Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8

1950-03-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1950:8, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.

1

Ni* 8.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta

motioner med förslag till viss ändring av § 12

regeringsformen.

TJti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna, nr

126 i första kammaren av herr Fahlander m. fl. och nr 148 i andra kammaren

av fröken Elmén rn. fl. hemställes, »att riksdagen måtte besluta att som

vilande grundlagsändring antaga sådan ändring av 12 § regeringsformen,

att efter dess första moment införes ett tillägg ungefär så lydande: ''Under

förbehåll av riksdagens samtycke äger Konungen ingå ävenledes sådan överenskommelse

med främmande makter, som innebär ömsesidiga begränsningar

av hittills gällande suveränitetsrättigheter, såvida detta erfordras för att

upprätta överstatliga organ, vilka ha till uppgift att skapa och vidmakthålla

fred, rättvisa och säkerhet’».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

I de nya, efter andra världskriget antagna franska, italienska och västtyska

författningarna ha, såsom motionärerna framhålla, införts vissa i huvudsak

likartade förklaringar om att vederbörande stat samtycker till sådana

begränsningar av sin suveränitet, som äro nödvändiga för att skapa en fredlig

internationell ordning. Till skillnad från åtskilliga andra länders författningar

sakna de svenska grundlagarna dylika uttalanden rörande målsättningen för

statens verksamhet på olika områden. Genom att foga eu deklaration av

berörda innehåll till regeringsformen skulle därför ett helt främmande

element komma att införas i våra grundlagar. Något praktiskt behov av en

sådan deklaration synes icke heller föreligga, då vårt lands politik och

hållning till hittillsvarande internationella organisationer icke böra kunna

giva anledning till tvivelsmål rörande Sveriges vilja att på alla sätt främja

eu utveckling syftande till internationell fred och säkerhet.

Förevarande motioner synas emellertid också ha ett vidare syfte, nämligen

att genom tillägg till § 12 regeringsformen öppna möjlighet att i visst framtida

läge åstadkomma en revision av våra konstitutionella förhållanden utan

formell grundlagsändring. Utskottet vill i anledning härav till en början

erinra om att varken § 12 regeringsformen eller andra grundlagsbud utgjort

hinder för Sveriges anslutning till Förenta Nationerna. Skulle likväl i framtiden

en överstatlig organisation av annan och fastare karaktär komma till

stånd och skulle härvid, såsom motionärerna förutsatt, en mera genomgripande

omgestaltning av våra författningsförhållanden påkallas, bör denna äga

rum i den ordning grundlagen föreskriver för författningsändring och icke

1—oi8 5* Biluinj till riksdai/nis protokoll IU50. ö sand. ,2 ard. ,\Y 8—U.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.

genom en överenskommelse, ingången med stöd av en sådan fullmakt, som

motionärerna önska införd i regeringsformen § 12. Under hänvisning till det

anförda får utskottet, som förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

fästad på ifrågavarande spörsmål, hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 mars 1950.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson*,

Karl August Johanson*, Elmgren, Herlitz, Björck. Linden*, Gustav Emil

Andersson* och Damström; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, von Friesen*, Fast, Pettersson i

Norregård, Norén*, Swedberg*, Spångberg, Olsson i Mora, Håstad och fru

Wallin.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Håstad. som ansett att utskottets yttrande bort ha följande

lydelse:

»I de nya---- — fred och säkerhet.

Motionärernas yrkande innebär vidare att varje svenskt beslut om överlåtelse

av suveränitet på överstatliga organ skall kunna fattas i samma ordning

som enligt RF § 12 gäller i fråga om överenskommelse med främmande

makt, d. v. s. genom ett enkelt godkännande från riksdagens sida. Utskottet

kan icke vara berett att förorda denna beslutsform. I den mån en suveränitetsöverlåtelse

till förmån för överstatliga organ skulle innefatta något

som strede mot rikets grundlagar ha konung och riksdag att tillse att ifrågavarande

beslut tillkommer i grundlagsenlig ordning, d. v. s. genom ändring

av hithörande författningsstadganden. Med hänsyn till möjligheten att snabbt

upplösa andra kammaren behöva grundlagsändringar om så krävs icke medföra

någon längre tidsutdräkt, helst sedan urtimabegreppet genom 1949 års

grundlagsändringar försvunnit ur svensk statsrätt och en efter nyval till

andra kammaren omedelbart sammanträdande riksdag definitivt kan antaga

vilande förslag till grundlagsändringar. Emellertid kan utskottet icke för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.

3

bise att fall kunna tänkas uppstå, då yttre omständigheter — särskilt sådana,

på vilka Sverige inte kan utöva inverkan — göra det önskligt eller

rent av nödvändigt att ett beslut om suveränitetsöverlåtelse, även om denna

skulle göra intrång på svenska grundlagsbud, träffas i annan ordning än

som föreskrives för grundlagsändringar. Utskottet vill erinra om att 1815

års riksakt, som reglerade den svensk-norska unionen, godkändes av riksens

ständer genom ett enda beslut, likaså Sveriges anslutning 1946 till Förenta

Nationerna, trots att de förpliktelser som Sverige därigenom åtog sig kolliderade

eller kunna kollidera med grundlagsstadganden. Utskottet hänvisar

också till att folkrättens förhållande till statsrätten sedan länge varit svävande.

Enligt utskottets mening skulle det likväl stå i strid mot den svenska

författningens grundläggande principer att stadga ett sådant förfarande vid

suveränitetsöverlåtelsei-, att alla dylika, oavsett om de bröte mot grundlagsbud

eller icke och oberoende av om tvingande yttre skäl förelåge eller ej,

skulle kunna beslutas på samma okvalificerade och enkla sätt som då en

vanlig överenskommelse med främmande makt skall godkännas av riksdagen.

Under hänvisning till det anförda får utskottet, som förutsätter att Kungl.

Maj:t har sin uppmärksamhet fästad på förevarande spörsmål, hemställa,

att förenämnda motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.