Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. in.

1950-05-09 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:133, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

1

Nr 133.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa markförvärv för försvaret m. in.

(l:a avd.)

FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND.

Arméns delfond.

l:o) Vissa markförvärv. Sedan Kungl. Haj:t i propositionen nr 1 beträffande

kapitalbudgeten under försvarets fastighetsfond, arméns delfond (bilaga

24, punkt 10) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Yissa markförvärv för budgetåret 1950/51 beräkna ett investeringsanslag

av 500 000 kronor, har Kungl. Maj:t i propositionen nr 141 (punkt

lj s. 2—7 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 10 mars 1950) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för

samma budgetår anvisa ett investeringsanslag av 60 000 kronor.

Den äskade medelsanvisningen avser markförvärv för erforderlig utvidgning

av Sundsvalls luftvärnskårs skjutfält å Åstön. Genom ingångna preliminära

köpeavtal ha köpeskillingarna för markförvärven i fråga bestämts till

92 900 kronor. Härtill komma avstycknings- m. fl. kostnader, beräknade till

omkring 2 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för utvidgningens

genomförande skulle alltså uppgå till i runt tal 95 000 kronor. Av det för

budgetåret 1946/47 anvisade investeringsanslaget å 32 000 000 kronor till

Yissa byggnadsarbeten m. m. har beräknats ett belopp av 35 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941 till tjänstebostad för skjutfältsunderofficeren

å Åstön. Denna tjänstebostad har ansetts kunna uteslutas ur nybyggnadsprogrammet,

enär i det ifrågavarande markförvärvet ingår en i gott skick

varande bostadsbyggnad m. m. Av det för utvidgningen av skjutfältet erforderliga

beloppet ha därför 35 000 kronor ansetts böra bestridas av nyssnämnda

investeringsanslag å 32 000 000 kronor. Den för utvidgningen erforderliga

medelsanvisningen har alltså beräknats till (95 000 — 35 000=) 60 000

kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka den äskade medelsanvisningen och

hemställer därför,

att riksdagen må till Vissa markförvärv för budgetåret 1950/51

anvisa ett investeringsanslag av 60 000 kronor.

o66 so Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 133.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 133.

2:o) Inlösen av vissa byggnader å Järvafältet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 2, s. 7 och 8) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 37 000 kronor.

Uppsalavägens nya sträckning har förorsakat, att Svea ingenjörkårs

kasernområde i viss utsträckning måst tagas i anspråk för övningar. Med anledning

härav har fortifikationsförvaltningen föreslagit en utvidgning av

kasernområdet, i samband varmed erfordras inlösen av vissa byggnader å den

i direkt anslutning till området belägna kronoegendomen Charlottendal,

vilka byggnader ägas av egendomens arrendator. Departementschefen har förordat,

att byggnaderna i fråga inlösas av kronan för ett belopp av 37 000

kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Inlösen av vissa byggnader å Järvafältet

för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 37 000

kronor.

Marinens delfond.

3:o) Vissa markförvärv. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 beträffande

kapitalbudgeten under försvarets fastighetsfond, marinens delfond (bilaga

24, punkt 17), föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Vissa markförvärv för budgetåret 1950/51 beräkna ett investe

ringsanslag av 300 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr

141 (punkt 3, s. 8—12) föreslagit riksdagen att dels till ifrågavarande ändamål

för samma budgetår anvisa ett investeringsanslag av 4 200 000 kronor,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal om byte av kronan till

liörig, för marinens behov avsedd mark inom Stockholms södra skärgård mot

annan mark därstädes, även om saluvärdet av bytesobjekten överstiger 40 000

kronor.

Fortifikationsförvaltningen har efter hörande av chefen för marinen och

1948 års örlogsbasutredning föreslagit att Arbottna egendom inom Muskö

socken ävensom viss annan mark inom Stockholms södra skärgård förvärvas

av kronan. Samtliga de till förvärv föreslagna markområdena ha värderats till

4 038 000 kronor.

Departementschefen, som förordat, att medel anvisas för genomförande

av de föreslagna markförvärven, har erinrat om att stridsmedlens utveckling

nödvändiggjort att särskilda åtgärder vidtagas till skydd för fartygsmaterielen

och att riksdagen beslutat anvisa medel för anordnande av skyddstunnlar

för flottans fartyg. De till förvärv föreslagna områdena erbjöde utomordentliga

möjligheter att genomföra beslutade och fullfölja planerade anläggningar

av detta slag. Ett förvärv av områdena, vore vidare av största betydelse för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 183. •’

att erhålla önskvärd rörelsefrihet för att tillgodose andra ur baseringssynpunkt

framträdande behov.

