Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag för budgetåret 195051 till främjande av bostadsförsörjningen m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1950-05-09 · 26 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:135, Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag för budgetåret 195051 till främjande av bostadsförsörjningen m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

1

Nr 135.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående

anslag för budgetåret 195051 till främjande av

bostadsförsörjningen m. in. jämte i ämnet väckta

motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkterna

59—62, samt under kapitalbudgeten, bilaga 25, punkten 1, föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1950/51

beräkna följande anslag:

A. Driftbudgeten.

Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å tertiärlån för vissa

bostadsbyggnadsföretag, förslagsanslag ................................. 675 000

Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer, förslagsanslag

.............................................................................. 27 000 000

Särskilda bostadsrabatter, reservationsanslag ........................... 1 200 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag ......... 6 000 000

B. Kapitalbudgeten.

Under fonden för låneunderstöd:

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier, investeringsanslag ...... 2 000 000

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 144, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 mars 1950,

föreslagit riksdagen att

dels godkänna av föredragande statsrådet förordade ändringar i olika avseenden

fr. o. m. den 1 juli 1950 av grunderna för den statliga låne- och

bidragsverksamheten till förmån för bostadsförsörjningen;

dels medgiva, att räntefoten för lantarbetarbostadslån, vilka må komma

att beviljas under budgetåret 1950/51, bestämmes till 3,25 %\

dels ock för budgetåret 1950/51 anvisa följande anslag, nämligen

å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån

ett förslagsanslag av 675 000 kronor,

till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag

av 27 000 000 kronor,

till Särskilda bostadsrabatter ett reservationsanslag av 400 000 kronor,

1—loos so Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 sand. Nr 135.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 135.

till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag av

6 500 000 kronor, och

till Rabatter vid viss försäljning av övertaliga baracker ett reservationsanslag

av 306 000 kronor, samt

å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd:

till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier ett investeringsanslag av

2 000 000 kronor.

I samband med Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft följande motioner, nämligen

från första kammaren

I: 205 av herrar Bror Nilsson och Niklasson,

1:404 av herr Sundvik,

I: 416 av herr Norling m. fl.,

I: 427 av herr Einar Eriksson m. fl.,

I: 438 av herr And.rén m. fl.,

I: 439 av herr Bergvall m. fl. samt

I: 440 av herrar Hallagård och Niklasson;

från andra kammaren

II: 262 av herr Pettersson i Dahl m. fl.,

II: 419 av herr Lager m. fl.,

II: 514 av herr Edenman m. fl.,

II: 527 av herr Pettersson i Dahl m. fl.,

II: 528 av herr Hjalmarson m. fl.,

II: 529 av herr Lager m. fl.,

II: 530 av herr Ohlin m. fl. samt

II: 531 av herr Hagård.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

Propositionen.

Bostadsförsörjningsläget.

Av bostadsstyrelsens i propositionen återgivna redogörelse för läget på

bostadsmarknaden vid slutet av år 1949 framgår, att det totala underskottet

på lägenheter i stadssamhällena är mycket stort och att antalet familjer, som

kan sägas sakna familjebostad, är betydande. Bostadsstyrelsen anser, att

under det senaste året någon märkbar lättnad i bostadsmarknadsläget icke

inträtt. På ett flertal orter synes tvärtom en försämring ha skett. Med den

för 1950 planerade bostadsproduktionen finner styrelsen det icke uteslutet,

att läget kan förbättras under innevarande år men framhåller å andra sidan,

att man icke kan bortse från risken av att läget ytterligare försämras.

I den mån investeringsvolymen kan utvidgas, anses det angeläget att

varje möjlighet som ges att öka bostadsbyggandet blir tillvaratagen. Inom

bostadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen pågå undersökningar som ära

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

o

avsedda att ge säkrare hållpunkter för en bedömning av förutsättningarna

för en avveckling av bostadsbristen och att kunna bilda underlag för den

fortsatta prövningen av bostadsproduktionens storlek.

Föredragande statsrådet framhåller härefter, att en i oförminskad takt

bedriven flerfamiljshusproduktion inom orternas perifera delar ur flera synpunkter

torde vara olämplig i vad det gäller ett flertal större och medelstora

städer. I nuvarande läge kan dock endast ifrågakomma ny- och ombyggnad

av ett starkt begränsat antal undermåliga, centralt belägna bostadshus, där

saneringen beräknas resultera i ett större antal bostäder. Planläggningen och

genomförandet av saneringsverksamheten anses böra i första hand ankomma

på kommunerna. Det kan dock visa sig ändamålsenligt, att staten i viss utsträckning

medverkar beträffande de utredningar och undersökningar, som

krävas för att upprätta saneringsplaner, och vidare att smärre jämkningar i

villkoren för statliga lån till flerfamiljshus vidtagas i syfte att underlätta

finansieringen av nybyggnad inom centrala stadsområden. Enligt föredragandens

mening bör förevarande spörsmål göras till föremål för närmare utredning.

Lån och bidrag till bostadshus.

Egnahemslån och förbättringslån.

Maximibestämmelserna beträffande bostadens storlek. Bostadsstyrelsens

grunder för medgivande i särskilda fall att egnahemslån med räntefri, stående

del beviljas för nybyggnad av hus med en yta överstigande fastställda maximigränser

innebära främst, att hänsyn tages till familjens storlek. I fråga om

hus i ett plan kan sålunda, då antalet familjemedlemmar överstiger åtta, medgivas

en större yta än normalt. För hus i 1V* och 2 plan är motsvarande antal

12 respektive 10. Även andra omständigheter än familjens storlek beaktas

av bostadsstyrelsen. Antalet undantagsfall, varom här är fråga, har hittills

varit synnerligen litet. Redan antalet familjer med behov av en förhållandevis

stor bostad är begränsat. Härtill kommer att detta behov oftast kunnat

tillgodoses genom att familjen valt en ur utrymmessynpunkt fördelaktig

hustyp, d. v. s. hus i lVs eller 2 plan. Föredraganden har godtagit ifrågavarande

av bostadsstyrelsen tillämpade grunder.

Vad härefter angår ombyggnad av dylika hus innebär bostadsstyrelsens

nuvarande praxis, att undantag från gällande huvudregel beträffande bostadsytans

storlek medgivas i ett betydligt större antal fall. Anledningen härtill,

att vid ombyggnad husets storlek är given och ett val därför uteslutet, har

föredraganden likaledes godtagit. Även om vissa skäl kunde tala för att

maximiytorna för erhållande av subvention vid ombyggnad något höjdes i

syfte att nedbringa antalet undantagsfall, som kräva särskild prövning, anses

dock ytterligare erfarenhet böra avvaktas innan frågan blir föremål för slutlig

prövning.

Fördjupning av egnahemslån. Enligt 9 ''§ egnahemslånekungörelsen må

egnahemslån i regel ej överstiga viss bestämd andel av den godkända produk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 135.

tionskostnaden. Då skäl därtill äro kan en mindre fördjupning ifrågakomma

och då särskilda omständigheter föranleda därtill hela bottenkrediten beviljas

i form av egnahemslån. Bostadsstyrelsen anser, att bestämmelserna

om fördjupning av egnahemslån i särskilda fall innebära, att då bottenlån

ej kan erhållas med 50 % av produktionskostnaden egnahemslånet må fördjupas

eftér en glidande skala, dock att frågan skall bedömas strängare, därest

ansökan avser fördjupning med mera än 10 %. Styrelsen finner emellertid,

att bestämmelserna också kunna tolkas så, att endast två bestämda fördjuphingsfall

avsetts böra komma i fråga, nämligen fördjupning med 10 % eller

50 % av den godkända produktionskostnaden.

Bostadsstyrelsens praxis i denna del har icke föranlett erinran från föredraganden,

som emellertid förutsätter, att styrelsen med uppmärksamhet följer

frågan och vid behov anpassar villkoren för fördjupning av lånet till

ändringar i förutsättningarna för erhållande av bottenlån i öppna marknaden.

Tillämpningen i vissa fall av bestämmelserna om villkor för erhållande av

förbättringslån. Yäd angår frågan i vilka fall förbättringslån för upprustning

av äldre enfamiljs- och tvåfamiljshus bör beviljas, understryker föredraganden

önskvärdheten av att beträffande bostäder av synnerligen låg klass staten i

den mån ägarens ekonomiska resurser äro begränsade medverkar till en tillfällig

förbättring. I de fall huset efter en viss tid, t. ex. efter fem eller tio

år, bör rivas och ersättas med ett nytt hus, anses sådan upprustning icke

böra motarbetas som å ena sidan innebär undanröjande av allvarliga brister

och å andra sidan kan åstadkommas för en med hänsyn till den begränsade

användningstiden rimlig kostnad. Om en fullständig ombyggnad framstår

som angelägen, anses det däremot önskvärt, att en mindre upprustning kommer

till stånd endast om särskilda skäl kunna åberopas, varvid upprustningen så

långt möjligt anses böra planeras och utföras på sådant sätt, att den blir ett

led i en framtida fullständigare ombyggnad.

