Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8
1950-03-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1950:8, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.
1
Ni* 8.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta
motioner med förslag till viss ändring av § 12
regeringsformen.
TJti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna, nr
126 i första kammaren av herr Fahlander m. fl. och nr 148 i andra kammaren
av fröken Elmén rn. fl. hemställes, »att riksdagen måtte besluta att som
vilande grundlagsändring antaga sådan ändring av 12 § regeringsformen,
att efter dess första moment införes ett tillägg ungefär så lydande: ''Under
förbehåll av riksdagens samtycke äger Konungen ingå ävenledes sådan överenskommelse
med främmande makter, som innebär ömsesidiga begränsningar
av hittills gällande suveränitetsrättigheter, såvida detta erfordras för att
upprätta överstatliga organ, vilka ha till uppgift att skapa och vidmakthålla
fred, rättvisa och säkerhet’».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
I de nya, efter andra världskriget antagna franska, italienska och västtyska
författningarna ha, såsom motionärerna framhålla, införts vissa i huvudsak
likartade förklaringar om att vederbörande stat samtycker till sådana
begränsningar av sin suveränitet, som äro nödvändiga för att skapa en fredlig
internationell ordning. Till skillnad från åtskilliga andra länders författningar
sakna de svenska grundlagarna dylika uttalanden rörande målsättningen för
statens verksamhet på olika områden. Genom att foga eu deklaration av
berörda innehåll till regeringsformen skulle därför ett helt främmande
element komma att införas i våra grundlagar. Något praktiskt behov av en
sådan deklaration synes icke heller föreligga, då vårt lands politik och
hållning till hittillsvarande internationella organisationer icke böra kunna
giva anledning till tvivelsmål rörande Sveriges vilja att på alla sätt främja
eu utveckling syftande till internationell fred och säkerhet.
Förevarande motioner synas emellertid också ha ett vidare syfte, nämligen
att genom tillägg till § 12 regeringsformen öppna möjlighet att i visst framtida
läge åstadkomma en revision av våra konstitutionella förhållanden utan
formell grundlagsändring. Utskottet vill i anledning härav till en början
erinra om att varken § 12 regeringsformen eller andra grundlagsbud utgjort
hinder för Sveriges anslutning till Förenta Nationerna. Skulle likväl i framtiden
en överstatlig organisation av annan och fastare karaktär komma till
stånd och skulle härvid, såsom motionärerna förutsatt, en mera genomgripande
omgestaltning av våra författningsförhållanden påkallas, bör denna äga
rum i den ordning grundlagen föreskriver för författningsändring och icke
1—oi8 5* Biluinj till riksdai/nis protokoll IU50. ö sand. ,2 ard. ,\Y 8—U.
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.
genom en överenskommelse, ingången med stöd av en sådan fullmakt, som
motionärerna önska införd i regeringsformen § 12. Under hänvisning till det
anförda får utskottet, som förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
fästad på ifrågavarande spörsmål, hemställa,
att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 mars 1950.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson*,
Karl August Johanson*, Elmgren, Herlitz, Björck. Linden*, Gustav Emil
Andersson* och Damström; samt
från andra kammaren: herrar Hallén, von Friesen*, Fast, Pettersson i
Norregård, Norén*, Swedberg*, Spångberg, Olsson i Mora, Håstad och fru
Wallin.
*) Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Håstad. som ansett att utskottets yttrande bort ha följande
lydelse:
»I de nya---- — fred och säkerhet.
Motionärernas yrkande innebär vidare att varje svenskt beslut om överlåtelse
av suveränitet på överstatliga organ skall kunna fattas i samma ordning
som enligt RF § 12 gäller i fråga om överenskommelse med främmande
makt, d. v. s. genom ett enkelt godkännande från riksdagens sida. Utskottet
kan icke vara berett att förorda denna beslutsform. I den mån en suveränitetsöverlåtelse
till förmån för överstatliga organ skulle innefatta något
som strede mot rikets grundlagar ha konung och riksdag att tillse att ifrågavarande
beslut tillkommer i grundlagsenlig ordning, d. v. s. genom ändring
av hithörande författningsstadganden. Med hänsyn till möjligheten att snabbt
upplösa andra kammaren behöva grundlagsändringar om så krävs icke medföra
någon längre tidsutdräkt, helst sedan urtimabegreppet genom 1949 års
grundlagsändringar försvunnit ur svensk statsrätt och en efter nyval till
andra kammaren omedelbart sammanträdande riksdag definitivt kan antaga
vilande förslag till grundlagsändringar. Emellertid kan utskottet icke för
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.
3
bise att fall kunna tänkas uppstå, då yttre omständigheter — särskilt sådana,
på vilka Sverige inte kan utöva inverkan — göra det önskligt eller
rent av nödvändigt att ett beslut om suveränitetsöverlåtelse, även om denna
skulle göra intrång på svenska grundlagsbud, träffas i annan ordning än
som föreskrives för grundlagsändringar. Utskottet vill erinra om att 1815
års riksakt, som reglerade den svensk-norska unionen, godkändes av riksens
ständer genom ett enda beslut, likaså Sveriges anslutning 1946 till Förenta
Nationerna, trots att de förpliktelser som Sverige därigenom åtog sig kolliderade
eller kunna kollidera med grundlagsstadganden. Utskottet hänvisar
också till att folkrättens förhållande till statsrätten sedan länge varit svävande.
Enligt utskottets mening skulle det likväl stå i strid mot den svenska
författningens grundläggande principer att stadga ett sådant förfarande vid
suveränitetsöverlåtelsei-, att alla dylika, oavsett om de bröte mot grundlagsbud
eller icke och oberoende av om tvingande yttre skäl förelåge eller ej,
skulle kunna beslutas på samma okvalificerade och enkla sätt som då en
vanlig överenskommelse med främmande makt skall godkännas av riksdagen.
Under hänvisning till det anförda får utskottet, som förutsätter att Kungl.
Maj:t har sin uppmärksamhet fästad på förevarande spörsmål, hemställa,
att förenämnda motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.