Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte i ämnet väckta motioner.

1950-02-10 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,

För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte

i ämnet väckta motioner.

(3:e, 4:e och 5:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 2) ha under Utgifter å driftbudgeten, För

flera huvudtitlar gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan

angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari

1950).

Proposition och motioner.

1. Utgiftshuvudtitlarna. Kungl. Maj :t har i propositionen nr 3 beslutat inhämta

riksdagens yttrande över upprättat förslag till uppdelning vid nästa

budgetårs ingång av finansdepartementet i två departement, benämnda finansdepartementet

och civildepartementet. Enligt vad i nämnda proposition

förutsatts skall samtidigt folkhushållningsdepartementets verksamhet upphöra.

De anslag, som för innevarande budgetår anvisats under sjunde och trettonde

huvudtitlarna, föreslås vid genomförandet härav anvisade under två

huvudtitlar, betecknade VII för finansdepartementet och XII för civildepartementet.

Med utgångspunkt från den uppdelning på finans- och civildepartementen

av ärendesgrupperna inom det nuvarande finansdepartementet,

som förutsättes i nyssnämnda proposition, och med iakttagande jämväl av

vad i propositionen förordats beträffande vissa ärendegruppers överförande

till civildepartementet från andra departement än nuvarande finansdepartementet

skulle under finansdepartementets och civildepartementets huvudtitlar

anvisas följande anslag. Under den nya huvudtiteln VII. Finansdepartementet

anvisas de anslag, som i 1949 års statsverksproposition upptagits

under sjunde huvudtiteln med undantag av de avlönings- och omkostnadsanslag,

som upptagits för statens lönenämnds och statens avtalsnämnds

verksamhet. Under huvudtiteln XII. Civildepartementet upptagas

utöver anslag för departementet dels berörda fyra anslag, dels avlöningsoch

omkostnadsanslag till statens pensionsanstalt, dels de anslag, som i 1949

års statsverksproposition upptagits under trettonde huvudtiteln och som

I Rihrwg till riksdagens protokoll 1950. G samt. Nr Vi.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 13.

avse det statliga och det statsunderstödda pensionsväsendet ävensom allmänna

indragningsstaten, dels ock anslag till ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond, till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga, till extra utgifter samt till barntillägg åt vissa

befattningshavare i statens tjänst.

De anslag, som för innevarande budgetår anvisats under tolfte huvudtiteln

och som icke utgå ur riksstaten, föreslås vid upphörandet av folkhushållningsdepartementets

verksamhet överförda till dels sjunde, dels

nionde, dels ock tionde huvudtiteln. De avlönings- och omkostnadsanslag,

som upptagits för folkhushållningsdepartementet, kristidsstyrelserna och

statens trafikkommission, samt anslagen till ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond, till extra utgifter och till barntillägg

åt vissa befattningshavare i statens tjänst utgå ur riksstaten. Till

sjunde huvudtiteln överföres anslaget till vissa kostnader för nationalbudgetarbetet.

Under nionde huvudtiteln upptagas anslagen till bidrag till kristidsnämndernas

verksamhet och till kontroll å standardisering av mjölk.

Avlönings- och omkostnadsanslagen för statens livsmedelskommission utgå

i samband med livsmedelskommissionens upphörande och inrättandet av

statens jordbruksnämnd. Anslag för jordbruksnämnden och kommission

för krisuppgifter på livsmedelsområdet upptagas under nionde huvudtiteln

med beräknade belopp i avvaktan på särskild proposition i ämnet. Övriga

anslag överföras till tionde huvudtiteln. Avlönings- och omkostnadsanslagen

till statens industrikommission komma härvid att i anledning av beslutad

omorganisation av handels- och industrikommissionerna till en gemensam

kommission, statens handels- och industrikommission, sammanslås

med de under tionde huvudtiteln upptagna anslagen till statens handelskommission.

