Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsin. fl. anslag under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1950 Öl in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1950-05-12 · 36 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:147, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsin. fl. anslag under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1950 Öl in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147.

1

Nr 147.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa avlönings- in. fl. anslag under fjärde

huvudtiteln för budgetåret 1950 Öl in. in. jämte i

ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

l:o) Rationaliseringsverksamhet inom försvaret. Vid anmälan av propositionen

nr 110 har departementschefen (punkt 1, s. 2—4 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 10 mars 1950) lämnat en

översikt över det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet

inom försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg,

särskilt i den mån denna verksamhet påverkar anslagsberäkningarna eller

eljest utformningen av skilda organisationsenheter under nästa budgetår. Härutinnan

torde få hänvisas till propositionen.

I sitt militärorganisatoriska underlag för medelsäskandena för budgetåret

1950/51 har chefen för armén anmält sin avsikt att undersöka möjligheterna

att reducera antalet fredsförband för att på så sätt minska utgifterna för

administration. Arméchefen har också anmält, att han överväger fråga om

att till försvarsområdena överflytta mobiliseringsorganisationen vid förbanden

och i samband därmed koncentrera utbildningsorganisationen. Arméchefen

har framhållit, att dessa möjligheter till organisationsändringar borde

hållas i sikte exempelvis vid den fortsatta rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten

vid fredsförbanden, så att man icke binder sig för en

onödigt kostsam organisation.

Med hänsyn till vad arméchefen sålunda anfört torde det, framhåller departementschefen,

vara anledning att i fortsättningen gå fram med en viss försiktighet,

när det gäller att tillskapa nya tjänster för den rationaliserade regementsorganisationen.

De av arméchefen antydda organisationsförändringarna

syntes emellertid — om de borde komma till stånd — kunna genomföras först

efter relativt lång tid. De besparingar som kunde ernås redan genom rationaliseringsåtgärderna

borde så snart som möjligt tillvaratagas. Liksom för innevarande

och tidigare budgetår varit fallet borde Kungl. Maj:t äga att jämväl

under budgetåret 1950/51 vidtaga de jämkningar i personalorganisationen som

framdeles kunde bli erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar,

dock givetvis alltjämt icke såvitt avsåge personalstaterna för ordinarie

personal.

]—»88 50 Hihan/f till riksdagens protokoll 1950. ti sand. Nr 147 —150.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att det, med hänsyn till

vad arméchefen anfört, finnes anledning att i fortsättningen iakttaga försiktighet,

när det gäller att inrätta nya tjänster för den rationaliserade regementsorganisationen.

I likhet med vad som skett för tidigare budgetår torde Kungl.

Maj:t även för budgetåret 1950/51 böra bemyndigas vidtaga av departementschefen

avsedda jämkningar i vederbörliga personalorganisationer.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

tillkänna vad utskottet ovan anfört.

2:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t i

propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 28) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1950/51 beräkna ett förslagsanslag av 116 000 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 2, s. 4—62) föreslagit riksdagen

att dels besluta att Signalregementets kompani i Kristianstad icke skall uppsättas

samt att kompaniet skall ersättas av en mobiliseringscentral, dels fastställa

de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid armén, som i särskild ordning överlämnats

till riksdagen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna meddela

särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas

i de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj ds brev den 3 juni

1949 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar

för budgetåret 1949/50, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal

m. fl., att tillämpas under budgetåret 1950/51, dels ock till Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 116 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Lundgren väckt motion (I: 432), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta att vid IV. militärbefälsstaben inrätta

fyra vaktmästartjänster i lönegrad Ce 9, att för Svea livgarde upptaga ytterligare

en kaptensbeställning i lönegrad Ma 9 och att en fänriksbeställning och

en sergeantsbeställning skola indragas vid regementet samt att för fälttygkåren

upptaga ytterligare en beställning som kapten eller löjtnant, avsedd för tjänst

vid kommendantsstaben i Boden, i utbyte mot befattning för pensionerad

officer il: 29);

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Åman (I: 434) och den andra inom andra kammaren av herr Kyling

(11:519), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta om sådan omfördelning

av de lägre beställningarna vid de militära musikkårerna att vid kårer

av typ I antalet furirsbeställningar ökas med 4 samt antalet volontärer och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147.

3

elever minskas med 2 respektive 3, att vid kårer av typ II antalet furirsbeställningar

ökas med 3 samt antalet volontärer och elever minskas med vardera 2,

att vid kårer av typ III antalet furirsbeställningar ökas med 2 samt antalet

volontärer och elever minskas med 1 respektive 2 ävensom att efter dessa

justeringar kvarstående elever överföras till volontärer över stat.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 432 och I: 434.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse för de av departementschefen

förordade ändringarna i personalförteckningarna för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar. För de av

departementschefen i övrigt föreslagna personalförändringarna m. m. redogör

utskottet endast i den mån detta med hänsyn till väckta motioner eller

eljest ansetts erforderligt. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,

som använts i statsrådsprotokollet. För närmare kännedom om de av

departementschefen framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

1. Omorganisation av arméledningen. Departementschefen har i anslutning

till en av Kungl. Maj:t den 18 november 1949 utfärdad ny instruktion för arméledningen

(SFS nr 600) föreslagit, att benämningarna på truppslagsinspektörerna

vid armén — nu inspektörer för infanteriet och kavalleriet, för pansartrupperna,

för artilleriet, för luftvärnet, för ingenjörtrupperna, för signaltrupperna

respektive för underhållstrupperna — ändras till infanteriinspektör,

pansarinspektör, artilleriinspektör, luftvärnsinspektör, ingenjörinspektör,

signalinspektör respektiva tränginspektör.

Under en ny rubrik, Tjänstegrensinspektörer, ha föreslagits skola redovisas

beställningarna för generalfälttygmästare, generalintendent, arméöverdirektör,

arméöverläkare och överfältveterinär ävensom tjänstegrensinspektörernas

expeditionspersonal m. m.

En beställning för major vid pansartrupperna har föreslagits skola överflyttas

till generalstabskåren med hänsyn till den utökning av pansarinspektörens

verksamhetsfält, som föranletts av att dit numera hänförts även pansarinfanteriet

och kavalleriet.

Tre befattningar för pensionerad officer (1: 29) och en befattning för pensionerad

underofficer (1: 20) vid arméstaben ha föreslagits skola indragas.

2. Avvecklingen av Livregementet till häst. Beställningen för sekundchef

för regementet samt tre befattningar för pensionerad underofficer (1: 20) ha,

jämte vissa extra ordinarie tjänster, föreslagits skola avföras ur personalförteckningarna.

En beställning för ryttmästare vid kavalleriet har föreslagits skola överföras

till kapten vid fälttygkåren och avses skola tjänstgöra såsom biträdande

stabstygofficer vid IY. militärbefälsstaben.

Arméchefen har i skrivelse den 12 januari 1950 anfört, att vakttjänsten

vid IY. inilitärbefälsstabens etablissement icke längre, såsom nu

vore fallet, borde bestridas av Livgardesskvadronen. Tjänsten som vaktchefer

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 147.

bleve nämligen alltför betungande för skvadronens 9 furirer, som utöver ordinarie

tjänstgöring ocli tjänst som dagbefäi fått tagas i anspråk som vaktchefer

vart sjätte dygn. Vid skvadronens övningar utom kasernen under längre tidsperioder

uppstode också svårigheter att ordna vakttjänsten vid etablissementet.

För denna tjänst borde därför anställas särskild civil vaktpersonal

(vaktmästare i Ce 9) med polismans befogenheter. Antalet vaktmästare borde

vara 4, enär tjänstgöring måste ske hela dygnet och även under sön- och helgdagar.

Vid staben funnes emellertid redan en vaktmästare i Ce 9, ursprungligen

avsedd — förutom för tjänstgöring som bilförare — för göromål som

portvakt och gårdskarl och för skötsel av värmeanläggning. Under de senaste

åren hade han dock helt måst tagas i anspråk för motortjänsten inom staben.

Under förutsättning att i enlighet med arméchefens förslag (jfr. p. 24) en

för bilförare avsedd överfurirsbeställning inrättades vid staben kunde emellertid

berörde vaktmästare tagas i anspråk för vakttjänst. Staben borde därför

tillföras 3 tjänster för vaktmästare i Ce 9.

Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka, att för bevakningen

vid etablissementet anställes civil personal, utan förutsatt, att det

skulle vara möjligt att för oundgängligen nödvändiga bevakningsuppgifter

alltjämt taga i anspråk militär personal.

3. Intendenturutbildningens förläggning m. m. I enlighet med förslag av

chefen för armén har departementschefen förordat, att beställningar för 8

fanjunkare (Ma 5), 14 sergeanter (Ma 4), 12 överfurirer (Ma 3), 26 furirer och

3 förrådsvaktmästare (Ca 12) överföras från intendenturkåren till trängtrupperna

(trängförbanden). Tre av sergeantsbeställningarna ha förutsatts skola

indragas i mån av vakanser.

I avvaktan på organisationsundersökningar vid arméns underofficersskola

har en till följd av indragning av intendenturkompanierna övertalig förvaltarbeställning

(Ma 6) föreslagits skola övergångsvis placeras vid skolan. Beställningen

har förutsatts skola indragas vid innehavarens avgång ur tjänst. Två

andra förvaltarbeställningar vid intendenturkåren ha förutsatts skola indragas

vid uppkommande vakanser. Vidare har en övertalig fanjunkarbeställning

(Ma 5) vid intendenturkåren föreslagits skola bibehållas för förrådsuppgifter

vid intendenturförrådet i Ulriksdal i avvaktan på att innehavaren av beställningen

avgår ur tjänst.

En befattning för pensionerad underofficer (1: 20) har föreslagits skola

överflyttas från krigsskolan till infanteriets kadettskola. Vidare ha tre arvodesbefattningar

för expeditionsunderofficer (1:20) vid intendenturtrupperna

föreslagits skola indragas från och med den 1 januari 1951.

4. I anledning av beslutad omorganisation av de centrala intendenturanstalterna

vid försvaret ha två kaptensbeställningar vid intendenturkåren

föreslagits skola indragas vid uppkommande vakanser i dylika beställningar.

Sedan en förvaltarbeställning vid intendenturkåren placerats vid centralförrådet

i Tingstäde, ha två vid VII. militärbefälet redovisade befattningar för

pensionerade underofficerare (1:20) föreslagits skola indragas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1-17.

5

Tre förvaltare (Ma 6) vid intendenturkåren, vilka genom omorganisationen

icke längre erfordras för uppgifter som tidigare ålegat dem, ha föreslagits skola

tills vidare bibehållas vid intendenturförråden i avvaktan på slutligt förslag i

personalfrågorna. Beställningarna ha förutsatts icke få återbesättas vid uppkommande

vakanser.

Kassaavdelningen vid intendenturförrådet i Stockholm har föreslagits skola

organiseras efter samma mönster som normalkassorna, d. v. s. med 1 förvaltare

(Ma 6) som kassachef, 1 kontorist och 1 kanslibiträde. Med hänsyn härtill föreslås

bl. a. att ytterligare en förvaltarbeställning i kassatjänst inrättas på intendenturkårens

stat.

5. I anslutning till 1948 års försvarsbeslut uppdrog Kungl. Maj:t åt arméchefen

att överväga spörsmålen om förläggningen av signalskolan och om

signaltruppernas fredsorganisation. Arméchefen har nu anmält, att utredningen

i dessa frågor icke avslutats. Det hade emellertid konstaterats, att

det genom 1942 års försvarsbeslut inrättade men ännu ej organiserade Signalregementets

kompani i Kristianstad (S 1 K) icke borde uppsättas. Terrängförhållandena

kring Kristianstad lämpade sig nämligen icke för utbildning

av signaltrupp, varjämte kompaniets avsedda förläggning skulle komma att

medföra oproportionerligt höga administrationskostnader. Arméchefen föreslår

därför att signalkompaniet i Kristianstad icke uppsättes utan att i stället till

nämnda ort förlägges en mobiliseringscentral för signaltrupperna, vilken skulle

underställas chefen för I 6 med signalofficeren vid I. militärbefälsstaben, nu

tillika avsedd som chef för kompaniet, som biträde vid mobiliseringsplanläggningen.

Förbandets truppregistrering borde handhavas av S 1.

Departementschefen har i enlighet med arméchefens förslag förordat att

Signalregementets kompani i Kristianstad icke skall uppsättas samt att i dess

ställe skall inrättas en signalmobiliseringscentral (SIK mobc) i Kristianstad.

Denna mobiliseringscentral borde vara underställd chefen för I 6.

Av befattningar, som nu avses för kompaniet, ha föreslagits skola indragas

tre befattningar för pensionerad underofficer (1: 20) —expeditionsunderofficer,

biträde i personaldetalj och kasernunderofficer — samt tjänster för en maskinist

(Ca 16), två förrådsmän och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Följande

befattningar ha föreslagits skola överflyttas till andra förband m. in..

nämligen en befattning för tygunderofficer (1:20) och en förråds va ktmäs tar

tjänst till infanteribefälliavarstaben i Karlskrona, en förrådsvaktmästartjänst

till S 1 samt tjänster för två förrådsmän och ett biträde för skriv- och kontors

göromål till 16. Fn beställning för fanjunkare (Ma 5) har föreslagits skola,

sedan behov av beställningshavaren i fråga vid 16 icke längre föreligger, fä

tagas i anspråk för signalskolan. Behovet av dessa till andra förband m. m.

överflyttade tjänster m. m. borde slutligt prövas efter det att organisations

undersökningar respektive översyn av redan verkställda dylika undersökningar

utförts vid infanteribefälhavarstaben, S 1, signalskolan och 16. Intill dess så

skett borde gälla, att återbesättande vid ledigblivande av beställning och befattningar

som här avsåges icke finge ske utan medgivande av Kungl. Maj:t.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 147.

6. För förstärkning av försvarsområdesstabernas personal för mobiliseringsarbete

har departementschefen förordat, att från vart och ett av infanteriregementena

utom II, 17 och 115 samt från fyra artilleriregementen en

majorsbeställning, eller således sammanlagt 20 majorsbeställningar, överföras

till staberna för de i fred befintliga försvarsområdena med undantag av Karlskrona

och Vaxholms försvarsområden, en vid varje stab med placering såsom

stabschef. De berörda infanteri- och artilleriregementena ha i anledning härav

förutsatts skola organiseras på två i stället för som förutsatts i gällande organisation

tre bataljoner (divisioner).

I anslutning härtill har departementschefen vidare förordat, att en ny befattning

för försvarsområdesofficer (löneklass 1: 31) tillkommer vid VII. militärbefälsstaben.

7. Vid A 4 är en major placerad som chef för den till regementet anslutna

artillerikadettskolan. För att ernå likhet med beställningen för chef för infanteriets

och kavalleriets kadettskola, som redovisas på arméstabens stat, föreslås,

att en majorsbeställning vid ett artilleriregemente överföres till arméstabens

stat och där avses för chefen för artillerikadettskolan.

Den försöksverksamhet vid artilleriskjutskolan, varom principbeslut fattats

i 1948 års försvarsbeslut, har ansetts kräva, att en majorsbeställning tillkommer

vid skolan, vilket föreslagits skola ske genom att en dylik beställning överföres

till skolan från ett artilleriregemente.

9. Ill ingår enligt beslut av 1948 års riksdag det s. k. garnisonskompaniet,

sammansatt av för fältpolisutbildning särskilt uttagna värnpliktiga från samtliga

inskrivningsområden. Härigenom har regementet tillförts ett kompani

utöver det antal, som ingår i normalorganisationen för pansarinfanteriregemente.

Behovet av personal vid kompaniet beräknades av försvarskommittén

till 1 kapten, 2 löjtnanter eller fänrikar, 1 fanjunkare, 2 sergeanter

och 2 överfurirer eller alltså sammanlagt 8 personer. F. n. består personaluppsättningen

av 1 löjtnant, 2 fänrikar, 1 fanjunkare, 4 sergeanter och 2 överfurirer

(= 10 personer). Arméchefen har upprepat sitt för budgetåret 1949/50

framförda förslag, att för kompanichefen skulle avses en kaptensbeställning.

Vid bifall härtill kunde 1 fänriksbeställning och 1 sergeantsbeställning indragas.

Då befäl ur andra förband icke kunde kommenderas till tjänstgöring

vid garnisonskompaniet i den utsträckning försvarskommittén förutsatt,

erfordrades utöver den av kommittén beräknade personaluppsättningen ytterligare

1 sergeantsbeställning. Civilförvaltningen har tillstyrkt vad arméchefen

sålunda föreslagit.

Departementschefen har ansett sig alltjämt icke kunna biträda nämnda

förslag.

10. I anslutning till i medelsäskandena för försvarsväsendets radioanstalt

för budgetåret 1950/51 framlagt förslag om överflyttning av viss värnpliktsutbildning

från anstalten till signalförbanden har chefen för försvarsstaben,

efter samråd med chefen för armén, föreslagit, att signaltruppernas personalstat

skall ökas med 1 löjtnant, 1 fanjunkare och 2 sergeanter, samtidigt som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147.

7

antalet officers- och underofficersbeställningar vid anstalten minskas. Departementschefen

har tillstyrkt förslaget.

12. Civilförvaltningen har liksom i anslagsäskandena för innevarande budgetår

ansett sig icke kunna tillstyrka förslag av chefen för armén om att inrätta

en beställning för kapten eller löjtnant vid fälttygkåren, avsedd för tygofficer

vid kommendantsstaben i Boden i utbyte mot en för pensionerad officer (1: 29)

avsedd arvodesbefattning. Ej heller departementschefen har ansett sig kunna

biträda detta förslag.

14. Beträffande den fortsatta utbyggnaden av tygstaten har departementschefen

förordat, att från och med nästa budgetår skola tillkomma sammanlagd

nio beställningar för verkmästare och hantverkare, varav en tygverkmästare

av 1. klassen (Ca 21) och en av 2. klassen (Ca 19) samt 2 tyghantverkare av

1. klassen (Ca 18) och fem av 2. klassen (Ca 16). Vidare har departementschefen

förordat, att 40 beställningar för armétekniker (Ca 12) skola tillkomma samt

att 24 beställningar för furirer vid tygstaten skola indragas.

En övergångsvis kvarstående beställning för tyghantverkare av 1. klassen

vid krigsmaterielverket kan i anledning av avgång indragas.

15. I enlighet med hittills tillämpad princip, att ordinarie beställningar för

arméingenjörer inrättas inom ramen för fastställt preliminärt slutläge för

antalet arméingenjörsbeställningar, i den mån som möjligheter föreligga att

besätta beställningarna, har departementschefen tillstyrkt, att vid arméingen

jörkåren tillkomma följande nya beställningar, nämligen en armédirektör av

1. graden, en armédirektör av 2. graden, fem arméingenjörer av 1. graden

och en arméingenjör av 2. graden i utbyte mot åtta extra ordinarie arméingenjörsbeställningar

i 29 lönegraden. En beställning för armédirektör i

Ca 30 har föreslagits skola indragas.

Yidare har departementschefen tillstyrkt, att en arméingenjör av 1. graden

i Ce 29 tillkommer för vissa utbildningsfrågor inom arméingenjörkårens ledning.

Någon utökning av antalet ordinarie arméingenjörsbeställningar enligt

det preliminära slutläget borde dock icke ske i anledning av att denna befattning

tillkomme. Beställningen borde därför frigöras för indragning, innan

detta slutläge uppnåtts.

Departementschefen har vidare tillstyrkt, att ytterligare motoringenjörer

tillkomma för ett pansarinfanteriregemente och för 118. För ändamålet ha

avsetts två extra ordinarie arméingenjörer, en i Ce 24 och en i Ce 22. Slutligen

har departementschefen tillstyrkt att tre motoringenjörer tillkomma för kustartilleriförsvaren.

Tills vidare räknade departementschefen med placering av

dessa ingenjörer i Ce 24.

16. I enlighet med vad som förutsatts i årets statsverksproposition har en

beställning för fältläkare på fältläkarkårens stat föreslagits skola utgå ur för

teckningen. Vidare föreslås, att följande beställningar indragas, nämligen en

bataljonsläkare i Ca 27 vid Gotlands artillerikår, en bataljonsveterinär i Ca 25

vid Svea ingenjörkår samt två bataljonsveterinärer i Ca 23 vid Svea och

Wendes artilleriregementen. Begementsveterinärbeställningen vid Svea artil

leriregemente samt bataljonsvetorinärbeställningarna i Ca 25 vid Göta ingen

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 147.

jörkår samt vid Svea, Göta och Skånska trängregementena ävensom bataljonsveterinärbeställningen

i Ca 23 vid Göta artilleriregemente ha föreslagits skola

indragas, när vakanser uppkomma i beställningarna.

IT. I fråga om antalet manskapsbeställningar, utom musikmanskap, har

departementschefen förordat, att antalet överfurirsbcställningar, Ma 3, ökas

med 75 och att antalet furirsbeställningar, Me 2 eller Me 1, i samband härmed

minskas med 73. Vidare föreslås, att antalet beställningar för korpraler (konstaplar),

Mha 2, minskas med 20 och att antalet beställningar för vicekorpraler

(-konstaplar) och meniga, Mha 1, ökas med 43.

Efter förslag i propositionen 1948: 206 vidtogs fr. o. m. budgetåret 1948/49

en omfördelning av de lägre beställningarna inom försvarets musikkårer så

att antalet beställningar för musikfurirer ökades och antalet beställningar i

lägre manskapsgrader minskades i proportion till denna ökning. Genom denna

åtgärd tillgodosågs till en del ett yrkande i frågan som under remissbehandlingen

av 1945 års försvarskommittés betänkande framställts av försvarsväsendets

underbefälsförbund.

I skrivelse den 30 november 1948 hemställde underbefälsförbundet, att

musikelevinstitutionen skulle upphävas och att musikeleverna skulle överföras

till volontärer över stat. Vid anmälan av denna framställning i propositionen

1949:135 förklarade departementschefen sig icke beredd att taga ställning

till frågan i avvaktan på säkrare hållpunkter för militärmusikens organisation.

Underbefälsförbundet har nu i skrivelse den 29 november 1949 återkom

mit till sina tidigare förslag i ämnet. Förbundet har. utifrån vad förbundet

inhämtat från den utredning (1947 års musikutredning) som har att ur vissa

synpunkter taga ställning jämväl till frågan om militärmusiken, ansett sig

kunna utgå från att militärmusikaliska formationer skulle komma att allt

jämt finnas i förhållandevis stor omfattning i vart fall under en mycket lång

övergångstid. I syfte att bereda den lägre musikpersonalen bättre och med

truppersonalen likvärdigare befordrings- och lönevillkor har förbundet med

anledning härav ånyo hemställt, att dess tidigare framförda krav beträffande

utökning av antalet musikfurirer samt om att avskaffa musikelevinstitutionen

och att ersätta eleverna med volontärer över stat måtte föreläggas riksdagen.

Departementschefen har förklarat sig alltjämt icke kunna biträda underbefälsförbundets

förslag.

22. Sedan i årets statsverksproposition (bil. G, punkt 145) föreslagits särskilt

anslag till Försvarets sjukvårdsförråd: Avlöningar ha följande befatt

ningar och tjänster föreslagits skola utgå ur vederbörliga personalförteckningar,

nämligen ur personalförteckningen för ordinarie tjänstemän de under rubriken

Centrala sjukvårdsförråd uppförda 4 förrådsvaktmästartjänsterna i Ca 12, ur

personalförteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattningar de

under samma rubrik uppförda 4 förrådsunderofficersbefattningama, varav 1

i 1: 21 och 3 i 1: 20, samt ur personalförteckningen för andra extra ordinarie

tjänstemän än manskap de under rubriken Centrala sjukvårdsförråd och läke

medelscentraler uppförda 16 förrådsmannatjänsterna i Ce 9.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147. 4

23. Departementschefen har förordat, att i enlighet med principerna för

reglerad befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 116 kontorsbitrades

tjänster i Ca 8 skola tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för

skriv- och kontorsgöromål, nämligen

vid arméstaben 9 tjänster;

vid tjänstegrensinspektörer 1 tjänst;

vid militärbefälsstaberna 6 tjänster, varav 1 vid I., 1 vid IV., 3 vid V.

och 1 vid VI. militärbefälsstaben;

vid kommendantsstaben i Stockholm 1 tjänst;

vid kommendantsstaben i Boden 2 tjänster;

vid lörsvarsområdesstaberna 18 tjänster, varav 1 vid Kiruna Jokkmokks,

3 vid Malmö, 2 vid Kalmar—Växjö, 4 vid Gävle, 1 vid Östersunds, 1

vid Uddevalla, 2 vid Skövde, 1 vid Strängnäs, 2 vid Karlstads och 1 vid

Falu—Mora försvarsområdesstaber;

vid infanteribefälhavarstaberna 3 tjänster, varav 2 i Karlskrona

och 1 i Vaxholm;

vid infanteriet 25 tjänster, varav 4 vid 121, 3 vid ettvart av 12, 16,

117 och 119, 2 vid vartdera av 11 och 114 samt 1 vid ettvart av 15, 17, 18,

111 och 112;

vid kavalleriet 6 tjänster, varav 2 vid K 1, 3 vid K2 och 1 vid K4;

vid pansartrupperna 7 tjänster, varav 2 vid vartdera av P2 och P4

samt 3 vid P 3;

vid artilleriet 7 tjänster, varav 3 vid A 6, 2 vid A 1 och 1 vid vartdera

av A 4 och A 7;

vid luftvärnet 12 tjänster, varav 5 vid Lv 1, 2 vid vartdera av Lv 2 och

Lv 6 samt 1 vid ettvart av Lv 4, Lv 5 och Lv 7;

vid ingenjörtrupperna 4 tjänster, varav 1 vid Ing 1 och 3 vid Ing 2;

vid signaltrupperna 2 tjänster, avsedda för S 1 B;

vid underhållstrupperna 7 tjänster, varav 2 vid T 1, 1 vid vartdera

av T 2 och T 4 samt 3 vid T 3; ävensom

vid utbildningsanstalterna 6 tjänster, varav 2 vid vardera av krigsskolan

och infanteriets kadettskola samt 1 vid vardera av artilleriskjutskolan

och luftvärnsskjutskolan.

25. Personalförändringar i övrigt in. m. I enlighet med förslag i årets statsverksproposition

(bil. 6, p. 23) har en på försvarsstabens stat nu redovisad beställning

för förvaltare (i kassatjänst) förutsatts skola överföras till intendenturkårens

stat.

Med hänsyn till personalavgång ha 2 övergångsvis uppförda för pensionerad

personal avsedda befattningar för inspektörer för lokalförsvaret (2:12) an

givits kunna indragas.

Vidare har, sedan den övergångsvis uppförda tjänsten för inspektionskonstapel

vid platsbefälet i Karlsborg blivit vakant, densamma föreslagits skola

indragas.

26. Sedan rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid lägre

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 147.

truppförband inom armén numera genomförts vid infanteriförbanden samt

(TÖta trängregemente ha på grundval av rapporter över fortsatta organisationsundersökningar

vid övriga trängförband och inom andra truppslag av arméchefen

framlagts förslag om ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänst

vid Svea trängregemente (TI), pansarregementena, de nrotoriserade

artilleriregementena samt luftvärnsregementena. Typregementen ha vid

sistnämnda tre truppslag varit Skaraborgs pansarregemente (P4), Smålands

artilleriregemente (A 6) och Östgöta luftvärnsregemente (Lv2). Förslaget

beträffande kavalleriet är alltjämt föremål för remissbehandling.

Den organisation av stabs- och förvaltningstjänsten som föreslagits för

pansar-, artilleri- och luftvärnsförband överensstämmer i allt väsentligt med den

för infanteriregementena fastställda organisationen.

Såsom av det föregående (punkt 1) framgår har departementschefen uttalat

den uppfattningen, att av arméchefen antydda möjligheter till ändringar i

fredsorganisationen giva anledning att i fortsättningen iakttaga försiktighet,

när det gäller att inrätta nya tjänster för den rationaliserade regementsorganisationen.

Erfarenheterna från infanteriförbanden hade, framhåller departementschefen,

visat, att genomförandet av rationaliseringarna, särskilt på

grund av de byggnadsarbeten som i de flesta fall vore nödvändiga, toge

ganska lång tid från det att principbeslut om ändrad organisation förelåge.

1 arméchefens förslag beträffande pansar-, artilleri- och luftvärnsförbanden

hade också förutsatts, att den nya organisationen skulle kunna påläggas först

från och med den 1 oktober 1950 vid typförbanden och därefter genomföras

successivt vid de övriga förbanden allt efter som erforderliga organisationsundersökningar

vid dessa förband hunnit verkställas. Med hänsyn härtill

ansåge departementschefen det icke nödvändigt, att redan från och med budgetåret

1950/51 inrättas ordinarie tjänster enligt den nya organisationen vid

samtliga de förband inom respektive truppslag som ett principbeslut om ändrad

organisation kommer att omfatta. Departementschefen har därför begränsat behandlingen

av personalfrågorna till vad som avser de nyssnämnda typregementena.

Detta bör enligt departementschefen icke hindra att rationaliseringen

genomföres även vid andra förband under budgetåret 1950/51, om så

befinnes lämpligt. Kompensation i någon form borde i så fall kunna komma

i fråga åt personal som med bibehållen löneställning bestrede göromål som i

den nya organisationen ankomme på innehavare av högre tjänst.

De beslutade ändringarna i infanteriförbandens organisation berörde

icke kasernvårdsavdelningen. I detta hänseende har det ansetts lämpligt att

avvakta resultatet av pågående försök beträffande den regionala och

lokala fortifikationsförvaltningen. I enlighet härmed har departementschefen

icke föreslagit nya förvaltarbeställningar för kasernförvaltare vid

förband utom III. militärområdet, då han förutsatte, att den hittillsvarande

organisationen av nämnda avdelning med en officer vid sidan

av annan tjänst som chef och under honom en kasernunderofficer, pensionerad

underofficer i arvodesbefattning, skulle bibehållas vid dessa förband.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Vid P 4, soin låge inom III. militärområdet, borde lcasernförvaltarbeställningen

tills vidare uppehållas endast på förordnande. Inom detta militäiområde

bedrivas förenämnda försök med den organisation av den lokala

fortifikationsförvaltningen som ursprungligen fastställts som normalorganisation

för infanteriregemente, d v. s. med en förvaltare som chef för kasernvårdsavdelningen.

Med beaktande av vad sålunda anförts bär departementschefen framlagt

följande förslag till personalförändringar vid TI, P 4, A 6 och Lv 2.

T1. För samtliga trängregemcnten finnas redan på vederbörliga personalförteckningar

för trängtrupperna och för fälttygkåren uppförda förvaltarbeställningar

för de nytillkommande befattningar i regementsorganisationen

som avses skola besättas med förvaltare, nämligen regementsexpeditionsföreståndare,

personalregistrator och kasernförvaltare samt tygförrådsförvaltare.

Av dessa bör såsom av det föregående framgår kasernförvaltaren icke tillsättas,

då i detta fall den äldre organisationen med kasernunderofficer i

arvodesbefattning tills vidare bör bibehållas. I samband med att övriga här

avsedda förvaltarbeställningar tillsättas bör antalet fanjunkare vid regementet

minskas med två.

Eu arvodesbefattning för pensionerad officer i 1:29, chef för kasernkompaniet,

tillkommer.

Sex befattningar för pensionerad underofficer utgå, nämligen biträde åt

mobiliseringsofficeren, biträde i personaldetalj, tygunderofficer, biträde åt

regementsintendent, köksföreståndare och furageuppbördsman. I stället tillkomma

tre dylika befattningar, nämligen en expeditionsunderofficer, en föreståndare

för förrådsbokföringskontor och en stabsunderofficer.

Av extra ordinarie personal tillkomma tre kanslibiträden och fyra förrådsmän

samt utgår ett biträde för skriv- och kontorsgöromål. Av de sålunda befintliga

16 biträdestjänsterna ha enligt det föregående, p. 23, två föreslagits

skola utbytas mot ordinarie kontorsbiträdestjänster. Av återstående 14 bitiädestjänster

kunna två, ett vid personaldetaljen och ett vid tygavdelningen, indragas,

så snart arbetsförhållandena det medgiva.

Vid T 1 finnas — utöver för regementets eget behov — två förrådsvaktmästartjänster

för mobiliseringscentraler. Det har visat sig, att en av dessa

tjänster icke erfordras för mobiliseringscentral och regementschefen har

gjort framställning om att i stället för denne förrådsvaktmästare få anställa

en förrådsman eller cn förrådsarbetare för skötseln a\ viss mobiliseringsmateriel.

I den nya organisationen erfordras eu förrådsvaktmästare mer än

vad som nu finnes disponibelt för regementets behov. Departementschefen

föreslår därför, att den ifragasatta förrådsvaktmästarbeställningen tages i anspråk

för regementet samt att för mobiliseringsmaterielens skötsel anställes

ytterligare en förrådsarbetare.

P 1. Vid ett pansarregemente erfordras två tygförrådsförvaltare med hänsyn

till motorfordonsmaterielens omfattning. Vid P 4 böra därför tillkomma

tre förvaltare, av vilka dock beställningen för kasernförvaltare tills vidare en
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 147.

dast må uppehållas på förordnande. Vidare böra för P4 tillkomma två förvaltare

på fälttygkårens stat.

I samband med att dessa förvaltare tillsättas böra två fanjunkarbeställ

ningar indragas.

Den nuvarande arvodesbefattningen för expeditionsofficer vid inskrivnings

expeditionen utgår. I stället tillkommer en arvodesbefattning för pensionerad

officer i arvodesbefattning (1: 29) för chef för kasernkompaniet.

Av pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar bibehållas i den nya

organisationen en expeditionsunderofficer och en skjutfältunderofficer. Övergångsvis

erfordras därjämte en verkstadsunderoffieer intill dess centralise

ringen av tvätt- och reparationstjänsten genomförts. Följande befattningar till

komma, nämligen två expeditionsunderofficerare, varav en vid inskrivningsexpeditionen,

en föreståndare för förrådsbokföringskontor och en stabsunderofficer.

Tio arvodesbefattningar för underofficerare utgå, nämligen biträde åt

mobiliseringsofficer, biträde i personaldetalj, tre tygunderofficerare, biträde

åt regementsintendent, kasernunderofficer, köksföreståndare, uppbördsman

för driv- och smörjmedel samt biträde i inskrivningsexpedition.

Av extra ordinarie personal böra tillkomma fyra kanslibiträden och fem

förrådsmän. Vid P 4 finnas nu, inberäknat två ordinarie kontorsbiträden och

bortsett från ett biträde vid pansartruppskolan, 21 biträden för skriv- och

kontorsgöromål. Den nya organisationen upptager normalt 18 men därutöver

erfordras tillfälligt vid inobiliseringsavdelningen ytterligare två. Ett biträde

för skriv- och kontorsgöromål kan därför indragas.

A 6. Liksom vid pansarförbanden erfordras för de motoriserade artilleri

regementena två tygförrådsförvaltare. Vid A 6 böra alltså tillkomma två för

valtare på regementets stat och två förvaltare på fälttygkårens stat. Två fan

junkarbeställningar böra indragas.

En pensionerad officer, skjutfälts- och kasernofficeren, är för närvarande

chef för kasernvårdsavdelningen vid A G. Denna anordning bör tills vidare

bibehållas. En ny befattning för pensionerad officer i 1:29, chef för kasern

batteriet, bör tillkomma.

Av pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar bibehållas tre, expo

ditions-, kasern- och skjutfältunderofficerarna. Två nya befattningar tillkomma,

föreståndare för förrådsbokföringskontor och stabsunderofficer. Sex befattningar

utgå, nämligen biträde i personaldetalj, tre tygunderofficerare, biträde

åt regementsintendent och köksföreståndare.

Vidare tillkomma tre kanslibiträden och två förrådsmän. En befattning för

biträde för skriv- och kontorsgöromål bör utgå.

Lv 2. Vid Lv 2 böra tillkomma tre förvaltare, varav en på fälttygkårens stat

Två fanjunkarbeställningar skola indragas.

Den nuvarande skjutplats- och kasernofficeren förutsättes kunna tjänstgöra

även som chef för kasernbatteriet.

Av pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar bibehållas expeditionsunderofficeren,

kasernunderofficeren och skjutplatsunderofficeren. Be

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 147.

fattningar för föreståndare för förrådsbokföringskontor och stabsunderofficer

tillkomma. Ur organisationen utgå befattningar för biträde åt mobiliseringsofficer,

biträde i personaldetalj, tre tygunderofficerare, biträde åt regementsintendent

och köksföreståndare.

Extra ordinarie tjänster för tre kanslibiträden och en förrådsman tillkomma.

Fem tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål böra indragas.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar uppgå till

116 000 000 kronor eller 2 500 000 kronor mera än det belopp som anvisats för

innevarande budgetår.

Utskottet. Med hänsyn till det statsfinansiella läget och den därav betingade

restriktiva lönepolitiken har hittills under arets budgetarbete av såväl

Kungl. Maj:t som riksdagen iakttagits sträng aterhallsamhet vid prövningen

av framställda förslag till löneförbättringar och till utökning av personalkadrarna.

Då det gäller försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag har departementschefen

i princip ansett en verklig prövning av framställda förslag till

personalförändringar böra komma i fråga endast i de fall, da föislagen motiveras

av organisatoriska förändringar. I enlighet härmed har departementschefen

vid behandlingen av nämnda anslag begränsat sig till att till närmare

prövning upptaga i stort sett endast sådana förslag, som äga samband med

redan beslutade eller föreslagna organisationsförändringar.

Utskottet, som ansluter sig till den av departementschefen uttalade uppfattningen

i fråga om den allmänna princip, som i nuvarande läge bör tilllämpas

vid bedömandet av framställda förslag till personalförändringar vid

försvarsgrenarna, har, såvitt avser armén, ansett sig kunna godtaga de jämkningar

i gällande personalorganisation som departementschefen förordat; dock

med de avvikelser härifrån, som utskottet i det följande föreslår.

I gällande personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än

manskap är under rubriken Övriga försvarsområdesstaber föreskrivet, att antalet

biträden för skriv- och kontorsgöromål skall, så snart förhållandena det

medgiva, för varje stab nedbringas till att, inberäknat vid staben befintliga

ordinarie kontorsbiträdestjänster, motsvara det antal, som angavs i personalförteckningen

för budgetåret 1948/49, d. v. s. det antal som efter verkställda

organisationsundersökningar beräknades normalt erforderligt föi dessa staber.

i)ver°''ångsvis erfordras nämligen, bl. a. i avvaktan pa att fönadsföihallandena

vid staberna i fråga bli slutligt ordnade, ett antal biträdestjänster utövei

nämnda antal. Emellertid skulle vid bifall till nu framlagt förslag till ordinariesättning

av biträdestjänster vid vissa försvarsområdesstaber komma att

finnas flera ordinarie biträdestjänster än som motsvarar det antal biträdestjänster,

som angavs i berörda personalförteckning för budgetåret 1948/45).

Härigenom kan den tidpunkt, vid vilken det beräknade slutläget beträffande

antalet tjänster eljest skulle kunna uppnås, befaras komma att framflyttas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Utskottet finner det därför tillrådligt, att ordinariesättningen av tjänsterna

begränsas i den utsträckning detta är erforderligt för att undvika att ett dylikt

läge uppkommer. Med beaktande härav föreslår utskottet, att i utbyte mot

motsvarande antal tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål inrättas

tillhopa 12 kontorsbiträdestjänster (Ca 8), varav 1 vid Kiruna—Jokkmokks, 3

vid Malmö, 2 vid Kalmar—Växjö, 1 vid Östersunds, 1 vid Uddevalla, 2 vid

Skövde, 1 vid Strängnäs och 1 vid Falu—Mora försvarsområdesstaber.

Departementschefen har förordat, att den för Gotlands artillerikår avsedda

bataljonsläkarbeställningen (Ca 27) skall indragas fr. o. m. budgetåret 1950/51

och att fältläkaren vid VII. militärbefälsstaben skall åläggas att tillika vara

förbandsläkare vid artillerikåren. Enligt vad utskottet under hand inhämtat

torde svårigheter föreligga att redan nu genomföra en dylik anordning. Utskottet

anser sig därför böra förorda, att bataljonsläkarbeställningen tills

vidare övergångsvis bibehålies i personalförteckningen. Härvid förutsätter

utskottet, att beställningen indrages så snart enligt Kungl. Maj:ts beprövande

fältläkaren vid militärbefälsstaben kan åläggas fullgöra arbetsuppgifterna som

förbandsläkare vid artillerikåren.

I motionen I: 432 har yrkats, att riksdagen måtte besluta om vissa personalförändringar

vid armén utöver de av departementschefen för näst-a budgetår

förordade. Sålunda yrkas, att för IV. militärbefälsstaben, som numera är in

rymd i Livregementets till häst förutvarande etablissement, inrättas fyra

tjänster för vaktmästare i Ce 9, avsedda för bevakning av etablissementet, att

för Svea livgarde, i utbyte mot en fänriks- och en sergeantsbeställning, in

rättas en beställning för kapten, avsedd såsom chef för det s. k. garnisonskompaniet,

samt att för fälttygkåren inrättas en alternativ beställning för kapten

eller löjtnant, avsedd för tjänstgöring såsom tygofficer vid kommendantstaben

i Boden, i utbyte mot en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning.

Vad först angår förslaget om att för IV. militärbefälsstaben inrätta fyra vaktmästartjänster

förutsätter utskottet att, därest det skulle visa sig icke vara

möjligt att för oundgängligen nödvändiga bevakningsuppgifter i fortsättningen

taga i anspråk militär personal, Kungl. Maj:t vidtager de åtgärder, som i an

ledning härav kunna bli erforderliga. Om det därvid skulle befinnas lämpligt

att för ändamålet inrätta extra ordinarie vaktmästartjänster, lärer Kungl.

Maj:t äga vidtaga sådan åtgärd utan riksdagens medverkan. Motionen 1:432

torde därför i denna del icke böra föranleda någon åtgärd från riksdagens

sida. Yrkandena i samma motion om att inrätta ytterligare en kaptensbeställ

ning vid Svea livgarde och en beställning för alternativt kapten eller löjtnant

vid fälttygkåren i utbyte mot vissa befintliga beställningar anser sig utskottet

i avvaktan på de förslag till personalorganisationer, som kunna komma att

föreläggas riksdagen i anledning av 1949 års försvarsutrednings arbete, icke

böra biträda. Av det anförda framgår, att utskottet avstyrker motionen I: 432

jämväl i denna del.

Såsom departementschefen framhållit vidtogs fr. o. m. budgetåret 1948/49

en omfördelning av de lägre beställningarna inom försvarets musikkårer, så

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147. 15

att antalet beställningar för musikfurirer ökades och antalet beställningar i

lägre manskapsgrader minskades i proportion till denna ökning. Genom denna

åtgärd tillgodosågs till en mindre del ett yrkande i frågan, som under remissbehandlingen

av 1945 års försvarskommittés betänkande framställts av för

svarsväsendets underbefälsförbund. De i motionerna I: 434 och II: 519 fram

ställda yrkandena syfta till att i enlighet med önskemål från musikpersonalens

sida ytterligare utjämna förefintliga skiljaktigheter i befordrings- och lönevillkor

mellan musikunderbefälet och underbefälet i övrigt. Även om utskottet

finner ytterligare åtgärder i nämnda syfte vara i och för sig berättigade, anser

sig utskottet i avvaktan på den omprövning av militärmusikorganisationen,

som kan bli erforderlig i anledning av försvarsutredningens arbete, icke nu

kunna tillstyrka motionerna i fråga.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet

under förevarande anslag, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 432, I: 434 och II: 519,

a) besluta att Signalregementets kompani i Kristianstad

icke skall uppsättas samt att kompaniet skall ersättas av en

mobiliseringscentral;

b) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän

och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid

armén, som i särskild ordning överlämnats till riksdagen, dock

med av utskottet i förstnämnda förteckning föreslagna ändringar,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj:ts brev den 3 juni 1949 fastställts

att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar

för budgetåret 1949/50;

d) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budget
-

året 1950/51:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 62 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis .............................. 6 800 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .......................... 620 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.............................................. 38 600000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... 12 780 000

Summa kronor 120 800 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Särskilda upphör dismedel:

Pensionsmedel, förslagsvis............................ 4 800 000

Nettoutgift kronor 116 000 000

e) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 116 000 000 kronor.

3:o) Armén: Familjebidrag. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under

fjärde huvudtiteln (punkterna 36, 76 och 105) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Armén: Familjebidrag, Marinen:

Familjebidrag och Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret 1950/51 beräkna

förslagsanslag av respektive 6 600 000 kronor, 1 000 000 kronor och 1 000 000

kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 3, s. 62 och

63, punkt 6, s. 100, samt punkt 8, s. 123) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa förslagsanslag av respektive

6 600 000 kronor, 1 000 000 kronor och 1 000 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lindblom m. fl. (I: 463) och den andra inom andra kammaren av fröken Liljedahl

m. fl. (II: 521), har — i anslutning till särskilda av samma personer i

anledning av propositionen nr 146 angående provisorisk förhöjning av familjepenning

väckta motioner (I: 462 och II: 520), vilka motioner liksom nyssnämnda

proposition remitterats till lagutskott — hemställts, att riksdagen måtte för

budgetåret 1950/51 anvisa till Armén: Familjebidrag ett förslagsanslag av

7 400 000 kronor, till Marinen: Familjebidrag ett förslagsanslag av 1 100 000

kronor och till Flygvapnet: Familjebidrag ett förslagsanslag av 1 100 000

kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 521.

Utskottet har inhämtat, att andra lagutskottet med avstyrkande av motionerna

1:462 och 11:520 tillstyrkt Kungl. Maj:ts i propositionen nr 146 framställda

förslag om provisorisk förhöjning av familjepenning. Med hänsyn härtill

får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

med beaktande av nyssnämnda förslag verkställda beräkningarna

av medelsbehoven under försvarsgrenarnas anslag till familjebidrag, tillstyrka,

att anslagen i fråga upptagas med de belopp, som av Kungl. Maj:t föreslagits.

Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 463 och II: 521.

Åberopande det anförda får utskottet, som i det följande gör hemställan

i fråga om marinens och flygvapnets motsvarande anslag, i förevarande sammanhang

hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majts förslag samt

med avslag å motionerna I: 463 och II: 521, såvitt nu är i fråga,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147. 17

till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag

av 6 600 000 kronor.

4:o) Armén: Remontering. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under

fjärde huvudtiteln (punkt 49) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1950/51 beräkna

ett reservationsanslag av 800 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition

nr 110 (punkt 4, s. 63—-75) föreslagit riksdagen att dels medgiva att

åtgärder för en minskning av arméns hästbestånd må vidtagas i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 10 mars 1950 angivna grunder, dels ock till Armén:

Remontering för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 300 000

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Petrén väckt motion (I: 433), vari hemställts, att riksdagen

hos Kungl. Maj:t måtte hemställa att sådana anvisningar utfärdas att gälla

vid försäljning av stamhästar att i motionen anförda synpunkter bli beaktade.

I motionen framhålles angelägenheten av att till slakt kasserade hästar verkligen

gå till slakt och ej på bakvägar komma ut på hästmarknaden samt att vid

försäljning av stamhästar till liv det bör »så ordnas, att fodervärd, även om

hans anbud är lägre, kan bli berättigad inlösa sin ackordhäst till det högre

pris som angivits».

Vidare har utskottet i förevarande sammanhang behandlat två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Heiding m. fl. (I: 435)

och den andra inom andra kammaren av herr Ahlsten m. fl. (11:518), i vilka

hemställts, att riksdagen måtte 1) besluta att även för år 1954 ett oförändrat

antal remonter skall inköpas, eller sålunda 500 varmblodiga hästar, 2) hos

Kungl. Maj:t hemställa, att åtgärder måtte vidtagas för att överskottet på ridhästremonter

placeras bland ackordhästbeståndet samt 3) i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att en utredning måtte verkställas angående arméns och näringslivets

behov av hästar vid avstängning eller minskad tillförsel av drivmedel

och att resultatet av denna utredning framlägges, innan sådana åtgärder vidtagas,

som kunna leda till reducering av den nuvarande varmblodiga stostammen

inom landet.

I fråga om de skäl, som i sistnämnda båda motioner anförts till stöd för

yrkandena, får utskottet hänvisa till motionen II: 518.

Enligt beslut vid 1948 års riksdag (prop. 1948: 206, s. 313—323) skulle antalet

ridstamhästar och ackordhästar vid armén minskas, under det att antalet

stamhästar för dragbruk skulle något ökas. Antalet ridstamhästar ansågs

sålunda kunna minskas från 4 723 till 3 702 (268 reservstamhästar vid Svea

och Wendes artilleriregementen icke inräknade) och antalet ackordhästar från

12 640 till 10 166. Antalet stamhästar för dragbruk åter ansågs böra ökas

från 359 till 474, eller med 115. Denna ökning innebar emellertid endast att

2— 988 50 Bihang till riksdagens protokoll 1950. f> sand. Nr 117—150.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 147.

de s. k. ekonomihästarna, som tidigare utgjorts av ständigt inkallade ackordhästar,

i stället redovisades såsom stamhästar. Nämnda förändringar i fråga

om arméns hästbestånd ha i huvudsak blivit genomförda under föregående

och innevarande budgetår.

I förenämnda proposition 1948: 206 förutsattes emellertid att — sedan viss

förändring av mobiliseringsorganisationen och remontutbildningen ägt rum

samt säkrare underlag erhållits för möjligheterna att genomföra ytterligare

motorisering — i en andra etapp en ytterligare begränsning av hästantalet

skulle visa sig möjlig. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1948 åt chefen för

armén att framdeles, sedan säkrare underlag vunnits för att bedöma möjligheterna

för en sådan ytterligare begränsning, verkställa undersökning om förutsättningarna

härför samt inkomma med de förslag, till vilka undersökningen

kunde föranleda.

Chefen för armén har numera verkställt utredning i berörda hänseenden

och i skrivelse den 2 december 1949 avgivit härav föranledda förslag. Arméchefen

förordar, att antalet ridstamhästar —- inberäknat för mobiliseringsändamål

befintliga utackorderade reservstamhästar vid de artilleriförband, vars

motorisering icke helt genomförts -—• minskas med ytterligare 1 418 till 2 552

och antalet dragstamhästar med 97 till 377. Förslaget beräknas på längre sikt

medföra en årlig kostnadsbesparing av i runt tal 2 miljoner kronor. Avvecklingen

av stamhästbeståndet har beräknats skola ske i två etapper. Sålunda

förutsättes antalet ridstamhästar under tiden den 1 april 1950—den 30 juni

1951 kunna minskas med 1 053. Under samma tid anses vidare hela den föreslagna

minskningen av antalet dragstamhästar kunna genomföras. En minskning

av antalet ridstamhästar med ytterligare 365 anses kunna genomföras

senast till den 1 april 1952.

Arméchefen har anfört, att förslaget bygger på principen att i samband

med beslutade och planerade organisationsförändringar (krigsorganisation

1949) ernå besparingar samt lättnader i fredsorganisationen med säkerställande

av freds- och mobiliseringsbehovet. För att nedbringa kostnaderna i

fred borde således beståndet av hästar reduceras till det som vore oundgängligen

erforderligt för att tillgodose utbildningsbehovet. Jämsides härmed

borde beaktas möjligheten att vid mobilisering på annat sätt än genom »utbildningshästarna»

tillförsäkra främst kavalleriet och det hästanspända artilleriet

erforderligt antal för krigsbruk lämpliga ridhästar. Beroende på resultatet

av pågående försök med traktordragning av artilleri kunde ytterligare

nedskärning av arméns hästbestånd ifrågakomma vid en senare tidpunkt.

Arméchefen har vid beräkningen av antalet ridstamhästar i huvudsak utgått

från behovet av ridhästar för det normala fredsutbildningsarbetet. För

att tillgodose bland annat merbehovet av ridhästar vid kavalleriets krigsförbandsvisa

repetitionsövningar har emellertid arméchefen föreslagit en ny

kategori ackordhästar -— ackordridhästar. Behovet av ackordridhästar, som

beräknats till 500, har förutsatts skola fyllas genom att till denna kategori

överföra samma antal ridstamhästar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147.

19

I fråga om remonteringen har arméchefen anfört, att med hänsyn till uppfödarnas

berättigade intressen t. o. m. år 1953 alltjämt årligen borde inköpas

500 varmblodiga remonter, trots att behovet för arméns del icke bleve större

än omkring 350 hästar per år. Det överskott som härigenom uppkomme kunde

måhända delvis exporteras men måste i övrigt, efter viss utbildning vid

remontdepåerna, utplaceras såsom varmblodiga ackorddraghästar. Fr. o. m.

år 1954 borde endast sistnämnda antal remonter inköpas. Härutöver kunde

emellertid tillkomma inköp av de varmblodiga remonter, som kunde utackorderas

inom ramen för det totala ackorddraghästbeståndet.

Arméchefen har slutligen framhållit vikten av att den varmblodiga hästaveln

även framdeles på allt sätt stödes genom särskilda åtgärder från statsmakternas

sida (prop. s. 67).

Lantbruksstyrelsen och statens sakrevision ha avgivit utlåtanden över arméchefens

förenänmda förslag. Beträffande innehållet i dessa utlåtanden torde

få hänvisas till propositionen, s. 67—70.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

»Den ytterligare begränsning av antalet stamhästar vid armén, som

chefen för armén nu föreslagit och som beräknats på längre sikt medföra

en årlig besparing av omkring 2 miljoner kronor, innebär såsom

framgår av den lämnade redogörelsen att stamhästbeståndet avpassas att i

huvudsak motsvara behovet av dylika hästar för fredsutbildningsarbetet.

Arméchefen har emellertid vid förslagets utarbetande beaktat jämväl kraven

på att vid mobilisering förbanden tillförsäkras erforderligt antal för krigs

bruk lämpade ridhästar. Härutinnan föreligger en inom arméstaben upprättad

promemoria. Det torde icke vara lämpligt att här lämna en närmare redogörelse

för denna; riksdagens vederbörande utskott torde i stället böra beredas

tillfälle taga del av innehållet. Jag vill emellertid framhålla, att utrustningsbehovet

numera beräknas uppgå till omkring 35 000 hästar, därav omkring

6 300 rid- eller ridbara och omkring 29 000 drag- eller klövjehästar

och att, i den mån behovet av varmblodiga ridhästar icke helt kan tillgodoses,

ridbara kallblodiga hästar avses såsom ersättare. Ett utnyttjande

av för näringslivets behov avsedda hästar i nu angiven omfattning lärer icke

behöva inge betänkligheter. Ur nu angivna synpunkter och under framhållande

av nödvändigheten att tillvarataga alla möjligheter till besparingar i

fredsorganisationen finner jag mig böra i princip förorda det av arméchefen

framlagda förslaget till begränsning av stamhästbeståndet. Ett genomförande

av förslaget medför ock den fördelen, att utbildningsverksamheten icke behöver

tyngas av att ett överskott av hästar kvarstår vid förbanden.

För att den föreslagna begränsningen skall kunna genomföras erfordras

emellertid att särskilda åtgärder vidtagas för att tillgodose merbehovet av ridhästar

vid bl. a. kavalleriets repetitionsövningar. Arméchefens förslag att i

nämnda syfte införa en ny kategori ackordhästar ■— ackordridhästar — anser

jag mig kunna biträda. För att möjliggöra utackordering av erforderligt antal

dylika hästar, av arméchefen beräknat till 500, torde det vara nödvändigt att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 147.

utackorderingen sker under för fodervärden gynnsammare villkor än som

tillämpas beträffande kallblodiga hästar. Arméchefens förslag härutinnan,

enligt vilket fodervärden skulle erhålla äganderätten till hästen redan efter det

den under 8 år i följd innehafts av honom samt befrias från att erlägga

ackordavgift, kan jag tillstyrka. A andra sidan ifrågasättes icke för ackordridhästarnas

del någon ersättning till fodervärden motsvarande den ackordsersättning

av 250 kronor för häst och år som nu utgår för varmblodiga ackorddraghästar.

Den första uppsättningen av ackordridhästar bör såsom arméchefen föreslagit

åstadkommas genom att till denna hästkategori överföres motsvarande

antal övertaliga ridstamhästar. Huruvida viss del av de för K 4 avsedda

ackordridhästarna för framtiden bör utgöras av nordsvenska hästar torde

det icke vara nödvändigt att redan nu ta ställning till. Denna fråga bör enligt

min mening ytterligare övervägas, sedan närmare erfarenheter vunnits

beträffande möjligheterna att utackordera varmblodiga ridhästar inom ett för

K 4 lämpligt område.

Enligt arméchefens förslag avses avvecklingen av det övertaliga stamhästbeståndet

igångsättas redan den 1 april 1950 och vara genomförd den 1 april

1952. Emellertid synes erforderligt att avvecklingsfrågan underställes riksdagens

prövning. Avvecklingen torde således kunna påbörjas först vid en

senare tidpunkt. Ett uppskov med utackordering av de hästar, som avses

skola överföras till kategorien ackordridhästar, skulle emellertid avsevärt

minska möjligheterna till utackordering under innevarande år. Jag förutsätter

därför att hästarna i fråga få utackorderas redan med början under

april månad, även om de närmare villkor, som skola gälla för utackorderingen,

icke böra fastställas förrän riksdagen meddelat beslut i detta ärende.

Sedan det erforderliga antalet stamhästar överförts till ackordridhästar

skulle enligt arméchefens förslag återstoden av det övertaliga ridstamhästbeståndet

försäljas till liv eller slakt. Arméchefen har härvid räknat med att

minst 600 hästar måste kasseras till slakt och förutsatt att denna kassation

skulle tagas ut någorlunda jämnt inom hästarnas olika årgångar för att med

hänsyn till remonteringen få en lämplig fördelning av hästarna i åldersgrupper.

Jag delar emellertid den av sakrevisionen uttalade uppfattningen att,

sedan de icke tjänstedugliga hästarna utmönstrats och urval skett för placering

såsom ackordridhästar och för försäljning till liv, i princip de äldsta och

sämsta hästarna böra kasseras, så att en kvalitetsförbättring av stamhästbeståndet

kommer till stånd genom att hästarnas genomsnittsålder sänkes.

Såsom sakrevisionen vidare framhållit bör försäljning till slakt av fullt

tjänstedugliga hästar tillgripas först sedan alla andra avsättningsmöjligheter

prövats. Jag förutsätter att de synpunkter sakrevisionen härvid framhållit

beaktas. Det är icke uteslutet, att avvecklingen av hästbeståndet ur nu angivna

synpunkter bör bedrivas i något långsammare takt än arméchefen

förordat. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut härutinnan.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147.

21

I detta sammanhang vill jag vidare framhålla, att det kan visa sig möjligt

att utackordera flera av de övertaliga ridstamhästarna än som motsvarar det

av arméchefen beräknade behovet av ackordridhästar. I den mån så är fallet

bör Kungl. Maj:t äga meddela beslut om att ackordridhästbeståndet övergångsvis

skall kunna givas den större omfattning, som svarar mot möjligheterna

till utackordering.

Den av mig vid anmälan av propositionen 1948: 20G förordade och numera

genomförda begränsningen av antalet ridstamhästar med omkring 1 000 hästar

medförde att arméns behov av ridhästremonter nedgick från omkring 500 till

420 hästar. I syfte att stödja den varmblodiga hästaveln förutsatte jag emellertid

att för arméns räkning alltjämt årligen skulle inköpas i stort sett samma

antal remonter som tidigare. Jag räknade härvid med att det överskott av

varmblodiga hästar, som härigenom uppkomme, skulle kunna utackorderas

såsom draghästar. På grund av befarade svårigheter att utackordera sådana

hästar har sedermera vidtagits den åtgärden att arméns dragstamhästar till

hälften remonteras med varmblodiga hästar (jfr. prop. 1949: 1, bil. 6, s. 102).

Genom de ytterligare åtgärder i syfte att minska antalet stamhästar som

jag i det föregående förordat kommer arméns årliga remonteringsbehov av

varmblodiga hästar att nedgå till omkring 350 hästar, vilket antal kan komma

att stiga något därest det skulle visa sig möjligt och lämpligt att även på

längre sikt vidmakthålla hela det för K 4 avsedda antalet ackordridhästar

med varmblodiga hästar. Å andra sidan är det icke uteslutet att remonteringsbehovet

kan komma att ytterligare nedgå till följd av organisatoriska förändringar

i framtiden. Jag delar emellertid arméchefens uppfattning att med

hänsyn till uppfödarnas intressen till och med år 1953 fortfarande skola inköpas

500 varmblodiga remonter per år för arméns räkning. I den mån det

överskott av hästar som härigenom uppkommer icke kan utackorderas såsom

draghästar måste detsamma avyttras, i den utsträckning så kan ske genom

export. I detta sammanhang torde böra framhållas att systemet med varmblodiga

ackorddraghästar medför icke oväsentliga merkostnader för statsverket,

föranledda av högre inköpspriser än för kallblodiga hästar, kostnader

för hästarna under ett år vid remontdepå samt ackordsersättningar till fodervärdar.

Jag delar arméchefens uppfattning att fjärde huvudtiteln i princip

icke bör belastas med kostnader i angivna hänseende. Vid den gemensamma

beredning av ärendet, som företagits med chefen för jordbruksdepartementet,

har framkommit, att förslag icke är att motse om bestridande av här avsedda

merkostnader från nionde huvudtiteln. V id sådant förhållande är jag

icke nu beredd förorda, att efter 1953 större antal remonter inköpas än som

erfordras för tillgodoseende av remonteringen enligt arméchefens förslag,

eller omkring 350. Jag vill i detta sammanhang även framhålla att tillräckliga

erfarenheter ännu icke vunnits beträffande möjligheterna att utackordera

varmblodiga ackorddraghästar.

Såsom sakrevisionen framhållit bör i samband med den nu föreslagna begränsningen

av arméns hästbestånd en omprövning av remontdepåorganisationen

ske.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Frågan huruvida vid en så avsevärd minskning av arméns remontinköp

som arméchefen förutsatt särskilda stödåtgärder åt den varmblodiga hästaveln

böra vidtagas innefattar spörsmål, som det torde ankomma på chefen

för jordbruksdepartementet att närmare överväga. För egen del vill jag i

detta sammanhang endast uttala, att det givetvis är ett försvarsintresse avvikt

att en krigsreserv av varmblodiga hästar finnes inom landet.

Jag förutsätter, att arméförvaltningen jämväl i fortsättningen medverkar

till export av varmblodiga hästar.»

Anslaget för budgetåret 1950/51 har departementschefen med beaktande av

tillgänglig reservationsbehållning beräknat till 300 000 kronor, vilket skulle

innebära en anslagsminskning med 500 000 kronor.

Utskottet. Då vid 1948 års riksdag meddelades beslut om att minska arméns

stamhästbestånd med omkring 1 000 hästar, förutsattes, att — sedan viss förändring

av mobiliseringsorganisationen och remontutbildningen ägt rum samt

säkrare underlag erhållits för möjligheterna att genomföra ytterligare motorisering

— i en andra etapp en ytterligare begränsning av hästantalet skulle

visa sig möjlig. Kungl. Maj :t har nu i princip förordat ett av chefen för armén

framlagt förslag, enligt vilket stamhästbeståndet skulle nedbringas med ytterligare

1 515 hästar, varav 1 418 ridstamhästar. En dylik åtgärd, som beräknats

på längre sikt medföra en årlig besparing av omkring 2 miljoner kronor, innebär,

att antalet stamhästar avpassas att i huvudsak motsvara behovet av dylika

hästar för fredsutbildningsarbetet. För att emellertid tillgodose merbehovet

av ridhästar vid bl. a. kavalleriets repetitionsövningar har föreslagits skola

införas en ny kategori ackordhästar — ackordridhästar — vilka förutsatts

kunna utackorderas utan aokordsersättning och till vilka fodervärden skulle

erhålla äganderätt efter det hästen innehafts under 8 år i följd. Sedan erforderligt

antal stamhästar överförts till ackordridhästar, skall enligt förslaget

återstoden av det övertaliga stamhästbeståndet försäljas till liv eller slakt.

Genom dessa åtgärder skulle arméns årliga remonteringsbehov nedgå till

omkring 350 hästar. Med hänsyn till hästuppfödarnas intressen har departementschefen

emellertid förutsatt, att remonteringen till och med år 1953 skall

uppehållas vid samma nivå som nu, d. v. s. omkring 500 hästar per år. Härigenom

uppkommande överskott av hästar har förutsatts skola avyttras, i den

mån hästarna icke kunna utackorderas såsom draghästar. Med hänsyn till de

icke oväsentliga merkostnader, som systemet med varmblodiga ackorddraghästar

medför och som ansetts i princip icke böra belasta fjärde huvudtiteln, har

departementschefen förklarat sig icke nu vara beredd förorda, att efter 1953

större antal remonter inköpas än omkring 350.

I motionerna I: 435 och II: 518 ha motionärerna, under framhållande av

det angelägna i att vid en avspärrning tillgång finnes till ett för landets behov

avpassat hästbestånd, uttalat, att de icke kunde finna det försvarligt att nu

vidtaga en så stark beskärning av den varmblodiga stostammen inom landet

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147.

23

som ett bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle medföra. Motionärerna

ha därför förordat, att en utredning angående arméns och näringslivets

behov av hästar vid avspärrning verkställes, innan åtgärder vidtagas,

som kunna leda till en reducering av stostammen. I avvaktan på resultatet även

dylik utredning borde beslut nu fattas om att även för år 1954 inköpa ett

oförändrat antal remonter.

Utskottet anser, att den med stöd av 1948 års riksdagsbeslut inledda reduceringen

av antalet stamhästar vid armén bör fullföljas så långt detta är möjligt

med hänsyn till behovet av hästar för fredsutbildningsarbetet. Härför

tala såväl ekonomiska skäl som angelägenheten av att utbildningen icke onödigtvis

försvåras genom att ett överskott av hästar kvarstår vid förbanden. Utskottet

anser sig därför böra i princip tillstyrka den av Kungl. Maj:t nu förordade

ytterligare reduceringen av stamhästbeståndet och har intet att erinra

mot att merbehovet av ridhästar vid bl. a. kavalleriets repetitionsövningar tillgodoses

genom att för ändamålet en ny ackordhästkategori införes. I fråga om

de villkor, som böra gälla för utackorderingen av dessa hästar, torde kunna

godtagas vad därutinnan föreslagits.

Då de remonter, som komma att saluföras år 1953, utgöra resultatet av de

betäckningar, som skett våren 1949, synes det med hänsyn till hästuppfödarnas

intressen skäligt att, såsom föreslagits, till och med nämnda år inköpes

samma antal remonter för arméns räkning som hittills, eller omkring

500. Utskottet är liksom departementschefen icke nu berett förorda, att efter

1953 större antal remonter inköpas än som erfordras för att tillgodose remonteringen

av det reducerade hästbeståndet, även om såsom i motionerna I: 435

och II: 518 framhållits detta i och för sig är ägnat att försämra betingelserna

för den varmblodiga hästaveln. Utskottet förutsätter nämligen, att Kungl.

Maj:t med uppmärksamhet följer utvecklingen på detta område och,

därest så med hänsyn till landets beredskap prövas erforderligt, föreslår riksdagen

de åtgärder, som kunna vara ägnade att tillförsäkra landet en tillräcklig

reserv av hästar. Om därvid ytterligare åtgärder till stöd åt hästaveln anses

böra ifrågakomma, exempelvis genom att i ökad utsträckning remontera draghästbeståndet

med varmblodiga hästar, synas kostnaderna härför icke böra

bestridas av medel under fjärde huvudtiteln. Det bör enligt utskottets mening

ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra, huruvida särskild utredning erfordras

för att klargöra det nödvändiga beredskapsbehovet av hästar. Av det anförda

framgår, att utskottet funnit sig böra avstyrka motionerna I: 435 och II: 518.

I fråga om sättet för avvecklingen av det övertaliga hästbeståndet vill

utskottet liksom departementschefen understryka angelägenheten av att försäljning

till slakt av fullt tjänstedugliga hästar tillgripes först sedan alla

andra avsättningsmöjligheter prövats. Enligt vad utskottet under hand inhämtat

har det dess bättre visat sig, att kassation av tjänstedugliga hästar behöver

ske i avsevärt mindre utsträckning än arméchefen räknat med, vilket

delvis beror på att antalet icke tjänstedugliga hästar befunnits vara större än

tidigare beräknats. Vid försäljning till slakt är det givetvis angeläget att,

s. 24 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147.

24

såsom i motionen I: 433 framhålles, hästarna verkligen gå till slakt och ej på

omvägar komma ut på hästmarknaden. Utskottet förutsätter, att genom

Kungl. Majrts försorg effektiva kontrollåtgärder härutinnan komma att vidtagas.

Ehuru i princip fullt affärsmässiga grunder böra tillämpas vid försäljning

av de övertaliga hästarna, synes detta icke böra hindra, att vid försäljning till

liv av utackorderad stamhäst fodervärden, därest denne önskar förvärva hästen

i fråga, erhåller viss företrädesrätt härtill. Såsom i sistnämnda motion framhållits

torde ett dylikt hänsynstagande till fodervärden vara ägnat att öka

intresset för att emottaga ackordhäst. Det torde böra ankomma på Kungl.

Maj:t att närmare överväga detta spörsmål.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot Kungl. Majrts förslag till medelsanvisning under remonteringsanslaget för

budgetåret 1950/51, hemställa,

I. att riksdagen må

a) medgiva, att åtgärder för en minskning av arméns hästbestånd

må vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 10 mars 1950 angivna grunder;

b) till Armén: Remontering för budgetåret 1950/51 anvisa ett

reservationsanslag av 300 000 kronor;

IT. att riksdagen må i anledning av motionen I: 433 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört;

III. att motionerna I: 435 och II: 518 icke må av riksdagen

bifallas.

5:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t i

propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 68) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1950/51 beräkna ett förslagsanslag av 47 000 000 kronor, har Kungl.

Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 5, s. 75—100) föreslagit riksdagen

att dels fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för

pensionerad personal i arvodesbefattningar vid marinen, vilka i särskild ordning

överlämnats till riksdagen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1950/51, dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 47 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lundgren (1:426) och den andra inom andra kammaren av herr Sjölin

(II: 508), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta 1) att i personalförteckningen

för mariningenjörkåren upptaga 2 beställningar i lönegrad Co 14, av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147.

25

sedda för chefen för konstruktionskontoret å marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning

och assistenten därstädes, 2) att innehavarna av dessa beställningar

skola benämnas förste marindirektör med pensionsålder 63 år och hänföras

till kommendörs tjänsteklass, 3) om uppflyttning av 2 specialingenjörer

till lönegrad Ca 33 samt 4) att 2 beställningar för mariningenjör av 2. graden

i lönegrad Ca 27 och 2 beställningar för specialingenjör av 3. graden i samma

lönegrad skola utgå,

dels ock en inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion ((II: £>17),

vari hemställts, att riksdagen ville besluta att chefen för sjövärnskåren uppflyttas

från löneklass 1: 31 till löneklass 1: 34.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får utskottet

hänvisa till motionerna II: 508 och II: 517.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak endast

för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Vid framställningen följer utskottet den punktindelning, som använts i propositionen.

För närmare kännedom om de av departementschefen framställda förslagen

torde få hänvisas till propositionen.

4. Ett av chefen för marinen framställt förslag att uppflytta chefen för sjövärnskåren,

nu i löneklass 1: 31, till löneklass 1: 34, vilket framställts redan

för innevarande budgetår (prop. 1949:135, s. 115), motiveras med den ökning

av arbetsuppgifterna och ansvaret för denne befattningshavare som blivit en

följd av den beslutade utbyggnaden av kåren. Liksom tidigare har civilförvaltningen

tillstyrkt förslaget. Departementschefen har emellertid förklarat sig

alltjämt icke vara beredd tillstyrka detta förslag.

5. För heltidstjänstgörande lärare i taktik vid sjökrigshögskolan förordar

departementschefen, att, i utbyte mot en kaptensbeställning i Ma 9 vid flottan,

å sjökrigshögskolans stat uppföres en tjänst för kapten i Md 9.

På grund av avgång har antalet beställningar för flaggkorpral (Ma 3a) vid

flottan angivits kunna minskas med 1.

Den till gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid flottan

fogade noten angående vakanthållande av beställningar för högbåtsmän (Ma 3)

i den mån viss övertalig personal tages i anspråk för befattningar, avsedda för

högbåtsmän, har föreslagits skola utgå, enär i noten avsedd övertalig personal

icke längre kvarstår i tjänst..

Departementschefen har förordat, att för nästa budgetår antalet korpralsbeställningar

vid flottan ökas till 630 och antalet beställningar för meniga

minskas till 1 270.

Vidare har departementschefen förordat, att antalet överfurirsbeställningar

vid kustartilleriet för nästa budgetår ökas med 10. 1 anslutning härtill har

antalet furirsbeställningar vid kustartilleriet föreslagits skola minskas med 10.

6. Utökning av mariningenjörkuren rn. rn. I gällande personalförteckning

äro för mariningenjörkåren uppförda följande beställningar, nämligen 1 chef,

marinöverdirektör (Cp 17), 5 marindirektörer av 1. graden (Ca 33), 8 marin

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 147.

direktörer av 2. graden (Ca 31), 12 förste mariningenjörer (Ca 30), 11 mariningenjörer

av 1. graden (Ca 29), 22 mariningenjörer av 2. graden (Ca 27), 8

specialingenjörer av 1. graden (Ca 31), 1 specialingenjör av 1. eller 2. graden

(Ca 31 eller Ca 30), 16 specialingenjörer av 2. graden (Ca 30), 3 specialingenjörer

av 2. graden (Ca 29) och 19 specialingenjörer av 3. graden (Ca 27).

Till personalförteckningen har föreskrivits, att vid uppkommande vakanser

i beställningarna för förste mariningenjör och specialingenjör av 2. graden 1

beställning för specialingenjör av 2. graden, verkstadsingenjör, skall indragas

samt att — då 30 lönegraden avses icke skola ingå i lönegradsserien för ingenjörspersonal

— frågan om återbesättandet av övriga beställningar skall prövas

av Kungl. Maj:t, Som äger att tills vidare utbyta beställningarna mot beställningar

i Ca 29. Vidare har till jjersonalförteckningen föreskrivits, att vid

uppkommande vakans beställningen för specialingenjör av 1. eller 2. graden

skall indragas.

Marinöverdirektören har nu med tillstyrkan av marinchefen framlagt förslag

om utökning av mariningenjörkåren och om förbättrad löneställning för dess

personal, vilket förslag i stort sett överensstämmer med för innevarande

budgetår framlagt förslag i ämnet (prop. 1949: 135, s. 112 o. f.).

Den närmare innebörden av förslaget framgår av sammanställningen å s. 77

i propositionen.

Beställningarna i Co 14 avse chef för konstruktionskontoret på marinförvaltningens

skeppsbyggnadsavdelning och en assistent på samma avdelning.

Beställningarna i Co 10 avse chefer för fartygsavdelningarna vid Stockholms

och Karlskrona örlogsvarv.

De till 33 lönegraden hänförda beställningarna äro avsedda främst för

byråchefer på marinförvaltningens skeppsbyggnads- och vapenavdelningar.

Uppdelningen av beställningarna i 30 lönegraden på beställningar i 31 och

29 lönegraderna är ett led i den beslutade avvecklingen av 30-gradsbeställningarna.

I sistnämnda grad skulle efter den här föreslagna uppdelningen

kvarstå fyra förste mariningenjörer och sex specialingenjörer av 2. graden i

avvaktan på resultatet av förvaltningsutredningens arbete.

Av de nytillkommande beställningarna avses mariningenjörerna som

instruktionsingenjörer för marinens underofficersskola och av specialingenjörerna

en miningenjör, två teleingenjörer och en artilleriingenjör.

Civilförvaltningen har ansett de föreslagna personalförändringarna vara

så angelägna att det knappast syntes tillrådligt att ytterligare ställa frågan om

mariningenjörkårens utbyggnad på framtiden. Slutlig ställning till denna fråga

syntes, i avvaktan på resultatet av utredningen rörande löneställningen för

vissa högre statliga befattningar, icke nu kunna tagas. Då det emellertid icke

kunde anses uteslutet, att denna utrednings förslag förelåge inom sådan tid

att resultatet därav — i varje fall såvitt avsåge den angelägna frågan om

mariningen jörkårens sammansättning — kunde beaktas vid avlåtande av

proposition i ämnet, ansåge civilförvaltningen sig i nuvarande läge böra

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 147.

räkna med de av marinöverdirektören framlagda förslagen, såvitt avsåge beställningar

för mariningenjörpersonal.

Departementschefen, som vid behandlingen av arméns avlöningsanslag tagit

ställning till frågan om motoringenjörer vid marinen, har för sin del anfört

följande.

»Vid anmälan av propositionen 1948:209 anförde jag, att, ehuiu skäl

talade för att mariningenjörkåren tillfördes beställningar i högre lönegrad än

Ca 33, jag i avvaktan på resultatet av den igångsatta utredningen rörande

löneställningen för vissa högre statliga befattningar icke då ville föreslå en

dylik åtgärd. Vidare anförde jag vid anmälan till propositionen 1949:135

(s. 113) att, då resultatet av berörda utredning ännu icke förelåge, jag ansåge

det alltjämt böra anstå med inrättande av ifrågavarande högre beställningar

vid mariningenjörkåren.

I sitt av 1949 års riksdag godkända utlåtande nr 155 har statsutskottet —

under framhållande bl. a. att utskottet funne det synnerligen påkallat

att resultatet av förenämnda utredning förelåge och kunde utnyttjas vid prövningen

av mvndigheternas förslag till medelsäskanden för budgetåret 1950/51

_uttalat, att utskottet utginge från att förslag om att inrätta ett antal beställningar

i högre lönegrader vid mariningenjörkåren skulle kunna av Kungl.

Maj:t föreläggas 1950 års riksdag.

Nämnda utredning har sedermera den 15 oktober 1949 överlämnat betänkande

angående löneställningen för byråchefer m. fl. högre tjänstemän inom

statsförvaltningen. Frågan är för närvarande föremål föi foitsatt beredning

inom finansdepartementet. Förslag i ämnet avses icke komma att löielägga^

årets riksdag.

Jag anser, att det med hänsyn till det läge vari fragan om löneställningen

för högre statliga befattningar sålunda befinner sig alltjämt icke är lämpligt

att föreslå, att högre befattningar inrättas vid mariningenjörkåren. Jag kan

heller icke tillstyrka något utbyte av beställningar i 30 lönegraden. Däremot

föreslår jag i anledning av förslagen i övrigt, att vid kåren inrättas två beställningar

för specialingenjör av 3. graden i Ca 27, främst avsedda föi teleingenjörer.

»

11. ''Rationaliseringar inom kustartilleriförsvaren. Som resultat av pågående

organisationsförsök ha vid Stockholms kustartilleriförsvar föreslagits skola indragas

två arvodesbefattningar för pensionerade underofficerare (1:20), nämligen

en expeditionsunderofficer vid vardera av kustartilleriförsvarsstabens

chefsexpedition och sjukvårdsavdelningen.

12. Rationaliseringar vid örlogsstationerna. I gällande personalförteckning

för pensionerad personal i arvodesbefattningar ha för Karlskrona örlogsstation

upptagits befattningar för bl. a. sju expeditionsunderofficerare, en kasernmaskinist,

en föreståndare för kasernverkstaden och en föreståndare för rustkammare,

samtliga befattningar i löneklass 1:20. I den genom Kungl. Maj:ts

beslut den 28 april 1949 fastställda organisationen av den militära ledningssidan

vid Karlskrona örlogsstation har antalet expeditionsunderofficerare vid

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 147.

stationen upptagits till sex. Marinchefen har nu framhållit, att det totala behovet

av befattningar för pensionerade underofficerare vid stationen utgjorde

åtta expeditionsunderofficerare, varav en vid vardera av intendentur- o<*h sjukvårdsavdelningarna,

vilka icke berörts av organisationsundersökningarna,

två kasernmaskinister, tillika föreståndare för kasernverkstaden, samt en föreståndare

för rustkammare vid vardera av kasernerna Anckarstierna och Sparre.

I enlighet härmed borde på personalförteckningen för nästa budgetår uppföras

befattningar för ytterligare en expeditionsunderofficer och en föreståndare

för rustkammare (båda i 1: 20) ävensom två kasernmaskinister, tillika

föreståndare för kasernverkstad (båda i 1:20), i utbyte mot en befattning för

kasernmaskinist och en befattning för föi''eståndare för kasernverkstaden.

Departementschefen har liksom civilförvaltningen tillstyrkt marinchefens

förslag.

16. Lnligt grunderna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal ha

47 kontorsbiträdestjänster (Ca 8) föreslagits skola inrättas med motsvarande

begränsning av antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål. De nya tjänsterna

fördela sig på sätt framgår av propositionen, s. 93.

1 idare har föreslagits, att i gällande personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän, för pensionerad personal i arvodesbefattningar samt för

andra extra ordinarie tjänstemän än manskap under rubriken Gotlands marindistrikt

upptagna tjänster, med hänsyn till att Gotlands kustartilleriförsvar

och Gotlands kustartillerikår äga gemensam stabs- och förvaltningsorganisation,

skola, såsom jämväl föreslagits beträffande kontorsbiträdestjänsterna,

redovisas under eu gemensam underrubrik Gotlands kustartilleriförsvar med

Gotlands kustartillerikår.

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till

aktiv personal in. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar uppgå till

47 200 000 kronor eller 200 000 kronor mera än det belopp som anvisats för

innevarande budgetår.

Utskottet, som i det föregående vid behandlingen av arméns avlöningsanslag

uttalat sig om de allmänna principer, som med hänsyn till det statsfinansiella

läget böra tillämpas vid prövningen av försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag

för nästa budgetår, har icke funnit anledning till erinran mot de av

departementschefen förordade förändringarna i marinens personalorganisation.

Redan i sitt av 1948 års riksdag godkända utlåtande nr 161 underströk statsutskottet

vikten av att mariningenjörkåren utan alltför stor tidsutdräkt tillfördes

ett antal beställningar i högre lönegrader. I sitt utlåtande nr 155 vid 1949 års

riksdag uttalade sig utskottet ånyo i denna fråga i anledning av motionsvis

framställda yrkanden av i huvudsak samma innehåll som dem, vilka framställts

i de nu föreliggande motionerna 1:426 och II: 508. Utskottet anförde därvid

bl. a., att utskottet funne det synnerligen påkallat, att resultatet av den av

departementschefen åberopade utredningen rörande löneställningen för vissa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147.

29

högre statliga befattningar förelåge och kunde utnyttjas vid prövningen av

myndigheternas förslag till meddlsäskanden för budgetåret 1950/51 samt att

utskottet utginge från att förslag om att inrätta ett antal beställningar i högre

lönegrader vid mariningenjörkåren skulle kunna av Kungl. Maj:t föreläggas

1950 års riksdag. Nämnda utredning har sedermera den 15 oktober 1949 avgivit

sitt betänkande. Då emellertid detsamma för närvarande vore föremål

för beredning inom finansdepartementet och förslag i ämnet icke koimne att

föreläggas årets riksdag, har departementschefen ansett det alltjämt icke vara

lämpligt att föreslå, att högre beställningar inrättas vid mariningenjörkåren.

Med hänsyn till det bekymmersamma befordringsläget vid kåren, som redan

förorsakat personalbrist, ägnad att äventyra den tekniska tjänsten vid marinen,

kan det enligt utskottets mening övervägas, huruvida icke de av motionärerna

föreslagna högre beställningarna borde inrättas utan att prövningen

av förenämnda utredningsförslag avvaktas. Då emellertid en sådan åtgärd

onekligen kan befaras föregripa denna prövning, anser sig utskottet, som med

bestämdhet förväntar, att Kungl. Maj:t förelägger 1951 års riksdag förelag till

erforderliga förbättringar av befordringsläget vid mariningenjörkåren, nu förhindrat

förorda bifall till motionerna I: 426 och II: 508.

Utskottet är i likhet med departementschefen icke berett tillstyrka, att

chefen för sjövärnskåren från och med nästa budgetår beredes förbättrad löneställning.

Det i motionen II: 517 framställda yrkandet härom avstyrkes alltså.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet

under förevarande anslag, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom

med avslag å motionerna 1:426 och 11:508 samt 11:517,

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän

och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid

marinen, vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

1.

o

Ö.

4.

5.

Utgifter:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis..............................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..........................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis..........................................

Rörligt tillägg, förslagsvis ..........................

26 900 000

1 095 000

290 000

] 4 700 000

4 915 000

Summa kronor 47 900 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ............................ 700 000

Nettoutgift kronor 47 200000;

cj till Marinen: Avlöningar till akliv personal m. fl. för

budgetåret 1950''51 anvisa ett förslagsanslag av 47 200 000

kronor.

ö:o) Marinen; Familjebidrag. Utskottet, som i det föregående vid behandlingen

av arméns motsvarande anslag yttrat sig jämväl över Kungl. Majits förslag

beträffande förevarande anslag (punkt 6, s. 100) ävensom över motionerna

1:463 och IT: 521, får hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 463 och II: 521, såvitt nu är i fråga,

till Marinen: Familjebidrag för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

7:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t

i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 98) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1950/51 beräkna ett förslagsanslag av 46 500 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 7, s. 100—123) föreslagit riksdagen

att dels fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän

och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, vilka i

särskild ordning överlämnats till riksdagen, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1950/51, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51, dels ock till Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 48 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Petrén m. fl. (1:130)

och den andra inom andra kammaren av herr Edström (II: 236), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta, 1) att av 36 beställningar för flygingenjör

av 1. graden i lönegrad Ca 30 24 beställningar skola överföras till lönegrad

Ca 31 från och med den 1 juli 1950, 2) att förbättring av rekryterings- och befordringsförhållandena

för flygingenjörema genomföres genom överförande

av 10 beställningar till lönegrad Ca 33 eller högre, så att paritet vinnes med

motsvarande personalkategorier vid övriga försvarsgrenar, samt 3) att anslaget

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. höjes med »motsvarande

belopp».

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får utskottet

hänvisa till motionen I: 130.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ai

Statsutskottets utlåtande nr 147.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak endast

för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Vid framställningen följer utskottet den punktindelning, som använts i propositionen.

För närmare kännedom om de av departementschefen framställda

förslagen torde få hänvisas till propositionen.

2. Med hänsyn till den beslutade förstärkningen av ytterligare tre dagjaktflottiljer

(jfr prop. 1949: 147) har antalet löjtnantsbeställningar föreslagits

skola ökas med 12.

3. Departementschefen har ansett sig böra tillstyrka förslag om att inrätta

tjänster för ytterligare en förste stabsmeteorolog i Ca 29 och två stabsmeteoro-,

loger i Ca 26, varigenom antalet dylika tjänster skulle komma att uppgå till

vad som beräknats för fullt genomförd organisation. Vidare har departementschefen

biträtt förslag om att så länge innehavaren av den för flygstaben upp

förda tjänsten som militärmeteorolog i Ca 22 kvarstår å övergångsstat en extra

ordinarie meteorologtjänst hålles vakant i stället för, såsom f. n. är fallet, en

stabsmeteorologtjänst i Ca 26. Härvid har en tjänst i Ce 22 ansetts böia

vakanthållas.

4. En av de befintliga beställningarna för förste flygläkare vid flygvapnet

innehas av en person, som tidigare i egenskap av reservofficer vid flygvapnet

erhållit fullständig flygutbildning. Denne beställningshavare utnyttjas såsom

s. k. undersökningsläkare och fullgör i denna egenskap kontinuerlig flygtjänstgöring.

Då det ansetts önskvärt, att beställningshavarens speciella kvalifikationer

även för framtiden kunna utnyttjas i befattning såsom undersökningsläkare

med flygtjänstgöring, har departementschefen ansett sig böra biträda

ett av civilförvaltningen tillstyrkt, av chefen för flygvapnet framställt förslag

om att bereda beställningshavaren i fråga rätt till flvgtillägg. Detta borde

bestämmas till 330 kronor för månad eller samma belopp som vid tjänstgöring

såsom flygförare utgår till bl. a, militära beställningshavare i lönegraderna

Ma 6—12. Om riksdagen icke hade något att erinra mot att dylikt tillägg utginge,

avsåge departementschefen att framdeles föreslå, att bestämmelser

härom meddelades.

5. Förändringar beträffande teknisk personal. I skrivelse den 9 mars 1950

har chefen för flygvapnet föreslagit, att av de 36 beställningar för flygingenjör

av 1. graden i Ca 30, som skola finnas vid flygvapnet, 24 skulle utbytas mot

beställningar för flygdirektör av 2. graden i Ca 31. Departementschefen har

liksom beträffande mariningenjörerna ej heller för flygingenjörerna kunnat

föreslå, att utbyte nu sker av beställningar i 30. lönegraden mot högre beställningar.

Departementschefen har förordat, att antalet beställningar för verkmästare

av 1. klassen (Ca 21) ökas med 2 (för radartjänst) till 28, vilket antal förutsatts

skola i mån av vakanser i tre för centrala flvgverkstäder avsedda beställningar

nedbringas till 25. Vidare har departementschefen förordat, att ytterligare

följande beställningar skola tillkomma, nämligen 6 mästare av 1. klassen

(Ca 18), 14 mästare av 2. klassen (Ca 16) och 250 flygtekniker (Ca 12).

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 147.

G. \ icl 1948 års riksdag beslöts att inrätta en flottiljpolisorganisation vid

flygvapnet som ersättning för de förutvarande vaktplutonerna vid flygflottiljerna.

Enligt propositionen 1948: 206 (s. 455) beräknades behovet av flottiljpoliser

till 258, varav 19 förste flottiljpoliser (Ca 16) och 239 flottiljpoliser

(Ca 14). Hittills ha inrättats beställningar för 4 förste flottiljpoliser

och 44 flottiljpoliser, avsedda för fyra flottiljer. Departementschefen har nu

förordat en utökning med 4 respektive 52 beställningar, vilket skulle möjliggöra,

att flottiljpolisorganisationen kunde genomföras vid ytterligare fyra

flottiljer.

7. Till följd av ändrad proviantredovisning vid flygförbanden, innebärande

bl. a. att proviantuppbörden pålägges förbandens civila köks föreståndare,

har antalet arvodesbefattningar för expeditionsunderofficer (1:20) angivits

kunna minskas med 18 befattningar.

För flygvapnets centrala skolor är i gällande personalförteckning uppförd

en arvodesbefattning för köksföreståndare (1: 20), avsedd för proviantuppbördsman.

Då även vid nämnda skolor proviantuppbörden för framtiden avses

skola omhänderhavas av civil köksföreståndare, är arvodesbefattningen

icke längre erforderlig för dylika arbetsuppgifter. Chefen för flygvapnet har

emellertid framhållit, att innehavaren av befattningen under den tid försök

med ändrad proviantredovisning pågått utnyttjats såsom expeditionsunderofficer

å skolintendentens expedition. Då en expeditionsunderofficer vore

erforderlig å denna expedition även i fortsättningen, borde den befintliga

arvodesbefattningen utbytas mot en befattning för expeditionsunderofficer

(1:20). Departementschefen har, liksom civilförvaltningen, tillstyrkt förslaget.

I avvaktan på organisationsundersökningar vid de centrala skolorna borde

emellertid föreskrivas, att expeditionsunderofficersbefattningen vid uppkom

mande ledighet icke finge återbesättas utan Kungl. Maj ds medgivande.

10. Enligt grunderna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal

ha 32 kontorsbiträdestjänster (Ca 8) föreslagits skola inrättas i utbyte mot

samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål. De nya tjänsterna

fördela sig på sätt framgår av propositionen, s. 114.

I gällande personalförteckning för flygvapnet finnas uppförda ett antal beställningar

för förvaltare (i flygstationsbefattning), förvaltare (i förrådsbefattning)

och förvaltare (i signalbefattning). Departementschefen har förordat,

att de inom parentes angivna närmare bestämningarna till tjänstebenämningen

ändras till (i flygstationstjänst), (i förrådstjänst) och (i signaltjänst).

Departementschefen har biträtt ett av chefen för flygvapnet (jfr propositionen

s. 116 118) framställt förslag till ändrad utbildningsgång för vissa stam
flygförare.

Omläggningen, som motiverats av önskvärdheten av att effektivisera

den grundläggande flygutbildningen, medför beträffande stamflygförare

med folkskolekompetens, att tiden för anställning över stat måste förlängas

från för närvarande omkring ett år till omkring ett och ett

halvt år. Den totala anställningstiden förlänges emellertid endast med om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147.

33

kring en och en halv månad. De härigenom uppkommande ökade avlöningsoch

utbildningskostnaderna har departementschefen ansett väl uppvägas av

de stora fördelar, som vinnas genom omläggningen. Ehuru ändrade anställnings-

och utbildningsbestämmelser med hänsyn till rekryteringsförhållandena

m. m. ansetts böra fastställas redan under innevarande budgetår, kommer därav

föranlett ökat medelsbehov icke att göra sig gällande förrän under budgetåret

1951/52. Om riksdagen icke har något att erinra mot att anställningstiden

för stamflygförare förlänges på sätt i det föregående angivits, har departementschefen

för avsikt att framdeles förelägga Kungl. Maj:t förslag till ändrade

anställnings- och utbildningsbestämmelser för stamflygförare på sätt

chefen för flygvapnet har föreslagit.

Det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar uppgå

till 48 200 000 kronor eller 1 700 000 kronor mera än det belopp, som anvisats

för innevarande budgetår.

Utskottet, som i det föregående vid behandlingen av arméns avlöningsanslag

uttalat sig i fråga om de allmänna principer, som med hänsyn till det

statsfinansiella läget böra tillämpas vid prövningen av försvarsgrenarnas allmänna

avlöningsanslag för nästa budgetår, har icke funnit anledning till

erinran mot de av departementschefen förordade förändringarna i flygvapnets

personalorganisation. Vidare anser sig utskottet kunna tillstyrka, att rätt till

flygtillägg beredes den förste flygläkare, som i egenskap av s. k. undersökningsläkare

fullgör kontinuerlig flygtjänstgöring, och att bestämmelser om

ändrad utbildningsgång för vissa stamflygförare på sätt departementschefen

förordat får utfärdas.

De i motionerna I: 130 och II: 236 framställda yrkandena om uppflyftningar

i lönegrad av ett antal beställningar för flygingenjörspersonal väcktes redan

i anslutning till statsverkspropositionen och syfta till avsevärt längre gående

åtgärder härutinnan än chefen för flygvapnet sedermera ansett sig böra föreslå

för nästa budgetår. Med hänsyn härtill och till den stränga återhållsamhet

med löneförbättringar, som enligt vad utskottet i det föregående anfört bör

iakttagas i nuvarande läge, kan utskottet icke tillstyrka bifall till motionerna

i fråga.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet

under förevarande anslag, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 130 och II: 236,

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän

och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet,

vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen, att till

lämpas tills vidare från och med budgetåret 1950/51;

3—988 5o Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6'' sand. Nr 147—150.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 147.

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1950/51:

Avlöningsstat.

Ut gifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 27 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis .......................................... 1100 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 150 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... 16 100 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 4 350 000

Summa kronor 48 900 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................................... 700 000

Nettoutgift kronor 48 200 000;

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 48 200 000 kronor.

8:o) Flygvapnet: Familjebidrag. Utskottet, som i det föregående vid behandlingen

av arméns motsvarande anslag yttrat sig jämväl över Kungl. Maj:ts

förslag beträffande förevarande anslag (punkt 8, s. 123) ävensom över motionerna

I: 463 och II: 521, får hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förelag samt

med avslag å motionerna I: 463 och II: 521, såvitt nu är i fråga,

till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret 1950/51 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Stockholm den 12 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Mannerskantz, Iwar

Anderson, Heiding, Berling, Sundelin, Leander, Johan Eric Ericson, Hesselbom,

Edin, Ivar Persson, Andrée, Lundgren och Axel Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Boman i Kieryd,

Mårtensson i Uddevalla, Lindholm, Åkerström, Pettersson i Dahl, Petterson

i Degerfors, Persson i Vinberg, Birke, Johansson i Mysinge, Henriksson och

Nihlfors;

dock att vid behandlingen av punkterna 4:o)—8:o) deltagit fröken Andersson

i stället för herr Lundgren.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 147.

35

Reservationer.

1) vid punkten 2:o) (Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl.)

A. av herr Lundgren, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen

I: 432 och att därför

dels det stycke på s. 14 i utskottets yttrande, som börjar med orden »I motionen»

och slutar med orden »denna del», bort hava följande lydelse:

»Vad angår det i motionen I: 432 framförda förslaget om att för IV. militärbefälsstaben

inrätta fyra vaktmästartjänster anser utskottet särskilt med hänsyn

till strävandena att i möjligaste mån effektivisera vämpliktsutbildningen

olämpligt att använda värnpliktiga till vakttjänstgöring i vidare mån än denna

ingår i deras utbildning. Utskottet vill därför föreslå, att för vakttjänstgöringen

i fråga anställes civil vaktpersonal med polismans befogenhet samt att för

ändamålet inrättas fyra tjänster för vaktmästare i lönegraden Ce 9.

Med hänsyn till den betydelsefulla utbildning, som bedrives vid garnisonskompaniet,

synas utskottet goda skäl tala för att såsom chef för kompaniet

avses en kapten. Genom ett realiserande av förslaget, som tillstyrkts av försvarets

civilförvaltning, skulle en fänriks- och en sergeantsbeställning kunna

indragas. Utskottet finner sig böra biträda motionen jämväl i denna del. Här

igenom skulle vinnas en årlig besparing för statsverket av 2,724 kronor.

I samma motion har vidare yrkats inrättande av en kaptens- eller löjtnantsbeställning

vid fälttygkåren, avsedd såsom tygofficer vid kommendantsstaben,

i Boden, i utbyte mot en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning.

Betydelsen av de uppgifter, som åligga innehavaren av befattningen i fråga,

gör det enligt utskottets mening angeläget, att ett dylikt utbyte kommer till

stånd. Då härtill kommer, att förslaget icke skulle medföra någon nämnvärd

merkostnad för statsverket vill utskottet biträda motionen även i nu förevarande

del.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande

lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

med bifall till motionen I: 432 samt med avslag å motionerna

I: 434 och II: 519,

b) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän

och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid

armén, som i särskild ordning överlämnats till riksdagen, dock

med av utskottet i nämnda båda förteckningar föreslagna änd

ringar, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51».

B. av herr Nihlfors.

2) vid punkten 4:o) (Armén: Remontering) av herrar Mannerskantz, Heiding,

fröken Andersson, herrar Sundelin, Ivar Persson, Axel Andersson, Bo
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 147.

man i Kieryd, Pettersson i Dahl, Birke, Johansson i Mysinge och N Hd fors,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 435 och II: 518 och att

därför

dels det stycke på s. 23 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Då de»

och slutar med »och II: 518», bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser de i motionerna I: 435 och II: 518 anförda skälen för att

en särskild utredning angående arméns och näringslivets behov av hästar vid

avstängning eller minskad tillförsel av drivmedel verkställes, innan sådana

åtgärder vidtagas, som kunna leda till reducering av den varmblodiga stostammen,

vara så starka att utskottet tillstyrker motionärernas förslag härom.

I avbidan på resultatet av en dylik utredning bör beslut nu fattas om att till

och med år 1954 ett oförändrat antal remonter skall inköpas. Det överskott

på remonter, som härigenom uppkommer, torde kunna placeras bland ackordr

draghästbeståndet.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort hava följande lydelse:

»III. att riksdagen må med bifall till motionerna 1:435 och

II: 518

a) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att en utredning måtte

verkställas angående arméns och näringslivets behov av hästar

vid avstängning eller minskad tillförsel av drivmedel och att

resultatet av denna utredning framlägges, innan sådana åtgärder

vidtagits, som kunna leda till reducering av den nuvarande varmblodiga

stostammen inom landet;

b) besluta att även för år 1954 ett oförändrat antal remonter

skall inköpas, eller sålunda 500 varmblodiga hästar;

c) hos Kungl. Maj:t hemställa, att åtgärder måtte vidtagas

för att överskottet på ridhästremonter placeras bland ackordhästbeståndet.

»

3) vid punkten 5:o) (Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.) av herr

N Hd fors.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:282 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1950151 m. m. jäm a1 i texten