Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 19W

1950-05-10 · 29 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1950:1, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 19W

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande ni 1.

1

Nr 1.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni

19W (nr U31) om folkpensionering, m. m., dels ock

i ämnet väckta motioner.

Genom en den 17 februari 1950 dagtecknad proposition, nr 109, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering;
2)

lag angående ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 531) om bidrag till

änkor och änklingar med barn; samt

3) lag angående ändring i lagen den 30 juni 1947 (nr 398) om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen;

dels ock för budgetåret 1950/51 under femte huvudtiteln anvisa

1) till Indextillägg å folkpensioner ett förslagsanslag av 33 250 000 kronor;

samt

2) till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar ett förslagsanslag

av 2 150 000 kronor.

I anledning av propositionen ha inom riksdagen väckts fyra motioner,

nämligen

inom första kammaren

nr 420 av herr Andersson, Elon, m. fl. och

nr 429 av herr Persson, Helmer, m. fl. samt

inom andra kammaren

nr 506 av herr Senander m. fl. och

nr 507 av herr Ohlin m. fl.

I motionerna 1:420 och 11:507, vilka äro likalydande, har hemställts,

»att riksdagen — med förklaring att Kungl. Maj:ts proposition nr 109 icke

kunnat oförändrad bifallas — ville i följande hänseenden fatta andra beslut

än Kungl. Maj:t i nämnda proposition föreslagit:

a) pensionspristalet fastställes kvartalsvis av Kungl. Maj:t;

b) indexförhöjningen utgår med 3 resp. 4 resp. 5 kronor per månad i

stället för propositionens 30 resp. 40 resp. 50 kronor per år;

j_Bihang till riksdagens protokoll 1990. G samt. 2 avd. Nr i.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

c) indexhöj ningen utgör lagtekniskt en del av ifrågavarande pensionsförmån,

icke ett tillägg å denna.»

I likalydande motionerna I: 429 och II: 506 har hemställts, »att riksdagen

matte besluta, att Kungl. Maj:ts proposition nr 109 med förslag till la«

angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionéring

måtte erhalla följande ändrade lydelse:

11 a §.

1 mom. Lika med förslaget.

2 mom. Enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Konungen,

verkställer socialstyrelsen för varje kvartal beräkning av förhållandet mellan

de allmänna levnadskostnaderna för kvartalet och levnadskostnaderna

i juni 1946. På grundval härav fastställer Konungen senast den 20 i kvartalets

forsta månad det procenttal (pensionspristalet), som utmärker angivna

forhallande. Sålunda fastställt pensionspristal skall gälla för hela det

kvartal, varunder det fastställts.

3 inom. För varje hel mångfald av fyra, varmed pensionspristalet överstiger

100, utgår indextillägg för kvartal räknat med

30 kronor för änkepensionsberättigad och för hustru, som uppbär hustrutdlägg,

40 kronor för gift pensionsberättigad, vars make jämväl åtnjuter folkpension

eller vars hustru uppbär hustrutillägg samt

50 kronor för annan pensionsberättigad.

Där pensionspristalet, efter att hava stigit med hel mångfald av fyra,

ter nedgår, skall mdextillägg utgå efter oförändrade grunder, så länge

pensionspristalet överstiger närmast lägre hela mångfald av fyra.

38 §.

1 mom. Första stycket: lika med förslaget.

1 mom. Tredje stycket: utgår.

2 mom. Första stycket: lika med förslaget.

2 mom. Andra stycket: Indextillägg utbetalas månadsvis samtidiqt med

folkpensionen.

Fortsättningen av lagförslaget föreslås oförändrad.»

Därutöver har i sistnämnda motioner hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte som sin mening uttala, att Kungl. Maj :t måtte

fastställa pensionspristalet för tredje kvartalet till 120, vilket motsvarar

ett indextillägg av 20 procent på de folkpensionsförmåner, å vilka sådant

tillägg skall utgå.»

Fore propositionens avlämnande ha vid innevarande års riksdag väckts

motionerna i andra kammaren nr 9 av herr Nihlfors m. fl. och nr 384 av

herr Nilson i Spånstad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

I motionen II: 9 har hemställts, »att riksdagen ville vidtaga den ändring

av 8 § andra stycket i lagen om folkpensionering, att hustrutillägg må

kunna beviljas även till pensionsberättigad man, som åtnjuter invalidpension.

»

I motionen 11:384 har hemställts, »att riksdagen måtte besluta sådan

ändring i lagen den 29 juni 1946 om folkpensioneiing

att, när särskilda skäl därtill föranleda, hustrutillägg må utgå, oaktat

hustrun ej fyllt sextio år, oavsett om mannen åtnjuter ålderspension eller

invalidpension (sjukbidrag), och

att ansökning om allenast allmän ålderspension må undertecknas av

endast den pensionsberättigade maken.»

över motionerna 11:9 och 11:384 ha i den ordning 46 § riksdagsordningen

stadgar inhämtats yttranden från pensionsstyrelsen.

Propositionen har, såvitt angår anvisande av anslag under femte huvudtiteln,

hänvisats till statsutskottet och i övrigt till behandling av lagutskott,

därvid den tilldelats andra lagutskottet. Samtliga ovan nämnda motioner

ha hänvisats till lagutskott och tilldelats andra lagutskottet. Efter överenskommelse

mellan statsutskottet och andra lagutskottet ha propositionen

och motionerna hänskjutits till behandling av sammansatt stats- och andra

lagutskott.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen

framlagda förslagen, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna åberopat

till stöd för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse

därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

I. Indexreglering av folkpensionerna.

Inledning.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 juni 1948 tillkallade

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, den 30 i samma månad

sex sakkunniga för att utreda frågan om införande av ett indexreglerat

dyrtidstillägg å folkpensionerna.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t samma den 26 juni 1948 uppdrog

departementschefen vidare åt de sakkunniga, som enligt ett den 26 juli

1947 lämnat bemyndigande tillkallats för att utreda folkpensionärernas

bostadsförhållanden och bostadskostnader, att i samarbete med socialstyrelsen

verkställa en hushållsbudgetundersökning beträffande folkpensionärerna

samt på grundval av denna undersökning utarbeta en levnadskostnadsindex

för folkpensionärer.

Förstnämnda sakkunniga ha den 1 februari 1949 avgivit betänkande med

förslag till indexreglering av folkpensionerna (SOU 1949: 7).

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

Över detta betänkande ha efter remiss yttranden avgivits av ett stort

antal myndigheter och sammanslutningar.

De sakkunniga for utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden

ha den 30 november 1949 redovisat det dem den 26 juni 1948 lämnade

uppdraget i form av en promemoria avseende en för folkpensionärer

verkställd budgetundersökning och en preliminär indexkalkyl för tiden

t. o. in. september 1949. Ifrågavarande utredning finns såsom bilaga fogad

vid propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att indextillägg skall utgå å allmän ålderspension,

tilläggspension och änkepension i den mån så föranledes av den levnadskostnadsökning,

som må föreligga i jämförelse med levnadskostnaderna

i juni 1946, då folkpensioneringslagen antogs.

Socialstyrelsen skall enligt propositionen varje år verkställa beräkning

av förhållandet mellan de allmänna levnadskostnaderna under årets andra

kvartal och levnadskostnaderna i juni 1946. På grundval härav föreslås

Konungen skola senast den 20 juli varje år fastställa det procenttal (pensionspristalet),

som utmärker angivna förhållande. Sålunda fastställt pensionspristal

föreslås skola gälla för hela det år, varunder det fastställts.

För varje hel mångfald av fem, varmed pensionspristalet överstiger 100,

föreslås indextillägg för år räknat skola utgå med 30 kronor för änkepensionsberättigad

och för hustru, som uppbär hustrutillägg, 40 kronor för

gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension eller tilläggspension

eller vars hustru uppbär hustrutillägg, samt 50 kronor för annan pensionsberättigad.

Om pensionspristalet stigit med hel mångfald av fem men

därefter nedgår föreslås indextillägg skola utgå efter oförändrade grunder,

så länge pensionspristalet överstiger närmast lägre hela mångfald av fem.

Indextilläggen föreslås skola utbetalas årsvis av pensionsstyrelsen.

I propositionen förordas vidare, att indextillägg enligt samma grunder

som föreslagits för änlcepensionärer skola utgivas till personer, som åtnjuta

bidrag enligt lagen om bidrag till änkor och änklingar med barn.

Enligt propositionen skola kostnaderna för indextillägg å allmän ålderspension

baras av staten, medan kostnaderna för indextilläggen i övrigt skola

fordelas mellan staten och kommunerna enligt de grunder, som stadgas i

lagen om kommunernas bidrag till folkpensioneringen. För varje stegring

av pensionspristalet med hel mångfald av fem beräknas de sammanlagda

årskostnaderna — med utgångspunkt från det uppskattade antalet folkpensionärer

vid utgången av år 1950 — till omkring 36,25 milj. kronor, varav

i runt tal 3 milj. kronor beräknas belöpa på kommunerna och 33,25 milj.

kronor på staten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

5

Vissa särskilda spörsmål.

]. Indexseriens konstruktion.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen

anfört bland annat följande:

»Vid prövning av frågan, efter vilka principer en särskild pensionärsindex

borde konstrueras, ha de sakkunniga ansett sig böra avvisa tanken på en

särskild indexserie för envar av folkpensioneringens fem bostadskostnadsgrupper

och i stället förordat en för hela riket enhetlig index avseende samtliga

levnadskostnader. Enligt de sakkunnigas mening bör således en pensionärsindex

få formen av en allmän levnadskostnadsindex, konstruerad

med utgångspunkt från att bostads- och bränslepostens andel i pensionärsbudgeten

vore densamma inom de olika bostadskostnadsgrupperna.

