Utlåtande med anledning av väckta motioner om inrättande av ett fiskets forskningsråd.
1950-05-11 · 3 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1950:34, Utlåtande med anledning av väckta motioner om inrättande av ett fiskets forskningsråd.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
J ordbruksutsk.ottets utlåtande nr 34.
1
Nr 34.
Utlåtande med anledning av väckta motioner om inrättande av
ett fiskets forskningsråd.
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen I: 184 av herr Arrhén och II: 224 av herrar Staxång
och Carlsson i Bakeröd, har yrkats att riksdagen måtte besluta att hos
Kungl. Maj:t hemställa att Kungl. Maj :t ville låta utreda frågan om inrättandet
av ett fiskets forskningsråd och till riksdagen inkomma med förslag
i sådant hänseende.
Rörande de skäl, som åberopats till stöd för yrkandet, får utskottet hänvisa
till framställningen i motionerna.
I infordrat yttrande den 16 februari 1950 över motionerna har fiskeristgrelsen
med statens fiskeriförsök anfört följande.
Vad först angår frågan om angelägenheten av att ett fiskets forskningsråd
kommer till stånd torde styrelsen få erinra, att styrelsen jämlikt 1 §
andra stycket Kungl. Maj :ts instruktion för fiskeristyrelsen med statens
fiskeriförsök den 14 januari 1949 (nr 23) vid utövadet av sin ämbetsbefattning
har bland annat dels att lämna fiskets utövare erforderligt bistånd,
medverka till förbättring av fångstmetoderna, främja avsättningen av fisk
och fiskprodukter samt uppmärksamt följa fiskets undervisnings- och utbildningsfrågor,
dels att utföra praktiska och vetenskapliga undersökningar
och försök å fiskets område och dels att leda Sveriges deltagande i det
internationella samarbetet till gagn för fisket. Med avseende å undersöknings-
och försöksverksamheten på fiskets område har styrelsen enligt 3 §
instruktionen, bland annat,
att anordna, leda och övervaka dels sådana produktionsbiologiska, fiskeribiologiska
och genetiska undersökningar, som äro ägnade att främja fisket,
dels hydrografiska observationer och mätningar och dels fiskeritekniska
undersökningar, den mån dessa icke utföras av annan institution,
att hava överinseendet över de särskilda statliga laboratorier, försöksstationer
och fartyg m. in. som finnas för nämnda verksamhet, samt
att offentliggöra resultaten av verkställda undersökningar och försök genom
lämpliga sammanställningar och bearbetningar av observations- och
undersökningsmaterialet eller avhandlingar och uppsatser rörande såväl
rent vetenskapliga som praktiska viktiga frågor.
Vid handläggning av ärenden rörande undersöknings- och försöksverksamheten
ingå i styrelsen enligt 8 § instruktionen ytterligare fyra ledamöter
utöver överdirektören och chefen samt styrelsens fem ledamöter, vilka fyra
ledamöter på sätt framgår av propositionen nr 49/1948 (s. 39) skola företräda
en havshydrografien, en den marina biologien, en zoologien och en
limnologien.
Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att styrelsen organisatoriskt
utformats med tanke på att styrelsen skall kunna — förutom sådana upp
1
Dihong till rilisdagens protokoll 19C>0. 10 samt. Nr 34—38.
opaginerad Kontrollera mot PDF
- Jordbruksutskottets utlåtande nr 34.
gitter, som regelmässigt ankomma på centralt ämbetsverk — även fullgöra
de uppgifter, som tillkomma de forskningsråd inom olika områden, vilka
tillskapats på senare år, liksom även de uppgifter i övrigt, som av motionärerna
omnämnas.
