Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, Statens avdikningslånefond samt Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m. järnte i ämnena väckta motioner.
1950-05-16 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1950:48, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, Statens avdikningslånefond samt Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m. järnte i ämnena väckta motioner.
Dokumentets text
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 48
Nr 48.
Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda hemställan rörande anslag till Grundförbättringar:
Statens avdikningsanslag, Statens avdikningslånefond
samt Bidrag till jordbrukets rationalisering
m. m. järnte i ämnena väckta motioner.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln
hemställt under punkten 128 (s. 194—197) att riksdagen måtte till Bidrag
till jordbrukets rationalisering anvisa ett reservationsanslag av 11 500 000
kronor. Därjämte har Kungl. Maj :t föreslagit viss jämkning i reglerna om
bidrag till åtgärder för inre rationalisering.
Under punkten 135 (s. 204—208) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att dels medgiva att under budgetåret 1950/51 må beviljas statsbidrag från
statens avdikningsanslag å tillhopa 4 000 000 kronor, dels ock för samma
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor till Grundförbättringar:
Statens avdikningsanslag.
Därjämte har Kungl. Maj :t under punkten 9 i kapitalbudgeten hemställt,
att under budgetåret 1950/51 må beviljas lån från statens avdikningslånefond
å tillhopa högst 4 000 000 kronor, att till Statens avdikningslånefond
för samma budgetår skall anvisas ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor
samt att visst anstånd må kunna beviljas med erläggande av annuiteter å
lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond.
I samband med dessa anslagspunkter har utskottet behandlat följande
inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 65 av herr Isaksson m. fl. samt II: 77, likalydande, av herr Larsson
i Karlstad in. fl., i vilka motioner yrkats, att anslaget under nionde huvudtiteln
Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försälj - ningsverksamhet, som upptagits med ett beräknat belopp av 7 000 000 kronor,
måtte utgå med endast 6 000 000 kronor, att till Bidrag till jordbrukets
rationalisering måtte anvisas ett reservationsanslag av 11 000 000 kronor,
att till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag måtte anvisas ett förslagsanslag
av 5 500 000 kronor samt ätt under budgetåret 1950/51 måtte
få beviljas statsbidrag från sistnämnda anslag å tillhopa 7 000 000 kronor;
2)
II: 127 av herr Stjärne m. fl., vari yrkats att under budgetåret 1950/51
måtte dels få beviljas statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa
5 000 000 kronor, dels ock till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag
anvisas ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor. För den händelse de salunda
föreslagna höjningarna icke vore möjliga har hemställts, att riksdagen
måtte medgiva att anslaget till Bidrag till jordbrukets rationalisering — i
Jordbruksutskottets utlåtande nr 48.
5
den mån det icke komme att tagas i anspråk för därmed avsedda rationaliseringsåtgärder
— finge anlitas för sådana bidrag, som borde bestridas
ur statens avdikningsanslag, upp till nyss angivet belopp;
3) I: 266 av herr Niklasson m. fl. och II: 320, likalydande, av herr Andersson
i Björkäng m. fl., i vilka motioner hemställts att till Grundförbättringar:
Statens avdikningsanslag måtte för budgetåret 1950/51 anvisas ett förslagsanslag
av 5 500 000 kronor;
4) 1:334 av herr Spetz och 11:396, likalydande, av herr Svensson i
Gjungskile m. fl., i vilka motioner yrkats, att till Bidrag till jordbrukets
rationalisering måtte för budgetåret 1950/51 anvisas ett reservationsanslag
av 10 000 000 kronor;
5) I: 179 av herr Persson, Einar, och herr Lindgren samt II: 216, likalydande,
av herr Ericsson i Sörsjön in. fl., i vilka motioner hemställts, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning,
avseende sådan ändring i gällande kungörelse om bidrag ur statens
avdikningsanslag, att samma bidragsprocent skall utgå till godkända torrläggningsföretag,
oberoende av huruvida i dylikt företag ingå en eller flera
delägare, ävensom om att, sedan utredningen verkställts, för riksdagen
måtte framläggas det förslag, vartill utredningen kunde föranleda;
6) I: 336 av herr Pälsson samt II: 392, likalydande, av herrar Jönsson i
Rossbol och Svensson i Stenkyrka, i vilka motioner hemställts, att villkoren
för bidrag från statens avdikningsanslag måtte ändras så, att en enda bidragskvot
kommer att tillämpas, att bidragskvoten fastställes till 45 procent
med möjlighet till högre bidrag, då särskilda skäl därtill föranleda, samt
att beslutanderätten för dessa statsbidrag decentraliseras.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till framställningen i motionerna.
Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 245 hemställt, alt medelsanvisningen
till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och
försälj ningsverksamhet måtte för budgetåret 1950/51 bestämmas till
6 000 000 kronor.
I. Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag.
I skrivelse den 18 augusti 1949 har lantbruksstgrelsen hemställt, att anslaget
skall uppräknas med 1 900 000 kronor till 5 500 000 kronor samt att
bidragstilldelningen från anslaget skall bestämmas till högst 7 000 000 kronor.
Härjämte har styrelsen anhållit, att av anslaget årligen skall få disponeras
erforderligt belopp till kostnaderna för pågående utredning rörande
åtgärder för torrläggning av vattenskadade marker invid Hjälmaren och i
Kvismaredalen. Styrelsen har i skrivelsen anfört bland annat följande.
Under budgetåret 1948/49 ha bidrag från anslaget beviljats till 540 företag
med sammanlagt 3 976 450 kronor och till särskilt ändamål med 20 000
kronor eller med sammanlagt 3 996 450 kronor.
Vid ingången av budgetåret 1949/50 funnos hos styrelsen inneliggande
ansökningar om statsbidrag till 1 840 torrläggningsföretag, representerande
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 48.
ett bidragsbelopp av omkring 8 500 000 kronor. Härutöver väntas under budgetåret
inkomma nya ansökningar till ett sammanlagt belopp av omkring
5 000 000 kronor. Då den medgivna bidragstilldelningen för löpande budgetår
uppgår till 4 000 000 kronor kunna således ansökningar å sammanlagt
9 500 000 kronor väntas bliva överförda till nästa budgetår. Under förutsättning
att anspråken på bidrag under nästa budgetår uppgå till samma belopp
som under innevarande budgetår eller 5 000 000 kronor, erfordras sålunda
14 500 000 kronor för att det förefintliga och det påräknade bidragsbehovet
skall kunna helt tillgodoses under nästa budgetår.
Torrläggningsverksamheten ingår som ett viktigt led i jordbrukets rationalisering.
Det är därför angeläget att bidragsärendena avgöras utan alltför
lång väntetid. Till undvikande av att, såsom nu är fallet, ansökningarna
på grund av brist på medel hopas i lantbruksstyrelsen och bliva avgjorda
först efter flera års väntan, synes bidragstilldelningen böra avvägas så, att
den nuvarande anhopningen av torrläggningsärenden om möjligt kan i huvudsak
avverkas inom de närmaste åren. Med hänsyn härtill bör bidragstilldelningen
från anslaget under budgetåret 1950/51 icke sättas lägre än
till 7 000 000 kronor.
Med utgångspunkt från den sålunda föreslagna bidragstilldelningen beräknas
medelsbehovet under anslaget bliva 5 500 000 kronor.
Vidare har lantbruksstyrelsen med utlåtande den 18 november 1949 till
Kungl. Maj :t överlämnat en av styrelsen för vattenavledningsföretagel Lyckebyån
mellan Bånga damm och Fursjön gjord ansökan om 242 000 kronor
till en av företagets entreprenörer, Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet,
för att täcka viss del av de merkostnader, som bolaget fått vidkännas vid
utgrävning av Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön. Sistnämnda
styrelse har därjämte i skrivelse den 20 september 1949 anhållit, att 125 000
kronor måtte ställas till företagets förfogande för dess torrläggningsvcrksamhet
under nästa budgetår.
Departementschefen har anfört.
