Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående s. k. legodriftsavtal rörande vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län m. m.

1950-05-02 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:118, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående s. k. legodriftsavtal rörande vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 118.

1

Nr 118.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

s. k. legodriftsavtal rörande vissa staten tillhöriga

gruvor i Västerbottens län m. m.

(1 :a avd.)

Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 under kapitalbudgeten, fonden

för förlag till statsverket, (punkt 5) framlagt preliminärt förslag i ämnet,

har Kungl. Maj:t i propositionen nr 135, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 24 februari 1950, dels

anhållit om riksdagens yttrande över ett vid berörda statsrådsprotokoll fogat

utkast till avtal rörande legodrift av vissa gruvor i Västerbottens län, dels

ock föreslagit riksdagen att till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar

i Malå socken m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag till

statsverket, för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 490 000

kronor samt godkänna vad departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll

förordat i fråga om dispositionen av vissa medel under investeringsanslaget

till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m.

Mellan kommerskollegium för Kungl. Maj :t och kronan samt Bolidens

gruvaktiebolag träffades i slutet av år 1940 en överenskommelse, enligt

vilken bolaget skulle ombesörja brytning, transport och anrikning av malm

vid vissa staten tillhöriga gruvfyndigheter i Bj urfors-, Rävliden- och Adakfälten

inom Västerbottens län. Avsikten var att genom utnyttjande av

nämnda gruvfyndigheter förbättra landets försörjning med metaller, särskilt

koppar. Ifrågavarande överenskommelse — det första s. k. legodriftsavtalet

— gällde för åren 1941—1945.

Efter förslag av särskilda utredningsmän träffade staten år 1945 med bolaget

nytt avtal angående utnyttjandet efter nämnda år av ifrågavarande

malmtillgångar. Avtalet innebar, att legodriften inom Rävliden- och Adakfälten

—- malmtillgångarna i Bjurforsfältet hade uttömts under den första

avtalsperioden — skulle fortsätta till och med år 1950 efter i stort sett

samma riktlinjer som tidigare.

Genom beslut den 4 mars 1949 har Kungl. Maj :t uppdragit åt kommerskollegium

att med biträde av vissa sakkunniga verkställa utredning och avgiva

förslag rörande det fortsatta utnyttjandet av ifrågavarande gruvfyndigheter

och att i sådant syfte med bolaget upptaga överläggningar i ämnet.

Kommerskollegium har nu inkommit med ett förslag, som går ut på

att nytt avtal skulle träffas med bolaget angående fortsatt legodrift inom

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 118—120.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 118.

Adakfältet; gruvdriften inom Rävlidenfältet, vars tillgångar av brytvärda

kopparmalmer beräknas bli uttömda under loppet av innevarande år, skulle

däremot nedläggas.

Såsom framgår av en vid kommerskollegii förslag fogad redogörelse

har legodriften inom de berörda gruvfälten under den gångna tiden lämnat

icke oväsentliga tillskott till landets försörjning med koppar. För åren 1941

—1948 lämnas i redogörelsen definitiva uppgifter, enligt vilka mängden färdig

metall, som utvunnits ur malmprodukter från legodriftsgruvorna, beräknas

ha utgjort sammanlagt 22 823 ton koppar, 19 052 kg silver och 194

kg guld. Enligt under hand meddelade preliminära uppgifter beräknas produktionsresultatet

av legodriften under år 1949 till 4 491 ton koppar, 2 739

kg silver och 47 kg guld. Under hela legodriftstiden ha därjämte erhållits

vissa kvantiteter zinkslig och kisslig.

