Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder i syfte att till Sverige överföra vissa utländska läkare jämte i ämnet väckta motioner.

1950-05-02 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:128, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder i syfte att till Sverige överföra vissa utländska läkare jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128.

1

Nr 128.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder

i syfte att till Sverige överföra vissa utländska

läkare jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 134 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

ur statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 10 mars 1950,

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1950/51 anvisa dels å driftbudgeten

under elfte huvudtiteln till Kostnader för överförande till Sverige

av vissa utländska läkare ett förslagsanslag av 150 000 kronor, dels ock å

kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd till Lån till vissa utländska

läkare ett investeringsanslag av 180 000 kronor.

Propositionen.

Efter en del förberedande överläggningar och utredningar har Kungl.

Maj :t den 29 december 1949 uppdragit åt en delegation att företaga en resa

till Österrike för att undersöka förutsättningarna för att till Sverige överföra

ett antal österrikiska läkare och med vederbörande österrikiska myndigheter

och institutioner upptaga förhandlingar därom. Delegationen har

i en rapport den 6 februari 1950 avgivit redogörelse för verkställda undersökningar

m. in. Över rapporten ha yttranden avgivits av ett flertal myndigheter

och organisationer.

Departementschefen har i anledning av de betänkligheter, som från vissa

remissorgan anförts mot införande av utländska läkare till Sverige, inledningsvis

lämnat en redogörelse för den inom olika områden rådande bristen

på läkare samt de möjligheter, som föreligga att öka tillförseln av

svenska läkare. Därvid har bl. a. framhållits, att den svenska hälso- och

sjukvården, så långt detta är möjligt, bör handhavas av svensk personal.

Det anses därför angeläget, att olika uppslag för att på ett rationellare sätt

använda våra egna läkare allvarligt prövas. Emellertid kan den brist på

läkare, som f. n. föreligger, endast till en mycket ringa del täckas på detta

sätt. Departementschefen finner därför, att den kvarstående möjligheten

— att från ett land med överskott på väl kvalificerade läkare till Sverige

överföra ett antal sådana — bör prövas, trots att vissa övergångssvårigheter

kunna vara förbundna härmed.

Den förenämnda delegationen, vars rekommendationer grunda sig på

Biliang till riksdagens protokoll 1950. G samt. Nr 128—129.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 128.

mycket ingående studier av förhållandena i Österrike, har beträffande den

medicinska utbildningen i Wien uttalat, att denna synes vara sådan, att ett

överförande av ett begränsat antal österrikiska läkare från denna synpunkt

är möjligt. Delegationen anför vidare, att en eventuell överflyttning av

österrikiska läkare i första band synes böra taga sikte på unga läkare omedelbart

eller kort efter avslutad s. k. turnustjänstgöring, d. v. s. viss praktisk

tjänstgöring vid sjukhus. Dessa, som då i stort sett kunna jämställas

med svenska medicine licentiater, skulle kunna insättas som underläkare

vid sjukhus av olika slag. Härjämte torde yngre läkare lättare än äldre

kunna anpassa sig efter nya förhållanden och sannolikt i allmänhet snabbare

lära sig svenska språket. Med hänsyn härtill förordar departementschefen,

att under nästa budgetår till Sverige successivt överföras högst 100

österrikiska läkare. En sådan överföring tillstyrkes även av medicinalstyrelsen,

svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet samt till

ett lägre antal — förslagsvis 25 — och med vissa reservationer även av

svenska läkaresällskapet. Beträffande fördelningen av de 100 läkarna på

olika vårdområden förutsättes, att den får ankomma på medicinalstyrelsen

efter samråd med vederbörande huvudmän.

Uttagningen av läkarna har av delegationen föreslagits skola ske av en

särskild kommitté och i samarbete med österrikiska myndigheter och läkare.

överföringen till Sverige föreslås skola ske gruppvis med ca 25 läkare

i varje grupp samt med omkring tre månaders intervall mellan grupperna.

Efter en förberedande kurs i svenska språket och en allmän samhällsorientering

under en månad avses de skola påbörja en ettårig provtjänstgöring,

varefter utbildningen avslutas med en enmånadskurs i svensk

statsmedicin. Sedan denna 14 månaders tjänstgöring avslutats skulle läkarna

beredas anställning främst på tjänster, där eventuellt kvarstående

språksvårigheter icke göra sig särskilt gällande.

Vad beträffar statens ekonomiska åtaganden, innebär delegationens, av

departementschefen biträdda förslag huvudsakligen, att staten skall bestrida

kostnaderna för läkarnas resa till Sverige och deras deltagande i den förberedande

kursen och kursen i statsmedicin samt lämna envar läkare ett engångsbidrag

till uppehället under den första tiden med 500 kronor. Härjämte

anses läkare med försörjningsplikt mot egen familj eller andra närstående

böra beredas möjlighet att för fullgörande av denna skyldighet under

de 14 månader, provtjänstgöringen och kurserna omfatta, av statsmedel

erhålla tillskott, vilket skulle ha karaktären av lån till två tredjedelar och

av bidrag till en tredjedel. På lånedelen förutsättes skola utgå ränta med

samma procentsats som den för riksbankens amorteringslån gällande. Dessa

tillskott skulle lämnas efter en mycket noggrann prövning av behovet därav

samt utgå med ett högsta belopp av 6 000 kronor för år och läkare. Möjlighet

till befrielse från återbetalningsskyldighet anses böra föreligga i de

mycket sällsynta fall som av delegationen angivas, såsom att läkaren av
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128.