De sakkunnigas förslag i denna del har i det stora flertalet av remissyttrandena

lämnats utan erinran. På sina håll har dock ifrågasatts huruvida

anledning funnes att utforma en särskild index för folkpensionärerna och

om ej folkpensionerna — i likhet med de indexreglerade tjänstepensionerna

__ skulle kunna anknytas till socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex.

Vidare har i några remissyttranden gjorts gällande att det icke vore

principiellt riktigt att grunda indexregleringen på antagandet att bostadsoch

bränslekostnadernas andel i pensionärernas budget vore lika inom

samtliga bostadslcostnadsgrupper; ett sådant antagande skulle strida mot

folkpensioneringslagens konstruktion med bostadskostnadsgrupper.

Enligt den nu företagna hushållsbudgetundersökningen — som omfattat ett

representativt urval pensionärshushåll i tätorter och på landsbygden inom

skilda delar av landet — har man också funnit, att utgiftsfördelningen i en

pensionärsbudget i viss mån skiljer sig från utgiftsfördelningen i den budget,

som ligger till grund för socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex.

En med hänsyn till förhållandena i december 1948 gjord sammanställning

visar nämligen, att av utgifterna i en pensionärsbudget 43,4 procent

avse livsmedel, 14,9 procent bostad, 8,1 procent bränsle och lyse, 10,0 procent

beklädnad samt 23,6 procent övriga utgifter. Motsvarande procenttal i

indexbudgeten äro resp. 37,0, 12,3, 4,9, 14,1 och 31,7. I pensionärsbudgeten

äro således utgifterna i högre grad än i indexbudgeten koncentrerade till

posterna livsmedel, bostad samt bränsle och lyse.

Trots de skiljaktigheter, som sålunda föreligga mellan en pensionärsbudget

och den budget, varpå socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex

grundas, vill det emellertid synas som om sistnämnda index skulle kunna

giva ett tillförlitligt utslag även med avseende å förändringarna i folkpensionärernas

levnadskostnader. En på grundval av den verkställda hushållsbudgetundersökningen

och med begagnande av ett prismaterial, som hänför

sig till hela riket, utarbetad särskild pensionärsindex av den typ, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt slats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

förordats av de sakkunniga, utvisar sålunda, att folkpensionärernas levnadskostnader

— om bortses från den fördyring som inträffat genom livsmedelsrabatternas

slopande — stigit från juni 1946 till september 1949 med 8,4

procent eller, om man bortser från posterna bostad, bränsle och lyse, med

9,1 procent. Om socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex för september

1949 omräknas med juni 1946 som bas och med bortseende från

att livsmedelsrabatterna slopats bli motsvarande procenttal 8,0 resp. 9,o.

Om jämförelsen föres fram till december 1949 visar — enligt vad jag inhämtat

från socialstyrelsen — den särskilda pensionärsindexen en kostnadsstegring

av 7,6 procent för samtliga utgifter och 8,9 procent, för fall

att utgifterna för bostad, bränsle och lyse frånräknas. Häremot svarande

procenttal enligt socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex äro 7,6

resp. 8,4. Resultatet blir således i stort sett detsamma — för december 1949

exakt lika — vare sig pensionärsindex eller allmänna levnadskostnadsindex

användes för att mäta förändringarna i folkpensionärernas levnadskostnader

sedan juni 1946. Och såvitt situationen nu kan överblickas torde anledning

saknas att antaga, att ifrågavarande båda mätare på levnadskostnadsutvecklingen

i fortsättningen skulle komma att i någon högre grad avvika

från varandra. Uppenbart är att det ur administrativa synpunkter är till

fördel, om en särskild indexberäkning för folkpensionärerna kan undvaras.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då det med den konstruktion av

indexsystemet, som jag i det följande kommer att förorda, synes lämpligt

att indexregleringen sker på grundval av en för hela riket gemensam index,

tillstyrker jag, att folkpensionerna anknytas till socialstyrelsens allmänna

levnadskostnadsindex. Därvid torde en särskild pristalsserie för folkpensionärerna

böra byggas på sistnämnda index med utgångspunkt från levnadskostnadernas

storlek i juni 1946. Härigenom erhålles motsvarighet till

det system, som enligt statens löneplansförordning tillämpas i fråga om

tjänstemännens löner. I enlighet med den ståndpunkt, som intagits av statsmakterna

vid besluten om provisoriska dyrtidstillägg för åren 1948 och 1949,

bör vid framräkningen av pensionspristalet hänsyn icke tagas till den fördyring

av levnadskostnaderna, som inträffat genom att livsmedelsrabatterna

vid årsskiftet 1947/48 slopats. I övrigt bör vid pensionspristalets bestämmande

tillämpas samma grunder som gälla för beräkning av allmänna levnadskostnadsindex.

»

2. Intervallens storlek.

De indexintervall, som skola utlösa pensionsförhöjningarna, borde enligt

de sakkunniga ej bestämmas lägre än till fyra och ej högre än till sex enheter.

De sakkunniga ha för sin del funnit femtalsintervall naturligast. I

enlighet med deras förslag skulle den första höjningen utlösas av indextalet

105, nästa höjning av indextalet 110 o. s. v. Vid nedgång av index skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nc 1.

motsvarande regler gälla. Om indextalet uppgått till 110 men däieftei

sjönke, skulle tillägget således icke sänkas förrän talet 105 uppnåtts.

I några remissyttranden har förordats, att indexintervallen i överensstämmelse

med vad som gäller för statstjänstemännen — bestämmas till

fyra enheter; ännu lägre intervall har ock påyrkats. Det har även framhållits,

att de sakkunnigas förslag i vissa fall kunde medföra underkompensation

för folkpensionärerna, exempelvis om indextalet en längre

tid skulle hålla sig vid 109 enheter utan att dessförinnan ha uppnått

110 enheter. För undvikande härav har föreslagits att kompensation

borde utgå efter 5 procent redan vid indextalet 103 eller 104, efter 10 procent

vid indextalet 108 eller 109 o. s. v.

Härom har departementschefen i propositionen anfört bland annat följande:
»Huru

stora de intervall böra vara, som skola medföra utlösning av indextillägg,

är givetvis en fråga som kan vara föremål för delade meningar. Jag

vilt emellertid erinra om att, då statsmakterna år 1949 hade att taga ställning

till efter vilken kompensationsgrad de provisoriska dyrtidstilläggen

å folkpensionerna för nämnda år skulle beräknas, ökningen av folkpensionärernas

levnadskostnader, exklusive kostnaderna för bostad, bränsle och

lyse, fram till december 1948 uppgick till något under 9 procent och att,

därest nämnda kostnad medräknades, kostnadsökningen utgjorde inemot

8 procent; en dylik kostnadsstegring ansågs icke böra föranleda att dyrtidstilläggen

för år 1949 skulle utgå efter högre kompensationsgrad än under

det föregående året, dvs. 5 procent. För egen del har jag vid övervägande

av olika på denna fråga inverkande omständigheter stannat för att ej franga

de sakkunnigas förslag i denna del. Detta torde visserligen vid stigande

prisutveckling stundom kunna leda till att folkpensionärerna ej bil fullt

kompenserade. Å andra sidan kan det emellertid också inträffa, att de bli

i motsvarande mån överkompenserade. I längden torde en utjämning härvidlag

komma att ske.»

3. Bör indextillägg utgå å grundpension?

I fråga om den grundpension å 200 kronor om året, som utgår till invalidpensions-

och sjukbidragsberättigade personer, ha de sakkunniga anfört

bland annat:

Denna pension har den likheten med allmän ålderspension, att den utgår

oberoende av pensionstagarens inkomst. Till skillnad från den allmänna a - derspensionen har grundpensionen emellertid icke pa något satt till beloppet

avpassats efter den pensionsberättigades behov, och förmanen utgor i rea iteten

endast ett minimibelopp för invalidpension och sjukbidrag, vilket ut„år

när årsinkomstens storlek utesluter den pensionsberattigade från rätt

till inkomstprövad förmån. Vid folkpensioneringslagens tdlkomst ifrågasattes

att låta inkomstprövningen omfatta hela invalidpensionen och sjuk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr i.

bidraget. Tanken härpå övergavs av den anledningen, att man ej ville låta

nagon som erlagt pensionsavgift enligt äldre lag gå miste om sin därigen?™

f°rvarvade rätt till avgiftspension. Då pensionsstyrelsens register över

paforda och erlagda pensionsavgifter slopades i samband med den nya

tolkpensioneringslagens ikraftträdande, måste man — resonerades det —

ata alla pensionsberatligade invalider och åldringar få ett visst minimibeopp

1 Pension> vare sig avgifter inbetalats eller ej och oavsett om erlagda

avgifter gav ratt till ifrågavarande pensionsbelopp eller endast till en lägre

pension Denna mmimipension bestämdes till 200 kronor om året. De få

som vid inträdande pensionsrätt på grund av erlagda avgifter kunna bli

berättigade till avgiftspension med mer än 200 kronor (omkring 500 personer),

ha av pensionsstyrelsen uppförts på en särskild förteckning, så att

'' kb''dna Crha 3 deUa hÖgle bel°PP 0111 de bevilJas invalidpension eller

De sakkunniga föreslå således, att de pensionstagare, som åtnjuta enbart

grundpension, undantagas från rätten till indexreglerad förhöjning av pensionen

och att indextillägget för invalidpensionärer och sjukbidragsberättigade

personer i stället helt lägges på de inkomstprövade förmånerna.

De sakkunnigas förslag att invalidpensions- och sjukbidragsberättigade

personer, som åtnjuta enbart grundpension, borde uteslutas från rätten till

indexförhöjning har emellertid mött gensaga i åtskilliga remissyttranden.

Pensionsstyrelsen är visserligen ense med de sakkunniga att ur principiella

synpunkter skäl saknades för en anpassning av grundpensionernas

belopp efter levnadskostnadsnivån. Emellertid hade åren 1948 och 1949

dyrtidstillägg utgått även till dem som åtnjöte enbart grundpension. Med

hansyn härtill syntes det svårt att, när dyrtidstilläggen skulle avlösas av

indexforhöjning, från sådan förhöjning undantaga de pensionärer, som

hade enbart grundpension.

