Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 och 5 §§ förordningen den 15 mars 1946

1950-02-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1950:5, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 och 5 §§ förordningen den 15 mars 1946

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 5.

1

Nr 5.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till förordning angående ändrad lydelse av 1 och

5 §§ förordningen den 15 mars 1946 (nr 81) om bekämpande

av smittsamma sjukdomar hos bin, m. m.

I en till riksdagen den 13 januari 1950 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 28, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående ändrad

lydelse av 1 och 5 §§ förordningen den 15 mars 1946 (nr 81) om bekämpande

av smittsamma sjukdomar hos bin,

dels å riksstaten för budgetåret 1950/51 under nionde huvudtiteln till Bidrag

till upplysnings- och undervisningsverksamhet rörande biodling anvisa

ett anslag av 15 000 kronor.

Ifrågavarande författningsförslag'' lyder sålunda.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 1 och 5 §§ förordningen

den 15 mars 1946 (nr 81) om bekämpande av smittsamma

sjukdomar hos bin.

Härigenom förordnas, att 1 och 5 §§ förordningen den 15 mars 1946 om

bekämpande av smittsamma sjukdomar hos bin skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

1 §•

Denna förordning — —• — och nosemasjuka.

På framställning av länsstyrelse eller av lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök må Kungl. Maj :t besluta, att förordningen helt eller delvis

skall lända till efterrättelse jämväl i fråga om annan smittsam sjukdom hos

bin än i första stycket nämnts.

5 §•

Har tillsyningsman —---sjukdomens art.

Finner tillsyningsman — — —— nödiga åtgärder.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 10 samt. Nr 5—7.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutsk.ottets utlåtande nr 5.

Föreskrift om bisamhälles förintande må icke meddelas utan att medgivande

därtill inhämtats från lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Sådant medgivande erfordras dock ej, där innehavaren av bisamhället

samtyckt till dess förintande eller då fråga är om bisamhälle, som

tagit bostad i annat föremål än därtill avsedd bibostad, och den skada, som

uppkommer genom förintandet, är ringa.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1950.

Den 19 september 1945 uppdrog Kungl. Maj :t åt lantbrukshögskolan och

statens växtskyddsanstalt att gemensamt verkställa utredning och avgiva

förslag rörande ordnandet av undervisningen samt forsknings- och försöksverksamheten

på biodlingens område.

Till fullföljd av uppdraget utsågo högskolestyrelsen och växtskyddsanstaltens

styrelse två utredningsmän var. Högskolestyrelsen utsåg föreståndaren

för husdjursförsöksanstalten, professorn Nils Olsson och professorn

i systematisk botanik och ärftlighetslära vid högskolan Göte Turesson samt

växtskyddsanstaltens styrelse föreståndaren för anstaltens zoologiska avdelning,

fil. lic. Olof Ahlberg och sekreteraren i lantbruksakademien professorn

Robert Torsell. Sedan utredningsarbetet påbörjats, tillkallade styrelserna

gemensamt ytterligare en utredningsman, nämligen ordföranden i Sveriges

biodlares riksförbund, folkskolläraren Harry Petrén i Nol. Utredningsmännen

antogo benämningen 1945 års biodlingsutredning.

Utredningen avgav den 1 maj 1948 till styrelserna betänkande med förslag

angående ordnandet av undervisningen samt forsknings- och försöksverksamheten

på biodlingens område. Högskolestyrelsen har därefter med

skrivelse den 19 maj 1949 till Kungl. Maj :t överlämnat utredningens förslag

samt yttranden i ärendet från lantbrukshögskolans lärarråd ävensom lantbrukshögskolans

och statens lantbruksförsöks försökskollegium. Vidare har

växtskyddsanstaltens styrelse, som icke till alla delar kunnat ansluta sig till

vad högskolestyrelsen anfört, avgivit särskilt yttrande, som inkommit till

jordbruksdepartementet den 2 juni 1949.

Sveriges biodlares riksförbund har därefter i skrivelse den 28 november

1949 gjort framställning om anvisande av medel för utbildning av tillsyningsmän

för bekämpande av bisjukdomar.

Sammanfattning av utredningens och styrelsernas förslag.

Utredningen framlägger förslag beträffande ordnandet av dels undervisnings-

och upplysningsverksamheten, dels forsknings- och försöksverksamheten

på biodlingens område. I fråga om undervisningen föreslås att en

omfattande kursverksamhet skall anordnas. Kurser böra anordnas såväl

s. 3 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande nr 5.

