Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, Statens avdikningslånefond samt Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m. järnte i ämnena väckta motioner.

1950-05-16 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1950:48, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, Statens avdikningslånefond samt Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m. järnte i ämnena väckta motioner.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 48

Nr 48.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda hemställan rörande anslag till Grundförbättringar:

Statens avdikningsanslag, Statens avdikningslånefond

samt Bidrag till jordbrukets rationalisering

m. m. järnte i ämnena väckta motioner.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln

hemställt under punkten 128 (s. 194—197) att riksdagen måtte till Bidrag

till jordbrukets rationalisering anvisa ett reservationsanslag av 11 500 000

kronor. Därjämte har Kungl. Maj :t föreslagit viss jämkning i reglerna om

bidrag till åtgärder för inre rationalisering.

Under punkten 135 (s. 204—208) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att dels medgiva att under budgetåret 1950/51 må beviljas statsbidrag från

statens avdikningsanslag å tillhopa 4 000 000 kronor, dels ock för samma

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor till Grundförbättringar:

Statens avdikningsanslag.

Därjämte har Kungl. Maj :t under punkten 9 i kapitalbudgeten hemställt,

att under budgetåret 1950/51 må beviljas lån från statens avdikningslånefond

å tillhopa högst 4 000 000 kronor, att till Statens avdikningslånefond

för samma budgetår skall anvisas ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor

samt att visst anstånd må kunna beviljas med erläggande av annuiteter å

lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond.

I samband med dessa anslagspunkter har utskottet behandlat följande

inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 65 av herr Isaksson m. fl. samt II: 77, likalydande, av herr Larsson

i Karlstad in. fl., i vilka motioner yrkats, att anslaget under nionde huvudtiteln

Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försälj - ningsverksamhet, som upptagits med ett beräknat belopp av 7 000 000 kronor,

måtte utgå med endast 6 000 000 kronor, att till Bidrag till jordbrukets

rationalisering måtte anvisas ett reservationsanslag av 11 000 000 kronor,

att till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag måtte anvisas ett förslagsanslag

av 5 500 000 kronor samt ätt under budgetåret 1950/51 måtte

få beviljas statsbidrag från sistnämnda anslag å tillhopa 7 000 000 kronor;
2)

II: 127 av herr Stjärne m. fl., vari yrkats att under budgetåret 1950/51

måtte dels få beviljas statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa

5 000 000 kronor, dels ock till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag

anvisas ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor. För den händelse de salunda

föreslagna höjningarna icke vore möjliga har hemställts, att riksdagen

måtte medgiva att anslaget till Bidrag till jordbrukets rationalisering — i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 48.

5

den mån det icke komme att tagas i anspråk för därmed avsedda rationaliseringsåtgärder

— finge anlitas för sådana bidrag, som borde bestridas

ur statens avdikningsanslag, upp till nyss angivet belopp;

3) I: 266 av herr Niklasson m. fl. och II: 320, likalydande, av herr Andersson

i Björkäng m. fl., i vilka motioner hemställts att till Grundförbättringar:

Statens avdikningsanslag måtte för budgetåret 1950/51 anvisas ett förslagsanslag

av 5 500 000 kronor;

4) 1:334 av herr Spetz och 11:396, likalydande, av herr Svensson i

Gjungskile m. fl., i vilka motioner yrkats, att till Bidrag till jordbrukets

rationalisering måtte för budgetåret 1950/51 anvisas ett reservationsanslag

av 10 000 000 kronor;

5) I: 179 av herr Persson, Einar, och herr Lindgren samt II: 216, likalydande,

av herr Ericsson i Sörsjön in. fl., i vilka motioner hemställts, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning,

avseende sådan ändring i gällande kungörelse om bidrag ur statens

avdikningsanslag, att samma bidragsprocent skall utgå till godkända torrläggningsföretag,

oberoende av huruvida i dylikt företag ingå en eller flera

delägare, ävensom om att, sedan utredningen verkställts, för riksdagen

måtte framläggas det förslag, vartill utredningen kunde föranleda;

