Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1950/ 51, m. m. Medel till nettoutgifterna för statens försöksgårdar ha hittills anvisats under lantbrukshögskolans omkostnadsanslag.

1950-05-04 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1950:21, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1950/ 51, m. m. Medel till nettoutgifterna för statens försöksgårdar ha hittills anvisats under lantbrukshögskolans omkostnadsanslag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

1

Nr 21.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till statens försöksgårdar för budgetåret 1950/

51, m. m.

Medel till nettoutgifterna för statens försöksgårdar ha hittills anvisats under

lantbrukshögskolans omkostnadsanslag. I årets statsverksproposition

(IX H. T. p. 19) biträdde Kungl. Maj:t emellertid en framställning av styrelsen

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök att medel till

dessa utgifter skulle från och med budgetåret 1950/51 anvisas under ett

särskilt förslagsanslag, benämnt Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Statens försöksgårdar. Vid behandlingen av denna punkt i statsverkspropositionen

hade riksdagen intet att erinra mot framställningen

(utsk. uti. nr 1; r. skr. nr 9).

Kungl. Maj:t hemställde vidare i statsverkspropositionen (IX H. T. p. 27)

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, anslaget till statens försöksgårdar

skulle för budgetåret 1950/51 uppföras med ett beräknat belopp av

126 000 kronor.

Sedan 1949 års försöksgårdskommitté den 20 december 1949 avgivit betänkande

med förslag rörande fortsatt utbyggnad av försöksgårdsverksamheten

har Kungl. Maj :t i en till riksdagen den 27 januari 1950 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition nr 76, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för samma dag föreslagit riksdagen att dels å riksstaten för budgetåret

1950/51 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 156 800 kronor

till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar

samt ett anslag av 40 000 kronor till Underhållsarbeten å vissa lantbruksakademien

tillhöriga byggnader vid Experimentalfältet, dels ock å kapitalbudgeten

för budgetåret 1950/51 under Statens affärsverksfonder: Domänverket

anvisa ett investeringsanslag av 321 600 kronor till Byggnadsarbeten

och markförvärv m. in. vid statens försöksgårdar.

I sitt betänkande framlägger försöksgårdskommittén ett program för upprustning

av de nu befintliga försöksgårdarnas byggnader och fasta anläggningar.

Vidare föreslås, att en utvidgad husdjursförsöksverksamhet skall komma

till stånd vid vissa av gårdarna. Vid sidan av de statliga försöksgårdarna

böra enligt kommitténs åsikt inrättas gårdar, som skola drivas av hushållningssällskapen

och huvudsakligen tjäna demonstrations- och upplysningssyften.

Denna fråga anses böra utredas närmare. Slutligen framlägges ett

L liilicmg till riksdagens protokoll 1930. 10 samt. Nr 21—23.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

program för utbyggnad av det statliga försöksgårdssystemet, innebärande att

åtta nya statliga försöksgårdar skola inrättas förutom en försöksgård vid

Bogesund med särskilda uppgifter. Utbyggnaden skall enligt förslaget icke

genomföras, förrän de nuvarande gårdarna blivit upprustade.

Med hänsyn till att åtskilliga beröringspunkter finnas mellan den fasta

och den lokala försöksverksamheten samt den verksamhet, som bedrives

vid de statliga försöksgårdarna, har Kungl. Maj :t emellertid ansett, att resultatet

av en planerad översyn av organisationen av den fasta och den lokala

försöksverksamheten bör avvaktas, innan ställning tages till förslaget om en

utvidgning av den statliga försöksgårdsverksamheten. Hinder torde däremot

icke möta att nu upptaga till behandling kommitténs förslag, såvitt gäller

upprustning av de nu förefintliga försöksgårdarnas byggnader och fasta anläggningar.

I propositionen behandlas vidare framställningar av högskolestyrelsen om

inköp av vissa fastigheter för sammanläggning med Offers försöksgård, om

medel till inlösen av vissa skulder, som åvila Wiads försöksgård, samt om

anslag till underhållsarbeten å vissa byggnader vid Experimentalfältet.

Anslaget till statens försöksgårdar.

