen uppföra sammanlagt 80

jordbruksinstruktörer i lönegrad Ca 16;

b) till Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000

kronor.

84:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader. Under punkten 86

(s. 148 150) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår

anvisa 3 100 000 kronor, innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp.

I samband härmed har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 102 av herr Persson, Helmer samt II: 121 av herr Holmberg, likalydande,

vari hemställts att riksdagen måtte, i avvaktan på eventuell utredning

rörande andra fördelningsgrunder än de nu gällande, till Bidrag till

hushållningssällskapen: Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 3 500 000 kronor; samt

2) I: 181 av herr Näslund m. fl. samt II: 222 av herr Östlund m. fl., likalydande,

i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att som

tilläggsanslag för bestridande av rese- och traktamentskostnader för hos

Norrbottens och Västerbottens läns hushållningssällskap anställda befattningshavare

under innevarande år anvisa ett belopp av 130 000 kronor att

fördelas med 70 000 kronor till Norrbottens läns samt 60 000 kronor till

Västerbottens läns hushållningssällskap.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 18 augusti 1949 hemställt, att anslaget

skall uppföras med oförändrat belopp 3 100 000 kronor.

Vidare har hushållningssällskapens förbund i skrivelse den 11 oktober

1949 i anslutning till sitt förslag om utökning av antalet instruktörer hos

hushållningssällskapen (se närmare föregående anslagspunkt) hemställt,

att omkostnadsanslaget skall uppräknas för att täcka kostnader för reseoch

traktamentsersättningar åt de begärda nya befattningshavarna. Förbundet

har uppskattat dessa kostnader till omkring 5 000 kronor för år och

befattningshavare.

Som motivering för sin framställning har lantbruksstyrelsen anfört bland

annat följande.

Erfarenheten från hushållningssällskapens hittillsvarande verksamhet tyder

på att omkostnadsanslaget redan nu är i knappaste laget. För nästa budgetår

tillkomma dessutom ökade rese- och traktamentsersättningar, därest

den av styrelsen förordade utökningen av sällskapens personal bifalles.

Det sammanlagda medlemsantalet i hushållningssällskapen utgjorde vid

utgången av år 1947 i runt tal 149 000. Vid sistförflutna årsskifte hade an
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

61

talet nedgått till omkring 134 000. Minskningen synes vara en följd av det

förändrade uppbördssättet för medlemsavgifterna. Under sådana förhållanden

komma uppenbarligen de förväntningar, som tidigare hysts angående

de höjda medlemsavgifternas betydelse för stärkande av sällskapens ekonomi,

icke att kunna infrias. Enbart den minskning i medlemsantalet, som

inträtt under år 1948, torde sålunda kunna beräknas representera ett inkomstbortfall

för hushållningssällskapen av tillhopa omkring 60 000 kronor.

Därest den genom omorganisationen avsedda utvidgningen av sällskapens

verksamhet på driftsrationaliseringens område skall komma till stånd, är

det ofrånkomligt, att sällskapen äga nödiga ekonomiska resurser för att

kunna bedriva ett energiskt och målmedvetet arbete på ifrågavarande område.

En uppräkning av omkostnadsanslaget skulle därför vara motiverad.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget avstår emellertid lantbruksstyrelsen

från att framställa yrkande härom.

I detta sammanhang har departementschefen anmält, att Norrbottens läns

hushållningssällskap i skrivelse den 17 februari 1949 hemställt att frågan

om ändrade regler för fördelningen av ifrågavarande anslag mellan sällskapen

måtte övervägas. Framställningen motiveras med att den del av anslaget

som enligt nu gällande fördelningsgrunder tillfaller Norrbottens län ej står i

rimligt förhållande till de stora omkostnader som hushållningssällskapet har

för reseersättningar till befattningshavarna med hänsyn både till det stora

antalet tjänstemän och till resornas längd.

Lantbruksstgrelsen har i yttrande över hushållningssällskapets framställning

anfört, bland annat, att enligt de nu gällande, automatiskt verkande fördelningsgrunderna

någon prövning av de enskilda hushållningssällskapens

ekonomiska ställning eller deras behov av medel för verksamhetens upprätthållande

icke sker. Ej heller tages hänsyn till antalet befattningshavare

i konsulterande uppgifter hos de olika sällskapen eller till variation

ner i fråga om genomsnittliga kostnaden per resa. Lantbruksstyrelsen har

gjort vissa beräkningar rörande andra fördelningsgrunder än de nu gällande.

Därvid ha bland annat övervägts olika alternativ med avseende å

förhållandet mellan antalet resande befattningshavare hos hushållningssällskapen

och sällskapens andel i omkostnadsanslaget. Enligt vad styrelsen

därvid funnit är det ej osannolikt, att man på denna väg kan komma fram

till en medelsfördelning, som bättre tillgodoser samtliga hushållningssällskaps

berättigade intressen än vad nu är fallet. Även om förevarandc spörsmål

prövats av statsmakterna så sent som år 1947 vill lantbruksstyrelsen

därför icke motsätta sig att frågan närmare utredes.

Departementschefen har anfört.

»Såsom jag anfört under nästföregående punkt är jag icke beredd att tillstyrka

förslaget från hushållningssällskapens förbund om personalförstärkningar

i vidare mån än att sex maskininstruktörer få anställas i hushållningssällskap,

där maskinkon stilen t er saknas. Med hänsyn härtill anser jag

inig icke heller kunna biträda den av förbundet föreslagna uppräkningen av

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

törevarande anslag. Jag torde i detta sammanhang få erinra om att kostnaderna

för penningpris och övriga belöningar vid hästpremieringar, vilka

tidigare bestritts gemensamt av hushållningssällskapen och statsverket,

från och med den 1 januari 1950 helt överflyttats på statsverket (jfr IX H. T.

s. 47, 50). De därigenom uppkommande besparingarna torde kunna användas

för att täcka eventuella merkostnader under andra omkostnadsposter.

Förevarande anslag bör sålunda i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag

uppföras med oförändrat belopp. Vad gäller frågan om grunderna för fördelningen

av anslaget mellan hushållningssällskapen vill jag framhålla, att

verkningarna av nu gällande bestämmelser icke synas fullt tillfredsställande.

Jag finner det därför önskvärt att en särskild utredning med uppgift

att söka komma fram till rättvisare fördelningsgrunder skall igångsättas.

Denna fråga torde jag senare få anmäla för Kungl. Maj :t. En dylik utredning

torde emellertid ej kunna slutföras inom sådan tid att förslag i frågan kunna

föreläggas årets riksdag. Nu gällande fördelningsgrunder torde alltså tillsvidare

fortfarande böra tillämpas.»

Utskottet. Enligt kungörelsen den 5 december 1947 (nr 928) angående fördelning

av anslagsmedel till bestridande av hushållningssällskapens omkostnader

skall fördelningen av ifrågavarande anslag ske så, att ett grundbelopp

av 15 000 kronor skall tillföras varje sällskap. Återstoden skall fördelas mellan

sällskapen med tre tiondelar efter den med jordbruk och fiske sysselsatta

folkmängden inom sällskapens områden, med två tiondelar efter den övriga

folkmängden inom samma områden, dock att, där stad inom sådant område

har mera än 10 000 invånare, av det överskjutande invånarantalet skola medräknas

allenast tjugo procent, med fyra tiondelar efter antalet brukningsdelar

inom områdena samt med en tiondel efter områdenas totalareal.

Såsom departementschefen framhållit äro verkningarna av dessa bestämmelser

icke fullt tillfredsställande. Salunda torde den del av anslaget, som

enligt de nu gällande fördelningsgrunderna tillfaller Norrbottens och Västerbottens

läns hushållningssällskap, icke stå i skälig proportion till de synnerligen

stora omkostnader, som dessa sällskap måste vidkännas för reseersättningar

till befattningshavarna på grund av de avsevärda avstånden inom länen

och det i förhållande till övriga sällskap stora antalet konsulenter och instruktörer.

En snar översyn av fördelningsgrunderna synes därför vara påkallad.

De båda nyssnämnda hushållningssällskapens ställning synes emellertid,

såsom framhållits i motionerna I: 181 och II: 222, vara sådan att viktiga

arbetsuppgifter löpa fara att hämmas av brist på medel till resor och traktamenten.

I likhet med motionärerna anser utskottet därför, att dessa sällskap

redan under budgetåret 1950/51 böra erhålla förstärkning av de för reseoch

traktamentskostnader avsedda medlen. Utskottet vill emellertid erinra

om att under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område brukar

beräknas ett särskilt belopp — hittills å 900 000 kronor — till produktionsfrämjande

åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt de delar

av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort

s. 63 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

63

sett likartad med dess ställning i Norrland. Denna post har under innevarande

år disponerats med 500 000 kronor till hushållningssällskapen i •

dessa områden, därav 100 000 kronor till vartdera av sällskapen i Norrbottens

och Västerbottens län, samt med återstoden i huvudsak till ett antal

mejeriföreningar. Enligt utskottes mening torde möjlighet finnas att tillgodose

det ökade medelsbehovet för de båda sistnämnda hushållningssällskapen

ur denna anslagspost, varför medelsanvisning för ändamålet icke

torde behövas under den nu ifrågavarande anslagspunkten.

Någon generell höjning av anslaget på sätt yrkats i motionerna 1: 102

och II: 121 kan utskottet icke förorda.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt anfört under förevarande anslagspunkt föranleder

icke någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

ävensom med avslag å motionerna I: 102 och II: 121,

likalydande, samt motionerna I: 181 och II: 222, likalydande,

till Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

3100 000 kronor.

85:o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 87 (s. 150), vilken

framställning innebär oförändrad anslagsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av jordbruk

och lantmannanäringar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

86:o) Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Under punkten

88 (s. 151—152) har Kungl. Maj:t i enlighet med lantbruksstyrelsens

framställning föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett med 74 700

kronor till 450 700 kronor höjt anslag.

Departementschefen har anfört:

»Lantbruksstyrelsen utgår vid anslagsberäkningen från det förslag om ett

utvidgat underlag för den jordbruksekonomiska undersökningen, som styrelsen

och statens livsmedelskommission efter särskild utredning gemensamt

lagt fram den 1 februari 1949. Detta förslag behandlades i propositionen

43/1949. Jag anförde då, att antalet i undersökningen deltagande jordbruk

borde betydligt ökas för att tillräckligt material för upprättande av typjordbrukskalkyler

snarast möjligt skulle erhållas. Med hänsyn härtill tillstyrker

jag den fortsatta ökning av anslutningen till undersökningen under nästa

budgetår, som förslaget innefattar. I nämnda proposition ställdes frågan om

den framtida lokala organisationen av bokföringsverksamheten samt om inrättande

av en särskild institution för den centrala bearbetningen av bokföringsmaterialet

och en därtill ansluten rådgivande nämnd på framtiden.

Jag är icke heller för närvarande beredd att upptaga ifrågavarande spörsmål

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

till behandling. Då lantbruksstyrelsens beräkningar av medelsbehovet enligt

min mening böra godtagas torde anslaget för nästa budgetår böra bestämmas

till 450 700 kronor.»

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bokföringsverksamheten

inom jordbruket för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 450 700 kronor.

87 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:

Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten 89 (s. 153—155) gjorda

framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen att godkänna

ändrad avlöningsstat för anstalten — anslagsanvisning till avlöningar med

1 227 000 kronor, vilket belopp med 25 700 kronor överstiger anvisningen för

innevarande år. ökningen hänför sig till beräknade löneklassförändringar.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens centrala

frökontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ..... 181 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
slagsvis

................................ 931 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 114 700

Summa kronor 1 227 000;

b) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala

frökontrollanstalt: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 1 227 000 kronor.

88:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:

Omkostnader. Under punkten 90 (s. 155—156) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att för ändamålet anvisa ett anslag av 330 000 kronor, innebärande

en ökning av 6 000 kronor i jämförelse med medelsanvisningen

för innevarande budgetår. Av ökningen hänföra sig 1 000 kronor till posten

reseersättningar, 3 000 kronor till posten bränsle, lyse och vatten samt

2 000 kronor till posten övriga expenser.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. in.:

Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

65

89 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understöd åt lokala frökontrollanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 91

(s. 156) — innebärande oförändrad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Understöd åt lokala frökont rollanstalter för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

90 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk fröodling.

Tillstyrkande Kungl. Maj :ts framställning under punkten 92 (s.

156) — innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp

—- hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Befordrande av inhemsk fröodling för budgetåret 1950/51

anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

91 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Stödjande av odlingen av vissa

kulturväxter. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 93

(s. 156—157), vilken framställning innebär en oförändrad anslagsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Stödjande av odlingen av vissa kulturväxter för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 41 000 kronor.

92:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.

Under punkten 95 (s. 158—162) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår anvisa ett med 4 700 kronor till 520 000 kronor förhöj!

belopp.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1: 183 av herr Bengtson m. fl., likalydande med II: 223 av herr Pettersson

i Norregård m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte till

Sveriges utsädesförenings substation å småländska höglandet för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag å 6 000 kronor;

2) 1:262 av herr Aabg-Ericsson och herr Karlsson, Fritiof, likalydande

med II: 321 av herr Nolin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte för

budgetåret 1950/51 för enahanda ändamål uppräkna anslaget med 6 000

kronor till 526 000 kronor.

I fråga om de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

I skrivelse den 18 juli 1949 har Sveriges utsudesförening hemställt, att

anslaget måtte höjas med 57 200 kronor till 572 500 kronor. Anslagsökningen

hänför sig med 6 000 kronor till föreningens substation å småländska

höglandet. Som skäl härför har föreningen liksom i föregående års

stalförslag anfört, att föreningen hittills icke haft möjligheter till speciella

förädlingsarbeten inom denna del av landet. I enlighet med önskemål,

5 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 1.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

som framförts av hushållningssällskapen i Jönköpings och Kronobergs län,

bör verksamheten planläggas så, att den får något större omfattning än

som beräknats vid tidigare tillfällen. Sålunda föreslås, att under sommarhalvåret

skall för försökens tillsyn och skötsel anställas en agronom med

ett arvode av 4 500 kronor. Återstående belopp, 1,500 kronor, upptages för

övriga utgifter.

Förvaltningsutskotten i Jönköpings läns hushållningssällskap och landsting

samt i Kronobergs läns hushållningssällskap ha i särskilda skrivelser

hemställt, att föreningens framställning om medel till substationen å småländska

höglandet måtte bifallas.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har tillstyrkt

föreningens anslagsäskanden.

Departementschefen har anfört följande:

»Ehuru utsädesföreningen för nästa budgetår begär eu anslagshöjning av

57 200 kronor innebära icke dess äskanden, frånsett yrkandet om medel till

försöksarbeten å småländska höglandet, någon utvidgning av föreningens

verksamhet. Den största anslagsökningen begäres för att kromosomavdelningen

skall kunna fortbestå, trots att bidragen från Wallenbergska stiftelsen,

vilken hittills under en följd av år bekostat denna verksamhet, upphöra

under nästa budgetår. Enär det arbete, som bedrives å denna avdelning, måste

betraktas som ett av de allra viktigaste avsnitten av förädlingsarbetet, vill

jag tillstyrka, att medel skola anvisas till avdelningens drift, däri inberäknat

lön till en föreståndare. Jag kan dock icke förorda att större belopp skall beräknas

för detta ändamål än 30 000 kronor, d. v. s. samma belopp som under

den senaste femårsperioden erhållits från stiftelsen.

Föreningen har vidare hemställt, att tre nya andre assistenttjänster skola

inrättas å oljeväxt- och spånadsväxtavdelningarna samt råg- och potatisavdelningen,

den sistnämnda tjänsten i utbyte mot en befattning som tredje

assistent. Tjänsterna avses för personer med sådana kvalifikationer och så

lång tjänstetid att de, om de varit i statstjänst, med all sannolikhet skulle

ha uppnått tjänst i lägst 24 lönegraden. Trots att de skäl, som föreningen

anfört till stöd för sin hemställan, enligt min mening äro bärande, anser jag

mig i nuvarande läge ej kunna biträda densamma. Under sådana förhållanden

synes anledning ej heller föreligga att till här ifrågavarande anslag överföra

det statsbidrag, som föreningen under senare år åtnjutit från anslaget

till stödjande av odlingen av vissa kulturväxter.

Jag torde få erinra om att Kungl. Maj :t den 21 oktober 1949 bifallit en

framställning från föreningen att från och med den 1 oktober 1949 få ansluta

57 befattningar vid huvudanstalten och filialerna till statens pensionsanstalt.

Från och med nästa budgetår torde kostnaderna för de föreningen

åvilande pensionsavgifterna och för nödvändiga jämkningar i samband med

tjänsternas reglering böra bäras av statsverket. Jag förordar, att 8 100 kronor

skola anvisas för att täcka de pensionsavgifter, som belöpa å föreningen,

och de merkostnader, som föranletts av den för anslutningen till pensionsanstalten

nödvändiga regleringen av tjänsterna.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

67

Uppräkningen av beloppen till kontrollföreningsverksamheten för utsädesaktiebolaget,

ålderstillägg samt värme, belysning och renhållning med respektive

9 000, 1 300 och 3 300 kronor föranleder icke någon erinran från

min sida. Däremot anser jag det tillräckligt, om för diverse utgifter avses ett

2 000 kronor högre belopp än för innevarande budgetår. Framställningarna

om höjt arvode till föreståndaren, förbättrad löneställning för kassören samt

inrättande av en assistenttjänst vid Ultunafilialen kan jag icke biträda. Ej

heller kan jag förorda, att medel anvisas för anordnande av en försöksstation

på småländska höglandet.

Föreningens beräkning, att inkomsterna skola öka med 49 000 kronor,

synes kunna godtagas.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit torde anslaget för nästa

budgetår böra uppföras med (515 300 + 30 000 -f- 8 100 + 9 000 -|- 1 300

+ 3 300 + 2 000 — 49 000 =) 520 000 (+ 4 700) kronor.»

Utskottet. Vad först angår det i motionerna I: 183 och II: 223 samt I: 262

och II: 321 framställda yrkandet om anvisande av 6 000 kronor till en substation

å det småländska höglandet, vill utskottet framhålla, att klimatet

och jordmånen inom denna del av vårt land äro i flera hänseenden särpräglade.

Försöksverksamheten vid en substation å detta högland torde därför

vara av avsevärd betydelse för ett vidsträckt område.

Även om goda skäl sålunda kunna åberopas för medelsanvisning till

denna substation, finner utskottet sig likväl, bland annat med hänsyn till

nödvändigheten att iakttaga sträng sparsamhet vid anslagsbeviljandet, icke

för närvarande kunna biträda vad i motionerna hemställts.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit under denna punkt föranleder ingen

erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

ävensom med avslag å motionerna I: 183 och II: 223,

likalydande, samt motionerna I: 262 och II: 321, likalydande,

till Befrämjande av fröodlingen in. m.: Bidrag till Sveriges

ntsädesförening för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

520 000 kronor.

93:o) Befrämjande av fröodlingen in. m.: Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening

för kvalitetsundersökning av lin m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts framställning under punkten 96 (s. 163), innebärande medelsanvisning

med oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Särskilt bidrag till Sveriges ntsädesförening för kvalitetsundersökning

av lin in. in. för budgetåret 1950/51 anvisa ett

anslag av 60 000 kronor.

94:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understödjande av den praktiskt

vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm. Tillstyrkande Kungl. Maj:ts

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Jordbi-uksutskottets utlåtande nr 1.

framställning under punkten 97 (s. 163—164) — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. in.:

Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten

å Weibullsliolm för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag

av 175 000 kronor.

95:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:ts

under punkten 99 (s. 165—167) gjorda framställning innefattar — förutom

hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat för anstalten

— anslagsanvisning till avlöningar med 187 700 kronor, vilket belopp

med 1 600 kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår. Av anstaltens styrelse framlagt förslag om inrättande av nya

tjänster och uppflyttningar av tjänster i högre lönegrad har i stort sett icke

biträtts av Kungl. Maj :t i avvaktan på resultatet av den översyn av anstaltens

organisation och arbetsformer, varmed statens sakrevision för närvarande

är sysselsatt.

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran

från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 61 900

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 1 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis

...................................... 107 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 17 000

• Summa kronor 187 700;

b) till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

187 700 kronor.

96 :o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Omkostnader. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning under punkten 100 (s. 168) — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 46 000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

69

97 :o) Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer. I enlighet

med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 101 (s. 168) —- innebärande

oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt lokala lantbrukskemiska

kontrollstationer för budgetåret 1950/51 anvisa ett

anslag av 30 000 kronor.

98:o) Ersättning till personal vid nedlagd kemisk station. I enlighet med

Kungl. Maj :ts under punkten 102 (s. 168) gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till personal vid nedlagd

kemisk station för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 kronor.

99:o) Bidrag till plantskolekontroll. Biträdande Kungl. Maj :ts under punkten

103 (s. 169) gjorda framställning — innebärande oförändrad medelsanvisning

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till plantskolekontroll för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

100 :o) Bekämpande av växtsjukdomar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts

framställning under punkten 104 (s. 169) — innefattande anslagsanvisning

med oförändrat belopp — och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 72 500 kronor.

101 :o) Bidrag till Sveriges pomologiska förening. Tillstyrkande Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 105 (s. 169) —- innebärande anslagsanvisning

för ändamålet med oförändrat belopp - — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges pomologiska

förening för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 15 000

kronor.

102:o) Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering förenade

kostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under punkten 107

(s. 171) — innebärande anslagsanvisning med ett formellt belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må Lill Bestridande med allmänna medel av

vissa med betesreglering förenade kostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

103 :o) Bidrag till markkartering och grundkalkning. Tillstyrkande bifall

till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 108 (s. 172) —- innebärande

anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till markkartering och grundkalkning

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

104 :o) Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till avlönande av

mejerikonsulenter m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 109 (s. 172) •—• innebärande oförändrad medelsanvisning —

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen

in. m.: Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter m. in.

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 120 000 kronor.

105 :o) Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till Svenska

smörprovningarna. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 110 (s. 172—173) -— innefattande en med hänsyn till omläggningen

av smörprovningarnas verksamhetsår från budgetår till kalenderår nödvändig

anslagsökning från 7 400 till 14 700 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen

m. in.: Bidrag till Svenska smörprovningarna för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 14 700 kroonr.

106 :o) Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet. Medel till verksamheten

ha tidigare anvisats under tolfte huvudtiteln. I enlighet med statens

livsmedelskommissions äskanden har Kungl. Maj :t under punkten 112 (s.

173—174) hemställt om en med 700 000 kronor minskad anslagsanvisning.

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning föranleder icke någon erinran från

utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

900 000 kronor.

107 :o) Producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk.

Under punkten 114 (s. 175—176) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att för ändamålet anvisa ett med 5 000 000 kronor till 69 000 000 kronor

minskat anslag.

Departementschefen har anfört.

»Jag torde här först få erinra om att jag jämlikt bemyndigande av Kungl.

Maj :t den 2 december 1949 tillkallat sakkunniga för att utreda frågan om

behovet av ändringar i bestämmelserna om producent- och kontantbidragen.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

71

Denna utredning torde emellertid ej kunna slutföras å sådan tid, att eventuella

förslag i ämnet kunna föreläggas 1950 års riksdag. Med anledning härav

torde medelsbehovet under ifrågavarande anslag för nästa budgetår böra

bedömas med utgångspunkt från nu gällande bidragsgrunder.

Enligt vad jag numera inhämtat från lantbruksstyrelsen ha producentoeh

kontantbidragen för första halvåret 1949 uppgått till något över

34 000 000 kronor. I betraktande härav torde det kunna antagas, att medelsbehovet

för nästa budgetår icke skall överstiga 69 000 000 kronor.»

Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts framställning finner utskottet icke anledning

till erinran och hemställer alltså,

att riksdagen må till Producent- och kontantbidrag till

vissa innehavare av mindre jordbruk för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 69 000 000 kronor.

108 :o) Jordbrukets kreditkassor: Revision av jordbrukskasserörelsen

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 117 (s.

178) — innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Jordbrukets kreditkassor: Revision

av jordbrukskasserörelsen m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa

ett anslag av 53 000 kronor.

109:o) Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning under punkten 118 (s. 178) —

innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande år en minskning

med 30 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag

till jordbrukskasserörelsen för budgetåret 1950/

51 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

110:o) Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från statens sekundärlånefond

för jordbrukare m. m. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts

framställning under punkten 119 (s. 179) — innebärande en anslagsminskning

med 5 000 kronor •— och hemställer alltså,

att riksdagen må till Förvaltningsbidrag till förmedlare

av lån från statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m.

