Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående modernisering och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1950-05-02 · 32 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:127, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående modernisering och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127.

1

Nr 127.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

modernisering och utbyggnad av de statliga

sinnessjukhusen in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten, inrikesdepartementet,

statens allmänna fastighetsfond, punkten 1, föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa byggnadsarbeten vid

statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1950/51 beräkna ett investeringsanslag

av 10 000 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj.t i propositionen nr 113, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 10 mars 1950,

föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för modernisering

och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen;

dels medgiva, att statsbidrag till anordnande och drift av vårdhem för lättskötta

sinnessjuka må fr. o. m. den 1 juli 1950 utgå till städerna Stockholm,

Göteborg och Malmö;

dels besluta,

a) att vid Karlskrona skall i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

förordat förslag uppföras ett nytt sinnessjukhus;

b) att vid Västra Ny sjukhus skola i huvudsaklig överensstämmelse med av

departementschefen förordat förslag verkställas om- och nybyggnadsarbeten

för en beräknad kostnad av högst 2 900 000 kronor;

c) att vid Gådeå sjukhus i Härnösand skall i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen förordat förslag uppföras ett personalbostadshus

för en beräknad kostnad av högst 625 000 kronor;

d) att vid Säters sjukhus skall i huvudsaklig överensstämmelse med av

departementschefen förordat förslag verkställas ombyggnad av ekonomibyggnaden

för en beräknad kostnad av högst 1 150 000 kronor;

e) att vid vart och ett av S:ta Gertruds sjukhus i Västervik, Restads sjukhus

i Vänersborg, Mariebergs sjukhus i Kristinehamn och S:t Jörgens sjukhus

i Göteborg skall i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

förordade förslag uppföras en panncentral för en beräknad kostnad

för varje panncentral av högst 1 250 000 kronor;

f) att vid Furunäsets sjukhus vid Piteå skola i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen förordat förslag verkställas vissa arbeten

inom panncentralen för en beräknad kostnad av högst 625 000 kronor;

1—942 50 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 127.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 127.

dels till Yissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. ni. under statens

allmänna fastighetsfond anvisa

a) för budgetåret 1950/51 ett investeringsanslag av 9 830 000 kronor;

b) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 ett investeringsanslag

av 895 000 kronor;

dels ock till Vissa elektriska arbeten vid statens anstalt för fallandesjuka

under statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 60 000 kronor.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

från första kammaren

I: 415 av herrar Sten och Sandler,

I: 436 av herrar Lindblom och Emil Petersson samt

från andra kammaren

II: 509 av fröken Nygren m. fl.,

II: 522 av herr Hellbacken m. fl.,

II: 523 av herr Hagård samt

II: 524 av herr von Friesen m. fl.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

Propositionen.

Propositionen består av fyra huvudavdelningar, nämligen dels statens

sinnessjukvårdsberednings förslag till generalplan för sinnessjukvårdens tillgodoseende,

dels anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m., dels vissa elektriska arbeten vid statens anstalt för fallandesjuka,

dels ock sammanfattning och hemställan.

Statens sinnessjukvårdsberednings förslag till generalplan

för sinnessjukvårdens tillgodoseende.

Här lämnas först en inledande redogörelse för verkställda utredningar m. in.

samt för moderna behandlingsmetoder inom psykiatrien och deras effekt.

Härutinnan hänvisas till propositionen (s. 2—9).

Modernisering och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen.

Efter en i propositionen intagen redogörelse för av statens sinn ess jukvårdsberedning

framlagt förslag till generalplan för sinnessjukvårdens tillgodoseende

samt däröver avgivna yttranden har departementschefen inledningvis

framhållit, att det är ett allmänt känt förhållande, att det f. n. råder en mycket

)

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127.

3

allvarlig brist på vårdplatser för sinnessjuka. Sinnessjukhusen äro i betydande

utsträckning överbelagda och väntelistorna långa. Vårdresursernas otillräcklighet

markeras ytterligare av brist på läkare och i vissa fall en otillfredsställande

utrustning. Dessa förhållanden ha bl. a. till följd, att åtskilliga sinnessjuka, som

med de behandlingsmetoder, vilka numera stå till buds, skulle ha kunnat återskänkas

hälsa och arbetsförmåga, i stället drabbas av livslång invaliditet på

grund av att de icke i tid kunna komma under behandling. Till den omständigheten,

att redan det nuvarande platsantalet på våra sinnessjukhus är otillräckligt,

kommer att vårdbehovet bl. a. på grund av befolkningstillväxten

och ökningen av antalet åldringar är statt i oavbruten stegring. Enligt de

beräkningar, som statens sinnessjukvårdsberedning låtit verkställa, skulle man,

med nuvarande patientomsättning, fram till år 1965 ha att räkna med en successiv

stegring av platsbehovet på de statliga sinnessjukhusen till omkring 23 200

platser. Då platsantalet på dessa sjukhus vid utgången av år 1948 uppgick till

allenast drygt 17 000, skulle det alltså i och för sig vara erforderligt med en

mycket avsevärd ökning av antalet vårdplatser för att tillgodose föreliggande

och beräknade behov.

Att en sådan betydande utbyggnad av vårdplatsantalet skulle komma att

draga mycket stora engångskostnader och härjämte medföra avsevärt ökade

löpande utgifter anser departementschefen uppenbart. Med hänsyn härtill

anses det redan av rent ekonomiska skäl av yttersta vikt, att även andra vägar

prövas för att tillgodose det redan föreliggande och för framtiden beräknade

vårdbehovet. Framför allt vore det därvid angeläget, att möjligheter skapades

att genom en intensifiering av vården på ett bättre sätt tillvarataga de redan

befintliga sjukhusen och härigenom öka omsättningen på dessa och därmed

begränsa behovet av nya vårdplatser.

För att ernå en sådan intensifiering av vården på våra sinnessjukhus

kräves — förutom tillräcklig och väl utbildad personal — att sjukhusen i

byggnadstekniskt hänseende äro ändamålsenligt planlagda och utrustade.

I sinnessjukvårdsberedningens betänkande har redogörelse lämnats för de

statliga sinnessjukhusens nuvarande tillstånd och behov samt förslag

framlagts till moderniseringsåtgärder vid befintliga sinness

j ukhus.

Departementschefen, som för egen del är fullt övertygad om nödvändigheten

av att en genomgripande modernisering och upprustning av det stora

flertalet statliga sinnessjukhus måste ske snarast möjligt, delar de allmänna

synpunkter på moderniseringens art och omfattning, som sinnessjukvårdsberedningen

sålunda anlagt. Enligt departementschefens uppfattning är det

en angelägenhet av största vikt, att sinnessjukhusens upprustning blir sådan,

att den tillgodoser de krav, som den psykiatriska vetenskapen nu ställer,

och tillika i görligaste mån lämnar utrymme för en fortsatt kvalitativ utveckling

av sinnessjukvården.

Beredningen har i sitt betänkande även verkställt en uppskattning av det totala

platsbehovet för sådana sinnessjuka, som kräva kvalificerad vård eller konti
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 127.

nuerlig tillsyn, samt framlagt en generalplan för tillgodoseende av detta vårdbehov,

allt frånsett de städer, som enligt särskilda avtal åtagit sig vården av

sina egna sinnessjuka. Beredningen har därvid utgått från att staten alltjämt

skulle stå som huvudman för den kvalificerade sinnessjukvården. Med hänsyn

till den tveksamhet, som vid remissbehandlingen framkommit rörande huvudmannaskapet

och dess inverkan på generalplanens utformning, har departementschefen

ansett lämpligt att först beröra frågan om huvudmannaskapet

för den kvalificerade sinnessjukvården.

Efter en redovisning av de skäl, som enligt beredningens uppfattning kunde

anföras för och emot en överflyttning av ifrågavarande vårdform till landstingen

och städerna utanför landsting, har beredningen kommit till den uppfattningen,

att ehuru mycket talade för ett överförande av all sinnessjukvård

på landstingen och städerna utanför landsting, någon förändring av huvudmannaskapet

för denna vård av skilda orsaker tills vidare icke borde äga

rum. Det syntes därför böra ankomma på staten att sörja för att vårdresurserna

för sådana sinnessjuka, som krävde kvalificerad behandling eller kontinuerlig

tillsyn, snarast möjligt utökades och bringades i nivå med den moderna

terapiens krav. Härvid borde dock tillses, att en eventuell senare överflyttning

till de lokala huvudmännen i görligaste mån underlättades, en synpunkt

som ock beredningen sökt beakta vid utarbetandet av sitt förslag till

generalplan för sinnessjuk vårdens modernisering och utbyggnad. I betraktande

av de fördelar, som vore förenade med ett gemensamt huvudmannaskap för

sinnessjukvård och kroppssjukvård, anser beredningen naturligt, att frågan

om överförande av den kvalificerade sinnessjukvården till de lokala huvudmännen

upptages till förnyad prövning vid utbyggnadsperiodens slut, då de

organisatoriska förutsättningarna härför syntes vara avsevärt gynnsammare

än nu vore fallet, eller eljest så snart omständigheterna det motiverade.

Enligt departementschefens mening kan det knappast sägas vara en realistisk

politik att nu till prövning upptaga frågan om överflyttning av huvudmannaskapet

för den kvalificerade sinnessjukvården från staten till landstingen.

I likhet med sinnessjukvårdsberedningen anser departementschefen

nämligen, att praktiska förutsättningar saknas för en dylik överflyttning, särskilt

i betraktande av de stora utbyggnadsprojekt på sjukvårdens område i

övrigt, som förestå de lokala huvudmännen. Skall erforderlig upprustning

av den kvalificerade sinness jukvården komma till stånd inom rimlig tid, är

det enligt departementschefens mening oundgängligen nödvändigt att staten

påtager sig denna uppgift. Departementschefen ansluter sig alltså i denna

fråga till sinnessjukvårdsberedningens ståndpunkt.

Vad härefter angår platsbehovet och dess tillgodoseende innebär

sinnessjukvårdsberedningens generalplan i korthet, att man tills vidare

bör sikta på att fram till år 1965 åvägabringa ca 18 000 rationellt ordnade vårdplatser

å statliga sinnessjukhus. Beredningen har därvid räknat med dels

en ökning av patientomsättningen med omkring 10 % och dels en utbyggnad

av familjevården från 2,7 till 5 % av totala antalet vårdbehövande. Platsbe
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127. 5

hovet tankes tillgodosett genom modernisering av sjutton befintliga sinnessjukhus

jämte nybyggnader vid vissa av dessa, genom ianspraktagande

av redan befintliga eller planerade sekundäravdelningar, genom uppförande

av tre nya sinnessjukhus om vartdera 732 vårdplatser, förlagda till Karlskrona,

Stockholmstrakten och västra Sverige, genom inrättande av fem särskilda

tuberkulosavdelningar om vardera 120 vårdplatser samt genom anordnande

av drygt 700 sekundärplatser för ålderspsykoser m. fl. vid eller i anslutning

till vissa av primärsjukhusen. Yidare föreslås, att tre mindre och ålderdomliga

sjukhus, nämligen psykiatriska sjukhuset i Stockholm, S:ta Annas sjukhus

i Nyköping och Gådeå sjukhus i Härnösand, skola nedläggas så snart omständigheterna

det medgiva, samt att Källshagens sjukhus i A änersboig

skall helt överlåtas till sinnesslövården. Ett genomförande av generalplanen

förutsättes slutligen möjliggöra ett nedläggande av de smärre primärkommunala

sinnessjukhusen.

Kostnaderna för de i generalplanen ingående byggnadsåtgärderna ha preliminärt

uppskattats till i runt tal 250 miljoner kronor, varav omkring 50 miljoner

kronor för nyanskaffning och modernisering av bostäder. Häremot borde

enligt beredningen vägas de besparingar i driftkostnader, som beräknades

uppkomma till följd av den minskning av platsbehovet, som bleve en följd av

effektiviserad vård med därav följande ökad patientomsättning, och som

kunde uppskattas till ca 7 miljoner kronor årligen.

I anledning av uttalanden av åtskilliga remissinstanser, att beredningens

uppskattning av platsbehovet vore alltför optimistisk, har departementschefen

framhållit, att mot bakgrunden av nuvarande brist på läkare och annan

sjukvårdsutbildad personal, rådande överbeläggning samt ålderdomsklientelets

väntade ökning beräkningen förefölle ligga alltför mycket i underkant.

