Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till avlöningsbestdmmelser för övningslärare och kyrkomusiker m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1950-05-12 · 17 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:155, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till avlöningsbestdmmelser för övningslärare och kyrkomusiker m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr löö.

Nr 155.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till avlöningsbestdmmelser för övningslärare och

kyrkomusiker m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

(5 :e avd.)

I propositionen nr 234 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 31 mars 1950, föreslagit

riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att dels utfärda avlöningsreglemente

för övningslärare och avlöningsreglemente för kyrkomusiker i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i propositionen förordats; dels under de

förutsättningar och i den omfattning, som i propositionen förordats, vidtaga

ändringar i sålunda utfärdade reglementen; dels med iakttagande av de

huvudgrunder, som i propositionen förordats, utfärda erforderliga bestämmelser

om övergång till sagda reglementen; dels ock med avsende å ämneslärare

vid fortsättnings- och ersättningsskolor meddela bestämmelser av

i huvudsak den innebörd, som i propositionen angivits.

I samband med Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Linden och Norman (I: 469) och den andra inom andra kammaren av

herrar Allard och Sundström (II: 559), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

i enlighet med 1941 års lärarlönesakkunnigas förslag fattar beslut om

att ordinarie och extra ordinarie gymnastiklärare måtte för tjänstgöring såsom

instruktör i gymnastik för lärare vid folkskolan få inräkna det antal

veckotimmar, som skolöverstyrelsen bestämmer;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sjödahl in. fl. (I: 470) och den andra inom andra kammaren av herrar

K glin g och Malmborg i Skövde (II: 558), i vilka motioner hemställts, att

riksdagen måtte uttala sig för att 12 § mom. 1 i den föreslagna stadgan för

övningslärare erhåller följande lydelse.

Ordinarie och extra ordinarie lärare, som å sin tjänst meddelar undervisning

under minst 14 veckotimmar, må därutöver tillgodoräkna sig högst

tre veckotimmar,

då undervisningen avser utbildning av lärare i något av ämnena teckning,

musik, gymnastik med lek och idrott samt manlig eller kvinnlig slöjd vid

folk- eller småskoleseminarierna eller i ämnet hushållsgöromål vid statens

skolköksseminarium och hushållsskola,

då fyllnadstjänstgöring föranleder tidsödande resor eller

då eljest särskilda skäl föreligga;

dels ock en inom andra kammaren av herr Mosesson in. fl. väckt motion

(II: 560), vari hemställts, att riksdagen vid eventuellt bifall till Kungl. Maj:ts

proposition ville göra det bestämda uttalandet, att lönegradsplaceringen för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

9

musik-, tecknings- och gymnastiklärare vid de högre läroanstalterna snarast

måtte föreläggas riksdagen för förnyat övervägande.

Den allmänna lönereglering, som den 1 juli 1947 genomfördes för statstjänstemän

och befattningshavare inom viss icke-statlig verksamhet, omfattade

icke övningslärarna vid de statliga och de statsunderstödda kommunala

skolorna samt kyrkomusikerna.

Genom principbeslut vid 1948 och 1949 års riksdagar har emellertid frågan

om den framtida övningslärar- och kyrkomusikerorganisationen lösts,

och i samband därmed har även ställning tagits till grunderna för den lönereglering

för dessa personalgrupper, vilken är avsedd att genomföras i anslutning

till omorganisationen.

1948 års riksdagsbeslut i övningslärar frågan innebär i stort sett att undervisning

vid olika skolor och i olika ämnen i största möjliga utsträckning

skall sammanföras till enhetliga tjänster. Ställning har därvid även tagits

till frågorna om lärarnas maximala tjänstgöringsskyldighet och om förutsättningarna

för tillämpning av olika anställningsformer. Inrättandet av

ordinarie tjänster har, vad angår tjänstgöringens omfattning, anknutits till

ett särskilt begrepp, full tjänstgöring, som understiger lärarnas maximitjänstgöringsskyldighet