Länsstyrelsen i Kronobergs län vill ej heller bestrida riktigheten av den

skillnad, som de sakkunniga påvisat mellan ålderspension å ena samt invaliders

och sjukbidragsberättigades grundpension å andra sidan. Enligt

länsstyrelsens mening komme emellertid de sakkunnigas förslag att framstå

såsom icke rattvist. Det kunde antagas, att grundpensionen för invalider

och sjuklingar stundom vore lika betydelsefull ur behovssynpunkt som

ålderspensionen vore för dess mottagare. Enligt betänkandet beräknades

antalet mvalidpensioner och sjukbidrag med enbart grundpension, i förekommande

fall i förening med blindtillägg, utgöra allenast omkring 13 000.

Denna lilla grupp av hela antalet pensionärer borde icke utan synnerligen

vagande skäl förvägras den kompensation för ökade levnadskostnader, som

indexregleringen innebure, i all synnerhet som den under år 1948 varit

likställd med övriga pensionärer härutinnan. Enbart statsfinansiella skäl

borde icke tillmätas avgörande betydelse härvidlag.

Länsstyrelsen i Malmöhus län uttalar, att eftersom staten hade att sörja

för ett stabilt penningvärde, staten också borde svara för att statliga för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr i. 9

måner utginge med oförändrat realvärde och följaktligen lämnade dyrtidskompensation

å statliga förmåner vid inträffad penningyärdeforsamring.

På m-und härav borde även invalider och sjukbidragsberättigade me inkomst,

som uteslöte tilläggspension och bostadstillägg, tillerkännas dyrtidstillägg.

Särskilt i fall, där sidoinkomsten låge omedelbart over den gräns,

som uteslöte inkomstprövad förmån, skulle en vägran att tillerkänna dyrtidstillägg

åt sistnämnda kategori av pensionstagare verka stötande. De

sakkunnigas påpekande, att man ej velat låta någon, som erlagt pensionsavgifter

enligt äldre lag, gå miste om sin därigenom forvarvade rätt 11

avgiftspension, måste efter hand förlora i bärkraft. Länsstyrelsen föreställde

sig, att inom en icke alltför avlägsen framtid invalidpension och sjukbidrag

till hela sitt belopp komme att göras oberoende av inkomstprövning.

Även länsstyrelserna i Östergötlands, Gotlands, Blekinge, Hallands och

Älvsborgs lån, Sveriges folkpensionårers riksorganisation, Sveriges folkpensionärers

riksförbund samt en del kommunala remissinstanser eller minoriteter

inom sådana instanser uttala sig för indextillägg till grundpensionerna.

Departementschefen har i propositionen anfört bland annat följande:

»Under de två senaste åren ha dyrtidstillägg utgått jämväl till folkpensionärer,

som endast ha grundpension; och det skulle med hansyn harti

kunna synas hårt att utesluta dem från rätt till indextillägg. Narnnda omständighet

torde emellertid icke böra tillmätas avgörande betydelse. I motsats

till den allmänna ålderspensionen är nämligen grundpensionen — som uppgår

till 200 kronor om året - ej på något sätt avpassad efter vederborandes

behov. Att grundpensionen lämnats utanför inkomstprövningen har sin

grund uteslutande däri, att man vid folkpensioneringslagens tillkomst ej

ville låta någon som erlagt pensionsavgifter enligt äldre lag ga nnste om sin

härigenom förvärvade rätt till avgiftspension. Tillräckliga skal att anpassa

grundpensionen efter levnadskostnaderna torde därför icke föreligga.»

4 Tidpunkten för utbetalning av indextillägg, m. m.

Beträffande utbetalningssystemet i fråga om folkpensionerna ha de sakkunniga

förordat en fortsatt central utbetalning genom pensionsstyrelsens

försorg En uppdelning av utbetalningsverksamheten på sadant satt att

kommunerna skulle utbetala indextillägget och pensionsstyrelsen pensionens

grundbelopp anse de sakkunniga av olika skäl icke lämplig. Härvid framhålles

bl. a. att folkpensionen såvitt möjligt borde utbetalas i ett samman

hang samt att pensionsstyrelsen utan svårighet samt billigast och med

kortast möjliga förberedelsetid kunde medelst eu och samma folkpensionsanvisning

utbetala både tillägget och pensionen i övrigt.

Med denna utgångspunkt ha de sakkunniga kommit fram till att mdextillägget

borde utbetalas månadsvis medelst samma postanvisning som

pensionen i övrigt samt att indextalet skulle fastställas senast den 20 i

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Sammansatt stals- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

varje kwtak forsta månad och lända till efterrättelse fr. o. m. nästa månad.

For att detta system skulle kunna genomföras vore det enligt de sak
unmgas

mening av tekniska skäl nödvändigt att all utbetalning skedde månadsvis

med samma antal kronor varje gång. Detta förutsatte i sin tur, att

nåd .I31'' , 8’ S°m nu förekomme i vissa fall, ersattes av må
tillä^

dr m a amt aU dGn ärHga Pensionen inklusive eventuellt index
gg

ara a i uppgmge till belopp, som vore jämnt delbart med 12 De

denm!Saf darfÖr/öresla§it’ att kvartalsutbetalningen slopades samt

unnåt t n gTr~ Pensionsbeloppen, där så erfordrades, avrundades

uppat till narmast högre med 12 jämnt delbart krontal och att indextilläggen

avvagdes sa, att aven de bleve jämnt delbara med 12. De sakkunniga —

som i fråga om indextillägg hänfört pensionstagarna till allenast två katei°cner

~ ha Vlda!C föreslaSit- att indextillägget skulle bestämmas till 4

enheter r0n°'' * manaden f°r Varje höJning av pensionsindextalet med fem

ka^^ h,a darjämte uttalat’ att indextillägget icke borde ha

karnktar av ett fristående tillägg utan utformas såsom en förhöjning av

sj al va folkpensionen. Härigenom vunnes den fördelen, att pensionär med

inkoms provad pension och inkomst i närheten av den gräns, vid vilken

inkomstprövad pension upphörde, ej till följd av en obetydlig ökning av

den egna arbetsinkomsten utsattes för risken av att få sina totala inkomster

minskade.

Den angivna olägenheten med en metod, som lämnade en i kronor räknat

ika stor dyrtidskompensation vare sig oavkortad eller reducerad pension

utginge, borde vid en indexreglering av folkpensionerna på längre sikt enligt

de sakkunmgas mening undanröjas genom annan åtgärd än den som kommit

t^i användning under andra världskriget. De sakkunniga hade kommit

till den uppfattningen att detta borde ske genom att man övergåve det tidigare

tillämpade systemet med ett från folkpensionen fristående dyrtidstillägg

och i stallet inom folkpensioneringslagens ram gjorde själva pensionsbeloppen

rörliga i forhallande till en för folkpensionärer särskilt utarbetad levnadskostnadsindex.

Vid viss höjning av indextalet komme då de indexreglerade

pensionsförmånerna att ökas med ett i förhållande till indexhöjningen avpassat

fixt belopp. Detta medförde att dyrtidskompensationen bleve lika stor för

alla pensionstagare eller för varje pensionstagare som tillhörde en viss kategori.

En inkomstprövad pensionsförmåns höjning på grund av förhöjt

indextal finge den konsekvensen att ett antal pensionärer, som förut på

grund av sin inkomst varit uteslutna från rätt till förmånen i fråga, bleve

erättigade till densamma med belopp motsvarande indexhöjningen eller

del darav. Sjönke indextalet med föreskrivet antal enheter, minskades å

andra sidan de indexförhöjda pensionsförmånerna med visst antal kronor

och den som åtnjöte en inkomstprövad sådan förmån med så ringa belopp’

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1

att det helt konsumerades av minskningen, miste förmånen helt Lades

däremot hela indexförhöjningen på en icke inkomstprövad pensionsförmån,

komme i folkpensionen ingående inkomstprövade förmåner 1Cke att påverkas

av indexändringar.

Departementschefen har i propositionen anfört bland annat följande:

»Själv delar jag den uppfattningen att man icke i dagens lage bor overga

till en lokal utbetalning av folkpensionerna. Decentralisenngsfrågan or

emellertid enligt min mening icke avskrivas utan endast skjutas pa framtiden

för att i sinom tid upptagas till förnyad prövning. Med denna min standpunkt

kunde det synas förenligt att t. v. helt oförändrat bibehalla det system,

som tillämpats under de två senaste åren, dvs. att låta pensionernas grun - belopp utbetalas av pensionsstyrelsen samt indextilläggen av kommunerna.

En dylik uppdelning av utbetalningsverksamheten medför emellertid one

gen visst merbesvär för såväl folkpensionärerna själva som för de organ

Jom ombesörja utbetalningen. Med hänsyn härtill torde det nu få överlämnas

till pensionsstyrelsen att ombestyra utbetalningen i ess e le .

Såsom redan förut anförts ha de provisoriska dyrtidstillaggen a folkpensionerna

utbetalats endast en gång om året. Denna anordning synes ha uppskattats

av folkpensionärerna, för vilka det framstått såsom mera förmånligt

att på en gång få ett samlat pensionstillskott än att få en i och för sig tämligen

ringa ökning av pensionens månadsbelopp. Enligt min mening ar denna

fördel påtaglig. Även en annan omständighet talar för att behålla det nuvarande

systemet härvidlag. Man behöver nämligen i så fall icke jamka pa vare

sig pensionernas grundbelopp eller storleken av de arliga indextillagg, s

erhållas om rent matematiska beräkningsgrunder tillampas en ar .

tekniska skäl företaga dylika jämkningar synes mig f. o. mindre tilltalande.

Ä andra sidan är ett system med månadsutbetalning av pensionernas grundbelopp

och årsutbetalning av indextilläggen förenat med vissa konsekvenser,

som icke här böra förbigås. Med ett dylikt system synes det nämligen ej

möjligt att, såsom de sakkunniga tänkt sig, inom folkpensioneringslagens

ram göra själva pensionsbeloppen rörliga i förhållande till en index, utan

indextillägget måste konstrueras såsom en från pensionen fristående forman.