Å andra sidan finge icke förbises, att den psykiatriska forskningen

sedan något årtionde befunne sig i stark utveckling och under den relativt

långa utbyggnadsperiod, varom här vore fråga, kunde leda fram till resultat,

som i betydligt högre grad än hittills vore ägnade att påverka vårdtiderna

och vårdresultaten. Under 1960-talet hade man vidare att emotse en relativt

stor ökning av de arbetsföra åldrarna och därmed bättre tillgång på personal.

Med hänsyn härtill och då platsbehovsberäkningen uttryckligen angivits

såsom approximativ och tidsbegränsad, syntes anledning saknas att nu

ingå på en närmare granskning av densamma. T likhet med beredningen har

departementschefen ansett, att platsbehovet i fortsättningen bör följas med

stor uppmärksamhet och med lämpliga mellanrum göras till föremål för omprövning.

Departementschefen har härjämte understrukit, att den framlagda general

planen självfallet icke är avsedd att vara i detalj bindande utan närmast får

betraktas som en allmän riktlinje för det framtida utbyggandet av den statliga

sinnessjukvården. Som sådan finner departementschefen generalplanen

i det stora hela väl avvägd. Varje i planen ingående byggnadsföretag avses

skola göras till föremål för närmare utredning samt därefter inom ramen för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 127.

möjliga medelsanvisningar underställas Kungl. Maj:ts och riksdagens provning
Departementschefen

har vidare uttalat, att vid planläggningen och utformningen

av nya sinnessjukhus hänsyn i görligaste mån givetvis bör tagas till

befolkningsunderlaget inom det eller de sjukvårdsområden, som sjukhuset

avser att tillgodose. Samtidigt måste emellertid beaktas, att sådana faktorer

som behovet av differentiering patienterna emellan på både mans- och kvinnosidan

samt angelägenheten av att rationellt tillvarataga överläkarnas kapacitet

sätta vissa, tämligen snäva gränser för ett dylikt hänsynstagande.

Yad slutligen angår den preliminära kostnadsramen för generalplanens

genomförande, finner departementschefen densamma icke orimlig i betraktande

av det skick, vari flertalet sinnessjukhus befinna sig.

Vårdhemmen för lättskötta sinnessjuka.

Statens sinnessjukvårdsberedning har i sitt betänkande jämväl framlagt

förslag rörande vården av lättskötta sinnessjuka. Beredningen, som enligt

meddelade direktiv haft att verkställa en av 1946 års riksdag påkallad förutsättningslös

omprövning av frågan om huvudmannaskapet för vården av

lättskötta sinnessjuka, förordar, att det alltjämt skall ankomma på landstingen

och städerna utom landsting att handha och utbygga vården av de lättskötta

sinnessjuka. Praktiskt taget full enighet härom råder mellan beredningen

och remissinstanserna. Några erinringar ha i allmänhet ej heller framställts

mot av beredningen föreslagen avgränsning av vårdformen, innebärande att

den i huvudsak bör avse lugna och ordnade patienter, som i stort sett kunna

sköta sig själva och endast i ringa utsträckning äro sängliggande. Oordnade

och osnyggande patienter, som kräva mera kontinuerlig tillsyn och kroppslig

omvårdnad utan att vara i behov av kvalificerad sinnessjukvård, förutsättas

skola omhändertagas på statliga sekundärsjukhus eller -avdelningar.

Departementschefen har för egen del helt anslutit sig till den stånd23unkt,

söm sålunda framgått som resultat av den av riksdagen påkallade omprövningen

av detta spörsmål. Givet är, framhåller departementschefen, att den

förordade gränsdragningen mellan vårdhemsklientelet och det statliga sekundärklientelet

kan bli svår och stundom omöjlig att i praktiken upprätthålla,

så länge den statliga sinnessjukvården icke utbyggts i erforderlig omfattning.

Som riktlinje för vederbörande huvudmäns praktiska åtgärder vid vårdformens

utbyggande anses gränsdragningen dock lämna tillräcklig vägledning.

Yad angår frågan om jämkning av gällande statsbidragsgrunder till vårdhemmen

delar departementschefen beredningens uppfattning, att anledning

saknas att f. n. föreslå någon höjning av utgående statsbidrag till vare sig

byggande eller drift. Skulle de lokala huvudmännen framdeles berövas möjligheten

att liksom nu till större delen tillgodogöra sig patienternas folkpensioner,

kommer givetvis, framhåller departementschefen, frågan i annat

läge. Däremot finner departementschefen i likhet med ett flertal remissinstanser,

att vägande skäl anförts för att utsträcka rätten till statsbidrag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127. t

att omfatta även de städer, som enligt särskilda avtal ha att själva ombesörja

sin sinnessjukvård. Departementschefen förordar därför, att gällande statsbidragskungörelser

i ämnet fr. o. m. den 1 juli 1950 göras tillämpliga även

på städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, som nu äro uteslutna från

dessa kungörelsers tillämpningsområde. Vid bifall härtill synes man få

räkna med en i viss mån ökad belastning å det under elfte huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka.

Då emellertid driftbidraget utbetalas halvårsvis i efterskott och

det är ovisst, hur många nya bidragsberättigade vårdplatser man har att

räkna med, anses tillräckliga skäl icke föreligga för att för nästa budgetår

höja detta anslag utöver det belopp, som äskats i årets statsverksproposition,

1 300 000 kronor.

Anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

in. m.

Anslag för budgetåret 1950/51.

Uppförande av nytt sinnessjukhus vid Karlskrona. I propositionen nr

244/1947 föreslogs, att ett nytt sinnessjukhus om 600 ä 700 vårdplatser skulle

uppföras vid Karlskrona. Riksdagen lämnade förslaget utan erinran och anvisade

medel för den fortsatta utredningen i ärendet. Därvid förutsattes,

att frågan om det nya sjukhusets närmare utformning skulle göras till föremål

för eu allmän arkitekttävlan. Denna tävling har nu ägt rum i enlighet

med ett av Kungl. Maj:t fastställt program. I huvudsak byggde programmet,

enligt vilket sjukhuset skulle erhålla 732 vårdplatser, fördelade på två lika

stora överläkaravdelningar, på det principförslag till planering och utformning

av sinnessjukhus, som framlagts av statens sjukhusutredning

av år 1943 i dess betänkande rörande sinnessjukvården. Bland de 23 olika

tävlingsförslagen har den av Kungl. Maj:t utsedda prisnämnden enhälligt

beslutat att med första pris belöna ett av arkitekten Lars-Erik Lallerstedt

uppgjort förslag samt förordat, att denne erhåller i uppdrag att vidare

utarbeta detsamma. Såväl byggnadsstyrelsen som statens sinnessjukvårdsberedning

ha funnit detta förslag bäst lämpat att i princip läggas till grund

för uppförande av det nya sinnessjukhuset. Jämväl departementschefen har

för egen del anslutit sig till denna uppfattning.

Emellertid har byggnadsstyrelsen uttalat sig för att en omprövning i

vissa delar av förslaget borde ske i kostnadsbesparande syfte. Enligt en

av styrelsen verkställd preliminär överslagsberäkning skulle kostnaderna

för ett genomförande av förslaget uppgå till omkring 26 000 kronor per

vårdplats. Motsvarande kostnad vid det senast uppförda sinnessjukhuset i

landet, Sidsjöns sjukhus i Sundsvall, uppginge till omkring 20 000 kronor, omräknat

till nuvarande prisläge. Denna skillnad har synts styrelsen vara så

stor, att den funnit angeläget att genom en jämförelse mellan de olika lokal
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 127.

utrymmena i Sidsjöns sjukhus och karlskronaförslaget klarlägga orsakerna

till kostnadsökningen. Delvis förklaras, enligt vad styrelsen funnit, denna

ökning av det förhållandet, att Sidsjöns sjukhus vore planerat för 917 men

det nu föreliggande förslaget för 732 vårdplatser. Under i övrigt likvärdiga

förutsättningar för lokalprogrammet bleve nämligen ett mindre sjukhus i allmänhet

dyrare per vårdplats än ett större. Härutöver har styrelsen funnit,

att följande förhållanden främst bidragit till kostnadsökningen, nämligen dels

att det totala platsantalet per avdelning väsentligt minskats, dels att ytan per

patient av dagrum jämte arbetsrum och matsalsavdelning ökats med ungefär

70 %, dels ock att den lokalgrupp, som avsåges för ledningen av sjukhusvården,

expeditioner för den öppna vården, undersöknings- och behandlingsavdelningar

samt laboratorium m. m., utvidgats med omkring 60 %. I anslutning härtill

har styrelsen framhållit den stora ekonomiska betydelsen av att vårdavdelningarna

icke gjordes mindre än som ur vårdsynpunkt ansåges strängt nödvändigt

samt att icke oväsentliga besparingar kunde vinnas genom beskärningar

av utrymmena för dagrum, matsalsavdelningar och arbetsrum. Yidare

har styrelsen ifrågasatt en utformning av den för ledningen av sjukhusvården

m. m. avsedda lokalgruppen i mera begränsad omfattning med möjligheter

till framtida utbyggnad.

Statens sinnessjukvårdsberedning har med anledning härav ingående övervägt,

huruvida platsantalet på de vårdavdelningar diskussionen närmast

gäller, nämligen avdelningar för akuta lugna och akuta halvoroliga patienter,

lämpligen borde ökas från det i tävlingsprogrammet angivna antalet 24,

men funnit sig i första hand böra förorda, att någon sådan ökning icke sker.

Om emellertid den statsfinansiella situationen icke skulle anses medgiva en

utbyggnad av avdelningar med 24 platser, har beredningen dock ansett det

godtagbart, att platsantalet höjdes till 28, då detta i allt fall skulle innebära

en väsentlig förbättring jämfört med Sidsjöns sjukhus. Beredningen har

vidare ansett, att eu beskärning av matsalsutrymmena borde kunna äga rum

utan större olägenhet, medan den funnit mera tveksamt, om en minskning

borde ske av dagrummen och arbetsrummen.

Departementschefen har i denna fråga anfört följande.

»För egen del vill jag till att börja med uttala, att det enligt min mening

är av största vikt, att det nya sjukhus, som nu skall uppföras och som skall

tjäna sjukvården under lång tid framåt, redan från början gives en sådan utformning,

att det fullt motsvarar de krav, som en tidsenlig och effektiv sinnessjukvård

ställer. I detta hänseende är vårdavdelningarnas utformning en

avgörande faktor. En av de mest framträdande bristerna hos våra sinnessjukhus

är, att vårdavdelningarna äro alltför stora och att därför den ur vårdsynpunkt

nödvändiga differentieringen av patienterna försvåras eller omöjliggöres.

Detta förhållande har med skärpa påtalats av statens sjukhusutredning,

som ägnat hithörande spörsmål en ingående uppmärksamhet. Utredningen

har för sin del hävdat, att x-edan avdelningar om 24 platser finge anses

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127.

9

ligga i överkant och hänvisat till erfarenheterna utomlands, där utvecklingen

gått mot allt mindre avdelningar, i Danmark regelmässigt ca 20 vårdplatser.

Jag vill vidare hänvisa till att den psykiatriska sakkunskap, som inför sinnessjukvårdsberedningen

uttalat sig i frågan, framhållit, att väsentliga fördelar

ur vårdsynpunkt vore att vinna med små avdelningar, gärna mindre än 24

platser, och att, därest det nya sjukhuset komme till utförande i enlighet med

tävlingsprogrammet på denna punkt, detta skulle medgiva värdefulla erfarenheter

vid planeringen av framtida sinnessjukhus. Det må vidare framhållas,

att de vårdavdelningar, det här gäller, äro avsedda att användas som sjukhusets

speciella behandlingsavdelningar för akut sjuka. Det är därför synnerligen

angeläget, att avdelningarna utformas så, att möjligheter finnas till den

differentiering och den intensiva behandling, som är nödvändig för att så

snart som möjligt bringa dessa sjuka till bättring. Med hänsyn till nu nämnda

omständigheter har jag för egen del icke ansett mig kunna tillstyrka någon

ökning av platsantalet på dessa vårdavdelningar i förhållande till vad som

angivits i tävlingsprogrammet. Jag förordar alltså, att avdelningarna i överensstämmelse

med tävlingsprogrammet utformas med 24 platser.

