Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 under tionde, huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1950-03-28 · 54 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 53 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 under tionde, huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

1

Nr 10.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1950/51 under tionde, huvudtiteln,

avseende anslagen inom handelsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta

motioner.

(l:a avd.)

Handelsdepartementet.

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. 1 propositionen nr 1 har Kungl.

Maj:t under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 3 och 4 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över handels- och folkhushållningsärenden för den 4

januari 1950) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

den ändring i handelsdepartementets personalförteckning, som i nämnda

statsrådsprotokoll angivits, dels fastställa av departementschefen förordad

avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1950/51, dels ock till Handelsdepartementet: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 493 800 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 439 000 kronor.

Med hänsyn till att handelsdepartementet fr. o. m. budgetårsskiftet kommer

att övertaga huvudparten av det nuvarande folkhushållningsdepartementets

kvarstående arbetsuppgifter föreslås, att följande tjänster överföras

från sistnämnda departement, nämligen 2 förste kanslisekreterare i Ce

29 och 1 expeditionsvakt i Ce 9. När innehavarna av dessa tjänster framdeles

avgå, bör, framhåller departementschefen, frågan om det fortsatta

behovet av tjänsterna omprövas. Vidare ha medel beräknats erforderliga

för 2 icke-ordinarie biträden.

Av den beräknade kostnadsökningen för nästa budgetår, 54 800 kronor,

belöpa 47 300 kronor på nyssnämnda personalförstärkning och återstoden,

7 500 kronor, på viss omräkning av anslaget.

Utskottet har intet att erinra mot att den föreslagna personalförstärkningen

kommer till stånd. Såsom departementschefen framhållit bör frågan

om det fortsatta behovet av de från folkhushållningsdepartemcntet över
1

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 10.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 10.

flyttade tjänsterna omprövas, när innehavarna av desannna framdeles avgå.

Då utskottet icke heller funnit anledning till erinran mot den verkställda

anslagsberäkningen, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i

handelsdepartementets personalförteckning, som av departementschefen

angivits i statsrådsprotokollet över handelsoch

folkhushållningsärenden för den 4 januari 1950;

b) fastställa följande avlöningsstat för handelsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ............ 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 235 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 179 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 52 000

Summa kronor 493 800;

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 493 800 kronor.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. Handelsdepartementet: Utövande

av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkterna 2 och 3, s. 4 och 5) -— innebärande beträffande förstnämnda

anslag en anslagshöjning med 18 000 kronor och beträffande sistnämnda

anslag oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Handelsdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 64 000 kronor;

b) till Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll

å krigsmaterieltillverkningen ett anslag av 20 000 kronor.

Kommerskollegium med underlydande myndigheter

och kårer.

3:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 4, s. 6—13) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring

i konimerskollegii personalförteckning, som av departementschefen

angivits, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för

kommerskollegium, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/

51, dels ock till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 1 616 400 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO.

3

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Henriksson väckt motion

(II: 150) hemställts, att riksdagen måtte besluta om ordinariesättning av

en byrådirektörstjänst (Ce 31), en förste byråsekreterartjänst (Ce 29) och

en förste aktuarietjänst (Ce 29) på monopolutredningsbyrån samt besluta

anvisa ett anslag av 35 280 kronor till avlöning av en förste aktuarie och

två amanuenser vid samma byrå.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 576 100

kronor.

Departementschefen har i enlighet med förslag av kommerskollegium förordat,

att fr. o. m. nästa budgetår inrättas en ny tjänst för kommerseråd

i Ca 33, avsedd för monopolutredningsbyrån. Härvid har ett f. n. utgående

byråchefsarvode om 1 500 kronor för år angivits kunna indragas.

Med hänsyn särskilt till nämnda byrås ömtåliga arbetsuppgifter har kommerskollegium

hemställt om ordinariesättning av de för byrån avsedda

tjänsterna för 1 byrådirektör (Ce 31) samt 1 förste aktuarie och 1 förste

byråsekreterare (Ce 29). Vidare har kommerskollegium bl. a. föreslagit,

att för monopolutredningsbyrån skola inrättas 1 tjänst för förste aktuarie

med arvode motsvarande 29 löneklassen samt 2 amanuenstjänster.

Departementschefen har, då det i allt fall icke f. n. vore erforderligt att

å byrån samtidigt funnes ett kommerseråd och en byrådirektör, icke beräknat

medel för byrådirektörstjänsten för nästa budgetår. Förslagen om

att ordinariesätta sistnämnda tjänst samt en förste aktuarie- och en förste

byråsekreterartjänst ävensom att nyinrätta ytterligare tjänster för monopolutredningsbyrån

har departementschefen ansett sig icke kunna tillstyrka,

bl. a. på grund av det ekonomiska läget och pågående utredningar.

Av den för nästa budgetår beräknade anslagshöjningen, 40 300 kronor,

belöpa 20 000 kronor på kostnader för att anställa personal, som skall

avarbeta den på elektriska byrån förekommande stora arbetsbalansen, och

i runt tal samma belopp på kostnadsökningar av automatisk natur.

Utskottet. Av vad departementschefen anfört framgår, att den i motionen

II: 150 avsedda byrådirektörstjänsten icke avses skola utnyttjas under

nästa budgetår. Att såsom motionären föreslagit nu ordinariesätta denna

tjänst skulle därför icke fylla något ändamål. För de av motionären i övrigt

framställda förslagen tala onekligen enligt utskottets mening goda skäl.

Utskottet är emellertid icke i nuvarande läge berett biträda yrkandena i

fråga utan anser sig böra för nästa budgetår förorda vad departementschefen

under denna punkt föreslagit. Motionen avstyrkes alltså.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

verkställda anslagsberäkningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ls förslag

och med avslag å motionen II: 150,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 10.

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i kommerskollegii

personalförteckning, som av departementschefen

angivits i statsrådsprotokollet över handels- och folkhushällningsärenden

för den 4 januari 1950;

b) fastställa följande avlöningsstat för kommerskollegium,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 862 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t ........................ 10 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 576 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 166 700

Summa kronor 1 616 400;

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 1 616 400 kronor.

4:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 5, s. 13—15), innebärande en anslagshöjning med 7 500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 241 500

kronor.

5:o) Bergsstaten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

6, s. 15 och 16), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 106 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis

...................................... 16 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 14 200

Summa kronor 137 000;

b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 137 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

5

6:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

7, s. 16 och 17), som innebär en anslagshöjning med 1 400 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 22 600 kronor.

7:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. Sprängämnesinspektionen:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 8 och 9, s. 17

—19), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 82 000 kronor;

b) till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 16 000 kronor.

8:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 10, s. 19—21) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.

Departementschefen har uttalat, att såsom framhölls i föregående års statsverksproposition

en förbättring av fartygsinspektörernas löneställning vore

önskvärd. Det ekonomiska läget medgåve emellertid icke heller i år en lönereglering.

Då två av de icke-ordinarie andre fartygsinspektörsbefattningarna

så sent som i fjol uppfördes på extra ordinarie stat, bör enligt departementschefen

en ordinariesättning av de extra ordinarie tjänsterna anstå.

I avvaktan på resultatet av 1947 års biträdesutredning syntes departementschefen

någon ändring icke heller böra göras i fråga om biträdespersonalens

löneställning.

Utskottet anser i likhet med departementschefen en förbättring av fartygsinspektörernas

löneställning önskvärd och förutsätter, att frågan om en

lönereglering för denna personal upptages till prövning, så snart förhållandena

det medgiva. Mot beräkningen av anslaget har utskottet icke något att

erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

9:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 11, s. 21), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 80 000

kronor.

10:o) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 12, s. 21 och 22), innebärande en anslagsminskning med

700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 33 600

kronor.

11 :o) Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 13, s. 22 och 23), innebärande en av belastningen å anslagsposten

till reseersättningar föranledd anslagshöjning med 900 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 12 000

kronor.

12:o) Torvingenjörer m. fl. Instruktör i hemslöjd: Avlöning. Instruktör

i hemslöjd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

14—16, s. 23 och 24), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Torvingenjörer m. fl. ett förslagsanslag av 2 000

kronor;

b) till Instruktör i hemslöjd: Avlöning ett anslag av 8 000

kronor;

c) till Instruktör i hemslöjd: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 500 kronor.

13:o) Navigationsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 17, s. 24—30) att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för navigationsskolorna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1950/51, dels ock till Navigationsskolorna: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 683 300 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Carl Eric Ericsson och Ohlon (I: 223) och den andra inom

andra kammaren av herr Edström (II: 235), hemställts, att riksdagen ville

dels besluta, att förberedande kurser skola anordnas vid samtliga navigationsskolor,

dels till Navigationsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 706 300 kronor eller 23 000 kronor mera än en
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

ligl Kungl. Maj:ts förslag, dels besluta, att ytterligare provisoriska åtgärder

till förbättring av navigationsskoleutbildningen i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som omförmälts under ifrågavarande punkt i statsverkspropositionen

skola genomföras från och med budgetåret 1951/52, samt att hos

Kungl. Maj:t hemställa om de förslag till nästkommande års riksdag, som

härav betingas, dels ock hos Kungl. Maj :t anhålla, att förslag snarast möjligt

måtte föreläggas riksdagen rörande reformering av utbildningen av

befäl till handelsflottan.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionen I: 223.

Departementschefen har förordat, att i anslutning till gällande timtaxa

ökade medel, i runt tal 3 400 kronor, anvisas under icke-ordinarieposten,

för avlöning av timlärare i svenska och engelska. Departementschefen har

vidare förordat, att sammanlagt 2 600 kronor anvisas under nyssnämnda

post för extra undervisning om gyrokompass och radar och i anledning avökade

kostnader för inträdes- och flyttningsprövningar, medan samtidigt

posten kan minskas med 2 300 kronor, därför att en extra ordinarie lärare

förflyttats från Stockholm till Malmö och rektorn vid navigationsskolan i

Stockholm icke längre har behov av särskild arbetshjälp. Departementschefen

har vidare tillstyrkt en höjning av ordinarieposten med 2 100 kronor

för löneklassuppflyttningar och en uppräkning av det rörliga tillägget med

7 500 kronor.

För närvarande föreligger, framhåller departementschefen, en stor brist

på befäl inom den svenska handelsflottan. Till en viss, om än mindre del

syntes densamma bero på förhållanden vid navigationsskolorna. Den nuvarande

höga kuggnings- och avgångsprocenten för eleverna vid dessa skolor

bidroge nämligen till befälsbristen. Åtgärder för att förbättra undervisningsresultaten

vore därför i hög grad önskvärda. Förslag till en fullständig omorganisation

av sjöbefälsutbildningen hade framlagts av 1943 års sjöbefälssakkunniga.

I yttrande däröver hade kommerskollegium framlagt ett reformprogram,

som i stället byggde på den nuvarande organisationens grund. I

dagens läge syntes det icke vara möjligt att helt genomföra något av förslagen.

Utrymme syntes finnas allenast för vissa partiella reformer. Fn reform,

som borde genomföras redan från och med nästa budgetår, vore inrättandet

av frivilliga förberedande kurser om en termins längd för personer,

som hade för avsikt att genomgå styrmansklass eller andre maskinistklass.

Genom sådana kurser skulle den för närvarande ojämna kunskapsnivån

vid den egentliga yrkesundervisningens början utjämnas och alltså

en av de viktigaste orsakerna till den nuvarande höga kuggnings- och avgångsprocenten

vid navigationsskolorna undanröjas. Samtidigt skulle eu

grund skapas för vissa andra reformer beträffande sjöbefälsutbildningen.

Med hänsyn till det ekonomiska läget kunde departementschefen emellertid

icke för närvarande förorda, att medel anvisades till förberedande kurser in. m.

vid samtliga navigationsskolor. För nästa budgetår vore departementschefen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 10.

blott beredd att tillstyrka, att under icke-ordinarieposten 50 000 kronor anvisades

för ändamålet, varigenom kurser skulle kunna igångsättas vid några

av skolorna. Någon utökning av tjänsterna på navigationsskolornas personalförteckning

syntes för närvarande icke böra göras med anledning av de nya

kurserna. Det syntes få ankomma på Kungl. Maj :t och kommerskollegium

att meddela närmare bestämmelser om de nya kurserna och därmed sammanhängande

reformer av sjöbefälsutbildningen.