Verkningarna härav ha berörts i det föregående. Vidare maste ratten till indextillägg,

för att systemet skall kunna fungera, göras beroende av huruvida

folkpension utgår för den månad, då utbetalningen av tillagget skall aga

rum och tilläggets storlek måste vidare bestämmas med hansyn till de

pensionsförmåner, som utgå under utbetalningsmånaden. Det utbetalnmgssystem,

som tillämpats för de provisoriska dyrtidstillaggen, har emellertid

också varit förbundet med nu berörda konsekvenser, och nagra särskilda

olägenheter därav synas icke ha framträtt. .Tåg anser därför, afl indcxtillaggen

böra utbetalas eu gång om året. Liksom förut synes utbetalningen

lämpligen kunna ske under november månad. Enligt vad jag imam a la

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

pensionsstyrelsen föreligga icke några praktiska svårigheter härför; utbetalningen

kan utan storre besvär ske medelst samma postanvisning som

pensionen for november. 8

Om den av mig förordade ordningen för utbetalning av indextilläggen

genomföres, saknas anledning att fastställa pensionspristalet mer än en

gang om året. Enligt mm mening bör detta ske i så nära anslutning till utbetalningen

som möjligt. Enligt uppgift från pensionsstyrelsen skulle den

orberedelsetid, som erfordras för en utbetalning i november, bli för kort,

arest pristalet fastställdes på grundval av levnadskostnaderna under

tredje kvartalet. Pristalet bör därför fastställas i juli månad efter levnadskostnaderna

under årets andra kvartal.»

Grunderna för hustrutillägg,

(Motionerna II: 9 och II: 384.)

Enhgt 8 § forsta stycket lagen om folkpensionering utgår hustrutilläqg

i pensionsberattigad gift mans hustru, om hon fyllt 60 år och makarna

Ta År ^ mmSt fGm är‘ Hustrutillägget utgöres av tilläggspension och bostadstillägg

med belopp, som hustrun skulle ha erhållit i form av sådana

01 maner, därest hon varit berättigad till invalidpension. Hustrutillägget

ar alltsa i sin helhet inkomstprövat och 200 kronor lägre än det belopp

hustrun skuUe ha uppburit, om hon haft invalidpension. Är mannen berätkrTnor

alderSpensi0n’ »4* hustrutillägget endast om det överstiger 200

8 § andra stycket är av följande lydelse: »När särskilda skäl därtill föranleda

ma, om mannen åtnjuter ålderspension, hustrutillägg utgå, oaktat

hustrun ej fyllt sextio år.»

Undantagsstadgandet i 8 § andra stycket lagen om folkpensionering hade

icke föreslagits av socialvårdskommittén i dess betänkande angående den

Z !-TinoASOU W45:46) Utan tillkom 1 Kun§p Maj.ts proposition nr

-20 till 1946 ars riksdag med förslag till lag om folkpensionering, m in

Någon narmare motivering för undantagsmöjlighetens begränsning till det

tall att mannen vore ålderspensionär lämnades icke därvid.

Angående den föreslagna undantagsbestämmelsen anförde föredragande

departementschefen, statsrådet Möller, i propositionen - efter att ha uttalat,

att han funne socialvårdskommitténs förslag om hustrutillägg vara i

princip välgrundat — följande:

i v?sesa TanlSTt-T111!-^1 a “Tn STUn Ska” ha W 60 år kan emellertid

vissa fall leda till otillfredsställande resultat. För min del vill iag därför

fororda en sådan komplettering av kommittéförslaget att möjligheAöppnas

att, dar särskilda omständigheter föreligga, bevilja hustrutillägg ävenP om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 13

hustrun ei fyllt 60 år. Jag tänker härvid närmast på sådana fall, då hustrun

till en ålderspensionär utan att vara invalid har nedsatt arbetsförmåga ellei

där hennes tid och krafter måste, exempelvis på grund av mannens sjuklighet

eller därmed jämförlig orsak, helt ägnas åt mannens och hemmets

skötsel. Den av mig sålunda föreslagna utvidgningen av rätten till hustiutillägg

synes dock höra begränsas till den som uppbar ålderspension.

Riksdagen anslöt sig till vad departementschefen anfört i denna fråga.

I sitt yttrande över förevarande motioner uttalar pensionsstyrelsen till

eu början, att den största erfarenheten om hur undantagsbestämmelsen

verkat i praktiken otvivelaktigt är att söka hos pensionsnämnderna samt

hos pensionsstyrelsens ombud, vilka årligen skola till styrelsen inkomma

med redogörelser för sin verksamhet. Pensionsstyrelsen fortsätter:

l rapporterna för budgetåret 1948/49 beröres frågan om den nu ifrågavarande

undantagsregelns begränsning till ålderspensionärers hustrur av

fem ombud. Dessa äro ense om att undantag från regeln att hustrun skall

ha fyllt 60 år borde kunna medgivas även när den pensionsberattigade

mannen är under 67 år. Ett ombud skriver: »Eu bestämmelse som vallar

bekymmer är 8 § sista stycket, där man har svårt att forsta, varför icke

hustrutillägg kan vara berättigat även i de fall då mannen åtnjuter invalidpension

och eu lång följd av år varit i behov av hustruns omvardnad

vilket hindrat henne från att antaga förvärvsarbete.» Ett annat ombud

anför: »Den erfarenheten har jag gjort, att det nog skulle vara värdefullt,

att hustrutillägg någon gång kunde tilldelas person, som har lnvalidpension

och alltså är under 67 år. Det är bittert att behöva foresla avslag pa

anhållan om dylikt, när behovet uppenbarligen är mycket stort.»

Att — såsom dessa ombud göra gällande — behovet av hustrutulagg

för en hustru som ännu ej fyllt 60 år ofta ter sig minst lika stort nar mannen

på grund av höggradigt nedsatt arbetsförmåga tillerkänts förtidspension

som när han på grund av sin ålder har ålderspension torde vara klart.

Man kan exempelvis peka på det fall, att mannen lider av sjukdom av sadan

art att hustruns tid och krafter måste helt ägnas åt mannens och heinmets

skötsel, eller att hustruns arbetsförmåga är väsentligt och varaktigt

nedsatt, ehuru ej i så hög grad att invalidpension eller sjukbidrag kan

ifrågakomma för hennes del. För allmänheten torde det framsta såsom

egendomligt att i dylika fall hustrutillägg för en ej 60-årig hustru icke kan

beviljas innan mannen fyllt 67 år men väl sedan han uppnatt denna alder.

Pensionsstyrelsen anför vidare:

Som ett skäl mot utvidgning av undantagsbestämmelsen till att avse aven

hustru till pensionsberättigad man under 67 år kan anföras, att redan den

nu gällande undantagsbestämmelsen ställer pensionsnämnderna infor svarbedömda

gränsfall och att cn utvidgad skälighetsprövning på detta område

skulle medföra eu påtaglig ökning av antalet tveksamma ärenden. Bl. a.

skulle pensionsnämnderna säkerligen i ett betydligt okat antal tall stallas

inför det ofta synnerligen svårbedömbara spörsmålet, huruvida personer a\

motsatt kön jämlikt 13 § folkpensioncringslagen böra vid lagens tillämpning

betraktas såsom makar. Ett utsträckande av undantagsbestämmelsens

tillämplighet till yngre personer skulle därjämte aktualisera vissa spörsmål,

vilka för närvarande knappast uppkomma. Sålunda torde det la anses

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr i.

tveksamt, huruvida eller i vad mån rätt till hustrutillägg bör inträda även

tor mycket unga hustrur eller då orsaken till hustruns bundenhet vid hemmet

ar av mera tillfällig natur, såsom t. ex. skötsel och vård av små barn

1 sistnämnda fall inställer sig frågan efter vilka principer indragning av

hustrutillagget bor ske när barnen blivit större. 5 8

Då emellertid beträffande ärenden rörande invalidpension och sjukbidrag

galler, att alla ansökningar underkastas saklig granskning ej blott av

ve erborande pensionsnämnd utan även av pensionsstyrelsen, torde de här

antorda skalen mot en utvidgning av undantagsbestämmelsen ei böra tillmatas

avgörande betydelse. Det synes emellertid ofrånkomligt att en eventuell

lagändring föregås av ett noggrant övervägande av frågan efter vilka

principer den utvidgade rätten till hustrutillägg bör utformas.

Enligt styrelsens mening tala sålunda övervägande skäl för att en utrednmg

verkställes om utvidgning av undantagsstadgandet i 8 § andra stycket

folkpensioneringslagen till att avse även det fall att mannen åtnjuter

invalidpension eller sjukbidrag. Den kostnadsökning en sådan utvidgning

av ratten till hustrutillagg skulle medföra är givetvis beroende av den nya

lagtextens utformning och av de direktiv som statsmakterna komma att

lamna vid dess antagande och äro sålunda icke möjliga att nu beräkna.

UI. Underskrift å pensionsansökning.

(Motionen II: 384.)

33 § lagen om folkpensionering innehåller bestämmelser om pensionsansökning.

Där stadgas bland annat att ansökningen, som avfattas enligt

fastställt formulär, skall innehålla nödiga upplysningar för utredande av

sökandens pensionsrätt ävensom en av sökanden och, om han är gift, jämväl

hans make på heder och samvete avgiven förklaring, att de lämnade

upplysningarna äro med sanningen överensstämmande. För omyndig sökande

skall förklaringen avgivas av förmyndaren. Är sökande, som är

myndig, ur stånd att själv avgiva sådan förklaring, skall riktigheten av

upplysningarna intygas av två trovärdiga, med sökandens förhållanden förtrogna

personer. Vad sist sagts skall äga motsvarande tillämpning å make

till sökanden.