3

lider eller provtjänstgöringen ej utfaller till belåtenhet. Det förutsattes, att

läkarna under sin provtjänstgöring av resp. huvudmän beredas fri kost och

fritt logi samt att de i den mån som deras tjänstgöring innebär nytta för

sjukhuset, där de tjänstgöra, erhålla viss ersättning.

Långivningen föreslås få administreras av den nämnd, som tillsatts för

låneverksamheten beträffande flyktingläkarna, eventuellt efter någon

jämkning i nämndens sammansättning.

Utgifterna för nästa budgetår för läkarnas resa till Sverige, engångsbidragen

till deras uppehälle samt den under budgetåret infallande förberedande

kursen uppskattas till ett sammanlagt belopp av 150 000 kronor. För

ändamålet föreslås å driftbudgeten för nästa budgetår skola anvisas ett förslagsanslag

å detta belopp benämnt Kostnader för överförande till Sverige

av vissa utländska läkare. Kostnaderna för låneverksamheten under nästa

budgetår uppskattas till 180 000 kronor. Departementschefen föreslår, att

ett särskilt anslag, benämnt Lån till vissa utländska läkare å 180 000 kronor

anvisas under fonden för låneunderstöd.

Kostnaderna för uttagningen av läkarna, vilka i sin helhet komma att

falla på innevarande budgetår, förutsättas i likhet med kostnaderna för den

redan utsända delegationens undersökningar få bestridas från femte huvudtitelns

reservationsanslag till Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Motioner.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken

Andersson och herr Lundqvist (1:437) och den andra inom andra kammaren

av fru Ewerlöf m. fl. (II: 526), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

i anledning av nu förevarande proposition

dels i skrivelse till Kungl. Maj :t för sin del anhålla om utredning av det

föreliggande och troliga behovet av läkare i landet och av möjligheterna att

eliminera de hinder, som föreligga för en tillräckligt omfattande utbildning

av svenska läkare, och därmed sammanhängande spörsmål,

dels i skrivelse till Kungl. Maj:t för sin del framhålla, att möjligen föreliggande

akut brist på läkare i främsta rummet bör motverkas genom att

därför lämpade svenska medicine kandidater beredas tillfälle att tjänstgöra,

där sådan brist föreligger, och i andra rummet genom att danska och

finländska läkare beredas samma möjligheter och uppmanas därtill samt

att om överföring av andra utländska läkare därutöver visar sig behövlig

antalet begränsas till högst 20 för budgetåret 1950/51,

dels till Kostnader för överförande till Sverige av vissa utländska läkare

å driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 30 000

kronor,

dels ock till Lån till vissa utländska läkare å kapitalbudgeten under fonden

för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 36 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 128.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas

till motionen I: 437.

Utskottet.

Av de remissyttranden, som avgivits rörande förslaget att till Sverige

överföra ett antal österrikiska läkare, framgår, att delade meningar råda

rörande lämpligheten och behovet av en dylik åtgärd. Vad till en början

angår behovet av ett ökat antal läkare framgår av departementschefens

redogörelse, att avsevärda brister föreligga på ett flertal områden inom

sjukvården. Dessa förhållanden ha också i olika sammanhang aktualiserats

för riksdagens vidkommande. Utskottet vill exempelvis erinra om den

läkarbrist, som f. n. råder inom sinnessjukvården och som föranlett förslag

till särskilda åtgärder beträffande sinnessjukläkarnas löneförmåner. Sedan

flera år tillbaka har vidare den av riksdagen beslutade utbyggnaden av provinsialläkarorganisationen

fördröjts av brist på läkarpersonal. Liknande

exempel kunna anföras från andra områden. Det är naturligt, att i nuvarande

läge särskild uppmärksamhet måste ägnas åt möjligheterna att komma

tillrätta med ifrågavarande förhållanden. I första rummet bör om möjligt

behovet täckas med inhemsk arbetskraft. Även om förbättrade utbildningsmöjligheter

numera stå till buds och ytterligare ökad kapacitet på

området inom den närmaste tiden kan förväntas, är det dock uppenbart,

att problemet icke inom rimlig tid på denna väg kan erhålla en tillfredsställande

lösning. Förslaget i motionerna I: 437 och II: 526 att till lindrande

av den akuta läkarbristen låta därför lämpade svenska medicine kandidater

beredas tillfälle till tjänstgöring synes enligt utskottets mening knappast

kunna medföra den lättnad i fråga om tillgången till läkare, som är

önskvärd. Såsom departementschefen framhållit, skulle detta dessutom

medföra ett uppskjutande av den tidpunkt, då vederbörande som färdigutbildad

i full utsträckning får utöva läkaryrket. Utskottet har med hänsyn

till vad ovan anförts i likhet med departementschefen kommit till den

uppfattningen, att försök bör göras med överförande av utländska läkare.

