Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Sveriges utsädesförening.

1950-04-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1950:12, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Sveriges utsädesförening.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.

Nr 12.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

lån till Sveriges utsädesförening.

I en till riksdagen den 20 januari 1950 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 45, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att å kapitalbudgeten för budgetåret 1950/51 under

fonden för låneunderstöd till Lån till Sveriges utsädesförening för uppförande

av laboratoriebyggnad m. m. anvisa ett investeringsanslag av 450 000

kronor.

I skrivelse den 21 november 1949 har Sveriges utsädesförening hemställt

om ett ränte- och amorteringsfritt statslån å 500 000 kronor. Föreningen har

därvid anfört, att den börjat uppföra en ny laboratoriebyggnad i Svalöv, vilken

vore oundgängligen erforderlig för föreningens verksamhet. Kostnaderna

för byggnadsföretaget, däri inbegripet inredning och utrustning av den nya

bygSnaden samt vissa av denna föranledda ändringsarbeten i den nuvarande

institutionsbyggnaden, beräknades till omkring 2 195 000 kronor. Genom

bidrag från olika håll hade föreningen för ändamålet erhållit omkring

1 490 000 kronor och beräknade att på samma sätt kunna anskaffa ytterligare

cirka 200 000 kronor. För återstoden eller omkring 500 000 kronor

såge föreningen sig nödsakad att anhålla om ett statslån.

Föreningen har vidare anfört bland annat följande.

Vid föreningen äro följande laboratorier inrättade, nämligen ett kemiskt

laboratorium med cereallaboratorium, ett kromosomlaboratorium, ett växtfysiologiskt

laboratorium med köldlaboratorium samt ett växtpatologiskt laboratorium.

Laboratorierna ha spelat en synnerligen viktig roll vid förädlingsarbetet.

De skulle emellertid kunna fylla ännu större uppgifter, om de

erhölle rymligare och ändamålsenligare lokaler och utrustades med nödig

apparatur. Särskilt har det kemiska laboratoriet svårt att fullgöra sina uppgifter.

Trångboddheten och det förhållandet, att de olika laboratorierummen

äro förlagda i både källarvåningen, andra våningen och vindsvåningen, medföra

direkta olägenheter för arbetets rationella bedrivande. De lokaler, som

laboratorierna nu disponera, ha till stor del erhållits genom att förädlingsavdelningarna

fått avstå rum och koncentrera sina arbeten inom trängre utrymmen.

Detta har medfört flera olägenheter. Sålunda ha vissa avdelningsföreståndare

fått nöja sig med arbetsrum i källaren, varjämte assistenter och

avdelningsbiträden i allmänhet icke fått egna rum utan måst placeras i respektive

avdelningsföreståndares arbetsrum. En synnerligen önskvärd och

nödvändig utvidgning av biblioteket har hittills icke kunnat utföras. Lunchrum

för personalen saknas vidare helt, och den personal som bor avlägset

från föreningen är hänvisad att intaga sina måltider i arbetslokalerna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.

11

Föreningen har diskuterat olika utvägar att avhjälpa trångboddheten. Man

har därvid funnit den enda rationella lösningen vata att uppföra en särskild

byggnad för laboratorierna. Enligt de slutligen fastställda byggnadsplanerna

skail den nya byggnaden bestå av två flyglar, förenade av ett centralt trapphus.

Den skall placeras nordväst om den nuvarande institutionsbyggnaden.

De utrymmen, som bliva lediga i sistnämnda byggnad, skola få disponeras

av förädlingsavdelningarna. Det hittillsvarande bränslerummet skall användas

för en gemensam panncentral för båda byggnaderna. För förvaring av

bränsle skall byggas en särskild kolficka utanför byggnaden. Ett rum som

nu användes såsom förrådsrum för kemiska laboratoriet skall ändras till

arkiv för sekretariatet. Slutligen skall det hittillsvarande bakningslaboratoriet

göras om till arkiv för förädlingsavdelningarna.