Här må vidare anmärkas att enligt 13 § lagen om folkpensionering må

vid tillämpningen av lagen, där särskilda skäl föreligga, gift pensionsberättigad

anses såsom ogift så ock ogift pensionsberättigad, vilken sedan avsevärd

tid sammanlever med annan under äktenskapsliknande förhållanden,

anses såsom gift med denne.

Socialvårds kommittén föreslog i sitt betänkande angående en ny folkpensioneringslag

(SOU 1945:46) enligt alternativ III, vilket i huvudsak

godtogs av statsmakterna, att ansökan om folkpension skulle innehålla nödiga

upplysningar för utredande av sökandens pensionsrätt ävensom, där

den ej allenast avsåge allmän ålderspension, en av sökanden och, om denne

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande in 1.

vore gift, jämväl hans make på heder och samvete avgiven förklaring, att

de lämnade upplysningarna vore med sanningen överensstämmande.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 220 till 1946 års riksdag förklarade sig

föredragande departementschefen, statsrådet Möller, ej kunna hitrada kommitténs

förslag att förklaring av angivet slag skulle avgivas aven av gift

sökandes make. Å andra sidan föreslog departementschefen, att den av

kommittén avsedda förklaringen skulle göras obligatorisk for alla sökande,

under motivering att det torde bli nödvändigt att även i ansökan om enbart

allmän ålderspension inrymma uppgift till ledning för frågan huruvida

sökandens pension skulle utgå enligt bestämmelserna för gift eller för

ogift person. Stadgandet utformades i propositionen sålunda, att ansökningen

skulle innehålla nödiga upplysningar för utredande av sökandens

pensionsrätt ävensom en av sökanden på heder och samvete avgiven förklaring

att de lämnade upplysningarna vore med sanningen överensstämmande.

I förhållande till det förslag som sålunda framlades i propositionen innehåller,

såsom framgår av det ovan anförda, den gällande lagtexten det tilllägget,

att ansökan för gift person skall innehålla föreskriven förklaring

angående uppgifternas riktighet ej blott av sökanden utan även av dennes

make. Tillägget gjordes på förslag av första särskilda utskottet i dess utlåtande

nr 1. Såsom motivering för kravet på båda makarnas underskrift

även när ansökningen gällde endast en av dem anförde utskottet emellertid

endast, att de av inkomstprövning beroende pensionsförmånerna voro

avhängiga av båda makarnas inkomst- och förmögenhetsförhållanden.

Efter att ha erinrat om denna, av första särskilda utskottet åberopade

motivering anför pensionsstgrelsen i sitt över motionen II: 384 avgivna ytt
-

rande följande:

Den anförda motiveringen räcker sålunda ej för att förklara varför makes

skvldighet att underteckna andre makens pensionsansokan utsträcktes

till att avse även ansökningar om de icke inkomstprovade pensionsförmånerna

allmän ålderspension, grundpension och blindtillagg.

Särskilt med hänsyn till att socialvårdskommittens förslag betraftande

icke pensionsberättigad makes namnunderskrift uttryckligen gjorde undantag

för ansökan om enbart allmän ålderspension, förefaller det narmast

som om det berodde på ett förbiseende att detta undantag icke medtogs vid

den slutliga justeringen av 33 §. Enligt styrelsens mening kan det dock vara

föremål för viss tveksamhet huruvida lagrummet nu boi andras helt i o\cr

ensstämmelse med social vård skommitténs ursprungliga förslag. Folkpensionen

utgår nämligen i allmänhet med lägre belopp for envar av makar

som båda ha pension än för gift person, vars make icke ar pensionsberattigad.

Åtnjuter gift person folkpension, minskas darfor i rege denna nar

jämväl maken erhåller pension, förutsatt att makarna icke förklaras skola

jämlikt 13 § folkpensioneringslagen anses som ogifta. Om den redan pen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

It)

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

sionerade icke behövde underteckna makens ansökan om allmän ålderspension,

skulle det salunda kunna inträffa att den senare sökte sådan pension

utan den förres vetskap och att beslut fattades om minskning av^len

fo res pension utan att denne varit i tillfälle att framställa invändning om

s ä 1ls vnta'' oe twl åV ^ .®.melIertld dylika verkningar måste bliva mycket

sallsynta och da föreskriften om makes underskrift även av ansökan om

enbart allmän ålderspension icke torde fylla något egentligt ändamål när

jnaeen icke åtnjuter folkpension, synas övervägande skäl tala för att motionen

bifalles i vad den avser ändring av bestämmelserna om undertecknande

av ansökan om folkpension.

pension’ä »er‘fnHS tlr^ underskrift„av ansökan om enbart allmän ålderspension

agei full tillämpning aven pa underskrift av ansökan om enbart

grundpension. Nar enbart grundpension sökes för gift person under 0,1 år,

aio vanligen makens och sökandens inkomster tillsammans av sådan storlek,

att den pensionsberättigade uteslutes från rätt till inkomstprövade för“n‘

Att lllaken i sadant fall åtnjuter folkpension är sällsynt. Då ett bifall

till ansökningen om grundpension sålunda vanligen ej inverkar på annans

pensionsratt och grundpensionens belopp alltid är 200 kronor om året

S''0e,nj,e a.v civdstand makes pensionsrätt och dylikt, har det för allmänheten

tett sig särskilt oförklarligt att makens namnunderskrift å sådan an
meddnlS,

ai o3 nodvandlS- Med hänsyn härtill har pensionsstyrelsen i

edddande till pensionsnamnder och styrelsens ombud i november 1940

" ’ aU anSokaa 0111 ,enbart grundpension för gift person må kunna

godtagas aven om den saknar underskrift av andra maken

Blindtillaggen äro visserligen icke till sin storlek beroende av sökandens

ekonomiska iorhallanden men sokas i regel i samband med pensionsförmån

som ar beroende därav. En ändring av underskriftsbestämmelsen i

Blindtilläs^Dn d 388 SkUll,C Så!unda få mycket ringa praktisk betydelse,

dtillagg till den ena maken kan också påverka storleken av den andre

makens pension, enär blindtillägg skall räknas såsom inkomst vid pensions!

Med hansyn härtill och till att in, ifrågavarande lagbestäm
hlfndt

ir» e, S“nska avs!varl kompliceras genom särbestämmelse även för

blindtillagget anser pensionsstyrelsen sådan särbestämmelse onödi«

Under åberopande av vad sålunda anförts får pensionsstyrelsen såsom

sin mening uttala, att underskrift av gift sökandes make bör kunna UT

varas a ansökningar som endast gälla allmän ålderspension eller grundpension,

vilka formaner utga utan någon ekonomisk behovsprövning ?

Utskottet.

Indexreglering au folkpensionerna.

Vid antagandet år 1946 av den nya lagen om folkpensionering uttalade

riksdagen, att det vore i hög grad önskvärt att levnadskostnadsutveck1

ingen for folkpensionärerna fortlöpande följdes, så att statsmakterna

kunde utan dröjsmål vidtaga de åtgärder, som påkallades av utvecklingen.

Därvid underströks att det vore av synnerlig vikt, att det skydd folkpensioneringen

avsåge att lämna icke försämrades, utan att pensionsförmånernas

realvärde upprätthölles - i varje fall för de pensionstagare som voro

väsentligen beroende av folkpensionen för sin försörjning. Avsikten vore

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

dock icke att pensionsbeloppen skulle ändras vid mindre betydande växlingar

i prisnivån. Då år 1948 på grund av levnadskostnadsstegringen provisoriska

dyrtidstillägg infördes å folkpensionerna framhölls att folkpensionerna

borde på ett lämpligt sätt anknytas till en pensionärsindex. Efter av

sakkunniga verkställd utredning har nu genom förevarande proposition förslag

till indexreglering av folkpensionerna förelagts riksdagen.

Vid en indexreglering av folkpensionerna uppkomma naturligen flera

svårbedömbara spörsmål. Det genom propositionen framlagda förslaget till

frågans lösning finner utskottet visserligen icke vara helt fritt från invändningar

men dock av beskaffenhet att i möjligaste mån tillgodose olika synpunkter

och önskemål. De erinringar, som främst kunna göras mot förslaget,

avse förslagets verkningar vid en mera avsevärd stegring av levnadskostnaderna.

Skulle en dylik stegring inträda, kunna då föreliggande förhål)

iden givetvis påkalla, att hela systemet för indexregleringen bliver

före nål för en omprövning. Att redan nu fastslå när en sådan omprövning

bör ske, synes emellertid, såsom departementschefen uttalat, icke vara av

behovet påkallat. Utskottet tillstyrker därför, att indexregleringen av folkpensionerna

utformas efter de principer, som föreslås i propositionen.

Utskottet får här nedan närmare beröra vissa särskilda frågor i samband

med indexregleringen.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att folkpensionärerna

i princip böra erhålla full täckning för den levnadskostnadsökning, som inträffat

efter det folkpensioneringslagen antogs. I motionerna 1:429 och

II: 506 har påtalats, att vid kompensationens bestämmande hänsyn borde

tagas även till den fördyring av levnadskostnaderna, som inträffat genom

att vid årsskiftet 1947/48 livsmedelsrabatterna slopats. Då statsmakterna

redan vid besluten om provisoriska dyrtidstillägg för åren 1948 och 1949 av

då närmare anförda skäl intagit den ståndpunkten, att hänsyn icke borde

tagas till livsmedelsrabatternas slopande, anser utskottet skäl icke föreligga

att nu frångå denna ståndpunkt.

I propositionen har föreslagits att indexregleringen skall ske på grundval

av en för hela riket gemensam index och att folkpensionerna skola anknytas

till socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex med en särskild

pristalsserie för folkpensionärerna med utgångspunkt från levnadskostnadernas

storlek i juni 1946. De skäl, som departementschefen anfört till stöd

för en sådan utformning av index, finner utskottet bärande. Det torde finnas

all anledning att antaga, att en särskild pensionärsindex icke skulle

komma att visa några större avvikelser från socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex.

