Sök i Ratio Lex

Memorial angående av lagutskotten antagna allmänna grunder för ärendenas fördelning mellan lagutskotten.

1950-01-25 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1950:1, Memorial angående av lagutskotten antagna allmänna grunder för ärendenas fördelning mellan lagutskotten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottens memorial nr 1.

1

Nr 1.

Memorial angående av lagutskotten antagna allmänna grunder

för ärendenas fördelning mellan lagutskotten.

Enligt § 20 riksdagsstadgan äga lagutskotten att å gemensamma sammanträden

fastställa allmänna grunder för fördelning av de till lagutskotts

behandling hörande ärendena mellan utskotten. Dessa grunder skola gälla

till dess utskotten annorledes besluta. Själva fördelningen skall ombesörjas

av särskilda deputerade för varje utskott. Deputerade äro ordföranden,

vice ordföranden samt två för hela riksdagen utsedda ledamöter från varje

utskott.

Utskotten. Vid gemensamt sammanträde med lagutskotten ha dessa beslutat

antaga de allmänna grunder för ärendenas fördelning mellan lagutskotten,

vartill förslag framlagts i bifogade promemoria, dock med vissa

ändringar. Sålunda ha kyrkorättsärendena uppdelats på sådant sätt, att

ärenden rörande kyrklig jord och kyrkofonden hänförts till tredje lagutskottet,

medan övriga kyrkorättsliga frågor hänförts till första lagutskottets

behandling. Med hänsyn till kalenderfrågornas sammanhang med arbetstidslagstiftningen

ha dessa spörsmål tilldelats andra lagutskottet.

Utskotten ha sålunda beslutat antaga följande »Allmänna grunder för

ärendenas fördelning mellan lagutskotten» att gälla till dess utskotten annorledes

besluta:

Allmänna grunder för ärendenas fördelning mellan lagutskotten.

Till första lagutskottet hänvisas i regel:

1. Granskningen av riksdagens ombudsmäns ämbetsförvaltning.

2. Följdförfattningar till grundlagarna samt övrig lagstiftning i konstitutionella

ämnen; hit hänföres även medborgarskapslagstiftningen.

3. Lagstiftning i kyrkorättsliga ämnen (med undantag av lagstiftning

rörande kyrklig jord och kyrkofonden samt kalenderfrågor).

4. Lagstiftning i ämnen, som avhandlas i giftermåls-, föräldra- eller ärvdabalken

eller i lagar och författningar, som ersätta eller anknyta till stadganden

i dessa balkar; hit hänföres även namnrätten.

Lagstiftning i ämnen som avhandlas i handelsbalken eller i lagar och författningar,

som ersätta eller anknyta till stadganden i denna kalk, såsom

1 Bihang till riksdagens protokoll 19!>0. 9 samt. 4 and. Kr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottens memorial nr 1.

lagstiftning rörande avtal, köp och byte av lös egendom, skuldebrev samt

kommission, handelsagentur och handelsresande; hit hänföras vidare försäkringsrätten

(med undantag av lagstiftning rörande socialförsäkring),

lagstiftning rörande juridiska personer och rörande bokföring, sjö- och

lufträtt, växel- och checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt (lagstiftning

rörande firma, prokura, patent, varumärke samt litterär och konstnärlig

äganderätt) ävensom lagstiftning i andra privaträttsliga ämnen av allmän

natur (med undantag av arbetsrätten).

5. Lagstiftning i internationellt privaträttsliga ämnen.

6. Lagstiftning i ämnen, som avhandlas i allmänna strafflagen samt i

lagar och författningar tillhörande specialstraffrätten; hit hänföres även

lagstiftning rörande åtalseftergift, straffverkställighet samt avbrytande av

havandeskap, sterilisering och kastrering.

7. Lagstiftning i ämnen, som avhandlas i rättegångsbalken med tillhörande

författningar; hit hänföres även lagstiftning rörande den militära

rättsvården.

Lagstiftning i ämnen rörande utsökning och konkurs.

8. Lagstiftning i allmänt förvaltningsrättsliga ämnen ävensom i ämnen

avseende polisväsendet samt allmän ordning och säkerhet såsom ordningsstadgan

för rikets städer, författningar angående offentliga föreställningar,

vapen, explosiva varor och eldfarliga oljor.

Till andra lagutskottet hänvisas i regel:

1. Lagstiftning i arbetsrättsliga ämnen såsom rörande yrkesfara, arbetarskydd,

kollektivavtal och annat arbetsavtal, förenings- och förhandlingsrätt,

arbetsdomstolen, arbetsförmedling, arbetstid och semester; hit hänföres

även lagstiftning rörande kalenderfrågor.

2. Lagstiftning i sociala ämnen såsom rörande folkpensionering och annan

pensionering, barnbidrag, familjebidrag, olycksfalls-, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring,

barna- och ungdomsvård, fattigvård, alkoholistvård, behandling

av lösdrivare, vård av kroppssjuka, sinnessjuka och sinnesslöa,

allmän hälsovård, läkemedel, gifter, sjukhus och läkare.

Lagstiftning i ämnen rörande utbildning och skolgång.

3. Lagstiftning i ämnen avseende rikets försvar och andra liknande ämnen

såsom rörande värnplikt, civilförsvarsplikt, tjänsteplikt, ekonomisk försvarsberedskap,

rekvisition och uttagning; hit hänföres även förfogandelagstiftningen.

4. Lagstiftning i näringsrättsliga ämnen såsom rörande allmän näringsfrihet,

särskilda näringsgrenar, lotterier, kontroll å tillverkning och försäljning

av olika varor, kartellkontroll, priskontroll, illojal konkurrens, monopol

samt införsel och utförsel (med undantag av författningar tillhörande

specialstraffrätten).

5. Lagstiftning i ämnen rörande trafikförhållanden.

6. Lagstiftning rörande utlänningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottens memorial nr 1.

3

Till tredje lagutskottet hänvisas i regel:

1. Lagstiftning i ämnen, som avhandlas i jorda- och byggningabalken

eller i lagar och författningar, som ersätta eller anknyta till stadganden i

dessa balkar, såsom lagstiftning rörande rätt att förvärva fast egendom,

vanhävd, nyttjanderätt till fast egendom, servitut, ägofred, brandväsende,

fiske och jakt; hit hänföres vidare lagstiftning rörande jorddelning, fastighetsbildning,

expropriation, skogar, vägar, naturminnesmärken och fornlämningar,

byggnadsplanering'' och bostadsförsörjning, gruvor, elektriska

anläggningar, ävensom gravrätt.

Lagstiftning i vattenrättsliga ämnen.