Denna uppfattning bestyrkes vid en genomgång av de i propositionen nr
49/1948 (s. 38—39) av föredragande statsrådet redovisade skälen för den föreslagna
organisationen av styrelsen. Statsrådet framhöll i sådant avseende,
bland annat, att med hänsyn till styrelsens uppgifter representanter för olika
grenar av fiskerinäringen skulle ingå i ledningen för ämbetsverket, att härigenom
kravet på att en med styrelsen samordnad försöksverksamhet hölle
tillräckligt intim kontakt med den praktiska näringsutövningen kunde tillgodoses,
att, för att samtidigt skapa garantier för ett kontinuerligt samarbete
mellan förevarande försöks- och forskningsverksamhet, å ena sidan, och övriga
vetenskapliga områden, å den andra, styrelsen vid behandling av ärenden,
som sammanhängde med försöksverksamheten, syntes böra kompletteras
med de fyra ovannämnda, utomstående vetenskapsmännen, att försöksoch
forskningsverksamheten icke underställdes någon fackbyrå inom det
blivande ämbetsverket, att verkschefen syntes böra vara chef även för försöks-
och forskningsverksamheten samt att styrelsen och fiskeriförsöken
bleve två skilda verksamhetsområden men med delvis gemensam styrelse
och med samma chef.
Då fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök sålunda erhållit en organisation,
som tar sikte på att styrelsen skall kunna fullgöra de uppgifter för
fiskets område, som för vissa andra områden ansetts böra anförtros särskilt
tillskapade forskningsråd, vill det förefalla styrelsen, som om tiden
knappast vore mogen för så vittutseende åtgärder, som inrättandet av ett
särskilt sådant råd för fiskets del skulle innebära.
Vad åter angår det andra ledet i motionärernas motivering — de ekonomiska
resurserna för fiskeriforskningen — måste styrelsen framhålla,
att det är ett oeftergivligt villkor för att styrelsen skall kunna fungera såsom
centralt forskningsorgan på förevarande område, att betydligt större
anslagsmedel än för närvarande ställas till styrelsens förfogande lör forskningsändamål.
Styrelsens framställning om ökad medelstilldelning för ändamålet
i dess anslagsskrivelser 1948 och 1949 ha sålunda i väsentliga delar
icke kunnat tillgodoses. För att utan några organisatoriska nyskapelser
vinna det av motionärerna eftersträvade målet — en utvidgad och intensifierad
forskningsverksamhet på fiskeriväsendets olika områden — torde
efter förebild av den finansieringsteknik, som tillämpas inom de områden,
för vilka särskilda forskningsråd upprättats, böra övervägas att till främjande
av fiskeriforskning ett särskilt reservationsanslag ställes till förfogande
för styrelsen, som med avseende å prövning av bidragsansökningar
och fördelning av tillgängliga forskningsmedel skulle fullgöra samma funktioner
som de befintliga forskningsråden på andra områden.
I anslutning till det anförda får styrelsen såsom sin mening uttala, att
åtminstone för närvarande tillräckliga skäl knappast synas föreligga för
tillskapande av ett särskilt forskningsråd för fisket samt att till främjande
av fiskeriforskning särskilda medel, lämpligen i form av ett särskilt reservationsanslag
under nämnda beteckning,'' i tillräcklig omfattning måste
ställas till styrelsens förfogande.
Utskottet. Av den för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök utfärdade
instruktionen framgår bland annat, att styrelsen vid handläggningen
av ärenden rörande undersöknings- och försöksverksamheten skall förstär
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 34.
O
kas med fyra ledamöter, av vilka en skall företräda havshydrografien, en
den marina biologien, en zoologien och en limnologien. Härav ävensom av
instruktionen i övrigt samt av uttalanden i samband med tillkomsten av styrelsen
framgår, att avsikten varit, att denna skall kunna fullgöra även de
uppgifter, som kunna tänkas ankomma på ett särskilt forskningsråd på
fiskets område. Med hänsyn härtill torde, innan ytterligare erfarenheter
vunnits av styrelsens verksamhet, behov icke föreligga av den hegärda utredningen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att motionerna I: 184 och 11:224 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 11 maj 1950.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Näslund, Jon
Jonsson, Henry Johansson*, Bror Nilsson, Hjalmar Nilsson, Bertil Andersson,
Einar Persson och Aaby-Ericsson*; samt
från andra kammaren: herrar Johnsson i Kastanjegården, Norup*, Jacobson
i Vilhelmina, Antby*, Andersson i Hyssna, Haeggblom, fru Eriksson
i Hailstahammar, herrar Utbult* och Lindström* samt fru Lindskog*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.