»Vad först angår den äskade medelsanvisningen till Lyckebyåns torrläggningsföretag
får jag erinra att utgrävningen av Lyckebyåns huvudränna är
slutförd. Bikanalerna äro även till största delen upptagna. Av grävningsarbetet
för bikanalerna beräknas vid nästa budgetårs ingång ej kvarstå mer än
15 å 20 procent. Då dessa grävningsarbeten slutförts, vilket beräknas ske
under kalenderåret 1950, är Lyckebyåns torrläggningsföretag fullbordat. För
återstående grävningsarbeten erfordras enligt företagsstyrelsens kostnadsberäkning
125 000 kronor. Den gjorda kostnadsberäkningen synes kunna
godtagas. Jag förordar fördenskull att nämnda belopp skall anvisas. Medelsanvisningen,
som sista gången skedde under ett särskilt anslag till Grundförbättringar:
Lyckebyåns regleringsföretag, torde lämpligen böra göras under
avdikningsanslaget.
Beträffande Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriets anspråk på ersättning
för merkostnader för den av bolaget verkställda utgrävningen av Lyckebyån
synes det vara odisputabelt, att bolaget åsamkats betydande merutgifter på
grund av förhållandena under krigsåren. Dessa torde vara av den natur, att
de knappast kunnat beräknas, då entreprenadkontrakten uppgjordes. Jag
finner det med hänsyn härtill skäligt, att staten skall vidkännas en del av
Jordbruksutskottets utlåtande nr 48.
7
merkostnaderna. Enligt den uppgörelse, som representanter för torrläggningsföretaget
och lantbruksstyrelsen preliminärt träffat med bolaget, föreslås
att de uppkomna merkostnaderna om cirka 560 000 kronor ett belopp
av 242 000 kronor skall ersättas av statsmedel. Jag vill för min del tillstyrka
att bolaget skall tillerkännas detta belopp. Beloppet synes böra utgå
från avdikningsanslaget.
Vad härefter angår omfattningen av bidragsgivningen från avdikningsanslaget
kunna vissa skäl otvivelaktigt åberopas för en höjning a,v denna. Med
hänsyn till det ekonomiska läget kan jag emellertid icke förorda någon utvidgning
av bidragstilldelningen under nästa budgetår. Jag tillstyrker därför,
att densamma bestämmes till samma belopp som för innevarande budgetår
eller 4 000 000 kronor. I anslutning härtill torde kostnaden för utbetalande
av bidx-ag till torrläggningsföretag kunna uppskattas till 3 600 000
kronor.
I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår torde Kungl. Maj:t
böra äga att — inom ramen för den varje budgetår medgivna bidragstilldelningen
av ifrågavarande anslag — disponera 20 000 kronor för bidrag till
vissa undersökningar rörande äldre torrläggningsföretag samt för åtgärder
ägnade att gagna torrläggningsverksamheten i dess helhet. Ur avdikningsanslaget
torde även böra få utgå erforderliga medel till kostnaderna för omförmälda
utredning rörande torrläggning av vissa marker vid Hjälmaren och
i Ivvismaredalen. Jag förutsätter härvid att, därest efter det nämnda utredning
slutförts ett torrläggningsföretag igångsättes å ifrågavarande marker,
vid bestämmande av statsbidraget till detta företag skälig jämkning skall få
ske med hänsyn till de kostnader för företaget, som staten redan kan ha
bestritt.
Avdikningsanslaget torde sålunda med hänsyn till vad jag föreslagit för
nästa budgetår böra uppföras med (125 000 + 242 000 + 3 600 000=) ett
avrundat belopp av 4 000 000 kronor.»
Utskottet. Av lantbruksstyrelsens framställning i ärendet framgår, att det
vid ingången av budgetåret 1949/50 fanns hos styrelsen inneliggande ansökningar
om statsbidrag till 1 840 torrläggningsföretag, representerande ett
bidragsbelopp av omkring 8 500 000 kronor. Härutöver väntar styrelsen, att
under budgetåret skola inkomma nya ansökningar till sammanlagt belopp
av omkring 5 000 000 kronor. Eftersom bidragstilldelningen för samma budgetår
är maximerad till 4 000 000 kronor, kunna således ansökningar å sammanlagt
9 500 000 kronor väntas bliva överförda till budgetåret 1950/51.