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 52 000

kronor.

111 :o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Avlöningar. Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 120 (s. 179—182) innefattar — förutom

hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat för anstalterna

— anslagsanvisning till avlöningar med 180 500 kronor, vilket

belopp med 14 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för inneva
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

rande budgetår. Ökningen hänför sig med 8 000 kronor till medel för avlönande

av extra arbetskraft samt med återstoden till beräknade löneklasslörändringar

in. in.

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts framställning har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens maskinoch

redskapsprovningsanstalter, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 7 300

2. Ersättningar till sakkunniga, tillfälliga biträden

m. fl., förslagsvis ........................ 16 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis

................................ 143 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 13 300

Summa kronor 180 500;

b) till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 180 500 kronor.

112:o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Omkostnader.

Kungl. Maj :t har under punkten 121 (s. 182—185) föreslagit riksdagen att

för ändamålet anvisa ett anslag av 46 400 kronor, vilket i förhållande till

motsvarande anvisning för innevarande budgetår innebär en minskning med

11 000 kronor. Beräkningen innefattar å ena sidan en uppräkning av anslaget

med tillhopa 22 000 kronor till bränsle, lyse och vatten, övriga expenser

och instrument m. in. samt å andra sidan en minskning med sammanlagt

33 000 kronor, huvudsakligen uppkommen genom att en engångsutgift för

innevarande år bortfaller.

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 46 400 kronor.

113:o) Bidrag till jordbrukstekniska institutet. I överensstämmelse med

Kungl. Maj:ts under punkten 122 (s. 185) gjorda framställning —- innebärande

anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till jordbrukstekniska institutet

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 250 000

kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

73

114 :o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond.

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 125 (s. 187—189) om anvisande

för ändamålet av ett förslagsanslag av 425 000 kronor innebär i förhållande

till anvisningen för innevarande budgetår en ökning av anslaget

med 100 000 kronor.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 105 av herr Pålsson m. fl., likalydande med II: 125 av herr Johnsson

i Kastanj egården m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen matte

besluta dels att det belopp, inom vars ram utfästelser om ifrågavarande bidrag

få göras, skall fastställas för kalenderår, dels att för andra halvåret

1950 detta belopp bestämmes till 1 250 000 kronor, dels ock att i 17 § kungörelsen

den 26 juni 1948 (nr 380) angående lån från jordbrukets maskinlånefond

m. in. uttrycket »tjugofem procent» ändras till »högst tjugofem

procent»;

2) I: 178 av herrar Osvald och Petersson, Emil, likalydande med II: 225

av herrar Persson i Svensköp och Widén, i vilka motioner yrkats, att bestämmelserna

om bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond

skola omarbetas i syfte att göra tillämpningen smidigare och rättvisare;
3)

1:263 av herr Nilsson, Bror, m. fl., likalydande med 11:311 av herr

Pettersson i Dahl, i vilka motioner hemställts, att bidrag till återbetalning

av ifrågavarande lån mätte utgå med högst tjugofem procent av det kapitalbelopp,

som erhållits eller kunnat erhållas såsom lån.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

I skrivelse den 18 augusti 1949 har lantbruksstyrelsen hemställt, dels att

anslaget för nästa budgetår skall upptagas med 425 000 kronor, dels ock

att det belopp, inom vars ram under första hälften av budgetåret 1950/51

bidrag till återbetalning av dylika lån skola få medgivas i samband med

beviljande av maskinlån från maskinlånefonden eller utfästelser om bidrag

skola få göras, skall fastställas till 1 250 000 kronor.

Vidare har hushållningssällskapens förbund yrkat, att nyssnämnda bidragsram

för budgetåret 1950/51 skall fastställas till 3 000 000 kronor, samt

att bidragsreglerna skola ändras så att bidraget skall utgå med belopp, motsvarande

högst 25 procent av lånets ursprungliga kapitalbelopp eller, där

län icke åtnjutits, av det belopp, vilket kunnat erhållas såsom lån.

Beträffande anslagsberäkningen anför lantbruksstyrelsen, att denna verkställts

med ledning av de redogörelser för hushållningssällskapens förmedling

av lån från jordbrukets maskinlånefond, som inkommit till styrelsen.

Vad angår nyssnämnda ram framhåller lantbruksstyrelsen i huvudsak töljande.

Lantbruksstyrelsen har hemställt om anvisande av ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor till jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1950/51.

Vid bifall härtill räknar styrelsen med att lån för anskaffande av jordbruks
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

maskiner under nästa budgetår skola komma att utlämnas från fonden till

ett sammanlagt belopp av 7 800 000 kronor. Detta lånebelopp motsvarar ett

bidragsbelopp av 1 950 000 kronor. Härutöver torde böra beräknas ett belopp

av 300 000 kronor för att kunna möta efterfrågan på dels bidrag till

återbetalning av lån, som för anskaffande av jordbruksmaskiner upptagits

i enskilda kreditinrättningar, dels ock bidrag utan samband med lån. Det

belopp, inom vars ram under budgetåret 1950/51 bidrag till återbetalning

av maskinlån må beviljas och utfästelser om bidrag göras, torde därför

böra beräknas till 2 250 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen vill emellertid ifrågasätta, huruvida icke bidragsramen

lämpligen från och med år 1951 borde fastställas för kalenderår i stället

för som nu sker för budgetår. Hushållningssällskapens förmedling av lån

från jordbrukets maskinlånefond redovisas nämligen per kalenderår, och

erfarenheterna från ifrågavarande låne- och bidragsverksamhet ha visat att

betydande olägenheter, bland annat ur redovisningssynpunkt, uppstå genom

att bidragsramen fastställts för budgetår.

Vid bifall till detta förslag torde, då bidragsramen för budgetåret 1949/50

redan bestämts, 1950 års riksdag endast behöva taga ställning till förslag

om bidragsram för första hälften av budgetåret 1950/51. Med beaktande

härav torde ett belopp av 1 250 000 kronor böra fastställas såsom bidragsram

under första hälften av nästa budgetår.

I avgivet yttrande över framställningen från hushållningssällskapens förbund

hänvisar lantbruksstyrelsen beträffade bidragsramen till vad styrelsen

anfört i sina anslagsäskanden och avstyrker förbundets framställning

i denna del. Däremot tillstyrker styrelsen förbundets hemställan om ändring

i bidragsbestämmelserna. Styrelsen erinrar om att styrelsen själv tidigare

framfört samma förslag men att detta icke föranlett någon Kungl.

Maj :ts åtgärd. Styrelsen anför nu att det enligt dess mening är viktigt att

den gemensamma maskinanvändningen befrämjas på bästa sätt inom den

givna bidragsramen. Detta synes möjligt endast under förutsättning att bidragsprocenten

icke bibehålies fixerad till tjugofem procent av det belopp,

som erhållits eller kunnat erhållas såsom lån, utan att möjlighet föreligger

att bevilja bidrag även efter en lägre procentsats. Också ur rättvisesynpunkt

synas skäl tala för en uppmjukning av gällande bestämmelser på området.

För närvarande har en bidragssökande att förvänta antingen bidrag med

tjugofem procent av det belopp, som erhållits eller kunnat erhållas såsom

lån, eller också helt avslag på sin ansökning. Om det bidragsbeviljande organet

får möjlighet att bevilja bidrag även till lägre bidragsprocent än tjugofem,

kan en rättvisare fördelning av tillgängliga bidragsmedel mellan olika

bidragssökande erhållas.

Departementschefen har anfört.

»Medelsbehovet under törevarande anslag är beroende av omfattningen

av de maskinlån, som utlämnats under tidigare budgetår. Lantbruksstyrelsens

anslagsäskande, vilket grundats på redogörelser från hushållningssällskapen

rörande sällskapens låneförmedling, föranleder icke någon erinran

från min sida.

Vad angår bidragsramen har lantbruksstyrelsen till en början föreslagit

s. 75 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 7.

75

att denna skulle fastställas för kalenderår i stället för, såsom hittills skett,

för budgetår. Genom en dylik omläggning skulle emellertid omfattningen

av den bidragsverksamhet, som sällskapen skola få bedriva under visst

kalenderår, bliva fastslagen först sedan en god del av kalenderåret gått till

ända. Detta är uppenbarligen mindre lyckligt. Med hänsyn härtill anser jag,

att bidragsramen liksom hittills bör fastställas för budgetår. Beträffande

verksamhetens omfattning under nästa budgetår synes det vidare tillräckligt,

om bidragsramen bestämmes till samma belopp, som gäller för innevarande

budgetår, eller 1 500 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter härom.

Jag förordar i annat sammanhang denna dag, att för nästa budgetår skall

anvisas ett investeringsanslag å 5 000 000 kronor till jordbrukets maskinlånefond.

Samma förslag angående ändring av bidragsreglerna, som nu framförts

av hushållningssällskapens förbund, framlades av lantbruksstyrelsen år 1948.

Vid behandlingen av frågan om anslag å tilläggsstat II för innevarande budgetår

(prop. nr 2, bil. 8, s. 41) uttalade jag i anledning därav att, med hänsyn

bland annat till att gällande bidragsregler prövats av riksdagen så sent som

år 1948, anledning ej syntes föreligga att överväga någon ändring av desamma.

Någon erinran häremot gjordes ej av riksdagen. Med anledning av vad

nu anförts i frågan vill jag framhålla att det visserligen, såsom lantbruksstyrelsen

påpekar, genom den föreslagna ändringen skulle bliva möjligt att

lämna bidrag till ett större antal bidragssökande. Man kan emellertid enligt

min mening ej bortse från risken att bidragsbeloppen i så fall ofta kunna

bliva så låga, att den gemensamma maskinhållningen ej får det stöd, som

avsetts med bidragsbestämmelserna och som behövs i det enskilda fallet.

Bland annat med hänsyn härtill anser jag alltjämt, att de gällande bidragsbestämmelserna

böra tillämpas ytterligare någon tid, innan frågan om eventuella

ändringar i desamma upptages till övervägande.»

Utskottet. Vad till en början angår de i motionerna I: 105 och II: 125 framställda

yrkandena i fråga om bidragsra m e n har departementschefen

anfört, att ett fastställande av denna ram för kalenderår i stallet för, såsom

hittills, för budgetår skulle medföra, att omfattningen av den bidragsverksamhet,

som hushållningssällskapen finge bedriva under ett visst kalendeiår,

skulle bliva fastslagen först sedan en god del av kalenderåret gått till ända.

Gentemot detta har emellertid i motionerna invänts, att ett dylikt uppskov

med fastställandet av bidragsverksamheten under alla omständigheter måste

ske, eftersom samtliga under kalenderåret inkomna bidragsansökningar på

grund av den otillräckliga tillgången på medel måste behandlas i ett sammanhang.

Utskottet vill för sin del framhålla, alt eu omläggning av fastställandet av

bidragsramen till att avse kalenderår i stället för budgetår uppenbarligen

medför, att bidragsverksamheten obligatoriskt uppskjutes högst avsevärt.

Det uppskov, som enligt motionärerna förekommer för närvarande, är däremot

beroende på antalet bidragsansökningar och kan därför bliva jämfo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

7(3

relsevis ringa. Möjlighet torde även finnas att nedbringa detta uppskov

genom att ordna ansökningsförfarandet på lämpligt sätt. Vid nu angivna

iörhållanden och då ej heller de av lantbruksstyrelsen anförda olägenheterna

synas vara av avgörande betydelse, vill utskottet förorda att bidragsramen

även i fortsättningen fastställes för budgetår.

I fråga om bidragsramens storlek och medelsanvisningen biträder utskottet

likaledes vad Kungl. Maj :t därvidlag hemställt.

Beträffande de motionsvis framställda yrkandena i fråga om b i dragsbestämmelserna

får utskottet anföra följande.

Enligt kungörelsen den 26 juni 1948 (nr 380) angående lån från jordbrukets

maskinlanefond m. m. ma lantbruksstyrelsen på framställning av hushållningssällskap

bevilja bidrag till låntagare hos sällskapet för återbetalning

av maskinlån. Sådant bidrag utgår med belopp, motsvarande 25 procent av det

kapitalbelopp, som erhållits eller, därest lån icke erhållits, som kunnat erhållas

såsom lån. Som förutsättning för bidrag gäller bland annat, att av

den åkerareal, som innehaves av de jordbrukare, vilka deltagit i den gemensamma

maskinanvändningen, minst 65 procent skola tillhöra brukningsdelar

med högst 20 hektar åker. Utan hinder av att denna förutsättning

ej uppfyllts må dock bidrag beviljas, därest maskinhållningen avsett grundförbättringsarbete

eller lantbruksstyrelsen eljest efter prövning av omständigheterna

så finner skäligt.

Vid 1948 års riksdag fastställdes bidraget till nuvarande 25 procent i stället

för tidigare 20 procent. Samtidigt avslogs ett förslag, att bidrag skulle

kunna beviljas — oberoende av huvudregeln att av den åkerareal, som innehaves

av jordbrukare, vilka deltagit i den gemensamma maskinanvändningen,

minst 65 procent skola tillhöra brukningsdelar med högst 20 hektar åker

— om minst tio brukningsdelar deltagit i maskinanvändningen. I stället antogs

den nu gällande bestämmelsen, att om 65-procentregeln icke uppfyllts bidrag

dock får beviljas, därest maskinhållningen avsett grundförbättringsarbete

eller lantbruksstyrelsen eljest efter prövning av omständigheterna så

finner skäligt.

I motioner vid 1949 års riksdag framställdes enahanda yrkanden i fråga

om ändring av bidragsbestämmelserna som i de nu förevarande motionerna.

Under hänvisning till vad som förekommit vid 1948 års riksdag anförde därvid

utskottet, att det enligt dess mening icke funnes tillräckliga skäl att upptaga

frågan till förnyad prövning, förrän erfarenhet vunnits om de nuvarande

bestämmelsernas lämplighet. Utskottet hemställde därför, att motionerna

ej måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Denna hemställan bifölls

av riksdagen.

Numera har ytterligare ett års erfarenhet vunnits rörande ifrågavarande

bestämmelser. Önskemålet om en ändring av den s. k. 25-procentregeln kvarstår

fortfarande. Som grund härför åberopas i första hand, att en rättvis fördelning

av medlen lättare kan äga rum, om möjlighet finnes att bevilja bidrag

även efter en lägre procentsats. Särskilt vid nuvarande förhållanden, då

de tillgängliga medlen icke motsvara efterfrågan, anses en sådan uppmjukning

av bestämmelserna angelägen.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

77

Enligt utskottets mening äro de skäl, som anförts till stöd för en uppmjukning

av 25-procentregeln, utan tvivel värda uppmärksamhet. Sasom

departementschefen framhållit kan emellertid bland annat invändas, att den

ifrågasatta ändringen innefattar risk för att bidragsbeloppen bliva så låga,

att den gemensamma maskinhållningen ej får det stöd, som avsetts med

bidragsbestäinmelserna och som behövs i det enskilda fallet. Efter vägande

av de skäl, som tala för och emot ändringen, har utskottet ehuru med viss

tvekan stannat för Kungl. Maj :ts förslag att låta den nuvarande regeln liksom

övriga nu gällande bidragsbestämmelser tillämpas ännu någon tid,

innan frågan om eventuella ändringar i desamma upptages till övervägande.

Utskottet förutsätter därvid, att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad

på de uppgivna olägenheterna och snarast möjligt till riksdagen inkommei

med de förslag till ändringar i bestämmelserna, som kunna anses påkallade.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må till Bidrag till återbetalning av lån

frän jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 425 000 kronor;

B. att de likalydande motionerna I: 105 och II: 125, såvitt

angår fastställandet av bidragsramen, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd; samt

C. att de likalydande motionerna I: 105 och 11:125, såvitt

angår yrkandet om ändring av bidragsbestäinmelserna, ävensom

motionerna I: 178 och II: 225, likalydande, samt motionerna

I: 263 och II: 311, likalydande, ej må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

115 :o) Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader. Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 126 (s. 189—192) innebär anslagsanvisning

med 143 000 kronor, vilket belopp med 15 200 kronor överstiger motsvarande

anvisning för innevarande år.

Efter redogörelse för kommitténs äskanden har departementschefen anfört.

»Såsom forskningskommittén erinrat avgav den i februari 1949 ett betänkande

med förslag till omorganisation av kommitténs forsknings- och försöksverksamhet.

I proposition nr 129 till 1949 års riksdag angående anslag

till kommittén för innevarande budgetår anförde jag att jag, bland

annat på grund av vad som förekommit vid remissbehandlingen av betänkandet,

icke vore beredd att för det dåvarande taga ställning till frågan om

en sådan omorganisation utan ansåge, att kommitténs förslag först borde

överarbetas. Vissa överväganden rörande riktlinjerna för omorganisationen

ha därefter ägt rum inom departementet.

Med hänsyn till den betydelse, som ifrågavarande forsknings- och försöksverksamhet

har för lösandet av olika viktiga frågor på jordbrukets område,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

är det enligt min åsikt angeläget, att verksamheten snarast möjligt skall få

den fastare organisation, som på längre sikt torde vara en förutsättning för

att arbetet skall kunna bedrivas på ett framgångsrikt sätt. På grund av

nödvändigheten att nu begränsa statsverkets utgifter anser jag mig emellertid

icke böra föreslå, att kommittén redan nästa budgetår skall ombildas

till ett mera fast organiserat forskningsinstitut. Kommittén torde därför även

under nästa budgetår böra bedriva sitt arbete under samma former som

hittills. I betraktande av vikten och omfattningen av de föreliggande arbetsuppgifterna

synes dock en viss förstärkning av kommitténs resurser påkallad,

även om denna förstärkning icke torde böra bliva så stor som kommittén

föreslagit i sina anslagsäskanden.

Någon uppräkning av posterna för arvoden åt ordförande och ledamöter

samt åt utredningsmannen kan jag icke förorda. Däremot torde av skäl som

nyss angivits posten för arvoden åt assistenter in. m. böra uppräknas för att

möjliggöra en viss utvidgning av verksamheten. Jag föreslår att denna post

skall uppräknas med 10 200 kronor till 69 000 kronor. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, forskningskommittén

att meddela närmare föreskrifter om beloppets användning.

För att tillgodose det ökade medelsbehovet i samband med den intensifiering

av verksamheten, som personalförstärkningen innebär, föreslår jag

vidare, att posterna ersättning för specialutredningar, reseersättningar och

försöksomkostnader skola uppräknas till respektive 13 000, 15 000 och 9 000

kronor.

Till utrustning, expenser, publikationstryck in. in. torde ett med 1 000

kronor till 17 000 kronor förhöjt belopp vara till fyllest.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör anslaget bestämmas till (2 000

+ 18 000 + 69 000 + 13 000 + 15 000 -j- 9 000 + 17 000 =) 143 000 kronor.»

Utskottet. I likhet med departementschefen anser utskottet det vara angeläget,

att den forsknings- och försöksverksamhet, som bedrives av kommittén,

får en fastare organisation. Enligt utskottets mening bör därför frågan

om kommitténs omorganisation ånyo upptagas så snart lämpligen kan

ske. I avbidan härpå torde kommittén böra bedriva sitt arbete under samma

former som för närvarande, ehuru med den förstärkning av kommitténs

resurser, som Kungl. Maj :t föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 143 000 kronor.

116:o) Jordbrukets upplysningsnämnd. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 127 (s. 192—194) om anvisande för ändamålet av ett förslagsanslag

av 52 300 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår en ökning av anslaget med 9 300 kronor, ökningen hänför sig med

8 000 kronor till utgivandet av en broschyr angående potatislagring.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

79

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer

således,

att riksdagen må till Jordbrukets upplysningsnämnd för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 52 300 kronor.

H. Jordbrukets rationalisering m. m.

117 :o) Ersättning åt riksbanken för förvaltningen av vissa lånefonder m. m.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts under punkten 130 (s. 201) gjorda framställning

— innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt riksbanken för förvaltningen

av vissa lånefonder m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

118:o) Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning av vissa servitut.

Jämlikt Kungl. Maj :ts förslag under punkten 131 (s. 201—202) — innefattande

oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till gäldande av ersättning vid

förlängning av vissa servitut för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

119:o) Betesförsök i Norrland. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 134 (s. 204) — innebärande oförändrad anslagsanvisning

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Betesförsök i Norrland för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

120:o) Grundförbättringar: Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag.

Under punkten 136 (s. 208) har departementschefen anmält, att

någon medelsanvisning under anslaget för budgetåret 1950/51 icke torde

vara erforderlig på grund av förefintlig behållning, vilket utskottet velat för

riksdagen

omförmäla.

121 :o) Täckdikningsförsök m. m. Kungl. Maj :t bar under punkten 137

(s. 208—209) föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kronor, vilket belopp med 50 000 kronor understiger mot
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

svarande medelsanvisning för innevarande budgetår. En reservation av

50 000 kronor beräknas emellertid därutöver stå till förfogande under nästa

budgetår. Enligt Kungl. Maj :ts förslag avses 30 000 kronor för avlönande

av den till täckdikningsverksamheten knutna personalen, 75 000 kronor för

försöksverksamheten och 20 000 kronor för forskning.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ls förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Täckdikningsförsök m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 75 000

kronor.

122 :o) Försök med täckdikningsmaskiner m. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts under punkten 138 (s. 209—210) gjorda framställning hemställer

utskottet, i 1

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisade reservationsanslaget till Försök med

täckdikningsmaskiner in. m. må under budgetåret 1950/51

användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

123 :o) Tilläggsbidrag till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag. Under

punkten 139 (s. 210) har departementschefen anmält, att någon medelsanvisning

under anslaget för budgetåret 1950/51 icke torde vara erforderlig

på grund av uppkommen behållning, vilket utskottet velat för riksdagen
omförmäla.

124 :o) Arrendenämnder. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 140 (s. 210—211) —- innebärande medelsanvisning med

oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arrendenämnder för budgetåret 1950/

51 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

125:o) Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer. Utskottet biträder Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 141 (s. 211) -— innebärande oförändrad

medelsanvisning med ett formellt belopp — och hemställer alltså,

att riksdagen må till Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

100 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

81

I. Fiskeriväsendet.

126:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Avlöningar. Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 142 (s. 211—220) innefattar — förutom

hemställan till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen

för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök och godkänna ändrad avlöningsstat

för densamma — anslagsanvisning till avlöningar med 642 000

kronor, vilket belopp med 31 600 kronor överstiger motsvarande anvisning

för innevarande år.

Framställningen innefattar bland annat förslag om ini-ättande av en byråinspektör

stjänst i Ce 27 vid tillsynsavdelningen. Vidare hemställes, att de

nuvarande beteckningarna å undersökningsanstalterna ändras till sötvattenslaboratoriet

respektive havsfiskelaboratoriet, varjämte fartygen Skagerak

och Eystrasalt böra sammanföras under den gemensamma anslagsrubriken

Undersöknings- och bevakningsfartygen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 338 av herr Osvald, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

befattningen såsom överinspektör och chef för fiskeristvrelsens tillsynsavdelning

skall överföras å ordinarie stat; ävensom

2) II: 215 av herrar Skoglund i Umeå och Levin, vari hemställts, att en

befattning såsom laborator i lönegrad Ce 29 för ostkustfisket måtte inrättas

vid fiskeristyrelsen inom ramen för det av Kungl. Maj :t beräknade anslagsbeloppet

samt att den av Kungl. Maj :t föreslagna befattningen såsom byråinspektör

i lönegrad Ce 27 vid tillsynsavdelningen tills vidare icke måtte inrättas.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

I sitt anslagsäskande för nästa budgetår har fiskeristyrelsen med statens

fiskeriförsök hemställt om ett med 81 000 kronor till 691 400 kronor förhöjt

avlöningsanslag. Fiskeristyrelsen har därvid bland annat hemställt, att vid

styrelsen måtte inrättas en laboratorstjänst i Ce 29 för ostkustfisket ävensom

att vid tillsynsavdelningen måtte inrättas en laboratorstjänst i Ce 27,

vars innehavare skulle vara specialist inom vattenkemiens område. Dessutom

har bland annat föreslagits, att den vid sistnämnda avdelning inrättade

överinspektörstjänsten i Ce 31 måtte överföras å ordinarie stat.