Yad beträffar de planerade utrymmena för patienternas matsalsavdelningar

samt dagrum och arbetsrum synes, såsom sinnessjukvårdsberedningen

påpekat, en beskärning av matsalsutrymmena utan olägenhet kunna ske, varvid

en motsvarande kostnadsminskning skulle erhållas. Däremot anser jag

mig, med hänsyn bl. a. till vikten av att tillräckliga utrymmen stå till buds

för att möjliggöra en intensifiering av sysselsättningsterapien, icke kunna

förorda någon i varje fall mera avsevärd reducering av dagrum och arbetsrum.»

Vad sålunda anförts berör, framhåller departementschefen, allenast vissa

frågor av principiell betydelse för utformningen av det nya sjukhuset. Vad

angår förslaget i övrigt har departementschefen förutsatt, att man vid den

fortsatta bearbetningen — utan att avkall göres på den allmänna målsättningen,

att sjukhuset bör stå i nivå med de krav, som man numera måste

ställa på ett modernt och effektivt arbetande sinnessjukhus — ingående prövar

alla de möjligheter, som kunna finnas att begränsa kostnaderna för sjukhusets

uppförande.

För denna fortsatta bearbetning och för upprättande av fullständiga ritningar

och kostnadsberäkningar för byggnadsföretaget föreslås för nästa budgetår

skola anvisas ett belopp av 100 000 kronor.

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus.. Riksdagen har vid

upprepade tillfällen under senare år anvisat medel för om- och nybyggnadsarbeten

m. m. vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn. För en första etapp

av byggnadsarbetena ha anvisats tillhopa 3 085 000 kronor, för en andra

etapp tillhopa 2 155 000 kronor -— av vilket belopp 1 055 000 kronor anvisats

av 1946 och 1947 års riksdagar samt 1 100 000 kronor, avseende påbörjande

av ombyggnad av paviljongerna 5 och 6 samt 8 och 9, anvisats av 1949 års

riksdag —- samt för en tredje etapp 620 000 kronor. Vidare har 1948 års

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 127.

riksdag beslutat, att vid sjukhuset skulle uppföras en ny vårdpaviljong fölen

beräknad kostnad av 1 610 000 kronor samt att för ändamålet finge disponeras

icke förbrukade medel av för andra och tredje etappen anvisade belopp,

tillhopa 1 478 000 kronor. För detta ändamål ha därjämte anvisats 132 000

kronor av 1949 års riksdag.

För fullföljande av ombyggnaden av paviljongerna 5 och 6 samt 8 och 9

föreslås återstoden av det för ändamålet beräknade beloppet eller 600 000

kronor skola anvisas för nästa budgetår.

Ombyggnad av Birgittas sjukhus. Vid 1946 års riksdag (prop. nr 177;

riksd. skr. nr 209) beslöts, att vid Birgittas sjukhus i Vadstena skulle i

huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen nr 242 till 1945 års riksdag

framlagt förslag i en första etapp utföras om- och nybyggnadsarbeten fölen

beräknad kostnad av högst 4 150 000 kronor. Av detta belopp anvisade riksdagen

för budgetåret 1946/47 1 000 000 kronor. Sedermera ha för fullföljande

av dessa arbeten av 1947, 1948 och 1949 års riksdagar anvisats tillhopa

2 360 000 kronor för budgetåren 1947/48—1949/50, varjämte 1949 års riksdag

medgivit, att för arbetena finge disponeras besparingar om tillhopa 940 000

kronor å investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. Sammanlagt ha alltså hittills 4 300 000 kronor ställts till förfogande

för arbetena.

Medelsbehovet för arbetena vid sjukhuset har nu för tiden intill den 1 juli

1951 beräknats till sammanlagt 2 000 000 kronor, varav 800 000 kronor föreslås

upptagas å tilläggsstat för löpande budgetår, medan återstoden, 1 200 000

kronor, föreslås skola anvisas för budgetåret 1950/51.

Departementschefen har under denna punkt vidare anfört följande.

»Kostnaderna för den av 1946 års riksdag beslutade första byggnadsetappen

vid Birgittas sjukhus i Vadstena beräknas numera komma att väsentligt

överstiga den ursprungligen beräknade kostnadssumman.

En avsevärd del av kostnadsökningen är att hänföra till den allmänna

byggnadskostnadsstegring, som ägt rum sedan början av år 1944, då de

kostnadsberäkningar utfördes, vilka redovisades för 1945 års riksdag och

sedermera lågo till grund för 1946 års riksdags beslut om arbetenas utförande.

Mot byggnadsstyrelsens nu framlagda beräkning av den på grund

härav uppkomna merkostnaden för arbetena har jag intet att erinra. I likhet

med styrelsen uppskattar jag sålunda denna merkostnad till 1 174 000

kronor.

Den övervägande delen av kostnadsökningen är emellertid att tillskriva

den omständigheten, att det vid uppgörandet av de definitiva ritningarna för

de olika byggnaderna befunnits nödvändigt att vidtaga vissa förändringar

och utökningar i förhållande till det ursprungliga, i slutet av år 1943 utarbetade

byggnadsprogrammet. En av anledningarna till de vidtagna ändringarna

och utvidgningarna äro de nya riktlinjer rörande sinnessjukhusens planlägg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127.

tl

ning, som efter nyssnämnda tidpunkt framlagts av statens sjukhusutredning

av år 1943, men även i övrigt ha med ledning av erfarenheterna från andra

sinnessjukhus vissa utvidgningar ansetts ofrånkomliga. Vad särskilt beträffar

de tre vårdpaviljongerna har vidare till kostnadsökningen väsentligt

bidragit den omständigheten, att källarvåningarna ansetts böra helt utnyttjas,

medan enligt det ursprungliga förslaget paviljongerna endast hade

mycket begränsade källarutrymmen. Härigenom har bl. a. vunnits, att åtminstone

den ena av de båda särskilda byggnader för arbetsterapi, som varit

avsedda att ingå i den andra utbyggnadsetappen vid sjukhuset, kan helt utgå.

För egen del har jag ansett mig böra godtaga de sålunda vidtagna ändringarna

och utvidgningarna i förhållande till det tidigare beslutade byggnadsprogrammet.

Enligt min mening måste det nämligen anses välbetänkt, att

man vid den slutliga utformningen av de olika i den första utbyggnadsetappen

ingående byggnaderna sökt i möjligaste mån anpassa dessa efter de nya riktlinjer

på hithörande område, som framlagts av sjukhusutredningen, och efter

de erfarenheter i övrigt rörande sinnessjukhusbyggnaders lämpliga utformning,

som vunnits under de år som förflutit, sedan det ursprungliga förslaget

uppgjordes. Jag har icke heller funnit anledning till erinran mot de av byggnadsstyrelsen

framlagda beräkningarna rörande det ytterligare medelsbehovet

på grund av utvidgningen av byggnadsprogrammet. Jag uppskattar alltså

i likhet med styrelsen denna merkostnad till 1 541 000 kronor.

Såsom framgår av vad statens sinnessjukvårdsberedning anfört ha

arbetena med paviljongen för lugna och halvlugna kvinnor (D 1) redan påbörjats.

Med hänsyn till storleken av den kostnadsökning, som beräknats

uppkomma på grund av de vidtagna ändringarna av byggnadsprogrammet beträffande

denna paviljong, hade det givetvis varit önskvärt, att ändringarna

kunnat underställas riksdagens prövning, innan arbetena igångsattes. De vidtagna

ändringarna kommo emellertid icke till min kännedom förrän i början

av hösten 1949 i samband med att fråga uppkom om beviljande av byggnadstillstånd

för paviljongen i fråga. Vid en undersökning, som jag i anledning

härav lät verkställa, framkom, att de i första byggnadsetappen ingående

arbeten, för vilka byggnadstillstånd tidigare meddelats —- d. v. s. samtliga

arbeten utom de båda paviljongerna för kvinnliga patienter — redan voro

färdigställda eller beräknades bliva praktiskt taget färdiga vid årskiftet

1949/50. Därest byggnadstillstånd för paviljong D 1 icke meddelades, skulle

det därför bliva nödvändigt att reducera arbetsstyrkan på platsen — som i

oktober 1949 uppgick till ett 60-tal man och soin till väsentlig del rekryterats

från andra orter — till högst 10 å 12 arbetare, vilka beräknades

kunna beredas sysselsättning under ca 4 månader med uppförande av två

läkarbostäder vid sjukhuset. Jag erhöll vidare den upplysningen, att den

plan, efter vilken arbetena dittills bedrivits, bl. a. tagit sikte på att bereda

en något så när jämn sysselsättning för den vid arbetsplatsen anställda arbetsstyrkan,

vilket vore nödvändigt på en så liten ort som Vadstena, där den

på orten boende byggnadsarbetarstammen icke vore tillräcklig för arbeten

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 127.

av ifrågavarande omfattning. Därest en förskjutning i arbetsplanen nödvändiggjorde

entledigande av större delen av arbetarstammen, skulle betydande

svårigheter komma att uppstå, när det gällde att återanskaffa arbetskraft,

då man måste räkna med att arbetarna komme att söka sig till andra

orter och därför icke kunde påräknas, när sysselsättning i Vadstena åter

kunde erbjudas. Med hänsyn till nu nämnda omständigheter och då ett avbrott

i arbetsplatsens drift dessutom skulle komma att medföra ökade kostnader

på grund av den förlängda arbetstiden, mindre rationellt utnyttjande

av arbetsledningen, omkostnader för maskiner och anordningar på platsen

m. m., ansåg jag mig icke kunna motsätta mig, att arbetena på paviljongen

i fråga finge påbörjas. Byggnadstillstånd för paviljongen meddelades alltså

på senhösten 1949.

Den andra av de båda nya paviljongerna (D 2) avses däremot icke skola

påbörjas förrän under hösten 1950. I fråga om denna har statens sinnessjukvårdsberedning

föreslagit en förflyttning i syfte att underlätta den framtida

planläggningen av sjukhusets fortsatta utbyggnad. Häremot har jag intet att

erinra.»

Renoveringsarbeten vid Ulleråkers sjukhus. 1949 års riksdag (prop. nr 111;

riksd. skr. nr 225) beslöt, att vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala skulle uppföras

två nya vårdpaviljonger för en beräknad kostnad av högst 3 150 000

kronor. Sammanlagt ha för de båda paviljongerna hittills ställts till förfogande

2 200 000 kronor. För slutförande av arbetena med uppförandet av

de båda vårdpaviljongerna föreslås för nästa budgetår skola anvisas återstoden

av det för arbetena beräknade beloppet eller 950 000 kronor.

Ombyggnads- och utvidgningsarbeten vid Furunäsets sjukhus. Med bifall

till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1945 års riksdag (prop. nr 242;

riksd. skr. nr 420), att vid Furunäsets sjukhus vid Piteå skulle verkställas

ombyggnads- och utvidgningsarbeten för en sammanlagd kostnad av högst

1 723 800 kronor. Av detta belopp avsågos 990 000 kronor för uppförande av

en ny paviljong, 668 800 kronor för ombyggnad av huvudbyggnaden och

65 000 kronor för reparationer å huvudbyggnaden. För dessa arbeten ha av

1945, 1946 och 1948 års riksdagar för budgetåren 1945/46, 1946/47 och 1948/49

anvisats sammanlagt 1 350 000 kronor.

Sedermera framlade byggnadsstyrelsen i skrivelse den 22 november 1948

ett omarbetat och utökat förslag till ombyggnad av huvudbyggnaden, vilket

av styrelsen kostnadsberäknades till 3 800 000 kronor. Samtidigt anmälde styrelsen,

att kostnaderna för nybyggnadsarbetena, d. v. s. den nya paviljongen

och därmed sammanhängande arbeten inom pannhuset, då uppskattades till

ca 1 250 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för arbetena vid sjukhuset

komme alltså att uppgå till 5 050 000 kronor. Det nya förslaget till ombyggnad

av huvudbyggnaden förelädes 1949 års riksdag (prop. nr 111; riksd. skr.

nr 225). som icke motsatte sig den föreslagna omändringen och för fortsättande

av arbetena vid sjukhuset anvisade 700 000 kronor för budgetåret

1949/50.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127.

13

Sammanlagt ha alltså hittills för förenämnda arbeten vid sjukhuset anvisats

2 050 000 kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till 1 100 000 kronor.

Departementschefen har under denna punkt vidare anfört följande.