Departementschefen har vidare framhållit att det närmast till hands

liggande alternativet för en utflyttning av Stockholms örlogsbas tog sikte

på viss plats inom skärgårdsområdet. Eu utflyttning enligt detta alternativ

— det enda varmed örlogsbasutreduingen för närvarande räknade komme

att ställa stora anspråk på mark. I stort sett erfordrades för en utflyttad

örlogsbas samma områden som för att tillgodose marinens nuvarande behov.

Inom här avsedda skärgårdsområde påginge eller väntades komma att igångsättas

en omfattande exploateringsverksamhet. Det vore uppenbart att en

dylik exploatering icke vore förenlig med försvarets intressen. Även för den

enskilde måste det vara till fördel att icke behöva riskera att planera eller

verkställa bebyggelse å mark, som inom kort försvaret kunde göra anspråk

på att få förvärva.

Departementschefen har emellertid förutsatt att, därest det framdeles

skulle visa sig att behov icke föreligger av all den mark, som nu förordas

skola förvärvas, frågan om dess försäljning av myndigheterna ägnas vederbörlig

uppmärksamhet. Enligt departementschefens mening borde nämligen

icke större markområden bibehållas i kronans ägo än som, sedan bl. a.

frågan om Stockholms örlogsbas’ utflyttning avgjorts, befunnes ändamålsenligt.

För att möta oförutsedda utgifter borde enligt departementschefen beräknas

en viss medelsreserv. För anslagets avrundning syntes denna kunna

bestämmas till 162 000 kronor, varför det anslag som borde anvisas för bär

avsedda markförvärv borde bestämmas till (4 038 000 +162 000 =) 4 200 000

kronor. Från anslaget syntes, enligt beslut av Kungl. Maj:t, få bestridas kostnader

för utmärkande av gränser för förvärvade områden och, därest så

skulle visa sig ändamålsenligt, jämväl för förvärv av ytterligare mark inom

skärgårdsområdet i det i det föregående angivna syftet.

Fortifikationsförvaltningen har framhållit, att det kan befinnas lämpligt

att förvärva för marinen betydelsefull mark inom ifrågavarande

skärgårdsområde i utbyte mot del av mark, som nu äges eller, vid bifall

till nu framställda förslag, kommer att förvärvas av kronan. För att dylika

åtgärder vid behov skola kunna smidigt genomföras är enligt ämbetsverket

ett önskemål att Kungl. Maj:t skall äga besluta om byte även om saluvärdet

av ifrågakommande bytesobjekt skulle överskrida det maximibelopp, 40 000

kronor, som eljest begränsar Kungl. Maj:ts befogenhet i angivna hänseende.

Departementschefen har förordat, att bemyndigande för Kungl. Maj:t att

godkänna avtal om dylikt byte utverkas.

Utskottet har ansett sig böra godtaga de av departementschefen anförda

skälen för de föreslagna markförvärven inom Stockholms södra skärgård. Liksom

departementschefen förutsätter utskottet därvid att, därest det framdeles

skulle visa sig att behov icke föreligger av all den mark, som nu förordas

skola förvärvas, frågan om den icke erforderliga markens försäljning ägnas

vederbörlig uppmärksamhet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Mot den verkställda värderingen av här avsedda markförvärv har utskottet,

som tagit närmare del av de till ärendet hörande handlingarna, ansett sig

icke böra framställa någon erinran. Departementschefens beräkning av medelsbehovet

för genomförande av markförvärven i fråga synes alltså böra

godtagas.

De skäl, som anförts för att utan riksdagens hörande utbyte av mark inom

skärgårdsområdet skall kunna genomföras, även om saluvärdet av kronans

bytesmark överstiger 40 000 kronor, finner även utskottet bärande. Utskottet

tillstyrker därför, att bemyndigande för Kungl. Maj:t att godkänna avtal om

dylikt byte lämnas av riksdagen.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke heller i övrigt har något

att erinra mot vad departementschefen anfört vid anmälan av detta ärende,

hemställa,

att riksdagen må

a) till Vissa markförvärv för budgetåret 1950/51 anvisa ett

investeringsanslag av 4 200 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal om byte av

kronan tillhörig, för marinens behov avsedd mark inom Stockholms

södra skärgård mot annan mark därstädes, även om

saluvärdet av bytesobjekten överstiger 40 000 kronor.