Beträffande behovet av en laboratorstjänst för ostkustfisket bär styrelsen

i huvudsak hänvisat till de skäl för samma framställning, som styrelsen anförde

i sina anslagsäskanden för budgetåret 1949/50 (IX H. T. 1949 s. 163

f.). Styrelsen har framhållit, att den nuvarande ordningen för det på ostkustfisket

inriktade undersökningsarbetet — nämligen att verksamheten ledes

av byråinspektören på styrelsens byrå för saltvaltensfisket — icke kan

6 Jlihang till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 1.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

upprätthållas utan allvarligt men för arbetet inom denna byrå. Ifrågavarande

undersökningsverksamhet bör ledas av en särskild tjänsteman i laborators

ställning. Någon särskild institution för ändamålet är dock icke behövlig,

ulan laboratorn bör anknytas till styrelsen och stationeras i Göteborg.

Laboratorieresurser kunna ställas till förfogande inom undersöknings- och

försöksanstalten för havsfisket i Lysekil.

Vad angår förslaget om en laborator stjänst vid tillsynsavdelningen har

styrelsen framhållit, att tjänsten avses för en specialist inom vattenkemiens

område med filosofie licentiat- eller civilingenjörsexamen. Dess inrättande

motiveras dels med den allt kraftigare föroreningen av sjöar och vattendrag

i landet, dels med att tillsynsavdelningens vattenlaboratorium måste hållas

på en hög nivå, dels med krav från vattendomstolarnas sida att tillsynsavdelningen

skall utöva löpande kontroll över reningsanläggningarnas skötsel

i avseende å s. k. biologisk förorening.

Beträffande slutligen skälen för ordinariesättning av överinspektörstjänsten

har styrelsen — med förmälan att innehavaren av tjänsten har en sammanlagd

tjänstetid av 27 år inom fiskeriadministrationen — hänvisat till vad

styrelsen anfört i denna fråga i sina anslagsäskanden för budgetåret 1949/

50 (IX H. T. 1949 s. 163).

Remissutlåtanden över styrelsens anslagsäskanden ha avgivits av statskontoret

och statens lönenämnd. Statskontoret har därvid anfört, att enligt dess

mening nya tjänster icke böra inrättas eller redan befintliga sådana utbytas

mot andra och högre, förrän man vunnit närmare erfarenheter rörande den

nyligen fastställda organisationen av fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök.

Ämbetsverket vill dock icke motsätta sig, att överinspektör stjänsten

överföres på ordinarie stat.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande.

»Den för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök gällande organisationen

tillkom den 1 juli 1948. Redan i sina anslagsäskanden för budgetåret 1949/

50 begärde styrelsen vissa förstärkningar av personalen och vissa förbättringar

i fråga om dennas löneförmåner. Med hänsyn till att några tillförlitliga

erfarenheter rörande den nya organisationen då ännu icke vunnits,

ansåg jag mig icke kunna tillstyrka de sålunda framlagda förslagen. Styrelsen

har nu upprepat vissa av dessa framställningar ävensom framlagt

nya förslag, som innebära personalökningar och tjänsteförändringar. Den

nya organisationen har nu kunnat prövas under ett och ett halvt år.

Denna tid är visserligen för kort för att några mera slutgiltiga omdömen

om personalbehovet skola kunna fällas. Emellertid visa enligt min uppfattning

de erfarenheter som redan vunnits att förstärkningar behövas åtminstone

på ett par punkter. Sålunda synes den anordningen, att ledningen

av Eystrasalts undersökningar i Östersjön åvilar byråinspektören å saltvattensbyrån,

ha menligt påverkat arbetet på denna byrå. Fog synes därför

föreligga för styrelsens förslag om inrättande av en laboratorstjänst

för ostkustfiskef. Likaså synas goda skäl tala för förslaget om inrättande

av en fiskmästartjänst för de mera rutinbetonade undersökningarna i sam
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

83

band med verksamheten å undersökningsfartygen. Jag anser mig dock ej

kunna förorda, att dessa tjänster skola inrättas redan från och med nästa

budgetår. Vad angår övriga beträffande fiskeristyrelsen föreslagna personalökningar

och tjänsteförändringar kan jag endast tillstyrka att en kontorsbiträdestjänst

skall ordinariesättas.

I fråga om tillsynsavdelningen delar jag styrelsens uppfattning om nödvändigheten

av att avdelningen förstärkes med en specialist inom vattenkemiens

område. Denne bör placeras i lönegrad Ce 27 och benämnas byråinspektör.

Den personal, som för närvarande står till förfogande för här

ifrågavarande arbetsuppgifter, synes nämligen vara uppenbart otillräcklig

och med hänsyn till den ökade omfattningen av vattenföroreningarna

finner jag det angeläget att avdelningen utan dröjsmål erhåller någon förstärkning.

Med beaktande av att den nuvarande assistenten i Ce 20 har en

synnerligen lämplig ämneskombination i sin examen och även i övrigt är

väl kvalificerad för sina arbetsuppgifter vill jag icke motsätta mig att den

för fiskeriassistenterna gällande befordringsgången skall tillämpas å denne.

Däremot kan jag icke tillstyrka att överinspektörstjänsten skall överföras

å ordinarie stat. Vidare anser jag mig med hänsyn till pågående utredning

angående den högre biträdespersonalen böra avstyrka förslaget att utbyta en

kontorsbiträdestjänst å avdelningen mot en kanslibiträdestjänst.

Då de nuvarande beteckningarna å undersökningsanstalterna på grund

av sin längd visat sig ej fullt lämpliga föreslår jag, att namnen å dessa anstalter

ändras till sötvattenslaboratoriet respektive havsfiskelaboratoriet.

Fiskeristyrelsen har i sina anslagsäskanden sammanfört fartygen Skagerak

och Eystrasalt under den gemensamma anslagsrubriken Undersöknings- och

bevakningsfartygen. Då förslaget innebär en förenkling, tillstyrker jag detsamma.

»

Utskottet. Erfarenheterna av den organisation, som fiskeristyrelsen med

statens fiskeriförsök erhöll den 1 juli 1948, synas giva vid handen att vissa

förändringar äro påkallade. Goda skäl tala sålunda både för att en laboratorstjänst

bör inrättas för ostkustfisket och för att överinspektörstjänsten

vid tillsynsavdelningen skall överföras på ordinarie stat. Med hänsyn

till att klarhet först bör vinnas i vad mån ytterligare omorganisation är av

nöden, anser sig utskottet dock icke kunna förorda att de nu nämnda förändringarna

vidtagas redan från och med nästa budgetår.

Vad åter angår byråinspektör stjänsten vid tillsynsavdelningen delar utskottet

departementschefens uppfattning, att behovet av en sådan förstärkning

är så starkt, att tjänsten bör inrättas omedelbart.

Jämväl i övrigt biträder utskottet Kungl. Maj :ts framställning under

denna punkt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 338 och II: 215,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök uppföra ytter
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

ligare en kontorsbiträdestjänst i lönegrad Ca 8 och en byråinspektörstjänst

i lönegrad Ce 27;

b) fastställa följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

Fiskeristyrelsen.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... 65 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis. . 2 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... 194 000

4. Ersättningar till sakkunniga, förslags
vis

.............................. 1 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 30 200 292 900

Sötvattenslaboratoriet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ 42 400

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... 1 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ 19 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 7 300 70 100

Havsfiskelaboratoriet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ 30 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . 15 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis .................. 65 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ 10 000 121 600

Undersöknings- och bevakningsfartygen:

Skagerak.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... 58 000

2. Avlöningar till kollektivavtalspersonal,

förslagsvis ........................ 68 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 6 300

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordina
rie

personal, förslagsvis ............ 750 133 850

s. 85 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i. 85

Eystrasalt.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... 6 000

2. Avlöningar till kollektivavtalspersonal,

förslagsvis ........................ 16 000

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordina
rie

personal, förslagsvis ............ 1 550 23 550

Summa kronor 642 000;

c) till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

642 000 kronor.

127:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Omkostnader. Under

punkten 143 (s. 221—225) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för

nästa budgetår anvisa ett med 42 200 kronor till 308 700 kronor förhöjt

belopp. Höjningen beror i huvudsak på undersöknings- och bevakningsfartygens

ökade behov.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och hemställer,

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 308 700 kronor.

128:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Undersökningar inom

sötvattenslaboratoriet. Kungl. Maj:t har under punkten 144 (s. 225—228)

hemställt om anvisande av ett reservationsanslag å ett formellt belopp av

100 kronor under förevarande anslagsrubrik.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har hemställt, att ett förslagsanslag

å 200 000 kronor skall anvisas till att bestrida avlöningskostnader

och utgifter i övrigt för de undersökningar inom undersöknings- och försöksanstalten

för sötvattensfisket, vilka utföras på uppdrag av intressenter

i vattenregleringsföretag. Av anslaget avses icke större belopp skola få tagas

i anspråk än som motsvara de av uppdragsgivarna inbetalade ersättningarna.

Dessa ersättningar böra tillgodoföras riksstatens inkomstsida.

Efter redogörelse för yttranden av statskontoret och riksräkenskapsverket

har departementschefen anfört följande i ärendet:

»Jag delar fiskeristyrelsens uppfattning, att det nuvarande systemet för

finansiering och organisation av de fiskeribiologiska undersökningarna för

sjöreglcringsändamål ur flera synpunkter måste anses otillfredsställande.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att utredningen rörande vissa ändringar

i vattenlagen i sitt förslag till ändrade bestämmelser angående skydd

för fisket vid vattenkraft- och vattenregleringsföretag samt vid flottning

uttalat, att vad fiskeristyrelsen föreslagit synes förtjäna beaktande. Utred
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

ningen har vidare framhållit, bland annat, att ett långvarigt behov torde

förefinnas av särskild arbetskraft för undersökningsverksamhet av detta

slag ävensom att det, med hänsyn till att verksamheten är av allmänt intresse,

torde vara principiellt riktigast att densamma skall bedrivas inom

ramen för den statliga administrationen.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra i princip tillstyrka, att ett

särskilt anslag med den i det föregående angivna benämningen skall anvisas

för ändamålet. Däremot kan jag icke ansluta mig till förslaget att de ersättningar

som inflyta skola tillgodoföras riksstatens inkomstsida. Enligt min

mening böra nämligen dessa ersättningar tagas till uppbörd å anslaget. Då

detta icke bör få tagas i anspråk i större utsträckning än som motsvaras av

erlagda ersättningar synes detsamma för nästa budgetår behöva upptagas med

endast ett formellt belopp av 100 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att i sinom tid fastställa stat för anslagets användning.»

Utskottet. I likhet med Kungl. Maj :t tillstyrker utskottet, att det nuvarande

systemet för finansiering och organisation av de fiskeribiologiska undersökningarna

för sjöregleringsändamål skall omläggas på sätt, departementschefen

föreslagit. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:

Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor.

129 :o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar. Tillstyrkande bifall till

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 145 (s. 228—229) — innebärande

en med 500 kronor höjd medelsanvisning på grund av beräknade löneklassförändringar

— hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för fiskeriintendenter

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 100 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 6 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis

.................................. 36 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 16 400

Summa kronor 159 300.

Särskilda uppbördsmedel.

Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel . . 37 600

Nettoutgift kronor 121 700;

b) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 121 700 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

87

130:o) Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 146 (s. 229) — innebärande oförändrad

medelsanvisning för ifrågavarande ändamål — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag a\

27 500 kronor.

131 :o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna. Under punkten 147 (s.

229—230) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår till

ändamålet anvisa ett anslag av 53 000 kronor, vilket innebär en ökning i

förhållande till löpande budgetår med 3 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 69 av herr Spetz, likalydande med II: 78 av herrar Utbult och Svensson

i Ljungskile, samt I: 339 av herr Hermansson, Herbert, m. fl., och II: 395,

likalydande, av herr Carlsson i Bakeröd, i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till Fiskets befrämjande i de särskilda orterna för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor, därav

22 000 kronor som bidrag till hushållningssällskap eller annan ortskorporation

för insamlande av primäruppgifter för fiskeristatistik beträffande saltsjöfisket;
2)

I: 269 av herr Sunne m. fl., likalydande med II: 312 av herr Jacobsson

i Igelsbo m. fl., vari hemställts, att ifrågavarande anslag måtte höjas med

10 000 kronor utöver vad upptagits i propositionen att utgå till insamlande

av statistiska uppgifter över sötvattensfisket.

Beträffande de skäl. som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sitt anslagsäskande för

nästa budgetår homställt, att anslaget måtte höjas med 20 000 kronor till

70 000 kronor. Av höjningen avse 10 000 kronor bidrag till hushållningssällskap

eller annan ortskorporation för insamlande av primäruppgifter för

fiskeristatistik beträffande saltsjöfisket samt återstoden bidrag till landsting

eller hushållningssällskap för fiskets främjande i de särskilda orterna.

Som skäl för förstnämnda ökning har styrelsen anfört, att nuvarande medelsanvisning

icke räcker till för att lämna rimliga ersättningar för insamlingsarbetet.

Statistiken beträffande saltsjöfisket kan därför icke längre

upprätthållas, om icke medelsanvisningen för ändamålet höjes. Detta är enligt

styrelsens uppfattning så mycket betänkligare, som en anslutning av Sverige

till Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)

medför skyldighet alt upprätthålla löpande statistik på bland annat förevarande

område. Den begärda höjningen av anslagsposten anses utgöra ett

absolut minimum.

Remissutlåtande över styrelsens framställning har avgivits av statskontoret,

som förklarat sig i nuvarande läge icke kunna tillstyrka eu uppräkning

av anslaget.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Det synes angeläget att statistiken beträffande saltsjöfisket skall upprätthållas

jämväl i fortsättningen. Med hänsyn härtill och då den del av anslaget,

som avsetts till bidrag till kostnaderna för insamlande av primäruppgifter

beträffande detta fiske, varit oförändrad sedan budgetåret 1933/

34 trots en väsentlig stegring av sagda kostnader, biträder jag fiskeristyrelsens

förslag om en ökad medelsanvisning för ändamålet. Jag anser mig

dock icke kunna förorda en större höjning än med 3 000 kronor. Fiskeristyrelsens

förnyade framställning om en uppräkning av den del av anslaget,

som är avsedd såsom bidrag till landsting eller hushållningssällskap för

fiskets befrämjande i de särskilda orterna, anser jag mig icke heller i år

kunna biträda. Förevarande anslag bör sålunda bestämmas till (50 000 +

3 000 =) 53 000 kronor.»

Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet det angeläget,

att statistiken i fråga om saltsjöfisket upprätthålles även framdeles. Med

hänsyn till vad som upplysts angående kostnaderna för insamlingen av uppgifter

för sådant ändamål, synes det nuvarande anslaget böra höjas. Även

om skäl tala för den mera avsevärda höjning, varom hemställes i motionerna

1:69 och 11:78 samt 1:339 och 11:395, finner utskottet sig dock för

närvarande böra tillstyrka allenast den av Kungl. Maj :t föreslagna mindre

uppräkningen av denna delpost. Det synes emellertid utskottet lämpligt, att

Kungl. Maj :t tager under övervägande huruvida icke framdeles bättre ekonomiska

möjligheter böra skapas för uppgiftsinsamlingen.

Vad beträffar det i motionerna 1:269 och 11:312 framställda yrkandet

vill utskottet framhålla, att den föreslagna insamlingen av statistiska uppgifter

rörande sötvattensfisket utan tvivel skulle vara av stort värde. På

grund av nödvändigheten att iakttaga största möjliga sparsamhet anser sig

utskottet emellertid icke för närvarande kunna biträda detta yrkande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning

samt med avslag å motionerna 1:69 och 11:78, likalydande,

1:339 och 11:395, likalydande, samt 1:269 och

11:312, ävenledes likalydande, till Fiskets befrämjande i de

särskilda orterna för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 53 000 kronor.

132 :o) Kostnader för kvalitetskontroll vid export av fisk och fiskprodukter

m. m. Kungl. Maj:t har under punkten 149 (s. 233) föreslagit riksdagen

att för ändamålet anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

Departementschefen har, efter redogörelse för en framställning av statens

livsmedelskommission, härom anfört följande:

»Då tillförlitliga erfarenheter ännu saknas rörande medelsbehovet för den

under livsmedelskommissionens ledning bedrivna kvalitetskontrollen å fisk

s. 89 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande nr 1.

89

och fiskkonserver, som skola exporteras, anser jag i likhet med kommissionen,

att man för nästa budgetår bör beräkna samma belopp för ändamålet

som för innevarande budgetår, eller 90 000 kronor. Av detta belopp torde,

liksom under innevarande budgetår, 70 000 kronor böra bestridas ur livsmedelskommissionens

clearingkassa för fisk. Återstoden, 20 000 kionor,

torde däremot i enlighet med kommissionens förslag böra anvisas i form av

ett särskilt reservationsanslag som bör ställas till kommisisonens förfogande.

Med hänsyn till att kommissionen även förestår kontrollen av beredning

m. m. av salt strömming torde emellertid jämväl kostnaderna för denna

kontroll böra bestridas från detta reservationsanslag. För sistnämnda ändamål

torde böra beräknas oförändrat belopp, 5 000 kronor. Jag föreslår salunda

att för nu angivna båda ändamål skall uppföras ett nytt reservationsanslag

å 25 000 kronor, benämnt Kostnader för kvalitetskontroll vid

export av fisk och fiskprodukter m. in. Ett bifall till detta förslag skulle

innebära att medelsbehovet för budgetåret 1950/51 under anslaget Befrämjande

i allmänhet av fiskerinäringen kommer att minska med (20 000 +

5 000 —) 25 000 kronor.»

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för kvalitetskontroll vid

export av fisk och fiskprodukter m. m. för budgetåret 1950/

51 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

133 :o) Avsättning till fonden för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten.

På förslag av Kungl. Maj :t (prop. nr 174) anvisades för budgetåret 1931/

32 under anslagstiteln Främjande av fiske på avlägsna fiskevatten ett extra

reservationsanslag av 50 000 kronor. För samma ändamal anvisades under

budgetåren 1932/33, 1933/34, 1935/36, 1937/38 och 1938/39 sammanlagt

112 000 kronor. I samband med anslagsanvisningen för budgetåret 1938/39

föreskrevs, att anslaget skulle konstrueras såsom anslag för avsättning till

diversemedelsfond samt att vid utgången av sistnämnda budgetår förefintlig

behållning å anslaget skulle överföras till nämnda fond. Anslaget uppfördes

därvid såsom obetecknat under titeln Avsättning till fonden för befrämjande

av fiske på avlägsna fiskevatten. Under sistnämnda anslagsrubrik

ha sedermera anvisats för ett vart av budgetåren 1945/46 och 1946/47 50 000

kronor och för ett vart av budgetåren 1947/48—1949/50 80 000 kronor. Nettoutgifterna

under budgetåren 1947/48 och 1948/49 uppgingo till 64 000 respektive

72 000 kronor. Vid utgången av sistnämnda budgetår förelåg å fonden

en behållning av cirka 23 900 kronor.

Under punkten 150 (s. 233—234) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår till ändamålet anvisa ett anslag av 30 000 kronor,

vilket belopp med 50 000 kronor understiger anslagsanvisningen för löpande

budgetår.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

I detta sammanhang har riksdagen behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 104 av herr Arrhén

och herr Hermansson, Herbert, och II: 76 av herrar Staxäng och Carlsson

i Bakeröd, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att förevarande

anslag skall i riksstaten för budgetåret 1950/51 upptagas med ett belopp

av 75 000 kronor.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisas till dessa.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sitt anslagsäskande hemställt,

att anslaget med hänsyn dels till den behållning å fonden, som förelåg

vid ingången av innevarande budgetår, dels till den faktiska belastningen

å anslaget måtte minskas med 5 000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Såsom redan nämnts skola ifrågavarande understödslån enligt de för anslaget

gällande bestämmelserna kunna utlämnas till fiskare, som behöva

anskaffa utrustning med redskap för att på avlägsna fiskevatten bedriva

fisken, i vilka svenska fiskare icke eller endast i ringa grad deltagit. De

understödslån, som hittills utlämnats, ha så gott som uteslutande gällt sillfiske

vid Island. Detta fiske har numera för Sveriges del fått en sådan

omfattning, att förutsättningarna för utlämnande av understödslån knappast

kunna sägas vara uppfyllda, såvitt gäller dylikt fiske. Det statliga stöd,

som kan erfordras åt sillfisket vid Island, bör vidare enligt min mening

i fortsättningen lämnas i annan form än genom här ifrågavarande lån. Jag

vill i detta sammanhang erinra om att ett svenskt bevakningsfartyg innevarande

sommar under omkring sju veckor varit förlagt till fiskevattnen

vid Island för att på olika sätt tillhandagå de svenska fiskarena. Jag ämnar

senare hos Kungl. Maj :t hemställa, att proposition skall avlämnas till riksdagen

om anvisande av medel för att möjliggöra utsändandet av ett sådant

bevakningsfartyg även sommaren 1950.

Under nu angivna förhållanden kan enligt min mening ifrågavarande

anslag sänkas med större belopp än det, som fiskeristyrelsen föreslagit. Med

hänsyn till den behållning å fonden, som fanns vid ingången av innevarande

budgetår, torde medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår icke

behöva beräknas till mer än 30 000 kronor.»

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit torde förutsättningarna

för lån från förevarande anslag för sillfisket vid Island knappast längre vara

uppfyllda. Utskottet delar därför Kungl. Maj :ts uppfattning, att det statliga

stöd, som anses böra utgå till detta fiske, i fortsättningen bör lämnas i annan

form än genom ifrågavarande lån. Med hänsyn härtill ävensom till den

förefintliga behållningen å fonden biträder utskottet Kungl. Maj :ts anslagsberäkning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 104

s. 91 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

91

och II: 76, till Avsättning till fonden för befrämjande av

fiske på avlägsna fiskevatten för budgetåret 1950/51 anvisa

ett anslag av 30 000 kronor.

134 :o) Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.

I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts framställning under punkten

151 (s. 234—235) — innebärande en ökad anslagsanvisning för ändamålet

med 180 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse till fiskerinäringen för

av dess utövare erlagt bensinskatt för budgetåret 1950/51 anvisa

ett anslag av 540 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemcdlen.

135:o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. För ifrågavarande

ändamål är för innevarande budgetar uppfört ett förslagsanslag av

100 kronor.

Kungl. Maj :t har under punkten 152 (s. 235—241) föreslagit riksdagen

att för ändamålet för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 54 600

kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 176 av herr

Petersson, Emil, och II: 213 av herr Johnsson i Kastanjegården m. fl., vari

hemställts, att riksdagen under ifrågavarande anslagspunkt måtte bevilja

ett skäligt ersättningsbelopp till förutvarande ägaren av ön Tjärö i Åryds

socken för mistad fiskerätt och intrång.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Under punkten har upptagits en av riksdagen tidigare behandlad fråga om

utbetalande av ersättning i vissa fall utöver vad som följer av gällande ersättningsbestämmelser.

Enligt lagen den 17 juni 1932 (nr 240) angående ytterligare utsträckt tilllämpning

av lagen den 22 juni 1928 (nr 184) om ersättning till strandägare

för mistad fiskerätt — i det följande kallad 1932 års ersättningslag —

skulle ersättning av statsmedel utgå till vissa strandägare inom Uppsala,

Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Blekinge ävensom

Gotlands län för mistad rätt till strömmingsfiske.

Det stadgades emellertid i 1932 års ersättningslag, att anspråk på ersättning

enligt sagda lag skulle, vid talans förlust, framställas före den 1 juli

1937.

I anledning av två inom riksdagen väckta likalydande motioner (I: 177

och II: 250) anhöll riksdagen i skrivelse den 6 maj 1939, nr 228, att Kungl.

Maj :t måtte föranstalta om utredning angående ersättning av statsmedel i

sådana fall, då på grund av nämnda preklusionsbestämmelse förutvarande

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

fiskerättsägare tillskyndats rättsförlust, för vilken han skäligen borde hållas

skadeslös.

Den SO juni 1939 uppdrog Kungl. Maj :t åt kammarkollegiet att i samverkan

med vederbörande strandägare verkställa den av riksdagen begärda

utredningen och därefter till Kungl. Maj :t inkomma med det förslag, vartill

utredningen kunde giva anledning.

Sedan kollegiet genom vederbörande länsstyrelser verkställt den anbefallda

utredningen, bar kollegiet med skrivelse den 17 februari 1949 till

Kungl. Maj :t överlämnat sagda utredning och därvid föreslagit, att ersättning

av statsmedel för mistad fiskerätt skall utgå till vissa av de i utredningen

närmare angivna strandägare, som framställt anspråk på sådan ersättning.