Till följd av de i det föregående angivna förändringarna föreslås de båda

huvudtitlar — nu fjortonde och femtonde huvudtitlarna — under vilka anslag

anvisas till oförutsedda utgifter samt till riksdagen och dess verk m. m.,

i riksstaten för nästa budgetår betecknade XIII. Oförutsedda utgifter och

XIV. Riksdagen och dess verk in. m.

2. Personalstaterna. Nödvändigheten att strängt hushålla med arbetskraften

har satt sin prägel på riksstatsförslaget för nästa budgetår. Förslag till sådana

anslagsökningar, som skulle föranleda ökad bindning av arbetskraft

vid den offentliga förvaltningen utan motsvarande besparing på andra håll,

ha därför bedömts särskilt restriktivt. Krav på personalökning ha endast

undantagsvis ansetts böra tillmötesgås.

Det ekonomiska läget har motiverat en synnerlig återhållsamhet i fråga

om höjd löneställning för särskilda tjänstemän eller grupper av tjänstemän.

Härvid har man haft att taga hänsyn icke blott till nödvändigheten att begränsa

statsutgifterna utan också till lönefrågornas sammanhang med den

allmänna stabiliseringspolitiken. Såsom ett led i strävandena att bevara

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr t3.

3

penningvärdet ha olika samhällsgrupper anslutit sig till tanken på en allmän

stabilisering av inkomstnivån. I konsekvens härmed har prövningen av frågor

om förbättrade avlöningsförhållanden i allmänhet ansetts böra uppskjutas

till en senare tidpunkt.

3. Löneregleringsarbetet och vissa därmed sammanhängande frågor. Löneregleringar

eller andra revisioner av löneförhållandena ha i allmänhet icke

synts böra genomföras under nästkommande budgetår. Ett särskilt skäl mot

att nu företaga mer eller mindre omfattande lönerevisioner har ansetts ligga

däri, att 1949 års tjänsteförteckningskommitté f. n. är sysselsatt med att —

inom ramen för det allmänna löneläge, som fastställts genom 1947 och 1948

års lönereglering eller som för byråchefer in. fl. kan bliva fastställt på grundval

av särskild utredning —■ verkställa en allmän tjänsteförteckningsrevision,

omfattande de tjänster som berörts av nämnda lönereglering. Härvid

har förutsatts, att vissa vid tidpunkten för tjänsteförteckningskommitténs

tillkallande redan i gång varande löneutredningar angående speciella tjänstemannagrupper

skola fortsätta sitt arbete i nära samråd med kommittén.

Tjänsteförteckningskoinmittén skall fungera dels som utredningskommitté

i vanlig mening, dels som delegation för löneförhandlingar med representanter

för de av utredningen berörda personalgrupperna.

Vid 1948 års riksdag fattades principbeslut om lönereglering för olika

grupper av övningslärare. På motsvarande sätt fattade 1949 års riksdag

principbeslut beträffande lönereglering för kyrkomusiker. Dessa löneregleringar

föreslås skola genomföras den 1 juli 1950. Förslag härom, innefattande

erforderliga detaljbestämmelser i ämnet, komma att senare föreläggas

riksdagen.

Utöver vad nu nämnts ha löneregleringar i allmänhet icke ansetts böra

genomföras under nästa budgetår. Beträffande vissa föreliggande löneregIeringsfrågor

är emellertid sakläget sådant, att ett uppskov med beslut i

ämnet skulle kunna medföra, att löneregleringens genomförande skulle

komma att fördröjas avsevärd tid efter lönestabiliseringens upphörande.

Med beaktande härav avses vissa förslag till löneregleringar, att genomföras

först efter utgången av nästa budgetår, komma att föreläggas 1950 års

riksdag.

I detta sammanhang har i propositionen s. 4—8 anmälts frågan om formerna

för samråd mellan staten och kommunerna i vissa lönefrågor.

Sedan halvtannat år ha överläggningar förekommit mellan representanter

för staten, svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet och

svenska landskommunernas förbund i vissa stat och kommun berörande

lönefrågor. Beträffande bakgrunden till dessa överläggningar lämnas i propositionen

s. 5—6 eu redogörelse, till vilken utskottet tillåter sig hänvisa.