6) I: 336 av herr Pälsson samt II: 392, likalydande, av herrar Jönsson i

Rossbol och Svensson i Stenkyrka, i vilka motioner hemställts, att villkoren

för bidrag från statens avdikningsanslag måtte ändras så, att en enda bidragskvot

kommer att tillämpas, att bidragskvoten fastställes till 45 procent

med möjlighet till högre bidrag, då särskilda skäl därtill föranleda, samt

att beslutanderätten för dessa statsbidrag decentraliseras.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till framställningen i motionerna.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 245 hemställt, alt medelsanvisningen

till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och

försälj ningsverksamhet måtte för budgetåret 1950/51 bestämmas till

6 000 000 kronor.

I. Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag.

I skrivelse den 18 augusti 1949 har lantbruksstgrelsen hemställt, att anslaget

skall uppräknas med 1 900 000 kronor till 5 500 000 kronor samt att

bidragstilldelningen från anslaget skall bestämmas till högst 7 000 000 kronor.

Härjämte har styrelsen anhållit, att av anslaget årligen skall få disponeras

erforderligt belopp till kostnaderna för pågående utredning rörande

åtgärder för torrläggning av vattenskadade marker invid Hjälmaren och i

Kvismaredalen. Styrelsen har i skrivelsen anfört bland annat följande.

Under budgetåret 1948/49 ha bidrag från anslaget beviljats till 540 företag

med sammanlagt 3 976 450 kronor och till särskilt ändamål med 20 000

kronor eller med sammanlagt 3 996 450 kronor.

Vid ingången av budgetåret 1949/50 funnos hos styrelsen inneliggande

ansökningar om statsbidrag till 1 840 torrläggningsföretag, representerande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 48.

ett bidragsbelopp av omkring 8 500 000 kronor. Härutöver väntas under budgetåret

inkomma nya ansökningar till ett sammanlagt belopp av omkring

5 000 000 kronor. Då den medgivna bidragstilldelningen för löpande budgetår

uppgår till 4 000 000 kronor kunna således ansökningar å sammanlagt

9 500 000 kronor väntas bliva överförda till nästa budgetår. Under förutsättning

att anspråken på bidrag under nästa budgetår uppgå till samma belopp

som under innevarande budgetår eller 5 000 000 kronor, erfordras sålunda

14 500 000 kronor för att det förefintliga och det påräknade bidragsbehovet

skall kunna helt tillgodoses under nästa budgetår.

Torrläggningsverksamheten ingår som ett viktigt led i jordbrukets rationalisering.

Det är därför angeläget att bidragsärendena avgöras utan alltför

lång väntetid. Till undvikande av att, såsom nu är fallet, ansökningarna

på grund av brist på medel hopas i lantbruksstyrelsen och bliva avgjorda

först efter flera års väntan, synes bidragstilldelningen böra avvägas så, att

den nuvarande anhopningen av torrläggningsärenden om möjligt kan i huvudsak

avverkas inom de närmaste åren. Med hänsyn härtill bör bidragstilldelningen

från anslaget under budgetåret 1950/51 icke sättas lägre än

till 7 000 000 kronor.

Med utgångspunkt från den sålunda föreslagna bidragstilldelningen beräknas

medelsbehovet under anslaget bliva 5 500 000 kronor.

Vidare har lantbruksstyrelsen med utlåtande den 18 november 1949 till

Kungl. Maj :t överlämnat en av styrelsen för vattenavledningsföretagel Lyckebyån

mellan Bånga damm och Fursjön gjord ansökan om 242 000 kronor

till en av företagets entreprenörer, Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet,

för att täcka viss del av de merkostnader, som bolaget fått vidkännas vid

utgrävning av Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön. Sistnämnda

styrelse har därjämte i skrivelse den 20 september 1949 anhållit, att 125 000

kronor måtte ställas till företagets förfogande för dess torrläggningsvcrksamhet

under nästa budgetår.

Departementschefen har anfört.