»Vid utarbetandet av de slutliga ritningarna för ombyggnadsarbetena å

huvudbyggnaden vid Furunäsets sjukhus har det visat sig nödvändigt att vidtaga

en viss ökning av volymen på de tillbyggnader, vilka skola utföras å

nämnda byggnad enligt det nya förslag, som underställdes förra årets riksdag.

Härigenom har beräknats uppkomma en kostnadsökning för byggnadsföretaget

å 350 000 kronor. Huvudanledningen till de vidtagna utökningarna

är, att från civilförsvarsstyrelsen framställts krav på anordnande av nya

skyddsrum, vilka ansetts böra förläggas under de nyss nämnda tillbyggnaderna,

men även i övrigt ha vissa utvidgningar av dessa tillbyggnader ansetts

påkallade.

För egen del anser jag det välbetänkt att i samband med den genomgripande

ombyggnad, det här gäller, även anordnas effektiva skyddsrum för

sjukhusets personal och patienter. Med hänsyn härtill och då jag ej heller

i övrigt har något att erinra mot de föreslagna utvidgningarna, anser jag

mig böra tillstyrka de iiu föreslagna ändringarna beträffande programmet

för ombyggnaden av huvudbyggnaden.»

Uppförande av tuberkulosavdelningar vid Ulleråkers och Uinedalens sjukhus.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1949 års riksdag (prop. nr

111; riksd. skr. nr 225), att vid vart och ett av Ulleråkers sjukhus i Uppsala

och Umedalens sjukhus vid Umeå skulle uppföras en tuberkulosavdelning för

en beräknad kostnad av för vartdera sjukhuset högst 2 000 000 kronor. I detta

belopp ingingo dock icke kostnaderna för yttre ledningar, för eventuellt erforderlig

komplettering av panncentral m. m. vid vederbörande sjukhus och

för eventuellt nödvändiga särskilda grundläggningsarbeten. Dessa kostnader

voro nämligen då ej möjliga att överblicka. För påbörjande av tuberkulosavdelningen

vid Umedalens sjukhus anvisade riksdagen för budgetåret 1949/50

ett belopp av 400 000 kronor. Vidare anvisade riksdagen för påbörjande av

avdelningen vid Ulleråkers sjukhus för samma budgetår 300 000 kronor, varjämte

riksdagen beslöt, att för sistnämnda avdelning finge disponeras 300 000

kronor av de medel, som av riksdagen tidigare anvisats för andra etappen

av om- och nybyggnadsarbetena vid sjukhuset.

Sedan numera ytterligare undersökningar verkställts beträffande läget

m. m. för de fyra paviljonger, som skola ingå i tuberkulosavdelningarna vid

nämnda båda sjukhus, har det blivit möjligt att beräkna de totala kostnaderna

för de båda avdelningarna. Dessa ha därvid uppskattats till 2 300 000

kronor för avdelningen vid Ulleråkers sjukhus och till 2 700 000 kronor för

avdelningen vid Umedalens sjukhus.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till för avdelningen vid Ulleråkers

sjukhus 100 000 kronor och för avdelningen vid Umedalens sjukhus

300 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 127.

Om- och nybygguadsarbeten vid Västra Ny sjukhus. Statens uppfostringsanstalt

å Bona har fr. o. m. den 1 juli 1948 övertagits av den statliga sinnesslövården

och ingår numera häri — under namnet Västra Ny sjukhus — såsom

ett sjukhus för yngre asociala imbecilla män. Redan vid 1946 års riksdag

beslötos vissa ombyggnadsarbeten vid Bonaanstalten för dess nya ändamål.

Dessa arbeten, för vilka anvisats sammanlagt 588 000 kronor, avsågo

modernisering och ombyggnad av två till den s. k. gamla anstalten hörande

flygelbyggnader och äro numera färdiga. Vidare har 1948 års riksdag anvisat

303 000 kronor för ombyggnad av två i den s. k. jordbruksavdelningen

ingående flygelbyggnader, avsedda för en alkoholistanstalt.

Av medicinalstyrelsen har nu framlagts förslag till vissa ytterligare arbeten

för sjukhusets färdigställande för 205 patienter. 45 nya vårdplatser

skulle erhållas genom en ombyggnad av jordbruksavdelningens huvudbyggnad.

Härjämte innebär styrelsens förslag, att ombyggnad och modernisering

skulle ske av såväl ekonomi- och skolbyggnaderna som ett flertal befintliga

personalbostäder och vissa andra byggnader. Vidare skulle enligt förslaget

utföras vissa elektriska arbeten samt vidtagas åtgärder för ordnandet av sjukhusets

vattenförsörjning och avlopp m. m. Slutligen innebär förslaget, att

vid sjukhuset skulle uppföras ett antal nya personalbostäder. Vad beträffar

behovet av sådana bostäder intager sjukhuset på grund av sitt läge på landet

utan tillgång till privat hyresmarknad en särställning i förhållande till

andra sjukhus så till vida, att tjänstebostäder måste beredas alla anställda,

som icke uppföra egna bostadshus. Med hänsyn härtill har styrelsen ingående

prövat möjligheterna att begränsa behovet av nya tjänstebostäder och

i sådant syfte föreslagit, att den provisoriska alkoholistanstalten förflyttas

till Salberga sjukhus i Sala och att 40 vårdplatser, som avsetts skola disponeras

för alkoholistklientel, i stället tagas i anspråk för vård av sinnesslöa

patienter från sistnämnda sjukhus. Då för vården av dessa patienter erfordras

väsentligt mindre personal än som skulle erfordras för driften av en

alkoholistanstalt med det svårskötta klientel, varom här skulle bliva fråga,

skulle en motsvarande minskning inträda i fråga om behovet av nya tjänstebostäder

vid Västra Ny sjukhus.

Departementschefen ansluter sig för egen del till medicinalstyrelsens uppfattning,

att en utbyggnad av sjukhuset till mer än 205 vårdplatser nu icke

bör komma i fråga. Då en ytterligare kostnadsbegränsning skulle kunna ernås

genom en förflyttning av den provisoriska alkoholistanstalten till Salberga

sjukhus och en förläggning av alkoholistanstalten till detta sjukhus

även ur andra synpunkter skulle vara lämpligare än den beslutade förläggningen

till Västra Ny sjukhus, anser sig departementschefen böra förorda

förslaget om anstaltens förflyttning till Salberga sjukhus.

I fråga om omfattningen av de om- och nybyggnadsarbeten, som nu böra

utföras vid sjukhuset, ansluter sig departementschefen till medicinalstyrelsens

förslag härutinnan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127.

15

Kostnaderna för arbetena ha beräknats till i avrundat tal 2 900 000 kronor.

För nästa budgetår föreslås för arbetenas påbörjande skola anvisas 800 000

kronor.

Departementschefen har slutligen uttalat, att det förordade byggnadsprogrammet

icke synes böra vara i detalj bindande vid arbetenas utförande.

Därest det vid den fortsatta utredningen i ärendet skulle befinnas lämpligt

att vidtaga vissa jämkningar i programmet, anses hinder icke behöva möta

Härför under förutsättning dock, att detta icke medför en ökning av den nyss

angivna totalkostnaden för arbetena.

Ombyggnad av norra mansavdelningen vid Ulleråkers sjukhus. Behovet

av en genomgripande modernisering av de befintliga vårdpaviljongerna vid

Ulleråkers sjukhus i Uppsala har sedan många år tillbaka varit synnerligen

trängande. Paviljongernas bristfälligheter i olika hänseenden underströkos

redan i den plan för sjukhusets renovering, som redovisades för 1936 års

riksdag, och ha sedan dess påtalats vid flera tillfällen. På grund av bristen

på evakueringsmöjligheter har det emellertid hittills icke varit möjligt att

påbörja de nödvändiga ombyggnadsarbetena. Då emellertid numera inom

kort sådana möjligheter erbjuda sig i de av 1949 års riksdag beslutade två

nya paviljongerna vid sjukhuset, vilka beräknas kunna tagas i bruk omkring

årsskiftet 1950/51, anses det angeläget, att ombyggnaden av de äldre paviljongerna

med det snaraste sättas i gång. Av statens sinnessjukvårdsberedning

framlagt förslag, att därvid början skulle göras med norra sjukhusets

mansavdelning, biträdes av departementschefen. I detalj utarbetat förslag

till ombyggnaden av paviljongen i fråga föreligger ännu icke. Den i beredningens

framställning angivna kostnaden å 4 000 000 kronor är därför endast

approximativ. Det oaktat anses hinder icke behöva möta mot att medel redan

nu anvisas för upprättande av ritningar och andra handlingar samt påbörjande

i vissa delar av arbetena. Departementschefen tillstyrker därför

beredningens förslag om anvisande för detta ändamål av ett belopp av 475 000

kronor för nästa budgetår. Departementschefen utgår därvid från att, innan

beslut fattas om ytterligare medelsanvisning, ett fullt utarbetat förslag jämte

definitiv kostnadsberäkning bör föreligga.

Ytterligare ombyggnadsarbeten vid sekundäravdelningarna i Rosöga,

Ribbingelund och Olofsfors. I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t anvisade

1949 års riksdag (prop. nr 111; riksd. skr. nr 225) för budgetåret 1949/50

ett belopp av 500 000 kronor för vissa ombyggnadsarbeten vid de till Sundby

sjukhus vid Strängnäs anslutna sekundäravdelningarna i Rosöga och Ribbingelund

samt den till Säters sjukhus anslutna sekundäravdelningen i

Olofsfors.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär anvisande av ytterligare 400 000

kronor för ombyggande av ytterligare en barackbyggnad vid varje avdelning

samt vissa ytterligare kompletteringsarbeten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 127.

Ombyggnad av adininistrationsbyggnaden vid Säters sjukhus. Med bifall

till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1947 års riksdag (prop. nr 244;

riksd. skr. nr 352), att vid Säters sjukhus skulle verkställas ombyggnad av

administrationsbyggnaden m. m. för en beräknad kostnad av högst 490 000

kronor. Härav anvisade riksdagen för budgetåret 1947/48 150 000 kronor.

Det blir inom kort möjligt att påbörja ombyggnadsarbetena inom administrationsbyggnaden.

Det för 1947 års riksdag framlagda förslaget härtill

har numera i vissa avseenden omarbetats av statens sinnessjukvårdsberecfning.

Departementschefen tillstyrker, att ombyggnaden utföres i enlighet med

det sålunda omarbetade programmet.

För ändamålet föreslås för nästa budgetår anvisat ett belopp av 525 000

kronor.

Uppförande av personalbostäder vid Ryhovs sjukhus. Av 1945 års riksdag

(prop. nr 242; riksd. skr. nr 420) beslöts, att vid Ryhovs sjukhus i Jönköping

skulle såsom bostäder för gift personal uppföras fyra enplansbyggnader, var

och en inrymmande två lägenheter om två rum och kök. För husen, som

skulle uppföras i trä, anvisade riksdagen ett belopp av 176 000 kronor. Arbetena

med uppförandet av husen ha ännu icke påbörjats.

Statens sinnessjukvårdsberedning har funnit sig böra upptaga frågan om

utformningen av ifrågavarande personalbostäder till omprövning. Beredningen

har därvid föreslagit, att de nya lägenheterna skulle utökas från två till tre

rum och kök ävensom att lägenheterna skulle sammanföras till två byggnader,

uppförda i sten i två våningar med två lägenheter i varje plan.

För egen del anser departementschefen, att de nu föreslagna hustyperna

ur olika synpunkter äro att föredraga framför de av riksdagen tidigare beslutade

bostadshusen, och tillstyrker därför, att bostadshusen uppföras i enlighet

med beredningens förslag.

Kostnaderna för de båda byggnaderna beräknas till 355 000 kronor. Då

av riksdagen redan anvisats ett belopp av 176 000 kronor för de fyra tidigare

beslutade bostadshusen föreslås för nästa budgetår skola anvisas ett belopp

av 179 000 kronor.

Uppförande av personalbostäder vid S:t Jörgens sjukhus. I enlighet med

förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1947 års riksdag (prop. nr 244; riksd. skr.

nr 352) för budgetåret 1947/48 ett belopp av 310 000 kronor för uppförande

av två personalbostadshus vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg.