I fråga om betingelserna för det fortsatta utnyttjandet av malmfyndigheterna

inom legodriftsfälten framhåller kommerskollegium, att de för närvarande

brutna tillgångarna av kopparmalm i Rävlidengruvan beräknas bli

helt uttömda under loppet av år 1950. I gruvan kvarstå därefter enligt kollegium

dels vissa zinkblymalmer och dels ytterligare kopparmalm på jämförelsevis

stort djup. För zinkblymalmernas tillvaratagande saknas emellertid

för närvarande nödiga anordningar och kollegium anser det med hänsyn

till den förhållandevis ringa malmbasen icke ekonomiskt motiverat att

dylika utföras på kronans bekostnad. Huruvida den återstående kopparmalmen

kan tillgodogöras i kommersiell drift är ännu icke klarlagt. Det ekonomiska

utfallet av legodriften vid gruvan har icke varit sådant att mera

ingående undersökningar ansetts motiverade.

Med hänsyn till nu nämnda förhållanden anser departementschefen i likhet

med kommerskollegium, att driften vid Rävlidengruvan bör nedläggas,

när den hittills brutna kopparmalmen blivit uttagen. Departementschefen

förutsätter emellertid, att kollegium i framtiden har sin uppmärksamhet

riktad på eventuella möjligheter att utnyttja de återstående malmtillgångarna

i gruvan.

Adakfältet omfattar de förnämsta av de malmfyndigheter, som hittills

berörts av legodriften. De återstående malmtillgångarna inom Adakfältet

kunna enligt kollegium vid ingången av år 1949 beräknas ha uppgått till i

runt tal 1 500 000 ton. Om gruvdriften inom Adakfältet får fortsätta, kommer

därstädes att kunna brytas högst omkring 175 000 ton malm årligen,

vilken kvantitet svarar mot anrikningsverkets kapacitet. Enligt vad departementschefen

inhämtat har malmfångsten de senaste åren — sedan 1946 —

hållit sig i närheten av denna siffra. Den ur malmprodukterna från fältet

utvinnbara mängden metallisk koppar beräknas under samma tid ha något

överstigit 3 000 ton per år. Åtminstone för de närmaste åren bör man enligt

kollegium kunna påräkna en årlig malmbrytning —- och därmed kopparproduktion

— av nu nämnda storleksordning.

Den svenska kopparproduktionen är, framhåller departementschefen, icke

större än att vårt land för sin försörjning med koppar blir beroende av im
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 118.

3

porten från skilda länder. Möjligheterna till import äro emellertid ännu så

pass ovissa, att enligt departementschefens mening landets egna tillgångar

av kopparmalm böra utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Departementschefen

anser sålunda önskvärt, att gruvdriften i Adakfältet fortsättes

och upprätthålles i den omfattning, som fyndigheternas beskaffenhet och

anläggningarnas produktionskapacitet kunna tillåta.

Som statskontoret framhåller i sitt remissyttrande har legodriften av

statens gruvor i Adakfältet icke ställt sig särskilt ekonomiskt förmånlig för

statsverket. Statskontoret anför, att driften även vid ett förhållandevis högt

kopparpris icke kan beräknas lämna något överskott, sedan statsverkets kapitalkostnader

blivit täckta. Det är icke ens säkert, att full täckning kommer

att erhållas för ifrågavarande kapitalkostnader. Det i anläggningar

m. m. inom Adakfältet nedlagda kapitalet beräknas av kommerskollegium

komma att uppgå till sammanlagt omkring 12 500 000 kronor. Legodriften

inom fältet har för tiden till och med år 1948 lämnat överskott om sammanlagt

ca 3 000 000 kronor. Återstående i gruvdriften investerat kapital utgör

sålunda omkring 9 500 000 kronor. På grundval av det överskott å legodriften,

som uppkom år 1948, kunde man visserligen antaga, att det återstående

kapitalet skulle bli slutamorterat under loppet av sex år, räknat från och

med år 1949. Frågan om detta antagande är riktigt står emellertid i sammanhang

med världsmarknadspriset på koppar, vilket brukar vara underkastat

avsevärda fluktuationer. De år 1948 och 1949 tämligen höga kopparpriserna

kunna givetvis sjunka. I sådant fall skulle utsikterna till full täckning

av kapitalkostnaderna för Adakfältet, i vilka utom amortering även

bör medräknas ränta å legodriftskapitalet, te sig mindre gynnsamma.