I anslutning till nyssnämnda överläggningar ha deltagarna i dessa i eu

upprättad promemoria angående samordning av löneförhållandena i sta
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr It!.

tens och kommunernas tjänst uttalat sig för inrättandet av ett dylikt organ,

i promemorian förslagsvis benämnt statens och kommunernas samarbetsnämnd

i lönefrågor.

Beträffande nämndens sammansättning och arbetsuppgifter har i promemorian

till en början uttalats, att nämnden borde utgöra ett av representanter

för staten, landstingen, städerna och landskommunerna sammansatt

organ för samråd på ett förberedande stadium i lönefrågor av gemensamt

intresse. Avsikten med organet vore, att frågor, som befunne sig

på ett förberedande stadium och till vilka vederbörande huvudman sålunda

icke tagit ställning, på begäran av denne skulle bliva belysta från de övriga

huvudmännens sida och föremål för diskussion mellan representanterna för

de olika huvudmännen samt att de sakförhållanden och omdömen, som

framkommit vid behandlingen inom nämnden, på lämpligt sätt skulle

bringas till respektive huvudmans kännedom. Nämnden borde i avbidan på

närmare erfarenheter icke erhålla ställningen av ett formligt remissorgan

eller utgöra ett arbetsgivarorgan för lönefrågors dryftande med personalorganisationerna.

Då särskilda skäl därtill förelåge och enighet därom uppnåddes,

borde nämnden äga att hos respektive huvudmän göra de framställningar

i frågor tillhörande dess verksamhetsområde, som den funne

påkallade. Det borde därvid vara nämnden obetaget att föreslå ändringar i

nu gällande lönebestämmelser, därest så oundgängligen erfordrades för ernående

av en samordning av den statliga och den kommunala lönesättningen.

Nämnden syntes emellertid till en icke ringa del kunna fullgöra sin uppgift

att verka för en samordning av den statliga och den kommunala lönesättningen

genom rent interna överläggningar och ömsesidiga informationer

i lönefrågor.

I anslutning till frågan om nämndens arbetsuppgifter har i promemorian

uttalats, att med löneförmåner borde i detta sammanhang avses alla slag

av förmåner, vilka utginge på grund av anställningen. På grund av sambandet

mellan dessa förmåner och tjänstemännens anställnings- och tjänstgöringsförhållanden

syntes även frågor om berörda förhållanden böra falla

inom nämndens verksamhetsområde. Även frågor om tjänstemäns bisysslor

och rätt att utöva exempelvis privatpraktik och därmed jämförlig verksamhet

borde kunna upptagas av nämnden.

Beträffande nämndens sammansättning samt kostnaderna för dess verksamhet

ha i förenämnda promemoria uppdragits närmare riktlinjer, vilkas

innebörd framgår av redogörelsen å s. 7 i propositionen.

Förslagen och uttalandena i förenämnda promemoria ha biträtts av landstingsförbundet,

stadsförbundet och landskommunernas förbund.

Föredragande statsrådet framhåller för egen del, att det jämväl ur statens

synpunkt får anses vara av betydande värde, att ett fortlöpande samråd

mellan staten och kommunerna äger rum i lönefrågor av gemensamt intresse.

Vad i promemorian föreslagits innebär, anför statsrådet, att det redan

inledda samrådet skall fortsätta under vissa i promemorian angivna former,

nämligen genom att staten, landstingsförbundet, stadsförbundet och lands
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

5

kommunernas förbund deltaga i eu samarbetsnämnd i lönefrågor. Vad angår

de på staten belöpande kostnaderna för samarbetsnämnden, föreslår

statsrådet att dessa, därest riksdagen icke däremot framställer erinran, på

sätt i promemorian förutsatts få åtminstone under nämndens första verksamhetsår

bestridas från kommittéanslaget under tolfte huvudtiteln.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förebaft

dels en inom andra kammaren av herrar Fagerholm och Hagård väckt

motion (II: 183), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av frågan

om inrättandet av statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor

måtte uttala, att riksdagen icke finner det önskvärt att nämnden utvecklas

till ett centralt arbetsgivarorgan med förhandlingsuppgifter;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Sunne och Osvald (I: 347) och den andra inom andra kammaren

av herrar Gustafson i Göteborg och Nihlfors (II: 356), i vilka hemställts, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville som sin mening uttala alt vid utformandet

av samarbetsnämndens i lönefrågor verksamhet i motionerna anförda

synpunkter måtte vinna beaktande.