Vid nu angivna förhållanden synes en ökning av anslaget liksom även av
bidragstilldelningen vara påkallad. Hänsynen till det rådande ekonomiska
läget hindrar dock en mera avsevärd ökning. Efter överväganden vill utskottet
därför förorda den uppräkning av anslaget och den bidragstilldel11
in g, som föreslagits i motionen II: 127, d. v. s. 5 000 000 kronor i vartdera
hänseendet.
Vad Kungl. Maj:t eljest föreslagit i propositionen föranleder icke någon
erinran från utskottets sida.
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 48.
I fråga om bidragsvillkoren finner utskottet skäl tala för att en ändring
överväges därutinnan i de hänseenden, som angivits i motionerna I: 179 och
II: 216 samt I: 336 och II: 392. Emellertid har utskottet inhämtat, att 1948
års torrläggningsutredning genom Kungl. Maj:cs beslut den 28 april 1950
fått medgivande att, i den mån så finnes nödvändigt för decentraliseringens
genomförande, till utredning och behandling upptaga jämväl frågor rörande
grunderna för utlämnande av lån och bidrag till torrläggningsföretag. Vid
sådant förhållande synas nämnda motioner icke böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
A. att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna I: 65 och II: 77, såvitt nu är i fråga,
ävensom 1: 266 och II: 320 samt med bifall till motionen
II: 127,
1) medgiva, att under budgetåret 1950/51 må beviljas
statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa
5 000 000 kronor;
2) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000
kronor;
B. att motionerna 1:179 och 11:216 samt 1:336 och II:
392 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
II. Statens avdikningslånefond.
I skrivelse den 18 augusti 1949 har lantbruksstyrelsen hemställt, att beloppet
för utlåning från avdikningslånefonden under budgetåret 1950/51
måtte bestämmas till högst 6 000 000 kronor. Därjämte har styrelsen anhållit,
att Kungl. Maj :t måtte hos riksdagen göra framställning om bemyndigande
att under tiden den 1 juli 1950—den 30 juni 1951 medgiva anstånd
med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och statens avdikningsslånefond.
Departementschefen har anfört.
»I annat sammanhang (IX H. T. punkt 135) har jag förordat, att bidragstilldelningen
från avdikningsanslaget för nästa budgetår skall fastställas
till 4 000 000 kronor. Med hänsyn till det beräknade lånebehovet under nästa
budgetår torde den summa, intill vilken lån under nästa budgetår må beviljas
från avdikningslånefonden, böra bestämmas till högst 4 000 000 kronor.
För att någon reserv skall finnas i fonden vid en utlåning av denna
storlek synes fonden böra tillföras ett kapitaltillskott å 1 000 000 kronor.
Då jämväl under nästa budgetår svårigheter kunna uppstå för återbetalning
av erhållna lån vid vissa torrläggningsföretag, torde nytt bemyndigande
för Kungl. Maj :t att medgiva betalningsanstånd böra utverkas för
tiden till och med den 30 juni 1951.»
Jorclbruksutskottets utlåtande nr 48.
9
Utskottet. Mot departementschefens framställning har utskottet intet alt
erinra. Utskottet hemställer alltså i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag,
att riksdagen må
a) medgiva att under budgetåret 1950/51 må beviljas lån
från statens avdikningslånefond å tillhopa högst 4 000 000
kronor;
b) medgiva att Kungl. Maj :t må, för att bereda erforderligt
rådrum åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,
efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter,
under tiden den 1 juli 1950—den 30 juni 1951
medgiva anstånd med erläggande av annuiteter å lån från
odlingslånefonden och statens avdikningslånefond;
c) till Statens avdikningslånefond för budgetåret 1950/51
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
III. Bidrag till jordbrukets rationalisering.
1 skrivelse den 18 augusti 1949 har lantbruksstyrelsen hemställt, alt ifrågavarande
anslag för budgetåret 1950/51 skall uppföras med 15 500 000 kronor.