2. Lagstiftning rörande kyrklig jord och kyrkofonden.

3. Lagstiftning i ämnen rörande jordbruksförhållanden, djurskydd och

djursjukdomar, växtskydd samt födoämnen.

4. Lagstiftning rörande folkbokföring och mantalsskrivning.

Frågor, som icke uttryckligen förklarats höra till något av utskotten, böra

fördelas allteftersom de äro jämförliga med de frågor, som ovan hänförts

till visst utskotts behandling.

Om i en och samma proposition eller motion eller ock i propositioner eller

motioner, som finnas lämpligen böra handläggas i ett sammanhang, innefattas

ämnen, vilka enligt fördelningsplanen äro att hänvisa till olika utskott,

bör ärendet eller ärendena i sin helhet hänvisas till det utskott, inom

vars område ärendet eller ärendena finnas höra till sin viktigaste del.

I den mån ett lagstiftningsärendes sakliga eller tekniska beskaffenhet

eller ojämnhet i arbetsbörda eller andra särskilda skäl därtill föranleda, må

de delegerade besluta avvika från fördelningsplanen. Ha de delegerade enligt

justerat beslut hänvisat ärende till ett utskott, må överflyttning ej äga

rum i annat fall än då detta utskott gjort framställning därom.

Motion, som väckts i anledning av proposition, tilldelas utan särskilt beslut

av de delegerade det utskott, till vilket propositionen hänvisats.

Detta sitt beslut ha lagutskotten härmed velat för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 25 januari 1950.

DAVID NORMAN.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

Bilaga.

PM

rörande lagfrågornas fördelning mellan riksdagens lagutskott.

1. Lagfrågornas utskottsbehandling.

Efter de vid 1949 års riksdag antagna grundlagsändringarna sker fördelningen

av lagfrågor mellan riksdagens ständiga utskott på följande sätt:

Av utrikesutskottet behandlas dit hänvisade frågor, som angå rikets förhållande

till främmande makter och ej tillhöra annat utskotts behandling.

Vid 1947 års riksdag handlades t. ex. förslagen till lag om särskilda förmåner

för vissa internationella organisationer och till lag om skydd för

Förenta Nationernas emblem och namn av utrikesutskottet.

Konstitutionsutskottet tillkommer att behandla frågor rörande rikets

grundlagar, sekretesslagen, vallagen, stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets

fullgörande och riksdagsstadgan ävensom rörande kommunallagarna

samt lagar och författningar om statsrådets ansvarighet, om

antalet statsdepartement och statsråd utan departement, om kommandomål,

om rikets vapen och flagga, om allmänt kyrkomöte och om allmän folkomröstning

i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts behandling.

Statsutskottet handlägger icke lagstiftningsfrågor i egentlig mening. Avlöningsreglementen

och andra liknande författningar underkastas sålunda

icke någon lagteknisk granskning i statsutskottet i de fall, utskottet har

tillgång till utarbetade förslag.

Statsutskottet har emellertid i viss utsträckning kommit att handlägga

lagstiftningsfrågor på en annan väg, nämligen i samband med behandlingen

av riksdagens revisorers berättelse. Denna skall enligt RO § 72 överlämnas

till vederbörande utskotts granskning. Enligt praxis remitteras berättelsen

till bankoutskottet i vad angår riksdagens verk och i övrigt till statsutskottet.

Till följd härav kom statsutskottet exempelvis vid 1949 års riksdag i sitt

utlåtande nr 143 i anledning av nämnda berättelse att förorda bl. a. en

översyn av lagen den 10 juli 1899 om ersättning av allmänna medel i vissa

fall för skada, som förorsakats av ämbets- och tjänstemän in. fl., samt vidtagande

av åtgärder för avveckling av åborättsinstitutet, vilket bygger på

en förordning den 21 februari 1784. Då i den till 1950 års riksdag avlämnade

berättelsen avhandlas processreformens verkningar, kunna frågor avseende

nya rättegångsbalken väntas bliva handlagda av statsutskottet vid

instundande riksdag. Stundom har statsutskottets behandling av en dylik lagstiftningsfråga

förekommits genom att riksdagen på förslag av lagutskott,

dit exempelvis en motion i samma spörsmål remitterats, redan fattat beslut i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

5

saken, då statsutskottet avgivit utlåtande över revisorernas berättelse; se

t. ex. andra lagutskottets utlåtande nr 37 till 1947 års riksdag (vattenrättsliga

spörsmål) och första lagutskottets utlåtande nr 16 till 1948 års riksdag

(militieombudsmannens verksamhetsområde). I sådant fall har statsutskottet

nöjt sig med att erinra om riksdagens beslut.

Under bevillningsutskottet falla alla frågor beträffande skattelagstiftningen,

däri inräknat lagar och författningar rörande kommunala skatter, ävensom

lagstiftningen rörande alkoholhaltiga varor i övrigt.

Bankoutskottet har att handlägga dit hänvisade ärenden, avseende lagar

och författningar rörande såväl riksbanken som andra bankinrättningar samt

om rikets mynt. Härjämte ankommer på utskottet att handlägga sådana

frågor om det ekonomiska livets eller särskilda näringsgrenars organisation

och förhållanden, vilka ej äro av beskaffenhet att böra av annat utskott

behandlas. Med denna formulering avses att möjliggöra remiss till bankoutskottet

av ärenden rörande socialisering samt lagstiftningsfrågor av speciellt

valutapolitisk natur, t. ex. ärenden avseende priskontroll och begränsning

av bolagsvinster, ävensom näringslagstiftningsfrågor av mera principiell

natur, exempelvis rörande näringsfriheten (SOU 1947:79 s. 60—61).

Lagutskotten skola meddela utlåtande och avgiva förslag i anledning av

de, såsom icke tillhörande annat utskotts behandling, dit hänvisade frågor

beträffande civil-, kriminal- och kyrkolag liksom beträffande andra lagar

och författningar, som stiftas av Konung och riksdag samfällt. Härjämte tillkommer

det lagutskott att granska justitie- och militieombudsmannens

ämbetsförvaltning, vilken uppgift vanligtvis medför lagfrågors upptagande

till behandling.

Enligt riksdagsordningen skall jordbruksutskottet behandla från kamrarna

till utskottet hänvisade jordbruksärenden. Dock torde avsikten vara

att lagstiftningsfrågor, som angå jordbruket, icke skola hänvisas till jordbruksutskottet

utan till lagutskott (SOU 1947: 79 s. 61).

Av de ständiga utskotten är det sålunda allenast jordbruksutskottet, som

kan antagas bliva helt befriat från lagstiftningsfrågor.

Vid bestämmande av lagutskottens arbetsområde begagnar grundlagen en

uteslutningsmetod i så måtto som däri stadgas, att det ankommer på dessa

att behandla sådana lagstiftningsfrågor, som icke tillhöra annat utskotts

behandling. Av det föregående framgår emellertid, att samma metod begagnats

även vid angivande av utrikes- och bankoutskottens verksamhetsfält.