Kammarkollegium har i sin skrivelse till en början redogjort för det sätt,

på vilket den begärda utredningen verkställts. Härom anföres, att som en

första åtgärd inom kollegiet utarbetats en promemoria angående sättet för

införskaffande av erforderliga sakuppgifter och ersättningsanspråk.

Kollegiet anför vidare att promemorian tillställts samtliga berörda länsstyrelser.

Länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands och Gotlands län hade

i skrivelser till kollegiet anmält, att några strandägare, som vore berättigade

till ersättning enligt 1932 års ersättningslag, icke funnes inom nämnda län.

Länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Kalmar och Blekinge län hade

i enlighet med de direktiv, som lämnats i promemorian, vid på förhand kungjorda

sammanträden på olika platser inom skärgårdsområdena lämnat

strandrättsägarna tillfälle att framställa krav på ersättning för mistad fiskerätt.

Vid dessa sammanträden hade som regel vederbörande fiskeriintendent

och fiskeriinstruktör närvarit. Sedan därefter fiskeriintendenten avgivit yttrande

angående de framställda ersättningskraven, hade dessa länsstyrelser

överlämnat den verkställda utredningen till kollegiet.

Kollegiet behandlar härefter frågan om de all m änna grunde r, enligt

vilka ersättning bör utgå. Härom framliålles, att ersättning för mistat

strömmingsfiske uppenbarligen endast bör ifrågakomma, där sådan kunnat

utgå vid tillämpning av 1932 års ersättningslag. Ersättningens belopp

bör icke heller överstiga vad som skäligen kan antagas ha bestämts vid tilllämpning

av denna lag. Vid bestämmande av ersättningarna bör därför

jämförelse göras med de belopp, som enligt nämnda lag utdömts åt fiskerättsägare

i respektive län. De av fiskeriintendenten föreslagna ersättningsbeloppen

till strandägarna för mistat strömmingsfiske ha även beräknats

med hänsynstagande till de ersättningar, som enligt 1932 års ersättningslag

utdömts till respektive ägare av närbelägna fiskeområden. Härvid har

fiskeriintendenten jämfört fångstmängden före 1932 inom dessa områden

och de områden, för vilka nu yrkas ersättning, samt arealen av områdena.

Med hänsyn till att anspråken på ersättning icke framställts inom den i

1932 års ersättningslag föreskrivna tiden synes det kollegiet, att vid tveksamhet

angående storleken av ett ersättningsbelopp det mindre belopp, som

kan ifrågakomma, bör utgå. Vidare har kollegiet jämkat ersättningsbelop
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

93

pen ur skälighetssynpunkt i de fall, där det icke kan anses till fullo styrkt

att strandägarna hävdat uteslutanderätt till strömmingsfisket inom sitt vattenområde

före år 1932, eller där tvekan rader om fiskerättsomradets a\- gränsning mot fritt fiskevatten.

Beträffande de olika ersättningsanspråken anför kollegiet bland

annat följande.

I Östergötlands län ha ersättningsanspråk framställts av E. M.

Lindkvist och Ruth Kjellberg såsom ägare av 7» mantal Kettilö l8 respektive

Vs mantal Kettilö T. Fiskevattnet till Kettilö nr 1 är oskiftat och till

övriga delägare har jämlikt 1932 års ersättningslag utdömts ersättning med

1 500 kronor för varje 1/a mantal. Lindkvist har förvärvat sin fastighet 1931,

medan Ruth Kjellberg förvärvat sin fastighet genom köp av sin fader 1941.

Denne var emellertid ägare av fastigheten vid ikraftträdandet av 1932 års ersättningslag.

Då Ruth Kjellberg och en broder, för vilken hon är förmyndare,

äro enda dödsbodelägare efter fadern, som avled 1943, synes ersättning bora

tillerkännas henne för den mistade fiskerätten. Kollegiet tillstyrker darfor,

att ersättning för mistad fiskerätt må utgå till ägarna av Kettilö l8 och 1

med tillhopa 3 000 kronor.

I Blekinge län har anspråk på ersättning framställts av förutvarande

ägaren av ön Tjäryd i Åryds socken. Då av en år 1931 verkställd

utredning framgår, att sillfisket även intill stränderna i denna trakt anses

fritt för envar, lärer ersättning till sökanden icke kunna ifrågakomma.

Fiskeristyrelsen och statskontoret ha i avgivna remissutlåtanden avstyrkt

ersättning till vissa byamän i Kalmar län men ha i övrigt icke haft något att

erinra mot kollegiets förslag.

Departementschefen har anfört.

»Ersättning för mistad rätt till strömmingsfiske torde såsom kammarkollegiet

framhållit endast böra ifrågakomma, där sådan gottgörelse kunnat

utgå vid tillämpning av 1932 års ersättningslag. Ersättningen bör icke heller

överstiga det belopp, vilket skäligen kan antagas skulle ha utgått vid tilllämpning

av denna lag. Av den verkställda utredningen synes framgå, att

endast inom Stockholms, Östergötlands och Kalmar län finnas strandrättsägare,

som kunnat erhålla ersättning enligt 1932 års ersättningslag, därest

de framställt sina anspråk inom den i nämnda lag föreskrivna tiden.

Beträffande de fall, där ersättning bör utgå, och ersättningsbeloppen kan

jag- ansluta mig till kammarkollegii förslag utom såvitt gäller frågan om

gottgörelse till Ruth Kjellberg såsom ägare av fastigheten y„ mantal Kattilö

l5. Då Ruth Kjellberg förvärvat fastigheten först efter utgången av den

i 1932 års ersättningslag angivna preklusionstiden, synas sådana omständigheter

icke föreligga, att någon ersättning skäligen bör utgå till henne.

Till Övriga i kammarkollegii förslag upptagna strandägare bör däremot ersättning

utgå med tillhopa 54 600 kronor.

Huruvida anslaget under nästa budgetår kan komma att belastas med

några andra utbetalningar är givetvis omöjligt att med säkerhet förutse.

Eftersom under flera år de anvisade anslagsmedlen icke till någon del tagits

i anspråk, synes det dock icke erforderligt att vid bestämmande av anslagets

storlek räkna med någon dylik utbetalning.»

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Utskottet. Vad angår det i motionerna I: 176 och II: 213 framställda yrkandet

om gottgörelse för mistad fiskerätt och intrång till förre ägaren av ön

Tjärö i Åryds socken, Axel Andersson, får utskottet till en början framhålla,

att ersättning i förevarande hänseende kan utgå endast för mistad rätt till

strömmingsfiske. Såsom förutsättning för att ersättning skall utgå gäller

principiellt, att vederbörande strandägare kan styrka, att han hävdat uteslutanderätt

till strömmingsfisket inom sitt vattenområde före år 1932. Stundom

har dock ur skälighetssynpunkt ett jämkat ersättningsbelopp bestämts, bland

annat i fall då sådan rätt icke blivit till fullo styrkt.

Av handlingarna framgår, att såväl Andersson själv som flera andra personer

vid sammanträde den 12 september 1931 för undersökning av möjligheterna

till gottgörelse för mistat fiske gjort gällande, att strömmingsfisket

vid Tjärö vore fritt. Den utredning, som därvid förekom, kan icke anses vederlagd

genom vad i motionerna anförts. Vid sådant förhållande finner utskottet

skäl ej föreligga för ersättning till Andersson.

I fråga om gottgörelsen till Ruth Kjellberg anser utskottet däremot i likhet

med kollegiet omständigheterna vara sådana, att hon på samma sätt som övriga

delägare i ifrågavarande fiskevatten bör erhålla ersättning för mistad

fiskerätt med ett skäligt belopp av 1 500 kronor. Vid bifall härtill bör anslaget

uppräknas till 56 100 kronor.

I övrigt har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 176

och II: 213, till Ersättning till strandågare för mistad fiskerätt

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

56 100 kronor.

136 :o) Fiskredskapsförsäkring: Bidrag vid försäkringsförluster. Tillstyrkande

bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkten 153 (s. 241) —

innebärande anslagsanvisning för ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fiskredskapsförsäkring: Bidrag vid

försäkringsförluster för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 10 000 kronor.

137:o) Fiskredskapsförsäkring: Organisationsbidrag m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts under punkten 154 (s. 241) gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fiskredskapsförsäkring: Organisationsbidrag

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 37 000 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

95

138:o) Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. I överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts under punkten 155 (s. 241—242) gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisade reservationsanslaget till Främjande av

beredning och avsättning av fisk m. m. må under budgetåret

1950/51 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

139 :o) Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Maj -.ts framställning under punkten 156 (s. 243) — innebärande en

av minskad medelsåtgång betingad anslagssänkning med 10 000 kronor —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 10 000

kronor.

140 :o) Understöd åt fiskare. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under punkten

157 (s. 243—244) gjorda framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisade reservationsanslaget till Understöd

åt fiskare må under budgetåret 1950/51 användas för det

med anslaget avsedda ändamålet.

141 :o) Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. I överensstämmelse

med Kungl. Maj -.ts under punkten 158 (s. 244) gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisade reservationsanslaget till Bidrag till

fiskare för förlust av fiskredskap m. m. må under budgetåret

1950/51 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

'' 142:o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Under punkten

159 (s. 244—246) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår

till ändamålet anvisa ett anslag av 54 200 kronor, vilket belopp med

21 100 kronor överstiger anslagsanvisningen för löpande budgetår.

Av det för budgetåret 1949/50 anvisade anslaget ha 7 100 kronor avsetts

för underhåll och drift av fiskefyrar m. m. Återstoden av anslaget skall användas

till nyanläggning av säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:270 av herrar

Arrhén och Lundgren och 11:391 av herr Nilsson i Bästekille, vari hem
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

ställts att riksdagen måtte besluta att till säkerhetsanordningar till ledning

för fiskefartyg, utöver i statsverkspropositionen yrkat belopp, 54 200

kronor, anvisa ytterligare ett reservationsanslag för nästa budgetår av

42 500 kronor samt att bemyndiga livsmedelskommissionen att av de medel,

som hopsamlats genom upptagande av prisregleringsavgifter å importerad

fisk, ställa 42 500 kronor till förfogande för ovannämnda ändamål.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisas till dessa.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sitt anslagsäskande hemställt,

att anslaget för nästa budgetår skall höjas med 60 600 kronor. Av

sistnämnda belopp hänföra sig 100 kronor till underhåll och drift av fiskefyrar.

De sammanlagda kostnaderna för nyanläggningar ha beräknats till

89 500 kronor. På grund av en vid utgången av budgetåret 1948/49 förefintlig

reservation å 3 000 kronor av belopp, som tidigare anvisats till nyanläggning

av säkerhetsanordningar, begränsas medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål till 86 500 kronor. Fördelningen av de av styrelsen beräknade

kostnaderna för ifrågavarande nyanläggningar framgår av följande

sammanställning och de därefter återgivna motiven.

a. 1 fiskefyr på Skarpudden söder om Barsvikens fiskeläge i Hägg
dångers

socken, Västernorrlands län ...................... 10 000

b. 1 fiskefyr på Kallviksklubben i Lövångers socken, Västerbottens

län .................................................... 8 500

c. 1 fiskefyr å Vitörarna (Sörskäret), Gävleborgs län ............ 11 000

d. Förbättring av fyrbelysningarna vid inseglingarna väster om

Hasslö och öster om Tärnö, Blekinge län .................. 20 000

e. Fiskefyr å kumlet Södra Syster på Väderöfjord utanför Fjäll
backa,

Göteborgs och Bohus län .......................... 18 000

f. Lys- och ljudboj vid grundet Kilen norr om Väderöarna, Göte
borgs

och Bohus län .................................... 22 000

89 500.

Motiv. a. Begäran om byggande av denna fyr har gjorts av Bar svikens

fiskförsäljningslag. Då fyren, vilken enligt uttalande av lotsstyrelsen bör anordnas

såsom agafyr av 6:e ordningen, skulle bliva till betydande gagn ej

blott för fiskarena i Barsviken utan för samtliga fiskare i den stora Ävikebukten

och således få stor allmän betydelse, anser fiskeristyrelsen det skäligt

att dess anordnande skall bekostas med statsmedel.

b—e. Beträffande dessa säkerhetsanordningar hänvisas till vad styrelsen

anfört i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår (jfr IX H. T. 1949 s.

189—191).

f. Framställning om utläggande av denna lys- och ljudboj har gjorts av

Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening. Föreningen framhåller, att

navigering i dimma i dessa farvatten är synnerligen besvärlig, eftersom mistsignalering

saknas vid Vädcröbod. Flera fiskefartyg ha förolyckats i dessa

farvatten, därav ett nyligen. Lotsstyrelsen — som förklarat bojen icke vara

erforderlig för den allmänna sjöfarten — har kostnadsberäknat bojen till i

s. 97 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

97

runt tal 22 000 kronor med en leveranstid av omkring 2 år. Fiskeristyrelsen

framhåller för sin del, att fiskebåtstrafiken förbi Väderöarna är synnerligen

livlig, och att den föreslagna bojen säkerligen skulle bliva av största betydelse,

särskilt för fiskarena från Havstenssund, Grebbestad och Fjällbacka.

De timade förlisningarna av fiskefartyg tala också sitt tydliga språk om de

svåra förhållandena till sjöss i dessa farvatten. Åt lotsstyrelsen bör uppdragas

att anskaffa ifrågavarande boj och att för framtiden svara för dess underhåll

och drift.

Statskontoret har i yttrande framhållit, att ämbetsverket på grund av

nödvändigheten att i rådande läge iakttaga största återhållsamhet i fråga

om investeringsverksamheten icke kan förorda, att ökade medel ställas till

förfogande för nyanläggning av säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg.

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Mot fiskeristyrelsens förslag till medelsanvisning till underhåll och drift

av fiskefyrar m. in. för nästa budgetår har jag intet att erinra. För ändamålet

bör sålunda beräknas ett belopp av 7 200 kronor.

De av fiskeristyrelsen ifrågasatta nya säkerhetsanordningarna synas

samtliga i och för sig ägnade att bliva till gagn för fiskerinäringen. Med hänsyn

till nödvändigheten att i nuvarande läge iakttaga återhållsamhet i fråga

om investeringsverksamheten anser jag mig dock icke kunna gå längre än

att föreslå att den kostnadsram inom vilken nya säkerhetsanordningar för

fisket under nästa budgetår skola få anläggas skall bestämmas till ett belopp

av 50 000 kronor.

Med hänsyn till förevarande reservation å 3 000 kronor skulle vid bifall

till vad jag i det föregående förordat anslaget till här ifrågavarande ändamål

för nästa budgetår behöva upptagas med (7 200 -f- 50 000 — 3 000 =)

''54 200 kronor.»

Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts beräkning av anslaget har utskottet intet

att erinra.

Vad härefter angår det i motionerna 1:270 och 11:391 framställda yrkandet

om anvisande för ändamålet av ett ytterligare reservationsanslag

av 42 500 kronor att utgå av tillgängliga prisregleringsavgifter å importerad

fisk vill utskottet erinra om att dylika avgifter enligt bestämmelserna

i förordningen den 17 juni 1948 (nr 311) om viss reglering av handeln med

fisk, m. m. skola på sätt livsmedelskommissionen bestämmer användas för

reglering av priset å fisk. Redan på grund härav finner sig utskottet icke

kunna biträda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning

för fiskefartyg för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 54 200 kronor;

b) att de likalydande motionerna 1:270 och 11:391 icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

7 Bihong till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 1.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

143:o) Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation.

Kungl. Maj:t har under punkten 160 (s. 246—247) föreslagit

riksdagen att för ändamålet anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor. Medel till verksamheten ha tidigare anvisats under tionde huvudtiteln.

Härom har departementschefen anfört följande.

»Sedan budgetåret 1946/47 har under tionde huvudtiteln funnits upptaget

ett reservationsanslag med förestående rubrik. Sålunda anvisades för här

ifrågavarande ändamål för ett vart av budgetåren 1946/47 och 1947/48

20 000 kronor samt för budgetåret 1948/49 30 000 kronor. För innevarande

budgetår har för ändamålet anvisats 20 000 kronor. Vid budgetårsskiftet den

1 juli 1949 förelåg icke någon reservation å anslaget. Beträffande anslagets

disposition har föreskrivits att detsamma skall användas för utdelning av

bidrag till inköp av radiotelegraf- eller radiotelefonstation å fiskefartyg samt

att dylikt bidrag skall utgå med 600 kronor för anläggning. Det skall vidare

ankomma på fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök att avgöra,

vilka fiskefartyg som i första hand böra åtnjuta ifrågavarande förmån.

De från anslaget utgående bidragen äro av stor betydelse för fiskerinäringen

närmast ur sjöfartssäkerhetssynpunkt. Genom bidragen skapas emellertid

även goda möjligheter för fartygen att nå förbindelse med hemorten,

varigenom bland annat utvägar öppnas för ett mera ändamålsenligt ordnande

av fiskets avsättningsmöjligheter. Anslaget främjar sålunda i huvudsak

samma ändamål som vissa av de under nionde huvudtiteln upptagna anslagen

till fiskeriväsendet. Med anledning härav har vid samråd mellan mig

och chefen för handelsdepartementet befunnits lämpligast, att medel till

de här ifrågavarande bidragen hädanefter skola äskas under sistnämnda

huvudtitel. För ändamålet torde för nästa budgetår böra upptagas samma

belopp som anvisats för innevarande budgetår.»

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fiskefartygs förseende

med radiotelegraf- eller radiotelefonstation för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

J. Skogsväsendet.

144:o) Skogsstyrelsen: Avlöningar. Under punkten 161 (s. 247—250) har

Kungl. Maj :t föreslagit -—- förutom att riksdagen måtte medgiva ändringar

i personalförteckningen för skogsstyrelsen och godkänna ändrad avlöningsstat

— en anslagsanvisning till skogsstyrelsens avlöningar med 318 300 kronor,

vilket belopp med 18 300 kronor överstiger motsvarande anvisning för

innevarande budgetår. Av ökningen hänföra sig 13 400 kronor till inrättandet

av en förste byråsekreterartjänst i Ce 27 samt återstoden till löneklassförändringar

och vikariatsersättningar.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

99

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att å personalförteckningen

för skogsstyrelsen uppföra ytterligare en kanslibiträdestjänst

i lönegrad Ca 11 och en tjänst som förste byråsekreterare

i lönegrad Ce 27;

b) fastställa följande avlöningsstat för skogsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 121 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 21500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis .................................. 143 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 31 500

Summa kronor 318 300;

c) till Skogsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 318 300 kronor.

145:o) Skogsstyrelsen: Omkostnader. Tillstyrkande Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 162 (s. 250—251) — innebärande anslagshöjning

med 2 200 kronor av delposten till bränsle, lyse och vatten —- hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 72 800 kronor.

146 :o) Skogshögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 163 (s. 251—257) innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att medgiva ändringar i personalförteckningen för skogshögskolan och godkänna

ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med 500 800

kronor, vilket belopp med 1 800 kronor överstiger motsvarande anvisning för

innevarande budgetår. Anslaget har å ena sidan ökats med 24 800 kronor,

vilket belopp i huvudsak hänför sig till vissa personalförstärkningar dels i

anslutning till högskolans upprustning, dels på grund av kursdubbleringar.

Härjämte har anslaget uppräknats med 3 400 kronor till beräknade löneklassförändringar.

Å andra sidan har anslaget minskats med tillhopa 26 400

kronor på grund av att dels föreståndaren vid den nuvarande förberedande

kursen avgår från och med den 1 januari 1951, dels en lektor å övergångsstat

numera utnämnts till professor och dels speciallärartjänsterna i maskin-

och redskapslära samt i nationalekonomi icke längre erfordras.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ur personalförteckningen

för skogshögskolan avföra tjänsten såsom lektor i Ca 29 å

övergångsstat;

b) fastställa följande avlöningsstat för skogshögskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 169 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 69 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 219 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 42 800

Summa kronor 500 800;

c) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1950/

51 anvisa ett förslagsanslag av 500 800 kronor.

147:o) Skogshögskolan: Omkostnader. Under punkten 164 (s. 257—260)

har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag

av 180 900 kronor, vilket belopp med 38 100 kronor överstiger motsvarande

anvisning för innevarande budgetår. Beräkningen innebär att posterna

till reseersättningar till lärare och assistenter, till övriga expenser och

till praktiska övningar ökats med tillhopa 36 500 kronor. Vidare ha till

kostnaderna för en automatisk telefonväxel och till underhåll av möbler beräknats

8 600 respektive 2 000 kronor. Mot dessa utgiftsökningar svarar en

minskning å 9 000 kronor, föranledd av att posten till underhåll av byggnader

bortfaller.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 180 900

kronor.

148:o) Skogshögskolan: Materiel m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 165 (s. 261), innefattande en medelsanvisning

för ändamålet av ett med 12 700 kronor till 40 000 kronor höjt belopp,

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel m. m. för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 40 000

kronor.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

101

149 :o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkten 166 (s. 261—262) gjorda

framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat

belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 14 000 kronor.

150:o) Skogshögskolan: Stipendier. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 167 (s. 262) — innebärande anslagsanvisning

för ifrågavarande ändamål med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Stipendier för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 23 000 kronor.

151 :o) Skogshögskolan: Inredning och utrustning. Under punkten 168 (s.

262—264) har Kungl. Maj :t hemställt om ett anslag av 125 000 kronor, vilket

med 56 000 kronor överstiger nu gällande anslagsanvisning.

Stgrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har hemställt,

att anslaget för nästa budgetår måtte uppföras med 320 800 kronor i

enlighet med följande sammanställning.

1. Underhåll av möbler i nuvarande lokaler.................... 3 000

2. Inköp av möbler m. m. till två nya tjänsterum................ 3 000

3. Inköp av adresseringsmaskin................................. 1 000

4. Inredning och möbler till nya lokaler för

a. institutionerna för skoglig marklära och skogsbotanik...... 99 300

b. biblioteket............................................... 98 900

c. förläggningen i Malingsbo ................................ 42 400

d. förläggningen i Garpenberg .............................. 73 200

320 800

Departementschefen har anfört:

»I annat sammanhang denna dag avser jag att föreslå, att erforderliga

medel skola anvisas till fullföljande av påbörjade ombyggnadsarbeten för

institutionerna för skoglig marklära och skogsbotanik samt ombyggnadsarbeten

vid förläggningen i Malingsbo. Jag ämnar vidare föreslå Kungl.

Maj:t att frigiva det belopp av 125 000 kronor, som ännu kvarstår spärrat

å 1947/48 års anslag till byggnadsarbeten vid högskolans förläggning å Garpenberg.

Till de nya lokaler av olika slag som på grund härav komma att

erhållas erfordras givetvis, såsom även 1946 års högskoleutredning räknat

med, inredning och utrustning i betydande utsträckning. I likhet med högskolestyrelsen

anser jag, att medel för dessa ändamål böra anvisas redan

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

för nästa budgetår. Emellertid synas de utav högskolestyrelsen begärda beloppen

kunna nedsättas. Enligt min mening bör det vara tillräckligt, därest

till institutionerna för skoglig marklära och skogsbotanik anvisas ett engångsbelopp

av 80 000 kronor. Till förläggningarna i Malingsbo och Garpenberg

torde böra avses sammanlagt 45 000 kronor. Härvid förutsätter jag

tillika, att det belopp av 13 000 kronor, som anvisats för budgetåret 1947/48

till anskaffande av kassaskåp och annan utrustning å sistnämnda förläggnings

expedition, skall göras disponibelt. Till inredning och utrustning i

biblioteksbyggnaden torde nu icke behöva anvisas några medel, då detta

bygge enligt vad jag i annat sammanhang uttalar icke torde böra påbörjas

nästa budgetår. Vad angår förslaget att till underhåll av möbler m. m.

i högskolans nuvarande lokaler skola anvisas 3 000 kronor, torde jag få

erinra, att jag tagit ställning till detta förslag redan vid behandlingen av

högskolans omkostnadsanslag. Någon medelsanvisning till inköp av en

adresseringsmaskin kan jag slutligen icke förorda.»

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot framställningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Inredning och utrustning

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 125 000 kronor.

