Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ökat anonymitetsskydd för tidningskorrespondenter i de nordiska länderna.

1950-03-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1950:7, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ökat anonymitetsskydd för tidningskorrespondenter i de nordiska länderna.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7.

Nr 7.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

angående ökat anonymitetsskydd för tidningskorrespondenter

i de nordiska länderna.

Uti eu inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 21, av herr Stöld, hemställes, att riksdagen måtte besluta »att hos

Kungl. Maj :t hemställa om initiativ till sådan enhetlig lagstiftning på tryckfrihetsrättens

område, att i de nordiska länderna verksamma tidningskorrespondenter

beredas samma anonymitetsskydd som lämnas här i riket bosatta

och verksamma korrespondenter».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I överensstämmelse med de i § 86 regeringsformen fastställda grunderna

för en allmän tryckfrihet och till säkerställande av ett fritt meningsutbyte

och en allsidig upplysning fastslår 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, att

det skall stå varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de bestämmelser

som äro i tryckfrihetsförordningen meddelade till skydd för enskild

rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter,

offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser

i vad ämne som helst; det skall ock stå en var fritt att, i alla de fall då ej

annat är i tryckfrihetsförordningen föreskrivet, för offentliggörande i tryckt

skrift till dess författare eller utgivare eller, om för skriften finnes särskild

redaktion, till denna meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som

helst.

I 13 kap. tryckfrihetsförordningen meddelas särskilda föreskrifter om

utrikes tryckta skrifter. Enligt 5 § skall bestämmelsen i 1 kap. 1 § andra

stycket angående meddelande av uppgifter och underrättelser för offentliggörande

i tryckt skrift även gälla meddelande för offentliggörande i skrift,

som tryckes utom riket, om ej meddelandet avser förhållande, vars röjande

skulle innefatta brott mot rikets säkerhet eller varom meddelaren eljest

enligt lag haft att iakttaga tystnad; är meddelandet i sådant hänseende

straffbart, skall gälla vad därom är stadgat.

Enligt 14 kap. 5 § andra stycket tryckfrihetsförordningen är utlänning,

såvitt ej annat följer av samma förordning eller annan lag eller författning,

likställd med svensk medborgare. Bestämmelsen hade föreslagits av 1944

års tryckfrihetssakkunniga, vilka i sitt betänkande i ämnet (SOU 1947:60)

framhållit, att någon av grundlagen sanktionerad tryckfrihet icke tillkom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7.

7

me annan än svensk medborgare men att enligt allmänna grundsatser torde

gälla, att utlänning här i riket principiellt ägde komma i åtnjutande av

samma rättsliga garantier såväl i materiellt som processuellt hänseende som

svensk medborgare, liksom han å andra sidan vore underkastad samma

skyldigheter. En konsekvens av denna ståndpunkt vore att, i den mån särskilda

bestämmelser icke vore meddelade, tryckfrihetsförordningen måste

anses reglera även utlännings utövning av tryckfriheten. Till klarläggande

av lagstiftningens ställning till denna fråga hade en uttrycklig bestämmelse

i ämnet ansetts böra upptagas i förslaget. Det av de sakkunniga föreslagna

stadgandet inflöt oförändrat i nya tryckfrihetsförordningen.

I sitt betänkande hade de sakkunniga bl. a. behandlat en i augusti 1947

dagtecknad skrivelse till chefen för justitiedepartementet från Publicistklubben,

Svenska tidningsutgivareföreningen och Svenska journalistföreningen,

vari hemställdes, att chefen för justitiedepartementet ville fästa de

sakkunnigas uppmärksamhet på frågan om skydd för den svenska pressens

korrespondenter i utlandet, i varje fall i de nordiska länderna, samt att

problemet måtte upptagas till överläggning inom det nordiska lagstiftningsarbetet.

I anledning härav ansågo sig de sakkunniga böra framhålla angelägenheten

av att de närmare villkoren för den fria nyhetsförmedlingen

mellan de nordiska länderna närmare klarlades.

Den genom nu förevarande motion väckta frågan angående vissa lättnader

i nyhetsförmedlingen mellan de nordiska länderna — vilkas tryckfrihetslagstiftning

i väsentliga stycken avviker från varandra — har alltså uppmärksammnats

av 1944 års tryckfrihetssakkunniga. Till den uppfattning

som uttalats av dessa vill utskottet ansluta sig. Emellertid får utskottet

framhålla, att till de sakkunniga för nordiskt samarbete på medborgarskapsrättens

område har överlämnats riksdagens skrivelse nr 131 år 1947,

vari riksdagen hemställt, att Kungl. Maj :t ville låta utreda frågan om ökad

delaktighet för danska, finländska, isländska och norska medborgare i de

rättigheter och förmåner, som enligt svensk rätt tillkomme svenska medborgare.

I skrivelsen anhöll riksdagen även, att Kungl. Maj :t, vid den tidpunkt

Kungl. Maj :t funne lämplig, ville hos de övriga nordiska ländernas

regeringar hemställa om samarbete för gemensam reglering av nordiska

medborgares rättsställning i annat land än hemlandet. Vidare får utskottet

erinra om att de delegerade för nordiskt samarbete på lagstiftningens

område skola följa den nordiska lagstiftningen i de delar, som äro av intresse

för samarbetet, lämna och mottaga underrättelse angående tilltänkt

revision av gemensamma nordiska lagar eller annat lagstiftningsarbete av

gemensamt intresse samt föreslå inledande av samarbete. Utskottel, som

finner det vara av betydelse att spörsmålet om nyhetsförmedlingen mellan

de nordiska länderna göres till föremål för gemensamma överläggningar

mellan dessa länder samt förutsätter att så kommer att ske, anser emellertid

i nuvarande läge något initiativ från riksdagens sida i förevarande fråga

ej vara av behovet påkallat och hemställer alltså,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7.

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 mars 1950.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Karl August

Johanson, Elmgren, Herlitz, Björck, Gustav Emil Andersson, Sandberg*,

Damström och Georg Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, von Friesen*, Fast, Pettersson i

Norregård, Spångberg, Nolin, Olsson i Mora, Nordkvist, fru Svedberg och

herr Edberg.

* Ej närvarande vid justeringen.

507350. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.