Beträffande kostnaderna för realiserandet av dessa planer anför föreningen

att enligt beräkningar, som föreningen låtit verkställa år 1945, skulle

en ny laboratoriebyggnad jämte växthus samt vissa reparationsarbeten i

den gamla byggnaden kosta tillhopa 989 600 kronor. Sedan töreningen från

privat håll anskaffat detta belopp, sökte den hösten 1946 byggnadstillstånd.

I samband därmed gjordes en ny kostnadsberäkning. Denna slutade på omkring

900 000 kronor enbart för den nya byggnaden. Byggnadstillstånd beviljades

emellertid först i november 1948. Under mellantiden hade planen

för den nya byggnaden ändrats på vissa punkter, bland annat så att nybyggnaden

skulle uppföras i två byggnadskroppar. Byggnadsarbetena ha

nu fortskridit så långt, att hela byggnaden är under tak och värmeledningsinstallationen

är slutförd. Vidare bar värmesystemet i den nuvarande institutionsbyggnaden

omlagts och den gemensamma värmecentralen monterats.

Byggnadskostnaderna beräknas numera till sammanlagt omkring

1 730 000" kronor. En av anledningarna till att kostnaderna blivit så mycket

högre än vad som ursprungligen beräknats angives vara den stegring av

byggnadskostnaderna, som ägt rum från hösten 1946, då ansökningen om

byggnadstillstånd ingavs, till hösten 1948, då byggnadstillstånd meddelades.

Föreningen framhåller i detta sammanhang, att prisstegringsindex för fabriksbyggnader

i Stockholm, med vilka laboratoriebyggnaden anses närmast

jämförbar, under sagda tid stigit med cirka 22 procent. I den nämnda summan

ingå kostnaderna för en ny kylanläggning, beräknade till 55 000 kronor.

Den gamla kylanläggningen, vilken tillkom år 1931, uppgives nämligen

vara förbrukad och under alla omständigheter behöva förnyas.

Till bestridande av dessa kostnader, tillhopa omkring 1 730 000 kronor,

disponerar föreningen, enligt vad som upplyses i skrivelsen, omkring

1 492 000 kronor. Av sistnämnda belopp utgöras cirka 1 412 000 kronor av

bidrag från olika bidragsgivare samt SO 000 kronor av reserverade inkomster

av kemiska laboratoriets verksamhet för främmande uppdragsgivare.

För fullföljande av byggnadsföretaget erfordras sålunda omkring 238 000

kronor. Därutöver behöver föreningen emellertid medel för att bestrida

kostnaderna för viss utrustning och för omändringsarbeten i den gamla institutionsbyggnaden.

Eu del av laboratoriernas apparatur uppgives nämligen

vara försliten. Dessutom förklaras det vara önskvärt, att apparaturen

skall kompletteras, så att de ökade resurserna i de nya lokalerna skola kunna

utnyttjas på bästa slit t. Kostnaderna för att anskaffa ny apparatur beräknas

till omkring 215 000 kronor. Ändringsarbetena i den gamla institutionsbyggnaden,

däri inbegripet inrättande av verkstäder för trä- och metallarbeten

samt eu modern tvättstuga, beräknas kosta 251 000 kronor. Utsädesföreningen

uppskattar sålunda sitt behov av ytterligare medel till (238 000 -j215

000 j 251 000 =) i runt tal 700 000 kronor. Föreningen räknar med att

av enskilda bidragsgivare kunna erhålla medel till att bekosta den nödvän
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.

diga apparaturutrustningen eller omkring 200 000 kronor. Det belopp, som

erfordras för att fullfölja byggnadsarbetena, eller 500 000 kronor, ser sig

föreningen däremot ur stånd att anskaffa. Då en lösning av lokalfrågan i

överensstämmelse med den uppgjorda planen är en angelägenhet av största

vikt för föreningens hela verksamhet, hemställer föreningen att beloppet

skall ställas till föreningens förfogande i form av ett ränte- och amorteringsfrilt

statslån.