»Vad först angår den äskade medelsanvisningen till Lyckebyåns torrläggningsföretag

får jag erinra att utgrävningen av Lyckebyåns huvudränna är

slutförd. Bikanalerna äro även till största delen upptagna. Av grävningsarbetet

för bikanalerna beräknas vid nästa budgetårs ingång ej kvarstå mer än

15 å 20 procent. Då dessa grävningsarbeten slutförts, vilket beräknas ske

under kalenderåret 1950, är Lyckebyåns torrläggningsföretag fullbordat. För

återstående grävningsarbeten erfordras enligt företagsstyrelsens kostnadsberäkning

125 000 kronor. Den gjorda kostnadsberäkningen synes kunna

godtagas. Jag förordar fördenskull att nämnda belopp skall anvisas. Medelsanvisningen,

som sista gången skedde under ett särskilt anslag till Grundförbättringar:

Lyckebyåns regleringsföretag, torde lämpligen böra göras under

avdikningsanslaget.

Beträffande Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriets anspråk på ersättning

för merkostnader för den av bolaget verkställda utgrävningen av Lyckebyån

synes det vara odisputabelt, att bolaget åsamkats betydande merutgifter på

grund av förhållandena under krigsåren. Dessa torde vara av den natur, att

de knappast kunnat beräknas, då entreprenadkontrakten uppgjordes. Jag

finner det med hänsyn härtill skäligt, att staten skall vidkännas en del av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 48.

7

merkostnaderna. Enligt den uppgörelse, som representanter för torrläggningsföretaget

och lantbruksstyrelsen preliminärt träffat med bolaget, föreslås

att de uppkomna merkostnaderna om cirka 560 000 kronor ett belopp

av 242 000 kronor skall ersättas av statsmedel. Jag vill för min del tillstyrka

att bolaget skall tillerkännas detta belopp. Beloppet synes böra utgå

från avdikningsanslaget.

Vad härefter angår omfattningen av bidragsgivningen från avdikningsanslaget

kunna vissa skäl otvivelaktigt åberopas för en höjning a,v denna. Med

hänsyn till det ekonomiska läget kan jag emellertid icke förorda någon utvidgning

av bidragstilldelningen under nästa budgetår. Jag tillstyrker därför,

att densamma bestämmes till samma belopp som för innevarande budgetår

eller 4 000 000 kronor. I anslutning härtill torde kostnaden för utbetalande

av bidx-ag till torrläggningsföretag kunna uppskattas till 3 600 000

kronor.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår torde Kungl. Maj:t

böra äga att — inom ramen för den varje budgetår medgivna bidragstilldelningen

av ifrågavarande anslag — disponera 20 000 kronor för bidrag till

vissa undersökningar rörande äldre torrläggningsföretag samt för åtgärder

ägnade att gagna torrläggningsverksamheten i dess helhet. Ur avdikningsanslaget

torde även böra få utgå erforderliga medel till kostnaderna för omförmälda

utredning rörande torrläggning av vissa marker vid Hjälmaren och

i Ivvismaredalen. Jag förutsätter härvid att, därest efter det nämnda utredning

slutförts ett torrläggningsföretag igångsättes å ifrågavarande marker,

vid bestämmande av statsbidraget till detta företag skälig jämkning skall få

ske med hänsyn till de kostnader för företaget, som staten redan kan ha

bestritt.

Avdikningsanslaget torde sålunda med hänsyn till vad jag föreslagit för

nästa budgetår böra uppföras med (125 000 + 242 000 + 3 600 000=) ett

avrundat belopp av 4 000 000 kronor.»

Utskottet. Av lantbruksstyrelsens framställning i ärendet framgår, att det

vid ingången av budgetåret 1949/50 fanns hos styrelsen inneliggande ansökningar

om statsbidrag till 1 840 torrläggningsföretag, representerande ett

bidragsbelopp av omkring 8 500 000 kronor. Härutöver väntar styrelsen, att

under budgetåret skola inkomma nya ansökningar till sammanlagt belopp

av omkring 5 000 000 kronor. Eftersom bidragstilldelningen för samma budgetår

är maximerad till 4 000 000 kronor, kunna således ansökningar å sammanlagt

9 500 000 kronor väntas bliva överförda till budgetåret 1950/51.