3

för aktiva biodlare som för instruktörer och tillsyningsmän för bekämpande

av bisjukdomar. Denna undervisnings- och upplysningsverksamhet bör omhänderhavas

av Sveriges biodlares riksförbund. Kostnaderna för densamma

beräknas till omkring 70 000 kronor per år. Därav böra omkring 32 000

kronor bestridas av allmänna medel, huvudsakligen i form av bidrag till

förbundet. Återstoden av kostnaderna bör bäras av förbundet och dess underavdelningar.

Utredningen betonar vidare önskvärdheten av att undervisningen i biodling

vid lantbruksundervisningsanstalterna skall få en mera framträdande

plats än vad hittills varit fallet. Vid varje sådan anstalt bör finnas en

bigård. Vidare böra teoretiskt-praktiska kurser i biodling anordnas vid lantbrukshögskolan

samt i Alnarp för att göra blivande lärare förtrogna med

biodling. i J

I nu angivna delar ha såväl styrelsen för lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök som styrelsen för statens växtskyddsanstalt helt biträtt utredningens

förslag.

Beträffande ordnandet av forsknings- och försöksverksamheten på biodlingens

område framlägger utredningen två alternativ, betecknade alternativ

I och alternativ II. Enligt alternativ 1 bör forsknings- och försöksverksamheten

beträffande allmän biodling bedrivas vid husdjursförsöksanstalten

i Ultuna. Den där redan påbörjade försöksverksamheten på detta område

skulle alltså fortsättas och utvidgas. Den verksamhet avseende binas sjukdomar

in. in., som för närvarande bedrives vid växtskyddsanstalten, bör

fortfarande vara ansluten till denna anstalt. Forskningen rörande binas utnyttjande

för kulturväxternas pollinering föreslås ansluten till forskningen

i lantbrukszoologi vid institutionen för växtsjukdomslära vid lantbrukshögskolan.

Enligt alternativ II bör hela ifrågavarande forsknings- och försöksverksamhet

utgöra en organisatorisk enhet, anknuten till någon försöksinstitution

på lantbrukets område. Verksamheten bör sammanhållas administrativt

inom en institution och under gemensam ledning. Även i lokalt

avseende bör verksamheten så långt möjligt hållas samlad. Som förläggningsplats

för verksamheten förordas husdjursförsöksanstalten i Ultuna.

Av de sakkunniga förorda herrar Olsson och Turesson alternativ I samt

herrar Ahlberg och Torssell alternativ II. Herr Petrén anser organisationsfrågan

kunna lösas tillfredsställande enligt båda alternativen men föredrager

alternativ II, enär detta innebär en centralisering av verksamheten och

giver de bästa möjligheterna att uppehålla kontakten med den praktiska

biodlingen.

I organisationsfrågan har lantbrukshögskolans styrelse anslutit sig till ett

av högskolans lärarråd framlagt förslag. Enligt detta bör verksamheten organiseras

i överensstämmelse med utredningens alternativ II med den avvikelsen

att forskningen rörande binas verksamhet som pollenöverförare bör

anknytas till högskolans institution för växtsjukdomslära. Växtskyddsanstaltens

styrelse anser, att sistnämnda forskningsgren bör anknytas icke till

institutionen för växtsjukdomslära utan till högskolans institution för växt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande nr o.

odlingslära, men delar i övrigt högskolestyrelsens uppfattning i organisationsfrågan.

Rörande de närmare detaljerna i förslagen torde utskottet få hänvisa till

den redogörelse härför, som lämnats å s. 5—22 i propositionen.

Framställningen från Sveriges biodlares riksförbund.

I sin skrivelse den 28 november 1949 framhåller förbundet, att dess verksamhet

för utbildning av nya och fortbildning av äldre tillsyningsmän för

bekämpande av smittsamma bisjukdomar varit i det närmaste nedlagd från

och med år 1946, främst på grund av att medel saknats. Sedan utbildningen

upphörde, ha emellertid tillkommit omkring 300 nya tillsyningsmän. Dessa

uppfylla endast i undantagsfall de uppställda kompetenskraven. Då förordningen

om bekämpande av bisjukdomar äger obligatorisk karaktär samt en

betydande del av tillsyningsmännens arbete gäller bigårdar, vilkas ägare

icke äro anslutna till förbundet, anser förbundet det motiverat att staten

och icke en enskild organisation skall bekosta utbildningen av tillsyningsmännen.

Förbundet anhåller därför, att för vartdera av åren 1950 och 1951 ett

anslag å 8 000 kronor skall ställas till förfogande för sådan utbildningsverksamhet.

Departementschefen.

