Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t begära översyn och revidering av 1930 års lag om proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma m. m., så att dess fördelningsregler bättre klargöras i lagtexten och bringas så nära som möjligt den i vallagen numera införda metoden».

1950-02-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1950:5, Skrivelse till Kungl. Maj:t begära översyn och revidering av 1930 års lag om proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma m. m., så att dess fördelningsregler bättre klargöras i lagtexten och bringas så nära som möjligt den i vallagen numera införda metoden».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5.

1

Nr 5.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående ändring av reglerna om platsfördelning enligt

riksdagsstadgan samt lagen om proportionellt valsätt

vid val inom landsting, d kommunalstämma m. m.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft en

inom första kammaren väckt motion, nr 39, av herr Petrén m. fl. samt tre

inom andra kammaren väckta motioner, nr 22, av herrar Persson i Norrby

och Ericsson i Näs samt nr 343 och 344 av herr Håstad.

I motionen I: 39 hemställes, »att riksdagen ville hemställa hos Kungl. Maj:t

om utredning och förslag i ändamål att bringa stadgandena i lagen den

6 juni 1930 om proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma

m. m. till överensstämmelse med de regler om proportionellt valsätt,

som finnas i andra lagar».

I motionen 11:22 hemställes, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t begära, att Kungl. Maj:t måtte förelägga riksdagen förslag

till sådan ändring av gällande lag om proportionellt valsätt vid val

inom landsting, å kommunalstämma m. m. att ordnandet av namnen å kandidatlistorna

måtte ske enligt samma metod, som är föreskriven i Lag om

val till riksdagen».

I motionen 11:344 hemställes, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Maj:t begära översyn och revidering av 1930 års lag om proportionellt valsätt

vid val inom landsting, å kommunalstämma m. m., så att dess fördelningsregler

bättre klargöras i lagtexten och bringas så nära som möjligt

den i vallagen numera införda metoden».

I motionen 11:343 hemställes, »att riksdagen ville besluta revidera riksdagsstadgan

i vad avser val av utskott, så att dess fördelningsregler bättre

klargöras i lagtexten och bringas så nära som möjligt den i vallagen numera

införda metoden».

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda förslagen får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till vederbörande motioner.

1 Biliang till riksdagens protokoll 1950. 5 saml. 2 avd. Nr 5.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5.

Gällande valförfattningar inrymma tvenne system för sammanräkning

vid tillsättande av platser inom grupper och partier. Sålunda tillämpas

den s. k. rangordningsregeln kombinerad med reduktionsregeln dels enligt

1949 års riksdagsstadga vid val inom kamrarna samt dels enligt 1930 års

lag om proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma

m. m., därest proportionellt val skall företagas vid annat val inom landsting

än riksdagsmannaval eller ock vid val å kommunalstämma, municipalstämma,

allmän rådstuga eller kyrkostämma eller inom kommunal-, municipal-,

stads- eller kyrkofullmäktige. Reglerna om sådant valsätt äro

fakultativa. Vid riksdagsmannaval samt vid kommunalval d. v. s. val av

landstingsmän, kommunal-, municipal-, stads- och kyrkofullmäktige gäller

en annan sammanräkningsmetod benämnd regeln om absolut rangordning.

Sammanräkningen enligt rangordnings- och reduktionsregeln tillgår på

följande sätt:

Valsedlarna ordnas i grupper, så att sedlar med samma partibeteckning

bilda en grupp. Inom varje grupp bestämmes därefter, i den mån detta är

erforderligt för valet, ordningen mellan de å valsedlarna upptagna namnen.

Så långt möjligt tillämpas härvid rangordningsregeln: om samma

namn står först på mer än hälften av gruppens valsedlar (gruppens röstetal),

blir detta gruppens första namn; upptaga valsedlar, som ha samma

första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens röstetal, samma

andra namn, blir detta namn gruppens andra och så vidare efter samma

grund. När denna regel icke längre kan tillämpas, fortsätter sammanräkningen

enligt reduktionsregeln. Enligt denna är ej ordningen mellan namnen

utan deras röstetal, beräknat efter vissa grunder, avgörande. Detta

röstetal fastställes genom särskilda sammanräkningar: en sedel, som icke

fått något namn placerat, räknas som hel röst, en sedel med ett namn

placerat, som en halv röst, en sedel med två namn placerade som en tredjedels

röst o. s. v. För varje gång kommer det namn närmast i ordningen,

som erhållit högsta röstetalet. Riksdagsstadgan och 1930 års lag om proportionellt

valsätt innehålla ej några bestämmelser om fördelningen av platserna

emellan oplacerade namn med lika röstetal. I praxis har denna fråga

inom riksdagen lösts så, att det namn, som stått först å sedeln, ägt företräde

framför längre ned placerade namn, varemot vid tillämpning av

1930 års lag lottning företagits i liknande fall.