Föredraganden tillstyrker vidare, att förbättringslån i vissa fall i de fyra

nordligaste länen må kunna beviljas för ersättningsbyggnad av enkel standard.

I fråga om byggnader å renbetesmark gäller för såväl lapparnas bostäder

som bostäderna på arrendeegnahem, att husen ägas av innehavarna men

marken av staten och att inteckningssäkerhet därför ej kan ställas. Kungl.

Maj:t har icke funnit anledning till erinran mot en av bostadsstyrelsen gjord

hemställan om bemyndigande för styrelsen att utan hinder av vad därutinnan

stadgas i egnahemslånekungörelsen få föreskriva, om och i vilken form säkerhet

skall ställas för egnahemslån eller förbättringslån till byggnadsföretag ^på

renbetesmark.

Storleken av sådant räntefritt stående förbättringslån, som må utlämnas

utan säkerhet. Bäntefritt, stående förbättringslån föreslås kunna beviljas intill

ett belopp av 1 200 kronor utan att inteckningssäkerhet eller annan godtagbar

säkerhet ställes.

Området för förbättringslångivningen. Föredraganden tillstyrker slutligen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

5

ett av bostadsstyrelsen framlagt förslag, att förbättringslångivningen i fortsättningen

skall kunna omfatta hela landet utan några inskränkningar. De

skäl som tidigare föranlett, att stödet i huvudsak varit begränsat till landsbygden,

anses ej längre bärande.

Tertiärlån och tilläggslån.

Tertiärlån och tilläggslån i samband med utbyte av galvaniserade rör mot

kopparrör m. m. Höjning av beviljade tertiärlån och tilläggslån i samband

med utbyte av galvaniserade rör mot kopparrör har medgivits endast då underlåtenhet

att verkställa utbyte skulle medföra betydande olägenheter. Enligt

föredragandens mening bör möjlighet till ifrågavarande höjning av lånen

alltjämt hållas öppen. Han har vidare godtagit förslaget att höjning av lån

skall kunna medgivas vid ordnande av varmvatteninstallation i särskilda fall.

Grunderna för ränteef ter gift. Det förhållandet att ränteeftergift icke medgives

därest denna skulle komma att understiga 1 % å hyrorna anses kunna

föranleda en viss tendens till räntehöjning. Föredraganden förordar därför,

att bostadsstyrelsen i den mån anledning därtill uppkommer skall äga att

bevilja ränteeftergift, även om denna skulle understiga 1 % å hyrorna. Eftergift

föreslås dock i så fall icke få beviljas med mindre belopp än 100 kronor

per år.

Förskott ä tertiärlån. Föredraganden förordar, att förskott å tertiärlån ej

längre skall kunna beviljas.

En femte subventions grupp. Även för nästa budgetår förutsättes möjlighet

skola finnas att inrätta en femte subventionsgrupp för t.illäggslån.

Bostadsrabatter.

Trekronorsbidrag.

Då kommunerna förutsättas få en relativt stor frihet vid utgivandet av

dessa bidrag, finner föredraganden det rimligt, att kommunerna i fortsättningen

svara för viss del av kostnaderna för de särskilda bostadsrabatterna.

Han tillstyrker fördenskull bostadsstyrelsens förslag, att kommunerna fr. o. in.

nästa budgetår skola bestrida hälften av kostnaderna för ifrågavarande bidragsgivning.

För att säkerställa den avsedda standardhöjande effekten beträffande hushåll

med ett eller flera minderåriga barn föreslås som villkor för erhållande

av trekronorsbidrag, att lägenheten är av viss storlek. I särskilda fall avses

emellertid kommun skola kunna bevilja bidrag, även om standardkraven icke

bli tillgodosedda.

Ifrågavarande bidragsgivning förutsättes i avvaktan bl. a. på eu allmän

omprövning av bostadsrabatterna alltfort skola ha försökskaraktär. I den mån

avgörande lättnader i bostadsmarknadsläget inträda anses ett förnyat övervägande

av trekronorsbidragets ställning i bostadsrabattsystemet bli påkallat.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 135.

Statsbidrag till anordnande av pensionärslägenheter i flerfamiljshus.

Även om erfarenheterna av pensionärshemsverksamheten äro goda, anser

föredraganden möjlighet böra öppnas för att på sätt som socialvårdskommittén

föreslagit och som redan i begränsad omfattning prövats tillika bereda pensionärer

billiga och ändamålsenliga lägenheter i hyreshus. På grund härav för

ordas statsbidrag till en försöksverksamhet för ifrågavarande ändamål.

Bidragsgivningen föreslås begränsad till flerfamiljshus, som förvaltas av

kommun eller allmännyttigt bostadsföretag, vilket överensstämmer med de

regler, som gälla för erhållande av trekronorsbidrag, dock att jämväl borde föreskrivas

att företaget finansierats med hjälp av statligt tertiärlån. I anslutning

till bestämmelserna för trekronorbidraget anses därjämte som villkor böra

uppställas, att huset färdigställts tidigast den 1 juli 1946.

Av praktiska skäl föreslås att bidraget bestämmes att utgå i form av avdrag

& räntor och amorteringar å beviljat tertiärlån.

Om trekronorsbidraget gäller f. n. att det kan kombineras med familjebo

stadsbidrag. Någon kombination av trekronorsbidrag och nu ifrågavarande

bidrag anses icke böra kunna komma i fråga.

T fråga om statsbidragets storlek bär föredraganden godtagit ett av bostadsstyrelsen

framlagt förslag till statsbidragsskala, enligt vilket subventionen i

huvudsak skall motsvara det statliga stödet till pensionärshem.

Villkor för bidrag anses böra vara, att hyrorna för ifrågavarande lägenheter

ej sättas högre än de som gälla i pensionärshem.

Beträffande ifrågavarande bidragsgivning i övrigt föreslås i tillämpliga

delar skola gälla bestämmelserna i kungörelsen om statsbidrag till anordnande

av pensionärshem, dock att beslutanderätten i hithörande frågor ansetts böra.

ankomma på bostadsstvrelsen.

Särskilda frågor.

Grunder för tomtprissättning m. m.

Föredraganden förordar, att bostadsstyrelsen i samråd med kommunerna

i den utsträckning som kan befinnas lämplig utreder vilka tomtkostnader,

som vid en friare prövning av markprisfrågan än hittills böra godtagas för

olika orter och områden. I den män förutsättningar härför uppkomma anses

hinder ej heller böra möta att under nästa budgetår för belåning godtaga nybyggnad

inom centralt område med tomtkostnader, som med hänsyn till resultatet

av ifrågavarande utredningar kunna befinnas skäliga.

Ränt ef rit t stående lån till kollektiva t vätt er ier.

Bestämmelsen, att lån till kollektiva tvätterier må lämnas helt eller delvis

som räntefritt och stående, är avsedd att tillämpas endast i undantagsfall. Den

har tillkommit i syfte att möjliggöra att mindre tvätterier bli ur driftekono*

misk synpunkt jämställda med större anläggningar. Bostadsstyrelsen har ej

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

7

ansett sig kunna framlägga förslag till närmare riktlinjer för tillämpningen av

sagda bestämmelse förrän större erfarenhet vunnits av verksamheten. Tills

vidare borde därför försöksvis lämpliga vägar prövas. Föredraganden delar

styrelsens uppfattning, att särskilt stöd skall kunna lämnas till mindre tvätterier,

även om dessa ur rent driftekonomiska synpunkter äro underlägsna

större anläggningar, och det icke är helt uteslutet, att framdeles en rationellare

lösning av tvättfrågan vore möjlig.

Medelsbehovet för låne- och bidragsverksamheten under budgetaret

1950/51 in. in.

Föredraganden har erinrat om att till grund för de i årets statsverkspropositian

redovisade preliminära beräkningarna av behovet av medel för nästa

budgetår å bostadsanslagen ligger antagandet, att bostadsbyggandet kommer

att begränsas på sådant sätt att tillskottet av lägenheter under såväl år 1950

som år 1951 kommer att uppgå till högst 45 000 å 50 000 lägenheter. Inga omständigheter

anses ha tillkommit, som motivera en allmän omprövning av de

i statsverkspropositionen preliminärt upptagna beloppen.

Enär anslaget till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å tertiärlån

för vissa bostadsbyggnadsföretag numera tages i anspråk jämväl för utgifter,

som sammanhänga med egnahemslångivningen, föreslås anslagsrubriken ändrad

till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån.