152:o) Skogshögskolan: Institutionernas upprustning. Kungl. Maj:t har

under punkten 169 (s. 264—266) hemställt att för nästa budgetår måtte till

ändamålet anvisas ett anslag av 66 000 kronor, vilket belopp överstiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår med 16 000 kronor.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har hemställt,

att anslaget skall uppföras med 99 600 kronor, varav 44 000 kronor

till upprustning av högskolans institutioner, 38 800 kronor till upprustning

av förläggningen i Garpenberg och 16 800 kronor till upprustning av högskolans

fotografiska laboratorium.

Departementschefen har anfört:

»Vid behandlingen av förevarande anslagsfråga i 1949 års statsverksproposition

(IX H. T. p. 138) framhöll jag, att medelsanvisningen till upprustning

av högskolans institutioner borde fördelas på flera år. I överensstämmelse

härmed och då det är angeläget, att upprustningen icke försenas avbrist

på medel, förordar jag, att medel för ändamålet anvisas även för nästa

budgetår. Enligt min mening torde det emellertid vara möjligt att begränsa

medelsanvisningen till 30 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

att efter hörande av högskolestyrelsen fördela dessa medel å de olika institutionerna.

Högskolestyrelsens förslag i fråga om upprustning av förläggningen vid

Garpenberg kan jag i stort sett biträda. Dock anser jag någon anledning

icke föreligga att anvisa medel till inlösande av de studerandes lager av

diverse material för undervisningen. Med beaktande härav och då även i

s. 103 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

103

övrigt en viss nedsättning av det begärda anslaget torde kunna vidtagas,

tillstyrker jag, att till nu ifrågavarande ändamål beräknas ett belopp av

30 000 kronor.

Vad slutligen angår högskolans fotografiska laboratorium är det min avsikt

att i annat sammanhang denna dag begära medel för att även här förbättra

lokalförhållandena. Jag anser mig även böra förorda att medel skola

anvisas för anskaffande av bättre fotografisk utrustning. Ett belopp av 6 000

kronor bör emellertid enligt min mening tills vidare vara tillfyllest. Däremot

kan jag icke tillstyrka, att särskilda medel beräknas för uppläggande av ett

fotografiskt bildarkiv.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Institutionernas

upprustning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 66 000 kronor.

153:o) Statens skogsmästarskola: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 170 (s. 266—268) innefattar —- förutom hemställan till riksdagen

att godkänna ändrad avlöningsstat för statens skogsmästarskola —

anslagsanvisning till avlöningar med 43 500 kronor, vilket belopp med 800

kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Utskottet. Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens skogsmästarskola,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t .............................. 3 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 35 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 4 300

Summa kronor 43 500;

b) till Statens skogsmästarskola: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 43 500 kronor.

154:o) Statens skogsmästarskola: Omkostnader. Under punkten 171 (s. 268

—269) har Kungl. Maj:t för ändamålet hemställt om en anslagsanvisning

av 16 500 kronor, vilket belopp understiger motsvarande anslagsbelopp för

innevarande budgetår med 1 400 kronor. Framställningen innebär dels att

posten till övriga expenser uppräknas med 2 100 kronor till driftkostnader

för en av skolan såsom gåva emottagen skogsbrandjeep, dels att posten

till underhåll av byggnader minskas med 3 500 kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Statens skogsmäsförskola: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

16 500 kronor.

155 :o) Statens skogsmästarskola: Stipendier. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 172 (s. 269) — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Stipendier

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 11 000

kronor.

156:o) Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten. I enlighet med Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 173 (s. 269—270) — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 2 800 kronor.

157:o) Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 174 (s. 270—273) innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat för statens skogsforskningsinstitut

— anslagsanvisning till avlöningar med 812 500 kronor, vilket

belopp med 14 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår, ökningen hänför sig i huvudsak till löneklassförändringar

och uppflyttningar på grund av reglerad befordringsgång.

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot framställningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens skogsforskningsinstitut,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 226 100

2. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis. . 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 501 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 85 000

Summa kronor 812 500;

b) till Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 812 500

kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

105

158:o) Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader. Under punkten 175

(s. 273—276) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa

ett belopp av 203 000 kronor, vilket med 34 000 kronor överstiger motsvarande

anvisning för innevarande budgetår, ökningen hänför sig med

20 100 kronor till att hyra för statistikmaskiner skall överflyttas till förevarande

anslag från anslagen till särskilda undersökningar samt till riksskogstaxering

och avverkningsstatistik. I övrigt föreslås smärre höjningai

av posterna sjukvård, underhåll av byggnader m. fl.

Utskottet. Framställningen biträdes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 203 000 kronor.

159:o) Statens skogsforskningsinstitut: Utrustning. Under punkten 176 (s.

276) har Kungl. Maj :t hemställt om ett anslag av 20 000 kronor till inköp

av återstående erforderlig apparatur till den vid skogsforskningsinstitutet

nyinrättade avdelningen för arbetslära. Det begärda beloppet understig-er

med 46 000 kronor motsvarande anslagsanvisning för innevarande budgetår.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Utrustning

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

160:o) Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda undersökningar. Kungl.

Maj :t har under punkten 177 (s. 277—278) föreslagit riksdagen att för

nästa budgetår till ändamålet anvisa ett anslag av 154 000 kronor, vilket

belopp understiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår med

8 000 kronor. Minskningen är föranledd av att den del av kostnaderna för

hyra av statistikmaskiner, som hittills bestritts från förevarande anslag,

överflyttats till skogsforskningsinstitutets omkostnadsanslag.

Utskottet. Då utskottet icke bär något att erinra mot framställningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda

undersökningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 154 000 kronor.

161 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering och avverk
ningsstatistik.

Under punkten 178 (s. 278) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår för ändamålet anvisa ett oförändrat anslag av

190 000 kronor. Framställningen innebär emellertid i realiteten en ökad

medelsanvisning med 12 000 kronor, enär den del av kostnaderna för hyra

av statistikmaskiner, som hittills bestritts från anslaget, överflyttats till

skogsforskningsinstitutets omkostnadsanslag.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:

Riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 190 000 kronor.

162:o) Statens skogsforskningsinstitut: Skogsproduktforskning. I överensstämmelse

med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 179 (s. 279) —

innebärande oförändrad anslagsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:

Skogsproduktforskning för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 60 000 kronor.

163:o) Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten å försöksfält vid

Bogesund. Under punkten 180 (s. 279) har Kungl. Maj:t i enlighet med en

framställning av styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut

hemställt om ett med 50 000 kronor till 80 000 kronor ökat

anslag.

Det sålunda äskade anslaget avses till uppförande av trädgårdsmästarbostad

för 42 000 kronor, anläggande av iskällare för 8 000 kronor, anskaffande

av inredning och utrustning för 5 000 kronor samt uppsättande av

stängsel och hägnader för 25 000 kronor. Åtgärderna utgöra en andra etapp

av de byggnadsarbeten in. in., vilka ansetts erforderliga i samband med

institutets förvärv av ifrågavarande försöksfält.

I eu framställning till Kungl. Maj :t den 2 februari 1950 har högskolestyrelsen

emellertid anmält, att en betydligt större del av det gamla byggnadsbeståndet

på den till skogsforskningsinstitutet upplåtna delen av Bogesund

kan sättas i stånd än vad från början ansågs möjligt. På grund härav har

högskolestyrelsen begärt en viss omdisposition av den tidigare uppgjorda

planen för byggnadsarbeten m. in. å ifrågavarande område. Sålunda föreslås,

att huvudbyggnaden och bostadshuset på Röskär, stora huset på

Grabbtorp och två byggnader på Holminge skola iståndsättas för en kostnad

av (39 900 17 600 -f- 10 900 -f- 12 700 -j- 4 000=) 85 100 kronor. De i den

tidigare planen upptagna kostnaderna för en mindre reparation å Holminge,

uppförande av trädgårdshus samt anskaffande av viss inredning och utrustning

å tillhopa (5 000 + 75 000 + 5 000 =) 85 000 kronor skola i stället

utgå.

Enligt inhämtade upplysningar är sistnämnda framställning för närvarande

föremål för granskning inom byggnadsstyrelsen.

Utskottet. Anslagsäskandet under ifrågavarande punkt står i överensstämmelse

med de tidigare godkända riktlinjerna för upprustningen av Bogesund

och föranleder därför icke någon utskottets erinran. Mot högskolestyrelsens

framställning om viss omdisposition av planen för byggnadsarbete
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

107

na m. m. på den till skogsforskningsinstitutet upplåtna delen av Bogesund

synes heller icke vara något att erinra, under förutsättning att omdispositionen

befinnes lämplig och icke föranleder några ökade kostnader. Kungl.

Maj :t torde därför böra äga att, efter prövning, vidtaga den jämkning i

medlens användning, som sålunda kan anses påkallad.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:

Byggnadsarbeten å försöksfält vid Bogesund för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

164 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar

vid statens skogsskolor m. m. Kungl. Maj :ts framställning under punkten 181

(s. 279—281) innefattar en nedräkning av anslaget med 22 600 kronor till

186 400 kronor. Nedräkningen hänför sig å ena sidan till en höjning av

posten expenser och underhåll med 9 000 kronor samt å andra sidan en

minskning med 29 600 kronor på grund av att statens kolarskola upphört

med utgången av år 1949 och med 2 000 kronor till följd av beräknade löneklassförändringar.

Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för utgifter för avlöningar vid statens skogsskolor m. m.

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 186 400

kronor.

165 :o) Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor. Under

punkten 182 (s. 281—282) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

ifrågavarande ändamål anvisa ett anslag av 175 000 kronor, vilket belopp

överstiger innevarande budgetårs anslag med 13o 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 122 av herrar

Grym och Nyström samt II: 141 av herr Jansson i Kalix in. fl., i vilka motioner

hemställts att anslaget måtte för nästa budgetår höjas med ytterligare

75 000 kronor till 250 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Domänstyrelscn har i skrivelse den 30 augusti 1949 hemställt, att anslaget

måtte uppföras med 453 700 kronor enligt följande fördelning.

1. Hällnäs skogsskola........................................ 41800

2. Bispgårdens skogsskola.................................... 159 500

3. Bjurfors skogsskola ...................................... 1® ^50

4. Kolleberga skogsskola .................................... 242150

453 700

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Motiv. Domänstyrelsen erinrar inledningsvis om att styrelsen tidigare

vid flera tillfällen framhållit angelägenheten av att byggnaderna vid statens

skogsskolor underhållas och förbättras.

1. Det för Hällnäs skogsskola beräknade beloppet avses till diverse arbeten

å lärarbostäderna (18 590 kronor), å elevhemmet (17 054 kronor) och

a föreståndarbostaden (4/74 kronor) samt till cykelstall och vissa underhållsarbeten

i övrigt (1 382 kronor).

2. Domänstyrelsen föreslår, att vid Bispgårdens skogsskola skall dels anordnas

ny brunn (7 000 kronor), dels uppföras ny skolbyggnad i enlighet

med styrelsens statförslag för budgetåret 1948/49 (150 000 kronor) och dels

utföras diverse arbeten (2 500 kronor). Om förslaget att uppföra ny skolbyggnad

framhåller domänstyrelsen, att med denna åtgärd icke längre bör

anstå, enär det visat sig att de nuvarande otillräckliga utrymmena inverka

menligt på undervisningen. Elevernas möjligheter till självstudier äro sålunda

mycket begränsade, enär samlingar och bibliotek endast till ringa del

kunna hållas tillgängliga. Därjämte fara samlingarna illa, då de måste tillfälligt

magasineras i under vintern oeldade lokaler.

3. Vid Bjurfors skogsskola behöva enligt domänstyrelsen utföras diverse

arbeten för 10 250 kronor.

4. I fråga om Kolleberga skogsskola anser domänstyrelsen följande åtgärder

erforderliga, nämligen ombyggnad av gamla skolbyggnaden samt uppförande

av ny byggnad, inrymmande kök, matsal för eleverna och rum för

samlingar m. m. enligt styrelsens statförslag för budgetåret 1948/49

(210 000 kronor), djupborrning av brunn (8 000 kronor), installerande avtvå

nya värmepannor (7 000 kronor), utbyte av vattenledningsrör (3 000

kronor), uppförande av garage för brandbil och motorredskap (3 000 kronor)

samt diverse reparationer och arbeten i övrigt (11 150 kronor). Såsom

motivering för förstnämnda förslag anföres, att den nuvarande skolbyggnaden,

som imymmer lärosalar och elevrum, bostad för husföreståndarinna

med biträde samt matsal för eleverna, är i otidsenligt skick och saknar erforderliga

utrymmen för undervisningens bedrivande samt för hushållets

ändamålsenliga skötsel.

Departementschefen har anfört.

»Såsom framgår av redogörelsen för domänstyrelsens förslag har styrelsen

beräknat medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande anslag

till icke mindre än omkring 450 000 kronor. En medelsanvisning av

denna storlek kan jag emellertid i nuvarande läge icke förorda. Enligt min

mening böra nu endast sådana byggnads- och underhållsarbeten komma till

stånd, som äro oundgängligen nödvändiga. I första hand torde härvid den

föreslagna nybyggnaden vid Kolleberga skogsskola böra komma i fråga. Enligt

vad jag inhämtat äro förhållandena vid denna skola sådana, att uppförandet

av nämnda nybyggnad rimligen icke längre kan ställas på framtiden.

Jag föreslår alltså, att medel anvisas till detta byggnadsföretag. Kostnaderna

härför kunna beräknas till 115 000 kronor. Härutöver torde till

s. 109 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

109

vissa reparationer in. in. å den gamla skolbyggnaden böra avses ett belopp

av 10 000 kronor.

Vad härefter angår övriga ifrågasatta åtgärder vid de fyra skogsskolorna

kan jag av skäl som nyss anförts blott tillstyrka en medelsanvisning av

sammanlagt 50 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, domänstyrelsen att fördela detta belopp

med vederbörlig hänsyn till angelägenhetsgraden.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle ifrågavarande anslag för

nästa budgetår uppföras med (115 000 -f- 10 000 + 50 000 =) 175 000 kronor,

innebärande en anslagsökning å 135 000 kronor i jämförelse med löpande

budgetår.»

Utskottet. Såsom framhållits i motionerna I: 122 och II: 141 är behovet

av medel för byggnads- och underhållsarbeten vid skogsskolorna stort. I

likhet med Kungl. Maj :t anser emellertid utskottet, att i nuvarande läge

endast de oundgängligen nödvändiga arbetena böra komma till stånd samt

att i första hand nybyggnaden och vissa reparationer -sid Kolleberga skogsskola

böra ifrågakomma. I övrigt torde arbetena böra hållas inom den av

Kungl. Maj :t föreslagna ramen av 50 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså, _ .

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 122

och II: 141, till Byggnads- och underhållsarbeten vid statens

skogsskolor för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 175 000 kronor.

166 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för provisorisk

skogsskolekurs. Under punkten 183 (s. 283) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att anvisa ett belopp av 51 700 kronor till kostnaderna för en provisorisk

skogsskolekurs vid Färna under tiden mars 1950 februari 1951.

Under innevarande budgetår anvisades 48 000 kronor till dylika kurser

samt 6 500 kronor till vissa merkostnader för en tidigare kurs vid Kratte

Masugn.

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från

utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för utgifter för provisorisk skogsskolekurs för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 51 700 kronor.

167:o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar

vid statens förberedande skogskurs m. m.

Vid 1948 och 1949 års riksdagar (prop. nr 177/1948; r. skr. nr 266/1948

samt IX H. T. 1949 p. 159; r. skr. nr 9/1949) beslöts, att statens kolarskola

från och med år 1950 skulle ersättas med eu statens förberedande skogskurs

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

med en förläggning i Skinnskatteberg och en förläggning på annan ort. Tilllika

anvisade 1949 års riksdag (IX H. T. p. 152; r. skr. nr 9) ett reservationsanslag

av 267 500 kronor till byggnadsarbeten för iordningställande av dessa

förläggningar. Sedermera förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 24

mars 1949, att den andra förläggningen skulle anordnas intill Storsunds

järnvägsstation i Piteå landskommun i Norrbottens län, samt ställde förenämnda

reservationsanslag till domänstyrelsens förfogande.

Under punkten 184 (s. 283—285) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid

den förberedande skogskursen in. m. för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 57 100 kronor. Förslaget överensstämmer med en av domänstyrelsen

i ärendet gjord hemställan.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för utgifter för avlöningar vid statens förberedande skogskurs

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 57 100 kronor.

168:o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för övertalig personal.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 185 (s. 285

—286) — innebärande en minskning av anslagsanvisningen med 1 900 kronor

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 337 900 kronor.

169 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för iståndsättande

av Bogesunds egendom. Under punkten 186 (s. 286—287) har Kungl. Maj:t

hemställt om ett anslag av 440 000 kronor till täckande av kostnaderna för

fortsatt upprustning av de av domänstyrelsen förvaltade delarna av Bogesunds

egendom. För upprustning av nämnda delar av egendomen ha för

budgetåren 1948/49 och 1949/50 anvisats tillhopa 1 500 000 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för utgifter för iståndsättande av Bogesunds egendom för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 440 000

kronor.

170 :o) Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar.

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 187 (s. 288—291) innefattar

anslagsan visning till avlöningar med 5 978 000 kronor, vilket belopp med

79 300 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

111

Utgiftsökningen hänför sig till omändring av en länsskogvaktartjänst i

Ca 16 hos skogsvårdsstyrelsen i Värmlands län till en förste länsskogvaktartjänst

i Ca 19 och av en extra biträdande länsskogvaktartjänst i Cg 12

hos skogvårdsstyrelsen i Stockholms län till en biträdande länsskogvaktartjänst

i Ca 13. Vidare förordas att medel skola beräknas för en biträdestjänst

i reglerade befordringsgången hos skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens

län, en extra biträdande länsskogvaktartjänst i Cg 10 hos vardera av skogsvårdsstyrelserna

i Kronobergs och Kristianstads län samt två dylika tjänster

hos skogsvårdsstyrelsen i Värmlands län. Ett belopp av 7 200 kronor beräknas

för arvoden till ledamöter av de råd i undervisningsfrågor, vilka

skola finnas hos skogsvårdsstyrelserna. På grund av löneklassförändringar

samt ökat medelsbehov till vikariats- och övertidsersättningar föreslås slutligen

att anslaget höjes med tillhopa 43 300 kronor. Framställningen innebär

vidare att fyra icke-ordinarie kontorsbiträden skola erhålla ordinarie

tjänster.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstgrelserna:

Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 5 978 000 kronor.

171 :o) Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.

Under punkten 188 (s. 291—300) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för nästa budgetår anvisa ett med 700 400 kronor till 4 662 000 kronor förhöjt

belopp.

Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget för nästa

budgetår måtte uppföras med 5 477 400 kronor, innebärande en ökning å

1 515 800 kronor i jämförelse med löpande budgetår.

Departementschefen har, efter redogörelse för styrelsens förslag samt föi

yttrande av statskontoret, i ärendet anfört följande:

»De anslag till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, som anvisats för innevarande

budgetår, ha beräknats med utgångspunkt från att verksamheten

skall kunna uppehållas i en omfattning motsvarande ungefär 65 procent av

normalprogrammet. Vid anmälan av dessa anslagsfrågor för 1949 års riksdag

framhöll jag (IX H. T. 1949 p. 154 och 155), att det icke vore möjligt att utan

risk för mycket allvarliga återverkningar beträffande storleken av den framtida

skogsproduktionen inskränka ifrågavarande verksamhet under nämnda

nivå. Vad jag sålunda uttalade gäller uppenbarligen alltjämt. Jag anser därför

liksom skogsstyrelsen, att även för nästa budgetår medel böra ställas till

skogsvårdsstyrelsernas förfogande i sådan utsträckning, att verksamheten

kan uppehållas i en omfattning motsvarande ungefär 65 procent av normalprogrammet.

Vid sin beräkning av medelsbehovet till skogsvårdsstyrelsernas omkostnader

för nästa budgetår har även skogsstyrelsen utgått från denna förutsättning.

Icke desto mindre innebära styrelsens anslagsberäkningar en så

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

betydande ökning i förhållande till löpande budgetår som 1 515 800 kronor.

Ökningen beror emellertid till stor del på att under posten skogsvårdsgårdar

upptagits avsevärda belopp till ny- och ombyggnadsåtgärder rörande lokaler

för undcrvisningsändamål. Vidare har skogsstyrelsen icke räknat med

att någon reservation från innevarande års anslag skall uppstå och ej heller

med att nagra medel skola stå till förfogande från ett särskilt vedutsyningsanslag

eller andra statsanslag eller att någon upplåning av kapital skall ske.

Slutligen har styrelsen föreslagit en väsentlig uppräkning av det till Kungl.

Maj :ts förfogande avsedda beloppet, främst på grund av att medel eventuellt

behöva anvisas till uppförande av expeditionsbyggnad för en skogsvårdsstyrelse.

Någon utvidgning i egentlig mening av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet

synas skogsstyrelsens ifrågavarande anslagsberäkningar sålunda icke

innebära.

Statskontoret har ifrågasatt vissa ändringar i formerna för medelsanvisningen

till skogsvårdsstyrelserna. Den nuvarande uppdelningen av medelsanvisningen

i ett avlönings- och ett omkostnadsanslag har emellertid genomförts

först från och med ingången av innevarande budgetår. Jag anser

det lämpligt, att närmare erfarenheter av det nuvarande systemet avvaktas,

innan någon ändring av detsamma överväges.

Jag övergår härefter till en närmare prövning av medelsbehovet under

förevarande anslag för nästkommande budgetår. Vad då först angår skogsvårdsstyrelsernas

utgifter anser jag skogsstyrelsens beräkningar böra godtagas

i fråga om posterna avlöningar till tillfällig personal, traktamentsersättningar,

sjukvård, tjänstelokaler och expenser, inventarier, annan upplysning

och propaganda, kapital, återbetalning av lån samt oförutsedda utgifter.

Dessa poster torde alltså, såsom skogsstyrelsen föreslagit, böra uppräknas

med respektive 170 600, 40 700, 700, 42 500, 8 400, 4 200, 3 200, 89 200

samt 10 000 kronor till respektive 1 458 400, 1 820 700, 20 600, 607 300,

144 900, 73 600, 6 000, 212 200 samt 240 000 kronor. Jag vill här erinra om

att av det under posten återbetalning av lån upptagna beloppet, 212 200 kronor,

131 300 kronor avse återbetalning av erhållna frölån. Till frågan hur

denna återbetalning bör påverka beräkningen av inkomsterna av fröförsäljning

återkommer jag i det följande. Vidare anser jag posterna resekostnader,

kursverksamhet, övriga fastigheter och diverse i anslutning till vad skogsstyrelsen

föreslagit böra upptagas med respektive 1 664 100, 67 400, 136 300

och 51 000 kronor, innebärande minskningar å respektive 23 500, 42 800,

37 100 och 2 600 kronor.

Utgiftsposten skogsvårdsgårdar har av skogsstyrelsen upptagits till

1 627 700 kronor. Av detta belopp har ej mindre än tillhopa 890 000 kronor

avsetts till bestridande av byggnadskostnader för skogsvårdsgårdar i Stockholms

och Jämtlands län. Jag finner det visserligen i och för sig önskvärt,

att dessa län snart skola erhålla ändamålsenliga skogsvårdsgårdar. Med

hänsyn till att redan ett uppehållande av den löpande verksamheten vid

skogsvårdsstyrelserna under nästa budgetår kommer att kräva avsevärt

ökade insatser från det allmännas sida och med hänsyn jämväl till rådande

s. 113 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

113

läge på byggnadsmarknaden kan jag emellertid icke förorda, att berörda

byggnadsföretag nu skola igångsättas. Av samma skäl torde även i övrigt

ifrågavarande post böra reduceras. Jag anser, att posten bör upptagas till

637 700 kronor eller 382 000 kronor mindre än för löpande budgetår.

Någon medelsanvisning för att möjliggöra uppräkning av den utgående

behållningen hos vissa skogsvårdsstyrelser synes icke böra ifrågakomma.

I anslutning till det anförda skulle följaktligen skogsvårdsstyrelsernas

omkostnader för nästa budgetår — bortsett från utgifter för fröoch

plantförsörjning — komma att uppgå till (1 458 400 -f- 1 820 700 +

20 600 + 607 300 + 144 900 + 73 600 + 6 000 + 212 200 + 240 000 +

1 664 100 + 67 400 + 136 300 + 51 000 + 637 700 =) 7 140 200 kronor.