En viss oklarhet har härigenom uppkommit, som får särskild praktisk

betydelse vid avgörande av huru de ekonomiska lagstiftningsfrågorna skola

förberedas, i den mån de icke tillhöra bevillningsutskottet. Riksdagsordningens

föreskrifter synas närmast vara all tolka så, alt kamrarna beträffande de

i RO § 41 nämnda frågorna om näringslivets eller särskilda näringsgrenars

organisation och förhållanden äga frihet att välja mellan remiss till bankoutskottet

och till lagutskott.

I betänkandet med förslag angående riksdagens arbetsformer (SOU 1947:

79) ha de sakkunniga bland motiven för ett överflyttande av vissa lagstift
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottens memorial nr i; bilaga.

ningsfrågor från jordbruksutskottet till lagutskott framhållit, att förstnämnda

utskott, vid vars utseende hänsyn främst tages till utskottets anslagsprövande

och jordbrukspolitiska uppgifter, icke haft samma förutsättningar

att giva dit hänvisade lagärenden den tekniskt sakkunniga granskning som

lagutskott (s. 61). Beträffande åtskilliga grupper av lagärenden kräves uppenbarligen

vid deras behandling i riksdagen såväl speciell insikt på något

särskilt område, vilken är tillfinnandes i annat utskott än lagutskott, som

allmän lagstiftningsteknisk sakkunskap eller erfarenhet. Med hänsyn till

den försvagning i sistnämnda hänseende, som förändringarna i riksdagens

sammansättning under senare år medfört, kan antagas att de av riksdagens

ledamöter, som äga erfarenhet på lagstiftningsområdet, måste tagas i anspråk

för besättande av platserna i konstitutions- och lagutskotten. För att riksdagen

skall kunna i alla avseenden fullgöra sina grundlagsenliga uppgifter

såsom medbeslutande i lagstiftningsfrågor, synes därför önskvärt att dessa

ärendens handläggning såvitt möjligt koncentreras till sistnämnda utskott.

I den män sakkunskap från annat område, som icke är företrädd inom lagutskotten,

prövas erforderlig -säd ett ärendes behandling, bör detta behov tillgodoses

på vis riksdagsordningen förutsett genom att ärendet handlägges av

sammansatt utskott. Blott för den händelse lagstiftningens tekniska utformning

framstår som betydelselös i jämförelse med det sakliga syfte som skall

uppnås, bör i de fall, då remiss av ett lagärende kan grundlagsenligt ske

såväl till lagutskott som till annat utskott, den senare utvägen väljas.

Föreliggande promemorias förslag rörande lagfrågornas fördelning mellan

de tre lagutskotten bygger från ovan angivna utgångspunkter på den förutsättningen

att lagförslag rörande t. ex. näringsfrihet, prisreglering och vinstbegränsning

liksom hittills i allmänhet komma att remitteras till lagutskott,

som, därest så finnes önskvärt, har att inbjuda bankoutskottet till sammansatt

utskott för behandling av det ifrågavarande ärendet. Däremot har

antagits att, i den mån fråga ej är om omedelbar lagstiftning utan allenast

exempelvis om utredning, dylikt ärende ankommer på bankoutskottets handläggning.

Vidare har förutsatts att hittills rådande praxis, att lagutskotten icke inbjuda

varandra till sammansatt utskott, kommer att upprätthållas.

2. Gällande bestämmelser.

Enligt RO § 42 mom. 3 i dess äldre lydelse hade lagutskotten att å gemensamma

sammanträden sig emellan fördela de till dem hörande ärendena.

Enligt praxis beslöto utskotten vid det första gemensamma sammanträdet

varje riksdag »allmänna grundsatser för ärendenas fördelning mellan

lagutskotten». Sedan 1935 års riksdag ha dessa grundsatser varje år

haft följande oförändrade lydelse:

»Till första lagutskottet hänvisas i regel:

1. Granskning av riksdagens ombudsmäns ämbetsförvaltning.

2. Lagstiftning i privaträttsliga ämnen, som avhandlas i 1734 års lags giftermåls-.

ärvda-, jorda- och handelsbalkar eller i lagar, som ersatt eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga. 7

anknyta till deras stadganden; dock beträffande jordabalken med undantag

av lagstiftning angående arrende, hyra och social jordlagstiftning såsom

s. k. norrlandslagstiftning, expropriationslagstiftning in. m.; hit hänföras

även den allmänna bolags- och föreningsrätten, försäkringsrätten med

undantag av lagstiftning rörande socialförsäkring, sjörätten, växel- och

checkrätten ävensom lagstiftning rörande firma och prokura, patent, varumärke,

näringsfrihet och konkurrensskydd samt litterär och konstnärlig

äganderätt.

3. Lagstiftning, som avhandlas i allmänna strafflagen med tillhörande

författningar — dock ej frågor, som äga nära samband med frågor om social

omvårdnad, såsom ungdomsvård och dylikt — eller i militära eller prästerliga

strafflagen.

4. Lagstiftning i ämne rörande allmänna rättegångs- och utsökningsväsendet

eller konkursrätten.

5. Lagstiftning i konstitutionella och kyrkorättsliga ämnen, som höra till

lagutskottets behandling.

Till andra lagutskottet hänvisas i regel:

1. Lagstiftning rörande jorddelning och vattenrätt ävensom arrende, hyra

och social jordlagstiftning, såsom s. k. norrlandslagstiftning, expropriationslagstiftning

m. in.

2. Arbetslagstiftning såsom lagstiftning om skydd mot yrkesfara, om

arbetsavtal, arbetstvister, arbetstid o. s. v.

3. Lagstiftning rörande socialförsäkring.

4. Lagstiftning rörande social omvårdnad, såsom ungdomsvård och dylikt.

5. Lagstiftning rörande utländsk mans personliga rättsställning.

Frågor, som icke uttryckligen förklarats höra till ettdera av utskotten,

böra fördelas allteftersom de äro jämförliga med de frågor, som här förut

hänförts till det ena eller andra utskottets behandling. Härvid bör hänsyn

även tagas till tidigare praxis.

Om i en och samma proposition eller motion eller ock i propositioner

eller motioner, som finnas lämpligen böra i ett sammanhang handläggas,

innefattas ämnen, som enligt förestående fördelningsplan äro att hänvisa

till olika utskott, bör ärendet eller ärendena i sin helhet hänvisas till det

utskott, inom vars arbetsområde ärendet eller ärendena finnas till sin viktigaste

del höra.