Anslaget till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer, som

för innevarande budgetår anvisats med 21 000 000 kronor, har upptagits med

det preliminärt beräknade beloppet, 27 000 000 kronor.

För Särskilda bostadsrabatter ha å riksstaten för budgetåret 1949/50 upp,

förts 1 500 000 kronor. Med hänsyn främst till de föreslagna ändrade grunderna

för beviljande av trekronorsbidrag har anslaget nedräknats till 400 000

kronor. Het förutsättes därvid att från detta anslag bestridas kostnaderna för

statsbidrag till anordnande av pensionärslägenheter i flerfamiljshus.

Icke heller under nästa budgetår anses behov föreligga av anslag till Bidrag

till främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

Anslaget till Bidrag till inrättande av pensionärshem har uppräknats med

500 000 kronor till G 500 000 kronor.

A kapitalbudgeten har till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier upptagits

ett oförändrat belopp av 2 000 000 kronor.

Räntefoten för lantarbetarbostadslån, som beviljas under nästa budgetår,

har föreslagits skola fastställas till oförändrat 3,2 5 %.

1946 års riksdag medgav, att av statliga myndigheter under krigsåren anskaffade

baracker finge, i den mån de icke längre erfordrades för .statligt ändamål,

till med 50 % rabatterade priser försäljas med förtursrätt till kommuner

och vissa sammanslutningar för att av dessa användas till samlingslokaler o. d.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 135.

I1 ör att täcka de medgivna rabatter, för vilka medel icke beräknats i samband

med tidigare anslag för ändamålet, erfordras att 306 000 kronor anvisas. Inom

försvarsväsendet finnes fortfarande ett antal baracker, som med hänsyn till

kostnaderna för lagring och underhåll beräknas böra avyttras i den mån de

frigöras från tidigare användning. Om riksdagen icke gör erinran häremot

föreslås hittills tillämpad rabattering få äga rum även vid den fortsatta försäljning

av baracker, som sålunda kan komma till stånd. Frågan om bestridande av

kostnaderna för därvid medgivna rabatter torde i sinom tid komma att underställas

riksdagen.

Motionerna.

I de likalydande motionerna 1:205 (av herrar Bror Nilsson och Niklasson)

och 11:262 (av herr Pettersson i Dahl m. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte

besluta dels att byggnadstillståndsgivningen för enfamiljs- och tvåfamiljshus

slopas, dels att byggnadsregleringen avskaffas i landskommunerna, dels att

tillämpningsområdet för förbättringslån utvidgas i enlighet med vad i motionerna

angivits, dels ock att förbättringslån må lämnas utan säkerhet, om det

icke överstiger 1 500 kronor.

I motionen 1:404 (av herr Sundvik) har föreslagits, att beträffande det s. k.

trekronorsbidraget staten måtte bidraga med 2 kronor per kvadratmeter lägenhetsyta

och kommunerna med 1 krona, medan i motionen 1:416 (av herr Norling

m. fl.) hemställts att kostnaderna för trekronorsbidragen helt bestridas

av statsmedel.

I de likalydande motionerna 1:427 (av herr Einar Eriksson m. fl.) och

11:514 (av herr Edenman m. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte dels avslå

Kungl. Maj:ts förslag angående kommunernas ekonomiska medansvarighet vid

finansieringen av trekronorsbidraget, dels ock för budgetåret 1950/51 anvisa

till Särskilda bostadsrabatter ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

I de likalydande motionerna 1: 438 (av herr Andrén m. fl.) och 11:528 (av

herr Hjalmarson m. fl.) har yrkats, att riksdagen måtte dels avslå Kungl.

Maj:ts hemställan om rätt att inrätta en femte subventionsgrupp, dels nedsätta

anslaget till Särskilda bostadsrabatter med det för trekronorsbidraget

avsedda beloppet, o00 000 kronor, dels ock i övrigt beakta vad i motionerna

anförts.

I de likalydande motionerna 1:439 (av herr Bergvall m. fl.) och 11:530

(av hen- Ohlin m. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att den

övre gränsen för statliga tertiärlån till bostadshus uppförda av kommunala

eller allmännyttiga företag jämte kooperativa företag skall fastställas till 90 %

av anskaffningskostnaden, dels att utvidga gränserna för trekronorsbidraget

till att omfatta även andra fastigheter än kommunala och allmännyttiga eller

av industrier för anställda uppförda, dels ock att höja anslaget till Särskilda

bostadsrabatter från 400 000 kronor till 600 000 kronor.

I de likalydande motionerna 1:440 (av herrar Hallagård och Niklasson) och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

y

II: 527 (av lierr Pettersson i Dahl m. fl.) har förordats, att riksdagen måtte

dels besluta att bestämmelserna om familjebostadsbidragen jämkas i enlighet

med vad i motionerna angivits, dels besluta att trekronorsbidragen avskaffas,

dels ock beakta övriga i motionerna angivna synpunkter.

I motionen II: 419 (av herr Lager m. fl.) föreslås, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställer om snabba åtgärder för ökad bostadsbyggnation,

för produktion av byggnadsmaterial i tillräcklig omfattning och till billigare

priser och för en utvidgning av subventionsverksamheten.

I motionen II: 529 (av herr Lager m. fl.) föreslås dels att riksdagen måtte

besluta vidtaga sådana ändringar av bestämmelserna om familjebostads- och

bränslebidrag,

a) att bidragsgivningen utsträckes till att avse även barnfamiljer, som bebo

lägenheter färdigställda från och med den 1 januari 1940 och fram till den tidpunkt,

som nu gällande bestämmelser avse för utbetalande av sådana bidrag,

b) att den inkomstgräns, som reglerar rätten till familjebostadsbidrag, uppmjukas

så, att vid gränsfall familjebostadsbidraget och bränslebidraget minskas

med det belopp, med vilket den beskattningsbara inkomsten överskjuter den

fastställda inkomstgränsen,

c) att bidragsgivningen utsträckes till att avse även ensamstående mödrar

med ett minderårigt barn, samt att sådana bestämmelser införas med avseende

på bidragens storlek och behörighet att få bidrag, att familjebostadsbidragen

till ensamstående mödrar med ett eller flera barn ligga två trappsteg över det

normala bidraget (d. v. s. att ensamstående moder med ett barn erhåller samma

bidrag som trebarnsfamilj eller 390 kronor, moder med två barn 520 kronor

o. s. v.) och att den övre inkomstgränsen förlägges ett trappsteg över det normala

fallet (d. v. s. för ensamstående moder med ett barn en beskattningsbar

årsinkomst av högst 4 000 kronor, för moder med två barn 5 000 kronor o. s. v.),

dels ock att utskottet med anledning av dessa förslag beräknar och föreslår

anslagen för ifrågavarande ändamål i proportion till don ökning av utgifterna,

som förslagen medföra.

I motionen 11:531 (av herr Hagård) har hemställts, att försöksverksamheten

med särskilda bidrag till pensionärer, som bo utom pensionärshem,

måtte avse jämväl andra fastigheter än sådana av kommunala eller allmännyttiga

företag ägda hus, vilka färdigställts efter den 1 juli 1946.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet

hänvisa till motionerna 1:404, 1:416, 1:427, T: 438, 11:262, 11:419,

IT: 527, II: 529, IT: 530 och II: 531.

Utskottet.

Allmänna principer för den statliga bostadspolitiken. I propositionen anföras

vissa .av bostadsstyrelsen lämnade uppgifter, vilka utvisa att antalet

familjer, som kan sägas sakna familjebostad, är betydande. Föredraganden

konstaterar, att förhoppningarna om en snar förbättring av läget på bostads
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 135.

marknaden ha gäckats. Tillskottet av lägenheter i hela landet hade sjunkit

från ca 58 000 år 1947 till ca 44 000 år 1949. Denna minskning av bostadsproduktionen,

som hade betingats av tillfälliga störningar i samhällsekonomien,

hade bidragit till att bostadsbristen icke kunnat avvecklas på sätt tidigare

hade ansetts önskvärt. Föredraganden framhåller, att det är angeläget att i den

mån investeringsvolymen kan utvidgas varje möjlighet som ges att öka bostadsbyggandet

blir tillvaratagen. Inom bostadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen

påginge undersökningar, som vore avsedda att ge säkrare hållpunkter

för en bedömning av förutsättningarna för en avveckling av bostadsbristen och

att kunna bilda underlag för den fortsatta prövningen av bostadsproduktionens

storlek.

I motionerna I: 438 och II: 528 har gjorts gällande, att man riskerar att

bostadsprogrammets realiserande fördröj es och att utvecklingen hålles tillbaka,

om det enskilda initiativet på ifrågavarande område skjutes åt sidan.

Liknande synpunkter anföras i motionerna I: 439 och 11:530. I dessa fram

hålles sålunda, att den utpräglade bostadsbristen gör det nödvändigt, att den

för bostäder tillgängliga investeringsvolymen användes på effektivaste sätt.