och som i allmänhet — utom i vissa preciserade fall

— omfattar 30 veckotimmar eller, vid fortsättningsskolan, 1 080 timmar för

år. Denna åtskillnad mellan maximitjänstgöringsskyldighet och full tjänstgöring

har gjorts i syfte att antalet ordinarie tjänster ej skall bliva alltför

begränsat. Löneavvägningen innebär att vid tjänstgöring utöver full tjänstgöring

skall utgå dels löneplanslön och dels timlärararvode, att vid full

tjänstgöring skall utgå löneplanslönen utan reduktion och att vid mindre

än full tjänstgöring skall — förutsatt att läraren ej är ordinarie lärare eller

timlärare — utgå löneplanslönen reducerad med ’/»■ för varje veckotimme,

varmed undervisningsskyldigheten understiger 30 veckotimmar. 1949 ars

beslut i kyrkomusikerfrågan innebär ett bibehållande för kantorernas del

av den hittillsvarande kombinationen till enhetliga tjänster av kyrkomusikalisk

tjänstgöring och tjänstgöring såsom folk- eller småskollärare; vid

dessa tjänster har emellertid avlöningen ansetts lämpligen böra konstrueras

såsom summan av löneplanslön för iärartjänstgöringen och ett kantorstilllägg

för den kyrkomusikaliska tjänstgöringen. För organisternas del skall

enligt principbeslutet såvitt möjligt anordnas heltidstjänstgöring genom att

den kyrkomusikaliska tjänstgöringen och tjänstgöring som musiklärare i

skola kombineras till enhetlig tjänst. Anställnings- och avlöningsförhållandena

för organisterna komma därför att förete stora likheter med övningslärarnas;

vid den evalvering av den kyrkomusikaliska tjänstgöringen i visst

antal veckotimmar, som erfordras för tillämpningen av bestämmelser om

tjänstgöringsskyldighet och avlöning, är även att beakta skyldigheten all i

viss utsträckning meddela fri musikundervisning.

Grundvalen har genom de sålunda fattade principbesluten blivit lagd dels

för innehållet i de närmare bestämmelser i organisatoriskt avseende, som

det ankommer på Kungl. Maj it att utfärda och som i huvudsak äro avsedda

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 155.

att inrymmas i en övningslärarstadga och eu kyrkomusikerstadga, dels ock

för innehållet i blivande avlöningsbestämmelser för övningslärare och kyrkomusiker.

Från personalens organisationer ha efter principbeslutens fattande

framställts invändningar i olika avseenden mot dessa. Exempelvis

har gjorts gällande, att maximitjänstgöringen borde nedsättas till 30 veckotimmar

och att, om maximitjänstgöringen alltjämt skulle överstiga vad som

fastställts som tull tjänstgöring, skillnaden borde uppfattas som övertidstjänstgöring

och ersättas efter särskilda grunder. Vidare har påyrkats, att

tull tjänstgöring skulle nedsättas under 30 veckotimmar i vissa andra fall

än där detta skulle ske enligt principbeslutet. Förslag ha också framställts

om att extra ordinarie anställning skulle kunna erhållas vid mindre undervisningsskyldighet

än 15 veckotimmar i fall, då omständigheterna icke medgivit

en undervisningsskyldighet av nämnda omfattning. Beträffande dessa

ändringsförslag anföres i propositionen, att de förelågo redan vid tidpunkterna

för principbesluten och att till stöd för dem icke numera åberopats

några nya skäl av beskaffenhet att böra föranleda ändring. Det har dessutom

beaktats, att de beslutade lönegradsplaceringarna på sådant sätt sammanhänga

med innehållet i övrigt i de fattade besluten, att en ändring på väsentliga

punkter knappast kan anses böra vidtagas utan att organisationsoch

löneregleringsfrågan tages under omprövning. Härför har emellertid tillräcklig

anledning icke synts föreligga.

Avlöningsbestämmelser för övningslärare och kyrkomusiker.

I propositionen lämnas å s. 3—10 en närmare redogörelse för den tidigare

behandlingen av frågan om lönereglering för övningslärare och kyrkomusiker

ävensom för räckvidden och innebörden av 1948 och 1949 års riksdagars

principbeslut beträffande dessa personalgrupper. Till denna redogörelse

tillåter sig utskottet hänvisa.