Av detta belopp avses 1 500 000 kronor för yttre rationalisering och
återstående 14 000 000 kronor för inre rationalisering in. in. Såsom motivering
härför har styrelsen anfört i huvudsak följande.
Av det för yttre rationalisering för hudgetåret 1948/49 anvisade beloppet,
5 000 000 kronor, togs endast en mindre del i anspråk under nämnda budgetår.
Den 30 juni 1949 förelåg sålunda en reservation å drygt 4 500 000
kronor. Orsaken till den ringa medelsåtgången torde vara att finna i de
organisationssvårigheter, som lantbruksnämnderna haft att kämpa med under
sitt första verksamhetsår samt att allmänheten icke till fullo känt till
möjligheterna till statligt stöd för rationaliseringen. Huruvida det för innevarande
budgetår anvisade beloppet, 6 000 000 kronor, kommer att helt förbrukas
är svårt att bedöma. Medelsbehovet för nästa budgetår är likaledes
svårt att beräkna, enär någon längre tids erfarenhet av verksamheten saknas.
Styrelsen anser sig dock kunna förutsätta, att medelsbehovet icke kommer
att överstiga 6 000 000 kronor. Med hänsyn härtill och till den förefintliga
reservationen å minst 4 500 000 kronor föreslår styrelsen att för nästa
budgetår skall beräknas 1 500 000 kronor till den yttre rationaliseringsverksamheten.
För inre rationalisering anvisades för innevarande budgetår 11 700 000
kronor. Vid budgetårets ingång fanns en reservation å 3 900 000 kronor.
Medelsförbrukningen under budgetåret beräknas uppgå till omkring
12 400 000 kronor. I detta belopp ha inräknats beräknade bidrag till betesanläggningar
och därmed sammanhängande nyodling å skogsvårdsområden
i Norrland och Dalarna. För nästa budgetår uppskattas medelsbehovet till
10 900 000 kronor. Av detta belopp avses 7 500 000 kronor till förbättring
och nybyggnad av ekonomibyggnader, däri inbegripet silo- och gödselvårdsanläggningar,
samt till andra fasta anläggningar för bidragsberättigade jordbruk.
Till täckdikning in. in. beräknas 2 000 000 kronor. Återstående
7 400 000 kronor avses till nyodling, betesanläggning, stenröjning in. fl. jordförbättringsåtgärder.
I sistnämnda belopp ha inräknats 1 400 000 kronor för
10
J ordbruksutsk.ottets utlåtande nr 48.
betesanläggningar å skogsvårdsområden i Norrland och Dalarna. Med utgångspunkt
från den reservation å 3 200 000 kronor, som väntas förefinnas
vid utgången av innevarande budgetår, beräknas sålunda (16 900 000 —
3 200 000=) 13 700 000 kronor bliva erforderliga för den inre rationaliseringen
under nästa budgetår.
Behovet av bidrag till sådana betesanläggningar, som kontrakterats av
skogsvårdsstyrelserna före den 1 juli 1949 utan att medel anvisats därtill ur
norrländska skogsproduktionsanslaget, uppgår till i runt tal 1 800 000 kronor.
Ytterligare 600 000 kronor väntas bliva erforderliga för projekterade
men icke kontrakterade anläggningar.
Bidragsbehovet till byggande av odlingsvägar i Norrland och Dalarna överstiger
det för innevarande budgetår anslagna beloppet, 250 000 kronor. I
avvaktan på resultatet av pågående översyn av bidragsbestämmelserna rörande
vägföretag anser sig lantbruksstyrelsen dock icke böra föreslå någon
höjning av detta helopp för nästa budgetår.
Till kostnader för länsstyrelsernas syneförrättningar i samband med uppsikt
å jordbruk föreslås samma belopp som under innevarande budgetår
eller 50 000 kronor.
Departementschefen har anfört.
»Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget, 18 000 000 kronor, avsägos
i första hand 6 000 000 kronor för åtgärder för yttre rationalisering
och 12 000 000 kronor för åtgärder för inre rationalisering. Av vad lantbruksstyrelsen
anfört framgår att medelsåtgången för sistnämnda ändamål
torde komma att överstiga det beräknade beloppet, medan det däremot är
ovisst, om hela den summa, som avsctts för yttre rationalisering, kommer
att tagas i anspråk.