I sin framställning om anslag för budgetåret 1950/51 (skr. ”/, 1949)

hemställer styrelsen för lantbrukshögskohm och statens lantbruksförsök,

att till statens försöksgårdar skall för budgetåret 1950/51 anvisas ett förslagsanslag

av 231 300 kronor. Av detta belopp avses 181 300 kronor för de

normala nettoutgifterna, d. v. s. skillnaden mellan de utgifter och de inkomster,

som med någorlunda säkerhet kunna beräknas i förväg. Återstående

belopp, 50 000 kronor, begäres för att täcka oförutsedda utgiftsökningar

rörande jordbruksdriften såsom höjda arbetslöner, prisstegringar

på förbrukningsartiklar m. in. Högskolestyrelsen föreslår, att specialstaterna

för försöksgårdarna i fortsättningen skola fastställas av styrelsen. Vid

bifall härtill avser styrelsen att efter hörande av försöksgårdsföreståndarna

i juni månad för varje försöksgård fastställa en preliminär normalstat för

följande budgetår. En definitiv stat skulle sedan fastställas i januari månad,

då skörderesultaten föreligga. Enligt styrelsens mening böra försöksgärdsföreståndarna

äga använda ökade inkomster av jordbruksdriften till

investeringar, om nettoutgifterna hållas inom den fastställda normalstatens

ram.

Statskontoret avstyrker i remissutlåtande den 17 oktober 1949 förslaget

om ändring av medelsanvisningen till försöksgårdarna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

J ordbruk sutskottets utlåtande nr 21.

3

Upprustning av försöksgårdarnas byggnader och

fasta anläggningar.

Försöksgårdskommittén framlägger i sitt betänkande detaljförslag till de

nuvarande försöksgårdarnas upprustning beträffande byggnader och andra

fasta anläggningar. Kommittén framhåller, att vid de flesta gårdarna därjämte

behövs en ökad och förbättrad inventarieutrustning. Kommittén anser,

att detta behov bör överses och att översynen bör resultera i en plan

för inventarieanskaffning under de närmaste åren. Kostnaderna för att genomföra

det program, som kommittén lagt fram beträffande upprustningen

av byggnader och andra fasta anläggningar, uppskattas till i runt tal 800 000

kronor.

Angående det närmare innehållet i förslaget samt i högskolestyrelsens

yttrande däröver torde utskottet få hänvisa till s. 6—8 i propositionen.

Framställningen om inköp av ytterligare jord till

Offers försöksgård.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr. s/,2

1949) hemställer, att ett investeringsanslag av 39 000 kronor skall anvisas

för inköp av fastigheterna Subbersta 22 och Klippen l1 i Bobeå socken

i Västernorrlands län. Fastigheterna, som gränsa till Offers försöksgård,

avses skola sammanläggas med denna. Av styrelsens skrivelse inhämtas

bland annat följande.

De till inköp föreslagna fastigheterna omfatta cirka 7,5 hektar åker och

äng samt cirka 62 hektar skogsmark. Ägaren har erbjudit styrelsen för

lantbrukshögskolan att köpa dem för 36 000 kronor. Anbudet gäller till

och med den 1 juli 1950. Fastigheterna besväras av ett skogs- och betesservitut.

Enligt en uppskattning, som företagits av forstmästaren T. Jonsson,

har fastigheternas skog, efter avdrag av den belastning som servitutet

utgör, ett värde av omkring 32 000 kronor. Föreståndaren för försöksgården

har värderat åkerjorden till 14 000 kronor.

Högskolestyrelsen anser det begärda priset, 36 000 kronor, godtagbart.

Utöver detta belopp beräknar styrelsen att 3 000 kronor erfordras för att

bestrida vissa kostnader i samband med köpet.

Inlösen av skulder, som belasta Wiads försöksgård.

Enligt beslut vid 1949 års riksdag (prop. nr 41; r. skr. nr 347) har den

forskning, som bedrivits vid Institutet för husdjursförädling vid Wiad, från

och med den 1 januari 1950 inordnats under lantbrukshögskolan såsom eu

självständigt arbetande avdelning av dess institution för avels- och raslära.

Egendomen Wiad har lagts under förvaltning av styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök som en försöksgård.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

Med stöd av riksdagens bemyndigande har Ivungl. Maj :t den 29 december

1949 fastställt ett avtal om statens övertagande av institutets tillgångar, vilket

träffats mellan styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

samt styrelsen för institutet. Enligt avtalet har institutet förbundit

sig att den 1 januari 1950 med full äganderätt och utan vederlag till staten

överlämna institutets samtliga tillgångar, såsom egendomen Wiad med

institutionen, levande och döda inventarier samt allt vad därtill hörer. Staten

skall därvid övertaga betalningsansvaret för institutets fasta skulder.