Den vid 1948 års riksdag beslutade lönegradsplac er ingen av

ordinarie och extra ordinarie övningslärare framgår

av följande tabell.

Tjänst

Ordinarie

lönegrad

Extra

ordinarie

lönegrad

| I teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott..,

Ca 21

dock vid högre allmänt läroverk och högre tekniskt läroverk

Ca 23

j* Ce 20

samt vid folkskoleseminarium och småskoleseminarium

Ca 23

Ce 23

I hushållsgöromål ____

Ca 18

1

dock vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskoleseminarium, kom-

f Ce 17

munal flickskola och statens normalskola

Ca 20

1

samt vid statens skolköksseminarium och hushållsskola ..

Ca 25

Ce 23

I kvinnlig slöjd..........

Ca 11)

l

dock vid kommunal flickskola och statens normalskola ..

Ca 18

/ Ce 15

samt vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskoleseminarium och

statens skolköksseminarium och hushållsskola ...

Ca 23

Ce 21

I manlig slöjd högre kompetens..........

Ca 18

Ce 17

lägre kompetens..........

Ca 16

Ce 15

dock vid manligt folkskoleseminarium.......

Ca 23

Ce 21

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165.

11

Härvid är att beakta, att lönen för extra ordinarie lärare skall minskas

med Va» för varje veckotimme, varmed tjänstgöringsskyldigheten understiger

30 veckotimmar.

Frågan om löneförmånerna för timlärarna har icke närmare behandlats

i samband med principbeslutet i övningslärarfrågan.

Vad angår löneställningen för kyrkomusiker enligt 1949

års riksdagsbeslut, framgår lönegradsplaceringen för organister och biträdande

kyrkomusiker av följande sammanställning.

Befattning Lönegrad

Domkyrkoorganist............................................ Ca 26

Annan ordinarie organist:

a) som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om avlagda

examina .......................................... Ca 24

b) som icke uppfyller nämnda behörighetsvillkor.............. Ca 23

Extra ordinarie organist:

a) som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om avlagda

examina .......................................... Ce 24

b) som icke uppfyller nämnda behörighetsvillkor .............. Ce 23

Extra organist:

a) som avlagt högre organistexamen, högre kantorsexamen och

musiklärarexamen.........................^............. Cg 21

b) som avlagt minst en av nämnda examina.................. Cg 19

c) som avlagt organist- och kantorsexamen .................. Cg 16

Extra ordinarie biträdande kyrkomusiker,

därest för innehav av tjänsten kräves högre organistexamen, högre

kantorsexamen och musiklärarexamen................... Ce 24

därest för innehav av tjänsten kräves minst en av nämnda examina Ce 21

därest för innehav av tjänsten kräves organist- och kantorsexamen Ce 18

Extra biträdande kyrkomusiker: vid vikariat å tjänst med kompetenskraven

a) högre organistexamen, högre kantorsexamen samt musiklärar
-

examen ................................................ Cg 21

b) minst en av nämnda examina ............................ Cg 19

c) organist- och kantorsexamen.............................. Cg 16

dock att extra biträdande kyrkomusiker, som icke uppfyller de för

tjänsten uppställda kompetenskraven, icke skall placeras i högre lönegrad

än hans egen utbildning skulle berättiga honom till vid anställning såsom

extra organist.

Även för dessa befattningshavare är den s. k. trettiondelsregeln tillämplig

i den mån de ej inneha ordinarie tjänst med heltidstjänstgöring; erinras

må att vissa domkyrkoorganisttjänster och alla andra ordinarie organisttjänster

äro heltidstjänster.

Därest Kungl. Maj :t bestämmer, att biträdande kyrlcomusikertjänst endast

skall vara förenad med arvode, förutsättes att Kungl. Maj:t även fast
-

ställer arvodets storlek.

Kantorerna skola utöver lön å folk- eller småskollärartjänsten erhålla

kantorstillägg, beräknat med utgångspunkt från lönen i 20 löneklassen, om

vederbörande avlagt minst organist- och kantorsexamen, och eljest från

lönen i 18 löneklassen. Kantorstillägget utgör ett belopp motsvarande V»

av årslönen i löneklassen för varje veckotimme, dock minst “/M av årslönen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 155.