Den absoluta rangordningsregeln enligt lagen om val till riksdagen och

kommunala vallagen innebär, att valsedeln gäller för de därå befintliga

namnen i den ordning, vari de uppförts å densamma, och sålunda ej kan

tillgodoräknas eif längre ned på sedeln upplaget namn, förrän samtliga

ovanför befintliga blivit placerade. Röstmängden fördelas lika på varje

röstenhet, d. v. s. platsens tillsättande åstadkommes i lika mån av varje

avgiven röst.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5.

3

Den proportionella valmetodens genomförande år 1909 innebar, att rangordnings-

och reduktionsregeln föreskrevs i samtliga ifrågakommande valförfattningar.

Så blev alltså även fallet vid val till riksdagens utskott enligt

en samma år antagen stadga i ämnet. Motsvarande bestämmelser inflöto

i en ar 1913 utfärdad stadga om val inom landsting och stadsfullmäktige.

Sistnämnda stadga ersattes år 1930 av lagen om proportionella val inom

landsting, å kommunalstämma m. m. I denna författning bibehölls den i

1913 års stadga föreskrivna sammanräkningsmetoden. Någon övergång till

den absoluta rangordningsregeln, som åren 1921 och 1922 införts vid riksdagsmannaval

resp. kommunalval var vid detta tillfälle icke ifrågasatt.

Likaledes bibehölls den äldre regeln oförändrad i 1949 års riksdagsstadga.

I en motion (II: 362) vid 1945 ars riksdag hemställdes om sådan översyn

och revidering av den då gällande stadgan om val till riksdagens utskott

att dess fördelningsregler bättre klargjordes i lagtexten och bringades så

nära som möjligt den i vallagen föreskrivna metoden. I sitt avstyrkande

utlåtande över motionen framhöll utskottet (uti. nr 13) bl. a., att rangordnings-

och reduktionsregeln under vissa omständigheter skulle kunna tänkas

leda till oförutsedda konsekvenser; de praktiska erfarenheterna syntes

emellertid vid detta tillfälle icke vara sådana, att ett behov av ändrade

regler kunde anses föreligga. Motionen föranledde icke någon riksdagens

åtgärd.

Att olägenheter kunna uppkomma vid platsfördelning inom grupp med

samma partibeteckning enligt rangordnings- och reduktionsregeln belyses

av omständigheterna vid ett i motionerna omnämnt val föregående år.

Osäkerheten rörande de härom gällande författningsbestämmelsernas rätta

tolkning liksom risken för att väljarnas mening icke skall komma till

rättvist uttryck i valresultatet utgöra enligt utskottets mening bärande skäl

för en revision av desamma. Härvid bör om möjligt eu enklare sammanräkningsmetod

eftersträvas än den vid riksdagsmannaval och kommunalval

gällande. Denna skulle nämligen genom sin invecklade beskaffenhet

sannolikt komma att medföra tolkningssvårigheter vid tillämpningen särskilt

inom de kommunala församlingarna. En utredning i ämnet med

avseende på 1930 års lag om proportionellt valsätt vid val inom landsting

etc. faller inom ramen för direktiven till 1946 års kommunallagskommitté

och torde därlör böra verkställas av denna. Resultatet av denna utredning

bör sedan kunna tjäna till vägledning vid en revision av 1949 års riksdagsstadga.

Utskottet hemställer alltså,

1) att riksdagen, i anledning av motionerna 1:39, 11:22

och 11:344 i skrivelse till Kungl. Maj:t ville hemställa om

utredning av frågan om revision av 1930 års lag om pro
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5.

portionelit valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma

m. m. i syfte att undanröja rådande olägenheter

vid platsfördelning inom grupp med samma partibeteckning;

samt

2) att motionen 11:343 måtte anses besvarad genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 28 februari 1950.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,

Herlitz*), Björck, Gustav Emil Andersson, Thun*), Damström, Georg Pettersson,

Ramberg och Stener*); samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Fast, Pettersson i Norregård,

Norén, Swedberg, Spångberg, Jonsson i Haverö, Hammar, Håstad*) och

Löfroth.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1950

1 9 4 5 0

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:61 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-ds proposition lmed förslag till lag om ändring i arbetarskyddslagen den 3 januari 1949 a1 i texten