Vad härefter angår kostnaden för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för

frö- och plantför sörj ningen vill jag först erinra om att jag vid behandlingen

av frågan om anslag till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för innevarande

budgetår uttalade, att enligt min mening ifrågavarande verksamhet

under detta budgetår borde hållas inom en sådan ram, att nettoförlusten

begränsades till 375 000 kronor. För instundande budgetår har

skogsstyrelsen räknat med att nettoförlusten skall uppgå till omkring

436 000 kronor. Härvid har skogsstyrelsen antagit att fröförsörjningen skall

visa en vinst å omkring 59 000 kronor samt verksamheten för plantförsörjningen

en förlust å omkring 495 000 kronor. I detta sammanhang bör

emellertid uppmärksammas, att skogsstyrelsen under utgiftsposten återbetalning

av lån upptagit ett belopp av 131 300 kronor för återbetalning

av frölån. Dessa lån ha lämnats för att giva skogsvårdsstyrelserna möjlighet

att under goda fröår omhändertaga mer frö än som motsvarar det omedelbara

behovet och att på så sätt få till stånd ett lager av frö, vilket efter

hand avvecklas genom försäljning av det insamlade fröet. Då denna avveckling

normalt bör kunna ske i ungefärligen samma takt som den, med

vilken lånen skola amorteras, synes det befogat att räkna med att amorteringskostnaden

i princip skall kunna täckas genom ökade inkomster av

fröförsäljning.

Det är självfallet utomordentligt angeläget, att det skogliga uppbyggnadsarbetet

ej skall hämmas av brist på frö- och plantmaterial. Det bör

emellertid i detta sammanhang ihågkommas, att skogsvårdsstyrelserna under

de senaste åren erhållit och även under instundande budgetår torde

kunna påräkna ej oväsentliga belopp ur prisutjämningsmedel för utvidgning

av fröklängningsanstalter och plantskolor samt mekanisering av driften

vid dessa.

Med hänsyn bland annat till nu anförda förhållanden synes det mig rimligt

att räkna med att verksamheten för fröförsörjningen bör kunna giva

ett överskott, som åtminstone i det närmaste förslår även till amortering

av beviljade frölån, eller 120 000 kronor. Då nettoförlusten å plantförsörjningsverksamheten

torde böra uppskattas till det av skogsstyrelsen angivna

beloppet av 495 000 kronor, synes man alltså för ifrågavarande verksamhetsgrenar

tillsammantagna för instundande budgetår böra räkna med

8 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 1.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

en nettoförlust av i runt tal 375 000 kronor, eller samma belopp som antagits

beträffande löpande budgetår.

Skogsvårdsstyrelsernas övriga inkomster ha av skogsstyrelsen uppskattats

till 2 977 200 kronor. Av detta belopp avse 2 347 900 kronor biträdesersättningar

och intäkter i övrigt av utförda uppdrag, 486 800 kronor skogsvårdsgårdar,

77 100 kronor övriga fastigheter, 49 200 kronor kapital samt

16 200 kronor diverse. Dessa styrelsens beräkningar synas mig böra godtagas

utom i vad gäller förstnämnda båda poster. Det förefaller mig försvarligt

att räkna med något högre inkomster av biträdesersättningar än skogsstyrelsen

ansett sig böra göra. Ifrågavarande inkomstpost synes sålunda

kunna upptagas till åtminstone 70 000 kronor mer än det av skogsstyrelsen

angivna beloppet. Vad härefter angår posten skogsvårdsgårdar ingår däri

bland annat ett belopp av 200 000 kronor utgörande beräknat bidrag från

Jämtlands läns landsting till byggnadskostnaderna till förenämnda skogsvårdsgård

i Jämtlands län. Vidare ingår däri ett belopp av 15 000 kronor utgörande

avkastning av skogsvårdsgården, som avsetts skola användas för att

täcka en del av nämnda byggnadskostnader. Då jag såsom förut anförts,

anser denna gård icke för närvarande böra komma till stånd, bör ifrågavarande

inkomstpost minskas med nämnda belopp till 271 800 kronor.

Skogsvårdsstyrelsernas inkomster av andra verksamhetsgrenar än frö- och

plantförsörjningen torde sålunda böra upptagas till (2 417 900 -f- 271 800

+ 77 100 + 49 200 + 16 200 =) 2 832 200 kronor.

Med utgångspunkt från nu angivna beräkningsgrunder skulle till täckande

av skogsvårdsstyrelsernas omkostnader behövas ett belopp av

(7 140 200 -f- 375 000 — 2 832 200 =) 4 683 000 kronor. Härutöver synes

emellertid liksom för tidigare budgetår böra upptagas ett särskilt belopp till

Kungl. Maj :ts förfogande för bestridande av uppkommande utgifter av

mera betydande storleksordning. För detta ändamål har skogsstyrelsen beräknat

ett belopp av 500 000 kronor. Enligt min mening torde emellertid

ifrågavarande belopp kunna begränsas till 400 000 kronor. Jag har härvid

utgått från att medelsbehovet för genomförande av de av 1949 års jorderosionskommitté

föreslagna åtgärderna för produktion av läplantor bör,

därest så efter närmare beredning av frågan finnes lämpligt, kunna få täckas

i denna ordning. Å andra sidan torde till täckande av förevarande omkostnader

i viss mån böra tagas i anspråk skogsvårdsstyrelsernas egna kapitaltillgångar.

Skogsstyrelsen har härför beräknat 648 200 kronor. Av detta

belopp avses emellertid 325 000 kronor till den av styrelsen föreslagna skogsvårdsgården

i Jämtlands län. I anslutning till vad jag förut anfört i detta

ämne torde förstnämnda belopp därför böra reduceras till 321 200 kronor.

Vidare anser jag att man med hänsyn till de reservationer som tidigare brukat

föreligga bör kunna räkna med att en reservation å åtminstone omkring

100 000 kronor å innevarande års anslag skall finnas vid ingången av nästa

budgetår. Ifrågavarande anslag bör följaktligen för budgetåret 1950/51 uppföras

med (4 683 000 + 400 000 — 321 200 — 100 000 =) avrundat 4 662 000

kronor. I förhållande till medelsanvisningen för ändamålet för innevarande

s. 115 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

115

budgetår innebär detta en ökning med 700 400 kronor. Tages emellertid hänsyn

till att minskningen av utgiftsposten kursverksamhet å 42 800 kronor

endast innebär en överflyttning till annat anslag, blir den faktiska ökningen

(700 400 + 42 800 ==) 743 200 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stater

för skogsvårdsstyrelserna för nästa budgetår.»

Utskottet. Liksom skogsstyrelsen och departementschefen anser utskottet,

att även för nästa budgetår medel böra ställas till skogsvårdsstyrelsernas

förfogande i sådan utsträckning, att verksamheten kan uppehållas i en omfattning,

som motsvarar ungefär 65 % av normalprogrammet. Med utgångspunkt

härifrån biträder utskottet vad Kungl. Maj :t under förevarande punkt

föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Skogsvård m. in.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 4 662 000 kronor.

172:o) Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag. Av det för innevarande

budgetår anvisade anslaget å 700 000 kronor ha avsetts högst 650 000

kronor såsom bidrag till markägare, förvaltningsbidrag till Skogssällskapet

samt ersättning till skogsvårdsstyrelserna för av dem fritt utlämnat skogsodlingsmaterial,

dock att för sistnämnda ändamål må tagas i anspråk högst

50 000 kronor, samt förslagsvis 50 000 kronor till åtgärder mot skadegörelse

av skogsinsekter. Härjämte må erinras, att 1949 års riksdag (IX H. T. p. 157;

r. skr. nr 9) bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva, att nyssnämnda bidragssumma

å 650 000 kronor finge överskridas med belopp motsvarande den

odisponerade behållningen å statens skogsutdiknings- och skogsodlingsanslag,

som inlevererats eller inlevereras till budgetutjämningsfonden.

Kungl. Maj :ts under punkten 189 (s. 300—302) gjorda förslag till anslagsanvisning

innebär att motsvarande anslag för innevarande budgetår uppräknas

med 300 000 kronor till 1 000 000 kronor.

Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt att anslaget måtte höjas

med 700 000 kronor till 1 400 000 kronor. Tillika har styrelsen räknat med

att ett belopp av omkring 200 000 kronor, som under nästa budgetår torde

kunna inlevereras till budgetutjämningsfonden i form av odisponerad behållning

å statens skogsutdiknings- och skogsodlingsanslag, skall få disponeras

för ändamålet.

Departementschefen har, efter redogörelse för av statskontoret avgivet

yttrande, anfört.

»Såsom skogsstyrelsen anfört är behovet av bidrag från förevarande anslag

mycket stort. De åtgärder, till vilka bidrag från anslaget kunna lämnas,

äro även av utomordentlig betydelse för det skogliga återuppbyggnadsarbetet.

Redan med hänsyn härtill är en uppräkning av anslaget för

nästa budgetår önskvärd. En sådan uppräkning motiveras även av att det

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

ej är osannolikt att man under nästa budgetår får att möta en vikande sysselsättning

inom skogsbruket. Igångsättande av bland andra sådana skogsvårdsåtgärder

som avses med ifrågavarande anslag kan i en dylik situation

verksamt bidraga till att avvärja en arbetslöshetskris. Emellertid kan jag i

nuvarande läge icke tillstyrka en anslagsökning i den omfattning som skogsstyrelsen

föreslagit. Jag föreslår för min del, att anslaget höjes med 300 000

kronor till 1 000 000 kronor, varav 50 000 kronor för bidrag till åtgärder mot

skadegörelse av skogsinsekter och 950 000 kronor för övriga med anslaget

avsedda ändamål. För ersättning till skogsvårdsstyrelserna för av dem fritt

utlämnat skogsodlingsmaterial torde vidare böra avses högst 50 000 kronor.

Tillika torde, i likhet med vad som skett för löpande budgetår, Kungl.

Maj :t böra erhålla bemyndigande att medgiva, att det nyss angivna maximibeloppet

för bidrag till andra ändamål än bekämpande av skogsinsekter

må överskridas med belopp, motsvarande summan av de medel som under

budgetåret 1950/51 inlevereras till budgetutjämningsfonden i form av odisponerad

behållning å statens skogsutdiknings- och skogsodlingsanslag.

Skogsstyrelsen har räknat med att en dylik behållning av cirka 200 000 kronor

skulle komma att stå till förfogande. Hinder torde slutligen icke böra

möta, att denna behållning även må disponeras under senare budgetår.»

Utskottet. Utskottet, som icke har något att erinra mot framställningen,

hemställer,

att riksdagen må

a) till Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000

kronor;

b) medgiva, att under samma budgetår må från nämnda

anslag för andra med detsamma avsedda ändamål än bekämpande

av skogsinsekter beviljas bidrag å tillhopa högst

950 000 kronor;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva, att den bidragssumma,

som står till förfogande för de under b) avsedda

ändamålen, må överskridas med belopp motsvarande den

odisponerade behållning å statens skogsutdiknings- och

skogsodlingsanslag, som inlevererats till budgetutjämningsfonden.

173:o) Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild

ägo. Kungl. Maj:t har under punkten 190 (s. 302—303) föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår till ändamålet anvisa ett anslag av 2 200 000 kronor,

vilket belopp överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår

med 700 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1: 268 av herr Gränebo

m. fl. och II: 326 av herr Hedlund i Rådom m. fl., vari hemställts att

s. 117 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

117

ifrågavarande anslag måtte för budgetåret 1950/51 anvisas med ett till

4 000 000 kronor förhöjt belopp.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet

hänvisa till dessa.

Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte höjas

med 2 500 000 kronor till 4 000 000 kronor, varav 5 000 kronor skola disponeras

för anordnande av fortbildningskurser i skogsvägbyggnad. Som motiv

för sin hemställan har styrelsen anfört följande.

1936 års skogsutredning angav i sitt under år 1943 avgivna betänkande

(SOU 1943:4) det årliga behovet av medel för utdelning av bidrag till

skogsvägbyggnad under en 10-årsperiod till 4 000 000 kronor. Såvitt erfarenheterna

visa, har utredningen icke överskattat detta behov. Av olika skäl,

tidtals brist på arbetskraft, ha likväl medel icke anvisats på långt när i

nämnda utsträckning. Det är därför ur skoglig synpunkt angeläget, att omfattningen

av skogsvägbyggandet snarast kan vidgas genom ökad medelstilldelning.

Om avverkningarna under de närmaste åren skulle minska därhän, att

svårigheter uppstå att sysselsätta skogsarbetarna under vintern, synes det

lämpligt att uppskjuta avverkningsarbetena till de vintermånader, då andra

skogliga arbeten icke kunna utföras, och utöka omfattningen av sistnämnda

arbeten, främst sådana som kunna bedrivas även sent på hösten.

Av de skogliga arbetena kommer skogsvägbyggnad härvid närmast i fråga.

För närvarande äro ett så stort antal skogsvägar planlagda, att möjlighet

finnes att utvälja sådana objekt, som äro särskilt lämpliga ur sysselsättningssynpunkt.

Men även om så sker blir en vägbyggnadsverksamhet, som

skall få någon väsentlig effekt ur nämnda synpunkt, relativt kapitalkrävande.

En del av arbetena utföres nämligen huvudsakligen med maskin.

Den nu föreslagna anslagshöjningen avser att möjliggöra ökad sysselsättning

för de skogsarbetare, av vilka skogsbruket på lång sikt har behov.

Skulle däremot mera allmän arbetslöshet inträffa, erfordras åtgärder av

helt annan storleksordning.

Statskontoret har i nuvarande läge och med hänsyn till den betydande reservationen

å anslaget — den 1 juli 1949 uppgående till i runt tal 4 760 000

kronor -— funnit anledning ej föreligga att ställa ökade medel till förfogande

under anslaget.

Departementschefen har anfört.

»Jag torde få erinra, att Kungl. Maj :t genom beslut den 7 oktober 1949

medgivit skogsstyrelsen att disponera vad av det för budgetåret 1947/48

anvisade skogsväganslaget alltjämt kvarstod spärrat, eller 700 000 kronor.

Även med vederbörlig hänsyn härtill torde emellertid anslaget för nästkommande

budgetår böra väsentligt uppräknas. De synpunkter, som föranlett

mig att förorda en betydande ökning av medelsanvisningen under statens

skogsförbättringsanslag, göra sig nämligen i lika hög grad gällande vid bedömandet

av nu förevarande anslagsfråga. Det bör i detta sammanhang även

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

framhållas att, enligt vad jag inhämtat, den av statskontoret omförmälda

anslagsreservationen den 1 juli 1949 utgjordes av medel, som tilldelats olika

företag men på grund av gällande bidragsbestämmelser ännu icke utbetalats.

Ifrågavarande reservation är sålunda i realiteten redan disponerad.

Vad angår anslagets storlek har skogsstyrelsen föreslagit en höjning med

2 500 000 kronor till 4 000 000 kronor. En så stor anslagsökning kan jag

dock icke tillstyrka. Enligt min mening torde en uppräkning av anslaget

med 700 000 kronor till 2 200 000 kronor få anses till fyllest i nuvarande läge.

Hinder torde icke höra möta, att av anslaget högst 5 000 kronor tagas i

anspråk för anordnande av fortbildningskurser i skogsvägbyggnad. Vidare

torde från anslaget få utgå förvaltningsbidrag till skogssällskapet enligt

gällande grunder.»

Utskottet. Även de åtgärder, till vilka bidrag kunna lämnas från ifrågavarande

anslag, äro av mycket stor betydelse för det rationella skogsbruket.

Det torde därför såsom skogsstyrelsen framhållit vara angeläget, att byggandet

av skogsvägar m. m. med det snaraste kan vidgas. Härtill kommer

att nämnda åtgärder äro lämpliga för att möta en vikande sysselsättning

inom skogsbruket. En väsentlig ökning av medelsanvisningen för ändamålet

torde fördenskull böra äga rum för nästa budgetår.

I nuvarande ekonomiska läge är utskottet emellertid icke berett att tillstyrka

en så stor uppräkning av anslaget, som måhända i och för sig skulle

vara väl motiverad. Efter överväganden har utskottet därför stannat för att

biträda den mindre höjning om 700 000 kronor, som Kungl. Maj :t föreslagit.

Ej heller vad Kungl. Maj:t i övrigt anfört under förevarande anslagspunkt

föranleder någon erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna 1: 268

och II: 326, till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 2 200 000 kronor.

174:o) Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland

m. m. Under punkten 191 (s. 304—305) har Kungl. Maj:t till förevarande ändamål

hemställt om ett anslag av 1 200 000 kronor, vilket med 200 000 kronor

överstiger nu gällande anslagsanvisning.

Departementschefen har, efter redogörelse för av skogsstyrelsen framställt

förslag ävensom för yttrande av statskontoret, anfört följande i ärendet.

»Jag har tidigare förordat ej oväsentliga anslagshöjningar beträffande

såväl statens skogsförbättringsanslag som anslaget till väg- och flottledsbyggnader

i enskild ägo. Av de skäl, som jag då anfört, finner jag det likaledes

önskvärt att omfattningen av den verksamhet, som bedrives med

anlitande av medel från det norrländska skogsproduktionsanslaget skall

kunna ökas under nästa budgetår. En sådan ökning framstår som önskvärd

jämväl med hänsyn till angelägenheten av att den av skogsstyrelsen

s. 119 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

119

omnämnda betydande balansen i form av äldre, ännu icke bifallna ansökningar

om bidrag skall kunna minskas.

I riksstaten har för innevarande budgetår under ifrågavarande anslag beviljats

ett belopp av 1 000 000 kronor. Ehuru anslaget även för budgetåret

1948/49 upptagits till samma belopp skedde i realiteten en ej oväsentlig

anslagshöjning för innevarande budgetår genom att anslaget från och med

den 1 juli 1949 ej längre skall användas till betesförbättringsverksamhet

utanför lappmarkerna eller till förvaltningsbidrag i samband med sådan

verksamhet. De medel som stå till förfogande för innevarande budgetår ha

vidare ökats genom att Kungl. Maj :t genom beslut den 7 oktober 1949 medgivit

skogsstyrelsen att disponera kvarstående spärrat belopp, 350 000 kronor,

av det för budgetåret 1947/48 beviljade anslaget.

Vad angår storleken av det anslag, som bör beviljas för nästa budgetår,

må först framhållas att, enligt vad jag inhämtat, den av statskontoret omförmälda

reservationen den 1 juli 1949 utgjordes aV medel, som tilldelats

olika företag men på grund av gällande bidragsbestämmelser icke utbetalats.

Reservationen är sålunda i själva verket redan tagen i anspråk. Såsom

jag förut framhållit, anser jag det önskvärt att anslaget skall höjas. Det

synes mig dock tillräckligt, därest anslaget för nästa budgetår bestämmes

till 1 200 000 kronor.

I detta sammanhang torde jag även få upptaga en fråga om ändring i

bestämmelserna om beviljande av bidrag ur ifrågavarande anslag. Enligt

dessa ankommer det på Kungl. Maj :t att besluta om anvisande av medel,

som skola utbetalas såsom statsbidrag. Ifråga om skogsförbättringsanslaget

äger däremot skogsstyrelsen befogenhet att besluta om bidrag. Någon anledning

att uppehålla en dylik skillnad mellan de båda anslagen synes ej

föreligga. Därest riksdagen ej har något att erinra däremot, torde därför

beslutanderätten rörande medelsanvisning från skogsproduktionsanslaget

böra överflyttas från Kungl. Maj :t till skogsstyrelsen. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser härom.»

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad

skogsproduktion i Norrland m. m. för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

175:o) Skogsvård m. ni.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. ni. Under

anslagsrubriken Skogsvård in. in.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser har

för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 145 000 kronor

(prop. nr 124; r. skr. nr 346). Vidare ha för samma budgetår till Skogsvård

in. in.: Bidrag till vissa föreningar samt till Kurser för virkesmätare

in. in. anvisats obetecknade anslag av 5 000 respektive 10 000 kronor.

Kungl. Maj :t har under punkten 192 (s. 305—308) hemställt, att för nästa

budgetår måtte till ifrågavarande ändamål anvisas ett anslag av 265 000

kronor.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens första

kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 182, av herr Persson, Helmer,

vari hemställts att riksdagen måtte till skogsvård m. in.: Bidrag till

vissa skogsbrukskurser in. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 436 250 kronor ävensom i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om skyndsam omarbetning av nuvarande statsbidragsbestämmelser

för skogsbrukskurser.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionen hänvisas till denna.

Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande — under åberopande av i det

följande återgivna motiv — hemställt att för budgetåret 1950/51 måtte anvisas
1.

till bidrag till vissa skogsbrukskurser ett med 230 000 kronor till

375 000 kronor förhöjt anslag enligt följande beräkning:

Kurstyp m. m. 1949/50 Ökning

Ungdomskurser................................ 35 000 45 000

Skogsarbetarkurser ............................ 35 000 43 000

Förmanskurser ............................... 10 000 10 000

Körarkurser .................................. 3 000 17 000

Kombinerade kurser............................ — 60 000

Instruktionsverksamhet ........................ 27 000 3 000

Fortbildningskurser ........................... 15 000 10 000

Skogsbrukskurser (SFS 389/1949) .............. 20 000 22 000

Kvarstående bidrag avseende föregående budgetår . . — 10 000

Oförutsett..................................... _ io 000

Summa kronor 145 000 230 000;

2. till kurser för virkesmätare m. in. ett med 5 000 kronor till 15 000 kronor

förhöjt anslag; samt

3. till bidrag till vissa föreningar ett oförändrat anslag av 5 000 kronor.

Motiv. 1. Skogsstyrelsen erinrar, att den skogliga yrkesundervisningsverksamheten

icke beräknats kunna komma i gång på allvar enligt de nya

riktlinjerna under innevarande budgetår. Tillräckliga erfarenheter väntas

emellertid skola uppnås för en utveckling och intensifiering av verksamheten

redan under nästkommande budgetår. Då den nya form för den skogliga

yrkesutbildningen, som beslutats vid 1949 års riksdag, mötts med stort intresse,

är det av vikt, att tillräckliga medel ställas till förfogande för ändamålet.

Skogsvårdsstyrelserna ha för sin del funnit sig böra räkna med en väsentlig

utökning av verksamheten och äskat tillhopa 436 250 kronor. Enligt

skogsstyrelsens mening bör emellertid anslagstilldelningen kunna begränsas

till 375 000 kronor. Skogsstyrelsen beräknar härvid, att följande

antal kurser skola hållas under nästa budgetår, nämligen 18 ungdomskurser,

20 skogsarbetarkurser, 11 förmanskurser, 20 körarkurser, 36 kombinerade

s. 121 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i. 121

kurser, 4 fortbildningskurser (i skogsstyrelsens regi) samt 42 skogsbrukskurser.

Bidragsbehovet till körarkurser beräknades för innevarande budgetår till

3 000 kronor med utgångspunkt från att kurserna skulle få en längd av 1 å 2

dagar, enär längre kurser befarades icke kunna samla tillräckligt antal

deltagare. Skogsvårdsstyrelserna anordnade emellertid under budgetåret

1948/49 5 körarkurser av en veckas längd, vilka blevo synnerligen uppskattade.

För dessa kurser utgick statsbidrag med sammanlagt 16 385 kronor.

Mot bakgrunden härav beräknar skogsstyrelsen medelsbehovet för körarkurser

under budgetåret 1950/51 till 20 000 kronor.

Den kombinerade undervisningen har hittills tillämpats i förhållandevis

liten omfattning inom skogsbruket. De skogsvårdsstyrelser, som äga praktisk

erfarenhet på området, ha emellertid uttalat sig mycket positivt för

metoden. Skogsstyrelsen beräknar, att anordningen med kombinerade kurser

kommer att utnyttjas i betydligt större omfattning, allteftersom eleverna

få kontakt med denna undervisningsform. Medelsbehovet för sådan kursverksamhet

under budgetåret 1950/51 uppskattar skogsstyrelsen till 60 000

kronor.

Enär bristen på personal med utbildning för handhavande av verksamheten

innebär ett hinder för att bedriva denna i önskvärd omfattning, bör

antalet fortbildningskurser ökas. Med anledning härav beräknas medelsbehovet

för dylika kurser uppgå till ett från 15 000 till 25 000 kronor förhöjt

belopp.

2. Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget till kostnader för

virkesmätning må enligt riksdagens medgivande 5 000 kronor tagas i anspråk

för bestridande av kostnaderna för i prop. nr 95/1947 närmare omförmälda

undersökningar rörande mätning av sågtimmer. Motsvarande medgivanden

ha lämnats för tidigare budgetår. Jämväl under budgetåret 1950/51

torde det vara nödvändigt att företaga vissa provmätningar och provsågningar.