Dessa uppgå per den 31 december 1949 till 244 486 kronor 83 öre. Av detta

belopp utgöras 24 509 kronor 97 öre av en inteckningsskuld till institutets

pensionsfond. Fonden har dessutom omkring 20 000 kronor innestående å

bankräkning.

Under framhållande att statens domäner bruka vara gravationsfria hemställer

styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (skr.

“/i 1950), att för inlösen av de skulder, som belasta Wiads försöksgård, skall

å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag av

244 500 kronor.

Anslag till underhållsarbeten å vissa byggnader vid

Experimentalfältet.

Enligt avtal mellan styrelsen för lantbrukshögskolan, å ena, samt lantbruksakademien,

å andra sidan, disponerar lantbrukshögskolan för statens

jordbruksförsöks räkning sedan den 1 januari 1939 vissa akademien

tillhöriga byggnader vid ExperimentalfälteU Byggnaderna utgöras av en ladugård

med vagnslider, en byggnad, som förut inrymt ett gasverk, och ett

ishus. Byggnaderna ha tidigare från och med år 1907 varit upplåtna åt

centralanstalten för försöksväsendet på jordbrukets område. Upplåtelsen

åt lantbrukshögskolan är hyresfri men det åligger högskolan att ombesörja

och bekosta tillfredsställande underhåll av byggnaderna.

Sedan vid besiktning konstaterats, att underhållsarbeten äro erforderliga

till en kostnad av 40 000 kronor, hemställer styrelsen för lanbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök i skrivelse den 6 december 1949, att skäligt belopp

måtte tillerkännas lantbruksakademien till dessa arbeten.

Byggnadsstyrelsen har vid besiktning på platsen funnit, att de ifrågasatta

arbetena helt avse underhåll och att den uppgivna kostnaden måste anses

skälig.

Departementschefen.

Departementschefen anför följande.

»Jag torde först få behandla frågan om anslag till försöksgårdarna för

nästa budgetår. Den omständigheten att staterna för gårdarna i regel icke

kunnat hållas under senare år och att ett flertal framställningar måst göras

hos Kungl. Maj :t om överskridande har föranlett högskolestyrelsen att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

5

föreslå vissa ändringar i formerna för medelsanvisningen. Kungl. Maj :t

har redan i riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51 biträtt detta förslag,

såvitt detsamma avser att medelsanvisningen skall ske under ett särskilt

förslagsanslag. I övrigt innebär förslaget att fastställandet av staterna för

försöksgårdarna skall delegeras till styrelsen för lantbrukshögskolan. Vidare

förutsättes, att medel skola beräknas för att täcka oförutsedda utgifter

och att staterna skola grundas på uppskattningar av medelsbehovet, som

icke gjorts så långt i förväg som nu är fallet.

Med anledning av vad högskolestyrelsen sålunda föreslagit vill jag först

erinra om att de årliga kostnaderna för försöksgårdsverksamheten blivit

väsentligt högre än vad man från början ansåg sig behöva räkna med. I

1943 års statsverksproposition (IX H. T. punkt 16) framhöll dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet önskvärdheten av att verksamheten vid

försöksgårdarna — då ränta icke beräknades å vare sig jordbruks- eller inventariekapital

och då gårdarna icke heller belastades med utgifter för

driftsledare — bedreves så att den, bortsett från ofrånkomliga extra kostnader

för försöksverksamheten, icke behövde föranleda direkta bidrag av

statsmedel. I själva verket ha emellertid, såsom framgår av den förut lämnade

redogörelsen, avsevärda belopp utöver vad som motsvarar de extra

kostnaderna för försöksverksamheten årligen måst ställas till gårdarnas

förfogande.

Enligt min mening kan man ej heller räkna med att det önskemål, som

dåvarande departementschefen uttalade år 1943, skall kunna förverkligas

för försöksgårdarna som en enhet betraktade. Försöken inverka på grund

av sin beskaffenhet i regel störande och försämrande på resultatet av jordbruksdriften

i betydligt större utsträckning än som motsvaras av de direkta

kostnaderna för försöken. Vid vissa av de norrländska försöksgårdarna äro

vidare de naturliga förutsättningarna för en lönsam jordbruksdrift mindre

goda. Slutligen har otvivelaktigt i viss utsträckning en önskvärd rationalisering

av driften hindrats av medelsbrist.