Då det befunnits olämpligt att förlägga de båda personalbostadshusen till

det ursprungligen avsedda området föreslås husen förlagda till ett annat

markområde, som skulle avsättas för den framtida bostadsbebyggelsen vid

sjukhuset, varvid de nu ifrågavarande båda bostadshusen skulle ingå som

en första etapp häri. Med hänsyn härtill har det visat sig nödvändigt att

redan nu utföra ledningsarbeten och andra yttre arbeten av större omfattning,

än som i och för sig skulle ha erfordrats för de nu aktuella båda husen.

Därjämte har en separat uppvärmningsanordning av sådan storlek, att den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127. 17

skulle kunna, betjäna även framdeles tillkommande bostäder, ansetts böra

planeras.

Merkostnaderna för att i samband med uppförandet av de båda redan beslutade

husen sålunda vidtaga anordningar för att underlätta den framtida

bostadsbebyggelsen vid sjukhuset ha beräknats till 130 000 kronor. Härutöver

erfordras på grund av den allmänna byggnadskostnadsstegringen ett belopp

av 45 000 kronor. Sammanlagt skulle alltså för de båda byggnaderna krävas

en ytterligare medelsanvisning av 175 000 kronor.

Uppförande av personalbostadshus vid Mariebergs och Pärlby sjukhus.

Enligt den undersökning rörande bostadsbeståndet vid de statliga sinnessjukhusen,

som verkställts av statens sinnessjukvårdsberedning, skulle vid

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn föreligga behov av 42 nya enkelrum som

bostäder åt befattningshavare vid sjukhuset. Med hänsyn härtill förordar

departementschefen i enlighet med förslag av medicinalstyrelsen uppförande

därstädes av två bostadshus för ogift personal. Eör ändamålet föreslås för

nästa budgetår skola anvisas ett belopp av 300 000 kronor.

1948 års riksdag anvisade medel för uppförande vid Pärlby sjukhus av

två bostadshus för gift personal. Eör att tillgodose sjukhusets behov av bostäder

har från sjukhusets sida framförts krav på uppförandet jämväl av ett

bostadshus för ogift personal av den storlek, som föreslagits för Mariebergs

sjukhus. Kostnaden för en dylik byggnad, förlagd intill de båda beslutade

bostadshusen, har av byggnadsstyrelsen beräknats till 150 000 kronor.

På grund av rådande brist på bostäder för ogift personal förordas jämväl

detta förslag.

Uppförande av personalbostadshus vid Gådeå sjukhus. Statens sinnessjukvårdsberedning

har räknat med att Gådeå sjukhus i Härnösand framdeles

skall nedläggas. Det anses med hänsyn härtill kunna ifrågasättas, om några

byggnadsarbeten nu böra utföras vid sjukhuset. Då det emellertid icke är

möjligt att bedöma, när ett nedläggande av sjukhuset kan ske — sinnessjukvårdsberedningen

har för sin del utgått från att sjukhuset måste bestå under

åtminstone 10 å 15 år ■—- och då de nuvarande ytterst otillfredsställande bostadsförhållandena

för sjukhusets personal icke rimligen kunna få fortbestå

under de år, sjukhuset fortfarande kommer att vara i bruk, anser departementschefen

det oavvisligt, att nya personalbostäder anordnas där. Departementschefen

tillstyrker därför beredningens förslag om uppförande av ett

bostadshus med 12 familjebostäder och 12 enkelrum. Byggnaden avses skola

förläggas så, att den vid ett framtida nedläggande av sjukhuset kan avskiljas

från sjukhusområdet i övrigt. Kostnaden för byggnaden beräknas till 025 000

kronor. För nästa budgetår föreslås skola anvisas ett belopp av 300 000 kronor

för påbörjande av arbetena med byggnadens uppförande.

Uppförande av läkarbostad in. in. vid S:fa Gertruds sjukhus. Kungl. Maj:t

föreslår, att ytterligare en läkarbostad uppföres vid S:ta Gertruds sjukhus i

2—942 so Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 127.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 127.

Västervik ävensom att vissa ledningsarbeten utföras vid sjukhuset. Samman

lagt erfordras för nu ifrågavarande arbeten en medelsanvisning av (80 000 +

20 000) 100 000 kronor.

Uppförande av läkarbostad in. m. vid Furunäsets sjukhus. Kungl. Maj:t

föreslår uppförande av ytterligare en läkarbostad vid Furunäsets sjukhus vid

Piteå ävensom utförande vid sjukhuset av vissa ledningsarbeten. Sammanlagt

erfordras för nu ifrågavarande arbeten en medelsanvisning av (80 000 -f

70 000) 150 000 kronor.

Inledande av värmeledning in. in. i vissa bostadshus vid Sundby sjukhus.

I samband med uppförandet av det av 1946 års riksdag beslutade nya bostadshuset

för maskinmästaren och uppsyningsmannen vid Sundby sjukhus

i Strängnäs föreslås åtgärder skola vidtagas för att förse de angränsande

äldre bostadshusen med värmeledning och komplettera deras sanitära utrustning

m. m. För ändamålet föreslås för nästa budgetår skola anvisas ett belopp

av 73 000 kronor.

Ombyggnad av kulvertsystemet vid Frösö sjukhus. Åtgärder anses snarast

böra vidtagas för att iståndsätta kulvertsystemet vid Frösö sjukhus vid

Östersund. För ändamålet föreslås för nästa budgetår skola anvisas ett belopp

av 260 000 kronor.

Ombyggnad av ekonomibyggnaden vid Säters sjukhus. Ekonomibyggnaden

vid Säters sjukhus anses vara i trängande behov av en genomgripande renovering

och modernisering. Förslag härom framlades redan år 1947 av medicinalstyrelsen.

Detta förslag har numera överarbetats av statens sinnessjukvårdsberedning,

varvid i möjligaste mån beaktats de erinringar mot förslaget, som

framförts av byggnadsstyrelsen. Departementschefen tillstyrker, att ombyggnaden

utföres enligt det nu föreliggande omarbetade förslaget, och har intet

att erinra mot den beräknade totalkostnaden för arbetena, 1 150 000 kronor.

Därest det vid det fortsatta ritningsarbetet skulle befinnas lämpligt att vidtaga

vissa jämkningar i det nu föreliggande förslaget i vad avser tvättavdelningen,

anses hinder icke böra möta häremot, under förutsättning dock att detta icke

kommer att medföra ett överskridande av den beräknade totalkostnaden för

ombyggnadsarbetena. För nästa budgetår föreslås skola anvisas ett belopp

av 250 000 kronor för påbörjande av arbetena.

Uppförande av tvättinrättning in. m. vid Ulleråkers sjukhus. Frågan om

beredande av ändamålsenligare lokaler för tvättinrättningen vid Ulleråkers

sjukhus i Uppsala var ett av de angelägnaste önskemålen i den tidigare moderniseringsplanen

för sjukhuset. De i denna plan avsedda åtgärderna för tvättinrättningens

del ha emellertid ännu ej kommit till utförande. Den lämpligaste

lösningen av tvättinrättningens lokalfråga torde vara uppförande av en nybyggnad

för ändamålet, varför en utredning härom förordas. Det anses även

lämpligt, att i samband härmed utredes frågan om uppförande av en ny köks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127. 19

inrättning med matsalar. För den nu nämnda utredningen föreslås för nästa

budgetår skola anvisas ett belopp av 25 000 kronor.

Anskaffande av viss maskinutrustning vid S:t Lars sjukhus. Tvättinrättningen

vid S:t Lars sjukhus i Lund befinner sig i ett mycket bristfälligt skick.

På vilket sätt inrättningen skall kunna erhålla mera tillfredsställande lokaler

än f. n. är ännu icke klarlagt. Oavsett hur denna fråga kan komma att lösas,

anses angeläget, att nya maskiner anskaffas till anläggningen som ersättning

för de nuvarande starkt förslitna maskinerna. För anskaffande av viss maskinutrustning

föreslås därför för nästa budgetår skola anvisas ett belopp av

55 000 kronor.

Utförande av ny kylanläggning vid Sundby sjukhus. För ny kylanläggning

vid Sundby sjukhus vid Strängnäs föreslås för nästa budgetår skola anvisas

ett belopp av 50 000 kronor.

Uppförande av garagebyggnader vid S:t Sigfrids och Säters sjukhus.

Kungl. Maj:t föreslår, att vid vart och ett av S:t Sigfrids sjukhus i Växjö och

Säters sjukhus uppföres en garagebyggnad. Kostnaderna för byggnaderna beräknas

till BO 000 resp. 100 000 kronor. För ändamålet föreslås för nästa budgetår

skola anvisas sammanlagt 180 000 kronor.

Uppförande av panncentraler vid S:ta Gertruds oeh Kestads sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1949 års riksdag

(prop. nr 111; riksd. skr. nr 225), att vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik,

liestads sjukhus i Vänersborg och S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg skulle

utföras arbeten inom ångpanneanläggningarna för en beräknad kostnad av högst

1 350 000 kronor. Häri ingick ett belopp av 525 000 kronor för vart och ett

av S:ta Gertruds och Kestads sjukhus. Beloppen i fråga voro avsedda för

utbyte av ångpanneanläggningarna vid de båda sjukhusen. För vardera anläggningen

anvisade riksdagen för budgetåret 1949/50 ett belopp av 55 000

kronor för att möjliggöra beställning av erforderliga ångpannor, för vilka

leveranstiden då uppskattades till ca 3 år.

I samband med sina överväganden rörande erforderliga byggnadsåtgärder

vid de olika sinnessjukhusen har statens sinnessjukvårdsberedning ansett nödvändigt

att ompröva de av nämnda riksdag beslutade arbetena inom ångpanneanläggningarna

vid S:ta Gertruds i Västervik och Restads sjukhus i Vänersborg.

Beredningen har därvid funnit, att de befintliga pannhusen vid dessa

båda sjukhus vore planerade för en helt annan typ av pannanläggningar än

som skulle komma till utförande, samt att man, därest de nuvarande pannhusen

hibehölles, trots viss ombyggnad av dessa icke skulle erhålla en på längre

sikt rationell lösning av panncentralernas utformning. Departementschefen

tillstyrker, att nya panncentraler uppföras vid de båda sjukhusen. Kostnaderna

för de nya panncentralerna beräknas till 1 250 000 kronor för vartdera

sjukhuset. För nästa budgetår föreslås, utöver de av förra årets riksdag anvisade

medlen, skola anvisas 25 000 kronor för vart och ett av sjukhusen eller

alltså sammanlagt 50 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 127.

Uppförande av panncentral vid Mariebergs sjukhus. Frågan om uppförande

av en ny panncentral vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn har redan tidigare

varit föremål för riksdagens prövning. Sålunda beslöts redan av 1941 års

riksdag, att en ny panncentral skulle uppföras vid sjukhuset. Denna var planerad

att utföras bl. a. för drift av ett ångturbinaggregat, som skulle alstra

viss del av den för sjukhuset erforderliga elektriska energien. Sedan det visat

sig möjligt att tillgodose sjukhusets behov av elektrisk energi på annat sätt,

beslöts emellertid vid 1944 års riksdag, att med uppförande av ångpannehuset

skulle tills vidare anstå. Uppförandet av ångpannehuset ingick sedermera

i den av 1947 års riksdag beslutade tredje etappen av om- och nybyggnads

arbetena vid sjukhuset. De för denna etapp anvisade medlen ha emellertid

härefter jämlikt beslut av 1948 års riksdag tagits i anspråk för uppförande av

en ny vårdpaviljong vid sjukhuset.

Den befintliga panncentralen beräknas efter den utökning av densamma,

som vidtagits i samband med uppförandet av den förut nämnda nya vårdpaviljongen,

nätt och jämnt räcka till för att täcka det värmebehov, som kommer

att föreligga efter genomförandet av de redan beslutade om- och utbyggnadsarbetena

vid sjukhuset. För att möjliggöra de återstående moderniseringsarbetena

anses därför nödvändigt, att beslut nu fattas om uppförande av den

nya panncentralen.

De totala kostnaderna för den nya anläggningen uppskattas till 1 250 000

kronor. Härav föreslås för nästa budgetår skola anvisas 400 000 kronor.