Kostnaderna härför uppskattas till förslagsvis 5 000 kronor.

Skogsstyrelsen har i samband med behandlingen av anslagen till styrelsen

föreslagit att de egentliga kostnaderna för virkesmätningen skola överföras

till sagda anslag. Därest detta förslag bifalles, synes det lämpligast, att medel

för nyssnämnda mätningsundersökningar anvisas under anslaget till

kurser för virkesmätare m. m. I samband härmed torde anslaget få ombildas

till förslagsanslag.

Statskontoret har i avgivet yttrande anfört, att anslaget till bidrag till

vissa skogsbrukskurser bör uppföras med oförändrat belopp i avvaktan på

närmare erfarenheter rörande den skogliga undervisningsverksamheten. I

övrigt ha skogsstyrelsens förevarande anslagsäskanden icke föranlett någon

erinran från statskontorets sida.

Departementschefen har anfört.

»Enligt vad närmare framgår av propositionen nr 124/1949 har det för

innevarande budgetår anvisade anslaget till bidrag till vissa skogsbrukskur
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

ser beräknats med den utgångspunkten, att den med anslaget avsedda kursverksamheten

till en början skulle ha blott försökskaraktär. Till nästa budgetår

torde emellertid, såsom skogsstyrelsen framhållit, tillräckliga erfarenheter

ha vunnits för att ifrågavarande kursverksamhet skall kunna utökas

betydligt. Med hänsyn till den stora betydelse det har att en effektiv

yrkesutbildning skall komma till stånd även på detta hittills relativt förbisedda

område anser jag mig böra förorda, att för nästa budgetår medel

beräknas till en kursverksamhet i ökad omfattning. Jag föreslår, att för ändamålet

beräknas ett med 105 000 kronor till 250 000 kronor förhöjt belopp.

Samtidigt vill jag emellertid framhålla, att jag vid medelsberäkningen

utgått från att vissa kostnader å omkring 43 000 kronor skola överföras

hit från posten kursverksamhet under skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag.

Den verkliga anslagsökningen blir därför endast cirka 62 000 kronor.

Till kurser för virkesmätare m. in. torde böra beräknas ett oförändrat

belopp av 10 000 kronor.

Vad slutligen angår medelsanvisningen till bidrag till vissa föreningar torde

för detta ändamål för nästa budgetår böra upptagas ett oförändrat belopp

av 5 000 kronor. Härav böra liksom för innevarande budgetår 4 000

kronor avses för Svenska skogsvårdsföreningen och 1 000 kronor för Norrlands

skogsvårdsförbund. Jag torde i detta sammanhang jämväl få erinra

att 1949 års riksdag (IX H.T. 1949 p. 160; r. skr. nr 9) medgivit, att Kungl.

Maj:t finge för år 1949 tilldela Föreningen för växtförädling av skogsträd

bidrag med 45 000 kronor ävensom att bidraget finge utgå från domänfondens

driftsmedel. Därest erinran från riksdagens sida icke göres, torde ett

lika stort bidrag av nämnda driftsmedel få tilldelas föreningen även för år

1950.

Medelsanvisningarna till de i det föregående omförmälda ändamålen torde

från och med nästa budgetår böra ske från ett gemensamt anslag, benämnt

Skogsvård in. m.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m. Jag föreslår alltså,

att för budgetåret 1950/51 under nämnda rubrik upptages ett anslag av

(250 000 -f- 10 000 -f- 5 000 =) 265 000 kronor. Anslaget synes böra givas

karaktär av reservationsanslag.»

Utskottet. Den skogliga yrkesundervisningsverksamheten erhöll sin nuvarande

utformning vid 1949 års riksdag. I samband därmed betonades, att

verksamheten till en början skulle ha försökskaraktär. Sedan någon erfarenhet

på området numera vunnits, torde medel böra beräknas till en ökad

sådan verksamhet. Därvid synes dock kostnaden för verksamheten i nuvarande

läge skäligen böra hållas inom gränserna för den av Kungl. Maj :t

föreslagna medelsanvisningen.

Med hänsyn till att tillräcklig erfarenhet ännu saknas i fråga om verksamheten

anser utskottet det vara för tidigt att, såsom yrkats i motionen

I: 182, nu taga en ändring av bidragsbestämmelserna under övervägande.

Vad Ivungl. Maj :t i övrigt anfört under denna punkt biträdes av utskottet.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

123

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionen I: 182, till Skogsvård m. m.:

Bidrag till vissa skogsbrukskurser in. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kronor.

176:o) Kostnader för virkesmätning. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 193 (s. 308—309) — innebärande anslagsanvisning

med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för virkesmätning för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

177:o) Kostnader i samband med upplåtande av viss utsyningsrätt å kronoskogar

i Västerbottens eller Norrbottens län. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts

under punkten 194 (s. 309) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Kostnader i samband med upplåtande

av viss utsyningsrätt å kronoskogar i Västerbottens

eller Norrbottens län för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kronor.

178:o) Belöningar för rovdjurs dödande. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 195 (s. 309) om oförändrad medelsanvisning för ändamålet

biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Belöningar för rovdjurs dödande för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

179:o) Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur. Vad Kungl. Maj:t hemställt

under punkten 196 (s. 310), innefattande medelsanvisning med oförändrat

belopp, biträdes av utskottet. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättning för av rovdjur dödade

tamdjur för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

K. Lantmäteriväsendet.

180ro) Lantmäteristyrelsen: Avlöningar. Kungi. Maj:ts framställning under

punkten 197 (s. 310—321) innefattar — förutom fastställande av ändrad avlöningsstat

för lantmäteristyrelsen — en anslagsanvisning till avlöningar

med 679 500 kronor, vilket belopp med 43 500 kronor överstiger anvisningen

för innevarande budgetår. Ökningen hänför sig med 27 000 kronor till

avlönande av tillfällig arbetskraft å styrelsens kamrerarkontor, med cirka

9 600 till en tjänst såsom förste mätningstekniker i lönegrad Cg 21 samt

med återstoden till löneklassuppflyttningar samt vikariats- och övertidsersättningar

in. in.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen i samband med anslagsäskandena

å tilläggsstat för budgetåret 1949/50 medgivit, att icke-ordinarieposten

av ifrågavarande anslag får överskridas med högst 27 000 kronor för avlönande

av tillfällig arbetskraft m. m. å kamrerarkontoret under nämnda

budgetår, biträder utskottet Kungl. Maj :ts framställning under denna punkt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantmäteristyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
-

slagsvis .................................. 329 300

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 286 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 63 000

Summa kronor 679 500;

b) till Lantmäteristyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 679 500 kronor.

181 :o) Lantmäteristyrelsen: Omkostnader. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 198 (s. 321—322) — innefattande en med 3 000

kronor till 99 000 kronor ökad medelsanvisning — och hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 99 000

kronor.

182:o) Lantmäteristyrelsen: Kartlagningsarbeten. I enlighet med Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 199 (s. 322—323) — innefattande oförändrad

medelsanvisning — hemställer utskottet,

s. 125 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

125

att riksdagen må till Lantmäteristijrelsen: Kartlagningsarbeten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

183:o) Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 200 (s. 324—327) innefattar medelsanvisning med ett

med 87 000 kronor till 2 550 000 kronor höjt belopp.

1 detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 37 av herr Karlsson,

Gustaf, in. fl. samt II: 38 av herr Johansson i Torp m. fl., i vilka motioner

hemställts att riksdagen måtte besluta inrätta en biträdande överlantmätarbefattning

i Ca 32 vid lantmäterikontoret i Göteborg i stället för en

lantmätarbefattning i Ca 29 samt för ändamålet anvisa 2 000 kronor för budgetåret

1950/51.

Beträffande de skäl, som anförts för motionerna, får utskottet hänvisa

till dessa.

Lantmäteristyrelsen har i skrivelse den 29 augusti 1949 hemställt, att

ifrågavarande anslag måtte uppräknas med 209 700 kronor till 2 672 700

kronor. Av ökningen hänföra sig 2 000 kronor till inrättandet av en biträdande

överlantmätarbefattning i Ca 32 i stället för en befattning såsom

lantmätare i Ca 29 vid lantmäterikontoret i Göteborg. Rörande detta utbyte

har lantmäteristyrelsen anfört i huvudsak följande.

Såsom motiv för ifrågavarande framställning framhåller styrelsen de svåra

arbetsförhållandena i Göteborgs och Bohus län. Styrelsen anför sålunda, att

länet kännetecknas av en under senare år allt intensivare fastighetsbildning

såväl för permanentbostäder som för fritidsbebyggelse. Antalet nya

förrättningar och uppdrag utgjorde under åren 1947 och 1948 sammanlagt

5 174. Detta är det högsta antalet nya förrättningar och uppdrag inom något

län i landet under denna tid. Fastighetsbildningen och särskilt avstyckningsverksamheten

möter också speciella svårigheter inom Göteborgs och Bohus

län. Detta beror framför allt på en onormalt stor brist på detaljplaner,

främst bvggnadsplaner. Genom ikraftträdandet av den nya byggnadslagstiftningen,

vilken i förhållande till äldre planlagstiftning väsentligt skärpt

kraven på planer för reglering av tätbebyggelse, har fastighetsbildningsverksamheten

kommit i ett kritiskt läge. Icke mindre än en tredjedel av

samtliga inom länet förekommande bostadsavstyckningar måste nu handläggas^

under förutsättning att länsstyrelsen lämnar dispens från avstyckningsförbud,

som utfärdats i avvaktan på att plan för berört område skall

utarbetas. Fn betydande uppgift föreligger även i fastighetsbildningsåtgärder

i länets många fiskelägen med där rådande invecklade och säregna fastighets-

och äganderättsförhållanden. Denna arbetsuppgift har dock ännu

icke påbörjats i nämnvärd omfattning på grund av brist på arbetskraft.

Den snabba utvecklingen på fastighetsbildningens och planväsendets område

i Göteborgs och Bohus län skulle i och för sig kunna anföras som motiv

för eu allmän omprövning av länets arbetskraftsfråga. Styrelsen anser

sig emellertid icke för närvarande böra påyrka detta. Eu viss förstärkning av

länskontorcts personal kommer styrelsen att genomföra redan innevarande

höst med för styrelsen tillgänglig arbetskraft. Emellertid kan icke på så

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

sält överlantmätarens personliga arbetsbörda och ansvar avlastas tillnärmelsevis

i den utsträckning, som är nödvändig. Härför erfordras en varaktig

förstärkning av kontoret med en synnerligen kvalificerad befattningshavare,

som kan handhava bland annat större delen av de på överlantmätaren

ankommande löpande uppgifterna inom kontoret. Endast om en

befattning som biträdande överlantmätare i lönegrad Ca 32 inrättas vid kontoret

blir det möjligt att förvärva och behålla en person med de synnerligen

stora kvalifikationer, som här erfordras. Kommer denna tjänst till stånd,

kan den nuvarande kontorslantmätarbefattningen i lönegrad Ca 29 tills

vidare slopas.

Statskontoret har, med hänsyn till att statsmakterna så sent som 1948

prövat behovet av biträdande överlantmätare i de olika länen, förklarat sig

icke kunna biträda det föreslagna utbytet.

Departementschefen har anfört.

»Länskontoret i Göteborg placerades vid omorganisationen 1948 beträffande

personalbehovet i en grupp, i vilken endast kontoret i Kalmar län

ansågs böra erhålla biträdande överlantmätare. Beträffande övriga kontor i

denna grupp uttalades, att den vidare utvecklingen av jordbrukets yttre

rationalisering borde avvaktas, innan dylika tjänster inrättades. Även om,

såsom framgått av vad lantmäteristyrelsen anfört rörande arbetsförhållandena

å länskontoret i Göteborg, överlantmätaren där har en mycket stor

arbetsbörda, är jag icke redan nu beredd tillstyrka, att kontorslantmätaren

därstädes skall utbytas mot en biträdande överlantmätare.

Då löneställningen för länskontorens personal prövades så sent som år

1948 kan jag icke förorda, att kansliskrivartjänsterna vid länskontoren i

Falun och Härnösand skola förändras till kanslisttjänster. Beträffande frågan

om en särskild befordringsgång för specialutbildad biträdespersonal

inom lantmäteristaten torde jag få erinra, att jag redan vid behandlingen

av styrelsens avlöningsanslag förklarat mig icke för närvarande kunna förorda

att en dylik befordringsgång skall införas.

Lantmäteristyrelsen har beräknat medelsbehovet till avlöningar åt extra

skrivbiträden samt tillfälliga biträden i kontorstjänst till sammanlagt 61 700

kronor. Styrelsen framhåller att den därvid endast räknat med sådan personal,

som redan finnes anställd. Emellertid är att märka, att ramen för

1948 års personalorganisation å kontoren ännu icke blivit fylld. I och med

att personalstyrkan utbygges torde behovet av extra och tillfällig personal

minska högst väsentligt. Jag anser det därför till fyllest, om 20 000 kronor

anvisas till avlönande av dylik personal under nästa budgetår.

Mot styrelsens äskanden i övrigt, vilka äro av i huvudsak automatisk karaktär,

har jag icke något att erinra.

I enlighet med vad jag anfört skulle anslaget behöva höjas med sammanlagt

87 000 kronor.»

Utskottet. Vid statsmakternas prövning år 1948 av personalbehovet vid

lantmäterikontoren i länen befanns länskontoret i Göteborg icke böra erhålla

någon biträdande överlantmätare. Såsom departementschefen fram
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

127

hållit uttalades samtidigt, att man borde avvakta den vidare utvecklingen

av jordbrukets yttre rationalisering, innan ytterligare sådana tjänster inrättades.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit bör enligt utskottets mening

ännu någon tid förflyta, innan frågan om inrättandet av en befattning

såsom biträdande överlantmätare vid nämnda länskontor på nytt upptages

till prövning. Utskottet kan fördenskull icke biträda yrkandena i motionerna

I: 37 och II: 38.

Framställningen i övrigt under ifrågavarande punkt föranleder icke någon

utskottets erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 37 och

II: 38,

a) fastställa följande avlöningsstat för lantmäterikontoren

i länen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
slagsvis

................................ 1 330 000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, för
slagsvis

................................ 24 000

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Orts-

till-

lägg

Titel

An-

tal

Kro-

nor

2 200

1500

150

Assistent i Västernorrlands län......

i

3 850

2 200

1500

—

Annan assistent ....................

i

3 700

Summa kronor

7 550

Anm. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 5,

10 och 15 år.

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

vis .................................... 932 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 264 000

Summa kronor 2 550 000;

b) till Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 550 000 kronor.

184:o) Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 201 (s. 327—328) innefattar en höjning av anslaget

med 86 000 kronor till 410 000 kronor. Höjningen hänför sig med 16 000

kronor till posterna sjukvård m. m. och reseersättningar samt med 70 000

kronor till posten övriga expcnscr. Sistnämnda uppräkning är betingad av

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att länskontoret i Älvsborgs län skall erhålla viss ny utrustning i samband

med inflyttning i nya lokaler.

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning under förevarande punkt föranleder

icke någon erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Lantmåterikontorcn i länen: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 410 000 kronor.

185:o) Lantmäterikontoren i länen: Utbildningskurser. I enlighet med

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 202 (s. 329) — innefattande

oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäterikontoren i länen: Utbildningskurser

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 14 500 kronor.

186:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Avlöningar. Under punkten

203 (s. 329—339) har Kungl. Maj :t hemställt om ett med 437 500 kronor

till 9 475 000 kronor höjt anslag.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 274 av herr Sundberg,

Carl, m. fl. samt II: 317 av herr Ericsson i Näs m. fl., i vilka motioner

yrkats att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t anhålla om upprättandet av en

speciell skiftesorganisation för Kalmar län.

Lantmäteristyrelsen har i skrivelse den 29 augusti 1949 hemställt, att anslaget

måtte höjas med 910 900 kronor till 9 948 400 kronor. Av höjningen

hänföra sig 90 258 kronor till omorganisation av skiftesverksamheten i Kopparbergs

län och 61 615 kronor till en särskild skiftesorganisation i Kalmar

län. I sina anslagsäskanden framlägger styrelsen vissa allmänna synpunkter

på arbetsbalansen inom lantmäteriväsendet.

Styrelsen hänvisar först till statsutskottets av riksdagen godkända utlåtande

nr 143/1949 i anledning av riksdagens år 1948 församlade revisorers

berättelse. Utskottet framhöll i utlåtandet, att den rådande situationen på

lantmäteriväsendets område finge betecknas som kritisk. Arbetsbalansen

inom lantmäteriets distriktsorganisation ävensom vid länskontoren vore nu

större än någonsin. Genom att i samband med jordbruksrationaliseringen

och den nya byggnadslagstiftningen utökade arbetsuppgifter tillförts lantmäteriorganisationen

syntes det vara att befara, att arbetsbalansen komme

att ytterligare stegras. Utskottet ansåg, att särskilda åtgärder snarast borde

vidtagas för att åstadkomma mera tillfredsställande förhållanden på förevarande

område. Det kunde enligt utskottet därvid icke undvikas, att frågan

om en viss tillfällig förstärkning av lantmäteriets personalorganisation upptoges

till prövning. Parallellt härmed borde emellertid alla möjligheter att

förenkla och rationalisera såväl arbetsmetoderna som själva förrättningsförfarandet

tillvaratagas.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

129

Lantmäteristyrelsen anför att de återgivna uttalandena av riksdagsrevisorerna

grundats på en inventering av arbetsbalansen inom lantmäteriet,

som styrelsen verkställt den 1 oktober 1948. En ny undersökning av arbetsbalansen

hade gjorts den 1 juni 1949. Det hade därvid framkommit, att balansen

— trots att hösten och vintern 1948 varit gynnsamma för fältarbeten

— ytterligare ökat med omkring fem procent. Den takt, i vilken nya förrättningar

och uppdrag strömmade in, visade även totalt ökande tendens.

Styrelsen förklarar, att de av riksdagen uttalade önskemålen om åtgärder

för att nedbringa arbetsbalansen inom lantmäteriväsendet och de aktuella

undersökningarna om balansens tillväxt föranlett styrelsen att i anslagsäskandena

för budgetåret 1950/51 begära medel för fortsatta personalförstärkningar

och för en råd åtgärder i syfte att effektivisera lantmäteriverksamheten.

Härför erfordras förhöjda anslag, vilket dock i viss utsträckning kompenseras

av höjda taxeinkomster för statsverket.

Beträffande den föreslagna särskilda skiftesorganisationen

i Kalmar län anför styrelsen i huvudsak följande.

Till en början erinrar styrelsen om att styrelsen i sina anslagsäskanden för

innevarande budgetår föreslog inrättande av en särskild skiftesorganisation

i Kalmar län. Förslaget motiverades med att det visat sig omöjligt för distriktsorganisationen

inom länet att jämsides med övriga förrättningar på ett

tillfredsställande sätt medhinna handläggningen av de tungarbetade och

tidsödande skiftesförrättningarna. Styrelsen framhåller, att arbetskraftssituationen

i länet under sistförflutna året ytterligare förvärrats. På grund av

den stigande arbetsmängden äro möjligheterna för distriktsorganisationen

att medverka i arbetet med jordbrukets yttre rationalisering mycket små.

Den yttre rationalisering, som åstadkommes genom skiftena, hotar nu att

helt avstanna. Enligt styrelsens mening kan inrättandet av en särskild skiftesorganisation

i länet icke längre uppskjutas. För denna bör avses en distriktslantmätare

som chef. Såsom biträdande förrättningsman ämnar styrelsen

disponera en av förfogandelantmätarna inom distriktsorganisationen.

Någon ny befattning behöver alltså icke inrättas för sistnämnda ändamål.

Då skiftesorganisationen behöver synnerligen kvalificerad mätningsteknisk

personal, vilken icke kan avvaras från distriktsorganisationen i övrigt, upptager

styrelsens förslag tre nya befattningar som mätningstekniker. Slutligen

räknar styrelsen för kontorsarbetet med ett kanslibiträde och tre kontorsbiträden.

Länsstyrelsen i Kalmar län samt lantbruksnämnderna i Kalmar läns norra

och södra områden ha i särskilda skrivelser hemställt, att frågan om inrättandet

av en särskild skiftesorganisation i länet måtte ånyo prövas.

Statskontoret har icke velat motsätta sig en omorganisation av skiftesverksamheten

i Kopparbergs län men har förklarat sig icke kunna tillstyrka

bifall till förslaget om cn särskild skiftesorganisation i Kalmar län.

Departementschefen har anfört.

»De utredningar, som lantmäteristyrelsen företagit rörande arbetsbalansen

inom lantmäteriets distriktsorganisation, visa cn fortgående stegring av

denna balans. En sådan stegring är desto betänkligare som det redan tidigare

på grund av anhopningen av arbetsuppgifter ofta förekommit oskäligt

långa dröjsmål med utförande av begärda förrättningar. Då uppenbarligen

stora samhällsekonomiska olägenheter kunna vållas av dylika dröjsmål fin
0

Bilumg till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 1.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

ner jag det angeläget att, såsom jämväl understrukits av riksdagen år 1949,

särskilda åtgärder skola vidtagas för att åstadkomma mera tillfredsställande

förhållanden på området. Lantmäteristyrelsen har nu för detta ändamål

föreslagit dels vissa personalförstärkningar, dels vissa andra åtgärder i

syfte att möjliggöra ett effektivt utnyttjande av arbetskraften. Härjämte

arbetar man emellertid såväl inom styrelsen som inom fastighetsbildningssakkunniga

på att så långt möjligt förenkla arbetsmetoderna och förrättningsförfarandet.

Det torde i detta sammanhang bland annat kunna nämnas

att fastighetsbildningssakkunniga den 31 oktober 1949 till Ivungl. Maj:t

framlagt förslag om vissa ändringar i jorddelningslagen. Dessa ändringar

avse huvudsakligen borttagande av en del föreskrifter av formell natur, vilka

icke ha någon större praktisk betydelse, men vilka kunna verka fördröjande

eller fördyrande på förrättningsarbetet. Dessa förslag behandlas för

närvarande i justitiedepartementet. Vidare kan påpekas att lantmäteristyrelsen

nämnda dag framlagt ett förslag till ny lantmäteritaxa, vilket innebär

en väsentlig förenkling av nu gällande taxebestämmelser och därigenom

är ägnat att minska det administrativa arbetet vid utställande av räkningar

för förrättningar och granskning av dessa räkningar.

Även om de möjligheter, som kunna finnas att förenkla och rationalisera

arbetet vid lantmäteriför rättningar na, i största möjliga utsträckning tillvaratagas,

torde det emellertid även vara nödvändigt att förstärka lantmäteriets

personalorganisation, om den nuvarande arbetsbalansen skall

kunna nedbringas inom rimlig tid. Härvid gäller det givetvis att tillse att

denna organisation får den sammansättning, som är lämpligast för att arbetet

skall kunna föras snabbt framåt med minsta möjliga kostnader. I

fråga om proportionerna mellan olika personalgrupper innebära de förslag

till utvidgningar, som lantmäteristyrelsen framlagt, vissa avvikelser från

den ram för distriktsorganisationen, som fastställdes av 1947 års riksdag.

Antalet lantmätare skulle sålunda även vid ett bifall till lantmäteristyrelsens

förslag komma att ligga ett gott stycke under sagda ram. Däremot

skulle ramen överskridas i någon mån beträffande kontorsbiträden och i

ganska avsevärd omfattning i fråga om mätningstekniker. I viss mån få

emellertid dessa avvikelser ses som ett led i det pågående rationaliseringsarbetet

inom lantmäteriväsendet, vilket arbete bland annat går ut på att

avlasta lantmätarna från sådant arbete, som ej oundgängligen kräver lantmätarutbildning.

Såväl med hänsyn härtill som i betraktande av att den

totala arbetsbelastningen för lantmäteriet ökat avsevärt anser jag därför

att hinder ej bör möta för att överskrida den av 1947 års riksdag fastställda

ramen, där detta kan anses påkallat av omständigheterna.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till frågan om en

förstärkning av lantmäteriets distriktsorganisation torde jag få övergå till

att behandla de olika av lantmäteristyrelsen föreslagna förändringarna.

