Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av statens jordbruksnämnd m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1950-05-04 · 48 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 46 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1950:31, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av statens jordbruksnämnd m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

1

Nr 31.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

inrättande av statens jordbruksnämnd m. in. jämte i

ämnet väckta motioner.

I årets statsverksproposition (IX H. T. p. 111) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1950/

51 beräkna dels till Statens jordbruksnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor, dels till Statens jordbruksnämnd: Omkostnader ett förförslagsanslag

av 400 000 kronor, dels ock till Kommission för krisuppgifter

på livsmedelsområdet ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Sedermera bar Kungl. Maj :t i en den 3 mars 1950 till riksdagen avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 161, föreslagit riksdagen att

1) besluta att statens livsmedelskommission, statens linnämnd och statens

sockernämnd skola upphöra från och med den 1 juli 1950 samt att en statens

jordbruksnämnd och en kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet

skola inrättas från och med samma dag;

2) bemyndiga Kungl. Maj;t att fastställa i propositionen angiven personalförteckning

för statens jordbruksnämnd att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1950/51;

3) godkänna i propositionen angiven avlöningsstat för samma tid;

4) å riksstaten för budgetåret 1950/51 under nionde huvudtiteln anvisa

under förut nämnda anslag resp. 955 000, 365 000 och 1 450 000 kronor;

samt

5) medgiva att Kungl. Maj :t må utfärda de bestämmelser, som i övrigt

bliva erforderliga för att genomföra den föreslagna organisationen.

I samband med sistnämnda proposition har utskottet behandlat följande

inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen
a)

I: 464 av herr Näsgård in. fl. och II: 540, likalydande, av herr Nilson

i Spånstad in. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av förevarande proposition måtte besluta begränsa statens jordbruksnämnds

uppgifter i enlighet med vad i motionerna angivits, ävensom att vederbörande

utskott måtte upprätta eu personalförteckning av den omfattning,

som föranledes av bifall till detta yrkande;

b) I: 465 av herr Eskils son och herr Nilsson, Hjalmar, samt II: 542, likalydande,

av herr Hagård och fru Nordgren, i vilka motioner hemställts, att

riksdagen vid behandlingen av ifrågavarande proposition måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj :t begära, att Kungl. Maj :t måtte låta uppdraga åt

skolöverstyrelsen att verkställa undersökningar beträffande möjligheterna

att i anslutning till styrelsens verksamhet kontinuerligt vidareutveckla det

för vårt land värdefulla ungdomsarbete, som inom den s. k. rikstävlingens

ram bedrivits av Sveriges ungdomsberedskap; samt

I flilutng till riksdagens protokoll 1050. 10 samt. AV 31.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

c) 1:466 av herrar Hällgren och Spetz samt 11:541, likalydande, av herr

Skoglund i Umeå in. fl., i vilka motioner yrkats, att riksdagen måtte besluta

att den prisreglerande verksamheten på fiskets område och därmed sammanhängande

frågor skola handläggas av fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök

från och med den 1 juli 1950.

Yrkandena i motionerna 1:464 och 11:540 gå ut på att dels krisorganisationens

utrikesbyrå icke skall komma till stånd samt att i samband därmed

personalen vid krisorganisationen skall undergå därav betingad minskning,

dels jordbruksstatistiken skall från och med den 1 juli 1950 i sin helhet

förläggas till statistiska centralbyrån, varvid personalen för statistikuppgifter

skall minskas med lämpligt antal, dels ock att utredningsbvråns

personal i övrigt skall minskas.

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för yrkandena,

får utskottet hänvisa till framställningen i motionerna.

I. Inledning.

I samband med att 1947 års riksdag uppdrog riktlinjerna för den framtida

jordbrukspolitiken beslöts i princip att ett särskilt organ, statens jordbruksnämnd,

skulle inrättas för den prisreglerande verksamheten på jordbrukets

område (prop. nr 75; r. skr. nr 424). Riksdagens beslut innebar

ett godkännande av vissa i propositionen angivna huvudgrunder för nämndens

organisation. Nämnden skulle bildas genom en omorganisation av statens

livsmedelskommission vid den tid, då kommissionen helt eller åtminstone

i huvudsak avvecklat sin av krisförhållandena föranledda regleringsverksamhet

i fråga om livsmedelsförsörjningen.

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1948 tillkallades den

15 juli 1948 sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande

organisationen av den prisreglerande verksamheten på jordbrukets

område. De sakkunniga voro ordföranden i statens livsmedelskommission,

hovrättsrådet O. A. V. Söderström, tillika ordförande, statskommissarien

R. E. Norberg samt byråchefen i överrevisionen för krisförvaltningen, revisionskommissarien

J. E. H. Cronmark.

De sakkunniga, vilka i det följande benämnas organisationskommittén,

avgåvo den 5 februari 1949 betänkande med förslag till organisation för

statens jordbruksnämnd. Enligt detta förslag skulle jordbruksnämnden inrättas

den 1 juli 1949 och förses med mellan 140 och 150 ordinarie och

extra ordinarie befattningshavare i olika grader, varjämte den ytterligare

personal, som kunde behövas hos nämnden, skulle överföras från statens

livsmedelskommission med oförändrade anställningsvillkor. Livsmedelskommissionen

skulle samtidigt upphöra.

En av de sakkunniga, statskommissarien Norberg uttalade emellertid i

särskilt yttrande tveksamhet om lämpligheten av att vid den föreslagna tidpunkten

inrätta ännu ett permanent statsorgan av den storleksordning, som

statens jordbruksnämnd enligt förslaget skulle få.

över ifrågavarande betänkande avgåvos efter remiss yttranden av ett

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

3

flertal olika myndigheter och organisationer. I åtskilliga av dessa yttranden

framställdes erinringar mot förslaget i fråga om såväl tidpunkten för

omorganisationen som själva utformningen av det nya organet. Med hänsyn

till dessa erinringar ansåg departementschefen sig icke böra föreslå

Kungl. Maj:t att till 1949 års riksdag framlägga proposition angående inrättande

av statens jordbruksnämnd.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1949 tillkallades i stället

den 30 juni 1949 fem utredningsmän för att överse organisationskommitténs

nyssnämnda betänkande. Utredningsmännen voro landshövdingen

B. G. Hj. Hammarskjöld, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens andra

kammare, hemmansägaren K. A. M. Andersson, Löbbo, organisationschefen

i Kooperativa förbundet, filosofie licentiaten K. D. M. Bonow, ordlöranden

i Riksförbundet Landsbygdens folk, landstingsmannen B. Ekström

samt ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren S. B. Norup,

Knislinge.

Utredningsmännen, vilka antogo benämningen jordbruksnämndsutredningen,

ha den 20 december 1949 avgivit betänkande med översyn av organisationskommitténs

förslag till organisation för statens jordbruksnämnd.

Över utredningens betänkande ha efter remiss yttranden avgivits av ett

flertal myndigheter och sammanslutningar.

IL Livsmedelskommissionens organisation m. m.

Den prisreglerande verksamheten på jordbrukets område omhänderhades

till en början av särskilda organ för olika produktionsgrenar. Genom sammanslagning

av tre av dessa, statens spannmålsnämnd, statens mjölknämnd

och statens slakterinämnd, bildades år 1935 statens jordbruksnämnd. Enligt

den av Kungl. Maj :t den 20 juni 1935 utfärdade instruktionen (nr 360)

för jordbruksnämnden skulle denna utgöra ett centralt organ för handhavandet

av de uppgifter, som föranleddes av statliga åtgärder i prisreglerande

eller avsättningsbefrämjande syfte på jordbrukets område.

Den 1 november 1939 bildades statens livsmedelskommission, i första hand

för att under Kungl. Maj:t handha de försörjningsproblem i fråga om livsmedel,

fodermedel och gödningsämnen, som uppkommo till följd av krigsförhållandena.

Kommissionens arbetsområde omfattar icke endast den egentliga

konsumtionsrcgleringcn i fråga om livsmedel, fodermedel och gödningsämnen

utan omspänner även produktionen inom jordbruk och livsmedelsindustri

samt utrikeshandel och prisförhållanden jämte härtill knutna frågor

om beslag, transport, lagring och förädling.

Från och med den 1 december 1939 överfördes på kommissionen de uppgifter,

som tidigare tillkommit jordbruksnämnden. I samband härmed överflyttades

nämndens personal och vissa av dess ledamöter till kommissionen.

År 1942 övertog kommissionen de ärenden, som dittills handlagts av statens

fiskenämnd och statens potatismjölsnämnd. Vidare överfördes år 1948

det centrala handhavandet av köttklassificeringen från lantbruksstyrelsen

till kommissionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

Antalet anställda hos kommissionen uppgick i mitten av december 1948,

frånsett kommissionens ordförande och ledamöter, till 420 personer. Enligt

en av kommissionen verkställd, av organisationskommittén återgiven beräkning

sysslade av detta antal 184 personer med arbetsuppgifter av mera

bestående art och 236 personer med krisbetonade arbetsuppgifter. Kommittén

betonade dock, att en dylik uppdelning av personalen endast kunde bli

ungefärlig, eftersom det i vissa stycken var oklart, vilka arbetsuppgifter som

borde betraktas såsom bestående respektive mera krisbetonade. Under år

1949 har personalstyrkan på grund av den fortgående avvecklingen av regleringsåtgärderna

minskats och uppgick den 1 januari 1950 till 230 personer.

Det kan i detta sammanhang förtjäna omnämnas, att kommissionens personalstyrka

i mitten av 1943, då den hade maximal storlek, uppgick till omkring

600 personer.

Livsmedelskommissionen består av en ordförande och chef samt fem ledamöter.

Ehuru det ej i instruktionen föreskrives, att ledamöterna skola

representera skilda intressegrupper, har sedan kommissionens tillkomst i regel

jordbruket företrätts av två ledamöter samt konsumenterna, den enskilda

och den kooperativa handeln av en ledamot var.

Vid kommissionens sida äro såsom rådgivande organ ställda kommissionens

allmänna råd, för närvarande bestående av 35 ledamöter, samt tva expertorgan,

nämligen kommissionens allmänna handelsråd och kommissionens

handelsråd för partihandelsfrågor. Därjämte ha till kommissionen knutits

de s. k. näringssakkunniga. Vidare må nämnas den s. 1c. LK-delegationen.

Denna leder arbetet med upprättande av de kalkyler över jordbrukets

inkomster och utgifter, vilka under de senare åren använts som underlag

vid prisregleringen å jordbrukets produkter.

III. Jordbruksnämndsutredningens betänkande.

A. Jordbruksnämndens arbetsuppgifter.

Allmänt om arbetsuppgifterna.

Jordbruksnämndsutredningen har inledningsvis erinrat om 1947 års riksdagsbeslut

i fråga om jordbruksnämndens organisations- och arbetsuppgifter.

Utredningen har vidare framhållit, att jordbruksnämnden i enlighet med

beslut av 1948 års riksdag skall handhava prisregleringsfrågor på fiskets

område, frågor rörande auktorisation av fiskförsäljningsföreningar och försäljning

av fisk samt frågor rörande export och import av fisk.

Utgångspunkten för utredningens arbete har sålunda varit, att jordbruksnämndens

arbetsuppgifter skola omfatta de prisreglerande och avsättningsbefrämjande

åtgärderna på jordbrukets och fiskets område samt (under riksnämndens

inseende) ansvaret för beredskapen i fråga om livsmedelsförsörjningen.

Detta innebär emellertid enligt utredningen icke, att ramen för jordbruks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

5

nämndens organisation varit klart angiven genom 1947 års riksdagsbeslut.

Utredningen erinrar bland annat om att särskilda utskottet vid nämnda

riksdag underströk vikten av att regleringsverksamheten anpassas efter de

förhållanden, som föreligga vid varje särskild tidpunkt, och de problem,

som då möta. Utredningen har vidare erinrat om att förhållandena i vissa

hänseenden ändrats sedan år 1947 och att omständigheter tillkommit, som

antingen äro helt nya eller vilkas konsekvenser för jordbrukspolitiken icke

kunde fullt bedömas år 1947. Utredningen nämner som exempel härpå landets

försämrade valutaläge och den handelspolitiska utvecklingen samt den

allmänna prisstabiliseringspolitiken och därav betingade subventionsåtgärder.

Vidare erinrar utredningen om jordbrukarnas krav på detaljerade åtgärder

för åstadkommande av trygghet och ekonomisk rättvisa olika producentgrupper

emellan.

Sammanfattningsvis har utredningen förklarat, att den funnit det riktigast

alt i sitt förslag uppbygga jordbruksnämnden såsom en organisation, strängt

anpassad efter de vid riksdagsbeslutet år 1947 tänkta förhållandena, dock

med de modifikationer, som föranledas dels av att nämnden enligt beslut år

1948 även skall handha fiskets prisregleringsfrågor, och dels av utredningens

ställningstagande till olika gränsdragningsfrågor beträffande nämndens

kompetens i förhållande till andra myndigheter och institutioner. Detta arbetsprogram

för jordbruksnämnden benämner utredningen »1949 års program».

Enär även detta program under särskilt gynnsamma omständigheter

kan reduceras, har utredningen icke ansett sig böra föreslå ordinarie tjänster

för hela den personal, som erfordras i detta sammanhang, utan föreslår

även ett antal extraordinarie tjänster för detta ändamål.

Utanför 1949 års program ligga enligt den av utredningen föreslagna avgränsningen

dels de förmodligen mera temporära men i hög grad arbetskrävande

uppgifter, som sammanhänga med nyss redovisade komplikationer i

fråga om utrikeshandel, prisstabilisering och de ökade kraven på finjustering

av regleringsåtgärderna och dels möjligen kvarvarande konsumtionsregleringar.

Dessa uppgifter kallar utredningen »kommissionsuppgifter» eller

»krisuppgifter».

Utredningen har understrukit angelägenheten av att en klar skiljelinje

hålles mellan å ena sidan de egentliga jordbruksnämndsuppgifterna och å

andra sidan kommissionsuppgifterna. För de sistnämnda bör enligt utredningen

ordinarie eller extra ordinarie anställningsform i regel icke komma i fråga.

För att ytterligare markera skillnaden mellan nämndens uppgifter enligt

1949 års program och kommissionsuppgiftcrna föreslår utredningen vidare,

alt det för fullgörande av sistnämnda uppgifter temporärt upprättas en särskild

organisation vid sidan av jordbruksnämnden. Denna speciella organisation

bör ha särskilda anslag men samma ledamöter och sakkunnigorgan

som nämnden. Den bör ej ha annan personal än nyssnämnda extra (beträffande

kontorsbiträden i viss utsträckning extra ordinarie) tjänstemän. För

denna organisation föreslår utredningen namnet »Kommission för krisuppgifter

på livsmedelsområdet». Utredningen framhåller dock, att i praktiken

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

någon strikt uppdelning av arbetsuppgifterna mellan de olika personalkategorierna

icke torde komma att ske.

Till grund för sina förslag rörande jordbruksnämndens organisation och

personalbehov har utredningen i enlighet med dess nu redovisade allmänna

synpunkter på utredningsuppdraget lagt en detaljerad genomgång av kommissionens

nuvarande arbetsuppgifter med fördelning på jordbruksnämndsuppgifter

och krisuppgifter. Till nämndens uppgifter enligt 1949 års program

hänför utredningen följande.

A. Sådant statistiskt och ekonomiskt utredningsarbete, som ligger till

grund för eller föranledes av den under B—I omnämnda verksamheten.

B. Beredskapsåtgärder.

C. Jordbrukets prisreglering med de hjälpmedel, som avses med 1947 års

riksdagsbeslut om riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken. Enligt

detta riksdagsbeslut anses följande regleringsåtgärder ifrågakomma:

a) Beträffande animalieprodukter:

1) Importreglering beträffande levande djur, köttvaror, ägg och mejeriprodukter,

i första hand medelst avgiftsbeläggning och i andra hand genom

kvantitativa begränsningar men i varje fall (för vinnande av nödig överblick

över importen) i form av licensiering.

2) Exportreglering beträffande samma varor, då behov föreligger att dämpa

en prisstegringstendens.

3) Beträffande fläsk, ägg och mejeriprodukter restitution av de importavgifter,

som kunna anses belöpa på fodermedel, vilka åtgått till produktion

av de exporterade produkterna.

4) Begränsning av fodermedelsimporten, till förhindrande av överproduktion

(jämför även b) 1).

5) Centralisering av import och export av köttvaror och ägg samt exporten

av smör och eventuellt även av ost.

6) Utbetalande av pristillägg för mjölk med viss lokal differentiering.

7) Vid eventuellt behov av ytterligare differentiering: uttagande av mjölkavgift

inom vissa områden.

8) Reglering av margarinproduktionen medelst margarinaccis eller genom

upptagande av importavgift på raffinerat fett.

9) I vissa lägen exportbidrag för mejeriprodukter.

10) Under en övergångstid utbetalande av rörelsemedel för lagring av

animalieprodukter.

b) Beträffande vegetabilieprodukter:

1) (jämför även a 4) Begränsning av fodermedelsimporten, i första

hand genom avgiftsbeläggning och i andra hand genom kvantitativa begränsningar

men i varje fall i form av licensering. Begränsningen av fodermedelsimporten

skall dels tjäna som en regulator på animalieproduktionen

och dels vid behov bereda avsättning för brödsäden till utfodring.

2) Importreglering av brödsäd, brödsädsprodukter och av färdigprodukter

från havregrynsindustrien.

3) Inmalningstvång beträffande grynhavre och svensk brödsäd.

4) Skattebeläggning av tillverkningen av oljekakor och liknande fodermedel

samt svenskt kli.

