Sök i Ratio Lex

Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande utskottets utlåtande nr 13 i anledning av Kungi. Maj.ls proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändring i lagen den

1950-05-16 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1950:19, Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande utskottets utlåtande nr 13 i anledning av Kungi. Maj.ls proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändring i lagen den

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 19.

1

Nr 19.

Konstitutionsutskottets memorial med föranledande av kamrarnas

skiljaktiga beslut beträffande utskottets utlåtande

nr 13 i anledning av Kungi. Maj.ls proposition till riksdagen

med förslag till lag angående ändring i lagen

den (i juni 1930 (nr 251) om kommunalstgrelse på landet

m. m., ävensom i ämnet väckta motioner.

1 sitl utlåtande nr 13 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 88 med

förslag till 1) lag angående ändring i lagen den (i juni 1930 (nr 251) om

kommunalstyrelse på landet; 2) lag angående ändring i lagen den 0 juni

1930 (nr 252) om kommunalslyrelse i stad; 3) lag angående ändring i

lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse; 4) lag angående

ändring i lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm;

5) lag angående ändrad lydelse av 23 och 70 gg lagen den 0 juni 1930

(nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm; 6) lag angående ändring i

lagen den 20 juni 1924 (nr 349) om landsting; 7) förordning om ändrad

lydelse av 146 g 1 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379); samt 8) lag angående ändrad lydelse av 0 g lagen den 30 juni

1943 (nr 436) om vägnämnder och länsvägnämnder, jämte i ämnet väckta

motioner, hemställde konstitutionsutskottet bland annat, att riksdagen

måtte antaga dels de i propositionen framlagda, under punkterna 1)—6)

och 8) upptagna lagförslagen, dels ock ett av utskottet, i anledning av det

i propositionen framlagda, under punkt 7) upptagna förslaget, tillstyrkt,

såsom utskottets förslag betecknat förslag till Förordning om ändrad lydelse

av 146 g 1 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379).

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag ha kamrarna vid l>ehaudling

av utskottets lörevarande utlåtande bifallit nyssberörda, av utskottet

tillstyrkta lörtattningsförslag, varjämte andra kammaren företagit den

ändringen i utskottets motivering, all andra stycket å s. 16, vilket börjar

med orden »I ett avseende» och slutar med orden »icke härav», skulle utgå.

Med anledning av vad sålunda förekommit har utskottet förehaft frågan

om sammanjämkning av den sakliga skiljaktighet, som föreligger mellan

kamrarnas beslut, och vars närmare innebörd framgår av det härvid såsom

bilaga fogade utdraget ur utskottets berörda utlåtande i vad detta avser

pension åt kommunala förtroendemän.

Bi haag till riksdagens protokoll 1950. 5 sand. 2 avd. Nr 19.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial nr 19.

Sammanjämkningen kar synts utskottet böra äga rum på det sätt, att

törsta kammaren förenar sig med andra kammaren om dess beslut beträffande

utskottets motivering i dess förevarande utlåtande.

Utskottet hemställer alltså,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens beslut

beträffande motiveringen i konstitutionsutskottets förevarande

utlåtande nr 13.

Stockholm den 16 maj 1950.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Sanförande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,

Karl August Johanson, Elmgren, Björck, Linden, Hällgren, Gustav Emil

Andersson och Stener; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Swedberg, Spångberg, Nolin,

Nordkvist, Hansson i Skediga, Häckner och Edberg.

Reservation

av herr Hällgren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 19.

BUnga.

Nr 13.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ls

proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 251) om kommunalstyrelse

på landet in. m. ävensom i ämnet väckta

motioner.

Pension.

Utskottet.

Vid ställningstagandet till frågan huruvida vissa förtroendemän böra

kunna koinma i åtnjutande av pension ha meningarna brutits. Såväl inom

kommittén som bland remissinstanserna och i motionen 1:388 ha betänkligheter

anförts mot införandet av bestämmelser om pension. Det synes

utskottet, att de anförda betänkligheterna inrymma överdrivna farhågor

om en alltför extensiv tillämpning av pensionsreglerna. De i lagtexten angivna

förutsättningarna för utgivande av pension liksom det föreslagna

underställningstörfarandet utgöra i förening med kommunernas naturliga

återhållsamhet i ekonomiska frågor enligt utskottets mening tillräcklig

garanti för att missbruk i törevarande avseende icke skail behöva förekomma.

Utskottet vill emellertid för sin del understryka nödvändigheten

av en restriktiv tillämpning av pensionsreglerna i anslutning till uttalandena

i kommittébetänkandet och propositionen, vilka jämte riksdagens egna

uttalanden i ämnet böra vara vägledande för länsstyrelserna vid bedömandet

av underställda beslut.

Utskottet tillstyrker sålunda förslaget att pension under de givna förutsättningarna

må kunna utgå till vissa kommunala förtroendemän och avstyrker

alltså motionen 1: 388.

\ ad härefter angår de närmare förutsättningarna för utgivande av pension

synas dessa sådana de angivits av kommittén och departementschefen

i huvudsak väl avvägda.

I ett avseende vill utskottet emellertid förorda eu annan bedömningsgrund

för pension, nämligen i frågan huruvida densamma bör vara beroende

av alt förtroendemannen åtnjutit arvode eller ej. Fall kunna uppkomma,

då förtroendeman, som ägnat övervägande delen av sin arbetstid

åt de kommunala uppdragen utan alt därför åtnjuta arvode, bör kunna

tilldelas pension. Khuru dessa fall torde bliva relativt sällsynta, böra enligt

utskottets mening de uttalanden som göras i lagstiftningens förarbeten icke

förhindra utgivande av pension till förtroendemannen. Utskottets ståndpunkt

härvidlag medför även, alt den relation emellan arvode och pension.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial nr 79.

som kommittén förutsatt skola råda, i vissa fall icke kan upprätthållas.

Någon ändring i lagtexten föranledes icke härav.1

Ätt, på sätt i motionen 11:479 föreslås, bestämmelser om pension skola

intagas i de kommunala reglementena finner utskottet mindre lämpligt.

Risk föreligger nämligen därvid, att pensionering skulle bliva följden i större

utsträckning än som är nödvändig vid individuella pensionsbeslut i efteihand,

vartill kommer svårigheten att vid förtroendeuppdragets början

förutse de. omständigheter som i det särskilda fallet kunna berättiga till

pension. Till vad departementschefen i förevarande avseende anfört ansluter

sig utskottet även i övrigt. Utskottet, som sålunda icke kan tillstyrka

bifall till vad i förevarande motion anförts, vill dock framhålla, att den ordning

motionären åsyftar i särskilda fall kan vara ändamålsenlig och då bör

kunna genomföras.

5 Enligt andra kammarens beslut skall förevarande stycke utgå.

Iduns tryckeri. Esselte AB. Stockholm 19.<0

016546

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:335 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 s. 2 i texten