Över utsädesföreningens framställning ha remissutlåtanden avgivits av

statskontoret den 5 december 1949, av styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök den 11 januari 1950 samt av byggnadsstyrelsen

den 13 januari 1950.

Statskontoret har därvid anfört, att det vore anmärkningsvärt, att föreningen,

som för sin verksamhet ytterst vore beroende av statsbidrag, utan

statsmakternas godkännande igångsatte byggnadsarbeten av sådan omfattning,

att det för arbetenas slutförande bleve nödvändigt att staten trädde

emellan. Handlingssättet framstode som särskilt stötande, eftersom statens

mellankomst påkallades i ett statsfinansiellt läge, då statsmakterna funnit

nödigt iakttaga största återhållsamhet i fråga om medelsanvisning för tillgodoseende

av statliga institutioners behov av ökade lokalutrymmen och förbättrad

utrustning. I föreningens beträngda läge syntes det emellertid vara

ofrånkomligt, att staten lämnade sin medverkan till färdigställandet av den

nya laboratoriebyggnaden. Statskontoret ville dock ifrågasätta, om ej en

översyn av omändringsarbetena borde verkställas genom byggnadsstyrelsens

försorg i syfte att åstadkomma en minskning av medelsbehovet. Det statliga

tillskottet borde ställas till förfogande i form av ett räntefritt lån utan amorteringsskyldighet

på i tillämpliga delar enahanda villkor, som förbundits

med det statslån, som 1943 års riksdag beviljat föreningen för inrättande av

ett linlaboratorium.

Efter redogörelse för högskolestyrelsens och byggnadsstyrelsens remissutlåtanden

har departementschefen anfört.

»Utsädesföreningens insatser i det svenska växtförädlingsarbetet torde vara

så väl kända, att det är överflödigt att närmare utveckla den stora betydelse,

som föreningens verksamhet har på detta område. Såsom framgår av den i

det föregående lämnade redogörelsen har emellertid föreningens arbete under

senare tid hämmats av utrymmesbrist. Den lösning av föreningens lokalfråga,

som uppförandet av den nya laboratoriebyggnaden innebär, finner jag vara

ändamålsenlig. För täckande av kostnaderna för den nya byggnaden disponerar

föreningen, i huvudsak tack vare enskilda bidragsgivare, över närmare

1 500 000 kronor. För att färdigställa byggnaden behöver föreningen dock

ytterligare 238 000 kronor. Trots att finansieringsfrågan enligt min mening

bort underställas statsmakterna på ett tidigare stadium, förordar jag med

hänsyn till det allmännyttiga ändamål, som byggnaden kommer att tjäna,

att staten skall tillskjuta detta belopp.

Någon medelsanvisning till inköp av apparatur torde icke vara behövlig,

då föreningen räknar med att kunna erhålla härför erforderliga belopp från

annat håll.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.

13

Vad angår ändrings- och reparationsarbetena i den gamla institutionsbyggnaden

har föreningen beräknat, att dessa skulle kosta omkring 218 000

kronor. Enligt byggnadsstyrelsens uppskattning hänföra sig av detta belopp

153 000 kronor till ändringsarbeten samt 65 000 kronor till underhåll. De

förstnämnda arbetena föranledas av den omdisposition av byggnaden, som

bör ske då laboratorieavdelningarna flytta in i den nya byggnaden. Att så

omfattande underhållsarbeten behövas synes bero på att byggnadsunderhållet

sedan lång tid tillbaka eftersatts. Byggnadsstyrelsen har ansett såväl

ändrings- som underhållsarbetena ändamålsenliga och behövliga. Vidare har

byggnadsstyrelsen funnit det fördelaktigt, att samtliga dessa arbeten skola

utföras i ett sammanhang. Jag delar byggnadsstyrelsens åsikt härvidlag.

Liksom jag nyss förordat, att föreningen skall erhålla ekonomiskt stöd från

det allmänna för uppförandet av den nya laboratoriebyggnaden, anser jag

även, att föreningens begäran om lån av statsmedel till bestridande av utgifterna

för ifrågavarande ändrings- och underhållsarbeten bör bifallas. Mot

de gjorda kostnadsberäkningarna har jag icke något att erinra.

Föreningen har slutligen upptagit ett medelsbehov å 33 000 kronor för att

anordna en maskintvättstuga. Denna skulle dels användas för föreningens

eget behov dels upplåtas till föreningens personal. Föreningen har därvid

upplyst, att någon allmän tvättinrättning icke finnes inom Svalövs samhälle.

Enligt min åsikt böra emellertid medel för sagda ändamål icke anvisas i

denna ordning. Jag torde få erinra om de möjligheter, som finnas att hos

bostadsstyrelsen erhålla statslån till kollektiva tvätterier.

I enlighet med vad jag nu förordat böra av statsmedel (238 000 + 218 000

= ) 456 000 kronor ställas till föreningens förfogande. Beloppet, som torde

kunna jämkas nedåt till 450 000 kronor, torde böra utgå i form av ett ränteoch

amorteringsfritt lån till föreningen. Skyldighet att återbetala lånet bör

inträda, om föreningens verksamhet skulle upphöra. För lånet torde böra

lämnas betryggande inteckningssäkerhet. Anslag för ändamålet torde böra

uppföras å kapitalbudgeten för budgetåret 1950/51 under fonden för låneunderstöd

samt benämnas Lån till Sveriges utsädesförening för uppförande

av laboratoriebyggnad in. in.»

Utskottet. Utredningen synes giva vid handen, att utsädesföreningen har

ett starkt behov av nya utrymmen för laboratorieändamål. Likaså torde

framgå, att föreningens lösning av lokalfrågan i och för sig är ändamålsenlig.

Med hänsyn till föreningens stora betydelse för växtförädlingsarbetet

i vårt land är det fördenskull av vikt, att den redan påbörjade byggnaden

fullbordas. Utskottet biträder därför förslaget, att staten skall såsom lån

tillskjuta det belopp, som är erforderligt för sådant ändamål. Även om anskaffandet

av huvuddelen av medlen till byggnaden är värt erkännande, delar

utskottet dock departementschefens uppfattning, att finansieringsfrågan

bort underställas statsmakterna på elt tidigare stadium.

Utskottet förordar likaledes, att lån skall utgå av statsmedel till bestridande

av utgifterna för de angivna ändrings- och underhållsarbetena i den gam
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.

la institutionsbyggnaden. Däremot torde medel till maskintvättstuga icke

böra anvisas i denna ordning.

I fråga om lånets storlek och disposition samt de närmare lånevillkoren

biträder utskottet vad departementschefen anfört därom.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må å kapitalbudgeten för budgetåret 1950/

51 under fonden för låneunderstöd till Lån till Sveriges utsådesförening

för uppförande av laboratoriebyggnad m. m.

anvisa ett investeringsanslag av 450 000 kronor.

Stockholm den 14 april 1950.

På jordbruksutskottets vägnar:

ALLAN ANDERSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Alfred Andersson, Anderberg, Svedberg,

Carl Sundberg, Näslund, Jon Jonsson, Henry Johansson, Hjalmar Nilsson

och Lars Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Gustafson i Dädesjö,

Jacobson i Vilhelmina, Antby, Jonsson i Järvsand och Ahlsten, fru

Eriksson i Hallstahammar, herrar Utbult och Boman i Stafsund samt fru

Boman.

607451. Stockholm. Isaac Marcu* Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:143 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Sveriges utsädesförening. a1 i texten