I den mån ett lagstiftningsärendes sakliga eller tekniska beskaffenhet

eller ojämnhet i arbetsbörda eller andra särskilda skäl därtill föranleda

företages avvikelse från fördclningsplanen. Har enligt justerat beslut vid utskottens

gemensamma sammanträde ärende hänvisats till det ena utskottet,

må dock överflyttning ej äga rum i annat fall än då detta utskott därom

gjort framställning.»

Härjämte pläga utskotten besluta, att det lagutskott, som fått till sig

överlämnad en proposition, även skall utan särskilt beslut av lagutskotten

behandla de motioner, som väckts i anledning av propositionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

Stadgandet i RO § 42 mom. 3 i nuvarande lydelse innehåller allenast en

föreskrift av innehåll att fördelningen mellan lagutskotten av de till dem

hörande ärenden verkställes på sätt riksdagen bestämmer. Stadgandena

härom ha intagits i § 20 riksdagsstadgan, som lyder:

»Till lagutskotts behandling hörande ärenden skola mellan lagutskotten

fördelas vid särskilda sammanträden med deputerade för dem. Deputerade

äro för varje utskott ordföranden, vice ordföranden och två för hela riksdagen

utsedda ledamöter. Sammanträde hålles så ofta det för fördelning

av inkomna ärenden finnes erforderligt. Utskotten äga å gemensamma sammanträden

fastställa allmänna grunder för ärendenas fördelning mellan

utskotten att gälla till dess utskotten annorledes besluta.»

3. Historik.

Ovan återgivna »allmänna grundsatser för ärendenas fördelning mellan

lagutskotten» antogos vid 1934 års riksdag och ersatte de då sedan 1919

års riksdag gällande. Vid gemensamt sammanträde med lagutskotten den

1 februari 1934 framställde andra lagutskottets dåvarande ordförande K. G.

Westman yrkande om att en delegation måtte tillsättas för granskning

av de då tillämpade fördelningsgrundsatserna. Först den 4 maj 1934 tillsattes

denna delegation bestående av två ledamöter från vartdera utskottet

(herrar Åkerman och Linnér från första lagutskottet samt K. G. Westman

och Magnusson i Skövde från andra lagutskottet). På förslag av de

delegerade antogos därefter vid ett följande sammanträde med utskotten

den 5 juni 1934 de nu tillämpade grundsatserna för fördelningen. Inom

delegationen hade rått delade meningar huruvida granskningen av militieombudsmannens

ämbetsberättelse borde överflyttas till andra lagutskottet.

Denna fråga diskuterades vid utskottens gemensamma sammanträde den 5

juni 1934. En omfördelning skulle emellertid kräva grundlagsändring. Utskotten

beslöto i frågan låta vid de under diskussionen gjorda uttalandena

bero.

I betänkande angående JK:s, JO:s och MO:s allmänna ämbetsställning

in. m. (SOU 1939: 7) uttalade de sakkunniga, att en uppdelning av uppgiften

att granska ombudsmännens ämbetsberättelse, så att ena lagutskottet

finge granska den ene ombudsmannens verksamhet och det andra den

andres, kunde någon gång tänkas önskvärd för vinnande av arbetsutjämning

mellan lagutskotten. För undanröjande av de hinder mot en sådan

uppdelning, som RO § 42 mom. 2 i dåvarande avfattning erbjöd, föreslogo de

sakkunniga viss ändring i sagda paragraf. Denna ändring förelädes sedermera

i proposition riksdagen och antogs definitivt vid 1941 års riksdag.

Frågan om en omfördelning av ärendena mellan utskotten aktualiserades

vid 1939 års riksdag. Vid utskottens första gemensamma sammanträde den

19 januari 1939 uppdrogs åt utskottens sekreterare att undersöka huruvida

och i vad mån jämkningar i reglerna rörande fördelningen av de till lagutskott

hänvisade ärendena kunde vara påkallade. Något resultat av den
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottens memorial nr i; bilaga. 9

na undersökning finnes emellertid icke redovisat i utskottens gemensamma

protokoll.

Under de 15 riksdagar de nuvarande grundsatserna tillämpats ha, såvitt

framgår av protokollen, endast vid fem tillfällen vid utskottens gemensamma

sammanträden delade meningar kommit till uttryck rörande fördelning

av till lagutskott hänvisat ärende. Vid 1939 års riksdag gällde meningsskiljaktigheter

na den vid denna riksdag aktuella krislagstiftningen

(luftskyddslag, förfogandelag, maximiprislag in. in.), vilka ärenden då tilldelades

första lagutskottet, ehuru de senare överförts till andra lagutskottet.

Vid 1945 års riksdag beslöts med 17 röster mot 12 att hänvisa motionen

rörande försäkringsväsendets socialisering till första lagutskottet.

Vid 1947 års riksdag voro tre frågor tvistiga. Byggnadslagförslaget hänvisades

med 18 röster mot 11 till första lagutskottet och frågan om automatiskt

brandalarm i pensionat med 16 röster mot 12 till samma utskott, medan

frågan om administrativa frihetsberövanden tilldelades andra lagutskottet.

I det övervägande antalet fall ha, då tveksamhet rått, frågorna i realiteten

avgjorts under hand vid överläggningar mellan utskottens presidier

före utskottens gemensamma sammanträden. Därvid ha ofta arbetsbördesynpunkter

spelat en avgörande roll, så att det utskott, som för tillfället

varit minst arbetsbelastat, tilldelats ett ärende, som enligt fördelningsgrundsatserna

eller rådande praxis rätteligen bort överlämnas till det

andra. I vissa hänseenden torde även praxis ha utvecklats vid sidan av

grundsatserna, t. ex. då sinnessjukvårdsfrågor i viss utsträckning handlagts

av första lagutskottet.

4. Statistisk undersökning rörande ärenden av beskaffenhet att böra hänvisas

till lagutskott.

Föi‘ de fyra riksdagar, som efter andra världskrigets slut hittills avhållits,

ha genomgåtts utskottsutlåtandena rörande sådana ärenden, vilka om riksdagsordningens

nuvarande regler då gällt med hittillsvarande praxis kunde

antagas ha blivit hänvisade till lagutskott. Anteckningar ha därvid gjorts

rörande dels antalet propositioner och självständiga motioner, dels antalet

utlåtanden, dels ock utlåtandenas sidantal.

Med ledning av det material som därvid framkommit har uppgjorts den

tabell, som finnes fogad vid denna promemoria. I tabellen ha icke inedtagits

sådan lagstiftningsfrågor, som behandlats av särskilt utskott. Frågor

av sådan omfattning kunna antagas även framdeles bliva handlagda utom

ramen för den vanliga utskottsorganisationen.