5) Utjämningslagring av brödsäd genom enskilda lagerhållare, vilka förbinda

sig att inköpa vissa kvantiteter till lägst visst pris samt att lagra de

inköpta kvantiteterna mot att prisfallsgaranti och lagringsersättning erhålles.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

7

6) Beredskapslagring, ävenledes baserad på avtal.

7) Exportbidrag för brödsäd, undantagsvis och under vissa förutsättningar,

som alternativ till importreglering och utjämningslagring.

8) Stöd åt sockerbets- och oljcväxtodlingen.

9) Stöd åt potatisodlingen för industriell förbrukning (främst förutvarande

potatisinjölsnämndens uppgifter).

D. Fiskets prisreglering, innefattande följande arbetsuppgifter.

1) Prisstöd till saltvattenfiskarena genom minimipriser, prisutjämnings - bidrag och pristillägg ävensom därmed sammanhängande uppbörd av fiskregleringsavgifter.

2) Ärenden rörande auktoriserade fiskförsäljningsföreningar samt

3) Ärenden rörande export och import av fisk.

E. Vissa ärenden angående kvalitetskontroll in. in., såsom

1) Kvalitetskontroll å fisk och fiskkonserver för export enligt kungörelsen

nr 443/1949.

2) Märkning av exportägg och kylhusägg enligt kungörelsen nr 288/1943.

3) Reglering av fetthalten i ost enligt kungörelsen nr 904/1940.

F. Sockernämndens hittillsvarande uppgifter utöver dem som avses under

C b) punkt 8.

G. Linnämndens hittillsvarande uppgifter.

H. Sådana ärenden angående jordbrukets och fiskets ekonomiska föreningar,

som uppkomma i samband med den under B—H omnämnda verksamheten.

De arbetsuppgifter, som enligt utredningen böra karakteriseras som kriseller

konimissionsuppgifter och sålunda falla utanför jordbruksnämndens

egentliga arbetsområde, sammanfattar utredningen på följande sätt.

I. Sådant statistiskt och ekonomiskt utredningsarbete, som ligger till

grund för eller föranledes av den under II—VI omnämnda verksamheten.

II. Prisreglering på jordbrukets område utöver den verksamhet, som under

C hänförts till jordbruksnämndens uppgifter. Hit hänför utredningen

prisclearingen, vilken omfattar clearing vid import av kött och fläsk, ägg

och äggprodukter, fettråvaror för tillverkning av margarin, tvättmedel, ljus

och choklad in. in., torkad frukt och fisk samt konstgödselmedel, vidare de

med mjölkstandardiseringen sammanhängande prisåtgärderna ävensom utjämningsavgift

och utjämningsbidrag för mjölk, grädde och ost samt merfrakttillägg,

körlinjebidrag och marginaltillägg för mjölk. En ytterligare

uppgift av denna karaktär är rcstitutionen av bensinskatt. En mellanställning

intar enligt utredningen systemet med lagringsersättning och clearingavgift

för ost. Utanför »1949 års program», sådant det preciserats av utredningen,

stå även systemet med pristillägg för kött och fläsk, den statliga

lagringen av kött och fläsk, stödet åt smågrisproduktionen, den statliga inköps-,

lagrings-, berednings- och försäljningsverksamheten beträffande ägg

samt fraktbidragen för spannmål. Detsamma gäller de arealbidrag vid

minskad skörd, missväxtbidrag, ersättningar för översvämningsskador

in. in., som förekommit i olika omgångar.

III. Den valutabetingade utrikcshandelsrcglcringen på livsmedelsområdet.

IV. Kvarstående konsumtionsregleringar och försörjningsåtgärder, innefattande

bland annat kafferansoneringen och regleringen av handeln med

bleckplåt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

V. Kvarstående befattning med kvalitetskontroll och priskontroll in. in.

1) Standardisering och sortimentsbegränsning beträffande charkuterivaror.

2) Klassificeringen av köttvaror och prissättningen på köttvaror.

3) Viktstandardisering, kvalitetsbestämmelser och sortimentsbegränsning

för bröd.

4) Ärenden angående ersättnings- och utdrygningsmcdel för livsmedel.

5) Kvalitetsbestämmelser för fodertran.

6) Tillverkningsreglering och kvalitetsbestämmelser för vissa foderblaudningar

m. m.

7) Normalprisbestämmelser för brödsäd, bruna bönor och vissa fodermedel.

8) Viss befattning med byggnadsregleringen för livsmedelsindustrien

m. m.

V/. Sådana ärenden angående jordbrukets och fiskets ekonomiska föreningar,

som uppkomma i samband med den under II—V omnämnda verksamheten.

Vissa gränsdragningsfrågor m. m.

I anslutning till denna allmänna översikt över de arbetsuppgifter, som anses

böra ankomma på statens jordbruksnämnd, har utredningen närmare

behandlat vissa frågor angående gränsdragningen mellan å ena sidan jordbruksnämnden

och å andra sidan vissa densamma närstående myndigheter,

nämligen lantbruksstyrelsen, fiskeristyrelsen, statistiska centralbyrån, kommerskollegium,

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap och statens

institut för folkhälsan. Vidare ha de sakkunniga närmare behandlat förhållandet

mellan Svenska spannmålsaktiebolaget och jordbruksnämnden ävensom

frågan om överförande till jordbruksnämnden av sockernämndens och

linnämndens arbetsuppgifter. I detta sammanhang har utredningen även berört

spörsmålet om förhållandet mellan jordbruksnämnden och den ekonomiska

föreningsrörelsen.

Beträffande dessa frågor får utskottet i huvudsak hänvisa till framställningen

å s. It—18 i propositionen. Här torde endast böra redogöras för

förhållandet mellan jordbruksnämnden, å ena, samt fiskeristyrelsen och

statistiska centralbyrån, å andra sidan.

Jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen.

Såsom tidigare nämnts skall jordbruksnämnden enligt beslut av 1948 års

riksdag handhava prisregleringsfrågor och vissa andra ärenden på fiskets

område. 1946 års fiskeristyrelseutredning föreslog på sin tid, att en representant

för fiskeristyrelsen borde beredas säte och stämma i jordbruksnämnden

vid behandlingen av viktigare fiskeriärenden.

I direktiven för utredningen uttalades, att utredningsmännen borde utgå

från att den prisreglerande verksamheten på fiskets område — såsom förutsatts

i 1948 års riksdags beslut om inrättande av en särskild fiskeristyrelse

— skulle omhänderhavas av jordbruksnämnden. Med hänsyn härtill finner

utredningen anledning icke föreligga att närmare gå in på frågan om be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31. 9

gränsningen av jordbruksnämndens verksamhetsområde i förhållande till

fiskeristyrelsen.

Utredningen förordar för sin del, att fiskeristyrelsens representation i

nämnden anordnas på samma sätt som föreslagits beträffande lantbruksstyrelsen,

sålunda med ömsesidig närvaro- och yttranderätt för cheferna i fråga

men däremot icke med någon rätt för endera av dem att deltaga i den andra

myndighetens beslut. Uttalanden av fiskeristyrelsen och Sveriges fiskares

riksförbund, att fiskerinäringen borde i behörig omfattning erhålla representation

i jordbruksnämndens råd ha icke föranlett någon erinran från utredningens

sida. Utredningen erinrar vidare om att kommissionen i enlighet

med föreskrift i kungörelsen den 30 juni 1949 (nr 443) meddelat bestämmelser

om kontroll av fisk- och fiskkonservexporten och uttalar, att denna

uppgift i framtiden torde böra tillkomma jordbruksnämnden.

Jordbruksnämnden och statistiska centralbyrån.

I propositionen nr 75/1947 uttalade dåvarande departementschefen, att

han funne det nödvändigt, att jordbruksnämnden utrustades med sådana

resurser, att den kunde utföra de statistiska utredningar, som erfordrades

i dess löpande verksamhet med handhavandet av jordbruksregleringen. Förhållandet

mellan dessa utredningar och den allmänna jordbruksstatistiken

borde emellertid ytterligare övervägas. Detta uttalande lämnades utan erinran

av riksdagen.

Organisationskommittén föreslog, att i jordbruksnämnden skulle ingå en

statistisk byrå. Denna skulle utföra de statistiska arbeten, som erfordrades

för nämndens del, och dessutom dels övertaga vissa begränsade uppgifter från

centralbyrån (skörderapporter, galtstatistik in. in.), dels tillhandagå andra

myndigheter med statistisk service i samma utsträckning som livsmedelskommissionens

statistiska byrå gjort. En reservant inom kommittén föreslog,

att centralbyrån i princip skulle övertaga jordbruksstatistiken men att

jordbruksnämndens behov av statistisk personal för det löpande arbetet

skulle tillgodoses genom inrättande av en statistisk sektion inom dess utredningsbyrå.

1948 års statistikutredning hade tidigare i skrivelse den 17 januari 1949

till statsrådet och chefen för finansdepartementet föreslagit, att jordbruksstatistiken

helt skulle förläggas till statistiska centralbyrån. I samband därmed

skulle denna utrustas med en särskild planerings- och utredningsavdelning,

i vilken skulle ingå personal från livsmedelskommissionens statistiska

byrå. I yttrande över organisationskommitténs förslag har statistikutredningen

vidhållit detta förslag om jordbruksstatistikens centralisering. I anslutning

härtill har statistikutredningen framlagt ett förslag till arbetsfördelning

mellan jordbruksnämndens utredningsbyrå och centralbyråns tänkta

utrednings- och planeringsavdelning, innebärande bl. a. att centralbyrån skulle

införskaffa och statistiskt bearbeta primärmaterialet för de blivande typj

ordbruk skalkylerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

I direktiven Lill jordbruksnämndsutredningen anförde departementschefen

på denna punkt följande:

Vad vidare angår omfattningen av det statistiska arbete, som bör ombesörjas

av jordbruksnämnden, torde slutlig ställning ej böra tagas till denna

fråga, förrän resultatet av 1948 års statistikutrednings arbete föreligger. I

avbidan härpå torde på denna punkt någon ändring i nuvarande förhållanden

icke böra ifrågasättas vid översynen. Härvid bortses givetvis från sådana

ändringar, som eventuellt kunna vidtagas i besparingssyfte utan att

någon egentlig förskjutning sker i det nuvarande förhållandet mellan livsmedelskommissionen

och statistiska centralbyrån.

Jordbruksnämndsutredningen anför i sitt betänkande, att den erfarit, att

statistikutredningen anser sig uttömmande ha behandlat frågan om jordbruksstatistikens

lokalisering genom sin förenämnda skrivelse den 17 januari

1949 och genom sitt yttrande över organisationskommitténs betänkande.

Med hänsyn härtill har jordbruksnämndsutredningen ansett sig böra

taga självständig ståndpunkt även till frågan om jordbruksnämndens arbetsuppgifter

på det statistiska området.

Jordbruksnämndsutredningen uttalar härvid som sin bestämda åsikt, att

jordbruksnämnden bör äga möjlighet att själv utföra de statistiska undersökningar,

som erfordras för fullgörande av dess prisreglerings- och beredskapsuppgifter.

Utredningen finner det icke sannolikt, att ett centralt

statistiskt verk med stora permanenta uppgifter kan i erforderlig utsträckning

och med tillräcklig snabbhet effektuera nämndens beställningar av

statistiska utredningar. Utredningen hänvisar särskilt till att statistiska specialbearbetningar

ofta med mycket kort varsel måste utföras för både kalkylarbetet

och det löpande prisregleringsarbetet, och att behovet av dylika

med nödvändighet kommer att öka i den mån övergång sker till en sådan

mera differentierad prisreglering, som avses med typjordbrukskalkylerna.

Även de större reguljära statistiska bearbetningarna måste emellertid ofta

verkställas under tidsnöd på grund av att resultaten skola användas i kalkylarbetet.

De mycket stora värden och intressen, som det härvidlag gäller,

måste enligt utredningens mening gå framför det mera principiella intresset

av en centralisering av jordbruksstatistiken. Det är, framhåller utredningen,

även av värde att jordbruksnämnden själv, mot bakgrunden av

kravet på snabbhet i bearbetningen och anpassning efter den praktiska användningen,

får avväga de toleranser, som kunna medgivas.

I fråga om den närmare gränsdragningen mellan jordbruksnämnden och

centralbyrån är utredningens ståndpunkt den, att någon överflyttning av

arbetsuppgifter från ettdera organet till det andra icke skall ske annat än

i sådana fall, där ett tydligt dubbelarbete föreligger och där vinsten av

att detta undgås anses överväga de nackdelar, som eventuellt äro förknippade

med en överflyttning. Beträffande det dubbelarbete, som tidigare i

viss utsträckning förekommit mellan livsmedelskommissionen och centralbyrån,

konstaterar utredningen, att detsamma numera till större delen undgåtts

och i ännu kvarstående fall utan svårighet kan undanröjas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

11

B. Jordbruksnämndens organisation.

Allmänna synpunkter.

Jordbruksnämndsutredningen understryker, att det förslag, som utredningen

framlägger, avser ett organ, som enbart har att fullgöra de inom

ramen för 1949 års program liggande arbetsuppgifterna. Härmed avses alltså

sådana'' uppgifter som böra anses innefattas i 1947 års riksdagsbeslut,

med de ändringar och tillägg som föranledas dels av senare beslut av statsmakterna

och dels av utredningens egna ställningstaganden till frågor rörande

avgränsningen av nämndens arbetsuppgifter i förhållande till andra

myndigheter och institutioner.

Nämndens ledning m. m.

1 tidigare utredningar och förslag rörande jordbruksnämnden har räknats

med att denna skulle ha en heltidsanställd chef. 1942 års jordbrukskommitté

ansåg sålunda, att nämndens ledning borde utövas av en heltidsanställd

ordförande. Organisationskommittén föreslog, att chefskapet skulle

beklädas av en generaldirektör i lönegrad Cp 22.

Under förutsättning att till chefens förfogande ställes en högt kvalificerad

heltidsanställd souschef föreslår utredningen, att i spetsen för nämnden

ställes en arvodesanställd ordförande, vilken förutsättes ägna endast

en del av sin arbetstid åt nämnden. Utredningen finner en sådan anordning

bättre markera det nya organets ställning såsom en nämnd för noga

avgränsade, i stor utsträckning till omdömesfrågor hänförliga avgöranden.

Antalet ledamöter av nämnden bör enligt utredningens förslag utgöra

fyra, förutom ordföranden. Souschefen bör icke vara ledamot av nämnden.

Ledamöterna böra förordnas av Kungl. Maj:t för viss tid och utses så att

de representera olika intressegrupper. Någon heltidssysselsättning för ledamöterna

eller några av dem förutsättes icke.

Utredningen räknar vidare med att antalet ledamöter i jordbruksnämndens

råd skall utgöra 15 (livsmedelskommissionens råd har för närvarande

35 ledamöter). I detta sammanhang påpekar utredningen, att landsorganisationen

i sitt yttrande över organisationskommitténs betänkande hävdat att

en minskning av rådets storlek icke borde få medföra någon försvagning av

konsumentrepresentationens relativa inflytande. Utredningen finner detta

uttalande icke föranleda någon erinran från dess sida.

Utredningen förutsätter, att övriga till kommissionen knutna rådgivande

organ, nämligen näringssakkunniga, allmänna handelsrådet och handelsrådet

för partihandelsfrågor, kunna upplösas i samband med kommissionens

ombildning till statens jordbruksnämnd.

Till kommissionen är vidare anknuten den s. k. LK-delegationen, vilken

leder arbetet med uppgörande av den årliga prognoskalkylen över jordbrukets

inkomster och kostnader (totalkalkylen) och med avstämning av

kalkylen mot de aktuella skörderesultaten. Delegationens ledamöter ha ursprungligen

tillsatts av kommissionen. I samband med en år 1947 före
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

tagen utvidgning av delegationen har emellertid Ivungl. Maj :t förordnat

vissa av ledamöterna i denna. Delegationen har nu fem ledamöter.

Utredningen har upptagit ett av organisationskommittén framlagt förslag,

att delegationen i form av ett permanent organ skulle knytas till jordbruksnämnden

och att dess ledamöter skulle förordnas av Kungl. Maj :t.

Dess namn skulle i samband därmed förslagsvis ändras till Sakkunniga för

upprättande av jordbrukskalkyler (Kalkylsakkunniga).

Utredningen understryker i detta sammanhang särskilt att de kalkylsakkunniga

ur effektivitetssynpunkt böra utgöras av ett mycket begränsat antal

ekonomiska experter och jordbruksexperter.

Byråindelningen m. m.

I propositionen nr 75/1947 uttalade departementschefen, att inom jordbruksnämnden

borde inrättas dels två sektioner eller avdelningar, den ena

för ärenden angående vegetabiliska produkter och den andra för ärenden

angående animaliska produkter, dels ett kansli. I spetsen för det sistnämnda

borde stå en kanslichef, vilken även borde ha till uppgift att under ordföranden

leda nämndens arbete i dess helhet. Skulle regleringsåtgärderna på

fiskerinäringens område komma att uppdragas åt jordbruksnämnden, komrne

detta att medföra viss utvidgning av organisationen.

Organisationskommittén föreslog, att nämnden skulle indelas i sju byråer

eller avdelningar (varav två provisoriska), vilka i sin tur delvis skulle

indelas i sammanlagt nio sektioner.

Utredningens förslag innebär, att jordbruksnämndens indelning i arbetsenheter

på detta stadium skall begränsas till att omfatta tre avdelningar,

benämnda animalieavdelningen, vegetabilieavdelningen och allmänna avdelningen.

Inom animalieavdelningen skall inrättas en särskild fisksektion.