Jag delar vidare högskolestyrelsens uppfattning, att det nuvarande systemet

för reglering av försöksgårdarnas ekonomiska förhållanden icke är fullt

tillfredsställande. Sålunda finner jag det önskvärt, att detaljfrågor rörande

de ekonomiska förhållandena vid de olika gårdarna i större omfattning än

vad nu är fallet skola kunna avgöras av underordnad myndighet, att frågor

om anvisande av medel för oförutsedda utgifter skola kunna handläggas

enklare än nu, då alla dylika ärenden måste prövas av Kungl. Maj :t, samt

att över huvud en smidigare form skall finnas för bestämmande av medelsanvisningen

till de olika gårdarna och för dispositionen av de anvisade medlen.

En dylik ökad frihet får dock givetvis ej leda till att Kungl. Maj :t

kommer att sakna möjlighet att effektivt reglera användningen av medel

för olika ändamål.

Ur nu anförda synpunkter kan jag delvis ansluta mig till det förslag, som

högskolestyrelsen framlagt. Jag anser sålunda att staterna för de olika försöksgårdarna

i fortsättningen böra fastställas av högskolestyrelsen och ej,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

såsom hittills, av Kungl. Maj:t. Det bör emellertid ankomma på Kungl.

Maj :t att bestämma storleken av de belopp, som för samtliga gårdar skola

få användas till utgifter för försöksverksamheten och för investeringar.

Även storleken av det nettotillskott av statsmedel, som skall få medräknas

vid upprättandet av staterna, bör bestämmas av Kungl. Maj :t. Vidare torde

Kungl. Maj :t böra föreskriva, att styrelsen vid fastställandet av staterna

skall reservera viss del av sistnämnda belopp för oförutsedda utgiftsökningar.

Styrelsen bör äga medgiva överskridande av staterna endast inom

ramen för detta belopp. Frågor om ytterligare överskridanden böra prövas

av Kungl. Maj :t. Därest överskott i förhållande till staten skulle uppkomma

på någon gård, bör det likaledes ankomma på Kungl. Maj :t att pröva, om

och i vad mån detta överskott skall få användas för utvidgning av försöksverksamheten

eller för ytterligare investeringar.

De åtgärder, som nu föreslagits, torde få betraktas som ett försök. De

praktiska erfarenheterna torde sålunda få avgöra, huruvida andra vägar

måste sökas för att en tillfredsställande form för medelsanvisningen till

försöksgårdarna skall erhållas.

Vad angår medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår anser jag

mig icke kunna förorda någon anslagshöjning för försöksverksamheten.

För detta ändamål torde böra beräknas oförändrat 102 800 kronor. Försöksgårdskommittén

har föreslagit, att gårdarnas behov av ökad och förbättrad

inventarieutrustning skall utredas, så att en plan för inventarieanskaffning

under de närmaste åren kan uppgöras. Jag finner kommitténs förslag

lämpligt. Det torde få ankomma på högskolestyrelsen att låta verkställa en

sådan utredning. I avbidan på resultatet av en dylik översyn bör enligt

min mening anvisningen till investeringar under nästa budgetår bibehållas

oförändrad. För ändamålet torde sålunda böra beräknas 48 000 kronor.

Till försöksgårdsledningen för Brännberg och Sunderbyn torde böra upptagas

oförändrat 3 900 kronor. Kostnaderna för jordbruksdriften och inkomsterna

av denna för budgetåret 1950/51 uppskattar högskolestyrelsen

till 407 400 respektive 425 300 kronor. Inkomsterna beräknas sålunda överstiga

utgifterna med 17 900 kronor. Jag har icke något att erinra mot dessa

beräkningar. Såsom jag nyss uttalat torde visst belopp böra upptagas för

att täcka oförutsedda kostnadsökningar eller inkomstminskningar. Högskolestyrelsen

har för detta ändamål begärt 50 000 kronor. Enligt min mening

bör ett belopp av 20 000 kronor anses tillräckligt. I likhet med högskolestyrelsen

anser jag försiktigheten bjuda att man icke räknar med någon nettoinkomst

från Wiads försöksgård under nästa budgetår. Jag torde i detta

sammanhang få nämna, att en framställning om försäljning av Sunderbyns

försöksgård för närvarande prövas inom jordbruksdepartementet. En försäljning

av gården torde emellertid icke nämnvärt påverka medelsbehovet

under förevarande anslag. Anslaget torde sålunda för nästa budgetår böra

uppföras med (102 800 + 48 000 + 3 900 — 17 900 + 20 000 =) 156 800

kronor.