Enligt motionärernas uppfattning tillgodoses detta krav på det även för all

mänheten mest tillfredsställande sättet, om byggande och förvaltning av

bostadshus ske under konkurrens på lika villkor mellan skilda företag och

företagsformer. I vad det gäller kommunala bostadsföretag hävdas, att möjligheterna

för dessa att erhålla statslån intill 100 % av kostnaden hade medfört

cm tendens till bortseende från kraven på ekonomisk eftertanke och effektivitet

i kommunernas bostadsproduktion och bostadsförvaltning. I anslutning

härtill yrkas i motionerna, att den övre gränsen för tertiärlån till kommunala,

allmännyttiga och kooperativa företag sättes vid 90 % av avkastningsvärdet.

I motionen II: 419 föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer

om snabba åtgärder för ökad bostadsbyggnation och’för produktion av

byggnadsmaterial i tillräcklig omfattning och till billigare priser.

Frågan om de allmänna grunderna för statens och kommunernas stöd åt

bostadsförsörjningen var i anledning av motioner i ämnet föremål för överväganden

av förra årets riksdag. Riksdagen framhöll därvid (statsutskottets

utlåtande nr 171), att den icke funnit skäl föreligga att taga det statliga stödet

till flerfamiljshus under allmän omprövning. Riksdagen förutsatte emellertid,

att bostadsstyrelsen med uppmärksamhet följde utvecklingen och framlade de

förslag till jämkningar i lånebestämmelsema som denna kunde giva anledning

till. De förra året åberopade skälen mot en allmän omprövning av det statliga

stödet till flerfamiljshus anser utskottet alltfort äga giltighet.

I anledning av vad sålunda anförts, avstyrker utskottet förslaget i motionerna

I: 439 och II: 530 beträffande övre gränsen för tertiärlån.

Frågan om åtgärder för att avveckla bostadsbristen har på grund av bostadsmarknadsutvecklingen

under senare tid fått ökad betydelse. LTtskottet ansluter

sig till föredragandens uppfattning, att varje möjlighet som ges att öka

bostadsbyggandet bör tillvaratagas. I motionerna I: 438 och II: 528 liar fram1

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185.

11

förts den tanken, att den bristande balansen mellan tillgäng och efterfrågan

på bostäder har sammanhängt med en reell hyressänkning, vilken uppkommit

därigenom att löneinkomsterna stigit avsevärt mer än bostadskostnaderna.

Utskottet har icke kunnat finna, att motionärerna givit belägg för att sagda

hyressänkning på ett avgörande sätt stimulerat efterfrågan, räknad i lägenheter.

Inkomststegringens betydelse för en höjning av främst barnfamiljernas

bostadsstandard torde däremot icke kunna ifragasättas. Utskottet förutsätter,

att de inom bostadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen pågående undersökningarna,

vilka äro avsedda att ge säkrare hållpunkter för en bedömning av

förutsättningarna för en avveckling av bostadsbristen, skola komma att belysa

bl. a. i vad mån inkomststegringarna stimulerat lägenhetsefterfrågan. Innan

dessa undersökningar slutförts synas jämkningar i grunderna för bostadspolitiken

icke böra företagas.

Vad beträffar motionen II: 419 i vad den avser åtgärder för ökad bostadsbyggnation

och för produktion av byggnadsmaterial, är utskottet icke berett

tillstyrka särskild åtgärd från riksdagens sida.

I samtliga här nämnda motioner ävensom i motionerna I: 205 och II: 262 ha

berörts vissa med regleringen av byggnadsverksamheten sammanhängande

spörsmål. Enär grunderna för ifrågavarande reglering behandlats av tredje

lagutskottet i anledning av proposition om förlängning av lagen om tillståndstvång

för byggnadsarbete m. in. får statsutskottet hänvisa till tredje lagutskottets

utlåtande nr 21.

Föredraganden har framhållit, att planläggningen och genomförandet av

saneringsverksamheten i första hand böra ankomma på kommunerna, men att

det kan visa sig ändamålsenligt, att staten i viss utsträckning medverkar beträffande

de utredningar och undersökningar, som krävas för att upprätta

saneringplaner, och vidare att smärre jämkningar i villkoren för statliga lån

till flerfamiljshus vidtagas i syfte att underlätta finansieringen av nybyggnad

inom centrala stadsområden. Förevarande spörsmål borde göras till föremål

för närmare utredning.

I motionerna 1:438 och 11:528 förordas, att den i propositionen förutskickade

utredningen får avse jämväl frågan om utsträckt lösningsrätt för

tomtägare, då delar av s. k. saneringsenhet befinna sig i olika ägaies händei.

1 motionerna I: 440 och II: 527 åter föreslås, att statsmakterna bestämt deklarera,

att saneringsverksamheten är eu rent kommunal uppgift.

I likhet med föredraganden anser utskottet, att frågan om en mera omfattande

nybyggnadsverksamhet inom orternas centrala delar är värd särskild

uppmärksamhet, även om för den närmaste tiden saneringsverksamheten icke

kan givas större omfattning.

Den i motionerna I: 438 och II: 528 berörda frågan torde böra beaktas i samband

med den av föredraganden förutskickade utredningen. Vad angår yrkandet

i motionerna I: 440 och IT: 527 förutsätter utskottet, att nämnda utredning

begränsas på det av föredraganden angivna sättet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 135.

Egnahemslån och förbättringslån. Yad föredraganden anfört beträffande

undantag från de särskilda villkor för erhållande av den del av egnahemslånet,

som har subventionskaraktär, den s. k. räntefria stående delen, föranleder

icke annan erinran från utskottets sida än att beträffande nybyggnad

avvikelser från de fastställda grunderna endast böra ifrågakomma i rena

undantagsfall. I likhet med föredraganden förutsätter utskottet, att frågan

om villkoren för subvention till ombyggnadsföretag kommer att omprövas

sedan ytterligare erfarenhet vunnits.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande grunderna för fördjupning av egnahemslån

kan utskottet godtaga.

I propositionen föreslås vidare vissa jämkningar beträffande de fall i vilka

lörbättringslån kan medgivas för upprustning av äldre enfamiljs- och tvåfamiljshus.

I motionerna I: 205 och II: 262, vilka väckts före avgivandet avpropositionen,

har förordats viss utvidgning av förbättringslångivningen, i

huvudsak sammanfallande med Kungl. Maj ds förslag.

Utskottet delar föredragandens uppfattning, att huvudregeln för det statliga

stödet — att detta bör så inriktas, att en väsentlig och varaktig förbättring

av bostadsförhållandena befordras — ej torde kunna ifrågasättas. Målet

för ifrågavarande verksamhet torde alltfort böra vara att främja en successiv

siandardförbättring på landsbygden upp till nivå med vad som ansetts böra

gälla för stadssamhällena. Möjligheterna att med hjälp av egnahemslån

åstadkomma genomgripande ombyggnad eller nybyggnad av bostäder på

landsbygden böra därför så långt möjligt tillvaratagas. I anslutning till vad

föredraganden härutinnan anfört, anser utskottet det önskvärt att beträffande

bostäder av synnerligen låg klass staten i den mån ägarens ekonomiska

resurser äro begränsade medverkar till sådan upprustning, som innebär

undanröjande av allvarliga brister och kan åstadkommas för en med hänsyn

till den begränsade användningstiden rimlig kostnad.

Mot Kungl. Maj ds förslag att i vissa fall förbättringslån bör kunna beviljas

för ersättningsbyggnad av enkel standard, har utskottet ingen särskild

erinran. I likhet med föredraganden förutsätter utskottet, att ifrågavarande

bidragsverksamhet bedrives med den allra största försiktighet. Jämväl förslagen

beträffande egnahemslån och förbättringslån till bostäder åt lappar

på renbetesmark samt till vissa arrendeegnahem kan utskottet godtaga.

^ idare tillstyrker utskottet förslaget, att räntefritt, stående förbättringslån

skall kunna beviljas intill ett belopp av 1 200 kronor utan att inteckningssäkerhet

eller annan godtagbar säkerhet ställes, och avstyrker sålunda förslaget

i motionerna I: 205 och II: 262, att dylik befrielse skall kunna medges

intill ett belopp av 1 500 kronor.

Förslaget att förbättringslångivningen i fortsättningen skall kunna omfatta

hela landet utan några inskränkningar kan utskottet tillstyrka.

Tertiärlan och tilläggslan. I anledning av Kungl. Maj ds förevarande förslag

har i motionerna I: 438 och II: 528 yrkats avslag, i vad det gäller bemyndi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135. 13

gande för Kungl. Maj:t att, om byggnadskostnadsutvecklingen giver anledning

därtill, inrätta en femte subventionsgrupp för tilläggslån.