»Vad i betänkandet anföres angående biodlingens betydelse giver enligt

min mening klart vid handen att det, framför allt ur jordbrukets och trädgårdsnäringens

synpunkt, är av stor vikt att biodlingen bibehålies och vinner

ökad utbredning. Det är för detta ändamål angeläget, att allt vidare

kretsar på landsbygden skola få förbättrade kunskaper om förutsättningarna

för biodlingen och dennas bedrivande. Likaså är det önskvärt att de

problem, som sammanhänga med biodlingen och binas medverkan vid växternas

pollinering, skola upptagas till behandling i forsknings- och försöksverksamheten

i större utsträckning än vad för närvarande är fallet.

Vad undervisnings- och upplysningsverksamheten angår innebär det nu

framlagda förslaget i stort sett, att denna skall omhänderhavas av Sveriges

biodlares riksförbund mot visst statsbidrag. Mot denna ståndpunkt har jag

intet att erinra. Förbundet torde med hänsyn till sin anslutning bland biodlarna

och till den sakkunskap, som finnes inom förbundet, vara den

organisation, som är bäst lämpad för ändamålet. I betraktande av verksamhetens

betydelse ur det allmännas synpunkt finner jag det likaså skäligt, att

förbundet skall erhålla statsbidrag till densamma. Anmärkas må att detta

ståndpunktstagande givetvis ej utesluter att undervisning och upplysning

beträffande biodling kan komma att bedrivas även av andra, exempelvis av

vissa hushållningssällskap inom ramen för deras allmänna arbete för främjande

av jordbruket och dess binäringar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 5.

5

I utredningen har skisserats ett omfattande program för riksförbundets

undervisnings- och upplysningsverksamhet. Detta program upptager, vid

sidan av en mera allmän och direkt på de enskilda biodlarna inriktad verksamhet,

utbildning av instruktörer och tillsyningsmän för bekämpande av

vissa bisjukdomar. Vidare föreslås tillsättande av särskilda länstillsyningsmän

för övervakande och samordnande av tillsyningsmännens arbete ävensom

inrättande av en rikskonsulentbefattning.

För min del finner jag det dock icke påkallat att statsmakterna skola

direkt engagera sig i utformningen av förbundets verksamhet i så hög grad

som utredningsmännen synas ha avsett.

Vad som är mest angeläget ur det allmännas synpunkt är enligt min mening

den undervisnings- och upplysningsverksamhet, som skall rikta sig

direkt till biodlarna, ävensom utbildandet av tillsyningsmän för bekämpande

av bisjukdomarna. De nu nämnda verksamhetsgrenarna synas även böra

stödjas med statsbidrag. Däremot är jag icke beredd att tillstyrka, att befattningar

som länstillsyningsmän och en tjänst som rikskonsulent skola inrättas

med bidrag av allmänna medel.

Det statliga stödet till förstnämnda verksamhetsgrenar synes lämpligen

böra lämnas på det sättet att ett visst belopp av allmänna medel får utgå som

bidrag till förbundet för dess ifrågavarande verksamhet. Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, lantbruksstyrelsen torde därvid böra äga

att som villkor för bidrag meddela föreskrifter angående den omfattning, i

vilken förbundet skall bedriva dylik verksamhet, ävensom att kontrollera

att villkoren uppfyllts. Att härutöver införa bestämmelser om statligt inflytande

över förbundets verksamhet synes icke påkallat.

Bidraget synes lämpligen för nästa budgetår böra bestämmas till 15 000

kronor. Jag förutsätter härvid att det nu utgående statsbidraget å 6 000 kronor

till biskötselns främjande skall upphöra att utgå ävensom att med uppbärande

av bidraget skall följa skyldighet att anordna kurser för utbildande

av tillsyningsmän. Något särskilt anslag av statsmedel till dessa kurser torde

alltså icke böra lämnas.

De synpunkter, som utredningen anlagt på undervisningen i biodling vid

lantbruksundervisningsanstalterna, synas i och för sig beaktansvärda. Såvitt

angår de lägre lantbruksundervisningsanstalterna torde det i första

hand få ankomma på lantbruksstyrelsen att verka för det ökade hänsynstagande

till undervisningen i biodling, som i praktiken kan befinnas möjligt.

Likaså torde det få ankomma på styrelserna för lantbrukshögskolan

respektive för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut att överväga,

huruvida någon kurs i biodling kan inläggas i utbildningen vid högskolan

respektive vid institutet.

Vad angår forsknings- och försöksverksamheten på biodlingens område

ha meningarna varit delade, när det gällt att taga ställning till frågan, huru

detta arbete bör organiseras. För min del ansluter jag mig till den ståndpunkt

som kommit till uttryck i utredningens alternativ II, nämligen att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr -5.

hela forsknings- och försöksverksamheten med bin bör sammanföras administrativt

inom en institution under en gemensam föreståndare samt, såvitt

möjligt, hållas samlad även i lokalt avseende. Avgörande för detta mitt ställningstagande

har varit dels det påtagliga sambandet mellan de olika grenarna

av ifrågavarande verksamhet, dels det förhållandet att ett dylikt

sammanförande synes giva de största möjligheterna att hålla nere kostnaderna

för verksamheten och effektivt utnyttja de tillgängliga resurserna.