Utskottet finner i likhet med departementschefen det vara i hög grad önskvärt,

att åtgärder för att förbättra undervisningsresultaten vid navigationsskolorna

vidtagas. Av stor betydelse är givetvis att härvid i största möjliga

utsträckning söka utjämna den för närvarande ojämna kunskapsnivån vid

den egentliga yrkesundervisningens början. Utskottet biträder därför förslaget

om att redan från och med nästa budgetår inrättas frivilliga förberedande

kurser om en termins längd för personer, som ha för avsikt att genomgå

styrmansklass eller andre maskinistklass. Enligt utskottets mening

är det emellertid angeläget för enhetligheten inom navigationsskoleväsendet,

att kurser av här avsett slag samtidigt igångsättas vid samtliga fem

navigationsskolor och icke såsom departementschefen förutsatt vid endast

några av skolorna. Då merkostnaden härför icke uppgår till större belopp

än 23 000 kronor, har utskottet ansett sig böra i enlighet med motionärernas

yrkande föreslå att riksdagen för nästa budgetår anvisar detta belopp

utöver det av Kungl. Maj :t för dylika kurser äskade beloppet, 50 000 kronor.

Då utskottet ansett sig kunna i övrigt godtaga departementschefens anslagsberäkning,

skulle alltså anslaget för nästa budgetår uppföras med (683 300

+ 23 000 =) 706 300 kronor.

Även övriga av motionärerna framställda yrkanden finner utskottet

beaktansvärda. Utskottet anser sig emellertid kunna utgå från att Kungl.

Maj :t ägnar frågan om ytterligare åtgärder i syfte att främja utbildningen

av sjöbefäl all den uppmärksamhet denna frågas vikt onekligen kräver. Det

synes därför icke påkallat, att i nuvarande läge någon ytterligare åtgärd

i nämnda syfte vidtages från riksdagens sida.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 223 och II: 235, i vad

desamma avse anslagsfrågan,

a) godkänna följande avlöningsstat för navigationsskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 402 100

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 5 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... . 260 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 52 000

Summa kronor 720 300

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10. 9

Särskilda uppbörds medel:

Hyror och hyresersättningar.................... 14 000

Nettoutgift kronor 706 300;

b) till Navigationsskolorna: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 706 300 kronor;

II. att motionerna I: 223 och II: 235, i vad desamma icke

behandlats under I. ovan, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

14:o) Navigationsskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 18, s. 30 och 31), som innebär en anslagshöjning med

1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Navigationsskolorna: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 42 200

kronor.

15:o) Navigationsskolorna: Stipendier. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 19, s. 32) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1950/51

anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

Med hänsyn icke minst till den stora bristen på sjöbefäl har departementschefen

funnit det angeläget, att statsmakterna vidtaga åtgärder för

att göra det lättare för obemedlade och mindre bemedlade personer att avlägga

examen vid navigationsskola. Departementschefen har därför förordat,

att ett anslag av 10 000 kronor anvisas för nästa budgetår till stipendier

åt elever vid navigationsskolorna. Det syntes få ankomma på Kungl.

Maj :t att meddela närmare bestämmelser angående stipendiernas utdelande.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj :t förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Navigationsskolorna: Stipendier för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

16:o) Navigationsskolorna: Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 32), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Navigationsskolorna: Kompletteringskurs

vid högre tekniskt läroverk för budgetåret 1950/

51 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

17:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Majrts förslag (punkt 21, s. 33—36), som innebär en av automatiska kostnadsökningar

föranledd anslagshöjning med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska

undersökning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 230 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 257 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 55 500

Summa kronor 543 700;

b) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 543 700 kronor.

18:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 37 och 38), innebärande en anslagshöjning

med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 156 700 kronor.

19:o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 23, s. 38—40) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 522 000 kronor.

Anslaget, som för innevarande budgetår benämnes Sveriges geologiska undersökning:

Malmletning och förberedande gruvarbeten, är för samma budgetåret

uppfört med 627 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt, att medel anvisas för nästa budgetår

till av Sveriges geologiska undersökning föreslagna arbeten, kostnadsberäknade

till 522 000 kronor. Efter beslut av Kungl. Maj :t syntes enligt departementschefen,

i den mån så kunde finnas påkallat, arbetsprogrammet

och kostnadsfördelningen mellan de olika utgiftsändamålen få jämkas.

Då de med anlitande av detta anslag bedrivna förberedande gruvarbetena

ej skola fortsätta under nästa budgetår, har departementschefen förordat,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

11

att anslagets benämning förkortas till Sveriges geologiska undersökning:

Malmletning. Härvid har departementschefen förutsatt, att eventuellt kvarstående

reservation å det hittills i riksstaten uppförda anslaget till Sveriges

geologiska undersökning: Malmletning och förberedande gruvarbeten

får överföras till det under denna punkt upptagna anslaget.

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och har icke funnit

anledning till erinran mot vad departementschefen vid anmälan av anslagsfrågan

anfört. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Malmletning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 522 000 kronor.

20:o) Sveriges geologiska undersökning: Jordartskartering inom Norrbottens

län. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 40), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Jordartskartering inom Norrbottens län för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 27 500 kronor.

21 :o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 26, s. 41—46) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i

personalförteckningen för statens provningsanstalt uppföra ytterligare en

extra ordinarie befattning som förste avdelningsingenjör i lönegrad Ce 27,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

provningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51,

dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 978 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 920 000 kronor.

Departementschefen har förordat, att för den kamerala avdelningen inrättas

en biträdesbefattning enligt den reglerade befordringsgången. Departementschefen

har vidare förordat, att på elektriskt-fysikaliska avdelningen

en ingenjörstjänst i Cg 27 omvandlas till befattning som förste avdelningsingenjör

i Ce 27. Likaledes ha i överensstämmelse med hittills

tillämpade principer sex extra tjänstemän föreslagits skola beredas extra

ordinarie anställning i 15 lönegraden (tekniker) samt två extra tjänstemän

erhålla sådan anställning i 11 lönegraden (provberedare). I samband med

att en avdelningsingenjör i Ca 24 på övergångsstat avgår under budgetåret

1950/51 ha för återstoden av budgetåret medel beräknats för en avdelningsingenjör

i Cg 24. Medel ha jämväl beräknats till en för närvarande vakant

ordinarie laboratoriebiträdesbefattning.

Departementschefen har vidare tillstyrkt, att anslaget höjes med 39 000

kronor för anställande av ytterligare tillfällig personal samt med 5 854

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 10.

kronor till övertidsersättningar. Härtill komma vissa automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

under förevarande punkt anfört och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för statens provningsanstalt uppföra ytterligare en extra

ordinarie befattning som förste avdelningsingenjör i lönegrad

Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis

..................................... 315 700

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 1 200

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis . . 180 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 379 100

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 102 000

Summa kronor 978 600;

c) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 978 600 kronor.

22:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 27, s. 46—48), som innebär en anslagshöjning med 25 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

197 500 kronor.

23:o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 28, s. 48—51) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Flygtekniska

försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 958 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 685 000 kronor.

Av den föreslagna anslagshöjningen, 273 500 kronor, hänföra sig 267 000

kronor till anslagsposten till avlöningar till verkstadsarbetare och tillfälliga

biträden, vilken post för budgetåret 1948/49 överskridits med omkring

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

13

300 000 kronor. Detta belopp täcktes emellertid av ökade inkomster för verkställda

uppdrag.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka den äskade medelsanvisningen och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 77 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ............ 3 000

3. Avlöningar till verkstadsarbetare och tillfälliga

biträden, förslagsvis ...................... 417 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 395 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 66 000

Summa kronor 958 500;

b) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 958 500 kronor.

24:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 29, s. 51 och 52), innebärande en anslagshöjning med

63 500 kronor, i huvudsak föranledd av ökade utgifter för försöksutrustning

och verkstadsutrustning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 284 500 kronor.

25:o) Flygtekniska försöksanstalten: Komplettering av maskiner och utrustning.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30, s. 53—55) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 423 000 kronor.

Styrelsen för flygtekniska försöksanstalten har hemställt, att för nästa

budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag av 725 000 kronor till komplettering

av maskiner och utrustning.

Styrelsen anför att sedan begärd nyanskaffning av maskiner och utrustning

år efter år uppskjutits, anstalten kommit i det läget, att den icke effektivt

kan fylla de forskningsuppgifter som flygteknikens snabba utveckling

kräver. Anstalten kan således icke fullgöra uppdrag från flygvapnet i önskvärd

takt. För att avhjälpa de mest betänkliga bristerna i fråga om anstaltens

resurser inom ramen för den nuvarande anläggningen anser styrelsen

det nödvändigt att dels förbättra den nuvarande höghastighetstunneln, dels

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 10.

anskaffa vissa nya maskiner och apparater. Den begärda utrustningen är

avsedd att fördelas på de olika avdelningarna inom anstalten enligt följande

uppställning.

Aerodynamiska avdelningen .................................. 285 000

Hållfasthetsavdelningen ........................................ 210 000

Mättekniska laboratoriet............................ 110 000

Verkstadsavdelningen ........................ 120 000

725 000

Departementschefen framhåller, att flygtekniska försöksanstaltens verksamhet

på senare år ökat i hög grad. Anstaltens inkomster på grund av

uppdrag från flygvapnet och flygindustrien hade mer än fördubblats från

budgetåret 1946/47 till budgetåret 1948/49. Med hänsyn härtill och då forskningsuppdragen

tenderade att öka ytterligare, syntes det finnas goda skäl

för att ge anstalten möjlighet att i viss utsträckning komplettera utrustningen.

Det finge anses synnerligen angeläget att anstaltens höghastighetstunnel

förbättrades i enlighet med styrelsens förslag. Departementschefen

erinrade vidare om att flygforskningskommittén i sitt andra betänkande

understrukit önskvärdheten av att höghastighetstunnelns kapacitet ökades

(jfr prop. 165/1949 s. 5). Departementschefen tillstyrkte därför att 285 000

kronor anvisades för detta ändamål. Av utrustning som i övrigt begärts

syntes en utmattningsmaskin för 20 tons belastning samt en profilslipmaskin

särskilt viktiga. Kostnaderna för dessa borde beräknas till omkring

138 000 kronor. Departementschefen förordade, att ett belopp av (285 000

+ 138 000 =) 423 000 kronor anvisades för komplettering av anstaltens maskiner

och utrustning. Det syntes få ankomma på Ivungl. Maj :t att meddela

närmare bestämmelser, därest jämkningar beträffande den avsedda anskaffningen

skulle visa sig erforderliga.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka den äskade medelsanvisningen

och har intet att erinra mot vad departementschefen anfört vid anmälan

av anslagsfrågan. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten:

Komplettering av maskiner och utrustning för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 423 000 kronor.

26:o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning för vindtunnelanläggning

m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31, s. 55—453) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

Statsmakterna ha år 1949 i samband med behandlingen av propositionen

1949: 165 i princip tagit positiv ställning till frågan om en utbyggnad

av vårt lands resurser för aerodynamisk forskning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

15

Styrelsen för flygtekniska försöksanstalten har beräknat kostnaderna för

en vindtunnelanläggning till sammanlagt 8,is miljoner kronor, varav 6,075

miljoner kronor på kapitalbudgeten och 2,105 miljoner kronor på driftbudgeten.

Dessa kostnader beräknas komma att belasta budgetåren 1950/51—

1953/54 på följande sätt.

Budgetår Kapitalbudget Driftbudget

1950/51 ................ 1 400 000 500 000

1951/52 ................ 2 700 000 950 000

1952/53 ................ 1 600 000 500 000

1953/54 ................ 375 000 155 000

6 075 000 2 105 000

Departementschefen, som i ärendet samrått med chefen för försvarsdepartementet,

framhåller att flygteknikens snabba utveckling medför sådana

ökade krav på den flygtekniska forskningen, att betingelserna för denna i

möjligaste mån borde förbättras. Såväl försvarssynpunkter som andra omständigheter

talade för att vår anskaffning av moderna flygplan, robotar

in. in. grundades på svenska konstruktioner och svensk industri. Detta förutsatte,

att den inhemska flygtekniska forskningen kunde erbjuda ett tillräckligt

underlag i fråga om de problem, som måste lösas vid konstruktion

av nya flygplanstyper och robotar. Det hade nämligen visat sig, att man i

fortsättningen knappast kunde räkna med att i någon mera betydande omfattning

få del av de aktuellaste utländska forskningsresultaten på detta

område. Även om vissa forskningsresultat skulle kunna erhållas från utlandet,

syntes detta dock förutsätta, att svenska prestationer av motsvarande

värde lämnades i utbyte.