5. Förslag till nya grunder för ärendenas fördelning mellan lagutskotten.

I betänkande med förslag angående riksdagens arbetsformer (SOU 1947:

79 s. 62) uttalas, att om ett tredje lagutskott inrättades, ärendena borde i

huvudsak fördelas på följande sätt. Till första lagutskottet skulle remitte
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

ras frågor rörande civil-, straff-, process- och kyrkolag, till andra lagutskottet

arbets- och sociallagstiftningsfrågor och till tredje lagutskottet i första

hand frågor rörande fastighetsbildning, expropriation, skog, vatten, vägar,

jakt, fiske och gruvor. Övriga frågor finge efter graden av samhörighet med

dessa huvudgrupper och under hänsynstagande till de olika lagutskottens

arbetsbörda fördelas mellan dessa utskott.

Därest den av de sakkunniga sålunda föreslagna fördelningen hade tilllämpats

under åren 1946—1949, skulle, såsom kan utläsas av bifogade

tabell, arbetsbördans fördelning mellan de tre lagutskotten blivit tämligen

ojämn. Första lagutskottet skulle under de fyra åren ha avgivit 193 utlåtanden

om 2 381 sidor, andra lagutskottet 144 utlåtanden om 1 530 sidor

och tredje lagutskottet 124 utlåtanden om 1 404 sidor. Därvid ha utlåtandena

i sådana allmänt förvaltningsrättsliga och näringsrättsliga ärenden,

rörande vilkas fördelning de sakkunniga icke givit någon närmare anvisning,

uppdelats i huvudsaklig överensstämmelse med gällande grundsatser

och de principer, som för närvarande tillämpas i praxis. Första lagutskottet

skulle sålunda komma att tyngas av en ganska avsevärd merbelastning i

förhållande till de båda övriga utskotten, om de sakkunnigas förslag följdes

oförändrat.

Olika möjligheter att åstadkomma en likformigare fördelning av arbetsbördan

kunna tänkas. Om man vill sammanhålla vissa centralare lagstiftningsfrågor

hos första lagutskottet, kan emellertid från detta avlastas endast

ett mindre antal grupper av ärenden. Av någon betydenhet äro bland

de grupper, som därvid kunna komma i fråga, endast de kyrkorättsliga och

de näringsrättsliga spörsmålen. Kyrkoruttsurendena avse i viss utsträckning

förvaltningen av de kyrkliga jordarna och höra då naturligt samman

med tredje lagutskottets verksamhetsområde. I övrigt ha kyrkoärendena

under senare år i betydande omfattning avsett handläggning av lönespörsmål,

beträffande vilka samtliga lagutskott torde ha ungefär samma kompetens.

Oaktat vissa kyrkorättsliga ämnen, t. ex. rörande trosfrihet,

stå första lagutskottets verksamhetsfält ganska nära, torde allvarligare

olägenhet icke möta att överflytta den kyrkorättsliga lagstiftningen

till tredje lagutskottet. Under sådana omständigheter synas ärenden om

folkbokföring och mantalsskrivning också böra tilldelas tredje lagutskottet.

Icke minst genom att en stor del av krislagstiftningen under senare år

handlagts av andra lagutskottet har detta redan vunnit förtrogenhet med

näringsrättsliga spörsmål. Det får antagas vara till gagn för frågornas behandling,

om samtliga dessa ärenden — även i den del sådan lagstiftning

hittills handlagts av första lagutskottet — sammanfördes till andra lagutskottet.

Någon anledning synes icke föreligga att flytta trafiklagstiftningen

från andra lagutskottet, där den under senare år handlagts.

Hos första lagutskottet skulle av den förvaltningsrättsliga lagstiftningen

endast kvarstanna sådana ärenden, som angå det administrativa förfarandet

i allmänhet — dessa frågor stå processrätten nära — samt frågor angå
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

11

ende allmän ordning och säkerhet (ärenden avseende ordningsstadgan för

rikets städer, inkluderande frågor om församlingsfrihet o. d., polislagstiftning,

författningar rörande vapen in. m.).

Vad angår granskningen av riksdagens ombudsmäns verksamhet, torde

knappast föreligga tillräckliga skäl att uppdela detta arbete mellan utskotten.

Vid granskningen av justitieombudsmannens verksamhet komma vanligen

upp spörsmål av processrättslig, straffrättslig eller allmänt förvaltningsrättslig

innebörd. Dessa ämnen skola även eljest handläggas av första

lagutskottet. Vid granskningen av militieombudsmannens verksamhet aktualiseras

som regel framför allt straffrättsliga spörsmål samt frågor, som

sammanhänga med den militära rättegångslagen, ämnen vilka alla tillhöra

första lagutskottets område, medan däremot den till andra lagutskottet

hörande försvarslagstiftningen mera sällan beröres. Enligt praxis företages

granskningen redan i början av riksdagen, innan det övriga utskottsarbetet

i avbidan på motionstidens utgång kommit i gång. Någon större

betydelse ur arbetsbördesynpunkt skulle därför ett överflyttande knappast

få.

Om de ovan angivna principerna vid ärendenas fördelning följas, skulle

arbetsbördan med de under riksdagarna 1946—1949 förekommande lagfrågorna

blivit följande:

Första lagutskottet

Antal

Sid-

uti.

antal

Familjerätt.........

Privaträtt (allmänna

frågor, frågor röran- de lös egendom, de

juridiska personer-

12

189

na m. m..........

Internationell privat-

37

549

rätt..............

1

3

Straffrätt ...........

23

446

Processrätt..........

31

295

Konstitutionell rätt..

Allmän förvaltnings- rätt jämte författ- ningar rörande all-

20

224

män ordning m. m.

15

162

Granskningen av JO

139

1868

och MO..........

8

38

Summa

147

1 906

Per år..............

37

476

Andra lagutskottet

Tredje lagutskottet

Antal

Sid-

Antal

Sid-

uti.

antal

uti.

antal

Arbetsrätt......

37

443

Fastighetsrätt ...

85

1062

Socialrätt.......

84

868

8

106

Utlänningslag-

Jordbrukslagstift-

stiftning......

2

27

17

113

Försvarslagstift-

K5''rkorätt med

ning..........

21

194

kalenderfrågor

27

284

Näringslagstift-

Brandlagstiftning

7

74

ning..........

27

229

Trafiklagstiftning

7

49

178

1808

144

1639

178

4 808

144

1639

44

452

36

410

Såsom framgår av den bifogade tabellen växlar antalet ärenden inom de

olika ämnesgrupperna avsevärt från en riksdag till en annan. Även framdeles

synes därför den hittills gällande regeln om möjlighet att frångå för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

delningsgrundsatserna för att utjämna arbetsbördan mellan utskotten eller

för uppnående av annat liknande syfte böra utnyttjas så snart så prövas

ändamålsenligt.