Beträffande motiveringen för de sålunda framställda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 183 och 11:356.

4. Frågor rörande avlöningsstaternas uppställning m. m. Avlöningsstaternas

uppställning och därmed sammanhängande frågor ha varit föremål för

prövning av särskilda, enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 maj 1948

tillkallade utredningsmän, vilka den 15 december 1948 överlämnat förslag i

ämnet, såvitt angår de civila avlöningsstaternas uppställning. Förslaget innebär

bl. a., att på de av Kungl. Maj:t och riksdag fastställda personalförteckningarna

skulle upptagas icke blott såsom nu ordinarie tjänstemän samt

extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24 utan även all övrig

extra ordinarie personal jämte aspiranter i reglerad befordringsgång. Avlöningen

till den på personalförteckningen upptagna personalen skulle bestridas

från en förslagsvis betecknad anslagspost. För övrig personal skulle

däremot en maximerad anslagspost stå till förfogande. Beträffande personal

i reglerad befordringsgång skulle gälla vissa avvikelser från angivna huvudprinciper.

Efter remiss ha utlåtanden över promemorian avgivits av ett stort antal

myndigheter. Åtskilliga av dessa ha därvid antingen uttalat sig mot ett genomförande

av förslaget eller givit uttryck åt betänkligheter mot detsamma.

Det har därför ansetts erforderligt att underkasta ärendet ytterligare beredning.

Bl. a. ha samtliga myndigheter anmodats att i samband med avgivande

av anslagsäskanden för budgetåret 1950/51 lämna eu redogörelse för

den personal, som avlönas från posten till icke-ordinarie personal under

budgetåret 1949/50, ävensom för den personal, som beräknas komma att avlönas

från sagda anslagspost under budgetåret 1950/51. Liknande redogörelser

avses skola infordras för budgetåret 1950/51 respektive 1951/52. Se
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 13.

dan detta material varit tillgängligt vid budgetberedningen hösten 1950, väntas

bättre förutsättningar föreligga att upptaga frågan om avlöningsstaternas

uppställning till förnyad prövning.

Av angivna skäl förutsättas nuvarande regler för anslagsdispositionen

alltjämt skola gälla under budgetåret 1950/51. Sådana bemyndiganden att

överskrida vissa maximerade anslagsposter som riksdagen meddelat Kungl.

Maj :t under de senaste åren — senast för innevarande budgetår — förutsättas

därför även bli erforderliga under budgetåret 1950/51. Efter att ha

redogjort för dessa tidigare, sedan år 1941 resp. 1947 lämnade bemyndiganden

(jfr propositionen s. 10—11) och i samband därmed gjorda uttalanden

anför föredragande statsrådet, att vad i 1949 års statsverksproposition (För

flera huvudtitlar gemensamma frågor) anförts i fråga om de för budgetåret

1949/50 givna bemyndigandena äger sin giltighet beträffande behovet av

motsvarande bemyndiganden för budgetåret 1950/51, dock att något generellt

bemyndigande att överskrida maximerad anslagspost i anledning av den

allmänna löneregleringen icke längre synes påkallat.

I enlighet med vad som uttalats vid tillkomsten av 1941 års bemyndigande

förutsättes riksdagen skola hållas underrättad om den utsträckning, i vilken

bemyndigandet tages i anspråk.

5—11. För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar. Beträffande

ersättning till statens allmänna fastighetsfond angivas i statsrådsprotokollet

de anslag, tillhopa 31 402 000 kronor, som under de olika huvudtitlarna

erfordras för ersättning till de olika delfonderna för upplåtna lokaler in. m.

I fråga om ersättning till statens domäners fond för upplåten mark redovisas

de å fonden bokförda kronoegendomar, som under budgetåret 1949/

50 komma att disponeras för viss för domänstyrelsen främmande verksamhet,

och angives storleken av de anslag under andra, femte, åttonde, nionde

och elfte huvudtitlarna, som funnits böra anvisas till ersättning åt fonden.

Beträffande planering av allmänna arbeten anmärks, att anslagsäskandena

under vederbörande huvudtitlar med hänsyn till förefintliga behållningar

å tidigare anvisade anslagsmedel ansetts kunna begränsas till allenast

formella belopp.

I riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51 ha utgifterna för rörligt tilllägg

preliminärt beräknats efter samma procenttal som det nu gällande,

eller 12 procent. Då emellertid regleringen av nämnda avlöningsförmån för

tiden efter utgången av år 1949 förutsatts skola bliva föremål för nya förhandlingar

med vederbörande personalorganisationer, korame senare under riksdagen

att anmälas frågan om höjning för tiden efter 1949 års utgång av

grundlöner enligt löneplansförordningen och av pensioners grundbelopp.

Under budgetåret 1950/51 kommer vidare rörligt tillägg å 15 procent att

utgå till vissa befattningshavare, vilka alltjämt avlönas enligt civila avlöningsreglementet

och vissa jämförliga löneförfattningar.

I gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg ifrågasättes icke någon

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

7

ändring. Såsom en föijd av de senaste löne- och pensionsregleringarna kommer

dock dyrtidstillägg under budgetåret 1950/51 att utgå endast i jämförelsevis

ringa omfattning. I anslutning till vad i bilaga 2 till 1947 års statsverksproposition

anfördes, föreslås att ännu förekommande dyrtidstilläggsutgifter

i fortsättningen regelmässigt skola bestridas från vederbörligt avlönings-

eller statsbidragsanslag. Under åttonde huvudtiteln skola dock fortfarande

upptagas särskilda anslag till dyrtidstillägg för befattningshavare i

statens tjänst och för lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.

anstalter.

Kristillägg utgår sedan budgetåret 1947/48 efter 24,4 procent. Då kristilläggen

äro anslutna till det rörliga tillägget, blir kristillägget för tiden efter

utgången av år 1949 beroende av de beräkningsgrunder för rörligt tillägg,

som komma att gälla. Frågan om kristilläggsgrunderna förutsättes därför

iå ånyo anmälas i samband med frågan om det rörliga tillägget. Från och

med budgetåret 1947/48 ha de särskilda huvudtitelsanslagen för kristillägg

borttagits, dock med undantag för anslaget under åttonde huvudtiteln. Ändring

häri ifrågasättes icke för nästa budgetår.

För budgetåret 1949/50 utgår provisoriskt lönetillägg till vissa befattningshavare,

som icke omfattats av den allmänna löneregleringen. För nästa

budgetår ifrågasättes icke någon ändring i av riksdagen för innevarande

budgetår godkända grunder. Härav föranledda kostnader ha, i vad de belasta

statsverket, ansetts i allmänhet böra bestridas av de anslag eller andra

medel, från vilka vederbörandes löner utbetalas. Riksstaten för nästa budgetår

kommer — på grund av ordningen för utbetalning av statsbidrag —

alt belastas med statsverkets utgifter för de provisoriska lönetillägg, som

under innevarande budgetår utgå vid det statsunderstödda skolväsendet.

Utskottet.

I särskilt utlåtande denna dag föreslår utskottet, att riksdagen måtte

förklara sig icke hava något att erinra mot en uppdelning av finansdepartementet

i två departement samt mot folkhushållningsdepartementets upphörande.

Det ekonomiska läget motiverar alltjämt en sträng hushållning med arbetskraften

och begränsning av statsutgifterna. Utskottet delar den i statsverkspropositionen

uttalade uppfattningen att löneregleringar eller andra

revisioner av löneförhållandena i allmänhet icke böra genomföras under

nästa budgetår. Även i övrigt ansluter sig utskottet till de riktlinjer, som

i propositionen uppdragits för budgetarbetet beträffande avlöningsanslagen.

Beträffande den föreslagna statens och kommunernas samarbetsnämnd

i lönefrågor ansluter sig utskottet till föredragande statsrådets uppfattning,

att det redan inledda samarbetet mellan staten och kommunerna i lönefrågor

av gemensamt intresse bör fortsätta i form av ett fortlöpande samråd

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 13.

under vissa fastare former. Ett sådant samråd framstår numera som så

mycket naturligare som enligt vad i propositionen anförts samma löneplaner

tillämpas inom i stort sett hela den statliga och den kommunala förvaltningen.

Utskottet biträder därför vad i nämnda hänseende i propositionen

uttalats. Utskottet har icke något att erinra mot det föreslagna sättet

för bestridande av statsverkets kostnader för samarbetsnämndens verksamhet.

I anledning av vad i motionen II: 183 samt de likalydande motionerna

I: 347 och II: 356 anförts angående den närmare innebörden av samarbetsnämndens

verksamhet får utskottet uttala, att avgränsningen av nämndens

verksamhetsområde i avvaktan på närmare erfarenheter synes böra ske enligt

i propositionen angivna riktlinjer. Om framdeles någon mera väsentlig

ändring i samarbetsnämndens verksamhet skulle befinnas påkallad, bör tillfälle

beredas riksdagen att underkasta frågan förnyad prövning.

Med hänsyn till vad i propositionen anförts tillstyrker utskottet förslaget

om bemyndiganden för Kungl. Maj :t att under budgetåret 1950/51 medgiva

överskridande av vissa maximerade anslag och anslagsposter. Utskottet

förutsätter härvid i anslutning till vad i propositionen anförts, att riksdagen

liksom hittills hålles underrättad om den utsträckning, i vilken ifrågavarande

bemyndiganden tagas i anspråk. Frågan om behovet i fortsättningen

av bemyndiganden av ifrågavarande slag får bli beroende av den

fortsatta prövningen av spörsmålet om avlöningsstaternas uppställning.

Vad i propositionen anförts rörande ersättning till statens allmänna fastighetsfond

och till statens domäners fond för upplåten mark, planering

av allmänna arbeten, rörligt tillägg, kristillägg samt provisoriskt lönetilllägg

föranleder icke något uttalande från utskottets sida. Kungl. Maj :ts förslag

med avseende å dyrtidstillägg tillstyrkes av utskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

a) besluta, att det Kungl. Maj :t senast för budgetåret

1949/50 lämnade bemyndigandet att medgiva överskridande

av genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal skall

efter utgången av budgetåret 1949/50 äga fortsatt giltighet

under budgetåret 1950/51;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 4 januari 1950

förordats under budgetåret 1950/51 medgiva det överskridande

av genom riksdagens beslut maximerade anslag och

anslagsposter, som påkallas med hänsyn till regleringen av

befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonal;

c) medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst in. fl. under budgetåret 1950/51 må i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet förorda
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

9

de grunder utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelas

av Kungl. Maj:t;

d) besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola, där ej

särskilt anslag för ändamålet är anvisat, bestridas från de

anslag eller andra medel, av vilka utgifterna i övrigt för

vederbörandes avlöning bestridas;

II. att motionerna II: 183 samt I: 347 och II: 356, i den

mån de icke anses besvarade med vad utskottet anfört, icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 februari 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Karl

Andersson, Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson,

Heiding, fröken Andersson, herrar Berling, Sundelin, Leander, Gillström och

Rosenberg; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson i

Uddevalla, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Hall, Åkerström,

Kollberg och Widén.

''i Bihanq till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 13.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:26 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majrts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar geme a1 i texten