Departementschefen har icke haft något att erinra mot den beräknade

totalkostnaden, 8,is miljoner, för den planerade vindtunnelanläggningen. I

enlighet med planen för kostnadsfördelningen på olika budgetår har departementschefen

föreslagit skola för nästa budgetår anvisas 500 000 kronor på

driftbudgeten och 1 400 000 kronor på kapitalbudgeten.

Utskottet får erinra om att utskottet vid behandlingen av propositionen

1949: 165 (utlåtande nr 77) uttalat, att utskottet delade föredragande statsrådets

mening om att en snar utbyggnad av den aerodynamiska forskningens

resurser borde genomföras. I anslutning härtill anser sig utskottet böra

tillstyrka, att den föreslagna vindtunnelanläggningen, kostnadsberäknad till

sammanlagt 8,is miljoner kronor, kommer till utförande. För nästa budgetår

torde såsom Kungl. Maj :t föreslagit böra för ändamålet anvisas 500 000

kronor på driftbudgeten och 1 400 000 kronor på kapitalbudgeten. Utskottet,

som denna dag återkommer till frågan om anvisande av de erforderliga

medlen å kapitalbudgeten, hemställer i förevarande sammanhang,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning

för vindtunnelanläggping m. m. för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

27 :o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 32, s. 63—65), som innebär en av automatiska

kostnadsökningar föranledd anslagshöjning med 3 200 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 97 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t .......................... 5 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 145 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 27 600

Summa kronor 275 200;

b) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

275 200 kronor.

28:o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. Statens hantverksinstitut:

Bidrag till kursverksamheten m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkterna 33 och 34, s. 65 och 66), innebärande oförändrade medelsanvisningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader ett

förslagsanslag av 31 000 kronor;

b) till Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten

m. m. ett reservationsanslag av 145 000 kronor.

29:o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 35, s. 66 och 67) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 35 000

kronor.

För budgetåret 1947/48 beviljades ett reservationsanslag av 70 000 kronor

till utrustning och inredning vid statens hantverksinstitut. Till grund för

anslagsberäkningen låg en av 1946 års utredning angående hantverksinstitutet

upprättad plan, som innebar att av statsmedel skulle till institutets för
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

17

fogande för nyanskaffning och komplettering av utrustning och inredning

ställas ett belopp av 175 000 kronor, så fördelat på fyra budgetår, att för

budgetåret 1947/48 skulle anvisas 70 000 och för vart och ett av de därpå

följande tre budgetåren 35 000 kronor (se prop. 153/1947 s. 19 och 20 samt

33). För budgetåren 1948/49 och 1949/50 anvisades emellertid icke några

medel för berörda ändamål. Följden har blivit en eftersläpning i den år

1947 uppgjorda utrustningsplanen. Det synes, framhåller departementschefen,

önskvärt, att hantverksinstitutet nu beredes möjlighet att göra åtminstone

den komplettering av utrustningen, som är mest av behovet påkallad.

Departementschefen tillstyrker därför, att 35 000 kronor anvisas

härtill för nästa budgetår.

Utskottet har intet att erinra mot den äskade medelsanvisningen och hemställer

därför,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Utrustning

och inredning för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kronor.

30 :o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. Bidrag till

Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation

i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 36 och

37, s. 67—69), innebärande beträffande förstnämnda anslag oförändrat

belopp och beträffande sistnämnda anslag en av den svenska kronans devalvering

föranledd höjning med 17 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien

ett anslag av 130 000 kronor;

b) till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig

och industriell representation i utlandet

ett reservationsanslag av 57 600 kronor.

31 :o) Statens tekniska forskningsråd. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 38, s. 69 och 70), innebärande en anslagshöjning med 1 000 kronor,

avseende expenser och kostnader för forskningsrådens samarbetsdelegation

in. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 58 000 kronor.

32 :o) Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 39, s. 71—74) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1 040 000 kronor.

2 Bihcing till riksdagens protokoll 1950. 6 saml. Nr 10.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Rosander (1:53) och den andra inom andra kammaren av

herrar Persson i Växjö och Gustafson i Dädesjö (II: 56), hemställts, att riksdagen

måtte till uppförande av en institutionsbyggnad för Stiftelsen Glasinstitutet

i Växjö ställa till förfogande ett belopp av 100 000 kronor, att

utgå med 50 000 kronor under budgetåret 1950/51 och med 50 000 kronor

under budgetåret 1951/52.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 56.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 040 000

kronor.

Departementschefen har meddelat, att länsstyrelsen i Kronobergs län med

tillstyrkan överlämnat en av Stiftelsen Glasinstitutet i Växjö gjord framställning

om statsbidrag med 100 000 kronor till en nybyggnad för det till

stiftelsen hörande forskningsinstitutet med samma benämning. Av handlingarna

i ärendet framgår bl. a. följande.

Till stiftelsen äro för närvarande anslutna trettiofem småglasbruk, vilka

förbundit sig att under minst tre år lämna årliga bidrag till stiftelsens verksamhet.

Stiftelsen har till ändamål att understödja och befordra undervisning

och tekniskt-vetenskaplig forskning rörande glas och tillverkning av

glas samt att tillhandagå med tekniska konsultationer på ifrågavarande område.

Institutet, vari stiftelsen bedriver sin verksamhet, har hittills varit förlagt

till provisoriska lokaler. Stadsfullmäktige i Växjö ha förklarat sig

villiga att för en beräknad kostnad av 286 000 kronor låta uppföra en nybyggnad

för institutet på villkor bl. a. att stiftelsen bidrager till byggnadskostnaderna

med ett belopp av lägst 100 000 kronor. Utöver byggnadskostnaderna

kräves för inredning och utrustning av byggnaden ett belopp av

100 000 kronor. De till stiftelsen anknutna glasbruken ha beslutat att sammanskjuta

ett belopp av omkring 100 000 kronor. Därutöver skulle erfordras

förenämnda statsanslag av 100 000 kronor.

Departementschefen har av statsfinansiella skäl ansett sig icke kunna

förorda, att anslag anvisas såsom bidrag till uppförande av en byggnad åt

glasinstitutet i Växjö. Anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskning in. in.

föreslås för nästa budgetår upptaget med oförändrat belopp.

Utskottet. Den svenska glasbruksnäringens stora betydelse för vårt land

är väl känd och det forskningsarbete i kvalitetsförbättrande syfte, som bedrives

vid Glasinstitutet i Växjö, har utan tvivel en viktig uppgift att fylla.

Av stiftelsen för glasinstitutet gjord framställning om statsbidrag med

100 000 kronor till en nybyggnad för det till stiftelsen hörande institutet

—- vilken framställning överensstämmer med det i föreliggande motioner

gjorda yrkandet — har också i huvudsak tillstyrkts av samtliga i ärendet

hörda remissinstanser. Liksom på övriga områden påkallar emellertid det

statsfinansiella läget givetvis i fråga om nu förevarande anslag sträng åter
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

19

hållsamhet. Utskottet anser sig därför icke kunna föreslå någon höjning

av anslaget för nästa budgetår och nödgas alltså avstyrka motionerna i

fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 53 och II: 56, till Teknisktvetenskaplig

forskning m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 1 040 000 kronor.

33:o) Statens kommitté för byggnadsfoiskning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 40, s. 74 och 75), innebärande en anslagshöjning med

1 000 kronor, avseende expenser och utrustning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens kommitté för byggnadsforskning

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

49 500 kronor.

34:o) Byggnadsforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41,

s. 76), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsforskning för budgetåret

1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

35:o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 42, s. 76—80) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 575 200 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 570 000

kronor.

Chefen för institutets papperstekniska avdelning har samtidigt tjänstgjort

såsom avdelningschef och som laborator. Han har nu utnämnts till professor

vid tekniska högskolan. Departementschefen föreslår, att en särskild laboratorbefattning

inrättas å träforskninginstitutets papperstekniska avdelning

för den tid chefen för avdelningen innehar professur vid tekniska högskolan.

I samband därmed föreslås, att till ifrågavarande laborator får utgå

lön eller arvode av statsmedel enligt de bestämmelser, som genom gällande

tilläggsavtal fastställts för Övriga laboratorer vid institutet. För detta ändamål

erfordras en anslagshöjning av 1 460 kronor. Under förutsättning att

riksdagen medgiver anslagshöjningen och icke i övrigt har något att invända

däremot, har det synts departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t

att traffa avtal med Stiftelsen Svensk träforskning om laboratorsbefattningens

inrättande enligt nyss angivna grunder.

Förslaget innebär vidare, att posten till rörligt tillägg minskas med 60

kronor samt att posten till städerskor med anledning av belastningen å

posten höjes med 3 800 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet anser sig böra tillstyrka förslaget om inrättande av en laboratorsbefattning

och har icke något att erinra mot att löneförmånerna till innehavaren

av befattningen bestämmes på sätt departementschefen föreslagit.

De verkställda anslagsberäkningarna i övrigt torde kunna godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 575 200 kronor.

36 :o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. Bidrag till metallografiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 43 och 44,

s. 80 och 81), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet ett

förslagsanslag av 94 000 kronor;

b) till Bidrag till metallografiska institutet ett förslagsanslag

av 23 700 kronor.

37 :o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 45, s. 81 och 82) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 75 000

kronor.

Institutet har räknat med att i de provisoriska lokaler, vilka för närvarande

stå till buds, kunna bereda rum för 13 statsavlönade befattningshavare.

Med anledning härav föreslår departementschefen, att de på staten ankommande

avlönings- och pensioneringskostnaderna för denna personalstyrka

beräknas till i runt tal 137 000 kronor. Härtill komma kostnader för arvoden

m. m. åt vissa styrelseledamöter med 2 000 kronor. För institutets omkostnader

beräknas 36 000 kronor. I enlighet härmed har anslaget för nästa

budgetår föreslagits till 175 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för konserveringsforskning

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 175 000 kronor.

38 :o) Bidrag till Hemmens forskningsinstitut. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 46, s. 82—85) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Eskilsson och Aabg-Ericsson (I: 228) och den andra inom

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

21

andra kammaren av fröken Wetterström och fru Ewerlöf (11:355), hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att för budgetåret

1950/51 ett extra anslag av 10 000 kronor beviljas för tillsättande

av en speciell sekreterarbefattning med de uppgifter som i motionerna angivits.

I motionerna framhålles, att ifrågavarande sekreterare skulle i egenskap

av pressombudsman och instruktör vid utställningar, kurser och dylikt handhava

upplysnings- och instruktionsverksamheten vid institutet. Beträffande

motiven i övrigt till yrkandet hänvisas till motionen I: 228.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 80 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att 1946 års utredning angående kvalitetsforskning

och konsumentupplysning i sitt våren 1949 avgivna betänkande

bland annat föreslagit, att Hemmens forskningsinstitut utbygges genom

att vid detsamma inrättas en särskild upplysningsavdelning. En sådan

omorganisation har emellertid synts departementschefen, så vitt nu kan

bedömas, icke vara att vänta före utgången av nästkommande budgetår.

Forskningsinstitutet borde därför tillsvidare fortsätta sin verksamhet i nuvarande

form. En förutsättning härför vore dock, att institutet även i fortsättningen

erhölle statens stöd, och departementschefen vore också beredd

att förorda statsbidrag till verksamheten under år 1950.

Enligt vad departementschefen inhämtat torde institutets hyreskostnader

i de nya lokalerna, inberäknat värme, komma att uppgå till i runt tal 25 000

kronor per år. Institutet har anhållit om befrielse från skyldigheten att erlägga

hyra för sina lokaler. Departementschefen har emellertid, i likhet med

priskontrollnämnden, ansett, att sådan befrielse icke bör komma i fråga utan

att hyreskostnaden bör beaktas vid avvägningen av statsbidragets storlek.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget kunde departementschefen icke

tillstyrka av institutet begärd höjning av statsbidraget till 125 000 kronor

men ville dock, med tanke på den i förhållande till institutets budget betydande

hyreskostnaden, förorda ett statsbidrag på 100 000 kronor. Då man

inte syntes kunna vänta, att ett belopp, motsvarande det ökade statsbidraget,

komme att tillskjutas från enskilt håll, syntes kravet på att sådana bidrag

skola uppgå till samma belopp som statsbidraget icke längre kunna helt vidhållas.

Sålunda syntes för den del av statsbidraget, som svarade mot halva

hyreskostnaden, icke böra krävas något bidrag från enskilt håll.

Utskottet vill erinra, att årets riksdag till hemmens forskningsinstitut

å tilläggsstat anvisat ett anslag av 42 000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts nu

förevarande förslag hemställes, att anslaget, som för innevarande budgetår

är uppfört med 80 000 kronor, höjes till 100 000 kronor för nästa budgetår.