Om de ovan återgivna principerna vinna anslutning, skulle dessa kunna

utformas på följande sätt:

Allmänna grunder för ärendenas fördelning mellan lagutskotten.

Till första lagutskottet hänvisas i regel:

1. Granskningen av riksdagens ombudsmäns ämbetsförvaltning.

2. Följ dförfattningar till grundlagarna samt övrig lagstiftning i konstitutionella

ämnen; hit hänföres även medborgarskapslagstiftningen.

3. Lagstiftning i ämnen, som avhandlas i giftermåls-, föräldra- eller ärvdabalken

eller i lagar och författningar, som ersätta eller anknyta till stadganden

i dessa balkar; hit hänföres även namnrätten.

Lagstiftning i ämnen som avhandlas i handelsbalken eller i lagar och författningar,

som ersätta eller anknyta till stadganden i denna balk, såsom

lagstiftning rörande avtal, köp och byte av lös egendom, skuldebrev samt

kommission, handelsagentur och handelsresande; hit hänföras vidare försäkringsrätten

(med undantag av lagstiftning rörande socialförsäkring),

lagstiftning rörande juridiska personer och rörande bokföring, sjö- och

lufträtt, växel- och checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt (lagstiftning

rörande firma, prokura, patent, varumärke samt litterär och konstnärlig

äganderätt) ävensom lagstiftning i andra privaträttsliga ämnen av allmän

natur (med undantag av arbetsrätten).

4. Lagstiftning i internationellt privaträttsliga ämnen.

5. Lagstiftning i ämnen, som avhandlas i allmänna strafflagen samt i lagar

och författningar tillhörande speoialstraffrätten; hit hänföres även lagstiftning

rörande åtalseftergift, straffverkställighet samt avbrytande av havandeskap,

sterilisering och kastrering.

6. Lagstiftning i ämnen, som avhandlas i rättegångsbalken med tillhörande

författningar; hit hänföres även lagstiftning rörande den militära

rättsvården.

Lagstiftning i ämnen rörande utsökning och konkurs.

7. Lagstiftning i allmänt förvaltningsrättsliga ämnen ävensom i ämnen

avseende polisväsendet samt allmän ordning och säkerhet såsom ordningsstadgan

för rikets städer, författningar angående offentliga föreställningar,

vapen, explosiva varor och eldfarliga oljor.

Till andra lagutskottet hänvisas i regel:

1. Lagstiftning i arbetsrättsliga ämnen såsom rörande yrkesfara, arbetarskydd,

kollektivavtal och annat arbetsavtal, förenings- och förhandlingsrätt,

arbetsdomstolen, arbetsförmedling, arbetstid och semester.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

13

2. Lagstiftning i sociala ämnen såsom rörande folkpensionering och annan

pensionering, barnbidrag, familjebidrag, olycksfalls-, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring,

barna- och ungdomsvård, fattigvård, alkoholistvård, behandling

av lösdrivare, vård av kroppssjuka, sinnessjuka och sinnesslöa, allmän

hälsovård, läkemedel, gifter, sjukhus och läkare.

Lagstiftning i ämnen rörande utbildning och skolgång.

3. Lagstiftning i ämnen avseende rikets försvar och andra liknande ämnen

såsom rörande värnplikt, civilförsvarsplikt, tjänsteplikt, ekonomisk försvarsberedskap,

rekvisition och uttagning; hit hänföres även förfogandelagstiftningen.

4. Lagstiftning i näringsrättsliga ämnen såsom rörande allmän näringsfrihet,

särskilda näringsgrenar, lotterier, kontroll å tillverkning och försäljning

av olika varor, kartellkontroll, priskontroll, illojal konkurrens, monopol

samt införsel och utförsel (med undantag av författningar tillhörande

specialstraffrätten).

5. Lagstiftning i ämnen rörande trafikförhållanden.

6. Lagstiftning rörande utlänningar.

Till tredje lagutskottet hänvisas i regel:

1. Lagstiftning i ämnen, som avhandlas i jorda- och byggningabalken

eller i lagar och författningar, som ersätta eller anknyta till stadganden i

dessa balkar, såsom lagstiftning rörande rätt att förvärva fast egendom, vanhävd,

nyttjanderätt till fast egendom, servitut, ägofred, brandväsende, fiske

och jakt; hit hänföres vidare lagstiftning rörande jorddelning, fastighetsbildning,

expropriation, skogar, vägar, naturminnesmärken och fornlämningar,

byggnadsplanering och bostadsförsörjning, gruvor, elektriska anläggningar,

ävensom gravrätt.

Lagstiftning i vattenrättsliga ämnen.

2. Lagstiftning i ämnen rörande jordbruksförhållanden, djurskydd och

djursjukdomar, växtskydd samt födoämnen.

3. Lagstiftning i kyrkorättsliga ämnen; hit hänföras även kalenderfrågor.

4. Lagstiftning rörande folkbokföring och mantalsskrivning.

Frågor, som icke uttryckligen förklarats höra till något av utskotten, böra

fördelas allteftersom de äro jämförliga med de frågor, som ovan hänförts

till visst utskotts behandling.

Om i eu och samma proposition eller motion eller ock i propositioner eller

motioner, som finnas lämpligen böra handläggas i ett sammanhang, innefattas

ämnen, vilka enligt fördelningsplanen äro att hänvisa till olika utskott,

bör ärendet eller ärendena i sin helhet hänvisas till det utskott, inom

vars område ärendet eller ärendena finnas höra till sin viktigaste del.

I den mån ett lagstiftningsärendes sakliga eller tekniska beskaffenhet eller

ojämnhet i arbetsbörda eller andra särskilda skäl därtill föranleda, må

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

de delegerade besluta avvika från fördelningsplanen. Ha de delegerade

enligt justerat beslut hänvisat ärende till ett utskott, må överflyttning ej

äga rum i annat fall än då detta utskott gjort framställning därom.

Motion, som väckts i anledning av proposition, tilldelas utan särskilt beslut

av de delegerade det utskott, till vilket propositionen hänvisats.

Stockholm den 6 januari 1950.

Gustaf Petrén.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

Familjerätt:

Giftermålsbalken, ärvdabalken och föräldrabalken med tillhörande

författningar (även namnrätt)................

Fastighetsrätt:..........................

Lagfarts- och inteckningsförordningama............

Jorddelning och fastighetsbildning...............

Kronojordsförvaltn., nationalparker, renbeteslag, allmänningsskogar

Nyttjanderätt till fast egendom (arrende och hyra).......

Expropriationslagstiftning...................

Annan social jordlagstiftn. (ensittarlag, vanhävd, jordförvärvslag)

Ägofredslagstiftning.....................

Servitut..........................

Gruvrätt.........................