Oavsett det nu sagda är det emellertid, framhåller departementschefen,

uppenbart, att icke obetydliga bidrag till amortering av legodriftskapitalet

kunna förutses, därest driften i Adakfältet får fortsätta. Skulle däremot

driften nu nedläggas, finge en stor del av kapitalet anses förlorat. Det ekonomiska

resultatet av kopparproduktionen bör f. ö., fortsätter departementschefen,

också ses i belysning av det förut antydda förhållandet att det i

Adakfältet nedlagda kapitalet delvis tillskjutits under en tid, då vårt land

var nödsakat att till priset även av mycket dryga kostnader säkra sin kopparförsörjning.

Kommerskollegium har utgått från, att malmfyndigheterna i Adakfältet

även i fortsättningen skola utnyttjas genom legodrift i det nuvarande legodriftsavtalets

bemärkelse. Det bär icke närmare undersökts, huruvida någon

annan driftsform eller form för upplåtelse skulle medföra gynnsammare

resultat för statsverket. Alternativt skulle kunna övervägas gruvdrift

i statens egen regi. Departementschefen erinrar emellertid om att staten

icke förfogar över anläggningar för inalmprodnkternas vidare förädling till

metaller. Då departementschefen för närvarande, med hänsyn bl. a. till att

Adakfältet beräknas vara utbrutet inom tio år, icke är beredd att förorda,

att staten investerar kapital för uppförande av dylika anläggningar, och då

det vidare måste anses värdefullt att för gruvfyndigheternas utnyttjande få

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 118.

anlita bolagets erfarenheter och produktionsresurser på såväl gruvdriftens

som malmförädlingens område, kan departementschefen i likhet med statskontoret

icke förorda övergång till någon ny driftsform. Departementschefen

tillstyrker sålunda, att nytt avtal om fortsatt legodrift i Adakfältet träffas

med bolaget.

Det av kommerskollegium framlagda utkastet till nytt legodriftsavtal uppvisar,

jämfört med det nu gällande avtalet, åtskilliga skiljaktigheter. I flera

fall ha dessa, såsom kollegium framhåller, betingats av redaktionella skäl

eller av att driften vid Rävlidenfältet skall nedläggas. Emellertid förekomma

även andra ändringar, vilka äro av mera genomgripande natur och vilka

kunna tänkas medföra ekonomiska konsekvenser för statsverket. Departementschefen

vill i första hand fästa uppmärksamheten på att i § 4 en ny

metod föreslås för beräkningen av värdet av de till bolaget levererade mahnprodukterna.

Hittills har detta värde beräknats såsom skillnaden mellan å

ena sidan värdet av det utvinnbara metallinnehållet i malmprodukterna enligt

av bolaget vid försäljning erhållna medelnettopriser och å andra sidan

bolagets verkliga, d. v. s. av bokföringen framgående kostnader för utvinning

av motsvarande mängder av respektive metaller. Kollegium föreslår nu

i förenklingssyfte, att värdet å malmen i fortsättningen skall beräknas med

anlitande av vissa formler, vilka uppgivas vara allmänt i bruk vid malmköp.

Då formlerna icke synas innebära någon principiell förändring av beräkningssättet,

finner departementschefen i och för sig icke anledning till erinran

mot detta förslag. I formlerna ingå emellertid vissa s. k. smältavdrag,

vilka avses motsvara bolagets kostnader för utvinning av metall ur malmprodukterna

och vilka vanligen bruka fastställas genom årliga förhandlingar

mellan säljare och köpare. Enligt avtalsutkastet skulle dessa smältavdrag

i här förevarande fall beräknas för kalenderår enligt ett för ändamålet

konstruerat indexförfarande, varvid man till grund för beräkningen skulle

lägga vissa, i avtalet fastställda smältavdrag, avseende år 1948. För närmare

kännedom om förfarandet hänvisas till § 4 i avtalsutkastet. Till skillnad

från den hittills använda beräkningsmetoden synes departementschefen den

nu föreslagna innebära att man vid uppskattningen av bolagets förädlingskostnader