Vid nu angivna förhållanden synes en ökning av anslaget liksom även av

bidragstilldelningen vara påkallad. Hänsynen till det rådande ekonomiska

läget hindrar dock en mera avsevärd ökning. Efter överväganden vill utskottet

därför förorda den uppräkning av anslaget och den bidragstilldel11

in g, som föreslagits i motionen II: 127, d. v. s. 5 000 000 kronor i vartdera

hänseendet.

Vad Kungl. Maj:t eljest föreslagit i propositionen föranleder icke någon

erinran från utskottets sida.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 48.

I fråga om bidragsvillkoren finner utskottet skäl tala för att en ändring

överväges därutinnan i de hänseenden, som angivits i motionerna I: 179 och

II: 216 samt I: 336 och II: 392. Emellertid har utskottet inhämtat, att 1948

års torrläggningsutredning genom Kungl. Maj:cs beslut den 28 april 1950

fått medgivande att, i den mån så finnes nödvändigt för decentraliseringens

genomförande, till utredning och behandling upptaga jämväl frågor rörande

grunderna för utlämnande av lån och bidrag till torrläggningsföretag. Vid

sådant förhållande synas nämnda motioner icke böra föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna I: 65 och II: 77, såvitt nu är i fråga,

ävensom 1: 266 och II: 320 samt med bifall till motionen

II: 127,

1) medgiva, att under budgetåret 1950/51 må beviljas

statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa

5 000 000 kronor;

2) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000

kronor;

B. att motionerna 1:179 och 11:216 samt 1:336 och II:

392 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

II. Statens avdikningslånefond.

I skrivelse den 18 augusti 1949 har lantbruksstyrelsen hemställt, att beloppet

för utlåning från avdikningslånefonden under budgetåret 1950/51

måtte bestämmas till högst 6 000 000 kronor. Därjämte har styrelsen anhållit,

att Kungl. Maj :t måtte hos riksdagen göra framställning om bemyndigande

att under tiden den 1 juli 1950—den 30 juni 1951 medgiva anstånd

med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och statens avdikningsslånefond.

Departementschefen har anfört.

»I annat sammanhang (IX H. T. punkt 135) har jag förordat, att bidragstilldelningen

från avdikningsanslaget för nästa budgetår skall fastställas

till 4 000 000 kronor. Med hänsyn till det beräknade lånebehovet under nästa

budgetår torde den summa, intill vilken lån under nästa budgetår må beviljas

från avdikningslånefonden, böra bestämmas till högst 4 000 000 kronor.

För att någon reserv skall finnas i fonden vid en utlåning av denna

storlek synes fonden böra tillföras ett kapitaltillskott å 1 000 000 kronor.

Då jämväl under nästa budgetår svårigheter kunna uppstå för återbetalning

av erhållna lån vid vissa torrläggningsföretag, torde nytt bemyndigande

för Kungl. Maj :t att medgiva betalningsanstånd böra utverkas för

tiden till och med den 30 juni 1951.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jorclbruksutskottets utlåtande nr 48.

9

Utskottet. Mot departementschefens framställning har utskottet intet alt

erinra. Utskottet hemställer alltså i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag,

att riksdagen må

a) medgiva att under budgetåret 1950/51 må beviljas lån

från statens avdikningslånefond å tillhopa högst 4 000 000

kronor;

b) medgiva att Kungl. Maj :t må, för att bereda erforderligt

rådrum åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,

efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter,

under tiden den 1 juli 1950—den 30 juni 1951

medgiva anstånd med erläggande av annuiteter å lån från

odlingslånefonden och statens avdikningslånefond;

c) till Statens avdikningslånefond för budgetåret 1950/51

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

III. Bidrag till jordbrukets rationalisering.

1 skrivelse den 18 augusti 1949 har lantbruksstyrelsen hemställt, alt ifrågavarande

anslag för budgetåret 1950/51 skall uppföras med 15 500 000 kronor.