För såväl innevarande som föregående budgetår har Kungl. Maj it erhållit

bemyndigande att inrätta en femte subventionsgrupp. Utskottet, som delar

föredragandens mening, att en jämförelsevis obetydlig ökning av byggnadskostnaderna

icke bör föranleda införande av en femte grupp, tillstyrker förslaget.

Mot Kungl. Maj:ts övriga förslag i vad det gäller villkoren för tertiärlån

och tilläggslån har utskottet ingen erinran.

Bostadsrabatter. Yad angår grunderna för den särskilda bostadsrabatten,

det s. k. trekronorsbidraget, har Kungl. Maj:t föreslagit den betydelsefulla

ändringen, att staten, som hittills bestridit hela kostnaden för bidragsgivningen,

fr. o. m. nästa budgetår skall svara för endast hälften av kostnaden,

medan vederbörande kommuner skola täcka återstoden. I motionerna I: 438

och 11:528 samt 1:440 och 11:527 yrkas, att ifrågavarande bidragsgivning

skall slopas. I motionerna I: 427 och II: 514 samt I: 416, II: 419 och II: 529

förordas, att bidragsgivningen skall fortgå på i stort sett oförändrade grunder,

medan i motionen I: 404 föreslås den jämkningen i Kungl. Maj:ts förslag,

att staten skall svara för två tredjedelar av kostnaderna. Slutligen yrkas

i motionerna I: 439 och II: 530, att bidragsgivningen utsträckes till att avse

alla fastigheter färdigställda efter den 1 januari 1949.

Ifrågavarande bidragsgivning infördes den 1 juli 1947. Den har hittills

haft försökskaraktär. Bostadsstyrelsens undersökning rörande kommunernas

handhavande av verksamheten synes ge stöd för uppfattningen, att bidragsbestämmelserna

icke till alla delar äro tillfredsställande utformade. Särskilt

synes tveksamt, huruvida — såsom avsikten har varit — bidrag ha beviljats

•endast hushåll med begränsade ekonomiska resurser.

Utskottet får erinra om att bidraget har förutsatts utgå i första hand till

familjer som på grund av sjukdom eller annan särskild anledning haft ovanligt

små inkomster. För kombination av trekronorsbidrag och familj ebostadsbidrag

har dock denna regel icke uppställts.

Utskottet vill understryka, att det icke kan anses tillfredsställande, att

staten beviljar kommunerna bidrag, vilka äro avsedda att nedbringa bostadskostnaderna

för vissa ekonomiskt svaga hushållsgrupper, på sådana grunder,

att kommunerna äga att själva fördela medlen utan särskild kontroll från

staten. Redan gällande bidragsbestämmelser torde emellertid innebära, att

kommunernas möjligheter att bevilja bidrag äro starkt begränsade och att

närmast bostadsstyrelsen kan utöva viss kontroll över kommunernas bidragsgivning.

I detta sammanhang må vidare erinras om att bidraget tillkommit

i syfte bl. a. att stimulera kommunerna att organisera kommunala och allmännyttiga

bostadsföretag. Om kommunerna, såsom föreslagits i propositionen,

skola bestrida hälften av kostnaderna för bidragsgivningen, kan det befaras,

att åtskilliga kommuner komma att visa sig mindre intresserade för uppgif
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 135.

ten att uppföra bostadshus, varigenom möjligheterna att hjälpa mindre bemedlade

familjer till en godtagbar bostad skulle bli beskurna.

Bl. a. med hänsyn härtill anser utskottet, att frågan om grunderna för

trekronorsbidraget bör bli föremål för ytterligare utredning. Särskilt synes

böra undersökas, huruvida icke sådana fasta regler för beviljande av bidraget

kunna fastställas, att syftet med Kungl. Maj:ts förslag därmed blir tillgodosett.

Uppmärksamhet synes jämväl böra ägnas de särskilda frågor, som

sammanhänga med bostadsbristen och närmast gälla de familjer som f. n.

sakna bostad i vanlig mening och på grund av begränsade inkomster icke

med hjälp av nuvarande bostadsbidrag kunna förhyra lägenhet i nybyggt hus.

På grund av de förhållandevis höga hyrorna i nyuppförda hus och trekronorsbidragets

begränsade storlek kan sålunda ifrågasättas, om bidraget är lämpligt

utformat med hänsyn till sitt ändamål. Utredningen bör sålunda jämväl

avse frågan, huruvida icke bidraget bör ersättas med stöd i helt nya former.

Intill dess ifrågavarande utredning slutförts, böra grunderna för trekronorsbidraget

förbli oförändrade. Utskottet kan sålunda icke godtaga

Kungl. Maj:ts förevarande förslag beträffande finansiering av bidraget och

avstyrker jämväl de i förutberörda motioner framförda yrkandena om dels

slopande av bidragsgivningen, dels utvidgning av bidragets omfattning.

I propositionen förordas, att statsbidrag skall kunna utgå till kommunala

och allmännyttiga bostadsföretag för beredande av bostäder åt åldringar. I

motionen II: 531 föreslås, att berörda bidrag skall kunna utgå till folkpensionärer

oavsett i vilka fastigheter de bo. I motionerna I: 440 och II: 527 har

förordats eu undersökning beträffande utvidgning i vissa fall av bidraget till

att avse även tvåfamiljshus.

hjdtet med Kungl. Maj:ts förevarande förslag är att vid sidan av pensionärshemmen

få fram en bostadstyp för pensionärer, som innebär att de gamla

kunna bo kvar i en miljö, sammansatt av människor i alla åldrar. Utskottet

anser det önskvärt, att en bidragsverksamhet i angivna syfte kommer till stånd.

Mot de föreslagna villkoren för bidraget har utskottet ingen erinran, varför

utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet kan sålunda icke

biträda yrkandet i motionen II: 531. lie praktiska konsekvenserna av en

bidragsgivning av den omfattning motionären föreslagit torde icke kunna

överblickas. Den av Kungl. Maj :t föreslagna formen för bidrag, nämligen avdrag

på ränta och amortering å statligt lån, kan icke tillämpas beträffande hus,

som finansierats utan hjälp av statligt lån. Tillförlitliga beräkningar rörande

kostnaderna för en på angivet sätt vidgad verksamhet torde ej heller nu kunna

verkställas. Innan erfarenhet vunnits rörande ifrågavarande bidragsgivning,

som förutsatts få försökskaraktär, torde det vara nödvändigt att på sätt föreslagits

i propositionen till en början starkt begränsa vefksamheten. Yad angår

förslaget i motionerna I: 440 och II: 527 om sådant bidrag jämväl till pensionärer

i tvåfamiljshus anser utskottet önskvärt, att det sedermera överväges,

huruvida bidraget skall kunna utgå i sådana fall.

I motionerna I: 440 och II: 527 ifrågasättes om icke familjebostadsbidrag

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

15

bör kunna utgå till familjer i enfamiljshus, som förbättrats med hjälp av förbättringslån.

I motionerna II: 419 och II: 529 förordas, att familjebostadsbidrag

skall kunna utgå till familjer i hus färdigställda tidigast den 1 januari 194U.

I dessa motioner förordas vidare, att inkomststrecken skola uppmjukas och

att familjebostadsbidrag skola utgå med förhöjda belopp och jämväl kunna

beviljas ensamstående mödrar med ett minderårigt barn. I motionerna I: 438

och II: 528 förordas en utredning rörande det framtida anslagsbehovet.

Frågan om utvidgning av bidragsgivningen till förmån för barnfamiljerna

bär varit föremål för behandling vid föregående års riksdag. Det har förutsatts,

att frågan om familjebostadsbidrag till familjer i hus färdigställda före den

1 januari 1948 skall slutligt prövas så snart det statsfinansiella läget medger

ifrågavarande utvidgning. Kungl. Maj:t har uppdragit åt bostadsstyrelsen

att verkställa utredning rörande medelsbehovet vid en sådan utsträckning av

bidragsgivningen. I motionen II: 529 framhålles det såsom anmärkningsvärt,

att resultatet av denna utredning ej redovisats. Enligt vad utskottet inhämtat,

har bostadsstyrelsen, till följd av att vissa för utredningens utförande erforderliga

uppgifter ännu ej kunnat erhållas från den allmänna bostadsräkningen,

icke hunnit slutföra sitt uppdrag. Utskottet, som anser att förevarande utsträckning

av bidragsgivningen bör åvägabringas så snart möjligheter därtill öppnas,

förutsätter att nämnda utredning skall kunna slutföras inom en nära framtid.

I nuvarande läge kan utskottet icke tillstyrka förutnämnda yrkanden i motionerna

II: 419 och II: 529. Beträffande förslaget om jämkningar i fråga om inkomstgränserna

får utskottet erinra om att inkomstprövning skall ske endast

vart femte år på grundval av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomsten i genomsnitt för do senaste fem åren.

