Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av 10 § lagen om skolstyrelse i vissa kommuner.

1950-02-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1950:3, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av 10 § lagen om skolstyrelse i vissa kommuner.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.

7

Nr 3.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt

motion om viss ändring av 10 § lagen om skolstyrelse

i vissa kommuner.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 342, av herr Johansson i Torp liemställes, »att riksdagen må besluta

att § 10 i lagen om skolstyrelse i vissa kommuner skall i så måtto

ändras att orden: ''Till ordförande må dock kunna utses den kyrkoherde, som

avses i 13 § sista stycket’ skola utgå, och att ändringen skall träda i kraft

den 1 januari 1952.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt 1909 års lag angående folkskoleväsendet i vissa städer ägde folkskolestyrelsen

inom sig utse ordförande och vice ordförande. Då kyrkoherden

i församlingen i regel var självskriven ledamot av styrelsen, kunde han sålunda

även väljas till ordförande i densamma. I den proposition med förslag

till lag om skolstyrelse i vissa kommuner, som förelädes 1930 års riksdag

och som med vissa ändringar antogs av denna och stadfästes av

Kun?1''.. föreslogs införande av liknande regler, så att kyrkoherden

alltså även i fortsättningen skulle vara valbar till ordförande i folkskolestyrelsen.

På konstitutionsutskottets framställning vidtogs emellertid den ändringen

i förslaget, att kyrkoherdens självskrivna ledamotskap upphörde.

Men för att öppna en möjlighet, som ansågs vara betydelsefull för vissa

mindre kommuner på landsbygden, att till ordförande i styrelsen utse en

kyrkoherde, som icke genom val blivit ledamot av folkskolestyrelsen, infördes

samtidigt på konstitutionsutskottets förslag en bestämmelse om att kyrkoherden

må kunna utses till ordförande i styrelsen, ändå att han icke är

ledamot av densamma.

Till stöd för det i motionen framlagda förslaget har framhållits, att i och

med att den nya kommunindelningen träder i kraft den 1 januari 1952 och

småkommunerna praktiskt taget upphöra försvinner skälet för bibehållande av

bestämmelsen om att kyrkoherde må kunna utses till ordförande i skolstyrelsen,

ändå att han icke är ledamot av densamma. Dels skulle enligt motionären

de nya kommunerna få sådan omfattning att det så gott som alltid kommer

att finnas tillgång till röstberättigad kyrkoherde eller annan präst, valbar

som ledamot i styrelsen, dels skulle det större invånarantalet medföra ökade

möjligheter att under alla omständigheter finna för ordföraudeuppdraget

lämpad ledamot i styrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3.

Ifrågavarande stadgande i 10 § lagen om skolstyrelse i vissa kommuner

bereder dessa möjlighet att utse kyrkoherden till ordförande i styrelsen

ändå att han icke är ledamot av densamma men ålägger dem icke någon

skyldighet liärutinnan. Denna regel infördes bland annat med tanke på

vissa mindre kommuner på landsbygden med begränsad tillgång på för

uppdraget kvalificerade personer. Flertalet dylika kommuner försvinner

efter kommuniudelningsreformens genomförande. Behovet av den förevarande

undantagsregeln kan därför antagas komma att minskas. Om den således

blir helt överflödig kan emellertid ej för närvarande avgöras. Utskottet kan

fördenskull ej nu tillstyrka en isolerad lagändring i motionens syfte och

hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 16 februari 1950.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,

Herlitz, Björck, Lindén*, Hällgren, Gustav Emil Andersson, Arrhén*, Thun*

och Damström; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, von Friesen*, Fast, Pettersson i

Norregård, Spångberg, Jonsson i Haverö, Olsson i Mora, Larsson i Julita,

Hammar och Braconier.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1980. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.