Utskottet vill tillstyrka den begärda medelsanvisningen.

I de föreliggande motionerna har hemställts om en ytterligare höjning av

anslaget med 10 000 kronor för upplysnings- och instruktionsverksamhet,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 10.

närmast för anställande av en pressombudsman och instruktör. Utskottet

vill i samband härmed erinra, att 1946 års utredning angående kvalitetsforskning

och konsumentupplysning i ett våren 1949 avgivet betänkande föreslagit,

bland annat, att forskningsinstitutet skulle utbyggas genom inrättande

vid detsamma av en särskild upplysningsavdelning. Utskottet, som vill

understryka hemhushållets och hemarbetets stora samhälleliga betydelse,

anser alla åtgärder påkallade som kunna främja institutets verksamhet. Då

emellertid förenämnda utredningsförslag ännu är föremål för remissbehandling

och enligt vad departementschefen framhållit en omorganisation på området

icke torde vara att förvänta före utgången av nästa budgetår, synes

utskottet skäl tala för att i avvaktan därpå med ställningstagande till den i

motionerna berörda frågan bör anstå. Utskottet anser sig därför icke nu böra

biträda yrkandet i motionerna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 228 och II: 355, till Bidrag

till Hemmens forskningsinstitut för budgetåret 1950/

51 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

39:o) Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för vissa forskningsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 85—87), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken

för vissa forskningsarbeten för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

40 :o) Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 48, s. 87—89) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000

kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 500 000

kronor.

Aktiebolaget Atomenergi bildades år 1947 med ett aktiekapital av 3 500 000

kronor, varav staten tecknade 2 000 000 kronor och enskilda intressenter

1 500 000 kronor.

Avsikten var ursprungligen, att största delen av nämnda aktiekapital

skulle investeras i ett anrikningsverk för kolm vid Kvarntorp. Sedermera

har det, framhåller departementschefen, visat sig, att bolaget kan ha behov

av att använda aktiekapitalet för andra ändamål. Någon erinran häremot

har synts departementschefen icke böra göras. Departementschefen förutsätter

emellertid, att bolaget i förväg underrättar Kungl. Maj :t om avsedda

större kapitaldispositioner.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

23

Rörande finansieringen av bolagets anläggningar har departementschefen

erinrat om att bolagets närmaste uppgift är att bedriva forskning angående

möjligheterna att praktiskt utnyttja atomenergien för fredliga ändamål.

Det har synts departementschefen ligga i sakens natur att en dylik forskningsverksamhet

icke under åtskilliga år framåt kan beräknas lämna sådana

resultat, på vilka det är möjligt att grunda en kommersiell drift, som medgiver

förräntning och amortering av investerat kapital enligt affärsmässiga

principer.

Departementschefen har också funnit det naturligt, att bolaget för sin

verksamhet behöver uppföra såväl anläggningar av inera fast karaktär som

jämförelsevis kostnadskrävande försöksanordningar och andra tillfälliga anläggningar,

vilka med hänsyn till sin beskaffenhet böra göras till föremål

för snabbare eller omedelbar avskrivning. I princip anser departementschefen,

att fasta anläggningar böra finansieras med anlitande av aktiekapitalet

eller genom upptagande av lån. Med hänsyn till beskaffenheten av bolagets

verksamhet och investeringsbehov har departementschefen emellertid ansett,

att det i vissa fall kan befinnas lämpligast att använda anslagsmedel

för finansiering av bolagets investeringar. Om riksdagen icke har något

att invända däremot, har det synts departementschefen få ankomma på

Ivungl. Maj :t att avgöra i vilken utsträckning medel från förevarande anslag

må användas för investeringsändamål.

Från bolagets sida har upplysts, att det är ovisst om bolagets arbetsprogram

för innevarande budgetår kommer att fullföljas i sin helhet. Enligt

vad departementschefen erfarit har genomförandet av bolagets investeringsplaner

delvis redan något försenats, vilket medför, att anslagsmedel icke

torde komma att tagas i anspråk under innevarande budgetår i av styrelsen

beräknad utsträckning, 5 000 000 kronor, och att sålunda reservationen vid

ingången av nästa budgetår kan förväntas bli större än som beräknats i

petita, 335 000 kronor. Med hänsyn härtill har departementschefen ansett,

att en höjning av anslaget till 4 000 000 kronor bör vara tillräcklig för att

tillgodose bolagets medelsbehov för verksamheten under nästa budgetår.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att det Aktiebolaget

Atomenergi tillförda aktiekapitalet, som ursprungligen var till största delen

avsett att investeras i ett anrikningsverk för kolm vid Kvarntorp, även

skall kunna få användas för andra ändamål. Uppenbart är att bolaget för sin

verksamhet behöver uppföra såväl anläggningar av mera fast karaktär som

jämförelsevis kostnadskrävande försöksanordningar och andra tillfälliga

anläggningar. Även om — vilket även utskottet anser vara riktigt — principiellt

sett fasta anläggningar böra finansieras med anlitande av aktiekapitalet

eller genom upptagande av lån, synes utskottet icke någon erinran böra

göras mot att, därest så i vissa fall kan anses lämpligast, anslagsmedel få

tagas i anspråk för finansiering av bolagets investeringar. Det bör emellertid

såsom departementschefen förutsatt få ankomma på Kung], Maj:t att

avgöra, i vilken utsträckning medel från förevarande anslag må användas

för angivna ändamål.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Mot beräkningen av anslaget för nästa budgetår har utskottet icke något

att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Atomenergiforskning m. m. inom

Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 4 000 000 kronor.

41 :o) Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 89—91), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförådling

för torvforskning för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 150 000 kronor.

42 :o) Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk och

småindustri. Resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade tekniker.

Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen. Bidrag till

standardiseringsverksamheten. Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 50, 52—56, s. 91—96), innebärande

oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga

om hantverk och småindustri ett reservationsanslag av

270 000 kronor;

b) till Resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade

tekniker ett reservationsanslag av 10 000 kronor;

c) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag

av 50 000 kronor;

d) till Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av

50 000 kronor;

e) till Bidrag till standardiseringsverksamheten ett anslag

av 400 000 kronor;

f) till Bidrag till tekniska nomenklatnrcentralen ett anslag

av 30 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

25

Sjöfart och handel.

43 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 57, s. 97 och 98), innebärande en

anslaghöjning med 12 000 kronor, beroende på dels inrättande av en befattning

som elektroingenjör i Ce 23, dels ock löneklassförändringar m. m.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 298 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 117 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 49100

Summa kronor 465 000;

b) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare ho?

lotsstyrelsen för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 465 000 kronor.

44:o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 58, s. 98—106) att dels godkänna

av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för lots- och fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1950/51, dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare

å lots- och fyrstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 8 633 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 8 611 0001

kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, att personalförteckningen för lots- och

fyrstaten skulle å ena sidan utökas med en lotsbefattning i Ca 11, tre fyrmästarbefattningar

i Ca 16, två förste fyrvaktarbefattningar i Ca 12 och tre

fyrvaktarbefattningar i Ca 10. Å andra sidan skulle från förteckningen avföras

en lotsbefattning i Ca 12 å övergångsstat, två fyrmästarbefattningar i

Ca 14, två fyrvaktarbefattningar i Ca 9, varav en å övergångsstat, och en

maskinistbefattning i Ca 14. Slutligen skulle en lotsförmansbefattning i

Ca 12 föras å övergångsstat.

Departementschefen har tillstyrkt framlagt förslag om förbättrad kompensation

för fyrpersonal för sön- och helgdagstjänstgöring. Kostnaderna

härför ha uppskattats till 27 000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet. Av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten ha icke givit utskottet anledning till erinran

liksom ej heller den verkställda anslagsberäkningen. Utskottet tillstyrker

jämväl förslaget om förbättrad kompensation för fyrpersonal för sön- och

helgdagstjänstgöring.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i

den för lots- och fyrstaten gällande personalförteckningen,

som i statsrådsprotokollet över handels- och folkhushållningsärenden

för den 4 januari 1950 angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4 094 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis

.................................... 2 170 500

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

personal, förslagsvis .......... 1 761 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 606 800

Summa kronor 8 633 000;

c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lotsoch

fyrstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 8 633 000 kronor.

45:o) Lotsverket: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

{punkt 59, s. 106—108) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 2 837 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 679 000

kronor.

Departementschefen har tillstyrkt lotsstyrelsens förslag, att lotsaspirant

må enligt de i resereglementet för lotsar angivna grunderna åtnjuta resekostnadsersättning

vid resa för inställelse till lärotur, under vilken han i

och för sin utbildning till lots medföljer fartyg utan att lotsa på eget ansvar,

samt vid resa efter avslutad sådan tur åter till stationsorten. Bakgrunden

till lotsstyrelsens framställning är att utbildningen av lotsaspiranterna

som i allmänhet icke ha avlönad anställning vid lotsplatserna —

bl. a. sker i den formen att aspiranterna medfölja lotsarna på dessas lotsningsturer.

Aspiranterna få härigenom tillfälle att under erfaren ledning

inlära ledernas djup och grundens belägenhet samt förekommande ^prickning

m. m. ävensom tillägna sig förmåga att bedöma olika fartygstypers manöveregenskaper

m. m. Enligt lotsstyrelsens mening är det skäligt att lotsaspiranterna

icke skola behöva vidkännas resekostnader för sitt deltagande

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

27

i läroturerna. Ett bifall till framställningen skulle medföra en kostnadsökning

med allenast ungefär 1 600 kronor om året, att bestridas från delposten

till resor i samband med lotsning. Någon höjning av posten för att tillgodose

nu ifrågavarande ändamål har icke ifrågasatts.

Anslagshöjningen är i huvudsak föranledd av belastningen å anslaget.

Utskottet finner skäl tillstyrka departementschefens förslag att bereda

lotsaspiranterna ersättning för resekostnader i samband med läroturer. Mol

anslagsberäkningen synes icke något vara att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 837 000 kronor.

‘ _ s; . ■ \ M MI , jl | t | v ,. •;

46:o) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Beträffande Kungl.

Maj :ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 60) har

riksdagen (skrivelse nr 68) redan fattat beslut; varom utskottet velat här

erinra.

47 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 61, s. 114—116), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär en av anslagsbelastningen föranledd

höjning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för handelsflottans

pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 19 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t................................ 3 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.... 13 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ 3 400

Summa kronor 39 500

Särskilda uppbörds medel:

Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesan
delar

....................................... 9 000

Nettoutgift kronor 30 500;

b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 30 500 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 10.

48 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 62, s. 116 och 117), innebärande i förhållande till

motsvarande anslag för löpande budgetår en höjning med 400 kronor, beroende

på att särskilda medel beräknats för lagsökningskostnader m. m.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 5 900 kronor.

49:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 63, s. 117—120), innebärande i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår en av automatiska utgiftsstegringar

föranledd höjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 37 000

2. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis .. 40 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 153 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 21 700

Summa kronor 252 000;

b) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 252 000 kronor.

50:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 64 s. 120), innebärande en anslagshöjning med 500

kronor, avseende anslagsposten till sjukvård m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 48 300 kronor.

51 :o) Statens isbrytarverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 65, s. 120—122) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1950/

51 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.

Anslaget har för nästa budgetår upptagits med oförändrat belopp.

Följande uppgifter ha i detta sammanhang lämnats om hur den pågående

förstärkningen av isbrytarberedskapen fortskrider. Arbetet på isbry
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

29

tåren Thule pågår planenligt och detta fartyg torde, såsom tidigare beräknats,

kunna färdigställas till vintern 1952/53. Däremot har arbetet med ritningar

till den fjärde statsisbrytaren, vilken brukar omtalas under arbetsnamnet

»isbrytaren D», tillfälligt avbrutits, sedan cirka 35 procent av projektarbetet

utförts. På statsutskottets förslag framhöll visserligen 1947 års

riksdag (skr. nr 296) angelägenheten av att detta fartygsbygge utan längre

dröjsmål fullföljdes, men med tanke på nuvarande höga byggnadskostnader

har föredragande departementschefen ej ansett sig böra forcera planiäggningsarbetet

beträffande denna båt. När riksdagen hade att taga ställning till

förslaget om anslag till ritningar till isbrytaren D, uppskattades kostnaderna

för fartygsbygget till inemot 10 000 000 kronor. Senare har det visat sig, att

redan den avsevärt mindre Thule kostar mer än detta belopp. Mot bakgrunden

härav har departementschefen ansett sig i första hand böra koncentrera

arbetet med att förstärka isbrytarberedskapen på ett mindre kostnadskrävande

projekt, nämligen den av Norrlandskommittén framlagda planen att anskaffa

s. k. hjälpisbrytare.