binder sig för en viss i avtalet angiven procentuell fördelning av

totalkostnaderna på olika slag av produktionsmedel, nämligen arbetskraft,

industriförnödenheter, bränsle och övrigt. I betraktande av möjligheterna

till framtida tekniska förbättringar och rationaliseringsåtgärder, varigenom

ifrågavarande kostnadsfördelning i verkligheten kan komma att förändras

på ett ur kostnadssynpunkt fördelaktigt sätt, kunna enligt departementschefen

betänkligheter anföras mot ett dylikt förfarande. Emellertid har, efter

vad departementschefen inhämtat, i samband med avtalsförhandlingarna

hänsyn i viss utsträckning tagits till möjligheterna till tekniska framsteg

och rationaliseringsåtgärder. Vidare har föreslagits att bolagets andel i driftsöverskottet

från legodriftsgruvorna skall nedsättas från nuvarande 15 % till

10 %. Enligt eu av kommerskollegium verkställd beräkning skulle, därest

bestämmelserna i avtalsutkastet hade tillämpats på legodriften under åren

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 118.

5

1946—1946, staten ha åtnjutit en merinkomst av 6 000 kronor för alla tre

åren tillsammans i förhållande till det verkliga, till staten inlevererade överskottet

för nämnda år. De nya bestämmelserna synas departementschefen

sålunda icke innebära någon väsentlig förändring av de ekonomiska villkoren

för legodriften. Med hänsyn till samtliga nu anförda omständigheter

finner sig departementschefen kunna tillstyrka att det nyssnämnda beräkningsförfarandet

fastställes, särskilt som det enligt kollegium väntas medföra

en väsentlig förenkling av kontrollen och den årliga avräkningen i samband

med legodriften.

Bland de i g 6 av avtalsutkastet intagna bestämmelserna rörande den

årliga avräkningen med bolaget återfinnas vissa regler för beräkningen av

legodriftens andelar av kostnader, som äro gemensamma för flera avdelningar

inom bolaget. Enligt avtalsutkastet [§ 6 II b) andra stycket] skola

de allmänna omkostnaderna i Boliden fördelas på vissa, icke närmare angivna

avdelningar. Departementschefen anser önskvärt, att denna bestämmelse

förtydligas på lämpligt sätt, så att klarhet vinnes om vilka avdelningar

som anses skola medtagas vid kostnadsfördelningen. Förtydligandet har

ansetts kunna ske utan ändring av avtalets lydelse genom tilläggsöverenskommelse

i samband med undertecknandet av avtalet.

Det i § 6 II b) intagna tillägget, enligt vilket legodriftens andelar i de

gemensamma kostnaderna efter särskild överenskommelse skulle få upptagas

i den årliga avräkningen med vissa fastställda procenttal av nedlagda

drifts- och anläggningskostnader respektive fakturavärdet av de produkter,

som av bolaget försäljas för kronans räkning, synes departementschefen

motiverat huvudsakligen av förenklingsskäl. Det har synts få ankomma på

Kungl. Maj :t att efter särskild framställning av kommerskollegium pröva

i vad mån och på vilka villkor ifrågavarande tilläggsbestämmelse skall tilllämpas.

Det nya legodriftsavtalet har av kommerskollegium föreslagits skola träffas

för en tid av tio år. De förut ingångna legodriftsavtalen ha båda haft

en giltighetstid av endast fem år. Ehuru icke oväsentliga förändringar föreslagits

i det framlagda avtalsutkastet, vilkas ekonomiska konsekvenser ej

med full säkerhet kunna förutses, finner departementschefen övervägande

skäl tala för den längre avtalsperioden, som ungefärligen motsvarar den antagliga

återstående brytningstiden för Adakfältet. I detta sammanhang erinrar

departementschefen även om bolagets i § 7 stadgade skyldighet att efter

sex månader från det skriftlig anmodan därom erhållits upphöra med legodriften,

om det är uppenbart att denna kommer att uppvisa underskott enligt

avtalet.

