Sök i Ratio Lex

Jordbruksutskottets utlåtande nr 47

1950-05-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1950:47, Jordbruksutskottets utlåtande nr 47

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 47.

1

Sr 47.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under nionde huvudtiteln gjorda framställning

angående Täckande av förluster på grund av

statlig kreditgaranti m. m.

Under punkten 129 av nionde huvudtiteln i årets statsverksproposition

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels till Täckande av förluster på

grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor ävensom fastställa en oförändrad ram för garantigivningen,

dels ock medgiva vissa förändringar av lånevillkoren.

I skrivelse den 18 augusti 1949 har lantbruksstyrelsen hemställt, att det

för täckande av förluster på grund av kreditgarantien anvisade anslaget

skall höjas till 200 000 kronor ävensom att kreditgarantiens omfattning

skall bibehållas vid nuvarande maximibelopp av 20 000 000 kronor beträffande

lån för jordbrukets yttre och inre rationalisering samt jordbruksegnahemslån.

För garanti för driftslån föreslås däremot, att maximibeloppet

skall sänkas från 8 000 000 kronor till 6 000 000 kronor.

Därjämte har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 8 oktober 1949 hemställt,

att gälland-e författningsbestämmelser angående den statliga jordbruksegnahemsverksamheten

(SFS 366/1948) skola ändras, så att amorteringstiden

för jordbruksegnahemslån skall kunna utsträckas till högst trettio år.

Departementschefen har anfört.

»Lantbruksstyrelsen har i fråga om jordbruksegnahemsbelåningen framhållit,

att de enskilda kreditinrättningarna i allmänhet bevilja bottenkredit

med utgångspunkt från ett lägre belåningsvärde än det, som lantbruksnämnderna

fastställa vid sin kreditgarantigivning. Då låntagarens amorteringsbörda

på grund härav kan bliva oskäligt tung har styrelsen föreslagit

att amorteringstiden, som för närvarande ej bör överstiga 25 år, skall förlängas

till högst 30 år. Som här är fråga om en kreditgarantigivning av

social natur torde lånevillkoren böra vara så avvägda, att låntagaren kan

återbetala lånet utan att amorteringarna bliva oskäligt betungande. Jag

anser därför att, då så är påkallat, möjlighet bör finnas att lätta amorteringsbördan

genom alt förlänga amorteringstiden till 30 år. Dä liknande

amorteringssvårigheter i vissa fall torde kunna uppkomma även beträffande

garantilån för åtgärder för yttre och inre rationalisering, synes även för sådana

lån amorteringstiden böra kunna förlängas med högst fem år. Den

föreslagna möjligheten att förlänga amorteringstiden bör enligt mitt förmenande

kunna medgivas beträffande såväl redan beviljade lån som nya

län. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de författningsänd1

Hihang till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 47— 48.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 47.

ringar, som erfordras i anledning av vad jag föreslagit. Därest riksdagen

godkänner mitt förslag torde de nya bestämmelserna få tillämpas redan

före nästa budgetårs början.

Lantbruksstyrelsens förslag i fråga om kreditgarantiens omfattning för

nästa budgetår anser jag kunna godtagas utom såvitt gäller driftslånen. Enligt

min mening bör nämligen även beträffande dessa lån det för innevarande

budgetår fastställda maximibeloppet bibehållas oförändrat under nästa budgetår.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör Kungl. Maj :t

äga befogenhet att, om förhållandena giva anledning därtill, medgiva jämkning

i fördelningen av maximibeloppen beträffande lån för yttre och inre

rationalisering samt beträffande jordbruksegnahemslån.

Då garantiverksamheten pågått blott en relativt kort tid och då närmare

erfarenhet ännu saknas rörande behovet av medel för täckande av förluster

i anledning av lämnade garantier, anser jag att anslaget för nästa budgetär

bör upptagas med oförändrat belopp av 50 000 kronor.