Väglagstiftning........................

Skogslagstiftning (avverkningsskyldighet, flottning, virkesmätning) ,

Jakt- och fiskelagstiftning...................

Byggnads- och bostadslagstiftning...............

Lagar rörande elektricitets- och radioanläggningar........

Vattenrätt............................

Privaträtt:............................

Handelsbalken med tillhörande lagar (avtalslagen, köplagen, lös
öreköpsförordningen,

kommissionslagen)............

Aktiebolags- och föreningsrätt.................

Försäkringsrätt........................

Växel- och checkrätt.....................

Sjörätt ............................

Immaterialrätt (patent, uppfinningar, litterär äganderätt) . . . .

Skadeståndsfrågor.......................

Allmänt privaträttsliga frågor (vittne vid vissa rättshandlingar,

dödande av förkommen handling)..............

Internationell privaträtt......................

Straffrätt:............................

Strafflagen med tillhörande författningar............

Straffverkställighetsfrågor...................

Abort- och kastreringslagarna.................

Specialstraffrätt........................

Processrätt:...........................

Rättegångsbalken med tillhörande författningar.........

Militära rättegångslagen....................

Åtalseftergift.........................

Tingshusbyggnadsskyldighet...............• . .

Utsökningslagen........................

Konkurslagen.........................

Konstitutionell rätt:.......................

Lagstiftning rörande HD, RR och lagrådet samt JO och MO . .

Borgmästarval........................

Följdlagar till TO.......................

Partifinansieringen......................

Medborgarrätt........................

1946

Antal ären- den väckta

genom

Ut-

låtandenas

mo-

tion

prop

antal

sid-

antal

i

1

2

15

u

16

26

278

i

—

1

3

2

1

3

18

1

3

4

27

—

2

2

41

—

1

1

14

1

2

3

36

—

1

1

18

3

_

2

22

—

2

2

59

2

—

2

10

1

2

3

16

—

2

2

14

1

3

4

49

3

13

16

161

2

2

4

61

—

2

2

23

—

2

2

11

—

4

4

30 1

1

1

2

19

—

2

2

17

5

å

91

—

1

1

3

—

1

1

36

—

1

1

37

—

2

2

15

1

5

7

103

1

3

5

89

—

1

1

11

—

1

1

3

1

3

4

44

—

2

2

29

_

1

1

7

1

—

1

8

—

—

—

—

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga,

17

1947

1948

1949

jj Summa 1946—

-1949

Antal ären- den väckta

genom

Ut-

låtandenas

,Antal ären- jden väckta

genom

Ut-

låtandenas

lAntal ären

den väckta

j genom

Ut-

låtandenas

Antal ären

jden väckta

genom

;| ut-

| låtandenas

mo-

tion

prop

anta

sid-

arita

mo-

i tion

| Prop

anta

sid- an ta

mo-

tion

prop

anta

sid-

antal

j mo- j tion

t prop

anta

! sid- | antal

4

1

5

48

1

1

17

4

i

4

109

|

9

4

12

189

10

14

24

387

11

lo

25

226

5

5

10

171

37

50

85

1062

—

—

—

—

—

1

1

2

2

—

2

14

3

1

4

19

j —

1

1

91

2

2

3

30

—

—

—

—

4

4

7

139

—

2

2

9

1

—

1

6

1

—

i

1

3

5

8

43

4

1

5

! 52

—

3

3

35

1

1

2

24

5

7

12

152

2

1

3

1 20

—

—

—

—

1

1

100

2

3

5

134

1

—

1

5

—

1

1

22

—

—

—

—

2

3

5

63

1 ~

—

—

—

1

—

1

10

—

—

—

—

1

—

1

10

'' —

—

—

—

—

2

2

11

—

—

—

3

3

29

! ~

1

1

6

—

—

—

—

—

1

1

5

1 -

2

2

11

i

2

3

17

5

—

5

15

—

—

—

—

9

2

10

54

—

2

2

28

—

2

2

72

—

1

1

16

7

7

175

2

—

2

7

1

1

2

5

1

—

1

1

6

1

7

23

—

4

4

152

1

3

4

18

—

1

1

10

2

10

12

196

i —

—

2

2

14

i 2

2

32

—

1

1

22

1

—

1

3

4

4

8

106 |

2

5

7

60

2

O

8

267

3

3

6

61

10

26

37

349

; —

1

1

15

2

3

5

76

| —

1

1

16

i

3

5

76

1

1

2

30

2

7

10

145

i

2

O

14

i

2

3

191

—

—

—

__

2

4

6

205 1

i

1

2

15

_

—

—

I

2

2

15

1

2

7

2

8

11

60

—

_

-

—

-

2

—

2

16

3

1

4

35

i

2

2

17

1

1

3

—

—

—

—

—

—

—

_ I

—

1

1

3

; 3

4

7

48

2

4

6

187

5

3

5

120:

10

16

23

446

2

1

o

O

18 1

—

2

2

126

—

1

1

21 !

2

5

7

168

i

1

2

25

1

1

2

46 1

3

1

2 1

47 !

5

4

7

154

—

—

—

1

—

1

11 1

—

—

—

— I

i

1

2

48

•>

2

5 |

—

1

1

4 !

2

1

2 |

52:

2

6

7 I

76

i

9

10

30

6

4 j

9

89 |

1

3

5

53

9

21

31

295

i

6

7

36 ;

4

2 j

6

34 j

1 j

1

2

21

7

12

20

180

: —

—

—

—

1

1

44

- i

2

3 !

32

—

3

4

76

—

1

1

4

— j

—

—

— :

—

—

—

—

1

1

4

j —

1

1

8

2

1

9

—;

—

—

—

2

1

1

3

2

1

3

17

11

7

—

1

1

O

rJ

—

1

1

2

—

—

- 1

—

—

i

1

2

15

1

2

3

10

6 :

7

11

155

9

13

20

224

-1

1

i

8

—

2

2

7

2

3

5

64

8

10

108

—

1

1

i

9

—

1

1

9

3

3

41

—

4

4

48

__ 1

— 1

—

—

—

—

—

—

3

—

1

23

4

—

2

31

i

....

11

7 ''I

1

—

1

O ''

1

—!

1

18

3

—

3

28

2 Biluuxg till riksdagens protokoll 1950. 9 sand. 4 and. Nr I.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

1946

Antal ären-j

den väckta]

genom

Ut- låtandenas ]

mo-

tion

prop.

antal

sid- j

antal ]

Kyrkorätt:...........................

o

4

9

45

Kyrkolagen med tillhörande förf., t.ex. domkapitelslagen, lagstiftning

om kyrkofonden och kyrkliga lönefrågor (präster och kyrkomusiker)

5

4

9

45

Kalenderfrågor........................