Därtill kommer att varje indexberäkning torde vara

förenad med vissa osäkerhetsmoment, varför alltför stort avseende icke synes

böra fästas vid mindre avvikelser. Fördelarna av att kunna undvara en

särskild pensionärsindex äro uppenbara.

I fråga om de intervall, som skola utlösa ändring i indextillägget, ha olika

2___Bihang till riksdagens protokoll 1950. ii samt. 2 and. Nr 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

meningar framkommit. Departementschefen har, i likhet med de sakkunniga,

förordat, att intervallen bestämmes till fem enheter. I motionerna

1:429 och 11:506 har däremot föreslagits att intervallen skall bestämmas

till fyra enheter. I remissyttrandena ha även andra förslag i fråga om intervallens

storlek framkommit. I enlighet med vad riksdagen redan 1946

uttalade, anser utskottet, att mindre betydande växlingar i prisnivån icke

böra föranleda ändring av indextilläggets storlek. Viss hänsyn synes också

böra tagas till den kompensationsgrad om fem procent efter vilken de provisoriska

dyrtidstilläggen beräknats för år 1949 med utgångspunkt från då

föreliggande levnadskostnadsstegringar. De olägenheter, som äro förenade

med en högre intervall, framträda främst om index oavbrutet kommer att

bliva föremål för en jämn, långsamt fortgående stegring. Om däremot indexen

omväxlande stiger och sjunker torde pensionärerna i stort sett bliva

kompenserade. Utskottet har icke funnit anledning att förorda ett frångående

av Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Beträffande frågan å vilka pensionsförmåner indextillägg bör utgå tillstyrker

utskottet, att, såsom föreslagits i propositionen, indextillägg skall

utgå å allmän ålderspension, tilläggspension och änkepension. I motionerna

I. 429 och II: 506 har hävdats, att indextillägg bör utgå även å grundpension.

Samma ståndpunkt har intagits av en del remissinstanser, som ansett

att — bland annat med hänsyn till att under åren 1948 och 1949 dyrtidstillägg

utgått även till dem som åtnjöte enbart grundpension — denna förhållandevis

lilla grupp pensionärer icke utan synnerligen vägande skäl

borde förvägras kompensation i form av indextillägg. Såsom de sakkunniga

framhållit, har grundpensionen icke på något sätt till beloppet avpassats

efter den pensionsberättigades behov, och förmånen utgör i realiteten endast

ett minimibelopp för invalidpension och sjukbidrag, vilket utgår när

årsinkomstens storlek utesluter den pensionsberättigade från rätt till inkomstprövad

förmån. Tanken på att låta inkomstprövningen omfatta hela

invalidpensionen och sjukbidraget övergavs av den anledningen, att man ej

ville låta någon som erlagt pensionsavgifter enligt äldre lag gå miste om

sin därigenom förvärvade rätt till avgiftspension. Med hänsyn till det anförda

ansluter sig utskottet till de sakkunnigas och departementschefens

uppfattning, att indextillägg icke böra utgå å enbart grundpension.

I propositionen har föreslagits att indextilläggen skola utbetalas årsvis

av pensionsstyrelsen samt att pensionspristalet skall fastställas en gång om

året och gälla för hela det år, varunder det fastställts. Såväl i motionerna

I: 420 och II: 507 som i motionerna I: 429 och II: 506 har föreslagits, att

indexförhöjningen skall utbetalas månadsvis och pensionspristalet fastställas

kvartalsvis. I förstnämnda två motioner har i samband härmed föreslagits,

att indexförhöjningen skall utgå med respektive 3, 4 och 5 kronor

per manad i stället för såsom i propositionen föreslagits med respektive

30, 40 och 50 kronor per ar samt att indexförhöjningen skall lagtekniskt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr i. 19

utformas såsom en del av ifrågavarande pensionsförmån och icke såsom ett

tillägg å denna.

Enighet torde i stort sett råda därom, att utbetalningen av folkpensionerna

ävensom indextilläggen tills vidare bör ske centralt genom pensionsstyrelsens

försorg. För alt pensionerna och indextilläggen därvid skola

kunna utbetalas månadsvis torde det — åtminstone med pensionsstyrelsens

nuvarande resurser — av tekniska skäl vara nödvändigt, att den årliga

pensionen inklusive indextillägg därå alltid uppgår till belopp, som är

jämnt delbart med 12. Till följd härav torde bliva erforderligt — förutom

att avpassa det årliga indextillägget till ett med 12 jämnt delbart belopp

— att jämväl avrunda pensionernas grundbelopp till belopp, som äro

jämnt delbara med 12. Såsom departementschefen uttalat, synes det mindre

tilltalande att enbart av tekniska skäl behöva företaga dylika jämkningar.

Vidare skulle jämkningarna komma att medföra avsevärda kostnadsökningar.

Beträffande avrundningen av själva pensionsbeloppen ha de sakkunniga

föreslagit, att avrundningen alltid skulle ske uppåt, och de sakkunniga

ha preliminärt uppskattat kostnaderna därför till mellan 4,5 och

5 milj. kronor om året. Vidare torde en avpassning av indextillägget till

respektive 3, 4 och 5 kronor i månaden jämfört med de i propositionen föreslagna

årsbeloppen medföra en kostnadsökning av omkring 7,3 milj. kronor.

I motionerna I: 420 och II: 507 sägs, att avrundningen av själva pensionsbeloppen

visserligen är önskvärd men bör kunna anstå till ett finansiellt

gynnsammare läge. Som av det ovan anförda framgår torde detta emellertid

_i Varje fall om pensionspristalet skall fastställas kvartalsvis — av olika

skäl icke för närvarande låta sig göra, därest man stannar för ett centraliserat

utbetalningssystem.

Till stöd för förslaget att indextillägget skall utbetalas årsvis har departementschefen

åberopat bland annat, att de provisoriska dyrtidstilläggen utbetalats

endast en gång om året, och att denna anordning syntes ha uppskattats

av folkpensionärerna, för vilka det framstått såsom mera förmånligt

att på en gång få ett samlat pensionstillskott än att få en i och för sig

tämlingen ringa ökning av pensionens månadsbelopp. Departementschefen

har funnit denna fördel påtaglig. Jämväl utskottet hyser den uppfattningen,

att folkpensionärerna önska, att det nuvarande systemet med årlig utbetalning

bibehålies.

Såsom i propositionen närmare redovisats och i motionerna påtalats är

ett system med årlig utbetalning av indextillägget förenat med vissa uppenbara

nackdelar. Sålunda kan vid bedömandet av frågan, huruvida rätt till

indextillägg föreligger, avseende fästas endast vid förhållandena under den

månad, då tillägget skall utbetalas. Vidare blir det då ej heller möjligt att,

såsom i motionerna I: 42(1 och 11: 507 påyrkats, låta indexförhöjningen lagtekniskt

utgöra en del av ifrågavarande pensionsförmån, utan tillägget

måste utformas såsom en fristående förmån med de konsekvenser detta kan

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

medföra. Såväl sistnämnda erinran mot en årlig utbetalning av indextilllägget

som i huvudsak övriga däremot anförda skäl synas dock kunna få

mera allvarliga verkningar först om index undergår en avsevärd stegring.

Efter övervägande av de olika omständigheter, som påverka frågans bedömning,

har utskottet stannat för att biträda Ivungl. Maj :ts förslag även

i denna del.

Därest indextillägget skall utbetalas endast en gång om året finnes uppenbarligen

ej anledning att fastställa pensionspristalet mer än en gång

om året.

I motionerna 1:429 och 11:506 har föreslagits att pensionspristalet för

tredje kvartalet innevarande år skall fastställas till 120 och att indextillägget

skall utgå för kvartal räknat med respektive 30, 40 och 50

kronor för varje hel mångfald av fyra, varmed pensionspristalet överstiger

100. Med den i propositionen föreslagna utformningen av indexsystemet

blir pensionspristalets storlek beroende av förhållandet mellan

de allmänna levnadskostnaderna under andra kvartalet det år pristalet

skall fastställas och levnadskostnaderna i juni 1946. Att förorda att

pensionspristalet skall fastställas till ett visst på förhand angivet tal kan

uppenbarligen ej komma i fråga. Vad angår den i sistnämnda motioner

föreslagna storleken av indextilläggen skulle, om hänsyn samtidigt tages

till att motionärerna yrka att intervallen skall bestämmas till 4 enheter och

pensionspristalet fastställas till 120, tilläggen komma att uppgå till högst

anmärkningsvärda belopp och icke på något sätt stå i proportion till levnadskostnadsökningarna.

I å grund av vad utskottet här ovan anfört får utskottet således avstyrka

de i motionerna framförda ändringsförslagen, och då utskottet beträffande

den föreslagna indexregleringens utformning i övrigt ej funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, förordar utskottet, att detta vinner

riksdagens bifall.

Vid granskning av den föreslagna lagtexten har utskottet funnit viss ändring

av formell art böra vidtagas i de föreslagna lagarna angående ändring

i lagen om bidrag till änkor och änklingar med barn samt i lagen om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen. Med förhöjning

av pension torde närmast avses ett tillägg, som ingår såsom del i själva folkpensionen,

men enligt den föreslagna utformningen av indextillägget skall

detta utgöra ett fristående tillägg. I anledning härav förordar utskottet en

omformulering i nämnda båda lagar.

De av departementschefen gjorda beräkningarna av kostnaderna för indexregleringen

under nästa budgetår föranleda ej till någon erinran från

utskottets sida. Kostnaderna för indextillägg å folkpensionerna torde få

bestridas från ett särskilt förslagsanslag, som bör erhålla rubriken IndextiHägg

å folkpensioner och uppföras med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet

33 250 000 kronor. Förslagsanslaget till Ersättning till postverket för

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

pensionsutbetalningar torde i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag böra beräknas

till 2 150 000 kronor.

Grunderna för hustrutillågg.

Någon bärande motivering för att undantagsbestämmelsen i 8 § andra

stycket lagen om folkpensionering är begränsad till att avse endast sådana

fall, då mannen åtnjuter ålderspension, anser utskottet icke föreligga. Såsom

i motionerna II: 9 och II: 384 framhålles, torde det icke böra vara

arten av den folkpension, som mannen åtnjuter, som bör vara avgörande,

utan de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet. Det framstår såsom

uppenbart att behovet av hustrutillägg kan vara lika stort vare sig

mannen uppbär ålderspension eller invalidpension. Såväl i motionerna som

i pensionsstyrelsens yttrande har påtalats, att den nuvarande undantagsregelns

begränsning till ålderspensionärernas hustrur för allmänheten

framstått såsom egendomlig.

Såsom pensionsstyrelsen framhållit tala emellertid andra skäl mot en utvidgning

av undantagsbestämmelsen. Dessa skäl avse närmast de svårigheter,

som skulle uppkomma vid tillämpningen av en utsträckt undantagsbestämmelse.

Enligt utskottets uppfattning bör en dylik undantagsbestämmelse

tillämpas restriktivt. Med hänsyn till de särskilda spörsmål, som

kunna uppkomma vid en utvidgning av undantagsbestämmelsen på sätt

som föreslagits, och med hänsyn till de kostnader, som kunna föranledas

därav, anser sig utskottet dock icke kunna förorda en omedelbar ändring

av lagen i denna del. Utskottet anser emellertid att framställning bör göras

till Kungl. Maj :t om utredning i ifrågavarande avseende.

Underskrift å pensionsansökning.

I motionen II: 384 har påtalats, att skäl saknas för att fordra makes

underskrift å pensionsansökning, som endast avser allmän ålderspension.

Av den ovan lämnade redogörelsen för tillkomsten av den nu gällande bestämmelsen

i ämnet synes framgå, att någon förklaring till varför makes

skyldighet att underteckna andre makens pensionsansökning utsträckts till

att avse även ansökningar om icke inkomstprövade pensionsförmåner, ej

står att hämta i förarbetena till bestämmelsen. Även om, såsom pensionsstyrelsen

anfört, i vissa särskilda undantagsfall det möjligen kan anses vara

av viss betydelse alt ansökan om allmän ålderspension undertecknas även

av make, lära dock övervägande skäl tala lör att bestämmelsen bör ändras.

Vad som anförts angående underskrift av ansökan om enbart allmän

ålderspension äger tillämpning även beträffande ansökan om enbart grundpension.

Enligt vad pensionsstyrelsen upplyst har styrelsen redan i november

1949 i meddelande till pensionsnämnder och styrelsens ombud uttalat,

att ansökan om enbart grundpension för gift person må kunna godtagas,

opaginerad Kontrollera mot PDF

22 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.:

även om den saknar underskrift av andra maken. En lagändring torde alltså

böra avse även de fall, då fråga är om enbart grundpension.

Vad slutligen angår blindtillägg torde sådant tillägg i regel sökas i samband

med inkomstprövad förmån. Då en ändring av bestämmelserna om

underskrift, såvitt angår blindtillägg, därför skulle få ringa praktisk betydelse

och med hänsyn till övriga av pensionsstyrelsen härutinnan åberopade

skäl, torde en liknande bestämmelse för blindtillägg ej vara av behovet påkallad.

r

Då den ifrågasatta lagändringen icke torde vara av brådskande natur och

då utskottet såsom av det ovanstående framgår tillstyrkt utredning av visst

annat spörsmål i lagen om folkpensionering, har utskottet ansett sig böra

föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj :t hemställa om utredning och förslag

till ändring jämväl av ifrågavarande bestämmelse.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad utskottet ovan anfört får utskottet hemställa,

A. att riksdagen oförändrat måtte antaga följande genom förevarande proposition,

nr 109, framlagda förslag till

Lag

angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering.

Härigenom förordnas, dels att 33 och 38 §§ lagen den 29 juni 1946 om

folkpensionering1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives dels

ock att i lagen skall införas en ny paragraf, betecknad 11 a §, av den lydelse

nedan sägs.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

11 a §.

1 mom. Ä folkpension i form av

allmän ålderspension, tilläggspension

eller änkepension utgår i ndextillägg

under de förutsättningar

och enligt de grunder, som

angivas i denna paragraf.

2 mom. Enligt de närmare föreskrifter

, som meddelas av Konungen,

verkställer socialstyrelsen för

varje år beräkning av förhållandet

mellan de allmänna levnadskostnaderna

under årets andra kvartal och

1 Senaste lydelse av 38

se 1947: 221.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

levnadskostnaderna i juni 19UG. På

Ansökning om--

Ansökningen, som —

Vid ansökningen —

Vad angående — —

grundval härav fastställer Konungen

senast den 20 juli varje år det pro- centtal (pensions pristalet), som ut- märker angivna förhållande. Sålun- da fastställt pensions pristal skall

gälla för hela det år, varunder det

fastställts.

3 mom. För varje hel mångfald av

fem, varmed pensions pristalet över- stiger 100, utgår indextillågg för år

räknat med

30 kronor för änkepensionsberåt- tigad och för hustru, som uppbär

hustrutillägg,

40 kronor för gift pensionsberätti- gad, vars make åtnjuter ålderspen- sion eller tilläggspension eller vars

hustru uppbär hustrutillägg, samt

50 kronor för annan pensionsbe- rättigad.

Dår pensions pristalet, efter att

hava stigit med hel mångfald av

fem, åter nedgår, skall indextillägg

utgå efter oförändrade grunder, så

länge pensionspristalet överstiger

närmast lägre hela mångfald av fem.

33 §.

— blivit mantalsskriven.

---till sökanden.

— — pensionsstyrelsen meddelar.

— pensionsnämnden påfordras.

Indextillägg utbetalas utan sär- skild ansökning.

38 §.

Folkpension utgår, i den mån ej 1 m o m. Folkpension utgår, i

beträffande särskilt bostadstillägg den män ej beträffande särskilt boannat

följer av beslut som medde- stadstillägg annat följer av beslut

lats jämlikt 34 § tredje stycket, från som meddelats jämlikt 34 § tredje

och med den månad, varunder rätt stycket, från och med den månad,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

(Gällande lydelse:)

till pension inträtt, vilket, där ej rätten

visas hava tidigare varit för handen,

anses hava skett vid den tid, då

pensionen söktes, till och med den

månad, varunder pensionstagaren

avlidit eller pensionen eljest skall

upphöra att utgå. Pension utgår dock

ej för längre tid tillbaka än tre månader

före den månad, under vilken

pensionen söktes, ändå att rätten

visas hava tidigare förvärvats.

Lag samma---------

(5 stycket)

Folkpension utbetalas månadsvis,

därvid den må anses belöpa på december

månad med högst elva kronor

högre belopp än på envar av årets

övriga månader. Utgöres invalidpension

eller sjukbidrag av enbart

grundpension, må pensionen

utbetalas kvartalsvis.

(Föreslagen lydelse:)

varunder rätt till pension inträtt,

vilket, där ej rätten visas hava tidigare

varit för handen, anses hava

skett vid den tid, då pensionen söktes,

till och med den månad, varunder

pensionstagaren avlidit eller pensionen

eljest skall upphöra att utgå.

Pension utgår dock ej för längre tid

tillbaka än tre månader före den månad,

under vilken pensionen söktes,

ända att rätten visas hava tidigare

förvärvats.

— av pension.

Folkpension utbetalas månadsvis,

därvid den må anses belöpa på december

månad med högst elva kronor

högre belopp än på envar av

årets övriga månader. Utgöres invalidpension

eller sjukbidrag av enbart

grundpension, må pensionen dock

utbetalas kvartalsvis.

Vad i detta moment stadgats avser

icke indextillägg.

2 mom. Vid bedömande huruvida

rätt till indextillägg föreligger

skall avseende fästas endast vid förhållandena

under den månad, då

tillägget skall utbetalas.

Indextillägg utbetalas årsvis och

utgår med oavkortat belopp, oavsett

om folkpension eljest utgått för hela

året.

(3 stycket)

Finnes grundad anledning antaga

att folkpension bör indragas eller

Där fattigvårdssamhälle eller kommun

enligt 18 § uppbär folkpensionen

för månad, som avses i första

stycket, skall indextillägget i dess

helhet utbetalas till fattigvårdssamhållet

eller kommunen.

3 mom. Finnes grundad anledning

antaga att folkpension bör in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1

(Gällande lydelse:)

minskas, äger pensionsstyrelsen, innan

beslut därom i vederbörlig ordning

fattats, förordna att pensionen

tillsvidare icke skall utbetalas eller

ock att den tillsvidare skall utgå med

det minskade belopp, vartill förhållandena

må föranleda.

(4 stycket)

Vid utbetalning av pensionsbelopp,

avseende längre tid än en månad,

må avdragas vad den pensionsberättigade

eller hans make på grund av

ändrad beräkning av pensionen eller

eljest uppburit för mycket i pension.

(6 stycket)

På framställning av nykterhetsnämnd

äger pensionsstyrelsen förordna,

att folkpension till den som

är eller nyligen varit hemfallen åt

alkoholmissbruk skall utbetalas till

kommunal myndighet eller den pensionsberättigades

make eller annan

person att användas till den pensionsberättigades

eller hans familjs

uppehälle. Är pensionsberättigad till

följd av ålderdomssvaghet, sjuklighet

eller annan därmed jämförlig orsak

ur stånd att själv omhänderhava

honom tillkommande folkpension,

må pensionsstyrelsen ock förordna,

att folkpensionen skall utbetalas till

annan än den pensionsberättigade.

(8 stycket)

Har visst såsom folkpension utgående

belopp ej lyfts före utgången

av året näst efter det, under vilket

beloppet förfallit till betalning, skall

beloppet vara förverkat.

(7 stycket)

Angående sättet och tiden för utbetalning

av folkpension meddelar i

övrigt Konungen närmare bestämmelser.