Av detta belopp avses 1 500 000 kronor för yttre rationalisering och

återstående 14 000 000 kronor för inre rationalisering in. in. Såsom motivering

härför har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Av det för yttre rationalisering för hudgetåret 1948/49 anvisade beloppet,

5 000 000 kronor, togs endast en mindre del i anspråk under nämnda budgetår.

Den 30 juni 1949 förelåg sålunda en reservation å drygt 4 500 000

kronor. Orsaken till den ringa medelsåtgången torde vara att finna i de

organisationssvårigheter, som lantbruksnämnderna haft att kämpa med under

sitt första verksamhetsår samt att allmänheten icke till fullo känt till

möjligheterna till statligt stöd för rationaliseringen. Huruvida det för innevarande

budgetår anvisade beloppet, 6 000 000 kronor, kommer att helt förbrukas

är svårt att bedöma. Medelsbehovet för nästa budgetår är likaledes

svårt att beräkna, enär någon längre tids erfarenhet av verksamheten saknas.

Styrelsen anser sig dock kunna förutsätta, att medelsbehovet icke kommer

att överstiga 6 000 000 kronor. Med hänsyn härtill och till den förefintliga

reservationen å minst 4 500 000 kronor föreslår styrelsen att för nästa

budgetår skall beräknas 1 500 000 kronor till den yttre rationaliseringsverksamheten.

För inre rationalisering anvisades för innevarande budgetår 11 700 000

kronor. Vid budgetårets ingång fanns en reservation å 3 900 000 kronor.

Medelsförbrukningen under budgetåret beräknas uppgå till omkring

12 400 000 kronor. I detta belopp ha inräknats beräknade bidrag till betesanläggningar

och därmed sammanhängande nyodling å skogsvårdsområden

i Norrland och Dalarna. För nästa budgetår uppskattas medelsbehovet till

10 900 000 kronor. Av detta belopp avses 7 500 000 kronor till förbättring

och nybyggnad av ekonomibyggnader, däri inbegripet silo- och gödselvårdsanläggningar,

samt till andra fasta anläggningar för bidragsberättigade jordbruk.

Till täckdikning in. in. beräknas 2 000 000 kronor. Återstående

7 400 000 kronor avses till nyodling, betesanläggning, stenröjning in. fl. jordförbättringsåtgärder.

I sistnämnda belopp ha inräknats 1 400 000 kronor för

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

J ordbruksutsk.ottets utlåtande nr 48.

betesanläggningar å skogsvårdsområden i Norrland och Dalarna. Med utgångspunkt

från den reservation å 3 200 000 kronor, som väntas förefinnas

vid utgången av innevarande budgetår, beräknas sålunda (16 900 000 —

3 200 000=) 13 700 000 kronor bliva erforderliga för den inre rationaliseringen

under nästa budgetår.

Behovet av bidrag till sådana betesanläggningar, som kontrakterats av

skogsvårdsstyrelserna före den 1 juli 1949 utan att medel anvisats därtill ur

norrländska skogsproduktionsanslaget, uppgår till i runt tal 1 800 000 kronor.

Ytterligare 600 000 kronor väntas bliva erforderliga för projekterade

men icke kontrakterade anläggningar.

Bidragsbehovet till byggande av odlingsvägar i Norrland och Dalarna överstiger

det för innevarande budgetår anslagna beloppet, 250 000 kronor. I

avvaktan på resultatet av pågående översyn av bidragsbestämmelserna rörande

vägföretag anser sig lantbruksstyrelsen dock icke böra föreslå någon

höjning av detta helopp för nästa budgetår.

Till kostnader för länsstyrelsernas syneförrättningar i samband med uppsikt

å jordbruk föreslås samma belopp som under innevarande budgetår

eller 50 000 kronor.

Departementschefen har anfört.

»Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget, 18 000 000 kronor, avsägos

i första hand 6 000 000 kronor för åtgärder för yttre rationalisering

och 12 000 000 kronor för åtgärder för inre rationalisering. Av vad lantbruksstyrelsen

anfört framgår att medelsåtgången för sistnämnda ändamål

torde komma att överstiga det beräknade beloppet, medan det däremot är

ovisst, om hela den summa, som avsctts för yttre rationalisering, kommer

att tagas i anspråk.