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen. Vad departementschefen

anfört i fråga om den pågående förstärkningen av isbrytarberedskapen

föranleder icke något särskilt uttalande från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.

52 :o) Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 66, s. 122 och 123) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000

kronor.

Till ifrågavarande ändamål ha å driftbudgeten under rubriken Statens

isbrytarverksamhet: Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg

för budgetåren 1944/45—1946/47 såsom reservationsanslag anvisats tillhopa

5 650 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 303/48 (s. 28—34) bemyndigade

riksdagen (r. skr. 465/48) Kungl. Maj :t att uppdraga åt marinförvaltningen

att hos marinverkstäderna i Karlskrona beställa ett statens isbrytarfartyg

(Thule) för en beräknad kostnad av högst 10 068 000 kronor. Därvid

förutsattes att det ytterligare medelsbehovet (10 068 000 — 5 650 000 =)

4 418 000 kronor, skulle äskas å riksstaten för budgetåren 1950/51—1952/53

med 2 500 000 kronor för förstnämnda budgetår, 1 500 000 kronor för budgetåret

1951/52 och återstående 418 000 kronor för budgetåret 1952/53.

Marinförvaltningen (skr. 21/10 1949) har anmält, att enligt nyligen företagen

beräkning det erforderliga medelsbehovet för nästkommande tre budgetår

kan beräknas till respektive 1 500 000, 2 500 000 och 418 000 kronor

och att medelsanvisning bör ske i enlighet härmed.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Departementschefen har framhållit, att han icke har något att invända

mot den av marinförvaltningen föreslagna ändringen i planen för medelsanvisningen

till det nya isbrytarfartyget och har således för nästa budgetår

beräknat 1 500 000 kronor för ändamålet. Erforderlig medelsanvisning har

ansetts böra ske över ett reservationsanslag å tionde huvudtiteln, benämnt

Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg.

Departementschefen har vidare föreslagit, att, därest riksdagen icke har

något att erinra däremot, vid löpande budgetårs utgång återstoden av de medel,

som för budgetåren 1944/45—1946/47 anvisats under rubriken Statens

isbrytarverksamhet: Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg,

skall tillföras nu ifrågavarande anslag.

Utskottet har i likhet med departementschefen icke något att erinra mot

den av marinförvaltningen föreslagna ändringen i planen för medelsanvisningen

till det nya isbrytarfartyget. Vad departementschefen i övrigt föreslagit

under förevarande punkt tillstyrkes av utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anskaffande av ytterligare ett statens

isbrytarfartyg för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor.

53:o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 67, s. 123—125), innebärande en av automatiska utgiftsstegringar

föranledd anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 58 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 57 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 13 700

Summa kronor 130 000;

b) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kronor.

54:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. Statens sjöhistoriska

museum: Underhåll av samlingarna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna 68 och 69, s. 125 och 126), innebärande i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår beträffande förstnämnda anslag en

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

31

av anslagsbelastningen föranledd höjning med 200 kronor och beträffande

sistnämnda anslag oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader ett

förslagsanslag av 23 200 kronor;

b) till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll av samlingarna

ett reservationsanslag av 3 000 kronor.

55 :o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. Läkarundersökning

av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 70 och 71, s.

126 och 127), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader ett

anslag av 256 000 kronor;

b) till Läkarundersökning av sjöfolk ett förslagsanslag

av 70 000 kronor.

56 :o) Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk vid resor till och

från hemorten i vissa fall. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72,

s. 127 och 128), innebärande en av belastningen å anslaget föranledd höjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Beredande av billigare biljettkostnader

för sjöfolk vid resor till och från hemorten i vissa fall

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 50 000

kronor.

57 :o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. Kostnader

för handelssjöfartens dirigering. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna

73 och 74, s. 128 och 129), innebärande oförändrade medelsanvisningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer

ett förslagsanslag av 400 000 kronor;

b) till Kostnader för handelssjöfartens dirigering ett förslagsanslag

av 25 000 kronor.

58 :o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Bidrag till handelshögskolan

i Göteborg. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkterna 75 och 76,

s. 129—131) att för budgetåret 1950/51 anvisa till Bidrag till handelshögskolan

i Stockholm ett anslag av 100 000 kronor och till Bidrag till handelshögskolan

i Göteborg ett anslag av 90 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Vidare har i en inom andra kammaren av herrar Rylander och Kristensson

i Osby väckt motion (II: 238) hemställts, att riksdagen måtte höja de

föreslagna bidragen till handelshögskolorna, beträffande handelshögskolan

i Stockholm med 30 000 kronor till 130 000 kronor och beträffande handelshögskolan

i Göteborg med 15 000 kronor till 105 000 kronor.

Med förmälan att anslag icke äskats för stipendier för främjande av högre

vetenskapliga studier eller bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid

handelshögskolorna föreslås i motionen att till handelshögskolan i Stockholm

anvisas för stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier

20 000 kronor och för bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar 10 000

kronor samt till handelshögskolan i Göteborg för dylika stipendier 10 000

kronor och för bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar 5 000 kronor.

Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas till motionen.

Departementschefen har icke föreslagit någon ändring i nu utgående bidragsbelopp

till de båda högskolorna liksom ej heller beträffande villkoren

för anslagens åtnjutande.

Utskottet får erinra, att Kungl. Maj :t genom beslut den 29 augusti 1947

förordnat justitierådet G. Dahlman att inom handelsdepartementet biträda

vid handläggningen av frågor rörande handelshögskolornas organisation och

arbetsuppgifter. Den 15 juni 1948 överlämnade utredningsmannen ett betänkande,

innehållande en uppskattning av handelshögskolornas utgifter

och inkomster samt behov av statsbidrag under tiden fram till år 1954. Vid

anmälan av denna fråga i 1949 års statsverksproposition uttalade dåvarande

departementschefen, att utredningen i fråga ådagalagt, att en kraftig höjning

av statens bidrag till handelshögskolorna vore behövligt. Med hänsyn

till det statsfinansiella läget ansåg sig departementschefen icke kunna för

det dåvarande förorda större höjning än med 100 000 kronor att fördelas

lika mellan de båda högskolorna. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

Styrelserna för ifrågavarande högskolor ha för nästa budgetår hemställt

om ytterligare högst avsevärda anslagshöjningar, vilka departementschefen

ansett sig i rådande läge icke kunna tillstyrka. Av samma skäl som departementschefen

anfört synas utskottet anslagen till handelshögskolorna böra

för nästa budgetår uppföras med oförändrade belopp. Motionen i fråga avstyrkes

alltså.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionen II: 238, för budgetåret 1950/51

anvisa

a) till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm ett anslag

av 100 000 kronor;

b) till Bidrag till handelshögskolan i Göteborg ett anslag

av 90 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

33

59:o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 77, s. 131—134) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 500 000

kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 255 000

kronor.

Departementschefen har framhållit, att de orienterande marknadsundersökningarna

i Etiopien och Indien torde böra fortsätta även under nästa

budgetår. Därutöver ämnar departementschefen föranstalta om dylika undersökningar

i ytterligare några länder, där förutsättningar kunna finnas att

öppna en svensk exportmarknad eller att utvidga en redan pågående export.

Departementschefen avser att inom handelsdepartementet föranstalta

om särskild skyndsam utredning rörande frågan vilka områden av många

föreslagna som därvidlag med hänsyn till våra exportintressen i första

hand skola ifrågakomma. Bland de länder, som i sammanhanget nämnts,

äro Siam, Pakistan, Arabien, Belgiska Kongo, franska kolonierna i Afrika

samt staterna i Mellanamerika. Orienterande marknadsundersökningar av

den omfattning här förordats torde, framhåller departementschefen, såvitt

nu kan bedömas, komma att medföra ett ökat medelsbehov av åtminstone

100 000 kronor.

Vad handelssekreterarna beträffar har framhållits, att det för närvarande,

bl. a. med hänsyn till den pågående exportoffensiven, föreligger ett stort

behov av att utvidga och intensifiera det kommersiella fältarbete, som utföres

av dessa befattningshavare. I dagens läge har departementschefen

emellertid ansett sig kunna endast förorda, att medel beräknas för ytterligare

tre handelssekreterare. Departementschefen uppskattar denna merkostnad till

i runt tal 145 000 kronor. Frågan om de nya handelssekreterarnas placering

och arbetsområden har ansetts böra få avgöras av Kungl. Maj :t.

Anslaget skulle till följd härav komma att höjas med sammanlagt 245 000

kronor.

Utskottet, som vill erinra att riksdagen tidigare understrukit de orienterande

marknadsundersökningarnas betydande värde för den svenska utrikeshandeln,

finner välbetänkt att dessa undersökningar intensifieras och

spridas över flera geografiska områden. Utskottet tillstyrker därför departementschefens

förslag om höjning av bidragsbeloppet för ifrågavarande ändamål

med 100 000 kronor. Departementschefens förslag om anställande av

ytterligare tre handelssekreterare, medförande en merkostnad av 145 000

kronor, synes jämväl påkallat och tillstyrkes alltså. Vad departementschefen

i övrigt anfört och föreslagit har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Åtgärder för främjande av varuutbytet

med främmande länder för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 500 000 kronor.

15 Bihan (j till riksdagens protokoll 1950. G samt. Nr 10.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 10.

60 :o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. Avsättning till handelsflottans

välfärdsfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna

78 och 79, s. 135—137), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet ett

anslag av 102 000 kronor;

b) till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond ett förslagsanslag

av 450 000 kronor.

Patent- och registreringsväsendet m. m.

61 :o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 80, s. 138—143) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och registreringsverket,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1950/51, dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 486 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 468 000

kronor.

Departementschefen föreslår, att en kansliskrivare i Ce 15 samt två

kanslibiträden i Ce 11 överföras till ordinarie stat. Detta innebär att tre

ordinarie kontorsbiträdesbefattningar, som f. n. uppehållas av icke-ordinarie

kontorsbiträden, kunna avföras från personalförteckningen, under det att

iön för de sistnämnda befattningshavarna i stället bör beräknas under ickeordinarieposten.

Emellertid väntas två extra ordinarie kontorsbiträden vid

nästa budgetårs ingång uppfylla förutsättningarna för erhållande av ordinarie

tjänst, varför två nya tjänster i lönegraden Ca 8 böra inrättas. Den åtgärd

som erfordras blir alltså endast att en befattning i lönegraden Ca 8

slopas i personalförteckningen, samt att lön till ytterligare ett kontorsbiträde

i lönegraden Ce 8 beräknas under icke-ordinarieposten. Vidare ha medel

beräknats för en tjänst i 15 lönegraden.

Anslagshöjningen i övrigt är huvudsakligen föranledd av automatiska

lönegrads- och löneklassförändringar.

Utskottet tillstyrker av Kungl. Maj :t föreslagna ändringar i personalförteckningen

för patent- och registreringsverket och har icke något att erinra

mot den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för patent- och registreringsverket

gällande personalförteckningen upptaga

ytterligare en befattning som kansliskrivare i lönegrad Ca

15 och ytterligare två befattningar som kanslibiträde i löne
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

35

grad Ca 11 ävensom ur personalförteckningen avföra en befattning

som kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis

..................................... 1 777 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis

.................................... 1 338 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 370 000

Summa kronor 3 486 000;

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 3 486 000 kronor.

62 :o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 81, s. 143 och 144), innebärande en anslagshöjning

med 100 000 kronor avseende anslagsposten till publikationstryck, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 600 000 kronor.

63 :o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. Svenska

uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. Svenska uppfinnarkontoret:

Understödjande verksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

82—84, s. 144 och 145), vilka i förhållande till motsvarande anslag för

löpande budgetår innebära beträffande förstnämnda båda anslag oförändrade

belopp och beträffande sistnämnda anslag en minskning med 25 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Granskningsnämnden för vissa patentansökningar

m. in. ett förslagsanslag av 2 000 kronor;

b) till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader

ett anslag av 60 000 kronor;

c) till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet

ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

64 :o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 145), innebärande en av anslagsbelastningen

föranledd höjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.

fl. register för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 275 000 kronor.

65 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 86, s. 146 och 147) får utskottet med erinran, att

inkomsttiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen» i förslaget till riksstat

för nästa budgetår upptagits till 400 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51:

U tgifter.

Avlöningar.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ 182 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t ............ 6 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ 92100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ 30 100

5. Barntillägg, förslagsvis .............. 500 312 100

Omkostnader.

1. Sjukvård m. in., förslagsvis .......... 3 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ........ 6 000

3. Expenser, förslagsvis ................ 23 000

4. Hyror, förslagsvis .................. 19 200

5. Publikationstryck, förslagsvis ........ 9 000 60 200

Summa kronor 372 300

Särskilda uppbördsmedel.

Registreringsavgifter, förslagsvis ........ 900

Försålda publikationer, förslagsvis ...... 100

Hyresmedel .......................... 600 1 600

Nettoutgift kronor 370 700;

b) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 400 000

kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

37

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.

66:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87, s. 148—150) att dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51, dels ock till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 640 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 621 700

kronor.

Å riksnämndens personalförteckning finnes upptagen en kanslichef å

övergångsstat, vilken för närvarande åtnjuter lön från folkbushållningsdepartementets

avlöningsanslag. Då departementet skall upphöra med utgången

av innevarande budgetår, måste avlöning för denne tjänsteman beräknas

å riksnämndens anslag för tiden till den 1 maj 1951, då han inträder

i pensionsåldern. Detta föranleder en ökning av avlöningsposten till ordinarie

tjänstemän med 16 500 kronor och av posten rörligt tillägg med 1 400

kronor. Med hänsyn till löneklassuppflyttningar måste förstnämnda post

räknas upp med ytterligare 300 kronor och sålunda böra upptagas till

197 100 kronor.

Då en tidigare förutsatt anordning med en militär förbindelseman, avlönad

på arméns stat med särskilt tilläggsarvode från riksnämnden, icke

längre kan påräknas föreslås, att anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, minskas med 1 100 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal m. in. föreslås

höjd med 1 200 kronor.

Utskottet anser sig kunna godtaga den av departementschefen verkställda

beräkningen av ifrågavarande avlöningsanslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 197 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................ 14 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. in.,

förslagsvis .............................. 372 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 56 400

Summa kronor 640 000;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 10.

b) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 640 000 kronor.

67:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 88, s. 150), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

68:o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 89, s. 151—153) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 4 500 000 kronor.

Förenämnda anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000

kronor.

Riksnämnden har uppskattat medelsbehovet för omkostnader för statlig

lagerhållning under nästa budgetår till 6,5 miljoner kronor, varav 2

miljoner kronor avses för egentliga lagringskostnader och 4,s miljoner kronor

till ränta å medel som tagits i anspråk av den rörliga kredit i riksgäldskontoret

å 100 000 000 kronor, varmed nämnden finansierar sin inköpsverksamhet.

Vid beräknandet av räntekostnaden har nämnden förutsatt, att

dess framställning om ökning av den rörliga krediten med 200 miljoner

kronor komme att bifallas. Departementschefen anser i likhet med nämnden,

att ifrågavarande räntekostnad bör bestridas från anslaget till

omkostnader för statlig lagerhållning. Då departementschefen i det följande

kommer att föreslå en ökning av krediten med endast 90 miljoner

kronor, synes departementschefen emellertid för bestridande av räntekostnaden

icke behöva beräknas större belopp än 3 miljoner kronor.

Då på sätt nyss nämnts inköpsmedel under nästa budgetår icke komma

att stå till förfogande i den utsträckning som riksnämnden förutsatt, synes

departementschefen icke heller lagringskostnaderna behöva upptagas

till det av nämnden föreslagna beloppet. Departementschefen anser sig

böra förorda, att för ändamålet anvisas 1,5 miljon kronor.

Departementschefen tillstyrker av riksnämnden framlagt förslag, att ersättningar

jämlikt lagen den 26 juni 1948 om skyldighet för näringsidkare

m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap

skola få bestridas från nu förevarande anslag. Anslaget har med

hänsyn härtill synts böra rubriceras Omkostnader för statlig lagerhållning

m. in.

Utskottet, som under en efterföljande punkt tillstyrker departementschefens

förslag, att den rörliga kredit i riksgäldskontoret, varmed riks
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

39

nämnden finansierar sin inköpsverksamhet, för nästa budgetår ökas med

90 miljoner kronor till 190 miljoner kronor, anser sig böra godtaga den av

departementschefen föreslagna medelsanvisningen för bestridande av ränteoch

lagringskostnader. Departementschefens förslag i övrigt under nu förevarande

punkt tillstyrkas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållhållning

m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 4 500 000 kronor.

69 :o) Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande

bränslen. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 90, s. 153—

156) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lindblom (I: 310) och den andra inom andra kammaren av

herr Fröderberg m. fl. (II: 348), hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte besluta att till Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar

för flytande bränslen och bergverkstäder för krigsviktig produktion

för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000

kronor.

Av hittills anvisade medel till bidrag till bombsäkra cisternanläggningar

äro drygt 1 500 000 kronor ännu icke utnyttjade. Riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap har beräknat, att under nästa budgetår anläggningar

med en sammanlagd cisternvolym om 165 000 kubikmeter skulle

kunna helt eller delvis komma till utförande och att därutöver en anläggning

om ungefär 90 000 kubikmeter, om vilken nämnden preliminärt

förhandlat, skulle kunna påbörjas. För dessa anläggningar skulle erfordras

ytterligare 4 800 000 kronor till statsbidrag. Med hänsyn främst till byggnadsregleringen

bär nämnden dock funnit sig böra begränsa sitt anslagsäskande

till 3 000 000 kronor. Medel för ifrågavarande ändamål synas departementschefen

icke böra anvisas i vidare mån än som kan beräknas

åtgå under nästa budgetår. Den anläggning om vilken endast preliminära

underhandlingar förts lärer enligt vad departementschefen erfarit icke kunna

påbörjas förrän efter budgetårets utgång. Av övriga planerade anläggningar

avses, enligt vad departementschefen likaledes inhämtat, en anläggning

om 90 000 kubikmeter skola utföras i etapper, varav en första på omkring

14 000 kubikmeter. Medel synas departementschefen för närvarande

icke böra beräknas för mera än denna första etapp. Med dessa utgångspunkter

och under hänsynstagande till möjligheterna att påräkna byggnadstillstånd

bar departementschefen funnit medelsbehovet för ifrågava
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 10.

rande ändamål under nästa budgetår kunna uppskattas till i runt tal

2 000 000 kronor. Då av redan anvisade medel omkring 1 500 000 kronor

ännu icke utnyttjats, böra sålunda ytterligare 500 000 kronor anvisas.

Riksnämnden har även funnit önskvärt att man söker få till stånd skyddsanordningar

vid vissa ovanjordscisterner för flytande bränslen. Departementschefen

ansluter sig till denna tanke och tillstyrker, att Kungl. Maj :t

beredes möjlighet att i fall av behov använda förevarande anslag för bidrag

jämväl till sådana anordningar. Det har i så fall synts få ankomma

på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga föreskrifter härom.

Riksnämnden har understrukit behovet av bombsäkra bergverkstäder för

tillverkning av vissa för krigsmakten och folkförsörjningen oumbärliga varor

samt önskvärdheten att kunna lämna statsbidrag även till sådana anläggningar

och hemställt om ett anslag för ändamålet av 1 000 000 kronor.

Departementschefen har ansett förslaget vara värt beaktande. Då emellertid

frågan ännu befinner sig i utredningsstadiet och nämnden därför icke

kunnat framlägga någon säkrare beräkning av medelsbehovet, har departementschefen

funnit sig icke böra föreslå att anslag för ändamålet anvisas

redan för nästa budgetår.

I förberörda båda motioner 1:310 och 11:348 har, då utbyggnaden av

bergrumscisterner ansetts böra ske i snabbare takt än hittills, föreslagits, att

det av Kungl. Maj :t för ändamålet äskade anslaget höjes med 500 000 kronor.

Vidare yrkas, att ett anslag av 500 000 kronor ställes till riksnämndens

för ekonomisk försvarsberedskap förfogande såsom bidrag till uppförande

av bergverkstäder för vissa krigsviktiga industrianläggningar. Beträffande

motiveringen i övrigt hänvisas till motionen II: 348.

Utskottet. Såsom av propositionen framgår är av hittills anvisade medel

till bidrag till bombsäkra cisternanläggningar ett belopp av omkring

1 500 000 kronor ännu icke utnyttjat. Med hänsyn bland annat härtill har

departementschefen funnit medelsanvisningen för nästa budgetår kunna

begränsas till 500 000 kronor.

Vad beträffar det i motionerna gjorda yrkandet att utbyggnaden av bergrumscisterner

bör ske i snabbare takt än som departementschefen räknat

med får utskottet erinra om att Kungl. Maj :t i annat sammanhang föreslagit

riksdagen att å kapitalbudgeten anvisa 1 500 000 kronor för utförande av

fullträffsäkra cisternanläggningar. Med hänsyn härtill och då såsom av det

föregående framgår en avsevärd reservation föreligger å nu ifrågavarande

anslag anser sig utskottet icke böra biträda motionerna i denna del.

Vidkommande det i samma motioner gjorda yrkandet om anvisande av

500 000 kronor för uppförande av bombsäkra bergverkstäder — vilket yrkande

överensstämmer med av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

i ämnet gjord framställning — är det med hänsyn till landets försvarsberedskap

givetvis önskvärt, att detta behov kan tillgodoses. Då emellertid

såsom departementschefen upplyst denna fråga ännu befinner sig i

utredningsstadiet och nämnden därför icke ännu kunnat framlägga någon

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

41

säkrare beräkning av medelsbehovet, anser sig utskottet icke för närvarande

berett tillstyrka, att medel anvisas för ändamålet.

Av det anförda följer, att utskottet avstyrker de båda föreliggande motionerna,

såvitt nu är i fråga.

Departementschefens beräkning av anslaget torde böra godtagas. Utskottet

har icke något att erinra mot att såsom departementschefen föreslagit

möjlighet beredes Kungl. Maj :t att i fall av behov använda anslaget i fråga

till uppförande av skyddsanordningar vid vissa ovan jordscisterner för flytande

bränslen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 310 och II: 348, såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till uppförande av bombsåkra cisternanläggningar

för flytande bränslen för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

70 :o) Finansieringen av riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap

inköps- och lagringsverksamhet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen medgiva

(punkt 91, s. 156—158), att riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

må, efter beslut av Kungl. Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret

upplagda rörliga krediten intill ett belopp av 190 000 000 kronor.

I enlighet med beslut av 1948 års riksdag (skr. nr 317) har den rörliga

kredit, som jämlikt beslut av 1946 års riksdag upplagts i riksgäldskontoret

för finansiering av statens reservförrådsnämnds inköps- och försälj ningsverksamhet,

överförts på riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

som, efter beslut av Kungl. Maj :t, äger disponera krediten intill ett belopp

av 100 000 000 kronor. Genom beslut den 30 december 1948 och den 30 september

1949 har Kungl. Maj :t ställt sammanlagt 50 000 000 kronor av krediten

till riksnämndens förfogande.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap (skr. 25/8 1949) hemställer,

att den rörliga krediten måtte ökas med 200 000 000 kronor och anför

därvid, att nämnden förbrukat 20 000 000 kronor och att återstående

80 000 000 kronor torde räcka för nämndens inköp under innevarande budgetår

i förutsatt omfattning.

Riksnämnden har därefter i skrivelse den 16 september 1949 hemställt om

Kungl. Maj :ts godkännande av en vid skrivelsen fogad plan för nämndens

fortsatta beredskapslagring. I planen har angivits de lagerkvantiteter som

nämnden med hänsyn till lagringsmöjligheter och med allmänt beaktande

av valutaläget anser möjliga att uppnå intill slutet av år 1950. Nämnden

framhåller, att denna plan endast är att betrakta såsom ett led i en fortsatt

lageruppbyggnad och alt nämnden avser alt i sinom tid framlägga förslag

om ytterligare beredskapslagring. För uppnående av den i planen förutsatta

lagernivån vid årsskiftet 1950/51 skulle under 1950 inköp böra ske

till ett belopp av i runt tal 159 000 000 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Sedermera har riksnämnden i skrivelse den 16 november 1949 anmält, att

värdet av de under 1950 planerade inköpen till följd av devalveringen beräknades

ha stigit till omkring 191 000 000 kronor. I skrivelsen har vidare anförts,

att av den av riksdagen medgivna kreditsumman 50 å 60 miljoner

kronor beräknades återstå vid 1950 års ingång. Därest den begärda utökningen

av krediten med 200 000 000 kronor bifölles, skulle medel sålunda

finnas tillgängliga för planens genomförande under 1950, varjämte 60 å 70

miljoner kronor komme att stå till förfogande för fortsatt inköpsverksamhet

efter nämnda år.