Jag torde slutligen få till behandling upptaga en fråga om räntan å vissa

lån från den förutvarande egnahemslånefonden in. m. 1946 års riksdag (kapitalbudgeten,

bil. 8, p. 24; r. skr. nr 263) medgav dels att den årliga räntan

å den stående delen av lån från egnahemslånefonden, som beviljats efter

ingången av år 1920 men före den 1 juli 1940 och för vilka amorteringsskyldighet

inträtt, finge för åren 1947 och 1948 nedsättas till 3,6 procent eller

den lägre procentsats, som kunde varda bestämd för egnahemslån i allmänhet,

dels ock att i avseende å köpeskilling för sådan jordbrukslägenhet eller

byggnad å åbolägenhet, som år 1920 eller senare år försålts eller koinme att

försäljas från kronoegendom, räntan finge, i den mån köpeskillingen förräntades

enligt enahanda grunder som gällt eller gällde för den stående delen

av före den 1 juli 1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenheter,

under åren 1947 och 1948 utgå efter 3,6 procent. Motsvarande medgivande

torde nu böra inhämtas av riksdagen även beträffande åren 1949 och 1950.

Därest riksdagen bifaller detta förslag, torde det få ankomma å Kungl.

Maj:t att utfärda de författningsbestämmelser, som därvid bliva erforderliga.

»

Utskottet. I fråga om kreditgarantiens omfattning biträder utskottet

Kungl. Maj :ts förslag, att sådan garanti under budgetåret 1950/51 må beviljas

intill oförändrade maximibelopp, således för lån till yttre rationalisering

intill 20 000 000 kronor och till inre rationalisering intill enahanda belopp

samt för jordbruksegnahemslån intill likaledes 20 000 000 kronor och

för driftslån intill 8 000 000 kronor. Liksom för närvarande bör Kungl.

Maj:t äga att, om förhållandena giva anledning därtill, medgiva jämkning

i fördelningen av maximibeloppen beträffande de tre förstnämnda slagen

av lån.

Vad angår uppskattningen av medelsbehovet under anslaget har utskottet

mtet att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag.

Den föreslagna möjligheten till förlängning av amorteringstiden i fråga

om jordbruksegnahemslånen tillstyrkes av utskottet. Såsom Kungl. Maj :t

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 47.

3

hemställt torde de nya bestämmelserna få gälla även lån, som beviljats innan

ändringen träder i kraft, samt tillämpas redan före nästa budgetårs

början. Utskottet tillstyrker likaså den föreslagna räntenedsätlningen för

åren 1949 och 1950 beträffande vissa lån från den förutvarande egnaheinslånefonden

in. in.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1950/51 statlig kreditgaranti

må beviljas för dels lån avseende yttre rationalisering

intill ett belopp av 20 000 000 kronor, lån för inre rationalisering

intill samma belopp samt jordbruksegnahemslån

intill ett belopp av likaledes 20 000 000 kronor, med rätt för

Kung], Maj :t att, om förhållandena skulle giva anledning

därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning, dels driftslån

intill ett belopp av 8 000 000 kronor;

b) till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor;

c) medgiva, att den årliga räntan å den stående delen av

lån Irån egnahemslånefonden, som beviljats efter ingången

av år 1920 men töre den 1 juli 1940 och för vilka amorteringsskyldighet

inträtt, må för åren 1949 och 1950 nedsättas

till 3,6 procent;

d) medgiva, att i avseende å köpeskilling för sådan jordbrukslägenhet

eller byggnad å åbolägenhet, som år 1920 eller

senare år försålts eller kommer att försäljas från kronoegendom,

räntan må, i den mån köpeskillingen förräntas enligt

enahanda grunder som gällt eller gälla för den stående

delen av före den 1 juli 1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenheter,

under åren 1949 och 1950 utgå efter 3,6

procent.

Stockholm den 16 maj 1950.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Svedberg,

Carl Sundberg, Jon Jonsson, Bror Nilsson, Bertil Andersson*, Isaksson^

Björck* och Einar Persson*; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Johnsson i I\astanjegården,

Gustafson i Dädesjö, Norup*, Jacobson i Vilhelmina, Antbv,

Andersson i Hyssna, Haeggblom, Jonsson i Järvsand och Ahlsten.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av en handelsöverenskommelse mellan Sverige och det ockuper a1 i texten