Helt allmänt synes man kunna räkna med att anspråken på bidrag ur

ifrågavarande anslag komma att stiga under nästkommande budgetår. Det

förhållandet att lantbruksnämnderna efter hand alltmera kommit i gång

med sitt arbete kommer säkerligen att verka i denna riktning. Upphävandet

av byggnadsregleringen beträffande jordbrukets ekonomibyggnader torde

även komma att medföra en ökning av antalet ärenden rörande bidrag

till ny- eller ombyggnad av ekonomibyggnader.

I och för sig är det självfallet angeläget, att verksamheten ej skall hämmas

av brist på medel. I nuvarande läge anser jag mig dock ej kunna förorda

en så kraftig reell ökning av anslaget som den lantbruksstyrelsen begärt.

Enligt min mening bör det vara tillräckligt, om man för nästa budgetär

räknar med en medelsåtgång av 19 000 000 kronor eller 1 000 000 kronor

mer än det belopp, som anvisats för innevarande budgetår. Av nyssnämnda

summa, 19 000 000 kronor, böra 6 000 000 kronor avses för bidrag till yttre

och 13 000 000 kronor för bidrag till inre rationalisering. Då enligt lantbruksstyrelsen

en reservation å åtminstone 7 500 000 kronor kan väntas föreligga

vid detta budgetårs slut, torde (19 000 000 — 7 500 000 =) 11 500 000

kronor böra anvisas å anslaget. I likhet med vad som hittills gällt bör Kungl.

Maj :t äga rätt att jämka den föreslagna fördelningen av anslaget om förhållandena

därtill föranleda. Likaså torde även ur nästa budgetårs anslag av

de medel, som avsetts för verksamheten för inre rationalisering, få disponeras

intill 50 000 kronor till kostnaderna för sådana syneförrättningar, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 48.

11

omförmälas i 7 § lagen den 30 juni 1947 om uppsikt å jordbruk, ävensom

användas högst 250 000 kronor för utbetalande av statsbidrag till byggande

av odlingsvägar i Norrland och Dalarna.

Det bör här påpekas, att enligt ett av 1948 års kronolägenhetsutredning

framlagt förslag kostnaderna för bidrag till jordförbättringsåtgärder å kronolägenheter

under domänstyrelsens disposition i fortsättningen böra utgå

ur ifrågavarande anslag. För detta ändamål har för nästa budgetår beräknats

åtgå ett belopp av 200 000 kronor. Jag är ej för närvarande beredd att

taga ställning till detta förslag. Avgörandet av denna fråga torde dock ej

behöva påverka anslagsberäkningen under nu ifrågavarande punkt.

I detta sammanhang torde jag även få upptaga en fråga om jämkning i

reglerna om bidrag till åtgärder för inre rationalisering. Jag torde få erinra,

att från och med den 1 juli 1949 den betesförbättringsverksamhet i Norrland

med undantag av lappmarkerna, som skogsvårdsstyrelserna tidigare

bedrivit med anlitande av norrländska skogsproduktionsanslaget, övertagits

av lantbruksnämnderna. 1 ett flertal fall har före sagda dag kontrakt

om utförande av bland annat betesförbältringsåtgärder tecknats mellan

skogsvårdsstyrelsen och samtliga markägare inom ett skogsvårdsområde

utan att statsbidrag ännu beviljats. Därest eu markägare ej är enskild person

eller hans fastighet har större åkerareal än 20 hektar, kan emellertid

bidrag ej lämnas denne markägare enligt de regler, som gälla för lantbruksnämndernas

bidragsgivning. Enligt dessa regler skulle alltså en lantbruksnämnd

kunna bliva nödsakad att vägra vissa delägare i ett skogsvårdsområde

bidrag till utförande av planerade och kontrakterade betesanläggningar.

Detta kan lätt leda till att företaget helt går om intet eller att i vart fall genomförandet

av detsamma allvarligt försvåras. För att dylika konsekvenser

skola kunna undvikas, synes det önskvärt, att lantbruksnämnderna skola

äga befogenhet att i här avsedda fall bevilja bidrag även till andra markägare

än sådana, som enligt de allmänna bidragsbestämmelserna äro bidragsberättigade,

förutsatt att detta befinnes önskvärt med hänsyn till omständigheterna

i det särskilda fallet.

Godkännes den nu föreslagna jämkningen av bidragsreglerna torde det få

ankomma på Kungi. Maj :t att utfärda erforderliga författningsbestämmelser.

Därest riksdagen ej har något att erinra däremot, torde dessa få tillämpas

redan före nästa budgetårs början.»

Utskottet. Såsom departementschefen anfört tala flera omständigheter

för att anspråken på bidrag ur ifrågavarande anslag komma att stiga under

budgetåret 1950/51. Även om reservationerna för närvarande äro betydande,

torde därför enligt utskottets mening en medelsanvisning av den

storlek, Kung]. Maj :t föreslagit, vara erforderlig för att fara icke skall uppstå

för att verksamheten skall hämmas av brist på medel. Utskottet förordar

alltså alt 11 500 000 kronor skola anvisas å anslaget, varigenom 19 000 000

kronor kunna beräknas stå till förfogande för nästa budgetår. Av beloppet

avses 0 000 000 kronor för bidrag lill yttre rationalisering och 13 000 000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 48.

kronor för bidrag till inre rationalisering. Liksom för närvarande bör Kungl.

Maj:t äga rätt att jämka denna fördelning, om förhållandena skulle föranleda

därtill. Av medlen till den inre rationaliseringen böra även under

nästa budgetår intill 50 000 kronor få disponeras till kostnaderna för sådana

syneförrättningar, som omförmälas i 7 § lagen den 30 juni 1947 om

uppsikt å jordbruk, ävensom högst 250 000 kronor för utbetalande av statsbidrag

till byggande av odlingsvägar i Norrland och Dalarna.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit under denna anslagspunkt föranleder

icke någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:65 och 11:77, såvitt nu

är i fråga, ävensom 1: 334 och II: 396, till Bidrag till jordbrukets

rationalisering för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 11 500 000 kronor.

Stockholm den 16 maj 1950.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: se under utlåtandet nr 47.

Reservation

av herrar Alfred Andersson, Svedberg, Jon Jonsson, Andersson i Tungelsta,

Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina, Andersson i Hyssna och

Jonsson i Järvsand, som beträffande utskottets utlåtande under 1) Grundförbättringar:

Statens avdikningsanslag ansett, att motionerna 1:65 och II:

77 i ifrågavarande del, I: 266 och II: 320 samt II: 127 borde avslås samt att

utskottets nämnda utlåtande därför bort ha följande lydelse.

»Av lantbruksstyrelsens framställning i ärendet framgår, att viss balans

föreligger i fråga om ansökningar om bidrag till torrläggningsföretag. Skäl

kunna därför anföras för en ökning av omfattningen utav bidragsgivningen

från avdikningsanslaget. Såsom departementschefen anfört torde emellertid

med hänsyn till det ekonomiska läget någon utvidgning av bidragsstilldelningen

icke kunna komma i fråga under nästa budgetår. Utskottet förordar

därför Kungl. Maj :ts förslag, att såväl bidragstilldelningen som medelsanvisningen

fastställes till samma belopp som för innevarande budgetår,

d. v. s. 4 000 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 48.

13

ad Kungl.---(lika med utskottet)--— hemställer utskottet,

A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 65 och II: 77, såvitt nu är

i fråga, I: 266 och II: 320 ävensom II: 127,

1) medgiva, att under budgetåret 1950/51 må beviljas

statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa

4 000 000 kronor;

2) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000

kronor;

B. att motionerna----(lika med utskottet)---

riksdagens åtgärd.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:333 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1950151 till Grundförbättringar: s. 1 i texten