Vad då först angår frågan om en ändring av den särskilda skiftesorganisationen

i Kopparbergs län finner jag, att lantmäteristyrelsen anfört

övertygande skäl för att en sådan ändring är oundgängligen påkallad. Jag

s. 131 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

131

kan även ansluta mig till styrelsens förslag om det sätt, på vilket omorganisationen

bör ske. Framhållas må, att förslaget endast innebär en obetydlig

ökning av kostnaderna för den lantmäteriutbildade personalen och

att denna kostnad torde mer än väl uppvägas av fördelen av att täta ombyten

på dessa tjänster kunna undvikas. Däremot innebär förslaget en ej

oväsentlig utvidgning av antalet mätningstekniker och biträden i kontorstjänst.

En sådan utökning torde emellertid vara nödvändig, om skiftena

skola kunna genomföras inom rimlig tid och därigenom möjlighet skapas

att få till stånd en verklig sanering av de ytterst otillfredsställande jordförhållandena

i denna del av landet.

Med hänsyn till vad som upplysts rörande arbetsbelastningen för distriktsorganisationen

i Kalmar län och det stora behovet av omskiften därstädes

finner jag jämväl lantmäteristyrelsens hemställan om inrättande av

en särskild skiftesorganisation i detta län vara befogad. I betraktande av att

jag nu föreslår en omorganisation av skiftesverksamheten i Kopparbergs

län anser jag mig dock förhindrad att samtidigt föra fram förslaget om

skiftesorganisationen i Kalmar län.

Enligt lantmäteristyrelsens förslag skulle vidare inrättas ett särskilt centralkontor

i Stockholm för vissa specialarbeten. Jag kan i princip ansluta

mig till styrelsens uppfattning om lämpligheten av att vissa arbeten, som

äro särskilt komplicerade eller lämpligen kunna utföras med användande

av speciella maskiner, skola uppdragas åt särskilt utbildad och med specialinstrument

försedd personal. Jag kommer även i det följande att vid behandlingen

av frågan om anslag till utrustning åt lantmäteriorganisationen

förorda, att medel skola beviljas för inköp av dylika specialinstrument.

Däremot anser jag det icke lämpligt att särskild personal skall beräknas

för det ifrågasatta centralkontoret. Personalbehovet för de specialarbeten,

som här kunna komma i fråga, bör i stället kunna tillgodoses inom distriktsorganisationens

allmänna ram.

Lantmäteristyrelsens beräkningar angående medclsbehovet för den lantmäteriutbildade

personalen vid distriktsorganisationen med undantag av

de särskilda skiftesorganisationerna äro i huvudsak av automatisk natur

och föranleda ej någon erinran från min sida. Det torde här få erinras

om att vid 1947 års omorganisation antalet lantmätare och aspiranter vid

full utbyggnad förutsattes skola uppgå till omkring 370. Även vid ett bifall

till förslaget om ändring i skiftesorganisationen i Kopparbergs län torde det

verkliga antalet under nästa budgetår icke komma att uppgå till mer än

omkring 345.

Antalet mätningstekniker och biträden i kontorstjänst förutsattes vid

1947 års omorganisation vid full utbyggnad skola uppgå till omkring 345

respektive 305. För innevarande budgetår har medel även beräknats för

nämnda antal befattningshavare i dessa kategorier. Lantmäteristyrelsen

har nu i sina anslagsäskanden beräknat medel för sammanlagt 402 mätningstekniker.

Av skäl, som jag förut angivit, anser även jag det nödvändigt

att den av 1947 års riksdag beslutade ramen för antalet mätningstekni
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

ker överskrides. Enligt min mening bör dock utvidgningen icke göras så

stor som lantmäteristyrclsen föreslagit. Jag föreslår sålunda att medel skola

beräknas för avlönande av sammanlagt 367 mätningstekniker. Därvid torde

fem nya tjänster i lönegrad Ce 21 böra avses för skiftesorganisationerna.

Av de övriga nya tjänsterna torde två böra placeras i lönegrad Ce 19. Vad

angår kontorspersonalen kan jag icke biträda lantmäteristyrelsens förslag

om inrättande av ett antal kontoristtjänster. Av skäl som angivits vid behandlingen

av anslagsäskandena för avlöning åt personal vid lantmäteristyrelsen

kan jag ej heller biträda förslaget om införande av en särskild befordringsgång

för viss kontorspersonal. Däremot anser jag även här en viss

utökning av personalen erforderlig. Jag förordar sålunda, att för nästa budgetår

medel skola beräknas för 314 biträden i kontor stjänst. Detta innebär

en ökning med nio biträden och motsvaras helt av den för skiftesorganisationerna

avsedda förstärkningen av dylik personal.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat erfordras en höjning av anslaget

med i runt tal 192 500 kronor. Av detta belopp hänföra sig omkring 75 500

kronor till de nya skiftesorganisationerna i Kopparbergs län, 21 000 kronor

till den lantmäteriutbildade personalen i övrigt samt 96 000 kronor till den

mätningstekniska personalen i övrigt. Härtill kommer en ökning av medelsbehovet

för lönegradsuppflyttningar enligt reglerad befordringsgång och

löneklassförändringar samt för vikariats- och övertidsersättningar m. in.,

vilken torde kunna uppskattas till i runt tal 250 000 respektive 20 000 kronor.

Å andra sidan minskas medelsbehovet med sammanlagt 25 000 kronor

avseende avlöningar till extra mätningstekniska biträden och tillfälliga

biträden i kontorstjänst. Anslaget bör sålunda höjas med (192 500 -f- 250 000

+ 20 000 — 25 000 =) 437 500 kronor.

Vid bifall till vad jag föreslagit bör den för lantmäteriets distriktsorganisation

gällande personalförteckning en ändras så, att dels en

distriktslantmätartjänst i Ca 32 och sex lantmätartjänster i Ce 29 avföras

från förteckningen, dels å förteckningen uppföras fem distriktslantmätartjänster

i Ce 32, dels antalet kanslibiträdestjänster ökas med två, dels ock

antalet lantmätartjänster å övergångsstat minskas med 20.»

Utskottet. Vad först angår yrkandet om inrättande av en särskild skiftesorganisation

i Kalmar län framhålles i motionerna I: 274 och II: 317, att det

inom länet finns ett stort antal byar, beträffande vilka skifte ännu icke begärts

eller påbörjats. Dessa byars areal uppskattas till sammanlagt omkring

44 000 hektar. Därjämte uppgives, att cirka 1 000 skiften, som begärts, antingen

ännu icke påbörjats eller också ha pågått kortare eller längre tid, i

vissa fall mer än ett tjugutal år. Med hänsyn till vad sålunda upplysts vill

utskottet understryka departementschefens uttalande, att det synes vara

befogat att inrätta en särskild skiftesorganisation i länet.

Emellertid är även en ändring av den särskilda skiftesorganisationen i Kopparbergs

län påkallad. I likhet med departementschefen anser sig utskottet

ej kunna tillstyrka såväl denna ändring som inrättandet av den särskilda

skiftesorganisationen i Kalmar län. Vid valet mellan dessa båda alternativ

s. 133 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

133

har utskottet stannat för att förorda nämnda ändring, vilken synes vara

oundgängligen nödvändig.

Vad i övrigt anförts under ifrågavarande punkt föranleder icke någon utskottets

erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å de likalydande motionerna 1:274

och II: 317,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för lantmäteriets distriktsorganisation,

som angivits i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för lantmäteriets distriktsorganisation,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

................................... 3 591 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ............................... 4 895 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 989 000

Summa kronor 9 475 000;

c) till Lantmäteriets distriktsorganisation: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 9 475 000

kronor.

187:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Omkostnader. Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 204 (s. 339—341) innefattar förslag om en

bland annat med hänsyn till medelsåtgången påkallad uppräkning av anslaget

med 675 000 kronor till 2 550 000 kronor. Utskottet biträder framställningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 2 550 000 kronor.

188:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Ersättning för''publik renovation.

I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 205 (s. 342)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:

Ersättning för publik renovation för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

189:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Utrustning. Utskottet biträder

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 206 (s. 342—345) — innefattande

en anslagshöjning med 102 500 kronor, därav 69 000 kronor för merkostnader

vid inköp av instrument till följd av devalveringen av den svenska

kronan — och hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:

Utrustning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 252 500 kronor.

190 :o) Kostnader för kurser för lantmäteritekniska biträden m. fl. I enlighet

med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 207 (s. 345) — innefattande

medelsanvisning med ett med 85 000 kronor till 14 100 kronor minskat

belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för kurser för lantmäteritekniska

biträden m. fl. för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 14 100 kronor.

191 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till utflyttnings-,

väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften. Utskottet

biträder Kungl. Maj :ts under punkten 209 (s. 347) gjorda framställning om

oförändrad medelsanvisning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

m. m.: Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader

i sammanhang med skiften för budgetåret 1950/

51 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.

192 :o) Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprättande av fastighetsregister

m. m. Kungl. Maj:ts framställning under punkten 211 (s. 348)

— innefattande oförändrad medelsanvisning — tillstyrkes av utskottet, som

alltså hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till städer och vissa andra samhällen

för upprättande av fastighetsregister m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

193:o) Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj:ts framställning under punkten 212 (s. 348) om oförändrad

medelsanvisning och hemställer,

att riksdagen må till Vissa avstgcknings- och mantalssättningsförrättningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

135

194:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Kungl. Maj:ts under

punkten 213 (s. 348) gjorda framställning om medelsanvisning med ett

med 700 till 5 400 kronor höjt belopp biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Tilläggsavvittring i Västerbottens läns

lappmark för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

5 400 kronor.

195 :o) Ströängars indragande till kronan. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 214 (s. 349) om medelsanvisning med ett med

2 100 kronor sänkt belopp och hemställer alltså,

att riksdagen må till Ströängars indragande till kronan för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 7 200 kronor.

196:o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 215 (s. 349) innefattar medelsanvisning med ett

med 29 000 kronor till 35 000 kronor nedsatt belopp. Utskottet biträder framställningen

och hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för provskiften i Kopparbergs

län för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

35 000 kronor.

L. Rikets allmänna kartverk.

197:o) Rikets allmänna kartverk: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 216 (s. 350—355) omfattar — förutom hemställan om fastställande

av ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med

2 771 000 kronor, vilket belopp med 25 000 kronor överstiger nuvarande

anvisning. Förslaget innebär vidare att å den för kartverket gällande

personalförteckningen skola dels från extra ordinarie till ordinarie stat

överföras en byrådirektör (Ca 31) och en förste statskartograf (Ca 29),

dels ock uppföras en ingenjör i Ca 23 ävensom ytterligare 7 kartassistenter

i Ca 19 och 11 kartassistenter i Ca 16.

Tillika föreslås, att till byråingenjör i Ce 24 skall kunna förordnas kartassistent,

som förvärvat högskolutbildning i vissa ämnen.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj ds förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för rikets allmänna kartverk, som angivits

i det föregående;

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

b) fastställa följande avlöningsstat för rikets allmänna

kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöning sstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................ 1 513 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis............. 9 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 963 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 284 800

Summa kronor 2 771 000;

c) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 771 000 kronor.

198:o) Rikets allmänna kartverk: Omkostnader. Under punkten 217 (s.

355—356) har Kungl. Maj:t hemställt om en med 18 400 kronor till 361 800

kronor ökad medelsanvisning, huvudsakligen sammanhängande med att

kartverket erhållit större lokaler.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

361 800 kronor.

199:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Kungl. Maj:ts förslag

under punkten 218 (s. 356—357) innefattar en anslagsanvisning av 850 000

kronor, vilket belopp med 12 000 kronor överstiger motsvarande anvisning

för innevarande budgetår. Beräkningen innebär att posten flygfotografering

höjes med 30 500 kronor samt att vissa andra poster i enlighet med

kartverkets anslagsframställning minskas med sammanlagt 18 500 kronor.

Utskottet. Utskottet, som ej har något att erinra mot framställningen,

hemställer,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 850 000 kronor.

200:o) Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. Under punkten 219

(s. 357—358) har Kungl. Maj :t hemställt om en medelsanvisning av 80 500

kronor, vilket belopp med 143 300 kronor understiger nu gällande anslagsanvisning.

Förslaget innebär att för underhåll av flygplan och för fortsatt

anskaffning av möbler m. m. beräknas 50 000 respektive 7 000 kronor samt

att för inköp från Schweiz av vissa instrument anvisas 23 500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

13

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Utrustning

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 80 500 kronor.

M. Lappväsendet.

201 :o) Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 220 (s. 359—361) innefattar — förutom hemställan om bemyndigande

att företaga ändring i personalförteckningen för lappfogdarna

och om fastställande av ny avlöningsstat för dessa — anslagsanvisning för

ändamålet med 223 400 kronor, vilket belopp understiger motsvarande medelsanvisning

för innevarande budgetår med 1 800 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

lappfogdarna uppföra en kontorsbiträdestjänst i lönegrad

Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för lappfogdarna

m. fl., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

...................................... 59100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 31 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis

................................ 113 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 20 000

Summa kronor 223 400;

c) till Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 223 400 kronor.

202:o) Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

under punkten 221 (s. 361) gjorda framställning — innefattande en med

hänsyn till medelsåtgången under sist förflutna budgetår ökad anslagsanvisning

med 11 100 kronor, varav 100 kronor avses för sjukvård m. m.,

10 000 kronor för reseersättningar och 1 000 kronor för expenser — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 101 400

kronor.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

N. Diverse.

203:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten

222 (s. 362) — innefattande medelsanvisning med ett med 333 000 kronor

till 2 485 000 kronor höjt belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 485 000 kronor.

204 .o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. Jämlikt

Kungl. Maj :ts under punkten 223 (s. 362) gjorda framställning — innefattande

oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för upplåten mark för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 26 800 kronor.

205 :o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker

och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 224 (s. 362—363) — innebärande medelsanvisning med oförändrat

belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vetenskapsakademien för

förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 22 100 kronor.

206 :o) Bidrag till Svenska naturskyddsföreningen. Utskottet biträder

Kungl. Maj :ts under punkten 225 (s. 363) gjorda framställning — innefattande

oförändrad anslagsanvisning — och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska naturs ky dds föreningen

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 12 000

kronor.

207 ro) Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk anstalt. Jämlikt

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 226 (s. 364) — innefattande

medelsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk

anstalt för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 12 000 kronor.

208 :o) Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj :ts hemställan under punkten 227 (s. 364) — innetattande

oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

s. 139 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

139

att riksdagen må till Bidrag till internationella frysinstitutet

i Paris för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

209 :o) Kostnader för Sveriges medlemskap i FAO. I enlighet med Kungl.

Maj:ts framställning under punkten 228 (s. 364—365) — innefattande en

med 145 000 kronor till 470 000 kronor ökad medelsanvisning, sammanhängande

med dels devalveringen av den svenska kronan, dels beräknade kostnader

för en nationell kommitté samt för deltagande i konferenser, kurser

m. m. — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap

i FAO för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

470 000 kronor.

210:o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar. Tillstyrkande

bifall till Kungl. Maj:ts under punkten 229 (s. 365) gjorda framställning

-—- innebärande en med hänsyn till medelsåtgången med 20 000 kronor

till 5 000 kronor minskad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar

och syneförrättningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 kronor.

211 :o) Kontroll å standardisering av mjölk. Under punkten 230 (s. 365

366) har Kungl. Maj :t hemställt, att det för innevarande budgetår under

folkhushållningsdepartementets anslagsanvisningar uppförda anslaget till

förevarande ändamål, med hänsyn till att nämnda departement föreslås skola

upphöra med utgången av innevarande budgetar, måtte för nästa budgetår

med oförändrat belopp av 18 000 kronor upptagas under nionde huvudtiteln.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Kontroll å standardisering av mjölk

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 18 000

kronor.

212 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 231 (s. 366) — innefattande

oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

213:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 232 (s. 366) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

214:o) Extra utgifter. Tillstyrkande Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 233 (s. 366) — innebärande oförändrad medelsanvisning — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1950/

51 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

215 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 234 (s. 367)

innebärande oförändrad anslagsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

216.o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de punkter,

som angivas i en vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), kommer

utskottet att senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed

får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 17 mars 1950.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Anderberg,

Svedberg, Carl Sundberg, Näslund, Jon Jonsson, Bror Nilsson, Hjalmar

Nilsson och Bertil Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Johnsson i

Kastanjegården, Gustafson i Dädesjö, Norup, Jacobson i Vilhelmina, Antbv,

Andersson i Hyssna, Hseggblom, Ahlsten och Ekdahl;

dock att vid behandlingen av punkterna

1—17, 49, 84 och 114 herr Isaksson deltagit i stället för herr Carl Sundberg,

samt

18—28 herr Grym deltagit i stället för herr Jon Jonsson.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

141

Reservationer:

1) Vid punkten 47:o) (Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till

byggnadsarbeten vid vissa lantbrulcsundervisningsanstalter) av herrar Tjållgren,

Bror Nilsson och Norup, vilka ansett att utskottet bort med tillstyrkande

av motionerna 1:259 och 11:314 förorda en medelsanvisning av

4 000 000 kronor för ändamålet och att därför utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Av den tillgängliga utredningen torde framgå, att byggnaderna vid

många av de lägre lantbruksundervisningsanstalterna äro synnerligen bristfälliga

och att det är nödvändigt att dessa anstalter inom rimlig tid skola

få sätta i gång planerade byggnadsarbeten. Enligt lantbruksstyrelsens utredning

skulle för att tillgodose samtliga redan föreliggande ansökningar

om statsbidrag till sådana arbeten fordras i runt tal 18 600 000 kronor. Härutöver

väntas ansökningar från ytterligare ett flertal skolor. För ändamålet

tillgängliga medel uppgå emellertid för närvarande endast till omkring

2 200 000 kronor.

Även om försiktighet alltjämt måste iakttagas i fråga om medelsanvisning

och byggnadstillstånd, är det dock otvivelaktigt sa, att utrymmet för

investeringar numera ökat något. Denna ökning bör givetvis i första hand

tagas i anspråk för sådana behov, vilkas tillgodoseende icke längre kan

uppskjutas utan stora skadeverkningar. Enligt utskottets mening höra

åtskilliga av de lägre lantbruksundervisningsanstalternas planerade byggnadsarbeten

till dessa. Som framgår av lantbruksstyrelsens beräkningar

är en väsentligt större medelsanvisning än den Kungl. Maj :t föreslagit nödvändig

för att de mest trängande arbetena skola kunna utföras under nästa

budgetår. Utskottet vill därför föreslå, att anslaget på sätt lantbruksstyrelsen

begärt samt i motionerna 1:259 och 11:314 hemställts måtte uppräknas

till 4 000 000 kronor. Härvid förutsätter utskottet, att även det

hittills reserverade beloppet å 2 000 000 kronor av anslaget för budgetaret

1947/48 åtminstone delvis skall kunna tagas i anspråk under nästa budgetår.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit under denna punkt föranleder ingen

erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning

samt med bifall till de likalydande motionerna

1:259 och 11:314, till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruk sunder visningsanstalter

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 4 000 000 kronor.»

2) Vid punkten 115:o) (Statens forskningskoinmitté för lantmannabyggnader)

av herrar Norup och Antbg.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

3) Vid punkten 131 :o) (Fiskets befrämjande i de särskilda orterna) av

herr Antby.

4) vid punkten 135:o) (Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt

m. m.) av herr Johnsson i Kastanjegården, vilken ansett att utskottet bort

biträda yrkandet i motionerna I: 176 och II: 213 och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Vad angår —--(lika med utskottet)---fullo styrkt.

Av den utredning, som legat till grund för Kungl. Maj :ts ställningstagande

synes framgå, att strömmingsfisket vid Tjärö varit fritt år 1931 och

dessförinnan. En därefter vidtagen undersökning har emellertid givit vid

handen, att såväl Andersson som tidigare ägare till Tjärö hävdat uteslutanderätt

till sådant fiske inom ifrågavarande vattenområde före år 1932. Vid

sådant förhållande torde ersättning för den mistade fiskerätten böra utgå

till Andersson.

Beträffande ersättningens storlek har inhämtats, att Andersson anser 6 000

kronor vara ett skäligt belopp. Från sakkunnigt håll inom orten har upplysts,

att en gottgörelse av 5 000 kronor kan anses skälig. Ehuru det är svårt

att tillförlitligt uppskatta värdet av strömmingsfisket, finner utskottet sig

dock kunna ansluta sig till sistnämnda uppskattning.

I fråga om gottgörelsen till Ruth Kjellberg anser utskottet i likhet med

kollegiet omständigheterna vara sådana, att hon på samma sätt som övriga

delägare i ifrågavarande fiskevatten bör ei\hålla ersättning för mistad fiskerätt

med ett skäligt belopp av 1 500 kronor.

I övrigt har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning.

Vid bifall till vad utskottet salunda föreslagit bör anslaget uppräknas med

(5 000 + 1 500 =) 6 500 kronor till 61100 kronor. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts framställning

samt med bifall till de likalydande motionerna I:

176 och 11:213, till Ersättning till strandägare för mistad

fiskerätt m. in. för bugdetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 61 100 kronor.»

5) Vid punkten 173:o) (Skogsvård m. in.: Väg- och flottledsbyggnader å

skogar i enskild ägo)

a) av herr Carl Sundberg;

b) av herrar Tjällgren, Bror Nilsson och Norup, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna 1: 268 och II: 326 samt att därför utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»Även de---(lika med utskottet)---nästa budgetår.

Den ökning, som Kungl. Maj :t föreslagit, synes emellertid icke vara på

långt när tillräcklig. Utskottet förordar i stället en uppräkning av anslaget

till 4 000 000 kronor i enlighet med vad som hemställts i motionerna I: 268

och II: 326. Som skäl härför åberopar utskottet i huvudsak vad skogsstyrelsen

anfört i sitt anslagsäskande. Därjämte vill utskottet framhålla, att byg
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

143

gandet av skogsvägar utgör ett mycket viktigt led i skogsbrukets rationalisering.

I första hand minskas nämligen därigenom behovet av arbetskraft

vid virkets utdrivning och sänkas transportkostnaderna. Dessutom medför

ett väl utbyggt skogsvägnät ofta, att det blir möjligt att tillvarataga sådana

sortiment och dimensioner, som eljest icke kunna utnyttjas. Även med hänsyn

till den betydelse, som skogsprodukterna ha för den svenska utrikeshandeln,

synes det angeläget att genom en utbyggnad av skogsvägarna möjliggöra

en ökad produktion inom skogsbruket.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört under förevarande anslagspunkt föranleder

icke någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning

samt med bifall till de likalydande motionerna I:

268 och II: 326, till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.»

6) Vid punkten 186:o) (Lantmäteriets distriktsorganisation: Avlöningar)

av herr Carl Sundberg.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Bilaga.

Uppskjutna frågor.

Punkt

i 9:e

huvud- titeln

Anslagets rubrik

Punkt

i 9:e

huvud- titeln

Anslagets rubrik

27

Lantbrukshögskolan och statens lant-

124

Bidrag till Jordbrukarungdomens

bruksförsök: Statens försöksgårdar.

förbund.

57

Nötboskapsavelns befrämjande:

128

Bidrag till jordbrukets rationalisering.

Understöd åt kontrollföreningsverk-

129

Täckande av förluster på grund av

samhet.

statlig kreditgaranti.

94

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

132

Kolonisation:

Bidrag till stödjande av priset å

Byggnadshjälp till iståndsättande

hamphalm och linhalm.

av vissa äldre lägenheter m. m.

98

Odling av gummiförande växter.

Avträdesersättningar och flytt-

106

Bidrag till Föreningen för växtför-

ningsbidrag.

ädling av fruktträd.

133

Odlings- och byggnadshjälp åt inne-

in

Statens jordbruksnämnd:

havare av odlingslägenheter m. fl.

Avlöningar.

135

Grundförbättringar: Statens avdik-

Omkostnader.

ningsanslag.

Kommission för krisuppgifter på livs-

148

Befrämjande i allmänhet av fiskeri-

medelsområdet.

näringen.

113

Prisreglerande åtgärder på jordbru-

208

Understöd åt jorddelningsväsendet

kets område.

m. m.:

115

Kostnader i samband med Svenska

Bidrag till vissa förrättningskost-

spannmålsaktiebolagets verksam-

nader m. m.

het.

210

Bidrag till kostnader vid ensittar-

116

Statlig lagerhållning: Omkostnader

förrättningar.

för statlig inköps- och försäljnings-

Bidrag till ersättning åt vissa för-

verksamhet.

rättningsmän enligt lagen om

123

Befrämjande av landsbygdens elek-

enskilda vägar.

trifiering.

507321. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:9 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 und s. 1 i texten