Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av väckta motioner om uppförande av en wallboardfabrik i anslutning till statens sågverk i Mora.

1950-05-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1950:42, Utlåtande med anledning av väckta motioner om uppförande av en wallboardfabrik i anslutning till statens sågverk i Mora.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 42.

9

Nr 42.

Utlåtande med anledning av väckta motioner om uppförande av

en wallboardfabrik i anslutning till statens sågverk i

Mora.

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 185 av herr Persson, Einar, m. fl. och II: 217 av herr

Ericsson i Sörsjön m. fl., har yrkats att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om utredning angående uppförande av en

■wallboardfabrik i anslutning till statens sågverk i Mora.

Rörande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för yrkandet, får

utskottet hänvisa till framställningen i motionerna.

Över motionerna har utskottet inhämtat utlåtande av domänstyrelsen.

I sitt den 1 mars 1950 dagtecknade yttrande, vid vilket fogats en promemoria

den 25 februari 1950 av verkställande direktören i Aktiebolaget

statens skogsindustrier, Knut O. Norlin, har domänstyrelsen anfört följande.

Skogens Kol aktiebolag har tidigare haft en kolanläggning vid Ornäs, men

sedan denna numera nedlagts, föreligga vissa svårigheter att vinna avsättning

för flottningsbrännveden från kronans skogar vid österdalälven och

Ore älv. Den kvantitet av detta sortiment, som årligen kan beräknas utfalla

vid revirens egna drivningar inom berörda områden, torde uppgå till ca

20 000 m* t. Ur de virlcesposter, som försäljas å rot inom samma område,

torde kunna beräknas normalt utfalla ca 10 000 m’ t. flottningsbrännved.

Därest flottningsfrågan för klenvirke som ej kan levereras som massaved

löses, kan härtill läggas en viss kvantitet gallringsvirke, som till sin storlek

dock icke nu kan angivas.

Från besparingsskogar, enskilda skogar och från sågverk i orten kunna

avsevärda kvantiteter av liknande råvara beräknas utfalla.

I den mån tillverkningen kan baseras på mindervärdigt virke, skulle en

fabrik av tilltänkt slag sålunda vara till fördel för skogsbruket.

1 ärendet har yttrande inhämtats från verkställande direktören i Aktiebolaget

statens skogsindustrier.

Av nämnda yttrande inhämtas bl. a., att ovan angiven förutsättning för

användning av ifrågavarande mindervärdiga virke i wallboardframställning

icke föreligger, samt att full avsättning för sågavfallet från statens

skogsindustriers såg i Mora finnes vid bolagets fabrik i Skinnskatteberg.

Under hänvisning till vad i sagda yttrande härom och om övriga med ärendet

sammanhängande spörsmål anföres, får domänstyrelsen, som tillsammans

med statens skogsindustrier noggrant följer spörsmålet om det mindervärdiga

virkets avsättningsmöjligheter inom berörda områden, uttala att

den ifrågasatta utredningen för närvarande icke kan anses vara av behovet

påkallad.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 39—42.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 42.

Den vid yttrandet fogade promemorian innehåller i huvudsak följande.

Råvaran hör vara av i stort sett samma kvalitet som sulfatved och kräver

samma barkning. Smala strimlor av mjukbark av yngre gallringsgran kunna

tolereras, om dylikt virke uppgår till högst några procent och kan tillfredsställande

blandas med helbarkad hack. Därest av över jägmästaren angiven

fiottningskolved är av samma karaktär som under 1920—30—40-talen tilltörts

Ornäsanläggningen, d. v. s. i huvudsak torrfuru, får densamma anses

vara olämplig för wallboard enligt Defibratormetoden.

Den fabriksenhet, som nu är under uppförande i Skinnskatteberg, kommer

att förbruka ca 225 000 lm3 hack per år, i vilken kvantitet jämväl inräknats

de ca 20 000 lm3, som falla vid Saxviken. Järnvägstransporten från

Mora till Skinnskatteberg av i Saxviken nu fallande ca 20 000 lm1 hack kostar

ca 3 kr. per lm3 (= ca 25 öre per kbft fast mått) eller 60 000 kr. per år.

Denna summa lärer svårligen kunna ekonomiskt motivera en separat wallboardfabrik

i Mora-trakten, som med en pressenhet får en kapacitet av ca

12 000 ton per år (vedåtgång ca 110 000 lm3 hack) och som torde kosta ca

6 000 000 kronor i anläggning.