Ä allmänna avdelningen skola finnas en kanslibyrå, en statistikbyrå och en

utredningsbyrå. Beredskapsärenden skola handläggas på kanslibyrån. Denna

skall även omhänderha det tekniska arbetet med licensering av utrikeshandel

och annan eventuellt förekommande licensering. Någon särskild

utrikesbyrå skall sålunda icke finnas. De uppgifter utöver licenseringen, som

skulle ankomma på en sådan byrå, skola fördelas på statistiska byrån (intern

statistik) och utredningsbyrån (utrikesorientering).

Utredningen understryker, att detta organisationsförslag tar sikte pa ett

läge, där de av valutabristen och bilateralsystemet föranledda komplikationerna

bortfallit, och att förslaget ej heller inrymmer personal för de arbetsuppgifter

i övrigt, som ligga utanför 1949 års program.

Beträffande den kompetens, som bör krävas av jordbruksnämndens tjänstemän,

har utredningen framhållit, att bestämda kompetenskrav i form av

examina icke böra uppställas. Detta motiveras med behovet av kombinerade

kunskaper, exempelvis av agronomisk, nationalekonomisk, statistisk eller

juridisk art, samt med att den praktiska inriktningen av nämndens arbete

leder till att utöver teoretiska meriter erfarenhet inom ifrågavarande del av

affärs- eller samhällslivet ofta kräves.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

13

C. Personalbehov och avlöningsförhållanden.

Allmänna synpunkter.

Beträffande löneställningen för chefstjänstemännen inom jordbruksnämnden

uttalar utredningen, att den vid sina förslag angående direktörens,

avdelningschefernas och byråchefernas lönegradsplacering icke tagit

hänsyn till det förhållandet, att de statliga chefstjänstemännens löner nu

anses ligga på en alltför låg nivå.

I de lönegrader, som ligga inom ramen för den reglerade befordringsgången

för amanuenser, d. v. s. 17—24 lönegraden, har utredningen i ett

flertal fall, förutom amanuenstjänster enligt sådan befordringsgång, upptagit

tjänster i 19, 21 och 24 lönegraden. Anledningen härtill har varit det

övervägandet, att jordbruksnämnden och krisorganisationen i viss utsträckning

ha behov av personal, som icke har en utbildning motsvarande kraven

enligt den reglerade befordringsgången för amanuenser, men som vunnit

erfarenhet och meriter exempelvis inom näringslivet eller organisationerna.

Jordbruksnämndens ordförande och ledamöter.

Som förut nämnts föreslår utredningen, att chefskapet över nämnden

skall utövas av en arvodesanställd ordförande, vilken förutsättes ägna

endast en del av sin arbetstid åt nämnden. Utredningen har ansett sig

sakna anledning att avgiva förslag beträffande det arvode, som skall utgå

till ordföranden. Utredningen räknar emellertid med att ordföranden skall

ägna en icke ringa del av sin tid åt nämnden och har därför i sina kostnadsberäkningar

upptagit arvodet till 10 000 kronor om året. Ledamöterna

föreslås erhålla ett mänadsarvode av 200 kronor samt därjämte dagarvode

med 30 kronor för sammanträdesdag.

Souschefen.

Utredningen föreslår för souschefen i nämnden en förordnandetjänst i

lönegrad Cp 17, vars innehavare erhåller tjänstetiteln direktör. Denne bör

dels ha till uppgift att under ordföranden leda nämndens arbete i dess

helhet, dels utöva det direkta chefskapet för den allmänna avdelningen

inom nämnden.

Avdelningscheferna.

Utredningen föreslår, att i spetsen för vardera animalie- och vegetabilieavdelningen

sättes en avdelningschef i lönegrad Cp 12. Förslaget motiveras

med att dessa poster kräva så speciella, delvis ekonomiskt betonade

kvalifikationer och medföra ett så omfattande självständigt ansvar, att

eu högre löneställning än den sedvanliga byråchefsställningen erfordras.

Utredningen framhåller särskilt, att avdelningscheferna ofta komma att

för nämndens räkning förhandla med organisationer och enskilda företag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

J ordbruksutskottets utlåtande nr 31.

Avdelningen för animaliska produkter.

Avdelningen skall enligt förslaget handlägga prisregleringsärenden rörande

animaliska produkter och fisk. Det förutsättes, att animalieavdelningen

skall omhänderhava även sådana ärenden angående vegetabiliska

fettämnen, som äga direkt samband med margarintillverkningen.

För fiskregleringsärendena föreslås en särskild sektion under ledning av

eu byrådirektör i lönegrad Ca 31. För sektionen erfordras enligt utredningens

beräkningar dessutom en amanuens, en resande kontrollant i lönegrad

19 samt en kontorist i lönegrad 13 för granskning, kontroll, uppbörd och

utbetalningar.

Avdelningens övriga arbetsuppgifter uppdelas av utredningen i två huvudgrupper,

nämligen dels ärenden rörande köttvaror, ull, ägg samt levande

nötkreatur m. in., dels ärenden rörande mejeriprodukter, torrmjölk

samt animaliska och vegetabiliska fettvaror. Då åtskilliga av avgifts- och

bidragsbestämmelserna angående mejerivaror enligt utredningens definition

äro hänförliga till de s. k. kommissionsuppgifterna, anser utredningen att

två av de fem mejerikontrollanterna böra föras på krisorganisationens konto.

Utredningens förslag till personalorganisation för animalieavdelningen

betraktas av densamma såsom ett minimum för fullgörande av de uppgifter,

som ligga inom 1949 års program. För att emellertid hålla möjligheten

till en viss krympning öppen för den händelse dessa arbetsuppgifter

skulle minska i omfång, föreslår utredningen, att vissa tjänster upptagas

såsom extra ordinarie.

Utredningens förslag till personalstat för animalieavdelningen kan sammanfattas

på följande sätt:

1 avdelningschef .................... Cp 12

2 byrådirektörer .................... Ca 31

1 förste byråsekreterare .............. Ca 27

3 amanuenser ...................... Cf 17—Ce 24

3 kontrollanter ...................... Ca 19

1 kontrollant ........................ Ce 19

1 kontor sskrivare .................... Ce 19

1 kontorist .......................... Ce 13

2 kanslibiträden .................... Ca 11

2 kontorsbiträden ................... Ca 8

4 skrivbiträden ...................... Cf 4—Ce 8

Det bör här erinras om att enligt utredningens förslag charkuterivarukontrollen

och köttklassificeringen icke skola omhänderhavas av jordbruksnämnden.

Några tjänster ha därför icke beräknats för dessa uppgifter.

Lokalstat för prisregleringen och kvalitetskontrollen på fisk.

För prisregleringen å fisk förfogar livsmedelskommissionen nu över ett

lokalombud i Göteborg och ett i Karlskrona. Ombudet i Göteborg har till

sin hjälp ett skrivbiträde.

För kvalitetskontrollen över fisk och fiskkonserver avsedda för export

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

15-

har kommissionen anställt dels med placering i Göteborg en överinspektör,

en kontrollör och en biträdande kontrollör, dels med placering i Hudiksvall

en kontrollör. Den sistnämnde är berättigad att till sitt biträde

anlita sex på ostkusten stationerade fiskeriinstruktörer.

Samtlig nu nämnd personal är i nu förevarande hänseende arvodesanställd

och avlönas enligt Kungl. Maj :ts medgivande av särskilda medel (clearingmedel

och kontrollavgifter). Utredningen har icke funnit lämpligt att

för närvarande föreslå någon ändring i anställnings- eller avlöningsformen

för denna personal.

Avdelningen för vegetabiliska produkter.

Avdelningens arbetsuppgifter uppdelas av utredningen i två huvudgrupper,

nämligen dels ärenden angående kvarnar, brödsäd, sockerbetor, oljeväxter

och spånadsväxter, dels ärenden angående fodermedel och potatis.

Sammanfattningsvis kan utredningens förslag beträffande avdelningen

för vegetabiliska produkter återgivas på följande sätt:

1 avdelningschef

1 byrådirektör .

1 byråsekreterare

2 amanuenser .

1 kontorsskrivare

1 kontrollant ...

1 kontrollant . ..

1 kontorist .....

1 kanslibiträde

1 kanslibiträde

1 kontorsbiträde

2 skrivbiträden .

Kanslibyrån.

Till kanslibyråns arbetsuppgifter hänför utredningen ärenden av juridisk

och kameral natur, allmänna kansliärenden, den tekniska handläggningen

av vissa statliga avgifter och bidrag på jordbruks- och fiskeregleringens

område, det tekniska arbetet med utrikeslicenseringen samt beredskapsärenden.

Organisationskommittén föreslog för dessa uppgifter dels en administrativ

byrå om sammanlagt något över 30 personer och uppdelad på fyra sektioner,

dels en »beredskapsbyrå» om 3 å 4 personer. Sektionerna skulle utgöras

av den juridiska och den kamerala sektionen, sektionen för avgiftsoch

bidragsärenden samt kanslisektionen.

Utredningen framhåller, att även om kanslibyrån icke indelas i sektioner,

uppdela sig dock dess arbetsuppgifter på ett naturligt sätt i de fem huvudgrupper,

som representeras av beredskapsbyrån och av administrativa byråns

fyra sektioner enligt organisationskommitténs förslag.

Fördelningen av byråns tjänster på ordinarie och extra ordinarie framgår

av följande sammanställning:

Cp 12

Ca 31

Ca 24

Cf 17—Ce 24

Ca 19

Ca 19

Ce 19

Ce 13

Ca 11

Ce 11

Ca 8

Cf 4—Ce 8

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

1 byråchef ...........

1 byrådirektör.........

1 byrådirektör .......

1 kamrerare.........

1 förste byråsekreterare

1 förste byråsekreterare

2 byråsekreterare .....

1 amanuens .........

1 assistent ...........

1 assistent ...........

1 kontorsskrivare .....

1 kassör .............

1 kansliskrivare .......

2 kansliskrivare .......

2 kanslibiträden .....

2 kanslibiträden .....

1 1 :e expeditionsvakt .

1 expeditionsvakt .....

1 expeditionsvakt .....

3 kontorsbiträden .....

4 skrivbiträden .......

Statistiska byrån.

Ga

33

Ca

31

Ce

31

. Ca

29

Ce

29

Ca

27

Ca

24

Cf

17—Ce 24

Ca

21

Ce

21

Ca

19

Ca

15

Ca

15

Ce

15

Ca

ii

Ce

ii

Ca

ii

Ca

9

Ce

9

Ca

8

Cf

4—Ce 8

Denna byrås uppgifter bli enligt utredningens förslag i princip desamma

som de, vilka nu ankomma på livsmedelskommissionens statistiska byrå.

Utredningen har i rationaliseringssyfte undersökt dels vilka av dessa uppgifter,

som utan olägenhet kunna begränsas eller omläggas, och dels vilka

annorstädes inom livsmedelskommissionen och inom spannmålsbolaget förlagda

statistikarbeten, som lämpligen kunna sammanföras till jordbruksnämndens

statistikbyrå. Enligt denna granskning, vilken ägt rum i kontakt

med 1948 års statistikutredning, skulle viss besparing av arbetskraft kunna

vinnas genom övergång till stickprovsmetod vid arealinventeringar och kreatursräkningar.

Vidare anses den kvantitativa skördeberäkningen per den

31 augusti kunna slopas. Å andra sidan förordar utredningen, att de före

1949 förekommande svin- och hönsräkningarna i april skola återupptagas,

varvid dock svin och höns kunna uteslutas ur kreatursräkningen i juni.

Utredningen förutsätter vidare, att viss statistik, som för närvarande sammanställes

på livsmedelskommissionens avdelningar för animaliska respektive

vegetabiliska produkter samt dess utrikeshandelsbyrå, överföres till statistiska

byrån. Denna föreslås även få övertaga bearbetningen av viss inom

Svenska spannmålsaktiebolaget insamlad statistik. Utredningen påpekar

vidare, att slopandet av krisregleringarna inneburit bortfall av åtskilligt för

jordbruksregleringen värdefullt statistiskt material och att ersättning för

detta nu i viss utsträckning måste framskaffas på andra, mer arbetskrävande

vägar.

Vid sina överväganden rörande statistiska byråns personalbehov har utredningen

tagit hänsyn till statistikutredningens förslag om en sammanslagning

av statistiska centralbyrån och livsmedelskommissionens jord
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande nr 31.

17

bruksstatistik på så sätt, att den personal, som möjligen kan bli överflödig

genom en sådan sammanslagning, upptages såsom extra. Utredningen uppskattar

besparingen till högst 6 årsbiträden. Detta antal har utredningen

hänfört till samma personalkategori som personalen för s. k. kommissionsuppgifter.

Av övrig för statistiska byrån erforderlig personal föreslås en del skola

anställas såsom extra ordinarie. Utredningens förslag angående byråns personal

framgår av följande sammanställning.

1 byråchef............................ Ca 33

1 förste aktuarie........................ Ca 29

1 aktuarie.............................. Ca 24

1 amanuens............................ Cf

1 kontorsskrivare....................... Ce 19

1 kansliskrivare ........................ Ca 15

1 kontorist............................. Ce 13

5 kanslibiträden........................ Ca 11

3 » .......................

6 kontorsbiträden....................... Ca 8

10 skriv- och kontorsbiträden enl. reglerad

befordringsgång .................... Cf 4—Ce 8

Utredningsbyrån.

I direktiven till jordbruksnämndsutredningen framhölls, att utredningen

vid bedömningen av nämndens personalbehov borde utgå ifrån att det med

kalkylerna förenade utredningsarbetet skulle åvila nämnden. Upprättandet

och granskningen av kalkylerna kunde i övrigt bedrivas på samma sätt

som för närvarande. Detta gällde såväl de totalkalkyler, som nu upprättas,

som de planerade typjordbrukskalkylerna.

Utredningen har för sin del utgått från att ansvaret för jordbrukskalkylen

i sista hand odelat skall åvila nämnden utan att fördenskull den del,

som jordbrukarnas centralorgan hittills haft i förarbetet på kalkylen, inskränkes.

Någon strikt fördelning av kalkylarbetet på så sätt, att jordbruksnämnden

svarar för inkomstberäkningarna och lantbruksorganisationernas

utredningsorgan för kostnadsberäkningarna, bör enligt utredningen

icke äga rum. Huvudregeln bör i stället vara, att det vid varje särskilt till
-

Ca

33

Ca

29

Ca

24

Cf

17-

-Ce 24

Ce

19

Ca

15

Ce

13

Ca

11

Ce

11

Ca

8

Cf

4-

•Ce 8

Ils,

att

utredningen

fälle erforderliga kalkylmaterialet hämtas, där det lättast och med erforderlig

snabbhet kan bli tillgängligt, samt att dubbelarbete mellan jordbrukarorganisationernas

utredningsorgan och nämnden i möjligaste män undvikes.

Samtidigt understryker utredningen, att intresserade parter måste

ha full och ömsesidig insyn såväl i primärmaterialet som i de metoder,

efter vilka detta behandlas. Utredningen räknar med att lantbrukarorganisationernas

nyinrättade utredningsinstitut kan komma att utföra åtskilliga

av de mera tidskrävande utredningsuppgifterna i fråga om kalkylarbetet.

Den understryker emellertid samtidigt, att utredningsbyrån kontinuerligt

måste taga del av utredningsinstitutets material och beräkningsmetoder

samt informera institutet i motsvarande avseenden.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 31.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

Som tidigare angivits föreslår utredningen, att jordbruksnämndens ulredningsbyrå

skall redigera Jordbruksekonomiska meddelanden. Byrån

bör vidare enligt utredningen ansvara för utgivandet av Meddelanden rörande

livsmedelsförsörjning och jordbrukspolitik i utlandet, handhava

nämndens bibliotek samt i förekommande fall lämna uppgifter till svenska

och utländska myndigheter och internationella organisationer.

Utredningens förslag till personaluppsättning för utredningsbyrån framgår

av följande sammanställning:

1 byråchef............................. Ca 33

1 förste aktuarie........................ Ca 27

1 » » ........................ Ce 27

2 aktuarier............................ Ca 24

2 amanuenser.......................... Cf 17 —Ce 24

1 kansliskrivare ........................ Ca 15

1 kanslibiträde ........................ Ca 11

1 » ........................ Ce 11

2 kontorsbiträden ...................... Ca 8

2 skriv- och kontorsbiträden ............ Cf 4—Ce 8

Krisorganisationen.

Såsom tidigare framhållits har utredningen, då den utformat sina förslag

rörande jordbruksnämndens organisation och personal, utgått från 1947 års

riksdagsbeslut angående riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken

med de ändringar och kompletteringar, som senare vidtagits. Behövlig personal

för de arbetsuppgifter på jordbruksregleringens område, som falla

utanfc, den sålunda uppdragna ramen, har utredningen hänfört till en speciell

krisorganisation. Utredningen föreslår, att denna personal skall avlönas

från särskilt anslag. Samtidigt förutsätter emellertid utredningen, att

personalen i fråga skall infogas i jordbruksnämndens olika avdelningar och

byråer. För utrikeshandelsärenden föreslås slutligen en särskild provisorisk

byrå inom krisorganisationen. Det bör anmärkas, att utredningen i sina

förslag icke räknat med någon personal för de direkta konsumtionsregleringar

som eventuellt kunna kvarstå den 1 juli 1950.

Utrikesbyrån.

De arbetsuppgifter, som nu handläggas av livsmedelskommissionens sektion

för utrikes- och licensärenden, kunna i stort sett sammanföras i tre

huvudgrupper, nämligen licensärenden, frågor rörande internationellt samarbete

samt befattning med internationella handelsförhandlingar och handelsavtal.

Dessa uppgifter sysselsätta för närvarande enligt vad utredningen

inhämtat, en personal på omkring 45 personer, som nödgas tillgripa övertidsarbete

i betydande utsträckning. En viss men icke särskilt stor minskning

av arbetsbelastningen kan beräknas inträda på grund av frilistningen.

Utredningen beräknar för denna byrå dels en biträdespersonal av 26 personer,

dels 13 tjänstemän enligt följande specifikation:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

19

Lönegrad

1 byråchef .......................... Cg 33

1 byrådirektör........................ Cg 31

2 förste byråsekreterare .............. Cg 27

3 byråinspektörer .................... Cg 24

4 amanuenser ....................... Cg 17—24

2 kontor sskri vare .................... Cg 19

Utredningen förutsätter härvid att den licensstatistik, som nu utarbetas

av kommissionens sektion för utrikes- och licensärenden, hos nämnden skall

handhavas av dess statistiska byrå, i den mån detta arbete icke överlämnas

till handels- och industrikommissionen. Ä andra sidan skulle animaliska

och vegetabiliska avdelningarna, så länge utrikesbyrån äger bestånd, befrias

från vissa uppgifter i fråga om export och import. Likaså skulle kanslibyrån

och utredningsbyrån tills vidare befrias från vissa uppgifter på utrikeshandelns

område.

Behov av personal i övrigt för krisuppgifterna.

Ehuru enligt vanliga regler antalet extra befattningshavare i olika lönegrader

icke skall fixeras i en lönestat, anser sig utredningen böra redovisa

det resultat särskilt i fråga om behovet av kvalificerad personal för krisuppgifterna,

vartill den kommit vid sina överväganden. Det sammanlagda

behovet av sådan personal inom krisorganisationen (frånsett utrikesbyrån)

angives till 3 tjänstemän i lönegrad Cg 27, 1 tjänsteman i lönegrad Cg 21,

(5 tjänstemän i lönegrad Cg 19 och 1 amanuens i lönegrad Cg 17-—24. Störst

är personalbehovet inom avdelningen för animaliska produkter. Detta

beror framförallt på de uppgifter i fråga om lagring av animaliska produkter,

som åvila denna avdelning och för vilka utredningen icke beräknat

någon ordinarie eller extra ordinarie personal. Även åtgärderna för ullproduktionens

och smågrisproduktionens stödjande, prisclearingen på ägg och

på importerat kött och fläsk, pristilläggen på fläsk, mjölkstandardiseringen,

administrerandet av de statliga bidragen och avgifterna å mejeriprodukter

samt prisclearingen i fråga om fettråvaror medföra behov av särskild personal

inom krisorganisationen.

Kommissionsuppgifterna kräva även viss biträdespersonal på animalieavdelningen,

kanslibyrån och statistikbyrån. Med hänsyn till svårigheten

att beräkna behovet av biträdespersonal (varmed här avses personal i begynnelselönegrad

15 och lägre) för varje särskild arbetsdetalj och enär överflyttningar

av personal mellan de olika arbetsenheterna måste förutsättas

böra ske allt eftersom uppgifterna växla i omfång, har utredningen endast

gjort en gemensam uppskattning av arbetskraftsbehovet i fråga. Därvid har

detta beräknats till ett tjugutal biträden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

D. Personalens anställningsförhållanden.

Anställningsformer.

Jordbruksnämndsutredningen uttalar, att det icke kan anses förenligt

med riktiga principer för anställning i statens tjänst att basera ett verk med

fasta uppgifter på personal, som för sin ekonomiska trygghet är beroende

av andra anställningar i statens, organisationers eller enskild tjänst. Utredningen

föreslår i enlighet härmed, att allmänna avlöningsreglementet skall

vara tillämpligt på såväl jordbruksnämndens personal som den med kommissionsanslaget

avlönade personalen. Sistnämnda personal bör enligt utredningen

endast anställas som extra, därvid dock för biträden en successiv

övergång till extra ordinarie bör ske med tillämpning av den reglerade befordringsgången.

I fråga om krisorganisationens amanuenspersonal förutsättes

däremot icke, att den reglerade befordringsgången skall gälla i vad

avser övergång från extra till extra ordinarie tjänst.

Utredningen framhåller emellertid, att anställningstiden såsom extra icke

bör bli av alltför lång varaktighet, detta med hänsyn till bl. a. personalens

berättigade intressen. Utredningen förutsätter att i den mån de uppgifter,

som utredningen hänfört till krisuppgifter, visa sig vara av bestående natur

eller eljest icke möjliga att avveckla inom rimlig tid, böra genom nämndens

och krisorganisationens försorg arbetsuppgifter och personal successivt

överföras till nämndssidan.

Tjänsternas tillsättande.

Utredningen föreslår dels att lägre tjänster än byråchefstjänster skola

ledigförklaras, dels att befattningar i lönegrad Ca 27 och Ce 27 och däröver

skola tillsättas av Kungl. Maj:t, vad beträffar byråchefer och högre chefer

efter anmälan av ordföranden och i övrigt efter förslag av nämnden, dels

att ordinarie och extra ordinarie befattningar i övrigt skola tillsättas av

nämnden. Utredningen föreslår även, att samtliga befattningar vid krisorganisationen

skola tillsättas av denna, därvid dock Kungl. Maj :t bör fastställa

antalet befattningar i 19 och högre lönegrad. I den mån vissa befattningar,

särskilt sådana som skola tillsättas efter ansökningsförfarande, icke

hinna bliva tillsatta till den 1 juli 1950, böra lämpliga personer förordnas

att under vakans uppehålla desamma.

Särskilda anordningar med hänsyn till förefintlig personal.

Utredningen erinrar om att statskommissarien K. A. Lindbergson på vederbörligt

uppdrag översett löneställningen inom statens livsmedelskommission

omkring årsskiftet 1948/49. Denna översyn syftade till att fastställa

den lön, som med hänsyn till utbildning och arbetsuppgifter skäligen

bort utgå, om vederbörande tillhört den reglerade statsförvaltningen. Utredningen

påpekar, att omflyttning av biträdespersonal mellan livsmedels
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

21

kommissionens olika avdelningar endast i ringa omfattning ägt rum i samband

med avvecklingen. I den mån arbetsuppgifterna kvarstå och samma

personal finner anställning vid jordbruksnämnden eller krisorganisationen,

bör därför enligt utredningen Lindbergsons inplacering av livsmedelskommissionens

biträdespersonal i allmänna avlöningsreglementets (Saar:s)

löneklasser kunna äga tillämplighet även för jordbruksnämndens och krisorganisationens

de!.

I fråga om tjänsteårsberäkning för löneklassplacering ansluter sig utredningen

till ett av organisationskommittén gjort uttalande, att vederbörlig

hänsyn bör tagas till den tid, under vilken vederbörande handhaft samma

eller motsvarande arbetsuppgifter hos livsmedelskommissionen och dess olika

föregångare, samt att således jämlikt 24 § allmänna avlöningsregleinentet

placering i högre löneklass än begynnelseklassen bör kunna ske efter prövning

av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall. Utredningen förutsätter, att härvid

i förekommande fall den av Lindbergson företagna inplaceringen av livsmedelskommissionens

personal i lönegrad och löneklass blir vägledande, så

att för den arbetskraft, som övertages från livsmedelskommissionen och som

i den nya organisationen får motsvarande arbetsuppgifter, generellt beslut

kan fattas i enlighet med denna inplacering.

Utredningen räknar emellertid med att det, även om tjänstetid hos kommissionen

eller dess olika föregångare i viss utsträckning får tillgodoräknas,

i vissa fall icke blir möjligt eller lämpligt att bereda personer med långvarig

statstjänst befattning med motsvarande lön hos jordbruksnämnden

eller krisorganisationen. Utredningen erinrar om att Kungl. Maj :t vid omorganiseringen

av arbetsmarknadskommissionen till arbetsmarknadsstyrelsen

begärde och erhöll riksdagens bemyndigande att för tjänsteman med

lång tjänstetid hos kommissionen, som icke kunde beredas ordinarie eller

extra ordinarie befattning med i stort sett oförändrade löneförmåner, fastställa

högre ersättning än som enligt gällande löneplan var förenad med

vederbörandes nya befattning. Utredningen föreslår i anslutning härtill,

att tjänsteman med lång, förslagsvis minst fem års, statlig anställning, som

förordnas att hos jordbruksnämnden uppehålla lägre befattning än den han

senast haft hos kommissionen, efter beslut av Kungl. Maj :t i varje särskilt

fall skall kunna tillerkännas en lön, ungefärligen motsvarande lönen i den

tjänsteställning han tidigare innehaft. Utredningen finner det även önskvärt,

att tjänsteman, vilken tidigare genom vederbörligt beslut erhållit viss

tjänstetitel, som är högre än den han i sin nya befattning blir berättigad

till, tillerkännes rätt att behålla sin gamla titel.

Pensionsfrågor.

För livsmedelskommissionens personal gäller kungörelsen om pensionering

av vissa befattningshavare vid statens krisorgan (SFS nr 537/1948).

Pensionsrätt enligt denna skall efter beslut av överrevisionen kunna tillkomma

i huvudsak den, som kan åberopa minst 36 anställningsmånader i

statens tjänst efter fyllda 18 år, varvid minst 6 månader vid statligt kris
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

organ (karenstiden) och som vid tidpunkten för karenstidens utgång uppnått

22 men icke 53 års ålder. Huvuddelen av kommissionens personal uppfyller

kraven för pensionsrätt enligt denna kungörelse. Därest personal med

krispensionsrätt anställes vid den nu föreslagna krisorganisationen såsom

extra tjänstemän enligt Saar, skulle enligt nu gällande regler krispensionsrätten

upphöra och icke ersättas av annan pensionsrätt.

Utredningen anser, att särskilda åtgärder böra vidtagas för att bevara

krispensionsrätten åt denna personal.

I fråga om tillgodoräknande av tjänsteår för allmän tjänste- och familjepension

förutsätter utredningen, att tjänsteår får räknas från den tidpunkt,

från vilken tjänstår sberäkning för krispension fått ske. Enligt krispensionsreglementet

får efter överrevisionens beprövande för tjänstårsberäkning

i pensionshänseende tillgodoräknas två tredjedelar av den tid, under

vilken vederbörande tjänsteman före pensionsrättens inträde men efter fyllda

18 år tjänstgjort i krisorgan, som omfattas av pensionsregleringen.

Beträffande personal, som erhåller ordinarie eller extra ordinarie tjänst

direkt efter anställning enligt krisavlöningsreglemcntet men innan krispensionsrätt

inträtt, förutsätter utredningen att två tredjedelar av tidigare statstjänst

få räknas som tjänsteår för allmän tjänste- och familjepension.

Uppsägningstid.

Enligt krisavlöningsreglementet (kung. nr 540/1947) föreligger för befattningshavare

med minst ett och ett halvt års anställningstid en uppsägningstid

av tre månader, för befattningshavare med mellan ett och ett och

ett halvt års anställningstid två månaders uppsägningstid och för befattningshavare

med kortare anställningstid än ett år en månads uppsägningstid.

Detta är förmånligare för befattningshavaren än den uppsägningstid

om högst en månad, som enligt Saar gäller för extra tjänstemän. Från vederbörande

personalorganisationers sida har yrkats, att personal, som vid

inträde i extra anställning i krisorganisationen innehar rätt till krispension,

skall förklaras berättigad till tre månaders uppsägningstid. Då de personer,

som avses med detta yrkande, varit berättigade till den föreslagna uppsägningstiden

under sin anställning hos kommissionen, anser utredningen skäligt,

att de få behållas vid denna rättighet.

Tjänsternas ledigförklarande.

Organisationskommittén, som förutsatte, att lägre tjänster än byråchefstjänster

skulle komma att ledigförklaras, föreslog att Kungl. Maj :t under eu

övergångstid skulle äga avgöra, i vilken utsträckning tjänsterna finge besättas

utan att ledigförklaras. Utredningen ansluter sig till detta förslag.

Emellertid förutsätter utredningen, att under den övergångstid, då möjligen

tjänsterna komma att tillsättas utan ledigförklarande i reguljär ordning,

livsmedelskommissionens personal kommer att på lämpligt sätt göras

underättad om vilka tjänster som äro lediga, och att tjänsterna icke tillsättas

förrän rimlig tid förflutit efter ett sådant bekantgörande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

E. Tjänsteförteckningar och kostnadsberäkningar.

23

För jordbruksnämnden.

Utredningens förslag till tjänster hos jordbruksnämnden på ordinarie

och extra ordinarie stat samt enligt den reglerade befordringsgången giva

till resultat följande tjänsteförteckning:

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 direktör ...................................... Cp 17

2 avdelningschefer .............................. Cp 12

3 byråchefer .................................... Ca 33

4 byrådirektörer .................................. Ca 31

1 förste aktuarie ................................ Ca 29

1 kamrerare .................................... Ca 29

3 förste byråsekreterare eller förste aktuarier........ Ca 27

6 byråsekreterare, aktuarier eller byråassistenter .... Ca 24

1 assistent ...................................... Ca 21

4 kontrollassistenter .............................. Ca 19

2 kontorsskrivare ................................ Ca 19

4 kansliskrivare .................................. Ca 15

11 kanslibiträden .................................. Ca 11

1 förste expeditionsvakt .......................... Ca 11

1 expeditionsvakt ................................ Ca 9

14 kontor sbi träden ................................ Ca 8

59

Tjänstemän å extra ordinarie stat och anställda enligt den

reglerade befordringsgången.

1 byrådirektör .................................. Ce 31

1 förste byråsekreterare .......................... Ce 29

1 förste aktuarie ................................ Ce 27

9 amanuenser ................................ Cf 17—Ce 24

1 assistent ...................................... Ce 21

2 kontrollanter .................................. Ce 19

2 kontorsskrivare ................................ Ce 19

2 kansliskrivare .................................. Ce 15

3 kontorister .................................... Ce 13

7 kanslibiträden .................................. Ce 11

1 expeditionsvakt ..................................Ce 9

22 skriv- och kontorsbiträden enl. reglerad befordrings
gång

........................................ Cf 4—Ce 8

52

Jordbruksnämndens medelsbehov för avlöningar under budgetåret 1950/

51 uppskattas av utredningen till följande belopp:

1) Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... 554 000

2) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,

förslagsvis ............................................ 28 000

3) Avlöningar till övrig icke ordinarie personal .............. 377 000

4) Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis ...... 28 000

5) Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 106 000

Summa kronor 1 093 000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

I posterna nr 1 och 3 ha inräknats 3 000 respektive 7 000 kronor för eventuella

personliga lönefyllnader i enlighet med utredningens förslag. I posten

nr 3 ingår även ett belopp av 4 200 kronor, vilket sockernämnden under

en följd av år brukat utbetala såsom arvode för viss siffergranskning.

Posten nr 4 har beräknats på följande sätt:

Ersättning till viss expertis, som kommer att anlitas med anledning

av införlivandet av sockernämndens och linnämndens arbets
-

uppgifter ................................................. 12 500

Ersättning till experter och sakkunniga i övrigt.................. 15 500

Summa kronor 28 000

För omkostnader under budgetåret 1950/51, till den del de böra anses belöpa

på jordbruksnämnden, beräknar utredningen följande medelsbehov:

1) Sjukvård m. m., förslagsvis................................ 20 000

2) Reseersättningar, förslagsvis .............................. 110 000

3) Expenser, förslagsvis .................................... 230 000

4) Publikationstryck, förslagsvis.............................. 40 000

Summa kronor 400 000

I posten reseersättningar har inräknats ett belopp av 11 000 kronor för

linnämndens nuvarande arbetsområde och ett lika stort belopp avseende

sockernämnden. I expensposten utgöra motsvarande belopp 19 000 och 1 000

kronor. Expensposten inbegriper vidare ett belopp av 8 000 kronor för

bränsle, lyse och vatten. Posten publikationstryck avser Jordbruksekonomiska

meddelanden (25 000 kronor) och cirkulärtryck (15 000 kronor).

Utredningen förutsätter, att anslagen för jordbruksnämndens avlöningar

och omkostnader upptagas som förslagsanslag.

För krisorganisationen.

Utredningen beräknar för krisorganisationen följande personal i begyn
-

nelselönegrad 17 och högre.

1 tjänsteman i lönegrad ................ Cg 33

1 » » » ................ »31

5 » » » ................ » 27

3 » » » ................ » 24

5 » » » ................ » 17—24

1 » » » ................ » 21

8 » » » ................ » 19

24

Av personal i begynnelselönegrad 15 och lägre hos krisorganisationen beräknar

utredningen att omkring 46 tjänstemän erfordras.

Lönekostnaderna under budgetåret 1950/51 för denna personal beräknas

till cirka 509 000 kronor, jämte rörligt tillägg å nära 61 000 kronor, eller

tillhopa omkring 570 000 kronor. Härtill komma eventuella kostnader för

personliga lönefyllnader med omkring 5 000 kronor. Enär särskilda sakkunniga

torde behöva anlitas exempelvis på utrikeshandelsområdet, före
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

25

slår utredningen att ytterligare ett belopp av 10 000 kronor skall läggas till

avlöningskostnaden. Denna skulle därefter uppgå till omkring 585 000 kronor.

Den del av omkostnaderna under budgetåret 1950/51, som kan anses belöpa

på krisorganisationen, uppskattar utredningen till omkring 225 000

kronor.

Även avlönings- och omkostnadsanslaget för krisorganisationen bör upptagas

som förslagsanslag.

Utredningens förslag till anslag för krisorganisationen för budgetåret

1950/51 bli sålunda:

Kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet:

Avlöningar, förslagsvis ................................ 585 000 kronor

Omkostnader, förslagsvis .............................. 225 000 kronor

IV. Yttrandena.

I fråga om remissutlåtandena över jordbruksnämndsutredningens förslag

får utskottet hänvisa till framställningen å s. 38—55 i propositionen. Beträffande

gränsdragningen mellan jordbruksnämnden, å ena, samt fiskeristyrelsen

och statistiska centralbyrån, å andra sidan, må dock här återgivas

följande.

Jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen.

Fiskeristyrelsen anser det angeläget, att riksdagen beredes tillfälle

att taga ställning till det nya läge, som uppkommit i frågan om gränsdragningen

mellan styrelsen och jordbruksnämnden därigenom att riksdagen

beslutat att fiskeristyrelsen skall vara förlagd till Göteborg. Enligt

styrelsens mening ha genom detta beslut förutsättningarna för att förlägga

fiskets prisregleringsfrågor och därmed sammanhängande ärenden till jordbruksnämnden

till väsentlig del undanryckts. Styrelsen yrkar att riksdagen

må få taga ställning till frågan, huruvida icke ärenden rörande fiskets prisregleringar,

avsättning och ekonomiska frågor i allmänhet böra omhänderhavas

av fiskeristyrelsen i stället för av jordbruksnämnden.

Därest statsmakterna likväl skulle besluta, att fiskets ekonomiska angelägenheter

skola omhänderhavas av jordbruksnämnden, förordar fiskeristyrelsen

vissa jämkningar av den av utredningen föreslagna organisationen.

Fiskerinäringen bär sålunda enligt styrelsen beredas representation i

nämndens råd i behörig omfattning och fiskeristyrelsens chef eller representant

för honom bör beredas icke blott yttranderätt i nämnden utan även

beslutanderätt såsom ledamot av nämnden. Vidare är det enligt styrelsen

olämpligt att inordna fiskets prisregleringsfrågor under nämndens animalieavdelning,

vars övriga uppgifter ligga inom helt andra och väsensskilda

områden. I vart fall bör chefen för den föreslagna fisksektionen bli direkt

föredragande inför nämndens beslutandeorgan.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

Även Sveriges fiskares riksförbund hävdar, att samtliga

frågor rörande fiskerinäringen på grund av sitt intima samband med varandra

böra sammanföras inom ett enda organ, nämligen fiskeristyrelsen.

Skulle förslaget att överflytta fiskets prisregleringsfrågor till fiskeristyrelsen

icke vinna beaktande, bör enligt förbundets mening jordbruksnämnden utrustas

med en särskild byrå för handläggning av hithörande ärenden. Vidare

bör i sådant fall en av fiskeristyrelsen utsedd representant beredas säte och

stämma i nämnden vid behandling av ärenden angående fisket, varjämte

minst tre representanter för fiskerinäringen böra ingå i jordbruksnämndens

råd.

Jordbruksnämnden och statistiska centralbyrån.

Frågan om gränsdragningen mellan jordbruksnämnden och statistiska

centralbyrån har behandlats i ett stort antal yttranden. Utredningens förslag

att en särskild statistisk byrå skall ingå i statens jordbruksnämnd

tillstyrkes av livsmedelskommission en, lantbruksstyrels

e n (dock närmast som en provisorisk anordning), Kooperativa förbundet

och Sveriges köpmannaförbund men avstyrkes av

statskontoret, kommerskollegium, statistiska centralbyrån,

1948 års statistikutredning, lantbruksförbundet,

Riksförbundet landsbygdens folk och Sveriges

akademikers centralorganisation. Riksrälienskapsverket,

som ej gör invändning mot förslaget att förlägga viss del

av jordbruksstatistiken till jordbruksnämnden, anser, att hithörande arbetsuppgifter

inom nämnden böra handläggas av en kombinerad statistisk

byrå och utredningsbyrå.

Statskontoret anför beträffande denna gränsdragningsfråga, att

utredningens uttalande, att statistiska centralbyrån med sina omfattande

ordinarie uppgifter sannolikt icke har möjlighet att i erforderlig utsträckning

och med tillräcklig snabbhet effektuera jordbruksnämndens beställningar

av statistiska utredningar, icke är ett tillräckligt skäl för att icke förlägga

de statistiska undersökningarna rörande jordbruket i sin helhet till

statistiska centralbyrån, vilken instruktionsmässigt har att ombesörja den

ordinarie jordbruksstatistiken. För att tillgodose jordbruksnämndens önskemål

i fråga om snabbhet och differentiering av ifrågavarande utredningar

bör centralbyrån utrustas med erforderliga personella och maskinella resurser.

Kommerskollegium finner alla skäl tala för att den reguljära

jordbruksstatistikens olika grenar, vilka intimt sammanhänga med

varandra, icke uppdelas på två myndigheter utan i sin helhet förläggas till

statistiska centralbyrån. Denna bör efter nödig förstärkning av personaloch

maskinutrustning kunna utföra även tillfälliga jordbruksstatistiska

specialundersökningar.

Statistiska centralbyrån framhåller i sitt yttrande bland annat

sambandet mellan olika grenar av jordbruksstatistiken. Centralbyrån

anför härom.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

27

Vid såväl fullständiga arealinventeringar som representativa jordbruksräkningar

utgöra de allmänna jordbruksräkningarna den fasta grunden.

Endast vid de sistnämnda erhållas fullt tillförlitliga uppgifter om arealen

av olika ägoslag, och alla beräkningar beträffande fördelning av åkerjorden

efter användningssätt måste bygga på jordbruksräkningarnas uppgifter

om den totala åkerarealen inom riket och de olika områdena. Vidare

är att märka, att redan under den tid en jordbruksräkning pågår — på

grund av dess stora omfattning måste den taga en relativt lång tid i anspråk

— komma resultaten till användning inom centralbyrån för den årliga

jordbruksstatistiken allt eftersom de framkomma och långt innan redogörelsen

utkommit av trycket. Dessutom är det givetvis så att icke alla

resultat kunna tryckas, utan en betydande del ligger i manuskript i centralbyråns

arkiv. Av båda dessa skäl måste det medföra stora svårigheter för

en annan myndighet alt fullt utnyttja resultaten.

Det intima sambandet mellan jordbruksstatistikens olika grenar gäller

vidare alldeles särskilt i fråga om de båda grenar, som äro nödvändiga för

skördeberäkningarna. Enligt den i Sverige använda metoden härför erfordras

uppgifter dels om arealen, dels om skördeutfall. Enligt jordbruksnämndsutredningens

förslag skulle de förra uppgifterna anskaffas genom

jordbruksnämndens, de senare genom centralbyråns försorg. Några sakliga

skäl för en dylik anordning ha icke framlagts.

Beträffande svin- och hönsräkningarna samt inventeringarna av de höstsådda

arealerna framhåller centralbyrån, under erinran att dylika räkningar

och inventeringar tidigare handhafts av centralbyrån, att deras samband

med såväl de allmänna jordbruksräkningarna som de årliga representativa

räkningarna är så starkt, att ett förläggande av desamma till annan

myndighet än övriga grenar av jordbruksstatistiken måste avstyrkas. Centralbyrån

uttalar vidare, att densamma torde ha större förutsättningar än

jordbruksnämnden jämväl när det gäller att utföra utredningar av tillfällig

art. Den framhåller även, att dess möjligheter att för jordbruksnämndens

räkning utföra sådana undersökningar ytterligare komma att förbättras,

därest ämbetsverket utrustas med resurser som ett mera allmänt

serviceorgan på statistikens område.

Beträffande den mera principiella frågan om en centralisering eller decentralisering

av statistiken på detta område anför centralbyrån.

Erfarenheten bar visat, att upprättande av fristående, mindre statistiska

avdelningar som regel icke är till fördel för statistikens kvalitet. Det måste i

detta sammanhang påpekas, att ett centralt statistiskt organ har större möjligheter

att överblicka olika intressenters behov av statistiska uppgifter än

fallet är med myndigheter, som ha sina egna speciella behov av uppgifter och

sakna både anledning och förutsättning att taga hänsyn till mera allmänna önskemål.

Detta gäller icke minst i fråga om jordbruksstatistiken, där en mängd

både myndigheter och enskilda äro avnämare. Bland myndigheterna torde

man främst böra nämna lantbruksstyrelsen, som behöver jordbruksstatistiska

uppgifter såväl för sina gamla uppgifter som och framför allt för den nyligen

begynta jordbruksplancringen. Vidare bör hänsyn tagas till forskningen,

bedriven dels vid universitet och högskolor, dels av jordbrukets egna utredningsorgan,

dels ock av enskilda forskare.

Sammanfattningsvis föreslår centralbyrån, att de årliga representativa

jordbruksräkningarna eller däremot svarande arealinventeringar och krea
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

tursräkningar förläggas till centralbyrån, liksom även svin- och hönsräkningar

samt inventeringar av den höstsådda arealen. I anslutning härtill

framställer centralbyrån vissa förslag rörande förstärkning av dess avdelning

för jordbruksstatistik. Den kvalificerade personalen på denna avdelning,

som utom jordbruksstatistiken bearbetar mejeri-, fiskeri- och sparbanksstatistik,

utgöres för närvarande av en byråchef i lönegrad Ca 33 och

en aktuarie i lönegrad Ca 24. Som ledare för arealinventeringar och kreatursräkningar

brukar härjämte förordnas en tjänsteman i aktuariegrad. Enligt

centralbyråns förslag skulle aktuarietjänsten utbytas mot en förste aktuarietjänst

i lönegrad Ca 29. Vidare skulle tillkomma en amanuensbefattning,

varjämte en kontoristtjänst i lönegrad Ca 13 skulle höjas till kansliskrivaregraden

(Ca 15). Ifråga om specialutredningar förutsätter centralbyrån, att

särskilda anslag ställas till förfogande i samband med uppdragen. För anlitande

av experter i samband med utarbetande av nya metoder för skördeberäkningarna

beräknas ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

Även professor S. G. W. Wahlund (1 94 8 års statistikutredning)

anför liknande synpunkter och uttalar.

De intermittenta allmänna jordbruksräkningarna, som utredningen — med

rätta — förutsätter skola ligga kvar hos centralbyrån, äro grundläggande

för all annan jordbruksstatistik, således för både de årliga inventeringarna

och specialutredningar av skilda slag. För att centralbyrån skall på ett tillfredsställande

sätt kunna utföra de s. k. femårsräkningarna fordras att ledaren,

som hittills haft och även i fortsättningen måste ha byråchefs tjänsteställning,

fortlöpande följer jordbruksstatistikens utveckling i Sverige och

i utlandet och registrerar de utredningsbehov, som böra tillgodoses genom

de allmänna räkningarna. De behov, som anmäla sig, härröra ej enbart från

livsmedelskommissionen (jordbruksnämnden). Många krav resas från lantbruksstyrelsen,

konjunkturinstitutet, universitet och högskolor, enskilda

forskare och andra intressenter. Jordbruksnämndsutredningens föreliggande

förslag medför ingen möjlighet till större reducering av den fasta personalen

hos statistiska centralbyråns avdelning för jordbruksstatistik. Om man

däremot, som jag föreslår, koncentrerar arbetsuppgifterna till ett och samma

ställe, inbesparas minst en byråchef och en amanuens. Därjämte kan rutinpersonalen

— som jag tidigare nämnt — bättre utnyttjas, vilket också betyder

en ej oväsentlig besparing.

För mig synes det principiellt oriktigt att jordbruksnämnden, hos vilken

tyngdpunkten i arbetet är av icke statistisk art, betungas med arbetsuppgifter,

vilka lika väl kunna utföras av ett statistiskt ämbetsverk. Därest nämnden

skulle utarbeta jordbruksstatistiken, måste den ha att taga hänsyn till

önskemål, framställda av lantbruksstyrelsen, konjunkturinstitutet, universitet

och högskolor, enskilda forskare och andra intressenter. Nämnden skulle

med andra ord tvingas taga ställning till en mängd statistiska frågor, vilka

ligga utanför dess egentliga uppgift och för vilkas lösande den saknar egentlig

kompetens.

Dock bör jordbruksnämnden enligt Wahlund ha tillgång till viss statistisk

personal, lämpligen organiserad som en statistisk sektion inom nämndens

utredningsbyrå. Denna bör i huvudsak handlägga sådana statistiska arbctsuPPo*fter,

som för närvarande ombesörjes på livsmedelskommissionens

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

29

animalie- och vegetabilieavdelningar samt dess sektion för utrikes- och

licensärenden. All egentlig jordbruksstatistik, inklusive deklarationsundersökningarna

rörande jordbrukets och fiskets ekonomiska förhållanden samt

specialundersökningar av större omfattning, skulle däremot överföras till

statistiska centralbyrån. Den personalbesparing, som genom denna centralisering

skulle bli möjlig i jämförelse med jordbruksnämndsutredningens förslag,

beräknar Wahlund till 9 befattningshavare, däribland en byråchef och

en amanuens. Kostnadsminskningen per år anges till omkring 70 000 kronor.

Lantbruksförbundet uttalar i denna fråga, att den upprustning

av vårt centrala statistiska verk, som, enligt vad förbundet erfarit, statistikutredningens

förslag torde komma att leda till, bör ge statistiska centralbyrån

tillräcklig möjlighet att tjäna som ett snabbt serviceorgan åt olika myndigheter

och enskilda. Med hänsyn härtill finner förbundet att jordbruksstatistiken

principiellt bör hänföras till statistiska centralbyrån. Förbundet

anför vidare.

Försåvitt en sådan uppläggning av organisationen icke omedelbart skulle

kunna genomföras på grund av att de förändringar, som böra ske beträffande

statistiska centralbyråns organisation, icke komma till stånd förrän statistikutredningen

framlagt slutliga förslag rörande centralbyråns organisation,

finner förbundet i vart fall, på sätt även direktiven för utredningen angiva,

att det slutliga ställningstagandet beträffande jordbruksstatistikens förläggning

bör anstå till dess resultatet av 1948 års statistikutrednings arbete

föreligger. I så fall bör en inom jordbruksnämnden eventuellt inrättad statistikbyrå

i avvaktan på slutligt ställningstagande till frågan om organisationen

av det centrala statistiska verket hänföras till nämndens krisorganisation.

Även Riksförbundet Landsbygdens folk har framhållit, att

en förutsättning för att centralbyrån skall kunna handhava denna arbetsuppgift

är att arbetet där så anordnas, att erforderligt material kan tillhandahålles

med tillräcklig snabbhet. Lamtbruksstyrelsen, som framhåller

att all jordbruksstatistik principiellt bör föras på ett ställe, finner

icke anledning till erinran mot att en statistisk byrå tills vidare inrättas

inom jordbruksnämnden i avvaktan på resultatet av statistikutredningen.

Livsmedelskommissionen har, med överlämnande av ett av den

s. k. LK-delegationen avgivet yttrande, i en särskild skrift behandlat frågan

om förläggningen av jordbruksstatistiken.

LK-delegationen erinrar om att delegationen under det senast förflutna

årtiondet varit den måhända flitigaste uppdragsgivaren åt livsmedelskommissionens

statistiska byrå. Det samarbete, som förekommit mellan

LK-delegationen samt kommissionens utrednings- och statistiska byråer,

har bland annat lett fram till en sammankoppling av jordbruksstatistiken

i tidigare gängse mening (skördestatistik, husdjursräkningar) med förefintlig

löpande produktionsstatistik (kvarn-, mejeri- och slakteristatistik

etc.). Härigenom har man för första gången med tillfredsställande säkerhet

kunnat beräkna produktion och konsumtion av livsmedel i Sverige. Delegationen

understryker att det samarbete, som under de gångna åren före
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

J ordbruksutskottets utlåtande nr 31.

kommit mellan LK-delegationen och kommissionens statistiska byrå, hav

försiggått under fria former utan byråkratisk omgång. Delegationen förklarar

sig anse det uteslutet, att ett lika smidigt arbetssätt blir möjligt, om ett

utomstående verk skall tjänstgöra som serviceorgan åt delegationen. Delegationen

anför i anslutning härtill vidare.

Det må framhållas, att arbetet med jordbrukskalkylen måste ske under

sådan forcering, att övertidsarbete i betydande omfattning regelmässigt

måste tillgripas för att tidschemat skall kunna hållas. (Det ligger i sakens

natur att kalkylarbetet icke gärna kan utsträckas över längre tidsperioder

än som för närvarande är fallet — kalkylen skall ju utgöra underlag för

prissättningen nnder det kommande året och måste följaktligen, när delegationen

avlämnar densamma, i möjligaste mån uppfylla alla krav på aktualitet,

icke minst sådana som anknyta till produktionsutvecklingen.) En dylik

forcering kan knappast ske utan friktioner, om arbetet till en del skulle utföras

inom ett i övrigt från kalkyl- och regleringsverksamheten fristående

verk. Delegationen är vidare ofta beroende av att under kalkylarbetets gång

för bedömning av olika frågor ta del av undersökningsresultat på ett tidigt

stadium och få vissa avsnitt av undersökningarna förhandsbelysta. Delegationen

har svårt att tänka sig, att dylika krav kunna i nämnvärd utsträckning

bli tillgodosedda av ett utomstående verk. I detta sammanhang må

även framhållas de möjligheter den statistiska byrån inom det jordbruksreglerande

organet har att mer eller mindre informellt få förstärkning med

personal från utredningsbyrån eller från fackavdelningar. Det ligger i sakens

natur, att det samarbete mellan statistiker, ekonomer och tjänstemän

med agronomutbildning, vilket kan försiggå inom ett och sannna verk,

måste verka befrämjande på statistikarbetets utförande på ett helt annat

sätt än de kontakter — även om viljan till samarbete från båda hållen förefinnes

— som kunna upprätthållas mellan tjänstemän från olika verk. Delegationen

vill understryka vikten av att möjligheter även för framtiden

skapas för det intima samarbete mellan statistiker, jordbruksekonomer och

agronomer som förekommit under de gångna åren, delvis i form av att tjänstemän

cirkulerat mellan olika avdelningar inom kommissionen.

Livsmedelskommissionen har instämt i LK-delegationens synpunkter

och har härjämte understrukit de förskjutningar, som under senare

tid ägt rum i fråga om syftet med och användningen av den officiella statistiken.

Från att endast utgöra en registrering i efterhand av utvecklingen

på olika områden har statistiken kommit att i allt högre grad utgöra en

integrerande del av förvaltningsverksamheten. Denna utveckling har medfört

ökade krav på snabbhet och smidighet vid den statistiska bearbetningen

av insamlat primärmaterial liksom på statistikens anpassning till de frågeställningar

den har att belysa. Denna utveckling har lett fram till den starka

decentralisering, som för närvarande kännetecknar den officiella statistiken

i Sverige. Kommissionen erinrar i detta sammanhang om att besparingsberedningens

statistikkommitté under ordförandeskap av professor

Wahlund år 1943 föreslog att det statistiska arbetet i regel skulle förläggas

till de enskilda ämbetsverken enligt hittillsvarande principer.

Kommissionen framhåller vidare, att den uppdelning av statistiken, som

tillämpats under de senaste omkring 10 åren, ej föranlett några olägenheter.

I fråga om de av statistika centralbyrån angivna svårigheterna för

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

31

andra myndigheter att nyttja resultaten av de allmänna jordbruksräkningarna

erinrar kommissionen att den, utan att några svårigheter förmärktes,

fick taga del av framkomna resultat av 1944 års jordbruksräkning medan bearbetningen

av densamma ännu pågick.

Beträffande kostnaderna för det statistiska arbetet hävdar kommissionen,

att de besparingsmöjligheter, som angivits av Wahlund, endast är o

imaginära och att i stället en ökning av kostnaderna kan förväntas. Kommissionen

framhåller att jordbruksnämndsutredningens och Wahlunds förslag

icke kunna jämföras, så länge den ifrågasatta utbyggnaden av statistiska

centralbyrån icke närmare preciserats. Sammanfattningsvis uttalar

kommissionen, att det blir svårt för jordbruksnämnden att taga ansvaret för

det viktiga kalkylarbetet, därest nämnden icke utrustas med en statistisk

byrå för de arbetsuppgifter och av den omfattning, som jordbruksnämndsutredningen

föreslagit.

I sitt remissutlåtande har livsmedelskommissionen även berört

frågan om ungdomsberedskapen. Kommissionen, som förklarar sig gärna se

att ungdomsberedskapen får tillfälle att i någon form fortsätta sin verksamhet,

anser att denna i så fall icke böra lyda under jordbruksnämnden.

Departementschefen.

Departementschefen har anfört följande.

»I samband med behandlingen av riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken

tog riksdagen år 1947 i princip ställning även till frågan om den

blivande organisationen av den prisreglerande verksamheten på jordbrukets

område. Riksdagen uttalade därvid, att det för en prisstödspolitik av den

beskaffenhet, som riksdagens beslut innebar, behövdes ett särskilt centralorgan,

vilket under Kungi. Maj :t skulle handhava ledningen av den prisreglerande

verksamheten. De uttalanden rörande arbetsuppgifterna för detta

organ samt huvudgrunderna för dess organisation, som gjorts i Kungl.

Maj :ts proposition nr 75 till nämnda riksdag, lämnades av riksdagen utan

erinran. Riksdagen framhöll härvid angelägenheten av att det prisreglerande

organet ej finge större omfattning än som erfordrades för att trygga

full funktionsduglighet hos detsamma.

I nyssnämnda proposition uttalades vidare, att statens jordbruksnämnd

borde bildas genom en omorganisation av statens livsmedelskommission,

då sistnämnda organ helt eller åtminstone i huvudsak avvecklat sin av

krisförhållandena föranledda regleringsverksamhet i fråga om livsmedelsförsörjningen.

Detta läge föreligger nu. Av ransoneringarna på konsumtionsvaruområdet

kvarstår endast kafferansoneringen. Även flertalet av

de krisregleringar i övrigt, som omhänderhafts av kommissionen, ha kunnat

avvecklas. Samtidigt bar administrationen på detta område kunnat

reduceras i betydande grad. Kommissionens personal har sålunda under

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

år 1949 minskats avsevärt, kristidsstyrelserna ha slopats från årsskiftet

1949/50 och kommunernas skyldighet att inrätta särskilda kristidsnämnder

har upphävts från samma tidpunkt. Jag torde i detta sammanhang få

erinra om att även folkhushållningsdepartementet kommer att avvecklas

med utgången av innevarande budgetår.

Med hänsyn till vad jag anfört torde det av 1947 års riksdag i princip

beslutade centralorganet för den prisreglerande verksamheten på jordbrukets

område nu böra inrättas för att träda i funktion vid ingången av budgetåret

1950/51. Såsom förutsattes i sagda riksdagsbeslut, bör detta organ

benämnas statens jordbruksnämnd.

Vid det nya organets uppbyggnad bör så långt möjligt eftersträvas anslutning

till de av 1947 års riksdag godkända riktlinjerna för den fortsatta

prisregleringsverksamheten på jordbrukets område. Hänsyn bör sålunda

tagas till att vissa av livsmedelskommissionens nuvarande arbetsuppgifter

på jordbrukets område äro av kriskaraktär och falla utanför de av

riksdagen år 1947 godkända riktlinjerna. Även om det är svårt att nu

bedöma, när dessa uppgifter kunna slopas, böra de enligt min mening

icke medräknas vid fastställandet av den stadigvarande organisationsramen

för jordbruksnämnden.

Utredningen bär för sin del sökt uppdraga en gräns mellan sådana åtgärder,

som böra anses ligga inom ramen för 1947 års riksdagsbeslut, och sådana

som äro av mera krisbetonad karaktär. Även om en dylik gränsdragning,

på sätt jämväl utredningen framhållit, icke kan göras fullt klar, finner

jag mig kunna godtaga vad utredningen i detta sammanhang anfört.

Jag utgår sålunda från att jordbruksnämndens fasta organisation icke bör

göras större än som motsvarar de arbetsuppgifter, vilka i betänkandet sammanfattats

under beteckningen 1949 års program. Övriga livsmedelskommissionen

nu åvilande uppgifter på jordbruksregleringens område böra, såsom

utredningen föreslagit, hänvisas till en särskild kommission för krisuppgifter

på livsmedelsområdet. Sistnämnda organ bör emellertid organiseras

i direkt anslutning till jordbruksnämnden och ha en med denna gemensam

ledning.

Denna kommission bör enligt min mening i vart fall tills vidare handlägga

även frågor rörande ransonering och subventionering av kaffe samt

vissa med jordbruksregleringen icke sammanhängande utrikeshandelsfrågor,

som nu ankomma på livsmedelskommissionen. Huruvida ändring härutinnan

framdeles bör ske är ett rent praktiskt spörsmål, som torde få avgöras

av Kungl. Maj :t.

Vad utredningen anfört rörande gränsdragningen mellan jordbruksnämnden

och andra myndigheter kan jag i huvudsak godtaga. I vissa hänseenden

synas dock modifikationer i utredningens förslag böra göras.

Beträffande förhållandet mellan jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen

synas tillräckliga skäl saknas för att till lantbruksstyrelsen nu återföra

det centrala ansvaret för köttklassificeringen. Jag vill erinra om att detta

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

33

så sent som den 1 juli 1948 överfördes från lantbruksstyrelsen till livsmedelskommissionen.

Huruvida någon ändring härutinnan senare skall äga

rum torde få bero på fortsatta överväganden. Dessa böra enligt min mening

även avse frågan, huruvida klassificeringen bör bibehållas i sin nuvarande

utformning eller om densamma kan förenklas. Beträffande kvalitetskontrollen

på jordbruksprodukter i övrigt torde det få ankomma på Kungl. Maj :t

att utfärda de föreskrifter, som kunna erfordras för en gränsdragning mellan

de båda myndigheternas arbetsuppgifter. Jag delar utredningens uppfattning,

att ärenden rörande lån och bidrag ur fonder för förbättring av jordbrukets

avsättningsförhållanden även i fortsättningen böra handläggas av

lantbruksstyrelsen. Likaså kan jag biträda förslaget, att lantbruksstyrelsens

chef skall äga rätt att personligen eller genom ombud närvara vid jordbruksnämndens

plenarsammanträden vid behandlingen av ärenden, som

röra lantbruksstyrelsens verksamhetsområde, att yttra sig där och att få

sin mening antecknad till protokollet samt att jordbruksnämndens chef skall

äga samma rätt gentemot lantbruksstyrelsen.

Vad angår gränsdragningen mellan jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen

torde jag få erinra om att riksdagen år 1948 beslöt att den prisreglerande

verksamheten på fiskets område och därmed sammanhängande frågor

skulle handläggas av det organ, som handhade motsvarande ärenden på

jordbrukets område. Någon anledning synes icke föreligga att ändra detta

beslut. Särskilt önskvärdheten att samordna behandlingen av utrikeshandelsärenden

beträffande jordbruk och fiske utgör enligt min mening ett

starkt skäl för att hålla dessa regleringsuppgifter samlade hos ett organ. Det

torde också kunna befaras, att eu uppdelning av uppgifterna på två organ

skulle öka administrationskostnaderna ej oväsentligt. Samarbetet mellan

jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen bör ordnas efter de grunder, som jag

föreslagit beträffande nämnden och lantbruksstyrelsen. Jag förutsätter givetvis,

att fiskerinäringen får en skälig representation i jordbruksnämndens

råd.

Vad angår gränsdragningen mellan jordbruksnämnden och statistiska

centralbyrån angav jag i utredningsdirektiven, att slutlig ställning ej borde

tagas till denna fråga, förrän resultatet av 1948 års statistikutrednings arbete

förelåge. Detta är ännu icke fallet. Visserligen bar statistikutredningen

framlagt vissa förslag rörande jordbruksstatistiken. Däremot har sagda utredningsarbete

ännu icke fortskridit så långt, att förslag föreligger rörande

statistiska centralbyråns framtida organisation. Dylikt förslag torde böra

avvaktas, innan slutlig ställning tages till frågan om förläggningen av olika

grenar av jordbruksstatistiken.

Jag är sålunda icke beredd att, på sätt utredningen förordat, framlägga

förslag om inrättandet av en statistisk byrå inom den egentliga jordbruksnämndsorganisationen.

Å andra sidan finner jag mig icke heller kunna föreslå,

att vissa delar av den jordbruksstatistik, som livsmedelskommissionen

under en följd av år omhänderhaft, skola överföras till statistiska central.

*{ llihanq till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 31.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

byrån. Mot en dylik överföring just nu talar, utom de olösta organisationsfrågor

som jag förut berört, i viss mån även den omständigheten, att denna

statistik med nuvarande system för jordbruksprissättningen har ett nära

samband med den föreslagna jordbruksnämndens centrala arbetsuppgifter.

Utifrån dessa överväganden har jag kommit till den slutsatsen, att någon

ändring i den nu rådande arbetsfördelningen mellan livsmedelskommissionen

och statistiska centralbyrån för närvarande icke bör göras. Den jordbruksstatistik

som kommissionen nu omhänderhar bör sålunda tills vidare

ombesörjas av statens jordbruksnämnd. Detta innebär bland annat, att

innevarande års arealinventering och kreatursräkning böra verkställas genom

nämndens försorg, oaktat övergång till den representativa metoden

avses skola ske beträffande dessa undersökningar.

Den härför erforderliga statistiska organisationen bör emellertid i huvudsak

förläggas till den till nämnden anslutna kommissionen för krisuppgifter

på livsmedelsområdet. Endast ett begränsat antal statistiska tjänster

bör inrättas inom själva jordbruksnämnden. Jag återkommer till detta

spörsmål i samband med behandlingen av jordbruksnämndens organisation.

Publikationen Jordbruksekonomiska uppgifter, vilken för närvarande utgives

av Kommerskollegium såsom en bilaga till Kommersiella meddelanden,

torde i fortsättningen böra utgivas av jordbruksnämnden såsom en fristående

tidskrift under namnet Jordbruksekonomiska meddelanden. Denna

fråga synes mig alltså böra lösas nu, utan att eventuellt beslut om utgivning

av en särskild statistisk tidskrift avvaktas. Berörda publikation har nämligen

icke varit och bör i fortsättningen icke heller bli en rent statistisk tidskrift.

Erforderliga föreskrifter rörande den närmare gränsdragningen mellan

jordbruksnämnden och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap torde

få utfärdas av Kungl. Maj :t. Utgångspunkten för denna gränsdragning

bör vara, att den statliga inköps- och försäljningsverksamhet, som kan bli

förbunden med jordbruksnämndens beredskapsuppgifter, skall handhavas

av riksnämndens affärsavdelning, i den mån icke Svenska spannmålsaktiebolaget

eller annan merkantil specialorganisation står till buds.

I enlighet med denna min uppfattning rörande jordbruksnämndens karaktär

och arbetsuppgifter vill jag också ansluta mig till utredningens förslag

att Svenska spannmålsaktiebolaget skall bibehållas, så länge behov föreligger

av sådan affärsmässig verksamhet, som bolaget nu bedriver. Förvaltningen

av lagerhusen bör likaledes kvarbliva hos bolaget. Däremot bör möjlig begränsning

av bolagets verksamhet genomföras, exempelvis genom överförande

av hos bolaget förd statistik till jordbruksnämnden.

På sätt utredningen föreslagit torde de uppgifter, som nu åvila statens

sockernämnd och statens linnämnd, från och med den 1 juli 1950 böra överföras

till jordbruksnämnden. De olägenheter, som vissa remissorgan ansett

vara förenade med ett slopande av linnämnden som fristående organ, synas

mer än uppvägas av den bättre överblick och den möjlighet till bättre sam
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande nr 31.

35

ordning mellan olika grenar av prisregleringen på jordbrukets område, som

följa med koncentrationen till ett organ.

Jag har i och för sig intet att erinra mot vad utredningen anfört om den

närmare gränsdragningen mellan jordbruksnämnden och statens institut

för folkhälsan. Slutlig ställning till dessa spörsmål torde emellertid böra

tagas först i samband med behandlingen av förslaget till ny livsmedelsstadga.

I samband med de frågor rörande gränsdragningen mellan jordbruksnämnden

och andra myndigheter, som jag nu berört, torde jag också få något

dröja vid spörsmålet om jordbruksnämndens befogenheter i förhållande

till jordbrukarnas organisationer. Utredningen har uttalat, att en statlig

kontroll över dessa organisationer kan komma i fråga endast i den mån

organisationerna komma att fylla offentligrättsliga funktioner, till exempel

förmedling av statsunderstöd eller utövande av monopolställning i fråga om

import och export. Till detta uttalande kan jag helt ansluta mig. En annan

sak är att, i den mån särskilda villkor äro uppställda för åtnjutande av

lån eller bidrag av statsmedel, tillsyn givetvis bör ske över att villkoren

uppfyllas, även om lånet eller bidraget ej står i samband med någon av

mottagaren utövad offentligrättslig funktion.

Beträffande grunderna för jordbruksnämndens organisation får jag anföra

följande.

Nämnden torde, såsom utredningen föreslagit, böra bestå av en ordförande

och chef jämte vissa av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter. De sistnämndas

antal bör vara högst fem. Till nämnden bör knytas ett råd, vilket bör representera

olika av nämndens verksamhet berörda intressen. Vidare bör en särskild

expertdelegation finnas för att handhava de kalkyler över jordbrukets

inkomster och kostnader, som ligga till grund för prissättningen på jordbrukets

produkter och förnödenheter. Ledamöterna av detta expertorgan

böra liksom ledamöterna av jordbruksnämndens råd utses av Kungl. Maj :t.

Likaså bör det ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma antalet ledamöter i

expertorganet och rådet.

Övriga till livsmedelskommissionen anknutna rådgivande organ, nämligen

näringssakkunniga, allmänna handelsrådet och rådet för partihandelsfrågor,

torde kunna upplösas i samband med kommissionens ombildning.

Mot utredningens ståndpunkt att nämnden skall ledas av en deltidsanställd

ordförande och att denne skall biträdas av en souschef, som icke är

ledamot, ha vissa remissinstanser gjort invändningar. Det har sålunda förordats

dels att ordföranden skall bli heltidsanställd, dels att det verkliga

chefskapet för nämnden skall överflyttas på den av utredningen föreslagne

souschefen. Även jag anser att vägande invändningar kunna göras mot den

av utredningen föreslagna organisationsformen. Det torde sålunda bli svårt

att till ordförande i jordbruksnämnden förvärva en kvalificerad kraft, som

har möjlighet att vid sidan av sina ordinarie arbetsuppgifter ägna så mycket

arbete åt nämnden, som utredningen förutsätter och som med hänsyn

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

till nämndens uppgifter också erfordras. Vidare synes souschefens ställning

i den av utredningen förordade organisationen icke bliva fullt klar. Å ena

sidan måste nämligen souschefen enligt förslaget komma att leda det löpande

arbetet inom nämnden och i åtskilliga fall föra förhandlingar för

nämndens räkning, å andra sidan kommer han att sakna den auktoritet,

som följer med ledamotskapet och chefskapet i nämnden. Med hänsyn härtill

förordar jag, att nämndens arbete skall ledas av en heltidsanställd ordförande

och chef i generaldirektörs tjänsteställning. Någon fristående befattning

som souschef torde i så fall icke behöva inrättas utan det bör uppdragas

åt en av chefstjänstemännen i nämnden att vara generaldirektörens

ställföreträdare. Generaldirektören bör placeras i den för dylika tjänster

vanliga lönegraden Cp 19, och hans ställföreträdare bör i denna egenskap

åtnjuta särskilt arvode med 1 200 kronor om året.

Till nämndens ledamöter torde böra utgå arvode med 150 kronor för månad

samt därjämte 30 kronor för sammanträdesdag. Ledamöterna i jordbruksnämndens

råd torde, liksom för närvarande är fallet med ledamöterna

av livsmedelskommissionens råd, böra erhålla dagarvode enligt kommittékungörelsen.

Arvode till de kalkylsakkunniga torde böra fastställas av

Kungl. Maj :t.

Jordbruksnämndens indelning på arbetsenheter synes kunna förenklas

något i jämförelse med utredningens förslag. En uppdelning på avdelningar,

av vilka en — allmänna avdelningen — i sin tur uppdelas på byråer, innebär

enligt min uppfattning i viss mån en onödig koinplicering av organisationsformen.

De av utredningen föreslagna avdelningarna för animaliska

resp. vegetabiliska produkter torde böra benämnas byråer. Någon allmän avdelning,

inom vilken den återstående delen av jordbruksnämnden sammanföres,

torde icke erfordras. Nämnden bör sålunda enligt min mening organiseras

på fyra byråer, nämligen byrån för animaliska produkter, byrån för

vegetabiliska produkter, administrativa byrån (motsvarande den av utredningen

föreslagna kanslibyrån) och utredningsbyrån. Inom byrån för animaliska

produkter bör en särskild sektion inrättas för ärenden angående

fiskregleringen. Vidare bör inom utredningsbyrån inrättas en statistisk sektion.

Dennas personal förutsättes emellertid tills vidare bliva inordnad i en

statistisk byrå inom den till nämnden anslutna krisorganisationen. Någon

ytterligare indelning av de olika byråerna på sektioner torde icke erfordras.

Beträffande ärendenas fördelning mellan byråerna vill jag i detta sammanhang

endast framhålla, att beredskapsärendena böra handläggas inom

administrativa byrån. Denna torde under normala förhållanden även böra

omhänderhava ärenden angående utrikeshandeln. I nuvarande läge, då dessa

ärenden kräva en stor arbetsinsats, torde emellertid en särskild byrå erfordras

för handläggning av desamma. Denna bör emellertid icke införlivas

med den egentliga nämndorganisationen utan ingå i det därtill anslutna

krisorganet. Jag återkommer senare till hithörande spörsmål.

Enligt utredningens förslag skulle cheferna för byråerna (avdelningarna)

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

37

för animaliska resp. vegetabiliska produkter placeras i lönegrad Cp 12.

Då det är angeläget att till dessa befattningar förvärva personer med merkantil

erfarenhet, biträder jag förslaget såtillvida, att jag förordar att dessa

befattningar skola få karaktären av förordnandetjänster, tillsatta på viss

tid (Cp-tjänster). Med hänsyn till den förestående regleringen av de statliga

chefstjänstemännens löner torde det emellertid för närvarande icke vara

lämpligt att fastställa en högre lönegrad än Cp 10. Cheferna för administrativa

byrån och utredningsbyrån torde böra placeras i lönegrad Ce 33.

Innan jag övergår till frågan om personalbehovet på de olika byråerna

och löneställningen för personalen torde jag få anföra vissa allmänna synpunkter

på hithörande spörsmål.

Såsom 1947 års riksdag underströk i samband med behandlingen av riktlinjerna

för den framtida jordbrukspolitiken är det angeläget att jordbruksnämnden

ej erhåller större omfattning än som erfordras för att trygga

dess funktionsduglighet. Vid utformningen av sina förslag rörande

nämndens personaluppsättning har utredningen kunnat utgå från den nuvarande

personalstyrkan å de avdelningar inom livsmedelskommissionen,

som nu handlägga motsvarande ärenden. Utredningens förslag äro sålunda

baserade på föreliggande erfarenheter i fråga om personalbehovet. Vid den

gränsdragning, som utredningen gjort mellan 1949 års program å ena,

samt kommissionsuppgifter, å andra sidan, ha till den sistnämnda gruppen

hänförts bland annat sådana med jordbruksregleringen sammanhängande

ärenden, som icke äga direkt samband med 1947 års riksdagsbeslut

med däri senare gjorda ändringar eller modifikationer. Därigenom har

den för jordbruksnämnden föreslagna personalstyrkan kunnat begränsas

i förhållande till livsmedelskommissionens personal. Vid min granskning

av utredningens förslag har jag kommit till den uppfattningen, att utredningen

tillvaratagit de möjligheter till personalinskränkningar som förelegat.

Jag kan därför i stort sett ansluta mig till vad utredningen här har

föreslagit.

I fråga om lönegradsplaceringen ha, såsom framgår av det föregående,

särskilt statskontoret och lönenämnden gjort vissa erinringar mot utredningens

förslag. Lönenämnden har sålunda, med hänvisning till 1949 års

tjänsteförteckningssakkunnigas arbete, ansett alt, i avvaktan på erfarenheter

rörande den föreslagna personalorganisationens lämplighet, några

andra ordinarie tjänster än Cp-tjänster tills vidare icke böra inrättas inom

jordbruksnämnden. Statskontoret har uttalat, bland annat, att den av utredningen

föreslagna lönegradsplaceringen för sektionschefer och motsvarande

befattningshavare genomgående synes vara två lönegrader för hög. Även

lönenämnden har funnit vissa av de föreslagna lönegradsplaceringarna vara

för höga.

Jag delar uppfattningen, att stor försiktighet bör iakttagas vid lönegradsplaceringen

av tjänsterna inom jordbruksnämnden. I vissa fall finner jag

mig också kunna biträda de förslag om eu nedjustering av de av utredning
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

en föreslagna lönegradsplaceringarna, som framställts i de nämnda yttrandena.

Jag kan även biträda lönenämndens förslag att inom jordbruksnämnden

tills vidare icke skola inrättas några andra ordinarie tjänster än de

förut nämnda Cp-tjänsterna.

Å andra sidan vill jag framhålla, att de regleringsuppgifter, som komma

att åvila jordbruksnämnden, till stor del äro av ganska komplicerad natur

och att stora krav måste ställas på den personal, som skall handhava desamma.

En alltför låg lönesättning kan befaras minska möjligheterna att

till dessa arbetsuppgifter erhålla personal med erforderliga kvalifikationer.

På grund av dessa överväganden har jag kommit till följande resultat

beträffande den erforderliga personalstyrkan och personalens lönegradsplacering.

Inom bi]rån för animaliska produkter bör, som jag tidigare nämnt, en särskild

sektion för fiskregleringsärenden upprättas. Hithörande ärenden äro

till sin karaktär skilda från övriga på byrån ankommande ärenden. Det torde

därför få förutsättas att sektionen erhåller en tämligen fristående ställning

och att sektionschefen kommer att i huvudsak självständigt bereda och

direkt inför nämnden föredraga hithörande ärenden. Med hänsyn härtill

samt till arbetsuppgifternas vikt och omfattning synes sektionschefen böra

erhålla ställning som byrådirektör i 31 lönegraden. På sektionen torde vidare

i enlighet med utredningens förslag böra placeras en amanuens, en resande

kontrollant i lönegrad Ce 19 samt en kontorist i lönegrad Ce 13.

Beträffande personaluppsättningen på byrån i övrigt finner jag mig kunna

biträda utredningens förslag, dock med undantag av att byrådirektörstjänsten

bör utbytas mot en förste byråsekreterartjänst i 29 lönegraden och

kontorsskrivartjänsten ersättas med en kansliskrivartjänst.

För köttklassificeringen, vilken enligt vad jag förut anfört bör kvarligga

hos jordbruksnämnden, erfordras vidare en befattningshavare. Med hänsyn

till ovissheten om den blivande utformningen av denna verksamhet, torde

för denne befattningshavare allenast böra beräknas ett årligt arvode.

Detta torde kunna bestämmas till samma belopp som det nu utgående arvodet,

eller 11 820 kronor.

I fråga om anställnings- och avlöningsformerna för de lokalombud,

som finnas för prisregleringen å fisk, ävensom för den personal, som erfordras

för kvalitetskontroll över fisk och fiskkonserver avsedda för export,

torde för närvarande ingen ändring böra göras. Ifrågavarande personal

bör alltså även i fortsättningen vara arvodesanställd och avlönas med

anlitande av clearingmedel och kontrollavgifter.

På byrån för vegetabiliska produkter bör den av utredningen föreslagna

byrådirektör stjänsten utbytas mot en förste byråsekreterartjänst i 29 lönegraden.

Vidare bör kontorsskrivartjänsten utbytas mot en kansliskrivartjänst

och kontoristtjänsten ersättas med ett biträde i reglerad befordringsgång.

I anledning av den reglerade befordringsgången för amanuenspersonal

bruka som regel icke inrättas extra ordinarie tjänster i 24 lönegraden. Detta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

3

bör dock ej hindra att dylika tjänster inrättas för göromål, för vilka utredningen

avsett ordinarie tjänster i berörda lönegrad. Byrån bör sålunda omfatta

följande befattningshavare utöver byråchefen, nämligen en förste byråsekreterare

i 29 lönegraden, en byråsekreterare, två amanuenser i reglerad

befordringsgång, två kontrollanter i 19 lönegraden, en kansliskrivare,

två kanslibiträden samt fyra biträden i reglerad befordringsgång.

Den av utredningen föreslagna kanslibyrån torde lämpligen böra benämnas

administrativa byrån. Vid min granskning av utredningens förslag till

personaluppsättning på denna byrå jämte de uttalanden, som gjorts i yttrandena

på denna punkt, har jag haft att beakta det förhållandet, att jag

icke ansett mig kunna förorda inrättandet av en särskild befattning såsom

souschef inom nämnden. Härav följer nämligen, såsom redan antytts, att

byråchefen på den administrativa byrån kommer att direkt under ordföranden

och i samråd med de olika fackbyråernas chefer få handhava åtskilliga

ärenden, vilka i annat fall skolat handhavas av souschefen. Detta gäller speciellt

sådana ärenden, som angå flera byråer inom nämnden eller äro av

större principiell vikt. Han bör därför icke vara alltför starkt bunden av de

olika detaljerna inom byråns arbetsområde. Utredningen har föreslagit, att

byråchefen skulle själv ansvara för på byrån ankommande juridiska ärenden

med biträde av en tjänsteman i lönegrad 27. Med hänsyn till vad jag

nyss anfört torde för handläggning av dessa ärenden böra under byråchefen

finnas en väl kvalificerad jurist. Jag föreslår därför, att nämnda befattning

utbytes mot en tjänst i lönegrad 29.

De kamerala ärendena torde i enlighet med utredningens förslag böra

handhavas av en kamrerare i 29 lönegraden med biträde av två assistenter

i 21 lönegraden och en kassör i 15 lönegraden.

För ärenden angående avgifter, bidrag och restriktioner, som sammanhänga

med jordbruksregleringen, föreslår utredningen en chefstjänst i lönegrad

31. Enligt min uppfattning torde för dessa ärenden en tjänst i lönegrad

29 vara tillfyllest. Såsom angivits i betänkandet torde härjämte för

dessa ärenden böra beräknas en tjänst i lönegrad 24.

För de allmänna kansliärendena föreslår utredningen en tjänst i lönegrad

29. För dessa uppgifter torde en tjänst i 27 lönegraden vara till fyllest.

För handhavandc av beredskapsärenden har utredningen föreslagit en

tjänsteman i lönegrad 31 med biträde av en tjänsteman i lönegrad 24. Livsmedelskommissionen

har föreslagit, att en särskild beredskapsbyrå skulle

inrättas under ledning av en byråchef med biträde av en tjänsteman i lönegrad

29. Såsom framgått av det föregående kan jag icke biträda förslaget

om en särskild beredskapsbyrå. I enlighet med utredningens förslag torde

ifrågavarande ärenden böra handläggas av en tjänsteman i lönegrad 31.

Däremot torde med hänsyn till dessa ärendens vikt en personalförstärkning

böra ske på så sätt, att den av utredningen föreslagna tjänsten i lönegrad 24

utbytes mot eu tjänst i lönegrad 27.

Härutöver torde byrån höra disponera över två amanuenser.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

I fråga om biträdes- och vaktpersonal torde erfordras två kansliskrivare,

tre kanslibiträden och åtta biträden i reglerad befordringsgång ävensom en

förste expeditionsvakt och två expeditionsvakter.

För utredningsbyrån torde i enlighet med utredningens förslag böra beräknas

två förste aktuarier i 27 lönegraden, två aktuarier i 24 lönegraden

samt två amanuenser i reglerad befordringsgång. Däremot synes viss förstärkning

av biträdespersonalen i jämförelse med utredningens förslag erfordras.

Denna personal torde böra omfatta en kansliskrivare, två kanslibiträden

samt fem biträden i reglerad befordringsgång.

Vid denna bedömning av byråns personalbehov har jag utgått ifrån att

jordbruksnämnden bör taga ansvaret för jordbrukskalkylen i dess helhet.

Till de synpunkter, som utredningen anfört beträffande det sätt, på vilket

arbetet med denna kalkyl bör bedrivas, kan jag helt ansluta mig. Bland

annat vill jag understryka att nämnden och dess kalkylsakkunniga vid arbetet

med jordbrukskalkylen böra så långt möjligt använda sig av sådant

material, som kan finnas tillgängligt hos myndigheter och olika organisationer.

Inom utredningsbyrån bör vidare, som jag tidigare framhållit, en statistisk

sektion inrättas. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande till frågan

om gränsdragningen mellan jordbruksnämndens och statistiska centralbyråns

arbetsuppgifter torde den för denna sektion avsedda personalen

böra tills vidare placeras i den till nämnden anslutna krisorganisationen.

Denna anordning bör dock icke utgöra hinder för att ett begränsat antal

tjänster inom sektionen redan nu tillsättas. Som chef för sektionen torde

böra beräknas en förste aktuarie i lönegrad Ce 29. Vidare erfordras en amanuens

i reglerad befordringsgång. För biträdespersonal i olika grader har

utredningen för en statistisk byrå med i huvudsak de uppgifter, som nu

åvila livsmedelskommissionens statistiska byrå, beräknat sammanlagt 33

tjänster (därav 27 i den egentliga nämndorganisationen och 6 inom krisorganisationen).

De arbetsuppgifter, som enligt vad jag förut anfört kunna

komma i fråga för överförande till statistiska centralbyrån, beräknas enligt

vad jag inhämtat kräva omkring 40 procent av det sammanlagda antalet biträdestimmar

på livsmedelskommissionens statistiska byrå. Tages hänsyn

härtill och göres därefter någon ytterligare reduktion med hänsyn till att

viss osäkerhet får anses råda i fråga om arbetsuppgifternas omfattning på

längre sikt, synes behovet av biträdespersonal kunna uppskattas på följande

sätt: en kansliskrivare, fyra kanslibiträden och nio biträden i reglerad befordringsgång.

Skulle en minskning av personalstyrkan på denna sektion framdeles befinnas

lämplig i samband med ett eventuellt överförande av vissa arbetsuppgifter

till statistiska centralbyrån torde en del av denna personal få överföras

till sistnämnda verk.

I enlighet med vad nu anförts skulle hos jordbruksnämnden finnas följande

lönegradsplacerade befattningshavare:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

41

Ordinarie tjänstemän.

1 generaldirektör ............. Cp 19

2 byråchefer ........................ Cp 10

Extra ordinarie tjänstemän och tjänstemän i reglerad

befordringsgång.

2 byråchefer ........................ Ce 33

2 byrådirektörer ..................... Ce 31

1 förste aktuarie..................... Ce 29

4 förste byråsekreterare .............. Ce 29

1 kamrer are......................... Ce 29

2 förste aktuarier.................... Ce 27

3 förste byråsekreterare .............. Ce 27

2 aktuarier................ Ce 24

2 byråsekreterare .................... Ce 24

10 amanuenser ..................Cf 17—Ce 24

2 assistenter......................... Ce 21

6 kontrollanter ...................... Ce 19

6 kansliskrivare ..................... Ce 15

1 kassör ............................ Ce 15

1 kontorist ............ Ce 13

1 förste expeditionsvakt .............. Ce 11

13 kanslibiträden ..................... Ce 11

2 expeditionsvakter .................. Ce 9

32 skriv- eller kontorsbiträden i reglerad

befordringsgång ............... Cf 4—Ce 8

Beträffande den till jordbruksnämnden anslutna krisorganisationen får

jag anföra följande.

Med hänsyn till nu rådande förhållanden på utrikeshandelns område finner

jag det befogat att tills vidare såsom en rent provisorisk anordning inom

krisorganisationen bibehålla en särskild byrå för utrilceshandelsärenden.

Vad utredningen anfört rörande lämpligheten av att överflytta vissa ur

jordbruksregleringens synpunkt mera perifera importfrågor, exempelvis angående

kryddor, kolonialvaror, frukt och blomsterlökar, till handelskommissionen,

kan jag i princip biträda. En dylik överflyttning bör emellelrtid

framför allt bedömas som en rent praktisk angelägenhet. Det synes mig

lämpligt att denna fråga omprövas, så snart man får möjlighet att säkrare

bedöma den arbetsminskning, som följer med de nuvarande liberaliseringssträvandena.

Då, såsom jag längre fram återkommer till, kafferansoneringen

i fortsättningen bör handläggas av jordbruksnämnden, synes det vara lämpligt

att tills vidare låta nämnden handhava även frågor rörande importen

av kaffe.

Beträffande personalbehovet på utrikeshandelsbyrån finner jag mig kunna

godtaga utredningens beräkningar. Chefen och biträdande chefen på byrån

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

torde emellertid böra erhålla arvodestjänster. Jag förutsätter, att alla möjligheter

till reducering av personalen i samband med en begränsning av

arbetsuppgifterna skola tillvaratagas.

Som jag tidigare anfört torde tills vidare även en statistisk byrå böra

inrättas inom krisorganisationen i avvaktan på en definitiv gränsdragning

mellan jordbruksnämnden och statistiska centralbyrån. Personaluppsättningen

på denna byrå bör tillsammans med den för statistiska sektionen

inom utredningsbyrån upptagna personalen motsvara vad utredningen föreslagit

i fråga om jordbruksnämndens utrustning med statistisk personal,

dock med det undantaget att kontorsskrivartjänsten utbytes mot en kansliskrivartjänst.

Som utredningen framhållit skall enligt vanliga regler antalet extra befattningshavare

icke fixeras i en lönestat. Utredningen har emellertid gjort

vissa beräkningar av personalbehovet för krisuppgifter inom de olika byråerna.

Enligt denna skulle erfordras på animalieavdelningen två tjänstemän i

lönegrad Cg 27 och fem tjänstemän i lönegrad Cg 19 samt på kanslibyrån

en tjänsteman i lönegrad Cg 27, en tjänsteman i lönegrad Cg 21 och en tjänsteman

i lönegrad Cg 19. Behovet av biträdespersonal för dessa uppgifter uppskattas

av utredningen till ett tjugutal biträden.

Härtill kommer emellertid personalbehovet för sådana krisuppgifter, som

utredningen icke medräknat bland jordbruksnämndens arbetsuppgifter. Såsom

jag redan förut nämnt bör nämligen enligt min mening jordbruksnämndens

krisorganisation fortsättningsvis handhava kafferansonering, prissubventionering

och andra krisuppgifter, som nu åvila livsmedelskommissionen

och icke äga något direkt samband med jordbruksregleringen. Att på detta

stadium överflytta dessa ärenden till annan myndighet torde medföra organisatoriska

svårigheter och en ökning av kostnaderna. Livsmedelskommissionen

har, som förut nämnts, beräknat personalbehovet för dessa ändamål

till omkring 45 personer. Någon mera specificerad uppställning beträffande

denna personal torde icke erfordras, då det här är fråga om arbetsuppgifter

som samma personal för närvarande handlägger inom livsmedelskommissionen.

I samband med avvecklingen av arbetsuppgifterna kommer

givetvis den för desamma avsedda personalen att reduceras i motsvarande

mån.

Beträffande personalens anställningsförhållanden ansluter jag mig till utredningens

förslag att personalen såväl inom jordbruksnämnden som inom

krisorganisationen i regel skall vara anställd och avlönad enligt allmänna

avlöningsreglementet. Personalen inom krisorganisationen bör erhålla anställning

såsom extra. Såsom utredningen föreslagit torde dock den reglerade

befordringsgången böra tillämpas beträffande biträdespersonalen. Detsamma

torde böra gälla även krisorganisationens amanuenspersonal.

I fråga om tillsättandet av tjänsterna inom jordbruksnämnden bör gälla,

att lägre tjänster än byråchefstjänster skola i vanlig ordning ledigförklaras

samt att befattningar i lönegrad 27 och däröver skola tillsättas av Kungl.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

43

Maj :t. Extra ordinarie befattningar i övrigt böra tillsättas av jordbruksnämnden.

Samtliga befattningar inom krisorganisationen böra tillsättas av

denna. Antalet befattningar i 19 och högre lönegrad inom krisorganisationen

bör fastställas av Kungl. Maj :t.

I fråga om tjänstårsberäkning för löneklassplacering bör skälig hänsyn

tagas till anställning, under vilken vederbörande handhaft samma eller motsvarande

arbetsuppgifter inom livsmedelskommissionen eller dess föregångare,

liksom till annan statstjänst. Inplacering i högre löneklass än begynnelseklassen

bör sålunda ske efter prövning av Kungl. Maj :t i varje

särskilt fall jämlikt 24 § allmänna avlöningsreglementet. Däremot kan jag

icke biträda utredningens förslag att tjänsteman, som förordnas att i jordbruksnämnden

uppehålla lägre befattning än den han senast haft i livsmedelskommissionen,

skall kunna erhålla lönefyllnad för att kunna bibehålla

oförändrad lön. Icke heller kan jag godtaga förslaget att tjänsteman,

som erhållit viss tjänstetitel i livsmedelskommissionen, skall tillerkännas

särskild rätt att bibehålla denna.

Det synes skäligt, att den personal, som på grund av sin tjänstgöring inom

livsmedelskommissionen fått rätt till krispension, får behålla denna rätt

vid övergång till den nya krisorganisationen. För att undvika icke önskvärda

olikheter i detta hänseende mellan befattningshavarna synes även

personal, som anställts hos livsmedelskommissionen före den 1 januari 1950

och som vid övergång till anställning som extra hos krisorganisationen ännu

icke uppfyllt kravet på karenstid för krispension, efter prövning av överrevisionen

för krisförvaltningen kunna få rätt till krispension. Jag förordar

sålunda, att krispensioneringskungörelsen övergångsvis skall vara tillämplig

på sådan personal med extra anställning i kriskommissionen, som tidigare

genom vederbörligt beslut tillerkänts rätt till krispension eller som anställts

hos livsmedelskommissionen före den 1 januari 1950 men vid övergång

till extra anställning hos kriskommissionen ännu icke uppfyllt kravet

på karenstid.

Frågan om tjänsteårsberäkning för tjänste- och familjepension synes vid

bifall till vad jag nyss förordat bliva löst på ett tillfredsställande sätt genom

att föreskrifterna i krispensioneringskungörelsen komma att gälla för den

personal, på vilken denna kungörelse blir tillämplig. Härvid böra den nya

krisorganisationen och livsmedelskommissionen anses som ett krisorgan.

För personal, som erhåller extra ordinarie anställning efter att ha erhållit

pensionsrätt enligt krispensioneringskungörelsen, torde ej heller behöva

meddelas några särskilda bestämmelser i fråga om tjänsteårsberäkning i

pensionshänseende. Beträffande åter den personal, som erhåller extra ordinarie

anställning hos jordbruksnämnden efter att omedelbart dessförinnan ha

innehaft anställning inom den nya krisorganisationen eller dess tidigare motsvarighet

men utan att ha erhållit pensionsrätt enligt krispensioneringskungörelsen,

torde Kungl. Maj:t med tillämpning av 15 § 3 mom. allmänna

tjänstepensionsreglementet böra bestämma lämplig ordning för prövande av

frågor om tillgodoräkning av tid för anställning av sistberört slag. I övrigt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31

kan jag — vad angår frågan om tillgodoräknande såsom tjänsteår av tid,

då icke pensionsberättigande statsanställning innehafts annorstädes än vid

här avsedda krisorgan, m. m. — inskränka mig till att härutinnan hänvisa

till nyssberörda bestämmelse i 15 § 3 inom. allmänna tjänstepensionsreglementet,

vilken jämväl är tillämplig enligt krispensioneringskungörelsen.

Beträffande uppsägningstid för extra tjänstemän torde böra gälla vad

därom stadgas i allmänna avlöningsreglementet. Utredningens förslag om

gynnsammare bestämmelser för jordbruksnämndens personal i detta hänseende

kan jag sålunda icke biträda.

Någon särskild ersättning bör i regel icke utgå till jordbruksnämndens

befattningshavare för handläggning av ärenden av krisnatur. Därest dylika

ärenden medföra en mera väsentlig ökning av vederbörandes arbetsbörda,

bör emellertid Kungl. Maj :t i undantagsfall efter särskild prövning kunna

medgiva, att till vederbörande skall utgå särskilt lönetillägg ur anslaget till

krisorganisationen.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de författningsbestämmelser,

som kunna erfordras för genomförande av den här förordade omorganisationen.

4

Kostnaderna för avlöningar åt lönegradsplacerade tjänstemän vid jordbruksnämnden

synas kunna beräknas efter de grunder, som utredningen

tillämpat. En beräkning efter dessa grunder av medelsbehovet för avlönande

av den personal, som jag i det föregående förordat för nämndens del, har till

resultat givit följande belopp.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän........................ 58 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. . 31 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ................ 745 500

4. Ersättningar till experter och sakkunniga.................... 28 000

5. Rörligt tillägg ............................................ 92 000

Summa kronor 955 000

Omkostnadsstaten för jordbruksnämnden torde böra grundas på de av utredningen

i detta hänseende gjorda uppskattningarna. Då statistiska byråns

omkostnader torde böra bestridas från kriskommissionens anslag synes emellertid

medelsbehovet kunna beräknas till 365 000 kronor eller 35 000 kronor

mindre än vad utredningen föreslagit. Sålunda torde för de olika utgiftsposterna

böra upptagas följande belopp, nämligen för sjukvård m. m. 15 000

kronor, för reseersättningar 110 000 kronor, för expenser 200 000 kronor och

för publikationstryck 40 000 kronor. Samtliga poster synas böra upptagas förslagsvis.

Mina förslag om inrättande av en statistisk byrå och om beräknande av

personal för vissa ytterligare krisuppgifter föranleda, att det anslag, som utredningen

upptagit för kriskommissionen, måste höjas. Utredningen har upp
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

45

skattat kommissionens medelsbehov för avlöningar till 585 000 kronor. Till

detta belopp torde böra läggas dels 155 000 kronor för avlönande av statistisk

personal dels 210 000 kronor för avlönande av personal för berörda krisuppgifter.

Till avlöningar skulle sålunda erfordras sammanlagt 950 000 kronor.

Det belopp å 225 000 kronor, som utredningen beräknat för kommissionens

omkostnader, torde för motsvarande ändamål böra uppräknas med 35 000

respektive 240 000 kronor till 500 000 kronor. Anslaget till kriskommissionen

torde sålunda böra uppföras med 1 450 000 kronor.»

Utskottet.

1947 års riksdag uttalade vid behandlingen av riktlinjerna för den framtida

jordbrukspolitiken, bland annat, att det för en prisstödspolitik av den

beskaffenhet, som riksdagens beslut innebar, behövdes ett särskilt centralorgan

för att under Kungl. Maj :t ha band om ledningen av den prisreglerande

verksamheten. Därjämte lämnade riksdagen utan erinran vissa av

Kungl. Maj:t gjorda uttalanden rörande arbetsuppgifterna för detta organ

och huvudgrunderna för dess organisation. Riksdagen framhöll blott i detta

sammanhang angelägenheten av att organet ej skulle få större omfattning

än som erfordrades för att trygga full funktionsduglighet hos detsamma.

I riksdagsbeslutet förutsattes vidare, att organet skulle benämnas statens

jordbruksnämnd.

Det förslag till inrättande av denna nämnd, vilket genom nu ifrågavarande

proposition förelagts riksdagen, synes så långt möjligt väl motsvara de

sålunda godkända riktlinjerna. Till den del förslaget avser förhållanden,

som falla utanför dessa riktlinjer, är det likaledes enligt utskottets mening

i huvudsak väl avvägt. På vissa punkter ha emellertid de ovan angivna

motionärerna framfört erinringar.

I fråga om den föreslagna särskilda kommissionen för krisuppgifter på

livsmedelsområdet har sålunda i motionerna 1:464 och 11:540 anmärkts,

att denna fått en anmärkningsvärt stor omfattning, särskilt såvitt angår

utrikesbyrån. Av de uppgifter, som enligt förslaget skola handläggas inom

denna byrå, böra enligt motionärerna endast bedömningen av jordbrukets

export och import ur pris- och försäljningspolitiska synpunkter ankomma

på nämnden. Dessa ärenden torde böra handhavas av nämndens byråer

för animaliska och vegetabiliska produkter.

Med anledning härav vill utskottet framhålla, att man enligt dess mening

knappast kan vinna några fördelar genom att överföra utrikeshandelsärcndena

till annan myndighet eller till byråer inom nämnden, framför

allt emedan de ifrågakomna arbetsuppgifterna såvitt utredningen giver

vid handen äro av sådan omfattning, att dylikt överförande måste medföra

en motsvarande personalförstärkning. Med hänsyn även till att utrikesbyrån,

som ju skall ingå i krisorganisationen, är att betrakta såsom en rent

provisorisk anordning finner sig utskottet därför böra biträda Kungl.

Maj:ts förslag i denna del.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

Vad angår jordbruksstatistiken har i samma motioner yrkats, att den

ordinarie jordbruksstatistiken från och med den 1 juli 1950 skall helt förläggas

till statistiska centralbyrån samt att personalstyrkan å utredningsbyråns

statistiska sektion och å krisorganisationens statistiska byrå skall

nedskäras.

De skäl, departementschefen anfört till stöd för Kungl. Maj :ts förslag

på denna punkt, äro emellertid enligt utskottets mening bärande. Utskottet

vill därjämte framhålla, att enligt dess mening det statistiska materialet

kan väntas bliva tillgängligt snabbare genom den i propositionen föreslagna

anordningen. Med hänsyn till vad sålunda anförts förordar utskottet,

att Kungl. Maj :ts hemställan härvidlag bifalles.

Slutligen har i nämnda motioner anmärkts, att det icke synes motiverat

att giva nämndens utredningsbyrå i övrigt den föreslagna omfattningen,

eftersom jordbrukets organisationer redan inrättat ett jordbrukets utredningsinstitut.

En icke obetydlig minskning av den föreslagna personalstyrkan

anses därför möjlig att genomföra.

Vid bedömningen av denna byrås personalbehov har i propositionen tagits

till utgångspunkt, att nämnden bör taga ansvaret för jordbrukskalkylen

i dess helhet. Fördenskull avses dock icke att någon inskränkning

skall göras i den del, som jordbrukarnas centralorgan hittills haft i förarbetet

på kalkylen. Någon strikt fördelning av kalkylarbetet mellan nämnden

och lantbruksorganisationernas utredningsorgan, anses dock icke böra

äga rum. Huvudregeln föreslås i stället skola vara, att det vid varje särskilt

tillfälle erforderliga kalkylmaterialet hämtas, där det lättast och med

erforderlig snabbhet kan bliva tillgängligt, samt att dubbelarbete i möjligaste

mån undvikes.

Denna Kungl. Maj :ts uppfattning delas av utskottet. För att fylla de

krav, som sålunda avses skola ställas på i första hand utredningsbyrån,

torde den föreslagna personalen icke vara för rikligt tilltagen. Utskottet

biträder därför Kungl. Maj :ts förslag även i denna del.

Beträffande gränsdragningen mellan nämnden och fiskeristyrelsen med

statens fiskeriförsök innebär Kungl. Maj :ts förslag bland annat, att den

prisreglerande verksamheten på fiskets område och därmed sammanhängande

frågor skola handläggas av nämnden. I motionerna I: 466 och II: 541

har emellertid hemställts, att dessa ärenden skola överflyttas till fiskeristyrelsen.

Skäl kunna onekligen anföras för att nämnda verksamhet och därmed

sammanhängande frågor böra handläggas av det organ, som har hand om

övriga fiskefrågor, d. v. s. av fiskeristyrelsen. Efter överväganden har utskottet

emellertid stannat för att förorda den av Kungl. Maj :t föreslagna

anordningen. Avgörande för utskottets ståndpunktstagande har därvid i

första hand varit den enligt utskottets mening stora betydelsen av ett effektivt

samordnande utav behandlingen av utrikeshandelsärenden beträffande

jordbruk och fiske.

Vad slutligen angår motionerna I: 465 och II: 542 finner utskottet sig i så

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

47

måtto kunna biträda dessas syfte, att utskottet föreslår riksdagen att uttala,

att riksdagen förutsätter att Kungl. Maj :t kommer att ägna uppmärksamhet

åt möjligheterna att fortsätta det arbete, som för närvarande bedrives av

Sveriges ungdomsberedskap.

De delar av Kungl. Maj :ts förevarande förslag, som icke berörts i det

föregående, föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

A. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom med

avslag å motionerna 1:464 och 11:540 samt 1:466 och

II: 541,

1) besluta att, i överensstämmelse med vad i propositionen

förordats, statens livsmedelskommission, statens linnämnd

och statens sockernämnd skola upphöra från och

med den 1 juli 1950 samt att en statens jordbruksnämnd och

en kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet skola

inrättas från och med nämnda dag;

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att för statens jordbruksnämnd

fastställa följande personalförteckning, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .............................. Cp 19

2 byråchefer .................................. Cp 10

Extra ordinarie tjänstemäni högre

lönegrad än Ce 2 4.

2 byråchefer .................................. Ce 33

2 byrådirektörer................................ Ce 31

1 förste aktuarie............................... Ce 29

4 förste byråsekreterare ........................ Ce 29

1 kamrerare .................................. Ce 29

2 förste aktuarier .............................. Ce 27

3 förste byråsekreterare ........................ Ce 27

3) godkänna följande avlöningsstat för statens jordbruksnämnd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 58 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 31 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis

................................. 745 500

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande nr 31.

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, för
-

slagsvis .................................. 28 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 92 000

Summa kronor 955 000.

4) å riksstaten för budgetåret 1950/51 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Statens jordbruksnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag

av 955 000 kronor,

b) till Statens jordbruksnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag

av 365 000 kronor,

c) till Kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet

ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor;

5) medgiva att Kungl. Maj :t må utfärda de bestämmelser,

som i övrigt bliva erforderliga för att genomföra den föreslagna

organisationen;

B. med anledning av motionerna I: 465 och II: 542 uttala,

att Kungl. Maj :t måtte ägna uppmärksamhet åt möjligheterna

att fortsätta det arbete, som för närvarande bedrives

av Sveriges ungdomsberedskap.

Stockholm den 4 maj 1950.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Jon Jonsson*,

Henry Johansson, Bror Nilsson, Hjalmar Nilsson, Bertil Andersson,

Isaksson och Björck*; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta*, Johnsson i Kastanjegården,

Gustafson i Dädesjö*, Norup*, Antby, Andersson i Hyssna,

Haeggblom, Ahlsten, Nilsson i Varuträsk och Lindström.

507598. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:248 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av statens jordbruksnämnd m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten