Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upptagande å riksstaten för bugetåret 1950jÖl av underskottet för luftfartsfond en jämte i ämnet väckta motioner.

1950-05-10 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:144, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upptagande å riksstaten för bugetåret 1950jÖl av underskottet för luftfartsfond en jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 144.

Nr 144.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

upptagande å riksstaten för bugetåret 1950jÖl

av underskottet för luftfartsfond en jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1, bilaga 17, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4

januari 1950, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde bliva riksdagen förelagd, för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret

1950/51 beräkna ett underskott av 6 300 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 176, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

10 mars 1950, föreslagit riksdagen att för Luftfartsfonden å riksstaten för

budgetåret 1950/51 upptaga ett underskott av 6 000 000 kronor.

Luftfartsverkets faktiska driftkostnader för budgetåret 1948/49 uppgingo

till i runt tal 8,8 miljoner kronor. Då luftfartsverkets intäkter endast utgjorde

ca 2,5 miljoner kronor, visade luftfartsfonden för nämnda budgetår ett underskott

av 6,3 miljoner kronor.

I sina petita den 1 november 1948 beräknade luftfartsstyrelsen luftfartsverkets

driftkostnader för budgetåret 1949/50 till 9,9 miljoner kronor. Intäkterna

uppskattades till 3,2 miljoner kronor. I avvaktan på resultatet av en åt

statens sakrevision anförtrodd granskning av luftfartsverkets organisation och

verksamhet upptogs underskottet å luftfartsfonden i riksstaten för innevarande

budgetår till 6,7 miljoner kronor. Sedan sakrevisionen slutfört sitt

granskningsarbete i maj 1949 och därvid föreslagit utgiftsbegränsningar i förhållande

till luftfartsstyrelsens petita för budgetåret 1949/50 om till en början

sammanlagt ca 1 miljon kronor, fastställde Kungl. Maj:t den 30 juni 1949

följande stat för luftfartsverkets driftkostnader för budgetåret 1949/50:

Kronor

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar .............................................

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader ..........................................

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar ....................................

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader .................................

5. Underhåll och drift av luftfartsleder ....................................

6. Hyres- och arrendeavgifter m. m........................................

7. Förbindelsetjänst ...............................................................

8. Utgifter för väderlekstjänst ................................................

9. Sveriges bidrag till internationella civila luftfartsorganisationen

1 315 000

308 000

1 850 000

210 000

985 000

190 000

2 375 000

1 074 000

370 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 144.

15

10. Pensionskostnader .........................

11. Diverse utgifter ...............................

12. Projektering av flygplatser .............

13. Avsättning till värdeminskningskonto

Kronor

5 000

45 000

15 000

425 000

Summa kronor 9 167 000

I anslutning härtill fastställdes vidare personalförteckning för tjänstemän

å ordinarie stat och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.

Härjämte meddelades regleringsbestämmelser beträffande avlönings- och omkostnadsposterna

av i huvudsak samma omfattning som gäller för statsförvaltningen

i allmänhet.

Samtidigt anbefalldes luftfartsstyrelsen att i samråd med berörda myndigheter

och flygföretag skyndsamt verkställa en allsidig översyn av såväl

luftfartsverkets organisation som omfattningen av den befintliga statliga

markorganisationen för den civila luftfarten över huvud taget. Denna översyn

borde taga sikte på att nedbringa luftfartsverkets totala driftkostnader

minst i den utsträckning sakrevisionens utredningsmän förordat.

I skrivelse den 12 december 1949 har luftfartsstyrelsen framlagt förslag

angående luftfartsverkets stat för driftkostnader för budgetåret 1950/51

m m. ävensom beräkning av luftfartsverkets inkomster och utgiftei undei

samma budgetår. Styrelsens framställning, beträffande vars närmare innebörd

utskottet får hänvisa till propositionen (s. 3—15), utmynnar i en hemställan

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för luftfartsfonden å riksstaten

för budgetåret 1950/51 upptaga ett underskott av i runt tal 6 100 000 kronor.

Yttranden över framställningen ha avgivits av statskontoret och statens

lönenämnd (s. 16).

Departementschefen har anfört följande.

»Det ekonomiska utfallet av luftfartsverkets verksamhet har efter kriget utvecklats

ogynnsamt. Luftfartsverkets inkomster ha visserligen under denna

tid något ökat per budgetår räknat, men utgifterna ha stegrats kraftigare.

Ett betydande och växande underskott har därför måst upptagas för luftfartsfonden

å riksstaten. För budgetåret 1946/47 utgjorde underskottet å luftfartsfonden

ca 3 miljoner kronor. Den år 1947 genomförda omläggningen av redovisningen

å luftfartsfonden medförde med tillämpning från och med budgetåret

1947/48, att underskottet å fonden bokföringsmässigt ökade med i runt

tal 2 miljoner kronor. Det totala underskottet sistnämnda budgetår utgjorde

ca 5,2 miljoner kronor. För budgetåret 1948/49 uppgick underskottet å luftfartsfonden

till 6,3 miljoner kronor och enligt luftfartsstyrelsens nu redovisade

beräkningar väntas luftfartsfonden för innevarande budgetår visa ett

underskott av 6,5 miljoner kronor. Däremot räknar luftfartsstyrelsen med att

underskottet å fonden nästa budgetår skall kunna nedbringas till i runt tal

6,1 miljoner kronor.

I 1949 års statsverksproposition anmälde jag, vid beräkning av underskottet

å luftfartsfonden för innevarande budgetår, att statens sakrevision

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 144.

väntades senare framlägga resultatet av sin granskning av luftfartsverkets

organisation och verksamhet. Detta skedde i maj 1949. Sakrevisionen föreslog

i sin utredning en minskning med till en början minst 1 miljon kronor

i de av luftfartsstyrelsen i petita hösten 1948 beräknade driftkostnaderna om

ca 9,9 miljoner kronor. Hänsyn till utredningens innehåll kunde i viss utsträckning

tagas redan vid fastställande i juni 1949 av luftfartsverkets driftkostnadsstat

för innevarande budgetår och utgiftsstatens slutsumma begränsades

då till ca 9,i miljoner kronor. Samtidigt anbefalldes luftfartsstyrelsen

att verkställa en allsidig översyn av luftfartsverkets organisation och omfattningen

av den befintliga statliga markorganisationen för den civila luftfarten

över huvud taget, översynen borde taga sikte på att nedbringa luftfartsverkets

totala driftkostnader minst i den utsträckning sakrevisionen föreslagit.

Luftfartsstyrelsen har nu redovisat resultatet av den verkställda översynen.

Styrelsen beräknar för nästa budgetår driftkostnaderna till ca 8,9 miljoner

kronor och intäkterna till ca 2,8 miljoner kronor. Styrelsen skulle sålunda ha

uppnått den minskning av driftkostnaderna som anbefallts. Underskottet å

fonden kommer däremot, såsom redan påpekats, alltjämt att uppgå till drygt

6 miljoner kronor.

Innan jag närmare ingår på en granskning av dessa beräkningar torde jag

få upptaga vissa av sakrevisionen och luftfartsstyrelsen behandlade frågor

av principiell natur eller större, ekonomisk betydelse till granskning. Frågorna

anmälas i den ordning de angivits i luftfartsstyrelsens petita.

I fråga om närtrafikledningens organisation och verksamhet har luftfartsstyrelsen

upplyst, att sakrevisionens förslag till personalinskränkningar inom

närtrafikledningen redan delvis genomförts eller avsåges att genomföras

under innevarande budgetår samt att därutöver vissa ytterligare personalinskränkningar

vidtagits. Jag kan därför på denna punkt begränsa mig till en

anmälan av dessa åtgärder.

Beträffande distriktstrafikledningen har luftfartsstyrelsen efter verkställd

utredning funnit sig av flygsäkerhetsskäl icke kunna tillstyrka sakrevisionens

förslag angående en omläggning. Chefen för flygvapnet har biträtt luftfartsstyrelsens

uppfattning. Med hänsyn härtill synes någon omläggning icke nu

böra vidtagas.

Ett genomförande av sakrevisionens förslag om nedläggande av tolv s. k.

småflygplatser skulle enligt luftfartsstyrelsen medföra en total besparing för

statsverket av 62 000 kronor. Styrelsen har efter en avvägning av ekonomiska

synpunkter och behovet av hjälplandningsfält ansett sig böra förorda

ett nedläggande tills vidare av flygplatserna vid Hästholmen, Feringe, Exen

och Svarteborg. En omedelbar besparing om 15 000 och en inkomstökning

av 5 000 kronor skulle härigenom uppkomma. Jag tillstyrker förslaget. Pågående

förhandlingar med flygförvaltningen om övertagande av Hagshults

flygplats böra fortsättas. Styrelsen bör med lämpliga mellanrum ompröva

frågan om bibehållandet av övriga småflygfält samt i sina petita anmäla resultatet

av sina överväganden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 144.

17

Styrelsen har i enlighet med sakrevisionens förslag beslutat nedlägga de

optiska fyrar, som ha karaktär av flygledsfyrar. Ett mindre antal fyrar ha

bibehållits såsom flygplatsfyrar. Häremot har jag icke något att erinra.

Beträffande sakrevisionens förslag att luftfartsverkets distriktsförvaltningar

i Torslanda, Bulltofta och Norrköping skulle indragas och distriktscheferna

där ersättas med förste trafikledare framhåller luftfartsstyrelsen, att

på grund av speciella förhållanden inom distriktsorganisationen, såsom förekomsten

av ordinarie befattningar m. m., det icke är möjligt att för närvarande

uppnå samtliga de besparingar, som skulle kunna vinnas genom att

slopa distriktsorganisationen och ersätta den med en mera centraliserad förvaltning.

Styrelsen har, då en starkt beskuren distriktsorganisation i dagens

läge drager endast obetydligt högre kostnader än en centraliserad organisation,

ansett, att frågan om en mera radikal omorganisation i sådan riktning

bör ställas på framtiden. Styrelsen har därför begränsat sig till att förorda,

att distriktsorganisationen tills vidare uppdelas på 3 regionala flygförvaltningar

med säte i Stockholm, Göteborg och Malmö, i samband varmed den

nuvarande distriktsförvaltningen i Norrköping skulle kunna indragas.

Med hänsyn till vad luftfartsstyrelsen anfört synes sakrevisionens förslag

om omedelbar indragning av samtliga ifrågavarande distriktschefstjänster icke

för närvarande kunna genomföras. Behovet av särskilda flygplatschefer i

Göteborg och Malmö bör ytterligare utredas av luftfartsstyrelsen. Om avgörande

skäl därvid befinnas föreligga för bibehållande av dessa tjänster, bör

frågan om deras löneställning i enlighet med lönenämndens förslag upptagas

till närmare prövning genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Vad angår distriktsförvaltningen i Norrköping har luftfartsstyrelsen under

hand uppgivit, att trafikledningen under alla förhållanden skulle behöva

förstärkas med en förste trafikledare. Det synes lämpligt, att i samband

därmed sakrevisionens förslag om indragning av den särskilda

distriktsförvaltningen genomföres. Om hänsyn tages till samtliga omflyttningar

av personal som härvid uppkomma skulle enligt styrelsens beräkningar

nettobesparingen genom indragningen uppgå till omkring 8 000 kronor.

-Tåg finner mig sålunda, med här angivna modifikationer, böra tillstyrka

luftfartsstyrelsens förslag såsom en provisorisk lösning av denna organisationsfråga.

I frågan om användningen inom luftfartsverket av telegrafverkets inom förbindelsetjänsten

sysselsatta personal har vid de förhandlingar, som förts

mellan telegraf- och luftfartsstyrelserna, till en början framkommit två alternativ

till lösning. Alternativ I, som innebär att ifrågavarande personal skulle

kvarstå inom telegrafverket men åläggas att jämväl utföra vissa arbetsuppgifter

inom trafikledningen, har i princip godtagits av telegrafstyrelsen men

ej kunnat tillstyrkas av luftfartsstyrelsen. Luftfartsstyrelsen har i stället

framfört ett såsom alternativ IT betecknat förslag, enligt vilket personalen

skulle överföras till luftfartsstyrelsen och samordnas med motsvarande personal

inom trafikledningen. Telegrafstyrelsen har för egen del ej velat direkt

2—»c» so Bihan o till riksdagens protokoll 1950. (i samt. Förslag nr 1411 144.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 144.

motsätta sig ett genomförande av detta alternativ, ehuru den föreslagna tidpunkten

för ett dylikt överförande av personalen icke ansetts lämplig. Företrädare

för vederbörande personalorganisationer ha emellertid ställt sig avvisande

mot alternativ II.

Under förhandlingarna med personalorganisationerna framfördes emellertid

från personalhåll ett nytt förslag av innebörd att luftfartsverket skulle

låna personal från telegrafverket. Med utgångspunkt härifrån ha telegraf- och

luftfartsstyrelsernä enat sig om ett låneförfarande, vilket benämnts alterna

tiv III. Enligt detta alternativ, för vilket närmare redogöres i luftfartsstyrelsens

framställning, skulle erforderligt antal av de ordinarie och icke-ordinarie

befattningar, vilka för närvarande inom telegrafverket äro avsedda

för luftfartens förbindelsetjänst, utlånas till luftfartsverket på så sätt att

befattningarna kvarstå å telegrafverkets personalstater, men de med respektive

befattningar förenade göromålen skola fullgöras inom luftfartsverket.

Utlåningen skulle till en början avse något mer än 100 tjänster vid telegrafverket.

Telegrafverkets radiotelegrafisters förening samt telegraf- och telefon

mannaförbundet ha förklarat sig ej kunna biträda ett utlåningsförfarande enligt

alternativ III, under det att luftfartsverkets personalförening i princip

godtagit detsamma. Förstnämnda förening har yrkat på en modifiering av

den föreslagna låneformen, så att denna så nära som möjligt skulle anknyta

till alternativ I. I samband därmed har föreningen föreslagit, att lånealternativet

utformas enligt de fyra huvudpunkter, som återgivits i luftfartsstyrelsens

förut refererade skrivelse. Jag upptager nu dessa punkter till närmare

granskning.

Yad först angår önskemålet att utlåningsförfarandet tillämpas så, att telegrafstyrelsens

radiobyrå handhar administrationen av den utlånade personalen,

är att märka, att administrationen innefattar bland annat matrikelföring

av personal, förande av uppgifter om tjänstledighet, semester m. m. en

ligt avlöningsreglementet, uppgörande av avlöningslistor samt utbetalning av

avlöningar. Det är uppenbarligen utan betydelse, om dessa rent administra

tiva uppgifter handhavas av personal inom telegrafverket eller inom luftfartsverket.

Till administrationen hänföres emellertid även uppgörande av tjänstgöringsschemata,

jourlistor och dylikt. För att åstadkomma såvitt möjligt

likartade tjänstgöringsförhållanden för olika personalgrupper vid luftfartsverket

och därigenom möjliggöra erforderlig utbytbarhet mellan dessa, synes

det vara nödvändigt, att en anpassning sker av telegrafistpersonalens tjänstgöringsförhållanden

till övriga personalgruppers. Med hänsyn härtill synes

det lämpligast, att luftfartsstyrelsen ombesörjer denna del av administrationen

av personalen liksom fallet är med övrig inom verket tjänstgörande personal.

Befälsföringen över den utlånade telegrafistpersonalen kommer, enligt vad

luftfartsstyrelsen upplyst, pa de hittillsvarande områdena inom markradion

att utövas av de nuvarande stationsföreståndarna och vaktföreståndarna, vilka

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 144

19

äro avsedda att även de utlånas till luftfartsverket. Personalen skall vara bibehållen

vid samma befordringsmöjligheter som om utlåningsförfarandet ej

tillämpats.

Genomföres lånealternativet under beaktande av här anförda synpunkter,

kommer detta att nära ansluta sig till det förut behandlade alternativet III

och samtidigt i huvudsak tillgodose berättigade önskemål från personalens

sida.

Jag finner mig sålunda böra tillstyrka det av verksstyrelserna framlagda

lånealternativet. Jag förutsätter därvid att, före lånetidens utgång, nya förhandlingar

upptagas med personalorganisationerna om personalens ställning

efter lånetidens slut.

I likhet, med verksstyrelserna finner jag lämpligt, att den inom luftfartsverkets

radioorganisation sysselsatta tekniska personalen, sammanlagt 11 personer,

överflyttas från luftfartsverket till telegrafverket. Denna personal är

vid övertagandet tillförsäkrad oförändrade anställnings- och löneförmåner och

kommer inom telegrafverket företrädesvis att sysselsättas inom områden, som

beröra luftfarten.

I årets statsverksproposition (bil. 27, punkten 28) uttalade jag, att jag fann

av luftfartsstvrelsen vidtagna åtgärder för försäljning av vissa landningsradiofyrar

(av typen ILS) i nuvarande läge välbetänkt och att hinder ej

borde föreligga att försälja de anläggningar som först levererades, om lämplig

köpare anmälde sig. Luftfartsstyrelsen har nu förklarat sig vara beredd att

försälja tre ILS-anläggningar och, därest den s. k. norrlandslinjen nedlägges,

ytterligare två. Jag biträder styrelsens uppfattning i försäljningsfrågan och

erinrar om att det tidigare i dag anmälda förslaget om understöd åt den reguljära

inrikes luftfarten innebär, att subventionerna tills vidare skola begränsas

till Yisbylinjen.

Vad luftfartsstyrelsen anfört i fråga om samverkan med ABA inom stationstjänsten

vid flygplatserna och om öppethållningstiderna å trafikflygplatserna

ger mig icke anledning till särskilt uttalande.

Vad slutligen angår förut berörda speciella frågor rörande regleringen av

luftfartsverkets driftkostnader för nästa budgetår må här anföras följande.

Behovet av att —- mot sakrevisionens och statskontorets uttalanden — bibehålla

byrådirektörstjänsten å marktjänstbyrån synes icke vara till fullo

styrkt. Innehavaren av denna tjänst är för närvarande tjänstledig för enskilt

uppdrag och innehavaren av distriktschefstjänsten i Malmö är förordnad att

tills vidare uppehålla densamma. Jag har ej något att erinra mot att denna

anordning tills vidare bibehålies i avbidan på ytterligare erfarenheter av

huru arbetet lämpligen bör organiseras.

Jag har icke något att erinra mot att den svenske representanten i ICAO:s

råd bibehålies vid nuvarande löneförmåner under den tid som erfordras för

avveckling av uppdraget. Däremot kan jag ej biträda styrelsens förslag om

anställande av en särskild chef för kanslibyråns utrikessektion med arvode

motsvarande byråchefslön i Gp 10. Hinder bör dock ej möta, att till sektionen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 144.

tillfälligt knyta erforderlig expertis med avlöning, omfattande ett begränsat

sakkunnigtillägg utöver ersättning för de avlöningsförmåner varom vederbörande

på grund av uppdraget visar sig ha gått miste i sin ordinarie tjänst.

Beslut härom torde få fattas av Kungl. Maj:t i samband med fastställande av

luftfartsverkets stat för driftkostnader.

Genom beslut den 24 februari 1950 har Kungl. Maj:t avslagit luftfartsstyrelsens

framställning om inrättande av extra ordinarie befattningar å anslaget

till Planering av allmänna arbeten. Projekteringsarbetena för investeringsreserven

böra icke bli av permanent natur utan avvecklas så snart dessa

arbeten kunna jämte den löpande verksamheten omhänderhavas av marktjänstbyråns

på de ordinarie avlöningsanslagen anställda planeringspersonal.

Frågan om e x t r a - o rd i n a r i c s ä 11 n i n g av vissa trafikexpeditörer i Ce 14 torde

få upptagas av Kungl. Maj:t i samband med regleringen av driftkostnadsstaten.

I likhet med lönenämnden finner jag mig för närvarande ej kunna

tillstyrka förslaget om uppflyttning av dessa tjänster i Ce 16.

Med hänsyn till vad luftfartsverket och Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut anfört om avräkningen av kostnaderna för väderleksstationerna

i Nordatlanten och på Grönland tillstyrker jag, att luftfartsfonden från

och med innevarande budgetår belastas med endast en tredjedel av de förra

och hälften av de senare. Någon maximering av luftfartsverkets bidrag bör

ej ske.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera, att luftfartsstyrelsen sökt vidtaga

besparings- och rationaliseringsåtgärder i de avseenden, varå sakrevisionen

anmärkt. De ekonomiska resultaten synas dock ha blivit jämförelsevis begränsade.

Ett fortsatt arbete med inre rationalisering av verksamheten synes

därför, såsom statskontoret påpekat, alltjämt vara i hög grad behövligt.

Utöver de besparingar, för vilka förut redogjorts, kunna ytterligare sådana

uppkomma, därest riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts i annat sammanhang

framlagda förslag, att statens direkta understöd åt den reguljära inrikes lufttrafiken

skall begränsas att avse Yisbvlinjen. Nedlägges Norrlandslinjen

torde de årliga kostnaderna för Sundsvall/Härnösands flygplats komma att

avsevärt nedgå. Frågan i vilken utsträckning marktjänsten å denna flygplats

skall uppehållas torde framdeles få prövas av Kungl. Maj:t. På Luleå/Kallax

flygplats begränsas besparingarna till jämförelsevis små belopp, bland annat

för underhåll m. m. av hangaren, vilken är avsedd att tills vidare användas av

de militära myndigheterna.

Under åberopande av det anförda förordar jag, att underskottet å luftfartsfonden

upptages med ett något lägre belopp än luftfartsstyrelsen beräknat,

förslagsvis 6 miljoner kronor.

Frågan om det slutliga fastställandet av luftfartsverkets stat för driftkostnader

torde — i likhet med vad som gällt under de senaste åren —- få avgöras

av Kungl. Maj:t, sedan riksdagen avgivit utlåtande i anledning av vad jag i

det föregående anfört. -Tåg utgår från att detta förfarande skall få tillämpas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 144.

21

även i fortsättningen, enär erfarenheterna nu synas ha givit vid handen att

driftkostnadsstatema icke i sina detaljer lämpligen kunna fastläggas å sådan

tid att proposition kan hinna föreläggas riksdagen inom fastställd propositionstid.

Riksdagsbehandlingen torde dock, då förhållandena därtill föranleda,

få omfatta ej enbart sådana frågor som av formella skäl måste underställas

riksdagen, utan även spörsmål rörande luftfartsverkets utveckling i

allmänhet.»

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherr

Elmgren (1:443) och den andra inom andra kammaren av fru Johansson

i Norrköping (11:548), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta bibehålla

den för trafikflyget inrättade distriktsförvaltningen i Norrköping i dess

nuvarande organisationsform,

dels ock en inom andra kammaren av herr Nihlfors väckt motion (11:549),

vari hemställts, att riksdagen vid behandling av förevarande proposition måtte

besluta att de nu i Cg 14 placerade trafikexpeditörsbefattningarna vid luftfartsverket

från och med den 1 juli 1950 erhålla placering i lönegraden Ce 16.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna I: 443 och II: 549.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår att luftfartsstyrelsen, till

fullföljande av en av statens sakrevision tidigare verkställd utredning, erhållit

i uppdrag av Kungl. Maj:t att företaga viss översyn av luftfartsverkets organisation

m. m., varvid syftet angivits vara att nedbringa verkets totala driftkostnader

i minst den utsträckning — 1 miljon kronor —- som sakrevisionen

föreslagit. Med skrivelse den 12 december 1949 har luftfartsstyrelsen redovisat

resultatet av denna översyn. Driftkostnaderna, vilka i 1948 års petita beräk

nades till ca 9,9 miljoner kronor, anses nu för nästa budgetår kunna reduceras

till ca 8,9 miljoner kronor. Det uppställda målet skulle därigenom ha nåtts.

Då intäkterna uppskattas till ca 2,8 miljoner kronor, skulle underskottet å luftfartsfonden

dock alltjämt komma att uppgå till drygt 6 miljoner kronor.

Såsom departementschefen framhållit, har det ekonomiska resultatet av de

av luftfartsstyrelsen sålunda vidtagna eller ifrågasatta besparingsåtgärderna

blivit jämförelsevis begränsat. Med hänsyn härtill vill utskottet understryka

angelägenheten av att i fortsättningen föreliggande möjligheter till rationalisering

av verksamheten noggrant tillvaratagas. Utskottet, som intet har att

erinra mot vad departementschefen anfört rörande sättet för det slutliga fastställandet

av luftfartsverkets driftkostnadsstat, anser sig jämväl böra tillstyrka

Rungl. Maj :ts förslag, att underskottet å luftfartsfonden för nästa budgetår

upptages med ett belopp av 6 miljoner kronor.

Beträffande de i propositionen behandlade organisationsfrågorna får ut

skottet framhålla följande.

Luftfartsstyrelsen har förordat, att av de i sakrevisionens utredning be
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 144.

rörda tolv s. k. småflygplatserna tills vidare endast fyra skola nedläggas. Därjämte

har anmälts, att förhandlingar upptagits med flygförvaltningen angående

denna myndighets övertagande av viss flygplats, vilket skulle möjliggöra

ytterligare besparingar för luftfartsverket, Luftfartsstyrelsens förslag har

tillstyrkts av departementschefen, som dock samtidigt uttalat, att styrelsen

borde med lämpliga mellanrum ompröva frågan om bibehållandet av övriga

småflygfält samt i sina petita anmäla resultatet av sina överväganden. Denna

uppfattning delas av utskottet.

Såsom ett led i rationaliseringsarbetet har luftfartsstyrelsen vidare föreslagit

viss omorganisation av luftfartsverkets regionala förvaltning. Förslaget

har med i propositionen närmare angivna modifikationer biträtts av departementschefen

såsom en provisorisk lösning, varvid förutsatts att den särskilda

distriktsförvaltningen i Norrköping redan nu skulle indragas. I de båda likalydande

motionerna I: 443 och II: 548 har emellertid hemställts, att riksdagen

måtte fatta beslut om bibehållande av nämnda distriktsförvaltning i dess nuvarande

organisationsform. Därvid har bl. a. hänvisats till att den föreslagna

åtgärden skulle leda till ytterst obetydliga om ens några kostnadsbesparingar,

samtidigt som därigenom olägenheter i skilda avseenden skulle uppkomma.

Såvitt utskottet kunnat finna, måste vissa skäl anses tala för den av motionärerna

hävdade meningen. Utan att vilja binda sig för någon bestämd lösning

av frågan förutsätter därför utskottet, att densamma upptages till förnyad

prövning, varvid de i nyssberörda motioner anförda synpunkterna vederbörligen

beaktas. Lämpligt synes vara att detta sker i samband med den fortsatta

utredning av flygplatsorganisationen som av departementschefen förordats.

Vad departementschefen i övrigt anfört beträffande luftfartsverkets driftkostnader

har icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Därav följer att utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka det i motionen II: 549

framställda yrkandet om uppflyttning av de i luftfartsverkets personalorganisation

ingående trafikexpeditörstjänsterna till lönegraden Ce 16. Såsom statens

lönenämnd framhållit, synes denna fråga vara av natur att böra prövas av

1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

a) för Lnftfartsfonden å riksstaten för budgetåret 1950/51 upptaga

ett underskott av 6 000 000 kronor:

b) med anledning av motionerna I: 443 och II: 548 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört:

II. att motionen II: 549 icke må bifallas av riksdagen.

Stockholm den 10 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 143.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt inrikes lufttrafik. s. 1 i texten