I anledning av vad härutinnan anförts i nyssnämnda motioner, vill utskottet

emellertid understryka, att detta ställningstagande är grundat på de

förhållanden, som f. n. råda, och den utveckling, som inom den närmaste

tiden kan förutses. Det är givetvis av utomordentlig vikt, att undersökningar

på längre sikt fortlöpande bedrivas rörande läkarbehovet och tillgången

till inhemska läkare.

Vad beträffar frågan om överförande av utländska läkare ha motionärerna

framhållit, att i första hand danska och finländska läkare böra ifrågakomma.

Utskottet hyser även för sin del uppfattningen, att nordiska

läkare böra ha bättre förutsättningar än andra utländska läkare att anpassa

sig efter svenska förhållanden. Det kan också nämnas, att ett icke

obetydligt antal sådana läkare, främst danska, redan nu tjänstgöra i den

svenska sjukvården. Möjligheterna att överföra ett ökat antal nordiska lä
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128.

5

kare böra givetvis ägnas all uppmärksamhet men torde av flera skäl vara

rätt begränsade. Det synes därför bli ofrånkomligt att även i andra länder

eftersöka lämplig arbetskraft. Den i propositionen lämnade redogörelsen

för de österrikiska läkarnas utbildnings- och tjänstgöringsförhållanden har

bibragt utskottet den uppfattningen, att förutsättningarna för övertagande

av sådana läkare äro relativt goda.

Departementschefens förslag om successivt överförande av 100 österrikiska

läkare till Sverige föranleder med hänsyn till vad ovan anförts icke

någon erinran från utskottets sida. Härigenom torde möjligheterna att öka

läkartillgången på sådana områden, där särskilt stor brist föreligger, kunna

förbättras. Utskottet vill i det sammanhanget erinra om att i den i propositionen

omtalade departementspromemorian uttalats, att läkarna som regel

icke skulle få tjänstgöra i Stockholm, Göteborg och Malmö ävensom att

behörighet att utöva verksamhet som privatpraktiserande läkare i Sverige

icke skulle kunna erhållas förrän efter ett flertal års vistelse i landet. Genom

sådana begränsningar torde möjligheter föreligga för medicinalstyrelsen

att vid fördelningen av läkarna tillföra de mest utsatta bristområdena

en förstärkning.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att, för den händelse det

mot förmodan icke skulle visa sig möjligt att i Österrike rekrytera läkare

på sätt avsetts, Kungl. Maj:t bör äga rätt att besluta om överförande av

läkare med tillfredsställande kvalifikationer även från andra länder.

Vad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande de praktiska åtgärderna för

överförandet, de ekonomiska villkoren för överföringen, långivning och anslagsberäkning

in. m. har utskottet ansett sig kunna godtaga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 437 och II: 526, i vad de

avse medelsanvisningen, för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Kostnader för överförande till Sverige av vissa utländska

läkare under elfte huvudtiteln ett förslagsanslag av

150 000 kronor;

b) till Lån till vissa utländska läkare under fonden för

låneunderstöd ett investeringsanslag av 180 000 kronor;

II. att motionerna I: 437 och II: 526, till den del de icke

behandlats under I., icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 2 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 128.

Närvarande: se under utlåtandet nr 129.

Reservation

av herr Ohlon, fröken Andersson, herrar Ståhl, Bergstrand och Birke,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:437 och

II: 526 och att utskottets hemställan därför bort hava följande lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 437 och II: 526, i vad de

avse medelsanvisningen, för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Kostnader för överförande till Sverige av vissa utländska

läkare under elfte huvudtiteln ett förslagsanslag av

30 000 kronor;

b) till Lån till vissa utländska läkare under fonden för

låneunderstöd ett investeringsanslag av 36 000 kronor;

II. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 437 och

II: 526, till den del de icke behandlats under I.,

a) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning av

det föreliggande och troliga behovet av läkare i landet och

av möjligheterna att eliminera de hinder, som föreligga för

en tillräckligt omfattande utbildning av svenska läkare och

därmed sammanhängande spörsmål;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla, att möjligen

föreliggande akut brist på läkare i främsta rummet bör

motverkas genom att därför lämpade svenska medicine kandidater

beredas tillfälle att tjänstgöra, där sådan brist föreligger,

och i andra rummet genom att danska och finländska

läkare beredas samma möjligheter och uppmanas därtill

samt att om överföring av andra utländska läkare därutöver

visar sig behövlig antalet begränsas till högst 20 för

budgetåret 1950/51.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:210 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i syfte att till Sverige överföra vissa utländska läkare. a1 i texten