Helt allmänt synes man kunna räkna med att anspråken på bidrag ur
ifrågavarande anslag komma att stiga under nästkommande budgetår. Det
förhållandet att lantbruksnämnderna efter hand alltmera kommit i gång
med sitt arbete kommer säkerligen att verka i denna riktning. Upphävandet
av byggnadsregleringen beträffande jordbrukets ekonomibyggnader torde
även komma att medföra en ökning av antalet ärenden rörande bidrag
till ny- eller ombyggnad av ekonomibyggnader.
I och för sig är det självfallet angeläget, att verksamheten ej skall hämmas
av brist på medel. I nuvarande läge anser jag mig dock ej kunna förorda
en så kraftig reell ökning av anslaget som den lantbruksstyrelsen begärt.
Enligt min mening bör det vara tillräckligt, om man för nästa budgetär
räknar med en medelsåtgång av 19 000 000 kronor eller 1 000 000 kronor
mer än det belopp, som anvisats för innevarande budgetår. Av nyssnämnda
summa, 19 000 000 kronor, böra 6 000 000 kronor avses för bidrag till yttre
och 13 000 000 kronor för bidrag till inre rationalisering. Då enligt lantbruksstyrelsen
en reservation å åtminstone 7 500 000 kronor kan väntas föreligga
vid detta budgetårs slut, torde (19 000 000 — 7 500 000 =) 11 500 000
kronor böra anvisas å anslaget. I likhet med vad som hittills gällt bör Kungl.
Maj :t äga rätt att jämka den föreslagna fördelningen av anslaget om förhållandena
därtill föranleda. Likaså torde även ur nästa budgetårs anslag av
de medel, som avsetts för verksamheten för inre rationalisering, få disponeras
intill 50 000 kronor till kostnaderna för sådana syneförrättningar, som
Jordbruksutskottets utlåtande nr 48.
11
omförmälas i 7 § lagen den 30 juni 1947 om uppsikt å jordbruk, ävensom
användas högst 250 000 kronor för utbetalande av statsbidrag till byggande
av odlingsvägar i Norrland och Dalarna.
Det bör här påpekas, att enligt ett av 1948 års kronolägenhetsutredning
framlagt förslag kostnaderna för bidrag till jordförbättringsåtgärder å kronolägenheter
under domänstyrelsens disposition i fortsättningen böra utgå
ur ifrågavarande anslag. För detta ändamål har för nästa budgetår beräknats
åtgå ett belopp av 200 000 kronor. Jag är ej för närvarande beredd att
taga ställning till detta förslag. Avgörandet av denna fråga torde dock ej
behöva påverka anslagsberäkningen under nu ifrågavarande punkt.
I detta sammanhang torde jag även få upptaga en fråga om jämkning i
reglerna om bidrag till åtgärder för inre rationalisering. Jag torde få erinra,
att från och med den 1 juli 1949 den betesförbättringsverksamhet i Norrland
med undantag av lappmarkerna, som skogsvårdsstyrelserna tidigare
bedrivit med anlitande av norrländska skogsproduktionsanslaget, övertagits
av lantbruksnämnderna. 1 ett flertal fall har före sagda dag kontrakt
om utförande av bland annat betesförbältringsåtgärder tecknats mellan
skogsvårdsstyrelsen och samtliga markägare inom ett skogsvårdsområde
utan att statsbidrag ännu beviljats. Därest eu markägare ej är enskild person
eller hans fastighet har större åkerareal än 20 hektar, kan emellertid
bidrag ej lämnas denne markägare enligt de regler, som gälla för lantbruksnämndernas
bidragsgivning. Enligt dessa regler skulle alltså en lantbruksnämnd
kunna bliva nödsakad att vägra vissa delägare i ett skogsvårdsområde
bidrag till utförande av planerade och kontrakterade betesanläggningar.