Uppförande av panncentral vid S:t Jörgens sjukhus. De nuvarande ångpannorna

i panncentralen vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg äro numera så

förslitna, att de snarast måste ersättas med nya. Härtill kommer, att även

själva pannhuset befinner sig i dåligt skick. En förnyelse av hela anläggningen

anses därför nödvändig. Utan att nu taga ställning till detaljerna i den plan

för sjukhusets modernisering och utbyggnad, som skisserats av statens sinnessjukvårdsberedning,

anser departementschefen det dock välbetänkt, att anläggningen

vid den förnyelse av densamma, som i varje fall måste äga rum, gives

en sådan utformning, att den planerade moderniseringen och utbyggnaden

blir möjlig. Departementschefen tillstyrker därför, att anläggningen uppföres

i enlighet med av beredningen framlagt förslag. Kostnaderna, för anläggningen

beräknas till 1 250 000 kronor. Härav föreslås för nästa budgetår skola anvisas

ett belopp av 55 000 kronor.

Vissa arheten inom panncentralen vid Furunäsets sjukhus. I skrivelse den

16 februari 1950 har statens sinnessjukvårdsberedning framlagt förslag om

vissa arbeten inom panncentralen vid Furunäsets sjukhus vid Piteå.

Departementschefen delar sinnessjukvårdsberedningens uppfattning, att en

ny ångpanna bör installeras i sjukhusets panncentral för att tjäna som reserv

vid eventuellt driftsavbrott på någon av de befintliga pannorna. Ej heller föreslagen

tillbyggnad av pannhuset och övriga föreslagna arbeten föranleda någon

erinran från departementschefens sida. Kostnaderna för arbetena beräknas till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127. 21

625 000 kronor. För nästa budgetår föreslås för ändamålet skola anvisas 35 000

kronor.

Installation av nya ångpannor vid Birgittas sjukhus. För installation av

två nya ångpannor vid mansavdelningen av Birgittas sjukhus i Vadstena föreslås

för nästa budgetår skola anvisas ett belopp av 60 000 kronor.

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus. I skrivelse den 3 mars

1950 har medicinalstyrelsen framlagt förslag om utförande av elektriska arbeten

vid Sundby, Bestads, Säters, Sidsjöns, Gådeå, Frösö, Umedalens och Funinäsets

sjukhus. Arbetena utgöra ett led i de omläggnings- och kompletteringsarbeten

inom de elektriska installationerna vid de statliga sinnessjukhusen,

som befunnits nödvändiga på grund av ökad strömförbrukning eller andra

omständigheter och vartill medel anvisats av riksdagen senast för innevarande

budgetår. Då samtliga arbeten synas vara av angelägen natur, förordar departementschefen,

att de komma till utförande under nästa budgetår. För ändamålet

föreslås för nästa budgetår skola anvisas (95 000 + 52 000 -f 35 000 +

11 000 -f 25 000 + 80 000 + 16 000 + 17 000) 331 000 kronor.

Utredningsmedel. Den fortsatta handläggningen av frågorna om sinnessjukhusens

modernisering och utbyggande anses, med hänsyn bl. a. till de mycket

omfattande byggnadsåtgärder det här gäller, komma att ställa stora krav i organisatoriskt

hänseende. Det anses därför oundgängligt, att ett särskilt organ

tillskapas för ledningen av det fortsatta arbetet härmed. Departementschefen

förordar därför i anslutning till förslag av statens sinnessjukvårdsberedning,

att en särskild kommitté tillsättes för detta ändamål. På denna kommitté skulle

även ankomma att noggrant följa behovet av vårdplatser å de statliga sinnessjukhusen

och med lämpliga mellanrum göra detta platsbehov till föremål för

ömprövning. Hinder anses icke böra möta mot att i sådana fall, där så kan

befinnas påkallat och lämpligt, kommittén av Kungl. Maj:t erhåller i uppdrag

att utföra vissa byggnadsföretag. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t

att bestämma om kommitténs sammansättning och att meddela erforderliga

direktiv för kommitténs arbete. För bestridande av kostnaderna för kommitténs

verksamhet, såsom arvoden till ledamöter, avlöningar till personal

för det löpande arbetet, resekostnader, expenser m. m., föreslås för nästa budgetår

skola anvisas ett belopp av 100 000 kronor.

Anslag å tilliiggsstat till riksstaten för budgetåret 19-19/50.

Utvidgning- och förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag anvisade 1947 års riksdag

(prop. nr 244; riksd. skr. nr 352) för budgetåret 1947/48 63 000 kronor till utvidgning

och förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik.

Sedermera anvisades av 1948 års riksdag (prop. nr 185; riksd. skr. nr 235) för

budgetåret 1948/49 ytterligare 47 000 kronor för ändamålet.

Kostnaderna för de av riksdagen sålunda beslutade arbetena ha icke kunnat

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 127.

liållas inom den beräknade kostnadsramen, 110 000 kronor. Då någon beskattning

av de beslutade arbetena icke torde kunna ske, om sjukhusets vatten till

gång skall säkras, erfordras därför anvisande av ytterligare medel för arbetena.

För arbetena föreslås skola anvisas ytterligare 45 000 kronor å tilläggsstat för

löpande budgetår.

Vissa arbeten för tryggande av vattenförsörjningen vid S:t Olofs sjukhus.

Frågan om vattenförsörjningen vid S:t Olofs sjukhus i Visby har under förra

året kommit i ett ytterst kritiskt läge. Medicinalstyrelsen har därför sett sig

nödsakad att vidtaga omedelbara åtgärder i frågan. Då kostnaderna för de

arbeten, som måst vidtagas, icke anses böra belasta den i staten för statens

allmänna fastighetsfond under medicinalstyrelsens delfond upptagna anslagsposten

till reparations- och underhållskostnader m. in., föreslås, att ett belopp

å 50 000 kronor anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår för täckande

av kostnaderna för arbetena.

Ombyggnad av Birgittas sjukhus. I enlighet med vad i det föregående förordats

vid anmälan av frågan om medelsbehovet för nästa budgetår för ombyggnad

av Birgittas sjukhus i Vadstena föreslås å tilläggsstat för innevarande budgetår

för samma ändamål skola anvisas ett belopp av 800 000 kronor.

Vissa elektriska arbeten vid statens anstalt för

fallandesjuka.

För vissa elektriska arbeten, avseende högspänningsstation och stekapparater

m. m. vid statens anstalt för fallandesjuka beräknas i propositionen ett

belopp av 60 000 kronor. För ändamålet föreslås å kapitalbudgeten för nästa

budgetår skola anvisas ett anslag å nämnda belopp, förslagsvis benämnt Vissa

elektriska arbeten vid statens anstalt för fallandesjuka.

Sammanfattning''.

Å s. 129 och 130 i statsrådsprotokollet har intagits en sammanställning av

kostnaderna för de i det föregående omförmälda arbeten m. m., för vilka

medel ansetts böra för budgetåret 1950/51 anvisas under anslaget till Vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. in. Kostnaderna uppgå till i

avrundat tal 9 830 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för i det föregående angivna arbeten m. m.,

för vilka medel ansetts böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1949/50 under anslaget till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m., uppgår enligt å s. 130 i statsrådsprotokollet intagen sammanställning

till 895 000 kronor.

Med avseende å de anvisade medlen har ansetts böra gälla, att de angivna

fördelningarna icke skola vara i detalj bindande för medlens disposition. I

den män så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande eller

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127.

23

eljest kan befinnas lämpligt-, förutsattes enligt Knngl. Maj:ts bestämmande

en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål kunna ske mot

det att motsvarande minskning vidtages för ett annat.

Motionerna.

I de likalydande motionerna I: Ilo (av herrar Sten och Sandler) och 11:509

(av fröken Nygren m. fl.) har hemställts, att riksdagen i anslutning till förevarande

proposition måtte förklara sig intet ha att erinra mot återgång av riksdagens

vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 247/1946 beslutade köp

av kvarteret Samariten (fattigvårdsområdet) i Gävle.

I de likalydande motionerna I: 436 (av herrar Lindblom och Emil Petersson)

och 11:524 (av herr von Friesen m. fl.) har hemställts, att- riksdagen ville dels

för sin del fatta principbeslut om överflyttning av huvudmannaskapet för den

kvalificerade sinnessjukvården till landstingen och de städer, som icke deltaga

i landsting, dels uttala, att överflyttningen bör vara i sin helhet verkställd före

utgången av år 1960, dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam

utredning och förslag rörande de ekonomiska villkoren för denna överflyttning,

varvid förslaget borde innefatta bemyndigande för Kungl. Maj:t- att

genom avtal successivt överlämna huvudmannaskapet på angivna villkor.

I motionen 11:522 (av herr Hellbacken in. il.) har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att för uppförande av två bostadhus för fyra familjer vid Pärlby

sjukhus utöver tidigare anvisade medel bevilja ett anslag av 37 000 kronor.

I motionen 11: 523 (av herr Ilagård) har hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av förevarande proposition måtte beakta i motionen anförda synpunkter

och besluta att i .skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att Kungl. Maj:t

måtte snarast verkställa en utredning av principfrågan om huvudmannaskapet

för sinnessjukvården.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas

till motionerna 1:415, 11:522, H: 523 och 11:524.

Utskottet.

Generalplan för sinnessjukrårdens tillgodoseende.

Riksdagen har redan tidigare givit uttryck åt uppfattningen, att förhållandena

inom sinnessjukvärden äro ägnade att inge allvarliga betänkligheter. Den

utredning på detta område, som verkställts, ger också otvetydigt vid handen,

att de vårdmöjligheter, som nu stå till buds, vare sig kvalitativt eller kvantitativt

kunna uppfylla de krav, som f. n. uppställa sig. Befolkningstillväxt och

förändringar i befolkningens ålderssammansättning kunna under de närmaste

åren beräknas icke obetydligt öka vårdbehovet inom sinnessjukvården. Sinnessjuk

vårdsbered ningen har vid nuvarande patientomsättning uppskattat vårdplatsbehovet

vid statliga sinnessjukhus till över 23 000 inom loppet av några

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 127.

år, och häremot stode tillgängliga vårdplatser till ett antal av drygt 17 000. Då

härtill kommer att de nuvarande sinnessjukhusen i stor utsträckning äro otidsenliga

och bristfälliga i olika avseenden, framstår med all tydlighet behovet

av en snar och effektiv upprustning. Av i propositionen lämnade uppgifter

framgår, att en dylik upprustning av sinnessjukvården kommer att föra med

sig högst avsevärda engångsutgifter och ökat personalbehov. Det är därför

— såsom departementschefen framhållit — i hög grad angeläget, att även

andra vägar än utbyggnad av vårdplatsantalet prövas, när det gäller att tillgodose

vårdbehovet.

Utskottet ansluter sig helt till uppfattningen, att en betydande intensifiering

av vården på redan befintliga sjukhus bör eftersträvas. Härigenom torde

omsättningen kunna icke obetydligt ökas och behovet av nya vårdplatser därigenom

begränsas. De i propositionen (s. 10) redovisade utredningarna visa,

att förhållandena, när det gäller patientomsättningen, f. n. gestalta sig mycket

olika i fråga om de olika sjukhusen. De högsta omsättningssiffrorna uppvisa

8:t Jörgens sjukhus i Göteborg, S:ta Annas sjukhus i Nyköping och S:t Olofs

sjukhus i Yisby. De lägsta siffrorna uppvisas av Restads sjukhus i Vänersborg,

Furunäsets vid Piteå och S:ta Gertruds i Västervik. Svårigheter föreligga

att utröna orsakerna till skiljaktighetema, men enligt vad utskottet kunnat

konstatera föreligger ett visst samband med sjukhusens personalförhållanden.

S:t Jörgens sjukhus får sålunda anses relativt väl tillgodosett med läkartjänster,

och sjukhuset har också kunnat i tillfredsställande grad besätta

tjänsterna med kompetenta läkare. Dessa förhållanden måste ha bidragit till

att sjukhuset, som när det gäller planläggning och utrustning icke intager någon

gynnad ställning, uppvisar goda omsättningssiffror. Vad här sagts gäller i

viss mån även övriga sjukhus, som uppvisa god omsättning. Motsvarande inverkan

torde kunna påvisas exempelvis i fråga om Furunäsets sjukhus, som

bl. a. på grund av sin belägenhet har att kämpa med särskilda svårigheter i

personalhänseende. Utskottet vill i anslutning till sinnessjukvårdsberedningens

beräkningar rörande vårdjdatsbehovet under olika omsättningsförhål1

anden (s. 19) understryka, att man för att nå bästa möjliga resultat med uppmärksamhet

bör följa och undersöka vilka faktorer som i främsta rummet

verka ökande på omsättningen. I huvudsak torde man härvidlag — såsom

departementschefen antytt — böra ägna uppmärksamhet åt tre betydelsefulla

faktorer, nämligen personalorganisationen, ökade krav på kvalitet och utbildning

hos personalen samt en ändamålsenlig planläggning och utrustning avsjukhusen.