4:o) Vattenledning Jör militära anläggningar å Rindön och Stenslätten samt för

Vaxholms stad. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 12—14)

medgiva, att av riksdagen för anordnande av vattenledning för militära anläggningar

å Rindön och Stenslätten samt för Vaxholms stad anvisade medel

må omdisponeras i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 10 mars 1950

anfört.

Enligt skrivelser 1943:411 och 1944:497 medgav riksdagen, bland annat,

att i proposition 1943: 287 (s. 43—50 och 54 o. 55) samt 1944: 288 (s. 51—

55) framlagt förslag om anordnande av vattenledning för militära anläggningar

å Rindön och Stenslätten samt för Vaxholms stad finge genomföras

med anlitande av de av riksdagen å kapitalbudgeten under försvarsväsendets

fastighetsfond, marinförvaltningens delfond, för budgetåren 1943/44

och 1944/45 anvisade investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten m. m.

På sätt av proposition 1944: 288 framgår beräknades kostnaderna för företaget

preliminärt till 980 000 kronor, varav 665 000 kronor borde belasta

den enligt 1942 års försvarsbeslut fastställda kostnadsramen för byggnadsarbeten

för armén under femårsperioden 1942/47.

Det förslag till anordnande av vattenledning, som sålunda förelädes 1943

och 1944 års riksdagar, innebar att såsom vattentäkt skulle utnyttjas Strömsviken

och Siggestaträsket å Värmdön (Siggesta-altemativet). Beträffande

vattenledningsföretagets omfattning hade man räknat med två alternativ,

det ena avsett att tillgodose allenast de militära behoven och det andra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

5

jämväl Vaxholms stads behov av vatten. Därvid förutsattes att staden, som

ansett sig icke kunna lämna något engångsbidrag, skulle bidraga med vissa

årliga belopp, avseende dels ränta och amortering å de av vattenledningsföretagets

utökning betingade merkostnaderna och dels ersättning för förbrukad

vattenmängd. De ovan angivna kostnaderna hänförde sig till det

större alternativet.

Genom beslut den 26 april 1946 fann Kungl. Maj:t gott dels fastställa

ingivna ritningar till vattenledning för Rindön och Stenslätten samt för

Vaxholms stad (Siggesta-alternativet), dels ock bemyndiga marinförvaltningen

att gå i författning om utförande av ifrågavarande anläggning inom viss

angiven kostnadsram.

Genom samma beslut godkände Kungl. Maj:t vidare ett med

stad träffat, den 24 och 25 april 1946 dagtecknat förslagskontrakt, enligt

vilket kronan förband sig, bland annat, att leverera vatten till stadens områden

på Rindön och Vaxön intill en sammanlagd vattenmängd av högst

200 000 m3 per år och 750 m3 per dag. För vattenleveranserna skulle kronan

av staden erhålla ersättning i form av dels årlig grundavgift, beräknad efter

amortering på 35 år vid eu årsränta av 3,5 % av merkostnaden för vattenledningens

utbyggnad jämväl för Vaxöns anslutning, dels och förbrukningsavgift

beräknad på sätt närmare angivits i kontraktet, därvid staden förband

sig att uttaga minst 90 000 in3 vatten per år.

Sedan svårigheter uppstått att träffa erforderliga uppgörelser med av

vattenledningsföretaget berörda markägare hemställde marinförvaltningen i

skrivelse den 30 november 1946 hos Kungl. Maj:t om expropriationstillstånd

för genomförande av Siggesta-alternativet. I samband med remissbehandlingen

av sistnämnda framställning väcktes nya förslag rörande företagets

utförande, varvid bland annat ett förslag att såsom vattentäkt utnyttja Ekefjärden

å Bogesundslandet (Ekefjärds-alternativet) upptogs till behandling.

Härjämte framlade fortifikationsförvaltningen ett reviderat förslag till utförande

av Siggesta-alternativet.

I samband med ärendets vidare beredning inom försvarsdepartementet

framkom emellertid, att undersökningar verkställts av Yattenbyggnadsbyrån

i Stockholm — på uppdrag av Österåkers kommun — rörande ett vattenledningsprojekt

inom kommunen i syfte att förse bland annat Österskär

med vatten. Fråga uppkom härvid huruvida ett samgående vore tänkbart

för att lösa Österåkers, Rindöns och Vaxholms vattenfrågor, varvid såsom

vattentäkt skulle kunna utnyttjas sjön Garnsviken i Österåkers socken

(Garnsviken-alternativet). Sedan det befunnits att sistnämnda alternativ

borde närmare utredas, åtog sig Österåkers kommun att föranstalta härom,

under förutsättning dock att kronan, därest företaget ej bleve realiserat,

svarade för viss del av utredningskostnaderna.

Berörda utredning har numera resulterat i ett detaljerat förslag av Vattenby

gguadsby rån. Över förslaget har fortifikationsförvaltningen den 17

november 1949 och länsstyrelsen i Stockholms län, efter hörande av Vaxholms

stad och Österåkers kommun, den 11 februari 1950 avgivit utlåtanden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»För egen del har jag bibragts den uppfattningen, att Garnsviken-alternativet

i tekniskt hänseende synes vara fullt jämförbart med Siggesta-alternativet

och i vissa avseenden överlägset detsamma. Då vattenkostnaderna beräknas

bliva i stort sett av enahanda storlek enligt båda förslagen synes

Garnsviken-alternativet — i varje fall på längre sikt — vara att föredraga,

särskilt som enligt detta förslag möjligheter skapas att förse ett stort antal

relativt tättbefolkade orter utmed huvudledningens sträckning med vatten.

Förhandlingar pågå för närvarande mellan de intresserade parterna rörande

formerna för ett samgående enligt Garnsviken-alternativet samt i fråga om

möjligheterna för Vaxholms stad och Österåkers kommun att erhålla statliga

lån eller bidrag till företagets genomförande ävensom erforderliga

byggnadstillstånd. Under förutsättning att ifrågavarande spörsmål erhålla

en positiv lösning samt att en överenskommelse kan träffas mellan kronan

och Vaxholms stad rörande reglering av det i det föregående berörda, av

Kungl. Maj:t godkända avtalet mellan kronan och staden, torde staden och

kommunen vara villiga att själva ombesörja anläggningens utförande, i vilket

fall kronans vattenbehov synes böra tillgodoses i avtalsmässig ordning.

En noggrann prövning måste givetvis företagas i syfte att utröna kronans

vattenkostnader dels därest ett separat vattenverk för kronan och Vaxholm

kommer till stånd i enlighet med därför upprättade förslag, dels för det

fall att kronan blir abonnent och vattnet levereras vid respektive etablissement,

dels och slutligen för det fall att kronan blir abonnent men själv

ombesörjer anläggningens utförande å Eindön och Stenslätten. Därest riksdagen

icke har något däremot att erinra torde det få ankomma på Kungl.

Maj:t att på grundval av utredningar i angivna hänseenden besluta, huruvida

vattenförsörjningen för de militära etablissementen å Eindön och Stenslätten

skall ordnas genom anslutning till Garnsviken-alternativet. Skulle

därvid visa sig ur ekonomiska och andra synpunkter lämpligast att kronan

själv ombesörjer erforderliga anläggningar å Eindön och Stenslätten torde

Kungl. Maj:t böra äga för ändamålet anlita erforderligt belopp av de av

riksdagen för vattenförsörjningens ordnande anvisade medlen.»

Utskottet. Med hänsyn till de fördelar, som enligt vad departementschefen

anfört stå att vinna genom att ordna vattenförsörjningen för de militära

etablissementen å Eindön och Stenslätten enligt Garnsviken-alternativet, har

utskottet intet att erinra mot att det får ankomma på Kungl. Maj:t att på

grundval av utredningar i de hänseenden departementschefen angivit besluta,

huruvida vattenförsörjningen skall ordnas genom anslutning till nämnda alternativ.

Skulle därvid visa sig ur ekonomiska och andra synpunkter lämpligast,

att kronan själv ombesörjer erforderliga anläggningar å Eindön och

Stenslätten, synes, såsom departementschefen anfört, Kungl. Maj:t böra äga

för ändamålet anlita erforderligt belopp av de av riksdagen för vattenförsörjningens

ordnande anvisade medlen. Utskottet tillstyrker alltså, att riksdagen

lämnar Kungl. Maj:t härför erforderligt bemyndigande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

7

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av riksdagen för anordnande av

vattenledning för militära anläggningar å Rindön och Stenslätten

samt för Vaxholms stad anvisade medel må omdisponeras i

huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 10 mars 1950

anfört.

Stockholm den 9 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling mom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Karl Andersson, Gränebo,

Mannerskantz, Ohlon, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Berling, Sundelin,

Leander, Gillström, von Heland, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson och

Lundgren; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman i

Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm, Stålil, Pettersson i Dahl, Thapper,

Persson i Vinberg, Birke och Wedén.

y

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:223 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående subventionering av vissa varor m. m. a1 i texten