Om från revirens gallringar årligen skulle kunna påräknas ca 20 000 lm3

barkad gallringsved (= råvara till ca 5 500 ton wallboard), skulle detta

tillsammans med Saxvikens hack ändock ej utgöra råvara för mera än ca

7 000 ton wallboard eller ca 69 % av råvarubehovet för en pressenhet. Om

ytterligare råvara kan erhållas antingen genom rundved eller genom sågverkshack,

torde ytterligare en pressektion i Skinnskatteberg kunna upplöras

för en kostnad av ca 2 000 000 kronor lägre än vad en fristående enhet

i Mora-trakten skulle kosta, vilken senare därjämte skulle bliva ej obetydligt

dyrare i drift än en ytterligare sektion, som kopplas på Skinnskattebergsfabriken.

En eventuell till Saxvikens sågverk ansluten wallboardfabrik bör ligga så

till att häcken kan genom »flytande» transport utan omlastning tilfföras

fabrikens silo. Saxvikens område är nu till bristningsgränsen taget i anspråk

för såg, brädgård, hyvleri, lastningsfickor in. m. Områdets utvidgning omöjliggöres

av dess inramning: längs ena gränslinjen Zornmuséets väl skyddade

område, längs andra sidan Korsnäsbolagets för konkurrentindustri

oåtkomliga område. Åt Utinelandssidan stänger järnvägen. Åt sjösidan ha

vunnits ca 30 000 nr genom utfyllning, som nu är brädgård.

En fabriksanläggning skulle sålunda kräva ett helt fristående område,

men därmed följa omedelbart dyrbara transport- och omlastningsanordningar,

i jämförelse med den nuvarande direkt »flytande» järnvägslastningen

av all fallande hack utan mellanlagring.

Om och när behov föreligger av ytterligare industrianläggningar för förädling

av skogsavkastningen från statens skogar, torde närmare utredning

härom komma att undan för undan göras av domänstyrelsen i förening med

statens skogsindustrier. Av denna anledning synes den nu i motionen föreslagna

särskilda utredningen böra avstyrkas och ej heller vara av behovet

påkallad.

Till utskottet har vidare inkommit utdrag av ett den 7 april 1950 dagtecknat

protokoll vid sammanträde med representanter för Morastrands, Mora,

Orsa, Sollerö, Venjan och Våmhus kommuner. I utdraget uttalas, att ett tillvaratagande

av avfallsvirket skulle betyda oerhört mycket för en rationell

skogsvård i ifrågavarande skogrika bygd. Möjligheter skulle vidare skapas

för full sysselsättning åt den bofasta skogsarbetarkåren.

s. 11 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande nr 42.

11

Utskottet. Frågan om huru avfallsvirket lämpligen skall kunna tillgodogöras

är av stor betydelse för vårt land. För att lösa bland annat detta

spörsmål har en särskild utredning tillsatts, vilken ännu icke avslutat sitt

arbete.

Vad angår den i motionerna begärda utredningen angående uppförandet

av en wallboardfabrik i anslutning till statens sågverk i Mora för att tillvarataga

avfallsvirket i norra Dalarna framhålles i utredningen i ärendet,

att den fabrik, som är under uppförande i Skinskatteberg, får en sådan

kapacitet, att den utan svårighet även kan mottaga allt sågavfall från

statens skogsindustriers såg i Mora. Vidare framhålles, att en ökad tillgång

på råvara kommer att kunna tillgodogöras på betydligt billigare sätt genom

att uppföra ytterligare en pressektion i Skinnskatteberg i stället för en

fabrik i Mora.

Vad sålunda anförts talar enligt utskottets mening för att resultatet av

den pågående utredningen bör avvaktas, innan beslut fattas om en utredning

i det syfte, som avses med motionerna. Utskottet hemställer därför,

att motionerna I: 185 och II: 217 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1950.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Näslund, Jon

Jonsson, Henry Johansson*, Bror Nilsson, Hjalmar Nilsson, Bertil Andersson,

Einar Persson och Aaby-Ericsson*; samt

från andra kammaren: herrar Johnsson i Kastanjegården, Norup*, Jacobson

i Vilhelmina, Antby, Andersson i Hyssna, Hajggblom och Ahlsten,

fru Eriksson i Hallstahammar, herr Lindström* och fru Lindskog. * 1 2

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

1) av herr Jon Jonsson;

2) av herr Einar Persson och fru Lindskog, vilka ansett att motionerna

1:185 och 11:217 borde bifallas samt att därför utskottets yttrande och

hemställan bort ha följande lydelse.

»Frågan om —---(lika med utskottet)----- tillvarataga avfalls
och

gallringsvirket i norra Dalarna delar utskottet motionärernas mening,

att tillkomsten av en sådan fabrik skulle göra det möjligt att tillgodogöra

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 42.

sig dylikt virke till avsevärt värde. Därjämte skulle arbetstillfällena för

den bofasta skogsarbetarbefolkningen öka i betydlig grad.

Goda skäl tala sålunda enligt utskottets mening för att den begärda utredningen

bör komma till stånd. Under hänvisning till vad sålunda anförts,

hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla motionerna 1:185 och 11:217.»

607633. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.