Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronan tillhöriga fastigheter.

1950-04-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1950:16, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronan tillhöriga fastigheter.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 16.

15

Nr 16.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

försäljning av vissa kronan tillhöriga fastigheter.

I en till riksdagen den 3 mars 1950 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 95, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag föreslagit riksdagen att bifalla de under punkterna 1 och 2 här nedan

omförmälda förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet, i den mån ej

därför närmare redogöres i det följande, hänvisa till statsrådsprotokollet.

1 :o.

Karleby Norra 41 i Östergötlands län.

I skrivelse den 21 november 1949 har domänstyrelsen hemställt att kronoegendomen

Karleby Norra 41 i Normlösa socken, Östergötlands län, skall

säljas till egendomens arrendator Sten Hesser för ett pris av 83 500 kronor

och på vissa andra i skrivelsen närmare angivna villkor, däribland att

Hesser av honom tillhöriga fastigheter skall försälja ett område om cirka

6,i hektar åker och 0,7 hektar ängs- och betesmark till lantbrukaren Karl

Hagsten, som äger ett mindre jordbruk, gränsande till Hessers fastigheter.

Kronoegendomen, som taxeringsvärderats till 56 100 kronor, har ett uppskattat

saluvärde av 83 500 kronor.

Enligt köpeavtal den 7 juni 1949 har förut nämnda område sålts till

Hagsten under förutsättning, att Hesser får förvärva kronoegendomen.

Samtliga de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, ha tillstyrkt domänstyrelsens

framställning.

Departementschefen har förklarat sig anse domänstyrelsens förslag lämpligt

och har hemställt om bifall till framställningen.

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts förslag har utskottet intet att erinra. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att kronoegendomen Karleby

Norra 41 i Normlösa socken, Östergötlands län, må, sedan

försäljning enligt förenämnda köpeavtal den 7 juni 1949

kommit till stånd av ett område om cirka 6,8 hektar, säljas

till egendomens arrendator för en köpeskilling av 83 500

kronor samt på huvudsakligen de villkor i övrigt, som domänstyrelsen

föreslagit.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

J ordbruksutskottets utlåtande nr 16.

2:o.

Sunderbyns försöksgård i Norrbottens län.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i skrivelse

den 3 oktober 1949 hemställt, att statens försöksgård Norra Sunderbyn

i Nederluleå socken, Norrbottens län, skall säljas.

Sunderbyns försöksgård (Sunderbyn 461) är belägen mitt emellan Luleå

och Boden. Arealen är 121,7 hektar, varav omkring 24 hektar åker. Taxeringsvärdet

utgör 39 700 kronor. Gårdens levande och döda inventarier ha

uppskattats till ett värde av omkring 16 000 kronor.

Då försöksverksamheten vid Sunderbyn jämlikt statsmakternas beslut

(prop. nr 139/1944; r. skr. nr 309) i huvudsak avvecklades och överflyttades

till den nya försöksgården vid öjebyn utanför Piteå, förutsattes att

Sunderbyn skulle säljas. Frågan om försäljningen skulle enligt departementschefens

uttalande senare underställas riksdagen.

Av utredningen i ärendet framgår bland annat, att gården vid upprepade

tillfällen under hand utbjudits till försäljning utan att något antagbart

anbud avgivits. På våren 1948 förklarade sig emellertid Norrbottens

läns producentförening vilja förvärva egendomen för försök med gödsvinsproduktion,

baserad på vassle och hemmaproducerade fodermedel. Ett

preliminärt köpeavtal uppgjordes, enligt vilket egendomen, inklusive kreatur

och inventarier, skulle säljas för 60 000 kronor på vissa i avtalet närmare

angivna villkor. Dessa inneburo, bland annat, att de försöksserier,

som kunde pågå vid överlåtelsen, skulle kvarligga på försöksgården till

dess de enligt planen för försöksverksamheten skulle vara avslutade. Kostnaden

för försökens skötsel under vegetationsperioden, som skulle ske enligt

försöksledningens anvisningar, skulle bestridas av köparen, medan kronan

skulle svara för sådd och skörd av försöksytorna.

Sedermera har emellertid Rederiaktiebolaget Nordstjernan förklarat sig

önska inköpa försöksgården för det av bolaget inrättade institutet för växtforskning

och kyllagring i Nynäshamn för en köpeskilling av 60 000 kronor.

Bolaget har vidare förklarat, att det, om köp koinrne till stånd, vore

villigt att övertaga vissa av de till egendomen hörande inventarierna, i den

mån överenskommelse om priset kunde träffas. Egendomen skulle användas

för forsknings- och försöksverksamhet på potatisodlingens område med

särskild inriktning på att få till stånd svensk export av utsädespotatis.

Högskolestyrelsen har i särskilt yttrande anfört, att en jämförande värdering

av de försöksuppgifter, som de båda anbudsgivarna ha uppsatt på

sitt program, är synnerligen vansklig att göra. Styrelsen lutar dock åt den

uppfattningen, att institutets program är att föredraga framför producentföreningens,

icke minst med tanke på att statens försöksgård Öjebyn tillkommit

för att möjliggöra bland annat svinförsök. Om hänsyn tages till

köpeskillingens storlek måste uppenbarligen institutets anbud anses fördelaktigare

än producentföreningens. Styrelsen kan emellertid icke undgå

s. 17 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande nr 16. 17

att anse, att producentföreningen på grund av det preliminära köpekontraktet

har visst företräde till förvärvande av egendomen.

Producentföreningen har sedermera i en den 21 januari 1950 dagtecknad

skrift meddelat, att föreningen är villig att betala, förutom 60 000 kronor

för fastigheten, ett skäligt belopp för levande och döda inventarier tillhörande

gården.

Departementschefen har anfört följande.

»Såväl producentföreningen som bolaget ha enligt min mening anfört goda

skäl för sin önskan att förvärva Sunderbyns försöksgård. Det pris, som

båda bjudit, nämligen 60 000 kronor för själva gården jämte skäligt belopp

för inventarier, synes också godtagbart. Jag torde i detta sammanhang även

få erinra om att båda de ifrågasatta köparna förklarat sig villiga att låta

pågående försök kvarligga. Jag är emellertid ej beredd att utan ytterligare

överväganden angiva vem av dem som bör tillerkännas företräde. Under

dessa omständigheter anser jag att riksdagens medgivande bör inhämtas till

att gården säljes på angivna villkor. Därest riksdagen ej har något att erinra

däremot, torde det senare få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra, om gården

skall säljas till föreningen eller bolaget.»

Utskottet. När försöksverksamheten vid Sunderbyns försöksgård genom

beslut av statsmakterna i huvudsak avvecklades och överflyttades till försöksgården

vid öjebyn förutsattes, att Sunderbvn i samband därmed skulle

säljas. Med hänsyn härtill och då den bjudna köpeskillingen torde böra

godtagas, vill utskottet biträda förslaget, att egendomen nu skall avyttras.

Huruvida producentföreningen eller bolaget bör få förvärva egendomen är

emellertid i hög grad tveksamt. Såsom styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök framhållit, är det nämligen synnerligen vanskligt

att avgöra vilketdera av de båda anbudsgivarnas arbetsprogram, som

bör tillerkännas företräde. Klart torde emellertid vara, att båda slagen av

försöksuppgifter i och för sig äro lämpliga och väl motivera ett förvärv av

egendomen. Vid nu angivna förhållanden synes det utskottet lämpligast, att

det överlåtes å Kungl. Maj :t att efter ytterligare överväganden avgöra, om

egendomen skall säljas till producentföreningen eller till bolaget. I den mån

så erfordras torde vid försäljningen tillses, att de försöksserier, som då

kunna pågå vid Sunderbyn, få fullföljas efter överlåtelsen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att sälja statens

försöksgård Norra Sunderbyn (Sunderbyn 461) i Nederluleå

socken, Norrbottens län, på i huvudsak de villkor, som angivits

i propositionen.

Stockholm den 25 april 1950.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

2 Bihang till riksdagens protokoll WHO. Itl siiwl. Nr 15—10.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr lå.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Anderberg*,

Svedberg*, Carl Sundberg*, Näslund*, Jon Jonsson, Henry Johansson,

Hjalmar Nilsson och Lars Andersson*; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Gustafson i Dädesjö,

Jacobson i Vilhelmina*, Antby, Jonsson i Järvsand och Alilsten, fru

Eriksson i Hallstahammar, herrar Svensson i Va* och Utbult* samt fru

Boman.

* Ej närvarande vid justeringen.

507450 Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.