Då departementschefen icke i övrigt har något att erinra mot de i avtalsutkastet

föreslagna bestämmelserna, förordar departementschefen, att nytt

legodriftsavtal träffas i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget. Jämväl

det nu gällande avtalet om upplåtelse till kronan av bolaget tillhöriga

andelar i Adakfältet torde i enlighet med kollegii förslag böra förnyas för

samma tid som legodriftsavtalet. Med hänsyn till legodriftens betydelse och

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 118.

omfattning torde emellertid, fortsätter departementschefen, innan de nya

avtalen träffas, riksdagens yttrande i ärendet böra inhämtas.

Beträffande frågan om anvisning av ytterligare medel till investeringar i

gruvanläggningarna i Adakfältet erinrar departementschefen först om att

kommerskollegium i skrivelse den 19 november 1948 begärde 1 270 000 kronor

till vissa tillredningsarbeten i Adakfältet m. m. Efter förslag av Kungl.

Maj :t i föregående års statsverksproposition anvisade riksdagen anslag å

sammanlagt 870 000 kronor, vilket belopp enligt kollegium skulle vara tillräckligt

för att täcka kostnaderna för ifrågavarande tillredningsarbeten

in. m. under budgetåren 1948/49 och 1949/50. Kollegium har nu efter kontrollräkning

av medelsbehovet anhållit, att återstående belopp av 400 000

kronor måtte anvisas för det i berörda skrivelse avsedda ändamålet. Då departementschefen,

såsom framgår av vad tidigare anförts, förutsätter, att

legodriften inom Adakfältet kommer att fortgå i samma omfattning som

hittills, tillstyrker departementschefen kollegii hemställan. Likaledes förordar

departementschefen, att medel anvisas till anskaffning av en spårvåg

att användas under jord i Adakgruvan och en reservtrumma till sligtorkningsanläggningen,

vilken utrustning är behövlig för gruvdriftens behöriga

gång. Kostnaderna för ifrågavarande materiel beräknas av kollegium till

12 000 respektive 8 000 kronor.

Vid en industriell rörelse med den omfattning legodriften numera uppnått

torde det icke kunna undvikas, framhåller departementschefen, att behov

tid efter annan uppstår av smärre nyanläggningar, nyanskaffningar och

kompletteringar, vilka icke kunnat förutses. För detta ändamål har koinmerskollegium

i sina beräkningar av medelsbehovet för legodriften tidigare

upptagit ett belopp av 57 000 kronor. Av detta belopp ha 40 000 kronor redan

måst tagas i anspråk för utförande av skyddsrum vid Adakfältet. I fortsättningen

skulle sålunda endast 17 000 kronor kunna disponeras för oförutsedda

ändamål. Då departementschefen i likhet med kollegium finner detta

belopp vara för litet i förhållande till de behov, varmed man bör räkna,

biträder departementschefen kollegii hemställan om anvisande av ytterligare

medel till oförutsedda smärre anläggningar, nyanskaffningar och kompletteringar

i samband med legodriften. Departementschefen har icke någon

erinran mot det av kollegium föreslagna beloppet, 46 325 kronor.

Kommerskollegium har vidare anmält att det av 1948 års riksdag för tillredningsarbeten

i Adakgruvan in. m. anvisade anslaget å 672 500 kronor

visat sig otillräckligt. För att täcka den uppkomna bristen, vilken beräknas

uPPgå till 70 658 kronor 75 öre, anhåller kollegium dels om ytterligare anslag

å 23 675 kronor, dels att få använda vissa besparingar om sammanlagt

ca 46 985 kronor, som uppstått å andra förut anvisade anslag. Vad först

angår det begärda ytterligare anslaget å 23 675 kronor till täckande av en

del av den uppkomna bristen finner departementschefen sig kunna tillstyrka

detsamma.