(Föreslagen lydelse:)

dragas eller minskas, äger pensionsstyrelsen,

innan beslut därom i vederbörlig

ordning fattats, förordna

att pensionen tillsvidare icke skall

utbetalas eller ock att den tillsvidare

skall utgå med det minskade belopp,

vartill förhållandena må föranleda.

Vid utbetalning av pensionsbelopp,

avseende längre tid än en månad,

må avdragas vad den pensionsberättigade

eller hans make på grund av

ändrad beräkning av pensionen eller

eljest uppburit för mycket i pension.

På framställning av nykterhetsnämnd

äger pensionsstyrelsen förordna,

att folkpension till den som

är eller nyligen varit hemfallen åt

alkoholmissbruk skall utbetalas till

kommunal myndighet eller den pensionsberättigades

make eller annan

person att användas till den pensionsberättigades

eller hans familjs

uppehälle. År pensionsberättigad till

följd av ålderdomssvaghet, sjuklighet

eller annan därmed jämförlig orsak

ur stånd att själv omhänderhava

honom tillkommande folkpension,

må pensionsstyrelsen ock förordna,

att folkpensionen skall utbetalas till

annan än den pensionsberättigade.

Har visst såsom folkpension utgående

belopp ej lyfts före utgången

av året näst efter det, under vilket

beloppet förfallit till betalning, skall

beloppet vara förverkat.

4 m o m. Angående sättet och tiden

för utbetalning av folkpension

meddelar i övrigt Konungen närmare

bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling.

B. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit viss ändring böra

vidtagas i det genom propositionen framlagda förslaget till lag angående

ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 531) om bidrag till änkor och änklingar

med barn — måtte för sin del antaga följande förslag till

Lag

angående ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 531) om bidrag till änkor

och änklingar med barn.

Härigenom förordnas, att lagen den 26 juli 1947 om bidrag till änkor och

anklingar med barn skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Har änka ------nedan stadgas.

Rätt till till bidrag.

Bidraget utgår med belopp motsvarande

änkepension och bostadstillägg

enligt lagen om folkpensionering.

Har änkepension förhöjts genom

indextillägg därå, skall motsvarande

ökning ske av bidrag enligt

denna lag. Kommun äger besluta,

att till bidragsberättigad som är mantalsskriven

inom kommunen därjämte

skall utgå särskilt bostadstillägg

i enlighet med de grunder som

kommunen har att bestämma. Beträffande

bidraget skall i övrigt i

tillämpliga delar gälla vad i lagen

om folkpensionering stadgas om änkepension,

bostadstillägg och särskilt

bostadstillägg. Vid tillämpning

av 14 § 1 mom. skall såsom inkomst

ej räknas bidrag enligt denna lag.

Vårdnadshavare, som---med vårdnadshavaren

Vid tillämpningen---mellan makarna.

Bidraget utgår med belopp motsvarande

änkepension och bostadstillägg

enligt lagen om folkpensionering.

Utgår indextillägg å änkepension,

skall motsvarande tillägg utgå

å bidrag enligt denna lag. Kommun

äger besluta, att till bidragsberättigad

som är mantalsskriven inom

kommunen därjämte skall utgå särskilt

bostadstillägg i enlighet med de

grunder som kommunen har att bestämma.

Beträffande bidraget skall i

övrigt i tillämpliga delar gälla vad i

lagen om folkpensionering stadgas

om änkepension, bostadstillägg och

särskilt bostadstillägg. Vid tillämpning

av 14 § 1 mom. skall såsom inkomst

ej räknas bidrag enligt denna

lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag.)

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

C. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit viss ändring bora

vidtagas i det genom propositionen framlagda förslaget till lag angående

ändring i lagen den 30 juni 1947 (nr 398) om kommunernas bidrag till

kostnaderna för folkpensioneringen - måtte för sin del antaga följande

förslag till

Lag

.ugieml. ändring i lagen den SO jnni 1947 (n, 398) om komnmnema.

bidrag till kostnaderna till folkpensioneringen.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 30 juni 1947 om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen skall erhälla andrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

1

Kommun skall------

Därest tilläggspensioner och änkepensioner

förhöjts genom indextilllägg,

skall vad i första stycket stadgats

om kommuns skyldighet att

bidraga till kostnaderna för dylika

pensioner avse även indextillägg

därå.

(Utskottets förslag:)

■ — fastställa grunder.

Därest indextillägg utgår å tillläggspensioner

och änkepensioner,

skall vad i första stycket stadgats

om kommuns skyldighet att bidraga

till kostnaderna för dylika pensioner

avse även indextillägg därå.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

D. att riksdagen måtte för budgetåret 1950/51 under femte huvudtiteln

anvisa

1) till Indextillägg å folkpensioner ett förslagsanslag av 33 250 000 kronor;

samt ''

2) till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar ett förslagsanslag

av 2 150 000 kronor;

E. att motionerna 1:420 och 11:507, i den mån de icke kunna anses

besvarade genom vad utskottet ovan anfört och hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

J’Taf motione™a I: 429 och II: 506, i den män de icke kunna anses benågon

riksdagens åtgärd^ ^ °Ch hemställt> icke måtte föranleda

ve.trnrik8<1T" 1 an,edninS av motionerna II: 9 och II: 384 måtte i skri
nto*

de 1 avffL J:‘ “f"1* al* Kunek »U* ville låta verkställa tttredng

dels av fragan om utvidgning av undantagsstadgandet i 8 § andra stvc

ket lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering till att avse även

frå/ ’ a ~ åtnjUtCr invalidPensi°n eller sjukbidrag, dels ock av

Dets " * “4“ underskrift av gift sökandes make bör kunna undvaras å

pens onsansokmngar, som endast gälla allmän ålderspension eller grund

pension, samt att Kung,. Maj :t ville för riksdagen framlägga de förslag “ j

till utredningen kan föranleda; B’ var
H.

att motionerna II: 9 oeh II: 384. i den män de icke kunna anses besva
riksda8sTn7å^rdUl8k0“el

“"der hemSlillt’ mälte Kranleda någon

Stockholm den 10 maj 1950.

Pa sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

Gustaf Karlsson, Edin, BonVanTKien^^ Mannerskantz,

fru ^Nordgren och1herr^^^agård^I!, F°rS,Und’ Hallagåld’

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

■Reservation

beträffande utskottets hemställan under E. av herrar Boman i Kieryd oeh

Jacobsson i Igelsbo, vilka anfört: 5 °cn

varåndldår“nfS“ f folkpe"sio"el™ m4ste »v uppenbara skäl under innentaTsl

för„r7, n”e rfSbelOPP'' överSän8 «" ™äm>dsutbetalnert

T-427 I » snV, ,e Sakkunni8a »ch yvigare motiverats i motionsfria

6 s ~ enli|!t Vad nu “PP^ - W» heller verk
stallas

från mgången av år 1951. Då vi dessutom inhämtat, att de tekniska

orutsattnmgarna for pensionsstyrelsen att verkställa utbetalning befinna

s,g under påtaglig utveckling, ha vi icke nu velat påyrka beslut från riks
reglering

aavfn!k°Ve''''gänS d‘“"“ ““ rikliSare sy»‘«m Kr indev
reglering

av folkpensionerna än det i propositionen föreslagna.

Utskottsbehandlingen av propositionen har emellertid givit ytterligare

belägg för önskvärdheten av att ett annat system, som tillgodoser de i nyss

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr t

åberopade motioner angivna synpunkterna, snarast möjligt blir genomfort.

Vi understryka, att det råder ett uppenbart samband mellan månadsutbetalningar

och en konstruktion, som lagtekniskt gör tillägget till en del av

pensionen och därmed låter detta på riktigt sätt påverka storleken av och

gränserna för de inkomstprövade förmånerna. Däremot är det en icke slutgiltigt

avgjord fråga, huruvida månadsutbetalning nödvändigtvis förutsätter

en avrundning av det slag, som de sakkunniga förordat.

I samband med avveckling av subventionerna och vissa väntade kostnadsstegringar

synes det enligt vår mening finnas anledning räkna med att

under år 1951 pensionspristalet kommer att stiga till 110 och lndexförhöjningen

förty att fördubblas. Här föreliggande problem förtjänar därför redan

nu allvarligt övervägande.

Under dessa förhållanden kan flera var för sig tillfredsställande lösningar

av problemet tänkas, lösningar som böra bliva föremål for skyndsam ny

utredning av expertis, som bland annat är förtrogen med den senaste utvecklingen

inom utbetalningstekniken. Vi skissera här tre huvudmojligheter:

1) Renodlad månadsutbetalning av indexförhöjning, baserad pa 1946 års

levnadskostnader och pensionsbelopp, med eller utan avrundning av e

senare. . „ ,

2) Renodlad månadsutbetalning av indexförhöjning, utgående från den

tidpunkt, när pensionärernas levnadskostnader sedan 1946 faktiskt stigit

med jämnt 5 procent; dessa första 5 procent inarbetas i pensionsbeloppen,

och därvid genomföras erforderliga avrundningar. .

3) En kombination av årliga tillägg vid jultiden och månatliga tillagg,

så konstruerad att nuvarande tillägg betraktas som ersättning för motsvarande

prisstegring närmast efter 1946, varefter en indexförhojning med

månadsbelopp utgår för tiden efter den genom det årliga tillagget kompenserade

levnadskostnadsstegringen.

Vilken utväg som än befinnes vara tekniskt och psykologiskt lämpligast,

bör givetvis lagtexten skrivas så, att indexförhöjningen blir en integrerande

del av själva pensionsförmånen. Det angelägna, men icke lika trangande

önskemålet om täta indexavläsningar måste i sista hand få bero på de u - betalningstekniska möjligheterna inom det valda systemet.

På grund av det anförda få vi hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 420 och II: 507

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om skyndsam

utredning av ett enligt här ovan angivna riktlinjer förbättrat

system för indexreglering av folkpensionerna och till

dem anknutna förmåner, samt om förslag darom till 1951

års riksdag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.