Riksnämndens inköp av varor sker för närvarande efter en av Kungl.

Maj:t genom beslut den 26 juni 1948 godkänd plan för den fortsatta beredskapslagringen.

Denna plan är, såsom riksnämnden anfört, uppgjord med

tanke främst på beredskapen inför ett krigsfall. Den nya plan, som riksnämnden

framlagt och som avses skola ersätta den nuvarande, i den mån

denna icke hunnit genomföras, har av nämnden betecknats som ett led i

den fortsatta lageruppbyggnad, som erfordras om behovet av nödvändiga varor

under en avspärrningsperiod skall kunna tillgodoses. Av de 100 miljoner

kronor av riksnämndens rörliga kredit i riksgäldskontoret, vilka kunna användas

för inköp av varor, återstå för närvarande i runt tal 60 miljoner kronor

odisponerade.

Ett genomförande av riksnämndens nya plan för beredskapslagringen

skulle, framhåller departementschefen, kräva inköp av varor till ett värde av

omkring 191 miljoner kronor. Åtskilliga av dessa varor måste emellertid tagas

från länder, där inköp med hänsyn till valutaläget endast kan ske i

begränsad omfattning. Med hänsyn härtill synes det departementschefen

knappast antagligt att före nästa budgetårs utgång varor till högre värde

än 150 miljoner kronor skola kunna inköpas. Då de medel, som behövas

för denna inköpsverksamhet, måste upplånas, är det enligt departementschefen

nödvändigt att för bedömningen av kreditens storlek även taga erforderlig

hänsyn till utvecklingen på kapitalmarknaden. På grund av ovissheten

härom är departementschefen icke beredd att förorda att krediten

ökas med större belopp än 90 miljoner kronor. Om hela det outnyttjade kreditbeloppet

jämte den nu förordade ökade krediten skulle ställas till riksnämndens

förfogande, skulle det bli möjligt för nämnden att genomföra lagringsplanen

i den begränsade omfattning som nyss angivits. Det har synts

departementschefen få ankomma på Kungl. Maj :t att, under hänsynstagande

till den aktuella situationen å kapitalmarknaden respektive valutaområdet,

successivt ställa medel till riksnämndens förfogande, varvid förutsatts,

att riksnämndens inköp enligt planen komma att utsträckas under

hela budgetåret 1950/51.

Utskottet finner erforderligt, att riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap

rörliga kredit i riksgäldskontoret höjes. Med hänsyn till valutaläget

och till utvecklingen på kapitalmarknaden anser utskottet, i likhet

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

43

med departementschefen, att höjningen bör kunna begränsas till 90 miljoner

kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, under hänsynstagande

till den aktuella situationen å kapitalmarknaden respektive valutaområdet,

successivt ställa medel till riksnämndens förfogande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap må, efter beslut av Kungl. Maj :t,

disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten

intill ett belopp av 190 000 000 kronor.

Krisförvaltningen.

71 :o) Statens bränslekommission: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 94, s. 162 och 163) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 500 000

kronor.

Frågan om bränslekommissionens fortsatta verksamhet är delvis beroende

av hur länge den nyligen återinförda subventioneringen av hushållens bränslekostnader

kommer att fortgå. Om denna subventionering, såsom är avsett,

upphör med utgången av 1950, synes man enligt departementschefen

böra räkna med att kommissionen kan vara avvecklad vid nästa budgetårs

utgång. Då kommissionen vid sina anslagsberäkningar utgått från att dess

verksamhet skulle under hela budgetåret bedrivas i det närmaste i samma

omfattning som för närvarande, synes en viss nedskärning av de av kommissionen

äskade beloppen kunna företagas. Departementschefen har ansett,

att för kommissionens avlöningar ett anslag av 600 000 kronor är till fyllest.

Skulle emellertid, framhåller departementschefen, subventioneringen,

av orsaker som för närvarande icke kunna förutses, behöva behållas även

efter innevarande års utgång, synes anslaget få överskridas i den omfattning

som kan vara erforderlig för att möjliggöra kommissionens fortsatta

handbavande av dessa frågor.

Utskottet anser sig böra godtaga de verkställda anslagsberäkningarna och

bar icke något att erinra mot vad departementschefen i samband därmed

anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens bränslekommission: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

600 000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 10.

72:o) Statens bränslekommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 95, s. 163 och 164), innebärande en anslagsminskning

med 430 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bränslekommission: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

270 000 kronor.

73:o) Statens priskontrollnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 96, s. 164 och 165) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 130 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000

kronor.

Som en följd av den rikligare tillgången på förnödenheter har under senare

tid prisregleringen kunnat hävas inom vissa varuområden och ytterligare

lättnader torde kunna väntas. Det oaktat, framhåller departementschefen,

synes dock, med hänsyn till det ekonomiska läget, den priskontrollerande

verksamheten komma att behöva fortsätta även nästa budgetår efter i stort

sett samma linjer som nu. Departementschefen har därför ansett sig i likhet

med priskontrollnämnden böra räkna med att nämnden kommer att

bestå i ungefär nuvarande omfattning. Vid nämnden har inrättats ett för

Stockholms stad och län gemensamt priskontor, medan övriga priskontors

arbetsuppgifter från och med detta års ingång överflyttats på länsstyrelserna.

Beträffande statens upplysningsbyrås ställning anförde dåvarande chefen

för folkhushållningsdepartementet vid framläggandet av föregående års

statsverksproposition, att denna fråga borde slutligen prövas först i sammanhang

med ställningstagandet till det förslag som kommittén för social

upplysning komme att framlägga. I ett nu framlagt betänkande har denna

kommitté förordat inrättandet av ett särskilt institut för social upplysning,

till vilket upplysningsbyråns arbetsuppgifter skulle överflyttas. Då något

förslag i anledning av betänkandet icke torde vara att vänta, syntes departementschefen

upplysningsbyrån böra i oförändrad form fortsätta sin

verksamhet även under nästa budgetår och därvid alltjämt vara knuten till

priskontrollnämnden.

Utskottet. Enligt vad utskottet under hand inhämtat torde genom det efter

statsverkspropositionens avlämnande på vissa områden inträdda förbättrade

försörjningsläget förutsättningar redan nu finnas för en begränsning av

priskontrollnämndens verksamhet. Då anslaget emellertid påverkas av många

ännu okända faktorer, anser utskottet försiktigheten bjuda att för nästa

budgetår räkna med en medelsanvisning av den storleksordning, som departementschefen

föreslagit.

Utskottet, som förutsätter att alla möjligheter till avveckling av priskontrollen

tillvaratagas, där så utan olägenhet kan ske, hemställer,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

45

att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

2 130 000 kronor.

74:o) Statens priskontrollnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 97, s. 166), innebärande en anslagsminskning med

230 000 kronor, får utskottet — under erinran om vad utskottet anfört under

närmast föregående punkt — hemställa,

att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

770 000 kronor.

75:o) överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar, överrevisionen för

krisförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

98 och 99, s. 166 och 167), innebärande beträffande förstnämnda anslag

en minskning med 20 000 kronor och beträffande sistnämnda anslag

oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till överrevisionen för kris förvaltningen: Avlöningar

ett förslagsanslag av 95 000 kronor;

b) till Överrevisionen för krisförvaltningen: Omkostnader

ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

Diverse.

76:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond.

1 enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 100 och 101, s. 168)

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Bgggnadsstgrelsens delfond ett förslagsanslag av 1 461 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lotsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 303 000 kronor.

77 :o) Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved m. m. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102, s. 168 och 169) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 300 000

kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000

kronor.

Bränslekommissionen beräknar att, sedan vedregleringen numera avvecklats,

samtliga engagement i samband med övertagandet och försäljningen av

de auktoriserade brännvedsuppköparnas vedlager skola vara helt avvecklade

under innevarande budgetår. På grund av den relativt stora omfattningen

av dessa affärer anser kommissionen det dock vara nödvändigt att för

täckande av sådana kostnader, som till äventyrs ej kunna redovisas under

detta budgetår, preliminärt räkna med ett belopp av 300 000 kronor för budgetåret

1950/51.

Departementschefen har godtagit bränslekommissionens förslag.

Utskottet anser sig på i ärendet anförda skäl böra tillstyrka Kungl. Maj :ts

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Omkostnader i samband med inköp

och inlösen av ved m. m. för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 300 000 kronor.

78 :o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Bidrag

till underhåll av en fyr å Kap Spartel. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkterna 103 och 104, s. 169 och 170), innebärande höjningar beträffande

förstnämnda anslag med 18 000 kronor och beträffande sistnämnda anslag

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra

Atlanten ett förslagsanslag av 78 000 kronor;

b) till Bidrag till underhåll av en fyr ä Kap Spartel ett

förslagsanslag av 5 000 kronor.

79 :o) Bidrag till vissa internationella byråer. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 105, s. 170), innebärande en anslagsminskning med 2 400

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

9 400 kronor.

80 :o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 106, s. 170 och 171), innebärande

en anslagshöjning med 19 000 kronor — som medger ersättning till ytterligare

ett svenskt ombud samt ökat anlitande av sakkunniga och förbättrad

kontakt mellan de olika ländernas delegationer genom resor — hemställer

utskottet,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

47

att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt

ekonomiskt samarbete för budgetåret 1950/51 anvisa

ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

81 :o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 107, s. 171 och 172) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 325 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundqvist m. fl. (I: 308) och den andra inom andra kammaren av

herr Braconier (II: 349), i vilka hemställts, att riksdagen ville för budgetåret

1950/51 besluta höja bidraget till Svenska turisttrafikförbundet från

av Kungl. Maj :t föreslaget belopp, 325 000 kronor, till 500 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sunne (I: 309) och den andra inom andra kammaren av herr

Nihlfors m. fl. (II: 350), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att

till Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet för budgetåret 1950/51 anvisa

ett anslag av 594 000 kronor i stället för det av Kungl. Maj :t föreslagna anslaget

å 325 000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 308 och II: 350.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 231 000

kronor.

Svenska turisttrafikförbundet (skr. 10/9 1949, PM 23/9 1949) hemställer,

att anslaget höjes med 376 000 kronor till 607 000 kronor. Förbundet

hade till en början beräknat utgifterna för nästa budgetår till 820 000 kronor

och inkomsterna till 320 000 kronor, varför förbundet anhållit om statsbidrag

med 500 000 kronor, vilket innebär en höjning med 269 000 kronor.

Härtill kommo emellertid ökade utgifter med 107 000 kronor i anledning

av devalveringen av den svenska kronan.

Departementschefen har framhållit, att det får anses vara ett viktigt intresse

att den utländska turisttrafiken på Sverige på olika sätt främjas.

Det syntes därför önskvärt att turisttrafikförbundet erhölle ett statsbidrag,

som möjliggjorde en intensifiering av förbundets verksamhet. Särskilt angeläget

vore att den verksamhet, som bedreves i Amerikas förenta stater, åtminstone

kunde vidmakthållas. I nuvarande läge kunde departementschefen

emellertid ej förorda att förbundet erhölle hela det äskade beloppet

(231 000 -f- 376 000 = ) 607 000 kronor. Höjningen borde begränsas till

94 000 kronor. Anslaget skulle sålunda uppgå till 325 000 kronor.

Utskottet är fullt ense med motionärerna om betydelsen av att den utländska

turisttrafiken på Sverige på olika sätt främjas. EU ökat bidrag till

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 10.

turisttrafikförbundet för en intensifiering av dess verksamhet vore alltså

önskvärt. Med hänsyn emellertid till den stränga sparsamhet, som rådande

statsfinansiella läge kräver, anser sig utskottet i likhet med departementschefen

icke böra för nästa budgetår förorda större höjning av anslaget än

med det belopp av 94 000 kronor, som kan anses motsvara krondevalveringen.

De i ämnet väckta motionerna finner utskottet sig alltså böra avstyrka.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 308 och II: 349 samt I: 309

och 11:350, till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet för

budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 325 000 kronor.

82:o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 108, s. 172—175) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 4 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Norman m. fl. (I: 225) och den andra inom andra kammaren av

herr Håstad m. fl. (11:249), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta

antingen och helst att öka avsättningen av tipsmedel till den fond, från

vilken administrationsbidrag till Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets

främjande i Sverige skall utgå, med 50 000 kronor eller att av

årets avsättningar till idrotts- eller till friluftsfonden 50 000 kronor skola

ställas till nämnda förenings förfogande som bidrag till dess förvaltningskostnader,

dels ock en inom andra kammaren av herr Dahlgren m. fl. väckt motion

(11:99), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta bifalla Sveriges riksidrottsförbunds

framställning om avsättning till fonden för idrottens främjande

för budgetåret 1950/51 med 8 556 000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna 1:225 och 11:99.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 000 000

kronor.

Sveriges riksidrottsförbund har hemställt, att anslaget höjes till 8 556 000

kronor.

Departementschefen har ansett det i och för sig angeläget att idrottsrörelsen

erhåller ett mera effektivt stöd av statsmakterna än vad som varit

möjligt att ge under senare år. Med hänsyn till den återhållsamhet, som

påkallas i nuvarande läge, vore departementschefen emellertid för närvarande

icke beredd att förorda, att anslaget upptoges till högre belopp än

för innevarande budgetår eller 4 000 000 kronor. Detta innebure dock i

realiteten en höjning med 175 000 kronor, d. v. s. det belopp som utgått

till Lingiaden av förstnämnda summa. Med hänsyn till svårigheten att i

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

49

rådande arbetsmarknads- och investeringsläge få utföra idrottsanläggningar

syntes det departementschefen skäligt att för nämnda syfte beräknas

en mindre del av anslaget än tidigare. Storleken av ifrågavarande delbelopp

borde Ivungl. Maj :t få bestämma. Departementschefen förutsatte, att sistnämnda

belopp tills vidare innehölles. Det borde få ankomma på Kungl.

Maj :t att vid den tidpunkt, då situationen medgåve det, besluta om dispositionen

av beloppet.

Vid bedömande av frågan om bidrag av tipsmedel skola tilldelas organisationer

på friluftslivets område till löpande organisationsutgifter torde,

framhåller departementschefen, i första hand böra beaktas de ekonomiska

konsekvenser, som skulle följa, om en dylik princip genomfördes. Bidrag

för nu nämnda ändamål förutsatte en icke obetydlig höjning av anslaget

till fonden för idrottens främjande och eventuellt även av anslaget till fonden

för friluftslivets främjande, eftersom åtskilliga organisationer av olika

slag torde komma att ställa anspråk på bidrag. För närvarande syntes det

departementschefen därför knappast vara möjligt att införa någon ny princip

beträffande bidragsgivningen. Frågan övervägdes emellertid inom handelsdepartementet

och vissa uppgifter i ämnet hade införskaffats. Departementschefen

avsåge att senare upptaga frågan till närmare behandling.

Utskottet. Med erinran om att innevarande års riksdag å tilläggsstat anvisat

ett anslag av 400 000 kronor till täckande av det underskott, som

uppstått vid genomförandet av Lingiaden 1949, tillstyrker utskottet att anslaget

för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp. Motionen II: 99

avstyrkes alltså.

Beträffande det i motionerna 1:225 och 11:249 framförda förslaget om

bidrag ur tipsmedel till organisationer på friluftslivets område till löpande

organisationsutgifter uttalade föregående års riksdag vid behandlingen av

motsvarande anslag, att denna fråga vore av beskaffenhet att böra närmare

prövas av Kungl. Maj :t. Såsom departementschefen nu framhållit överväges

denna fråga inom handelsdepartementet. I avvaktan på resultatet

därav synas motionerna icke nu böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:225 och 11:249 ävensom

motionen 11:99, till Avsättning till fonden för idrottens

främjande för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

4 000 000 kronor.

83:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 109, s. 175 och 176) alt till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 1 000 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000

kronor.

t Bihamj till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 10.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Departementschefen har ansett sig i nuvarande läge icke kunna tillstyrka

någon höjning av avsättningen till fonden för friluftslivets främjande,

ehuru detta skulle i och för sig ha varit önskvärt.

Utskottet. Under erinran om vad utskottet under närmast föregående

punkt anfört i fråga om motionerna 1:225 och 11:249 får utskottet med

tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets

främjande för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag

av 1 000 000 kronor.

84:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 110, s. 176 och 177) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 7 500 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Ivar Persson och Bengtson (I: 224) och den andra inom andra

kammaren av herr Ericsson i Näs (11:241), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att för avsättning till lotterimedelsfonden för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 8 000 000 kronor,

dels en inom första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson m. fl. väckt

motion (1:86), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för avsättning

till lotterimedelsfonden för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av

8 000 000 kronor,

dels en inom första kammaren av herr Björck m. fl. väckt motion (I:

157), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för avsättning till lotterimedelsfonden

för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 9 000 000

kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Gustafsson i Borås m. fl. väckt

motion (II: 353), vari hemställts, att riksdagen måtte ej mindre besluta att

för avsättning till lotterimedelsfonden för budgetåret 1950/51 anvisa ett

anslag av 9 000 000 kronor än även i skrivelse till Kungl. Maj :t erinra

om att i motionen anförda synpunkter angående anslagets fördelning måtte

beaktas, därvid i motionen anmärkts på att landsbygdens intressen fått stå

tillbaka för städernas och att teatrarna i första hand erhållit anslag, medan

andra kulturella ändamål eftersatts.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 224, I: 86, I: 157 och II: 353.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 7 500 000

kronor.

Det skulle, framhåller departementschefen, vara önskvärt, att anslaget

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

51

kunde höjas avsevärt, framför allt med hänsyn till de betydande bidragsbehoven

av engångsnatur. Med hänsyn till det statsfinansiella läget har departementschefen

emellertid ansett sig icke kunna förorda någon höjning.

Utskottet vill erinra, att riksdagen tidigare vid behandlingen av motsvarande

anslagsfråga uttalat, att det av redovisningen av anslagets disposition

syntes framgå, att de mindre städernas och landsbygdens berättigade

anspråk på stöd för kulturell verksamhet icke i tillräcklig grad tillgodosetts.

Riksdagen har vidare uttalat, att Kungl. Maj :t det oaktat icke vidtagit

någon större ändring av grunderna för fördelningen av ifrågavarande

medel och att huvudparten av dessa fortfarande tilldelades storstäderna.

Utskottet nödgas konstatera, att detta förhållande kvarstår i huvudsak

alltjämt.

Utskottet anser ofrånkomligt, att en ändring av nuvarande minst sagt

otillfredsställande grunder för fördelning av lotterimedlen kommer till

stånd och förväntar, att Kungl. Maj :t till nästa års riksdag framlägger förslag

till nya riktlinjer härutinnan. 1948 års utredning om en statens kulturfond

med uppgift att utreda och avgiva förslag rörande frågor om de

ändamål, till vilka lotterimedel, som icke skola tillföras allmänna budgeten,

böra utgå, samt formerna för medlens fördelning, kan då beräknas ha slutfört

sitt uppdrag. Vid ett ställningstagande till nu omhandlade fråga torde

givetvis även tagas i beaktande resultatet av den numera verkställda utredningen

rörande möjligheterna att för framtiden vinna en begränsning av

de bidrag av lotterimedel som erfordras för Kungl. teaterns drift.

Vad beträffar medelsanvisningen för nästa budgetår får utskottet erinra,

att föregående års riksdag efter hemställan av utskottet höjde förevarande

anslag med 500 000 kronor att oavkortat användas för att i högre grad än

dittills varit fallet tillgodose ändamål, som avsåge att främja den allmänna

kulturella verksamheten på landsbygden och i stadssamhällena i övrigt. Utskottet

förutsätter, att motsvarande belopp av nästa års anslag kommer till

enahanda användning. Med hänsyn härtill anser sig utskottet i nuvarande

läge icke böra förorda en höjning av den av Kungl. Maj :t äskade medels
anvisningen.

De i motionerna gjorda yrkandena härutinnan kan utskottet

alltså icke biträda.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 224 och II: 241 ävensom I: 80, I: 157 och II:

353, sistnämnda motion i vad den avser anslagsfrågan,

till Avsättning till lotterimcdclsfonden för budgetåret 1950/

51 anvisa ett anslag av 7 500 000 kronor;

b) med bifall till motionen 11:353, i vad den avser anslagets

fördelning, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet i det föregående anfört.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 10.

85 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111, s. 177 och 178), innebärande en anslagshöjning

med 50 000 kronor, beroende på att handelsdepartementet skall

från och med nästa budgetår övertaga huvuddelen av folkhushållningsdepartementets

kvarstående arbetsuppgifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor.

86 :o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 112, s. 178), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för

budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor.

87 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s.

178), innebärande en anslagshöjning med 10 000 kronor, beroende på att

handelsdepartementet skall från och med nästa budgetår övertaga huvuddelen

av folkhushållningsdepartementets kvarstående arbetsuppgifter, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1950/

51 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

88ro) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, s. 178 och 179), innebärande en anslagsminskning

med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

53

Uppskjutna frågor.

89:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda

av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,

nämligen

punkten 25: Vissa kostnader för statens gruvegendom,

punkten 51: Upplysningsarbete avseende produktions- och exportfrågor,

punkten 92: Statens handels- och industrikommission: Avlöningar samt

punkten 93: Statens handels- och industrikommission: Omkostnader;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 28 mars 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Gränebo,

Mannerskantz, Iwar Anderson, Heiding, Berling, Rosenberg, Hesselbom,

Erik Gustaf Andersson, Edin, Andrée, Alfred Nilsson, Lundgren och

Axel Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Svensson

i Grönvik, Andersson i Malmö, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Ståhl,

Kollberg, Kyling, Persson i Vinberg, Persson i Växjö, Wedén, Henriksson

och Nihlfors.

Reservationer.

1) vid punkten 3:o) (Kommerskollegium: Avlöningar) av herrar Kollberg

och Henriksson.

2) vid punkten 13:o) (Navigationsskolorna: Avlöningar) av herr Persson

i Vinberg.

3) vid punkten 32:o) (Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m.) av herr

Persson i Växjö.

4) vid punkten 38:o) (Bidrag till Hemmens forskningsinstitut) av herrar

Lundgren, Axel Andersson, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Kollberg, Kyling,

Wedén och Nihlfors, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan

bort hava följande lydelse:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 10.

»Med hänsyn till hemhushållets och hemarbetets stora samhälleliga betydelse

och de viktiga uppgifter, som Hemmens forskningsinstitut därvid

har att fylla, synes utskottet angeläget, att alla åtgärder vidtagas som kunna

främja institutets verkamhet. En av institutets mera beydelsefulla uppgifter

är att sprida kännedom om dess verksamhet. Med den personal, varöver

institutet inom ramen för nuvarande anslag förfogar, är det icke möjligt

att i önskvärd utsträckning tillgodose denna del av verksamheten. Det är

därför ett trängande önskemål att möjlighet beredes institutet att anställa

en kvalificerad kraft, som i egenskap av pressombudsman och instruktör

vid utställningar, kurser och dylikt kan fullgöra de med en sådan befattning

förenade göromål. Kostnaderna härför torde kunna begränsas till 10 000

kronor. Utskottet anser sig alltså böra tillstyrka, att i enlighet med yrkandet

i motionerna 1:228 och 11:355 det av Kungl. Maj:t äskade anslaget

höjes för ifrågavarande ändamål med 10 000 kronor och alltså uppföres med

110 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 228 och II: 355, till Bidrag

till Hemmens forskningsinstitut för budgetåret 1950/

51 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kronor.»

5) vid punkten 58:o) (Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Bidrag

till handelshögskolan i Göteborg.) av herrar Wedén och Nihlfors.

6) vid punkten 73:o) (Statens priskontrollnämnd: Avlöningar) av herrar

Gränebo, Mannerskantz, Heiding, Alfred Nilsson, Lundgren, Axel Andersson,

Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik, Rubbestad, Ståhl, Kollberg, Kyling,

Wedén och Nihlfors, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan

bort hava följande lydelse:

»Utskottet förutsätter, att alla möjligheter till avveckling av priskontrollen

tillvaratagas, där så utan olägenhet kan ske. Enligt vad utskottet under

hand inhämtat torde genom det efter statsverkspropositionens avlämnande

på vissa områden inträdda förbättrade försörjningsläget förutsättningar redan

nu finnas för en begränsning av priskontrollnämndens verksamhet. Till

följd härav torde förevarande anslag kunna för nästa budgetår minskas i

förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med i runt tal 330 000 kronor. Anslaget

bör alltså uppföras med 1 800 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av

1 800 000 kronor.»

7) vid punkten 81 :o) (Bidrag till svenska turisttrafikförbundet) av herr

Nihlfors.

607404. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 und a1 i texten