_ 1

—

—

—

Förvaltningsrätt:.........................

4

3

7

71

Förvaltningsförfarandet i allmänhet..............

—

1

1

12

Ordningsstadgan för rikets städer samt frågor om församlingsfrihet

1

—

1

6

Polislagstiftning........................

1

1

2

17

Brandväsende.........................

1

—

1

15 1

Vapen och explosiva varor..................

—

-_

—

—

Trafikförfattningar......................

1

1

2

21

Näringsrätt:............................

—

5

0

38

Näringsfrihetsförordn., författn. ang. lotteri, preventivmedelshandel,

pantlåneri och skrothandel m. m................

_

1

1

2

Kvalitets- och kartellkontroll (konkurrensbegränsning, krigsmateriel-

kontroll)..........................

—

1

1

24 j

Annan kontrollagstiftning (clearing och tyskmedellagstiftn.)....

2

2

9

Priskontroll..........................

—

i

1

3 i

Försvarslagstiftning:.......................

1

6

7

36

Rekvisitions- och förfogandelagstiftning (uttagningsförordning) samt

ransoneringsförfattningar (elkraftransonering).........

Författningar ang. värnplikt, tjänsteplikt, civilförsvar, ekonomisk

1

4

5

21 i

försvarsberedskap......................

—

2

2

15 I

Jordbrukslagsliftning:.......................

4

6

37 !

Djurskyddsförfattningar....................

Lagstiftning ang. köttbesiktning, galtbesiktning, häst- och kreaturs-

1

1

2 1

handeln..........................

2

1

3

13

Veterinärförfattningar.....................

2

1

2

22

Växtskydd..........................

—

—

—

Utlänningslagstiftning......................

1

1

1

11

Arbetsrätt:...........................

4

2

5

53

Arbetsavtal, arbetsdomstolen, arbetsförmedling, förhandlingsrätt .

, 1

—

i

3

Yrkesfarelagstiftning (yrkessjukdomar, arbetarskydd m. m.) ....

—

i

i

3

Välfärdsanordningar för sjömän................

! —

—

—

—

Arbetstidslagstiftning.....................

2

—

i

6

Semesterlagstiftning......................

1

i

2

41

Socialrätt: ............................

6

13

18

355

Folkpensionering och andra pensionsfrågor...........

1

2

3

29

Barnbidragsförfattningar....................

Socialförsäkring (olycksfalls-, sjuk-, arbetslöshets-, krigsrisk- m. fl.

1

1

1

8

försäkringar)........................

i 2

5

7

69

Militärersättningsförordning..................

—

1

1

35

Familjebidragsförordning....................

—

1

1

38

Mödrahjälp, moderskapspenning in. m..............

i

—

1 —

Barnavård, fattigvård och annan socialvård...........

1

1

1 13

Alkoholistlagstiftning.....................

1 1

—

1

16

Sjukvårdslagstiftning (könssjuka, sinnessjuka, sinnesslöa).....

1

1

2

; 24

Sjukhuslagstiftn. (äv.författn. rörande läkare, sjukskötersk., barnmorsk.)

| —

1

1

1 23

s. 19 Kontrollera mot PDF

Lagutskottens memorial nr 1; bilaga.

19

1947

1948

1949

Summa 1946 —

1949

Antal ären- den väckta

genom

Ut-

låtandenas

Antal ären- den väckta

genom

Ut-

låtandenas

Antal ären- den väckta

genom

Ut-

låtandenas

Antal ären- den väckta

genom

Ut-

låtandenas

mo-

tion

prop.

antal

sid-

antal

mo-

tion

prop.

antal

sid-

antal

mo-

tion

prop.

antal

sid-

antal

mo-

tion

prop.

antal

sid-

antal

—

7

7

48

i

4

5

35

1

4

6

156

7

19

27

281

_

7

7

GO

—

4

4

31

1

4

6

156

6

19

26

280

_

—

—

i

—

1

4

—

—

—

—

1

—

1

4

6

—

6

48

9

3

12

79

1

3

4

ST

20

9

29

285

1

—

1

11

1

1

2

16

—

—

—

—

2

2

4

39

1

—

1

3

1

—

1

4

—

—

—

—

3

—

3

13

—

—

—

—

1

1

2

13

—

i

1

til

2

3

5

32

2

—

2

24

3

—

O

22

1

—

1

13

7

—

7

74

1

—

1

6

—

—

—

—

2

2

72

1

2

3

78

1

—

1

4

3

1

4

24

—

—

—

—

5

2

7

49

4

6

9

81

—

4

4

21

1

8

9

89

5

23

27

229

2

1

3

13

—

1

1

2

—

4

4

63

2

7

9

80

1

—

1

8

_

_

_

_

1

1

2

17

2

2

4

49

—

4

4

17

—

2

2

5

—

2

2

0

! —

10

10

36

1

1

1

43

—

1

1

14

—

1

i

4

i

4

4

64

1

5

6

40

—

5

5

65

—

3

3

Öl

2

19

21

192

1

2

3

9

—

2

2

7

—

2

2

24

2

10

12

61

! —

3

3

31

—

3

3

58

—

i

1

27

—

9

9

131

i

2

3

34

2

3

5

21

3

3

21

10

8

17

113

1

1

2

i

—

1

5

—

1

1

7

i

-

1

6

4

2

6

31

—

2

2

29

1

2

3

9

2

—

2

15

5

5

9

75

—

—

—

—

1

—

1

5

_

—

_

1

—

i

5

i

1

1

16

—

—

—

-

—

—

—

2

2

2

27

i

6

10

116

12

9

IT

215

o

3

5

59

22

20

37

413

1 —

2

2

39

2

1

2

8

—

—

3

O

O

5

50

—

2

2

14

t)

4

6

84

1

3

4

26

3

10

13

127

—

—

—

—

—

1

1

21

—

—

1

1

21

i

2

3

45

—

3

O

66

1

1

33

4

5

8

150

o

—

3

18

8

—

5

36

—

—

—

_

12

1

10

95

10

14

24

266

11

12

23

156

10

10

19

191

37

49

84

868

5

3

8

87

4

2

6

40

6

1

4

34

16

8

21

190

—

2

2

81

3

—

3

18

i

—

1

5

&

3

7

112

—

4

4

21

—

5

5

46

2

4

6

46

4

18

22

182

1

—

1

3

—

3

3

10

—

—

—

—

i

4

5

48

—

1

1

13

2

2

51

2

ii

2

2

11

—

3

3

18

i

i

2

11

—

1

1

2

i

6

7

44

1

—

1

5

2

_

2

21

2

2

23

—

i

1

7

-

1

3

69

3

3

8

123

1

1

2

15

3

—

3

24

1

1

24

5

3

8

86

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.