Vad angår den i motionerna I: 440 och II: 527 väckta frågan, anser utskottet,

att en dylik utvidgning av bidragsgivningen skulle äventyra strävandena att

höja bostadsstandarden särskilt på landsbygden. Motionärernas uppfattning,

att barnfamiljerna på landsbygden ha mindre möjligheter att erhålla familjebostadsbidrag,

synes närmast grundat på det förhållandet att bidrag icke kan

utgå till familjer i hus, färdigställda före den 1 januari 1948. Utskottet kan

med hänsyn till vad nyss anförts icke tillstyrka den ifrågasatta utvidgningen

av bidragsgivningen.

I anledning av förslaget i motionerna I: 438 och II: 528 om en utredning

rörande det framtida anslagsbehovet förutsätter utskottet, att frågan blir föremål

för överväganden i anslutning till den slutliga prövningen av spörsmålet

beträffande omfattningen av ifrågavarande bidragsgivning.

Särskilda frågor. Vad föredraganden anfört beträffande grunderna för tomtprissättningen

och villkoren för erhållande av räntefritt, stående lån till kollektiva

tvätterier föranleder icke erinran från utskottet.

Medelsbehovet under budgetåret 1950/51. Utskottet får erinra, att Kungl.

Maj:t i anslutning till de preliminära beräkningarna av medelsbehovet i årets

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 135.

statsverksproposition uppskattade tillskottet av lägenheter under såväl år

1950 som år 1951 till 45 000 ä 50 000. Föredraganden framhåller nu, att, även

om det icke är uteslutet att bostadstillskottet under nästa år kan komma att

bli något större än sålunda antagits, anledning synes saknas att frångå berörda

produktionsantagande.

Utskottet, som anser att möjlighet ännu icke föreligger att närmare bedöma

förutsättningarna för bostadsbyggandet under år 1951, kan godtaga ifrågavarande

produktionsantagande.

Yad angår Kungl. Maj:ts beräkning rörande de särskilda anslagen till

bostadsförsörjningen har i vad det gäller anslaget till Hyresrabatter för

mindre bemedlade, barnrika familjer i motionen II: 529 hemställts, att utskottet

med anledning av i motionen förordade utvidgningar av familjebostadsbidragsgivningen

beräknar och föreslår anslaget för ifrågavarande ändamål

i proportion till den ökning av utgifterna som förslagen medföra.

Då utskottet, som framgår av det föregående, icke ansett sig böra tillstyrka

ändring i gällande grunder för familj Bostadsbidrag, förordar utskottet, att

anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 27 000 000 kronor.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att till Särskilda bostadsrabatter skall anvisas

400 000 kronor. I motionerna I: 427 och II: 514 yrkas, att anslaget höjes till

1 200 000 kronor, och i motionerna 1:439 och 11:530 att det höjes till 600 000

kronor, medan i motionerna I: 438 och II: 528 förordas, att anslaget nedsättes

till 100 000 kronor. Yrkandet i motionen II: 529 innebär, att ifrågavarande

anslag skulle höjas till 1 400 000 kronor.

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär, dels att grunderna

för det s. k. trekronorsbidraget skola förbli oförändrade under nästa budgetår,

dels att Kungl. Maj:ts förslag beträffande statsbidrag till vissa pensionärsbostäder

tillstyrkes. Utskottet beräknar fördenskull anslaget till (1 400 000 +

100 000) 1 500 000 kronor.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att till Rabatter vid viss försäljning av övertaliga

baracker anvisas ett belopp av 306 000 kronor. Utskottet tillstyrker förslaget.

Föredraganden har förordat, att hittills tillämpad rabattering får äga

rum även vid den fortsatta försäljningen av baracker och att frågan om bestridande

av kostnaderna för därvid medgivna rabatter i sinom tid får underställas

riksdagen. Vad föredraganden sålunda anfört kan utskottet godtaga.

Mot Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning under övriga, här ej särskilt

nämnda anslag samt i fråga om räntefoten för lantarbetarbostadslån har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. avslå i motionerna I: 439 och II: 530 framlagt förslag om

sänkning av övre gränsen för statliga tertiärlån till kommunala,

allmännyttiga och kooperativa företag;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

17

II. beträffande åtgärder för avhjälpande av bostadsbristen,

besluta, att i motionerna 1:438 och 11: 528 framställda förslag

i denna del icke skola till någon riksdagens åtgärd föranleda;

III. avslå i motionen II: 419 framställda förslag om åtgärder

för ökad bostadsbyggnation och för produktion av byggnadsmaterial;
IV.

beträffande byggnadsregleringen, i anledning av motionerna

I: 205 och II: 262, I: 438 och II: 528, I: 440 och II: 527, god

känna vad utskottet anfört;

V. beträffande saneringsverksamheten, besluta, att i motionerna

I: 438 och II: 528 samt I: 440 och II: 527 i denna del framställda

förslag icke skola till någon riksdagens åtgärd föranleda;

VI. beträffande egnahemslån och förbättringslån, i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna 1:205 och 11:262, i

vad de avse dessa spörsmål, godkänna vad utskottet anfört;

VII. beträffande antalet subventionsgrupper vid tilläggslångivningen,

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 438 och II: 528, i vad de beröra detta ämne, godkänna

vad i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3

mars 1950 anförts;

VIII. beträffande trekronorsbidraget,

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna

I: 438 och II: 528 samt I: 440 och II: 527, såvitt motionerna

avse denna fråga, besluta, att denna bidragsform skall tills

vidare bibehållas;

b) i fråga om grunderna för bidragets bestridande, med avslag

å Kungl. Maj:ts förslag och motionen I: 404 samt med bifall till

motionerna I: 416, I: 427 och II: 514, II: 419 och II: 529, i vad

motionerna avse denna fråga, besluta, att kostnaderna för sådant

bidrag skola helt bestridas av statsmedel samt i övrigt godkänna

vad utskottet anfört;

c) i fråga om utvidgad tillämpning av bidraget avslå i motionerna

I: 439 och II: 530 framlagt förslag i denna del;

IX. beträffande anordnande av pensionärslägenheter i flerfamiljshus,

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och i anledning

av motionerna I: 440 och II: 527 i denna del samt med avslag å

motionen II: 531, godkänna vad utskottet anfört;

X. beträffande bidragsgivningen för mindre bemedlade, barnlika

familjer, avslå i motionerna II: 419 och II: 529 samt I: 440

och II: 527 framställda förslag, såvitt nu är i fråga;

2—100350 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 sand. Nr 135.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 135.

XI. besluta, att motionerna 1: 438 och II: 528, såvitt angår förslag

om utredning rörande det framtida anslagsbehovet beträffande

hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer, icke

skola till någon riksdagens åtgärd föranleda;

XII. beträffande grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten

till förmån för bostadsförsörjningen, i vad de ej

behandlats under I.—XI., med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och under erinran om vad utskottet i det föregående anfört, godkänna

i statsrådsprotokollet förordade ändringar fr. o. m. den

1 juli 1950;

XIII. beträffande räntefoten för lantarbetarbostadslån, vilka

komma att beviljas under budgetåret 1950/51, med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag medgiva, att densamma bestämmes till

3,25 %\

XIV. till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa

bostadsbyggnadslån för budgetåret 1950/51 under femte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 675 000 kronor;

XV. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionen II: 529, såvitt den berör detta anslag, till Hyresrabatter

för mindre bemedlade, barnrika familjer för budgetåret 1950/51

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 27 000 000

kronor;

XVI. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

1:427 och 11:514 samt 11:529 ävensom med avslag å motionerna

I: 438 och II: 528, I: 439 och II: 530, samtliga motioner,

såvitt de beröra detta anslag, till Särskilda bostadsrabatter för

budgetåret 1950/51 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1500000 kronor;

XVII. till Bidrag till inrättande av pensionärshem för budgetåret

1950/51 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 6 500 000 kronor;

XVIII, till Rabatter vid viss försäljning av övertaliga baracker

för budgetåret 1950/51 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 306 000 kronor;

XIX. till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier å kapitälbudgeten

under fonden för låneunderstöd för budgetåret 1950/51

anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

19

XX. besluta, att i förevarande sammanhang behandlade motioner,

till den del de icke blivit ovan under punkterna I.—XVI.

särskilt berörda, icke skola till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Mannerskantz, Ohlon,

Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, fröken Andersson, herrar Berling,

Sundelin, Leander, Johan Eric Ericson, Näsström, Hesselbom, Ivar Persson

och Andrée; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde,

Svensson i Grönvik, Mårtensson i Uddevalla, Ståhl, Åkerström, Pettersson i

Dahl, Thapper, fröken Elmén, herrar Persson i Vinberg, Birke, Persson i

Växjö, Wedén, fru Ericsson i Luleå och herr Henriksson.