Jag torde härefter få övergå till försöksgårdskommitténs förslag rörande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

7

upprustning av de nuvarande försöksgårdarnas byggnader och fasta anläggningar.

Ett genomförande av detta skulle kräva en niedelsanvisning av

omkring 800 000 kronor. En investering av denna storlek kan givetvis icke

nu komina i fråga. Jag torde i detta sammanhang få erinra om att det förslag

beträffande uppförande av ny ladugård in. in. vid Öjebyns försöksgård,

som ingår i nämnda program och som kostnadsberäknats till 283 100 kronor,

upptagits av högskolestyrelsen i dess äskanden om anslag till byggnadsarbeten

för budgetåret 1950/51 men ej biträtts av Kungl. Maj :t (statsverkspropositionen,

bil. 29, p. 3). Vidare ingå i programmet investeringar

å Gisselås försöksgård för en sammanlagd kostnad av 188 000 kronor.

Jag lutar närmast åt den uppfattningen, att Gisselås försöksgård bör nedläggas.

Slutlig ståndpunkt i denna fråga torde emellertid böra tagas först

i samband med prövningen av kommitténs förslag rörande försöksgårdssystemets

utbyggnad. Innan beslut i frågan fattats böra några investeringar

i gården icke göras. Vad angår kommitténs förslag i övrigt finner jag det

önskvärt, att upprustningen påbörjas genom att medel för nästa budgetår

anvisas till utförande av de mest angelägna investeringarna. Med hänsyn

till att de åtgärder, som föreslagits beträffande Ugerups försöksgård, äro

av intresse för den aktuella kampen mot jordförstöringen å Skånes sandjordar,

förordar jag, att dessa åtgärder skola utföras under nästa budgetår.

I enlighet med kommitténs uppskattning av kostnaderna torde för ändamålet

böra anvisas 36 100 kronor. Då bostadsbeståndet vid Öjebyns försöksgård

icke är tillfredsställande föreslår jag, att såsom ett första led i upprustningen

av detsamma en arbetarbostad skall uppföras under nästa budgetår.

För detta ändamål torde böra beräknas 29 500 kronor. Slutligen anser

jag, att till de mest angelägna investeringarna bör hänföras det föreslagna

förvärvet av ytterligare mark till Offers försöksgård. Den begärda

köpeskillingen, 36 000 kronor, finner jag godtagbar. Då enligt min mening

några särskilda medel till omkostnader i samband med köpet icke behöva

anvisas, torde för ändamålet böra upptagas 36 000 kronor. För upprustning

av de nuvarande försöksgårdarnas byggnader och fasta anläggningar

torde sålunda för nästa budgetår böra anvisas (36 100 + 29 500 + 36 000 ==)

101 600 kronor.

I likhet med högskolestyrelsen finner jag det lämpligt, att de skulder,

som belasta Wiads försöksgård, skola inlösas. Dessa skulder uppgå till i

runt tal 244 500 kronor. Härav utgöras emellertid omkring 24 500 kronor

av en skuld till Wiadinstitutets pensionsfond. Då denna fond skall tillföras

statsverket, torde hänsyn icke behöva tagas till sistnämnda belopp.

För inlösen av skulderna torde sålunda erfordras ett anslag å 220 000 kronor.

Medel för detta ändamål och för den upprustning av försöksgårdarna,

som jag nyss förordat, torde böra anvisas under ett gemensamt anslag å

kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder: Domänverket och benämnas

Byggnadsarbeten och markförvärv in. in. för statens försöksgårdar.

Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med (101 600 -f- 220 000 =)

321 600 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

Till slut torde jag få beröra framställningen om anslag till lantbruksakademien

för byggnadsarbeten å vissa byggnader vid Experimentalfältet, vilka

disponeras av statens jordbruksförsök. Av den redogörelse, som lämnats i

det föregående, torde framgå, att dessa arbeten avse sådant underhåll av

byggnaderna, som enligt avtal åvilar lantbrukshögskolan. Då byggnadsstyrelsen

funnit de kostnader å 40 000 kronor, som beräknats för dessa arbeten,

skäliga, tillstyrker jag, att ett anslag å nämnda belopp skall anvisas

för ändamålet å riksstaten för budgetåret 1950/51. Anslaget torde böra benämnas

Underhållsarbeten å vissa lantbruksakademien tillhöriga byggnader

vid Experimentalfältet och vara obetecknat.»

Utskottet.

De årliga kostnaderna för verksamheten vid statens försöksgårdar ha

såsom departementschefen framhållit blivit väsentligt högre än vad man

från början beräknat och årligen ha avsevärda belopp måst ställas till gårdarnas

förfogande utöver vad som kan anses ha motsvarat de särskilda

utgifter, som föranletts av försöken. Utskottet delar emellertid departementschefens

mening, att man icke bör räkna med att verksamheten vid

försöksgårdarna skall kunna bedrivas så att den, bortsett från de ofrånkomliga

extra kostnaderna för försöken, icke behöver föranleda direkta

bidrag av statsmedel, även om ränta icke beräknas å vare sig jordbrukseller

inventariekapital samt gardarna ej heller belastas med utgifter för

driftsledare. Härvidlag vill utskottet understryka vad departementschefen

anfört om försökens i regel störande och försämrande inverkan på resultatet

av jordbruksdriften, om vissa försöksgårdars mindre goda naturliga

förutsättningar för en lönsam drift samt om ofullständig rationalisering på

grund av brist på medel.

Utskottet är även ense med departementschefen om att det nuvarande

systemet för reglering av försöksgårdarnas ekonomiska förhållanden icke

är fullt tillfredsställande och förordar, att det i propositionen framlagda förslaget

om ändring härutinnan skall försöksvis genomföras.

Vad angår medelsbehovet för försöksgårdarna för nästa budgetår får utskottet

till en början erinra om att utskottet i sitt utlåtande nr 16 biträtt

ett av Kungl. Maj :t framlagt förslag om försäljning av Sunderbyns försöksgård.

Såsom departementschefen anfört torde emellertid försäljningen av

denna gård icke nämnvärt påverka medelsbehovet under förevarande anslag.

Då utskottet icke har något att erinra mot anslagsberäkningen, biträder

utskottet därför Kungl. Maj:ts hemställan, att anslaget för nästa

budgetår skall uppföras med 156 800 kronor.

I fråga om upprustningen av de nuvarande försöksgårdarnas byggnader

och fasta anläggningar torde det vara uppenbart, att försöksgårdskommitténs

förslag är alltför kostnadskrävande för att nu kunna genomföras. De mest angelägna

investeringarna böra emellertid komma i fråga under nästa bud
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

9

getår. Vad Kungl. Maj :t i sådant hänseende föreslagit synes välgrundat och

biträdes av utskottet. Den i propositionen berörda frågan om nedläggandet

av Gisselås försöksgård föranleder intet annat uttalande från utskottets

sida än att frågan bör upptagas i samband med prövningen av kommitténs

förslag rörande utbyggnaden av försöksgårdssystemet.

Vad i övrigt föreslagits i propositionen föranleder ingen utskottets erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) å riksstaten för budgetåret 1950/51 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Statens försöksgårdar ett förslagsanslag av 156 800 kronor;

b) till Underhållsarbeten å vissa lantbruksakademien tillhöriga

byggnader vid Experimentalfåltet ett anslag av

40 000 kronor;

2) å kapitalbudgeten för budgetåret 1950/51 under Statens

affärsverksfonder: Domänverket till Byggnadsarbeten

och markförvärv m. m. vid statens försöksgårdar anvisa

ett investeringsanslag av 321 600 kronor.

Stockholm den 4 maj 1950.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Alfred Andersson, Anderberg, Svedberg*,

Carl Sundberg*, Jon Jonsson*, Hjalmar Nilsson, Bertil Andersson,

Lars Andersson*, Herbert Hermansson* och Hugo Osvald*; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta*, Gustafson i

Dädesjö*, Jacobson i Vilhelmina, Antby*, Andersson i Hyssna, Hseggblom

och Ahlsten, fru Eriksson i Hallstahammar samt herrar Boman i Stafsund

och Andersson i Långviksmon.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:241 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk förhöjning av familjepenning. a1 i texten