Det sammanlagda nu erforderliga beloppet för ytterligare investeringar i

gruvanläggningarna vid Adakfältet uppgår sålunda enligt kommerskollegii

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 118. ''

beräkningar till (400 000 + 12 000 + 8 000 + 46 325 + 23 675 =) 490 000

kronor.

Den återstående delen av nyssnämnda brist eller ca 46 985 kronor torde,

framhåller departementschefen, i enlighet med kommerskollegii förslag

lämpligen böra täckas av medel, vilka för andra ändamål anvisats under investeringsanslaget

till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i

Malå socken m. m. och å vilka överskott uppkommit.

Utskottet. Enligt ett år 1945 med Bolidens gruvaktiebolag träffat s. k. legodriftsavtal

har bolaget åtagit sig att intill utgången av år 1950 för statens

räkning verkställa brytning, transport och anrikning av malm från vissa

gruvfyndigheter inom Adakfältet i Malå socken och Rävlidenfältet i Lycksele

socken, allt i Västerbottens län. Fråga har nu uppkommit om fortsatt

utnyttjande efter sistnämnda tidpunkt av dessa gruvfyndigheter.

Vad först beträffar Rävlidenfältet anser utskottet, då i gruvan nu kända

tillgångar av kopparmalm ovan 120 meters nivå beräknas bliva uttömda

under innevarande år, att gruvdriften där bör tills vidare nedläggas. Utskottet

förutsätter emellertid i likhet med departementschefen, att kommerskollegium

i framtiden har sin uppmärksamhet riktad på cventulla möjligheter

att utnyttja de återstående malmtillgångarna i gruvan.

I fråga om statens gruvor i Adakfältet har enligt vad i ärendet upplysts

legodriften därstädes icke ställt sig särskilt ekonomiskt förmånlig för statsverket.

Sålunda är det enligt vad som uppgivits ovisst, om full täckning kan

erhållas för det för anläggningar m. in. inom gruvfältet nedlagda kapitalet,

vilket uppskattats till sammanlagt omkring 12 500 000 kronor. Därvid är

emellertid att märka, att en del av detta kapital tillskjutits då det under

krigstiden var nödvändigt att till höga kostnader inom landet trygga vår

kopparförsörjning. Vidare bör erinras om att legodriften inom fältet för

tiden till och med 1948 lämnat överskott om sammanlagt cirka 3 000 000

kronor. Såsom departementschefen framhållit är det uppenbart, att icke obetydliga

bidrag till amortering av legodriftskapitalet kunna förutses, därest

driften i Adakfältet får fortsätta. Vid ett nedläggande av driften torde däremot

en stor del av kapitalet få anses förlorat. Härtill kommer, att vårt land

i fråga om sin försörjning med koppar är beroende på import. Det synes därför

angeläget, att våra inhemska koppartillgångar utnyttjas så långt detta

är möjligt.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser utskottet i likhet med departementschefen,

att driften vid Adakfältet bör fortsattas i den omfattning, som

fyndigheternas beskaffenhet och anläggningarnas produktionskapacitet

kunna tillåta.

Det har ifrågasatts, huruvida malmfyndiglielerna i Adakfältet även i

fortsättningen skola utnyttjas genom legodrift eller i någon annan driftsform

eller form för upplåtelse, alternativt i statens egen regi. Härvid må

framhållas, att fältet redan inom tio år beräknas vara utbrutet. Då, såsom

departementschefen erinrat, staten icke förfogar över anläggningar för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 118.

malmprodukternas vidare förädling och det knappast kan vara ekonomiskt,

att staten investerar kapital för uppförande av dylika anläggningar under

den korta tid, varom här är fråga, synes utskottet vägande skäl tala för att

den nuvarande driftsformen bibehålies. Utskottet tillstyrker alltså, att nytt

avtal om tortsatt legodrift träffas med Bolidens gruvaktiebolag.