Detta kan lätt leda till att företaget helt går om intet eller att i vart fall genomförandet
av detsamma allvarligt försvåras. För att dylika konsekvenser
skola kunna undvikas, synes det önskvärt, att lantbruksnämnderna skola
äga befogenhet att i här avsedda fall bevilja bidrag även till andra markägare
än sådana, som enligt de allmänna bidragsbestämmelserna äro bidragsberättigade,
förutsatt att detta befinnes önskvärt med hänsyn till omständigheterna
i det särskilda fallet.
Godkännes den nu föreslagna jämkningen av bidragsreglerna torde det få
ankomma på Kungi. Maj :t att utfärda erforderliga författningsbestämmelser.
Därest riksdagen ej har något att erinra däremot, torde dessa få tillämpas
redan före nästa budgetårs början.»
Utskottet. Såsom departementschefen anfört tala flera omständigheter
för att anspråken på bidrag ur ifrågavarande anslag komma att stiga under
budgetåret 1950/51. Även om reservationerna för närvarande äro betydande,
torde därför enligt utskottets mening en medelsanvisning av den
storlek, Kung]. Maj :t föreslagit, vara erforderlig för att fara icke skall uppstå
för att verksamheten skall hämmas av brist på medel. Utskottet förordar
alltså alt 11 500 000 kronor skola anvisas å anslaget, varigenom 19 000 000
kronor kunna beräknas stå till förfogande för nästa budgetår. Av beloppet
avses 0 000 000 kronor för bidrag lill yttre rationalisering och 13 000 000
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 48.
kronor för bidrag till inre rationalisering. Liksom för närvarande bör Kungl.
Maj:t äga rätt att jämka denna fördelning, om förhållandena skulle föranleda
därtill. Av medlen till den inre rationaliseringen böra även under
nästa budgetår intill 50 000 kronor få disponeras till kostnaderna för sådana
syneförrättningar, som omförmälas i 7 § lagen den 30 juni 1947 om
uppsikt å jordbruk, ävensom högst 250 000 kronor för utbetalande av statsbidrag
till byggande av odlingsvägar i Norrland och Dalarna.
Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit under denna anslagspunkt föranleder
icke någon erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:65 och 11:77, såvitt nu
är i fråga, ävensom 1: 334 och II: 396, till Bidrag till jordbrukets
rationalisering för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 11 500 000 kronor.
Stockholm den 16 maj 1950.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Närvarande: se under utlåtandet nr 47.
Reservation
av herrar Alfred Andersson, Svedberg, Jon Jonsson, Andersson i Tungelsta,
Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina, Andersson i Hyssna och
Jonsson i Järvsand, som beträffande utskottets utlåtande under 1) Grundförbättringar:
Statens avdikningsanslag ansett, att motionerna 1:65 och II:
77 i ifrågavarande del, I: 266 och II: 320 samt II: 127 borde avslås samt att
utskottets nämnda utlåtande därför bort ha följande lydelse.
»Av lantbruksstyrelsens framställning i ärendet framgår, att viss balans
föreligger i fråga om ansökningar om bidrag till torrläggningsföretag. Skäl
kunna därför anföras för en ökning av omfattningen utav bidragsgivningen
från avdikningsanslaget. Såsom departementschefen anfört torde emellertid
med hänsyn till det ekonomiska läget någon utvidgning av bidragsstilldelningen
icke kunna komma i fråga under nästa budgetår. Utskottet förordar
därför Kungl. Maj :ts förslag, att såväl bidragstilldelningen som medelsanvisningen
fastställes till samma belopp som för innevarande budgetår,
d. v. s. 4 000 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 48.
13
ad Kungl.---(lika med utskottet)--— hemställer utskottet,
A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 65 och II: 77, såvitt nu är
i fråga, I: 266 och II: 320 ävensom II: 127,
1) medgiva, att under budgetåret 1950/51 må beviljas
statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa
4 000 000 kronor;
2) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag för
budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000
kronor;
B. att motionerna----(lika med utskottet)---
riksdagens åtgärd.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1950:333 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1950151 till Grundförbättringar: s. 1 i texten