Den lämpligaste förläggningsplatsen torde, såsom företrädarna för alternativ

II uttalat, vara statens husdjursförsök i Ultuna.

Den av mig nu förordade organisationen innebär bland annat, att statens

husdjursförsök skola övertaga den befattning med bekämpandet av smittsamma

sjukdomar hos bin, som enligt förordningen den 15 mars 1946 (nr

81) om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos bin ankommer på statens

växtskyddsanstalt. Sagda förordning torde följaktligen böra ändras. Inom

departementet har i anledning härav upprättats ett förslag till förordning

angående ändrad lydelse av 1 och 5 § § nyssnämnda förordning. Förslaget

torde få föreläggas riksdagen till antagande. Härjämte böra vissa ändringar

vidtagas i kungörelsen den 15 mars 1946 (nr 82) angående tillämpning av

sagda förordning. Sistnämnda fråga torde jag senare få anmäla för Kungl.

Maj :t.

Den personal, som nu är tillgänglig för forsknings- och försöksverksamheten

på ifrågavarande område, är till stor del sysselsatt med det löpande

arbetet för bekämpande av bisjukdomarna. En viss förstärkning av densamma

synes därför önskvärd. I nuvarande läge anser jag mig visserligen ej

böra föreslå åtgärder, vilka innebära någon utvidgning av personalen eller

förbättring av dennas löneförmåner. Då redan ett sammanförande av de

olika verksamhetsgrenarna torde innebära vissa fördelar, bör detta förhållande

dock enligt min mening icke utgöra hinder för att man redan nu genomför

den av mig förordade omorganisationen. Jag har även i årets statsverksproposition

vid behandlingen av frågan om anslag till statens växtskyddsanstalt

samt till lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

(IX H. T. p. 27 och 41) dels förordat att avlöningsanslaget till statens växtskyddsanstalt

för nästa budgetår skall sänkas med belopp, motsvarande

avlöningen till en förste assistent i lönegrad Ce 24 och ett tekniskt biträde

i lönegrad Ce 8, dels förordat att under avlöningsanslaget till lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök medel skola beräknas för inrättande

vid statens husdjursförsök av en befattning soin förste assistent i Ce 24

och en tjänst som biskötare i lönegrad Ce 9. Det nu utgående arvodet till en

med försök rörande biodlingen sysselsatt assistent vid statens husdjursförsök

har vidare förutsatts skola bibehållas.

Medelsbehovet för forsknings- och försöksverksamheten med bin vid

statens husdjursförsök torde få täckas inom ramen för husdjursförsökens

löpande anslag. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag med hänsyn

bland annat till den nu förordade överflyttningen tillstyrkt mindre höjningar

av husdj ursförsökens anslag till övriga expenser och till reseersättningar.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 5.

7

Utskottet.

Såsom utredningen framhållit är biodlingen av stor betydelse för växtodlingen

och representerar såväl direkt som indirekt ett högst avsevärt värde.

Utskottet delar därför utredningens uppfattning, att undervisnings- och upplysningsverksamheten

liksom även forsknings- och försöksverksamheten

på biodlingens område bör intensifieras.

I fråga om den närmare utformningen av undervisnings- och upplysningsverksamheten

biträder utskottet vad Kungl. Maj :t i denna del föreslagit. Mot

kostnadsberäkningen har utskottet intet att erinra.

Vad angår forsknings- och försöksverksamheten finner utskottet övervägande

skäl tala för att denna verksamhet bör sammanföras administrativt

inom en institution under en gemensam föreståndare samt, i den mån så är

möjligt, hållas lokalt samlad. Utskottet ansluter sig även till förslaget att

denna institution skall förläggas till statens husdjursförsök i Ultuna. I vilken

utsträckning en dylik anordning kommer att tillåta en sänkning av avlöningsanslaget

till statens växtskyddsanstalt vill utskottet närmare utlåta

sig över i samband med behandlingen av nämnda anslag.

Det vid propositionen fogade författningsförslaget föranleder icke någon

erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

1) antaga Kungl. Maj :ts förslag till förordning angående

ändrad lydelse av 1 och 5 §§ förordningen den 15 mars 1946

(nr 81) om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos bin;

2) å riksstaten för budgetåret 1950/51 under nionde huvudtiteln

till Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet

rörande biodling anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

Stockholm den 28 februari 1950.

På jordbruksutskottets vägnar:

ALLAN ANDERSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 7.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:74 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar angående anslag å kapit s. 1 i texten