I det utkast till nytt legodriftsavtal, som bifogats den föreliggande propositionen,

har föreslagits vissa nya principer för beräkning av värdet av de

malmprodukter, som levereras till bolaget. Enligt nu gällande avtal erhålles

malmvärdet som skillnaden mellan å ena sidan värdet under leveransåret

av utvinnbara innehållet av koppar, silver och guld enligt bolagets vid försäljning

erhållna medelnettopris, och å andra sidan bolagets verkliga kostnader

under året för motsvarande förädlingsverksamhet, inklusive administrations-

in. fl. kostnader. Det föreliggande avtalsutkastet är i stället upprättat

från den utgångspunkten, att värdena å i kopparmalmen ingående

koppar, silver och guld fastställas med ledning av formler, vilka uppgivas

vara allmänt i bruk. Vidare har föreslagits, att bolagets andel i driftsöverskottet

från legodriftsgruvorna skall nedsättas från nuvarande 15 % till

10 %. Minskningen har ansetts motiverad av förenämnda nya beräkningsgrunder.

Såsom departementschefen framhållit skulle enligt en av kommerskollegium

verkställd beräkning, därest nu angivna bestämmelser hade

tillämpats på legodritten under åren 1946—1948, staten ha åtnjutit en merinkomst

av 6 000 kronor för de tre åren tillsammans i förhållande till det

verkliga, till staten inlevererade överskottet för nämnda år. Då bestämmelserna

i fråga icke medföra några större ekonomiska konsekvenser för statsverket

torde avtalsförslaget i denna del kunna lämnas utan erinran. Enligt avtalsutkastet

skulle legodriftsavtalet, som hittills ingåtts för en tid av fem år,

tå en giltighetstid av tio år. Då den längre avtalsperioden ungefärligen motsvarar

den antagliga återstående brytningstiden för Adakfältet, har utskottet

icke något att invända mot förslaget i fråga. Avtalsutkastet i övrigt innebär i

förhållande till nu gällande avtal vissa skiljaktigheter, gjorda huvudsakligen

i förenklings- och förtydligandesyfte. Utskottet har vid sin granskning

av detsamma icke funnit något vara att erinra. Ej heller har utskottet något

att invända mot att det nu gällande avtalet om upplåtelse till kronan av bolaget

tillhöriga andelar i Adakfältet förnyas för samma tid som legodriftsavtalet.

De verkställda kostnadsberäkningarna synas utskottet kunna godtagas,

varför utskottet tillstyrker det äskade investeringsanslaget av 490 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att en till 70 658 kronor 75 öre beräknad

brist å ett av 1948 års riksdag anvisat anslag för tillredningsarbeten i

Adakgruven m. m. skall till ett belopp av cirka 46 985 kronor få täckas

av medel, som för andra ändamål anvisats under anslaget till Utbyggnad av

staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m. och å vilka överskott

uppkommit. Utskottet har icke någon erinran att framställa mot den sålunda

föreslagna medelsdispositionen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 118.

9

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet

ovan anfört rörande det vid statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 24 februari 1950 fogade utkastet till

avtal rörande legodrift av vissa gruvor i Västerbottens län;

b) till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i

Malå socken m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag

till statsverket, för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

a^ 490 000 kronor;

c) godkänna vad departementschefen förordat i fråga om

dispositionen av vissa medel under investeringsanslaget till

Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken

in. m.

Stockholm den 2 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson,

Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding,

Sundelin, Rosenberg, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Einar Persson och

Lundgren; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Rergström,

Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla, Rubbestad,

Ståhl, Bergstrand, Åkerström, Kollberg, Petterson i Degerfors, fröken Elmén,

herrar Persson i Vinberg, Birke och Gustafsson i Stockholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:200 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående s. k. legodrif t savtal rörande vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län m. a1 i texten