Fördelarna av en intensifiering av vården och ökad omsättning på sjuk

husen äro i ekonomiskt avseende uppenbara. Sinnessjukvårdsberedningen

räknar med att vid en ökning med 10 % av omsättningen vårdplatsbehovet år

1965 kan reduceras med över 5 000 platser. Härtill kommer den ur allmänna

synpunkter än betydelsefullare vinst, som ligger i att patienterna i ökad utsträckning

kunna återföras till hälsa och ånyo inpassas i produktivt arbete.

Möjligheterna att förbättra sinnessjukvården äro emellertid i sista hand beroende

av samhällets ekonomiska bärkraft, och utskottet vill allmänt sett

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127.

25

understryka, att man vid genomförande av programmet för sinnessjukvårdens

upprustning bör söka anpassa sig efter utvecklingen i detta avseende.

Av det ovan sagda framgår att utskottet i princip ansluter sig till vad i

propositionen anförts angående behovet av en upprustning på sinnessjukvårdens

område.

Vad beträffar frågan om huvudmannaskapet för den kvalificerade sinnessjukvärden

har departementschefen anslutit sig till sinnessjukvårdsberedningens

ståndpunkt, att någon överflyttning till landsting och städerna utanför

landsting tills vidare icke bör äga rum. Det huvudsakliga skälet härför är,

att — särskilt i betraktande av de stora utbyggnadsprojekt på sjukvårdens

område i övrigt, som förestå de lokala huvudmännen — praktiska förutsättningar

saknas för en dylik överflyttning, innan den förestående upprustningen

av den kvalificerade sinnessjukvården genomförts.

I motionerna I: 436 och II: 524 har föreslagits, att principbeslut redan nu

fattas om överförande av huvudmannaskapet till landsting och städer utanför

landsting, att överflyttningen verkställes före utgången av år 1960 samt att

en utredning företages om de ekonomiska villkoren för denna överflyttning.

I motionen II: 523 har hemställts om en skyndsam utredning av ifrågavarande

principspörsmål.

Utskottet anser i likhet med sinnessjukvårdsberedningen, att åtskilliga

skal kunna anföras för överförande av all sinnessjukvård till landsting och

städerna utanför landsting. Bl. a. skulle fördelar i vissa avseenden vinnas, när

det gäller samordningen med den civila kroppssjukvården. Att döma av hittillsvarande

erfarenheter rörande landstingens och ifrågakommande städers

sätt att handhava kroppssjukvården synes det icke osannolikt, att sinnessjukvården

efter en dylik överflyttning skulle kunna omhänderhavas på ett

effektivare och mindre kostnadskrävande sätt än i statlig regi. A andra sidan

är det svåit att överblicka konsekvenserna av en så betydande påbyggnad av

landstingens och städernas uppgifter i fråga om sjukvården, som en sådan

åtgärd skulle innebära. Särskilt får därvid uppmärksammas nödvändigheten

av gemensamma inrättningar för två eller flera landstingsområden. Ehuru

sålunda viss tvekan kan låda i sak rörande lämpligheten av överflyttningen,

synes f. n. avgörande betydelse få tillmätas det utbyggnads- och upprustningsprogram,

som uppställts för de närmaste åren. Utskottet anser för sin de],

att ekonomiska förutsättningar saknas för att pålägga landstingen och städerna

en uppgift av detta format. Departementschefen har erinrat om att betydande

utbyggnadsprogram föreligga för de kommunala huvudmännen, när

det gäller kroppssjukvården. En överflyttning nu av sinnessjukvården till

dessa huvudmän skulle enligt utskottets mening kunna allvarligt äventyra det

föreliggande upprustningsprogrammet. Det synes även angeläget, att detta

program kan fullföljas, utan att hänsyn därvid skall behöva tagas till ett

eventuellt ändrat ståndpunktstagande beträffande huvudmannaskapet. Ut

skottet vill därför i denna fråga ansluta sig till den uppfattningen, att den

planerade utbyggnaden av våld kapaciteten och förbättringen av vårdmöjlig

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 127.

heterna böra helt genomföras i statlig regi. Skulle vid utbyggnadsperiodens

utgång frågan om huvudmannaskapet alltjämt äga aktualitet, bör denna upptagas

till förnyat övervägande mot bakgrunden av de förhållanden, som då

föreligga. Utskottet är alltså icke berett tillstyrka bifall till motionerna I: 436

och II: 524 samt II: 523.

I anslutning till vad ovan anförts angående huvudmannaskapet för sinnessjukvården

vill utskottet framhålla, att allteftersom utbyggnadsprogrammet

realiseras- nödig uppmärksamhet bör ägnas åt att sjukhusens upptagningsområden

ändras, så att den ur geografiska, kommunikationstekniska och andra

synpunkter lämpligaste fördelningen av patienterna erhålles.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande platsbehovet och dess tillgodoseende har

utskottet ansett sig kunna tillstyrka. Utskottet vill emellertid betona vikten

av att realiserandet av utbyggnadsprogrammet anpassas efter de erfarenheter,

som efter hand vinnas såväl beträffande det sannolika platsbehovet på längre

sikt som i fråga om effekten av olika åtgärder till förbättrande av vården.

Särskilt böra därvid tillvaratagas de möjligheter till jämförelser med nuvarande

förhållanden, som erhållas vid uppförande av helt nya, efter nutida

krav inrättade sinnessjukvårdsanläggningar.

I detta sammanhang vill utskottet till behandling upptaga den i motionerna

I: 415 och II: 509 berörda frågan om återgång av det beslutade inköpet

av kvarteret Samariten i Gävle. Motionärerna ha hemställt, att riksdagen

måtte förklara sig intet ha att erinra mot en sådan återgång.

Sinnessjukvårdsberedningen (s. 22) har erinrat om att 1946 års riksdag

fattat beslut om inköp av ålderdomshemmet i Gävle, varvid avsågs att detsamma

skulle omändras till ett sinnessjukhus med 310 platser. Beredningen

ifrågasätter av olika skäl lämpligheten att iordningställa detta ålderdomshem

till sinnessjukhus. Då hävande av köpeavtalet med Gävle stad icke

anses böra ifrågakomma, förordas en utredning om möjligheterna att taga anläggningen

i anspråk för annat statligt ändamål, exempelvis såsom sjukhus

lör vissa sinnesslöa. Stadsfullmäktige i Gävle ha i avgivet yttrande icke ansett

sig kunna godtaga en sådan tolkning av köpeavtalet, att en dylik om

disposition kan vidtagas, utan kräva att köpet återgår, om icke under 1950

bindande besked erhålles om inrättande av sinnessjukhuset.

I det läge, vari denna fråga nu befinner sig, anser utskottet det skäligt, att

Gävle stad meddelas besked rörande den framtida användningen av ålderdomshemmet

i fråga. Då sannolikheten talar för att inrättande av ett sinnessjukhus

icke kommer att aktualiseras inom överskådlig tid, bör enligt utskottets

mening Kungl. Maj:t med beaktande av de omständigheter, under

vilka förvärvet ägt rum, taga under övervägande att låta köpet återgå.

Vårdhemmen för lättskötta sinnessjuka.

Såsom resultat av en av riksdagen påkallad omprövning av frågan om

huvudmannaskapet för vården av lättskötta sinnessjuka har framgått, att denna

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127.

27

bör kvarbliva hos landstingen och städerna utanför landsting. Utskottet hav

icke något att erinra häremot. Vad beträffar frågan om fastställande i lag

av huvudmannaskapet för denna vårdform anser utskottet, i likhet med

< lepartementschefen, att en dylik åtgärd skulle vara ägnad att skapa klarhet

beträffande de lokala huvudmännens skyldigheter. Såsom landstingsförbun

det framhållit (s. 58) bör emellertid vid en eventuell lagstiftning hänsyn tagas

till att en viss övergångstid erfordras för vårdens utbyggnad. Utskottet anser

det vidare angeläget, att vid en sådan lagstiftning gränsdragningen mellan

vårdhemsklientelet och klientelet å de statliga sinnessjukhusen om möjligt

blir fullt klarlagd.

Statsbidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem utgår f. n.

med högst hälften av kostnaderna, dock högst 1500 kronor per vårdplats.

Ifrågavarande bidrag måste med hänsyn till nuvarande byggnadskostnader

:mses alltför låga. Utskottet får erinra om att det planerade nya sinnessjukhuset

i Karlskrona beräknas draga en anläggningskostnad av 26 000 kronor

per vårdplats. Med hänsyn till angelägenheten av att de kommunala huvudmännen

icke fördröja utbyggnaden av vårdhemmen bör det enligt utskottets

mening övervägas, om icke en förbättring på detta område borde utan dröjsmål

komma till stånd.

Utskottet har icke något att erinra mot att nuvarande statsbidragsgrunder

utsträckas att gälla även städer, som enligt särskilda avtal ha att själva ombesörja

sin sinnessjukvård, d. v. s. Stockholm, Göteborg och Malmö. Härvidlag

bör emellertid uppmärksammas, att någon effektiv kontroll f. n. icke

synes äga rum, huruvida städerna inom ramen för resp. avtal om sinnessjukvården

uppbära statsbidrag allenast för det klientel, som eljest skulle ha

fallit under den statliga sinnessjukvården. Det är sålunda icke uteslutet, att

bidrag enligt dessa avtal utgår även för sådana lättskötta sinnessjuka, för

vilkas vård städerna äro att anse som huvudmän. I och med att statsbidragsbestämmelserna

i fråga om lättskötta sinnessjuka göras tillämpliga även på

dessa städer, bör en effekti visering av denna kontroll eftersträvas, så att städerna

i fråga icke erhålla gynnsammare bidragsvillkor än landsting och övriga

städer utanför landsting.

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Karlskrona.

Departementschefen har beträffande det förslag till nytt sinnessjukhus i

Karlskrona, som framkommit som resultat av en arkitekttävlan, framhållit, att

det är av största vikt, att det nya sjukhus, som nu skall uppföras och som

skall tjäna sjukvården under lång tid framåt, redan från början gives en sådan

utformning, att det fullt motsvarar de krav, som en tidsenlig och effektiv

sinnessjukvård ställer. Utskottet delar i princip denna uppfattning, icke minst

med hänsyn till önskvärdheten av att inför den fortsatta upprustningen på

detta område erhålla erfarenheter, i vad mån sjukhusens allmänna standard

och utförande påverka vårdresultaten. Det oaktat kan utskottet icke bortse

från kostnadssynpunkterna. En jämförelse med det senast uppförda Sidsjöns

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 127.

sjukhus visar, att byggnadskostnaderna per vårdplats vid karlskronasjukhuset

ligga ca 6 000 kronor högre. Anledningen härtill är främst ett totalt sett

minskat antal vårdplatser samt att platsantalet per avdelning väsentligt

minskats. Vidare ha vissa gemensamma ekonomiutrymmen m. m. ökats.

Vad beträffar platsantalet på vårdavdelningarna innebär förslaget, att på

varje överläkaravdelning tillhopa 10 avdelningar för akuta lugna, akuta halvoroliga

och oroliga patienter skola erhålla 24 platser vardera, medan tillhopa

3 avdelningar för kroniska patienter skola erhålla 42 platser vardera. Departementschefen

har med hänsyn till möjligheterna till differentiering och in

tensiv behandling icke ansett sig kunna tillstyrka en ifrågasatt ökning av

platsantalet vid de mindre avdelningarna. Vad beträffar de oroliga patienterna

ar även utskottet för sin del av den meningen, att någon ökning av avdelningarna

icke bör företagas. Däremot ställer sig utskottet mera tveksamt, när

det gäller avdelningar för akuta lugna och akuta halvoroliga patienter. Verkställda

utredningar visa, att en ökning av platsantalet till 28 skulle medföra

besparing i anläggningskostnad på 720—810 kronor per vårdplats (s. 71)

d. v. s. för sjukhuset i dess helhet över 200 000 kronor. Därtill kommer, att

även driftkostnaderna skulle kunna reduceras. Enligt sinnessjukvårdsberedningens

beräkningar (s. 72) skulle en generell övergång till avdelningar med

28 vårdplatser medföra en lönekostnadsminskning med ca 90 000 kronor per

år. Det bör vidare erinras om att beredningen uttalat, att — om utbyggnad

av avdelningar med 24 platser ej anses böra ske — det även kan anses godtagbart,

att platsantalet höjas till 28, då detta i allt fall innebär en väsentlig för

bättring jämfört med Sidsjöns sjukhus (s. 73). Vid bedömandet av vilkendera

lösningen som bör väljas, måste man enligt utskottets uppfattning bl. a. taga

hänsyn till vilka allmänna ekonomiska möjligheter, som föreligga att förbättra

sinnessjukvårdens standard, ävensom till de svårigheter, som kunna uppstå

att anskaffa erforderlig personal. Härvidlag bör även uppmärksammas, att

betydande utbyggnadsprogram föreligga på andra, närgränsande områden. En

sänkning enligt departementschefens förslag till 24 vårdplatser per avdelning

innebär en så avsevärd förbättring jämfört med nuvarande förhållanden, att

det kan ifrågasättas, om de ekonomiska resurserna i längden räcka till för en

sådan standardförbättring. Det torde kunna diskuteras, om icke en något

lägre målsättning f. n. vore lämplig, och utskottet ställer sig icke avvisande

till tanken att utbygga vårdavdelningar med 28 platser för akuta lugna och

akuta halvoroliga patienter. Utskottet förordar därför, att Kungl. Maj:t till

förnyat övervägande upptager spörsmålet om avdelningarnas storlek.

Vad departementschefen i övrigt anfört rörande frågor av principiell betydelse

för utformningen av det nya sjukhuset föranleder icke någon erinran

från utskottets sida. Utskottet tillstyrker jämväl förslaget om anvisande av

100 000 kronor för fortsatt bearbetning av förslaget och upprättande av fullständiga

ritningar och kostnadsberäkningar för byggnadsföretaget.

Övriga föreslagna byggnadsarbeten m. in.

Kostnaderna för den av 1946 års riksdag beslutade första utbyggnadsetappen

vid Birgittas sjukhus beräknas numera komma att väsentligt över
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1X7.

29

stiga den ursprungligen beräknade kostnadssumman (s. 77—83). På grund

av allmän byggnadskostnadsstegring ökas sålunda kostnaderna med 1 174 000

kronor, varjämte på grund av ökat program tillkommit ett medelsbehov om

1 541 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna stiga härigenom från 4 150 000

kronor till G 865 000 kronor (s. 79). Den betydande utökning av byggnadsprogrammet,

som vidtagits, är beroende på de nya riktlinjer, som nu tilllämpas

rörande sjukhusens planläggning. Ifrågavarande arbeten ha delvis

redan igångsatts. Såsom departementschefen framhållit, hade givetvis ändringarna

bort underställas riksdagen, innan arbetena påbörjades. Utskottet

vill för sin del understryka, att möjlighet borde ha förelegat att tidigare

underställa frågan riksdagens prövning. Med hänsyn till vad i propositionen

anförts vill utskottet emellertid icke motsätta sig utökningen av byggnadsprogrammet

och tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande ifrågavarande

byggnadsföretag. Det torde i detta sammanhang kunna erinras om

att byggnadskostnaderna per vårdplats även enligt det utökade programmet

ställa sig relativt förmånliga jämfört med andra liknande arbeten.

Yad beträffar Västra Ny sjukhus (s. 88—96) innebär Kungl. Maj:ts förslag

bl. a., att en provisorisk alkoholistanstalt med 40 vårdplatser förflyttas

till Salberga sjukhus, och att de härigenom disponibla platserna i stället utnyttjas

för sinnesslöa patienter från sistnämnda sjukhus. Utskottet anser

denna anordning ur flera synpunkter ändamålsenlig och tillstyrker därför

förslaget. Mot de av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärderna vid Västra Ny sjukhus

har utskottet intet att erinra.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande ombyggnad av norra mansavdelningen

vid Ulleråkers sjukhus (s. 96—98) innebär en genomgripande modernisering.

Kostnaderna uppgå till ca 11 000 kronor per vårdplats, och ur denna synpunkt

torde ifrågavarande projekt utgöra ett gränsfall, där det kan diskuteras, om

icke en ren nybyggnad vore att föredraga. Kostnaderna per vårdplats vid nybyggnad

torde under jämförliga förhållanden uppgå till omkring 14 000 kronor.

Härtill skulle emellertid komma rivningskostnaderna för den befintliga

byggnaden. Då renoveringsarbetena beräknas leda till att byggnaden försättes

i fullt tillfredsställande skick ur vårdsynpunkt, har utskottet funnit

sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Vid Gådeå sjukhus föreslås uppförande av ett personalbostadshus för

625 000 kronor (s. 105—106). Sjukhuset i fråga beräknas enligt generalplanen

framdeles komma att nedläggas, dock icke under de närmaste 15 åren.

Enligt vad utskottet kunnat konstatera, kommer emellertid byggnaden att

förläggas så, att den utan olägenhet kan avskiljas från sjukhusområdet vid

ett framtida nedläggande. Med beaktande av dels ovissheten om hur länge

sjukhuset kommer att användas dels också de nuvarande otillfredsställande

bostadsförhållandena, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Vad beträffar frågan om utredning beträffande uppförande av en tvättinrättning

vid Ulleråkers sjukhus (s. 111—112) föranleder Kungl. Maj:ts förslag

icke annat uttalande från utskottets sida, än att utskottet förutsätter,

opaginerad Kontrollera mot PDF

30 Statsutskottets utlåtande nr 127.

att eventuella möjligheter till samordning med andra sjukvårds- eller andra

inrättningar beaktas.

Ehuru utskottet funnit kostnaderna för de föreslagna garagebyggnaderna

vid S:t Sigfrids och Säters sjukhus (s. 113—114) höga, vill utskottet icke

motsätta sig, att medel anvisas i enlighet med Kungl. Maj ds förslag. Det

torde dock få förutsättas, att vid byggnadsföretagens genomförande eventuella

möjligheter till besparingar iakttagas.

I övrigt ha Kungl. Maj ds förslag beträffande byggnadsarbeten m. in. vid

sinnessjukhusen icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling upptagit motionen

II: 522, i vilken yrkats, att riksdagen måtte besluta att för uppförande av

tvenne bostadshus för fyra familjer vid Pärlby sjukhus utöver tidigare anvisade

medel bevilja ett anslag av 37 000 kronor. Riksdagen har år 1948 anvisat

135 000 kronor för ifrågavarande ändamål. Enligt numera inhämtade

anbud beräknas emellertid kostnaderna för arbetena komma att uppgå till

185 000 kronor. Härifrån bör dock dragas ett belopp av 13 000 kronor, avseende

vissa speciella arbeten. Då närmare utredning rörande möjligheter

till besparingar m. m. icke kunnat verkställas av utskottet, kan icke med bestämdhet

förutsägas vilket medelsbehov som föreligger. Utskottet är därför

icke berett att tillstyrka ökad medelsanvisning i enlighet med motionärernas

förslag. Emellertid synes det angeläget, att icke arbetenas påbörjande

fördröjes av hänsyn till att för ändamålet erforderliga medel icke finnas tillgängliga,

Nämnda omständighet bör därför icke utgöra hinder för Kungl.

Maj:t att efter närmare prövning och utredning meddela beslut om arbetenas

utförande. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t framdeles för riksdagen

framlägger eventuellt erforderligt förslag om ökad medelsanvisning.

Den fortsatta handläggningen av frågorna om sinnessjukhusens modernisering

och utbyggande.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att en särskild kommitté tillskajras för den

fortsatta handläggningen av upprustningsprogrammet på hithörande område.

På kommittén skall även ankomma att följa behovet av vårdplatser. Om så

befinnes påkallat, avses kommittén kunna erhålla i uppdrag att utföra vissa

byggnadsföretag. Utskottet delar helt uppfattningen, att stora krav komma

att ställas på handhavandet av de mycket omfattande åtgärder, som komma

att efter hand aktualiseras. Med hänsyn till de betydande ekonomiska värden,

det här rör sig om, är det särskilt angeläget, att programmets genomförande

smidigt och fortlöpande anpassas efter erfarenheterna. Det torde ur

denna synpunkt även böra framhållas, att kommittén för att rätt kunna fullgöra

sina uppgifter bör innefatta ej endast facklig expertis på olika områden

utan även allmänt ekonomiskt kunnande. Utskottet förutsätter, att dessa

synpunkter komma att beaktas av Kungl. Maj:t vid bestämmande av kommitténs

sammansättning.

Vad beträffar kommitténs arbetsuppgifter torde dessa i allt väsentligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 127.

31

komma att avse samordning och planläggning av de fortsatta åtgärderna på

detta område. Däremot synes det enligt utskottets mening tveksamt att åt

densamma anförtro även utförande av byggnadsarbeten. Utskottet vill härvidlag

bl. a. hänvisa till byggnadsstyrelsens yttrande, vari förutsatts, att det

som hittills får ankomma på styrelsen att utse arkitekter för de olika byggnadsföretagen

samt att utföra dessa. Utskottet vill i allt väsentligt ansluta

sig till den av byggnadsstyrelsen uttalade uppfattningen. Om kommittén eventuellt

även i något enstaka fall skulle utföra byggnadsarbeten, bör detta ske i

fullt samförstånd och samarbete med byggnadsstyrelsen.

Med hänsyn till vad nyss anförts kan utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag om anvisande av särskilda medel för bestridande av kostnaderna för

kommitténs verksamhet.

Vissa elektriska arbeten vid statens anstalt för fallandesjuka.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag om anvisande av 60 000 kronor

för utförande av vissa elektriska arbeten vid anstalten i fråga i enlighet med

medicinalstyrelsens förslag.

(ivrigt. Hemställan.

Yad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit i nu förevarande proposition föranleder

icke någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. beträffande huvudmannaskapet för den kvalificerade sinnessjukvården

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 436 och II: 524 ävensom motionen II: 523

godkänna vad utskottet i det föregående förordat;

II. beträffande av departementschefen förordade riktlinjer för

modernisering och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen

godkänna vad utskottet ovan anfört;

III. medgiva, att statsbidrag till anordnande och drift av vårdhem

för lättskötta sinnessjuka må fr. o. m. den 1 juli 1950 utgå

till städerna Stockholm, Göteborg och Malmö;

IY. besluta

a) att vid Karlskrona skall i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 10 mars 1950 förordat förslag uppföras ett nytt

sinnessjukhus;

b) att vid Västra Ny sjukhus skola i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen förordat förslag verkställas

om- och nybyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av

högst 2 900 000 kronor;

c) att vid Gådeå sjukhus i Härnösand skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen förordat förslag

uppföras ett personalbostadshus för en beräknad kostnad av

högst 625 000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 127.

d) att vid Säters sjukhus skall i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen förordat förslag verkställas

ombyggnad av ekonomibyggnaden för en beräknad kostnad av

högst 1 150 000 kronor;

e) att vid vart och ett av S:ta Gertruds sjukhus i Västervik,

Restads sjukhus i Vänersborg, Mariebergs sjukhus i Kristinehamn

och S:t Jörgens sjukhus i Göteborg skall i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen förordade förslag

uppföras en panncentral för en beräknad kostnad för varje panncentral

av högst 1 250 000 kronor;

f) att vid Furunäsets sjukhus vid Piteå skola i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen förordat förslag

verkställas vissa arbeten inom panncentralen för en beräknad

kostnad av högst 625 000 kronor;

V. till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

under statens allmänna fastighetsfond anvisa

a) för budgetåret 1950/51 ett investeringsanslag av 9 830 000

kronor;

b) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 ett

investeringsanslag av 895 000 kronor;

VI. till Vissa elektriska arbeten vid statens anstalt för fallandesjuka

under statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 60 000 kronor;

VII. i anledning av motionerna I: 415 och II: 509 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört;

VIII. i anledning av motionen 11:522 i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 2 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Gränebo,

Mannerskantz, Ohlon, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, fröken Andersson,

herrar Sundelin, Rosenberg, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson och

Einar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grön vik

Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Rubbestad!

Ståhl, Bergstrand, Åkerström, Petterson i Degerfors, fröken Elmén, herrar

Persson i Vinberg, Birke, Persson i Växjö och Gustafsson i Stockholm.

Reservation

av herr Erik Gustaf Andersson.

Stockholm 1950. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:209 Skrivelse till Konung em, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjuk a1 i texten