Reservationer.

1) av herrar Mannerskantz, Ohlon, Heiding, fröken Andersson, herrar

Sundelin, Ivar Persson, Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde, Svensson

i Grönvik, Ståhl, Pettersson i Dahl, fröken Elmén, herrar Birke och

Wedén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till förslaget i motionerna

I: 439 och II: 530 om sänkning av övre gränsen för statliga tertiärlån

till kommunala, allmännyttiga och kooperativa företag och att därför

dels utskottets utlåtande på s. 10 från och med det stycke, som börjar med

orden »Frågan om de», till och med det stycke, som slutar med orden »för

tertiärlån», bort hava följande lydelse:

»Erågan om de allmänna grunderna för statens och kommunernas stöd åt

bostadsförsörjningen har under de senaste åren varit föremål för överväganden

av riksdagen. Sedan 1946 ha kommunala och s. k. allmännyttiga företag kommit

att svara för en starkt växande del av flerfamiljshusproduktionen. Genom

villkoren för statliga tertiärlån till dylika hus men jämväl till följd av kommunernas

befogenheter i samband med byggnadsregleringen ha de enskilda

byggnadsföretagarna på ett flertal orter skjutits åt sidan. Ifrågavarande utveckling

har enligt utskottets mening icke varit lycklig. De under senare år

vunna erfarenheterna i berörda hänseenden utgöra sålunda tillräckligt skäl

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 135.

för att, på sätt föreslagits i motionerna I: 439 och II: 530, nu genomföra sådana

ändringar i villkoren för tertiärlån till flerfamiljshus, att enskilda företagare

ur lånesynpunkt bli i stort sett jämställda med andra företagskategorier.

I anledning av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet förslaget i motionerna

I: 439 och II: 530 beträffande sänkning av övre gränsen för tertiärlån.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»I. med bifall till motionerna I: 439 och II: 530, såvitt nu är

i fråga, besluta, att övre gränsen för statliga tertiärlån till kommunala,

allmännyttiga och kooperativa företag skall fastställas

till 90 % av avkastningsvärdet;»

2) av herrar Mannerskantz, Heiding, fröken Andersson, herrar Ivar Persson,

Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik, Pettersson i Dahl och

Birke, vilka ansett, att, i vad avser åtgärder för avhjälpande av bostadsbristen,

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 10 och 11, som börjar med

orden »Frågan om åtgärder» och slutar med orden »böra företagas», bort

hava följande lydelse:

»Även om jämkning i grunderna för statliga lån till flerfamiljshus torde

medverka till att den för bostäder tillgängliga investeringsvolymen kommer

att användas på effektivaste sätt, synes det utskottet nödvändigt, att även

sådana omständigheter beaktas, som stimulerat bostadsefterfrågan och därmed

försvårat bostadsbristen. I motionerna I: 438 och II: 528 har framhållits

att ingen faktor torde ha varit mera efterfrågestimulerande än den som ligger

däri, att löneinkomsterna stigit avsevärt mer än bostadskostnaderna. Utskottet

anser sig icke kunna jäva detta påstående. Inom bostadsstyrelsen och

arbetsmarknadsstyrelsen pågå undersökningar, som äro avsedda att ge säkrare

hållpunkter för en bedömning av förutsättningarna för en avveckling av

bostadsbristen. Utskottet förutsätter, att genom dessa undersökningar eller

i annan lämplig ordning full klarhet kommer att skapas rörande den ökning

av bostadsefterfrågan, som sammanhänger med den kraftiga stegringen av

inkomsterna, ävensom att grunderna för bostadspolitiken bli föremål för omprövning

på grundval av dessa undersökningars resultat.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»II. beträffande åtgärder för avhjälpande av bostadsbristen,

i anledning av motionerna 1:438 och 11:528 i denna del, godkänna

vad utskottet anfört;»

3) av herrar Mannerskantz, Heiding, fröken Andersson, herrar Ivar Persson,

Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik, Pettersson i Dahl och

Birke, vilka ansett, att, i vad avser saneringsverksamheten,

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 11, som börjar med orden »Den

i» och slutar med orden »angivna sättet» bort hava följande lydelse:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 135.

»Den i motionerna 1:438 och 11:528 berörda frågan torde böra beaktas i

samband med den av föredraganden förutskickade utredningen. Utskottet

biträder den i motionerna I: 440 och II: 527 uttalade meningen, att saneringsverksamheten

är en rent kommunal angelägenhet och att den av föredraganden

förutskickade utredningen icke bör avse statliga subventioner till saneringsf

öretag.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»Y. beträffande saneringsverksamheten, i anledning av motionerna

I: 438 och II: 528 samt I: 440 och II: 527 i denna del, godkänna

vad utskottet anfört;»

4) beträffande egnahemslån och förbättringslån av herr Pettersson i Dahl;

5) av herrar Mannerskantz, Heiding, fröken Andersson, herrar Ivar Persson,

Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik, Pettersson i Dahl och

Birke, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj:ts förslag om inrättande

av en femte subventionsgrupp vid tilläggslångivningen och att därför

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 13, som börjar med orden »För

såväl» och slutar med orden »tillstyrker förslaget» bort hava följande lydelse:

»Såsom framhålles i motionerna, visar bostadsstyrelsens utredning, att

byggnadskostnaderna undergått en svag men dock märkbar sänkning. På

grund härav och med tanke på den statsfinansiella situationen avstyrker utskottet

förslaget beträffande en femte subventionsgrupp.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»VII. beträffande antalet subventionsgrupper vid tilläggslångivningen,

med avslag å Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 438 och II: 528, i vad de beröra detta ämne,

besluta att icke bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en femte

subventionsgrupp;»

6) beträffande trekronorsbidraget

a) av herrar Mannerskantz, Heiding, fröken Andersson, herrar Ivar Persson,

Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik, Pettersson i Dahl och

Birlce, vilka ansett, att bestämmelserna om trekronorbidrag böra slopas och

att därför

dels utskottets utlåtande från och med det stycke på s. 13, som börjar med

orden »Ifrågavarande bidragsgivning» till och med det stycke på s. 14, som

slutar med orden »bidragets omfattning» bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser i nära anslutning till vad som anförts i motionerna I: 438

och IT: 528 samt 1:440 och 11:527, att trekronorsbidraget bör slopas. Av

bostadsstyrelsens undersökning synes framgå, att denna bidragsform kommit

att verka både slumpartat och orättvist. Ett godtagande av Kungl. Maj:ts

förslag skulle sannolikt innebära, att de ekonomiskt starkare kommunerna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 135.

komme att utnyttja denna bidragsform i långt större utsträckning än mindre

bärkraftiga kommuner. Utskottet avstyrker fördenskull i anslutning till

yrkandena i nämnda motioner Kungl. Maj:ts förslag om bidragsgivning i

denna form. Som en följd härav torde yrkandena beträffande detta bidrag i

motionerna I: 427 och II: 514, I: 416, II: 419, II: 529 samt I: 404 icke böra

föranleda någon riksdagens åtgärd.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»VIII. beträffande trekronorsbidraget, med avslag å Kungl.

Maj:ts förslag samt med bifall till motionerna 1:438 och 11:528

samt I: 440 och II: 527, såvitt motionerna avse denna fråga, besluta,

att bestämmelserna om sådant bidrag skola upphävas;»

b) av herrar Ohlon, Sundelin, Malmborg i Skövde, Ståhl, fröken Elmén

och herr Wedén, vilka ansett, att trekronorsbidraget bör utvidgas att omfatta

även andra fastigheter än kommunala och allmännyttiga eller av indu

strier för anställda uppförda och att därför

dels utskottets utlåtande från och med det stycke på s. 13, som börjar

med orden »Ifrågavarande bidragsgivning», till och med det stycke på s. 14,

som slutar med orden »bidragets omfattning» bort hava följande lydelse:

»Av bostadsstyrelsens undersökning rörande kommunernas handhavande

av bidragsverksamheten synes framgå, att behov föreligger av klarare riktlinjer

för bidragsgivningen. Kungl. Maj:ts förslag, att kommunerna skola

bestrida hälften av kostnaderna för bidragsgivningen, torde innebära ett

avsteg från hittills tillämpade principer för bostadsrabatter. Utskottet anser

därför, att frågan om villkoren för trekronorsbidrag bör göras till föremål

för ytterligare utredning i syfte att skapa fastare regler för verksamheten.

Utskottet avstyrker sålunda Kungl. Maj:ts förevarande förslag och förordar,

att kostnaderna för bidragsgivningen tills vidare skola bestridas med statsmedel.

Såsom framhållits i motionerna I: 439 och II: 530 innebär nuvarande

begränsning av bidragsgivningen till att avse endast hushåll i hus förvaltade

av kommunala och allmännyttiga företag uppenbara orättvisor. I anslutning

till yrkandet i nämnda motioner föreslår därför utskottet, att under nästa

budgetår bidrag skall kunna beviljas hushåll i alla fastigheter, som färdigställts

efter den 1 januari 1949, och på de villkor i övrigt, som gälla beträffande

detta bidrag.»

dels ock utskottets hemställan under moment VIII. i nedannämnda del

bort hava följande lydelse:

»c) i fråga om utvidgad tillämpning av bidraget, med bifall till

motionerna I: 439 och II: 530 i denna del, besluta, att sådant bidrag

skall omfatta även andra fastigheter än kommunala och allmännyttiga

eller av industrier för anställda uppförda;»

c) av herr Persson i Växjö;

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 135.

7) av herrar Mannerskantz, Ohlon, Heiding, fröken Andersson, herrar

Sundelin, Ivar Persson, Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde, Svensson

i Grönvik, Ståhl, Pettersson i Dahl, fröken Elmén, herrar Birke och

Wedén, vilka ansett, att bidrag till anordnande av pensionärsbostäder bör

kunna utgå även beträffande av enskilda byggherrar uppförda hus, där lämpliga

pensionärsbostäder anordnas, och att därför

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 14, som börjar med orden »Mot

de» och slutar med orden »i sådana fall», bort hava följande lydelse:

»Mot de föreslagna villkoren för bidraget har utskottet ingen annan erinran

än att liknande anordning som i propositionen föreslagits beträffande hus,

förvaltade av kommunala och allmännyttiga företag, bör kunna vidtagas beträffande

av enskilda byggherrar uppförda hus, där lämpliga pensionärsbostäder

anordnas. I de fall, då huset ej är finansierat med hjälp av statslån,

torde bidraget böra utgå direkt till husägaren under förutsättning att

hyresbelopp och lägenheternas kvalitet godtagits av bostadsstyrelsen. Vid

sådant förhållande föreligger icke behov av den i motionerna 1:440 och

II: 527 föreslagna utredningen rörande utsträckning av bidragsgivningen till

att omfatta tvåfamilj shus.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»IX. beträffande anordnande av pensionärslägenheter i flerfamiljshus,

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

I: 440 och II: 527 i denna del samt motionen II: 531 godkänna

vad utskottet anfört;»

8)

a) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp

och Birke, vilka ansett, att familj ebostadsbidrag endast bör tillkomma

familjer med minst tre hemmavarande barn och att därför,

dels utskottets utlåtande på s. 15, från och med det stycke, som börjar med

orden »Frågan om», till och med det stycke, som slutar med orden »av bidragsgivningen»,

bort hava följande lydelse:

»Utskottet vill erinra om att enligt de för bostadspolitiken uppdragna riktlinjerna

behovet av större bostad än två rum och kök, då man räknar med eu

boendetäthet av två personer per rum och ingen i köket, först uppkommer i

och med det tredje barnet. Med hänsyn härtill samt till läget på hyresmarknaden

och rådande statsfinansiella läge anser utskottet en inskränkning av

den nuvarande bidragsgivningen motiverad. Utskottet får därför tillstyrka,

att fr. o. m. den 1 juli 1950 familjebostadsbidrag endast skall tillkomma

familjer med minst tre hemmavarande barn under 16 år. Härav följer, att

utskottet icke kan tillstyrka yrkandena i nyssnämnda motioner.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 135.

»X. beträffande bidragsgivningen för mindre bemedlade, barn

rika familjer, avslå i motionerna II: 419 och II: 529 samt I: 440

och II: 527 framställda förslag, såvitt nu är i fråga, samt besluta,

att sådant bidrag endast skall tillkomma familjer med minst tre

minderåriga barn;»

b) av herr Pettersson i Dahl, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bi

fall till i motionerna I: 440 och II: 527 framlagt förslag, att familjebostadsbidrag

bör kunna utgå till familjer i enfamiljshus, som förbättrats med hjälp

av förbättringslån, och att därför

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 15r som börjar med orden »Vad

angår» och slutar med orden »av bidragsgivningen» bort hava följande lydelse:

»Vad angår den i motionerna 1: 440 och 11:527 väckta frågan, anser utskottet

i likhet med motionärerna, att möjligheter böra förefinnas att i vissa

fall bevilja familjebostadsbidrag till familjer i enfamiljshus, som förbättrats

med hjälp av förbättringslån.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»X. beträffande bidragsgivningen för mindre bemedlade, barn

rika familjer, i anledning av motionerna I: 440 och II: 577 samt

med avslag å motionerna II: 419 och II: 529, såvitt nu är i fråga,

godkänna vad utskottet anfört;»

9) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp

och Birke, vilka ansett, att, under förutsättning av bifall till den ovan med

8 a) betecknade reservationen, anslaget till Hyresrabatter för mindre bemedlade,

barnrika familjer bort sänkas till 19 000 000 kronor och att därför

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 16, som börjar med orden »Då

utskottet» och slutar med orden »27 000 000 kronor», bort hava följande

lydelse:

»Då utskottet, som framgår av det föregående, förordat, att fr. o. m. den

1 juli 1950 familjebostadsbidrag endast skall tillkomma familjer med minst

tre minderåriga barn under 16 år, bör det av Kungl. Maj:t beräknade beloppet

nedräknas. Anslaget synes på grund av under utskottsbehandlingen inhämtade

upplysningar böra uppföras med 19 000 000 kronor.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XV. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionen II: 529, såvitt den berör detta anslag, till Hyresrabatter

för mindre bemedlade, barnrika familjer för budgetåret 1950/51

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 19 000 000

kronor;»

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185.

25

10)

a) av herrar Mannerslcants, Heiding, fröken Andersson, herrar Ivar Persson,

Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik, Pettersson i Dahl och

Birke, vilka ansett, att, under förutsättning av bifall till de ovan med (1 a)

och 7) betecknade reservationerna, något anslag till Särskilda bostadsrabatter

icke bort tillstyrkas för nästkommande budgetår, och att därför

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 16, som börjar med orden »Utskottets

ställningstagande» och slutar med orden »1500 000 kronor» bort

hava följande lydelse:

»Utskottets ställningstagande i det föregående innebär, dels att utskottet

avstyrker, att medel anvisas för trekronorsbidrag, dels att statsbidrag till

pensionärsbostäder skola kunna utgå även i andra än av Kungl. Maj:t föreslagna

fall. Bostadsstyrelsen har beräknat, att vid utgången av innevarande

budgetår skall föreligga ett outnyttjat belopp å anslaget av drygt 800 000

kronor. Utskottet uppskattar behovet av medel för bidragsgivningen beträffande

folkpensionärer till 150 000 kronor. Behov av ytterligare anslag för

ifrågavarande verksamhet under nästa budgetår torde därför icke föreligga.»

dels och nedannämda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XYI. med avslag å Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

I: 427 och II: 514, I: 439 och II: 530 samt II: 529 ävensom i an

ledning av motionerna I: 438 och II: 528, samtliga motioner, såvitt

de beröra detta anslag, besluta, att för budgetåret 1950/51

anslag till Särskilda bostadsrabatter icke skall anvisas;»

b) av herrar Ohlon, Sundelin, Malmborg i Skövde, Ståhl, fröken Eltnén

och herr Wedén, vilka ansett, att, under förutsättning av bifall till de ovan

med 6 b) och 7) betecknade reservationerna, anslaget till Särskilda bostadsrabatter

bort uppräknas till 1 750 000 kronor och att därför

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 16, som börjar med orden »Utskottets

ställningstagande» och slutar med orden »1500 000 kronor» bort

hava följande lydelse:

»Utskottets ställningstagande i det föregående innebär, dels att det s. k.

trekronorsbidraget skall kunna utgå till bostäder i alla fastigheter, som färdigställts

efter den 1 januari 1949, på i övrigt oförändrade villkor, dels att

statsbidrag till pensionärsbostäder skall kunna utgå även i andra än av Kungl.

Maj:t föreslagna fall. Utskottet uppskattar behovet av medel för trekronorsbidrag

till 1 600 000 kronor och behovet av medel för bidragsgivningen beträffande

folkpensionärer till 150 000 kronor, varför anslaget torde böra uppföras

med 1750 000 kronor.»

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr 135.

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XVI. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

I: 427 och II: 514, I: 439 och II: 530 samt II: 529 ävensom med avslag

å motionerna I: 438 och II: 528, samtliga motioner, såvitt de

beröra detta anslag, till Särskilda bostadsrabatter för budgetåret

1950/51 under femte huvudtiteln anvisa ett reservations

anslag av 1 750 000 kronor;».

Stockholm 1950. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:342 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten