Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av väckta motioner om inrättande av ett fiskets forskningsråd.

1950-05-11 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1950:34, Utlåtande med anledning av väckta motioner om inrättande av ett fiskets forskningsråd.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

J ordbruksutsk.ottets utlåtande nr 34.

1

Nr 34.

Utlåtande med anledning av väckta motioner om inrättande av

ett fiskets forskningsråd.

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 184 av herr Arrhén och II: 224 av herrar Staxång

och Carlsson i Bakeröd, har yrkats att riksdagen måtte besluta att hos

Kungl. Maj:t hemställa att Kungl. Maj :t ville låta utreda frågan om inrättandet

av ett fiskets forskningsråd och till riksdagen inkomma med förslag

i sådant hänseende.

Rörande de skäl, som åberopats till stöd för yrkandet, får utskottet hänvisa

till framställningen i motionerna.

I infordrat yttrande den 16 februari 1950 över motionerna har fiskeristgrelsen

med statens fiskeriförsök anfört följande.

Vad först angår frågan om angelägenheten av att ett fiskets forskningsråd

kommer till stånd torde styrelsen få erinra, att styrelsen jämlikt 1 §

andra stycket Kungl. Maj :ts instruktion för fiskeristyrelsen med statens

fiskeriförsök den 14 januari 1949 (nr 23) vid utövadet av sin ämbetsbefattning

har bland annat dels att lämna fiskets utövare erforderligt bistånd,

medverka till förbättring av fångstmetoderna, främja avsättningen av fisk

och fiskprodukter samt uppmärksamt följa fiskets undervisnings- och utbildningsfrågor,

dels att utföra praktiska och vetenskapliga undersökningar

och försök å fiskets område och dels att leda Sveriges deltagande i det

internationella samarbetet till gagn för fisket. Med avseende å undersöknings-

och försöksverksamheten på fiskets område har styrelsen enligt 3 §

instruktionen, bland annat,

att anordna, leda och övervaka dels sådana produktionsbiologiska, fiskeribiologiska

och genetiska undersökningar, som äro ägnade att främja fisket,

dels hydrografiska observationer och mätningar och dels fiskeritekniska

undersökningar, den mån dessa icke utföras av annan institution,

att hava överinseendet över de särskilda statliga laboratorier, försöksstationer

och fartyg m. in. som finnas för nämnda verksamhet, samt

att offentliggöra resultaten av verkställda undersökningar och försök genom

lämpliga sammanställningar och bearbetningar av observations- och

undersökningsmaterialet eller avhandlingar och uppsatser rörande såväl

rent vetenskapliga som praktiska viktiga frågor.

Vid handläggning av ärenden rörande undersöknings- och försöksverksamheten

ingå i styrelsen enligt 8 § instruktionen ytterligare fyra ledamöter

utöver överdirektören och chefen samt styrelsens fem ledamöter, vilka fyra

ledamöter på sätt framgår av propositionen nr 49/1948 (s. 39) skola företräda

en havshydrografien, en den marina biologien, en zoologien och en

limnologien.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att styrelsen organisatoriskt

utformats med tanke på att styrelsen skall kunna — förutom sådana upp
1

Dihong till rilisdagens protokoll 19C>0. 10 samt. Nr 34—38.

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Jordbruksutskottets utlåtande nr 34.

gitter, som regelmässigt ankomma på centralt ämbetsverk — även fullgöra

de uppgifter, som tillkomma de forskningsråd inom olika områden, vilka

tillskapats på senare år, liksom även de uppgifter i övrigt, som av motionärerna

omnämnas.

Denna uppfattning bestyrkes vid en genomgång av de i propositionen nr

49/1948 (s. 38—39) av föredragande statsrådet redovisade skälen för den föreslagna

organisationen av styrelsen. Statsrådet framhöll i sådant avseende,

bland annat, att med hänsyn till styrelsens uppgifter representanter för olika

grenar av fiskerinäringen skulle ingå i ledningen för ämbetsverket, att härigenom

kravet på att en med styrelsen samordnad försöksverksamhet hölle

tillräckligt intim kontakt med den praktiska näringsutövningen kunde tillgodoses,

att, för att samtidigt skapa garantier för ett kontinuerligt samarbete

mellan förevarande försöks- och forskningsverksamhet, å ena sidan, och övriga

vetenskapliga områden, å den andra, styrelsen vid behandling av ärenden,

som sammanhängde med försöksverksamheten, syntes böra kompletteras

med de fyra ovannämnda, utomstående vetenskapsmännen, att försöksoch

forskningsverksamheten icke underställdes någon fackbyrå inom det

blivande ämbetsverket, att verkschefen syntes böra vara chef även för försöks-

och forskningsverksamheten samt att styrelsen och fiskeriförsöken

bleve två skilda verksamhetsområden men med delvis gemensam styrelse

och med samma chef.

Då fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök sålunda erhållit en organisation,

som tar sikte på att styrelsen skall kunna fullgöra de uppgifter för

fiskets område, som för vissa andra områden ansetts böra anförtros särskilt

tillskapade forskningsråd, vill det förefalla styrelsen, som om tiden

knappast vore mogen för så vittutseende åtgärder, som inrättandet av ett

särskilt sådant råd för fiskets del skulle innebära.

Vad åter angår det andra ledet i motionärernas motivering — de ekonomiska

resurserna för fiskeriforskningen — måste styrelsen framhålla,

att det är ett oeftergivligt villkor för att styrelsen skall kunna fungera såsom

centralt forskningsorgan på förevarande område, att betydligt större

anslagsmedel än för närvarande ställas till styrelsens förfogande lör forskningsändamål.

Styrelsens framställning om ökad medelstilldelning för ändamålet

i dess anslagsskrivelser 1948 och 1949 ha sålunda i väsentliga delar

icke kunnat tillgodoses. För att utan några organisatoriska nyskapelser

vinna det av motionärerna eftersträvade målet — en utvidgad och intensifierad

forskningsverksamhet på fiskeriväsendets olika områden — torde

efter förebild av den finansieringsteknik, som tillämpas inom de områden,

för vilka särskilda forskningsråd upprättats, böra övervägas att till främjande

av fiskeriforskning ett särskilt reservationsanslag ställes till förfogande

för styrelsen, som med avseende å prövning av bidragsansökningar

och fördelning av tillgängliga forskningsmedel skulle fullgöra samma funktioner

som de befintliga forskningsråden på andra områden.

I anslutning till det anförda får styrelsen såsom sin mening uttala, att

åtminstone för närvarande tillräckliga skäl knappast synas föreligga för

tillskapande av ett särskilt forskningsråd för fisket samt att till främjande

av fiskeriforskning särskilda medel, lämpligen i form av ett särskilt reservationsanslag

under nämnda beteckning,'' i tillräcklig omfattning måste

ställas till styrelsens förfogande.

Utskottet. Av den för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök utfärdade

instruktionen framgår bland annat, att styrelsen vid handläggningen

av ärenden rörande undersöknings- och försöksverksamheten skall förstär
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 34.

O

kas med fyra ledamöter, av vilka en skall företräda havshydrografien, en

den marina biologien, en zoologien och en limnologien. Härav ävensom av

instruktionen i övrigt samt av uttalanden i samband med tillkomsten av styrelsen

framgår, att avsikten varit, att denna skall kunna fullgöra även de

uppgifter, som kunna tänkas ankomma på ett särskilt forskningsråd på

fiskets område. Med hänsyn härtill torde, innan ytterligare erfarenheter

vunnits av styrelsens verksamhet, behov icke föreligga av den hegärda utredningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att motionerna I: 184 och 11:224 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1950.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Näslund, Jon

Jonsson, Henry Johansson*, Bror Nilsson, Hjalmar Nilsson, Bertil Andersson,

Einar Persson och Aaby-Ericsson*; samt

från andra kammaren: herrar Johnsson i Kastanjegården, Norup*, Jacobson

i Vilhelmina, Antby*, Andersson i Hyssna, Haeggblom, fru Eriksson

i Hailstahammar, herrar Utbult* och Lindström* samt fru Lindskog*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.