Vad slutligen angår orgelspelare erhålla dessa arvode beräknat med utgångspunkt

från lönen i 18 löneklassen, om vederbörande avlagt minst organist-

och kantorsexamen, och eljest från lönen i 10 löneklassen.

7.911 års lärarlönesakkunniga ha med skrivelse, dagtecknad den 31 december

1949, avlämnat betänkande med förslag till avlöningsreglemente för övningslärare

in. in. (stencilerat). Över betänkandet ha infordrade utlåtanden

avgivits av statskontoret, statens lönenämnd och skolöverstyrelsen. Svenska

facklärarförbundet, Musiklärarnas riksförbund och Svenska gynmastiksällskapet

ha i en promemoria utvecklat sina synpunkter på de i betänkandet

framlagda förslagen. Därjämte ha facklärarförbundet och Läroverkslärarnas

riksförbund inkommit med vissa framställningar i ämnet.

Lärarlönesakkunniga ha vidare den 9 februari 1950 avgivit betänkande

med förslag till avlöningsreglemente för kyrkomusiker (stencilerat). Jämväl

över detta betänkande ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av statskontoret,

statens lönenämnd och skolöverstyrelsen. Centralstyrelsen för

Sveriges allmänna organist- och kantorsförening har inkommit med en

skrift, vari utvecklas vissa synpunkter på frågan om avlöningsbestämmelser

för kyrkomusiker.

De av de sakkunniga utarbetade förslagen till avlöningsreglementen för

övningslärare och kyrkomusiker 1m fogats såsom bilagor vid statsrådsprotokollet

i detta ärende (bilagor 1 och 2).

Det föreslagna övningslärarreglementet är till en början avsett att tilllämpas

å de övningslärare, som omfattas av det av 1948 års riksdag fattade

principbeslutet, nämligen övningslärarna vid folk- och småskoleseminarier,

allmänna läroverk, högre tekniska läroverk, läroanstalter för blinda,

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, läroanstalter för dövstumma,

högre kommunala skolor, folkskolor samt fortsättningsskolor.

Enligt lärarlönesakkunnigas förslag böra emellertid såväl den förutsatta

övningslärarstadgan som avlöningsreglementet för övningslärare givas eu

sådan utformning, att författningarna täcka även vissa lärarkategorier vilka

icke inbegripits i 1948 års principbeslut. De sakkunniga ha erinrat om att

föredragande departementschefen i propositionen 1948: 136 uttalade, att det

vore önskvärt att löneregleringen, allt eftersom erfarenheter vunnes, utsträcktes

att omfatta ytterligare skolformer och att det exempelvis syntes böra övervägas,

om övningslärarna vid de statsunderstödda privatläroverken kunde

innefattas i löneregleringen, därest en allmän lönereglering komme till stånd

vid dessa skolor. Lärarlönesakkunniga ha utformat sitt förslag till avlöningsreglemente

från utgångspunkten, att reglementet jämväl skall gälla för övningslärare

vid privatläroverken och folkhögskolorna; enligt av särskilda sakkunniga

framlagt förslag skulle nämligen övningslärarna vid privatläroverken

inordnas i samma lönesystem som övriga övningslärare, och vidare

hade lärarlönesakkunniga själva i annat sammanhang föreslagit, att övningslärarna

vid folkhögskolorna skulle inordnas i samma lönesystem.

I formellt hänseende har tillämpningsområdet för övningslärarreglementet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

13

ansetts kunna angivas sålunda, att det äger tillämpning å lärare, soin avses

i stadgan för övningslärare.

Det föreslagna kyrkomusikerreglementet har angivits skola äga tillämpning

å organister, biträdande kyrkomusiker, kantorer och orgelspelare, som avses

i kyrkomusikerstadgan.

De båda föreslagna avlöningsreglementena innefatta icke i alla delar de

materiella bestämmelser, som skola tillämpas, utan innehålla i vissa avseenden

endast hänvisningar till andra avlöningsreglementen, såsom statens allmänna

avlöningsreglemente (Saar) eller avlöningsreglementet för folkskolan

(Arf).

Gränsdragningen mellan bestämmelser, som anses böra inflyta i avlöningsreglementet,

och bestämmelser, som anses böra meddelas i annan ordning,

bär i vissa avseenden skett på annat sätt i de föreslagna reglementena än i

de nu gällande. Till en början ha bestämmelser, vilka motsvara vissa, särskilt

i Saar men även i Arf meddelade stadganden, här tänkts i stället skola

meddelas i respektive stadga; å andra sidan ha i reglementsförslagen intagits

vissa bestämmelser i ämnen, som ansetts icke böra regleras i Saar

eller Arf. Främst gäller detta beträffande det föreslagna övningslärarreglementet,

i vilket intagits åtskilliga bestämmelser, som återfinnas i tilläggsbestämmelserna

till Saar.

Vad härefter angår innehållet i de särskilda rcglcmentsbestämmelserna,

skiljer sig detta, såvitt angår det föreslagna övningslärarreglementet, på en

mångfald punkter från det, som finnes i motsvarande bestämmelser i Saar

och Arf. Till stor del är fråga om skiljaktigheter i formuleringen, vilka äro

av ringa eller ingen betydelse. I vissa fall föreligga emellertid mera betydande

avvikelser från Saar och Arf, vilka ansetts betingade av speciella förhållanden

inom reglementets tillämpningsområde.

Det föreslagna kyrkomusikerreglementet överensstämmer däremot i fråga

om detaljregleringen av olika spörsmål i regel mycket nära med Saar och

Arf.

Beträffande remissyttrandena hänvisar utskottet till s. 16—19 i propositionen.

Föredragande statsrådet har anfört bl. a. följande.

»I fråga om tidpunkten för genomförandet av omorganisationen och den

därmed förenade löneregleringen har i propositioner till såväl föregående

års som detta års riksdag uttalats, att densamma borde förläggas till den

1 juli 1950, och dessa uttalanden ha av riksdagen lämnats utan erinran; såsom

framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen för frågornas tidigare

handläggning, intaga dessa frågor i olika avseenden cn tydlig särställning

bland aktuella lönefrågor. Vad den nya kyrkomusikerorganisationen

beträffar, torde man emellertid få räkna med att lagakraftägande beslut om

distriktsindelning och tjänstetyper in. in. kan föreligga först något senare

än den 1 juli innevarande år. Med hänsyn härtill vill jag föreslå, att övningslärarreformen

genomföres den 1 juli 1950 och att kyrkomusikerreformen

genomföres vid samma tidpunkt eller, såvitt gäller enskilda kyrkomusiker
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 155.

distrikt, vid månadsskiftet näst efter den tidpunkt därefter, då lagakraftägande

beslut i organisatoriskt avseende föreligger; kyrkomusikerreformen

skulle alltså komma att genomföras successivt, efter hand som organisationen

blir vederbörligen fastställd. Hemställan i fråga om tidpunkten för

kyrkomusikerorganisationens genomförande göres i särskild proposition

denna dag.1

Förslag till avlöningsbestämmelser för övningslärare och kyrkomusiker

ha, såsom av det föregående framgår, utarbetats av 1941 års lärarlönesakkunniga

och föreligga i form av två nya avlöningsreglementcn, avlöningsreglementet

för övningslärare och avlöningsreglementet för kyrkomusiker.

Anordningen med två särskilda avlöningsregleinenten har godtagits vid remissbehandlingen.

För egen del har jag icke kunnat undgå att hysa en viss tvekan om lämpligheten

av att för detta ändamål tillskapa nya avlöningsregleinenten. Vad

först angår avlöningsbestämmelserna för övningslärare synes mig det önskemålet

ligga nära till hands, att dessa bestämmelser intagas i samma avlöningsförfattning

som gäller för övriga lärare vid respektive skolor, så

att skolmyndigheterna icke nödgas tillämpa skilda avlöningsregleinenten för

ämneslärare och övningslärare. Avlöningsförhållandena för övningslärarna

kräva visserligen i några avseenden en särskild reglering, beroende på möjligheten

till reducerad tjänstgöring samt fyllnadstjänstgöring, men en

verkställd undersökning rörande de härför erforderliga särbestämmelserna

har synts mig giva vid handen, att dessa särbestämmelser bliva av så begränsad

omfattning, att de knappast i och för sig kunna tillräckligt motivera

utfärdandet av ett fristående avlöningsreglemente; en annan sak är

att lärarlönesakkunniga i sitt förslag inarbetat en del tilläggsbestämmelser

samt utformat åtskilliga avlöningsregler på annat sätt än motsvarande bestämmelser

i de av statsmakterna prövade avlöningsreglementena, ett förhållande

vartill jag i det följande återkommer. Jag har ej heller blivit helt

övertygad om lämpligheten av att i en författning sammanföra avlöningsbestämmelser

för kyrkomusiker av två helt skilda typer, av vilka den ena

kommer att finnas i vissa kyrkomusikerdistrikt och den andra i andra sådana

distrikt; mera naturligt kunde ha varit att reglera kantorernas avlöningsförhållanden

i folkskolans avlöningsreglemente och organisternas —

vilka närmast överensstämma med statstjänstemännens — i statens allmänna

avlöningsreglemente. Jag vill också erinra om att motsvarande

spörsmål ingående dryftats i propositionen 1948: 225 och att i denna anförts

åtskilliga enligt min mening tungt vägande skäl för att koncentrera

avlöningsbestämmelserna till så få författningar som möjligt.

I den nu förhandenvarande situationen har jag emellertid, oavsett den

tveksamhet åt vilken jag sålunda ansett mig böra giva uttryck, slutligen

stannat vid att förorda ett genomförande av de sakkunnigas förslag om

utfärdande av nya avlöningsreglementen. Jag har härvid fäst visst avseende

vid det förhållandet, att man knappast utan att närmare erfarenhet

1 Proposition nr 231.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

15

vunnits kan våga mera bestämt avgöra, huruvida den detaljreglering, som

nu föreslås, i alla avseenden är den mest lämpliga för den egenartade organisationsform

med kombinerade tjänster, som här är avsedd att genomföras.

Frågan kan dessutom komma att påkalla förnyat ståndpunktstagande

i anledning av blivande förslag om utfärdande av statliga avlöningsbestämmelser

för ytterligare personalgrupper.

Avlöningsreglementenas tillämpningsområden böra enligt min mening

bringas att sammanfalla med vad som följer av de fattade principbesluten.

Jag anser mig sålunda icke kunna förorda, att avlöningsreglementet för övningslärare

redan från och med den 1 juli 1950 erhåller tillämpning pa övningslärare

vid de statsunderstödda privatläroverken och folkhögskolorna,

till vilkas framtida avlöningsförhållanden riksdagen ännu icke tagit ställning;

vid bifall till de förslag rörande grunderna för eu lönereglering för

lärarpersonalen vid dessa skolor, som i annat sammanhang föreläggas innevarande

års riksdag,1 räknar jag emellertid med att dessa skolors övnings1

är are skola erhålla sina anställnings- och avlöningsförhållanden reglerade

på i huvudsak samma sätt som övriga övningslärare och att en sådan reglering

skall kunna genomföras samtidigt med lönereglering för samma skolors

ämneslärare. I detta sammanhang må vidare nämnas, att de sakkunniga

föreslagit, att ordinarie och extra ordinarie lärare i gymnastik och idrott

må för tjänstgöring såsom instruktör i gymnastik för lärare vid folkskolan

inräkna det antal veckotimmar, som skolöverstyrelsen bestämmer. Statskontoret

har avstyrkt förslaget och uttalat, att dess genomförande skulle kunna

medföra avsevärda kostnader för staten, under det att skolöverstyrelsen däremot

tillstyrkt förslaget och ansett, att motsvarande anordning borde genomföras

för övningslärare i andra ämnen. För egen del är jag icke beredd att nu

framlägga förslag i ämnet. Här må vidare erinras om att 1948 års riksdag

vid sin behandling av frågan om lönereglering för övningslärare gjorde ett

uttalande av innebörd, att löneställningen för trädgårdslärare vid folkskoleseminarierna

borde avvägas med beaktande av löneställningen för övningslärarna.

1941 års lärarlönesakkunniga ha avgivit ett särskilt förslag

i ämnet, avseende ändrad lönegradsplacering, men förslaget har vid äskandet

av anslag till seminariernas verksamhet för nästa budgetår icke ansetts

böra föranleda förslag till innevarande års riksdag.

Vad härefter angår innehållet i de föreslagna avlöningsreglementena redogör

jag i det följande för min inställning till hithörande frågor i anslutning

till de sakkunnigas förslag och de avgivna remissyttrandena. Bortsett

från att jämkningar synts mig böra vidtagas i en del närmare angivna avseenden,

har jag ansett de sakkunnigas förslag i sakfrågorna vara väl ägnade

att läggas till grund för förslag till riksdagen. Emellertid anser jag

i likhet med statens lönenämnd en överarbetning av avlöningsreglementena,

särskilt av avlöningsreglementet för övningslärare, böra föregå utfärdandet.

Såsom av det föregående framgår har vid remissbehandlingen — särskilt

av förslaget till avlöningsreglemente för övningslärare — uppmärksammats,

1 Propositionerna nr 232 och 235.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155-

L 6

att de särskilda bestämmelserna föreslagits fördelade på stadga, avlöningsreglemente

och tilläggsbestämmelser på annat sätt än som eljest är brukligt.

Även härvidlag bör enligt min uppfattning en närmare anpassning efter

vedertagna normer ske; dessa ha givetvis icke tillkommit utan att ha

föregåtts av noggranna överväganden, och i allmänhet synas tillräckliga

skäl till avsteg från dem saknas. Mot att förvaltningsbestämmelserna i stor

utsträckning överflyttats från avlöningsreglementet till stadgan synes mig

emellertid icke böra riktas erinran; vid genomförandet av den senaste allmänna

löneregleringen medtogos dylika bestämmelser i statens allmänna

avlöningsreglemente närmast av den anledningen, att en allmän verksstadga

eller liknande författning saknas. De tilläggsbestämmelser av olika slag,

som införts i reglementena, böra däremot utgå; såsom statens lönenämnd

anfört äro de i allt fall icke fullständiga, och den av de sakkunniga föreslagna

anordningen, att Kungl. Maj:t skulle äga ändra reglementet, i vad

det kan anses innehålla tilläggsbestämmelser, i större utsträckning än andra

reglementsbestämmelser, synes mig knappast möjlig att genomföra, då

tilläggsbestämmelserna icke på något sätt redovisats för sig. Vidare böra,

såsom lönenämnden påyrkat, i reglementena icke intagas materiella bestämmelser

av besparingsreglementstyp rörande ersättning vid resor utan

allenast hänvisas till allmänna resereglementet och av Kungl. Maj :t meddelade

bestämmelser; det torde få förutsättas, att dylika ersättningar i förekommande

fall skola bestridas från samma anslag, varifrån statsbidrag

till lärarnas löner utgår. Även bestämmelserna om den slutliga fördelningen

mellan olika skolor samt mellan de kyrkliga kommunerna och skolväsendet

av löneförmånerna vid fyllnadstjänstgöring böra meddelas i annan

ordning än genom införande i avlöningsreglementet. Vad slutligen angår det

förhållandet, att reglementena i vissa avseenden endast innehålla hänvisning

till statens allmänna avlöningsreglemente med därtill hörande tilläggsbestämmelser,

finner jag i likhet med lönenämnden detta innebära en viss

olägenhet — denna skulle icke ha uppkommit, om övningslärarna och kyrkomusikerna

inordnats under de nu befintliga avlöningsreglementena — men

jag anser den likväl icke vara så stor, att den bör föranleda omtryck av avsedda,

tämligen omfattande bestämmelser, särskilt som de statliga och högre

kommunala skolmyndigheterna i allt fall ha att tillämpa statens allmänna

avlöningsreglemente på annan lärarpersonal än övningslärarna.

Vid utfärdandet av statens allmänna avlöningsreglemente och folkskolans

avlöningsreglemente har tillämpats den ordningen, att riksdagen bemyndigat

Kungi. Maj :t att utfärda reglementena i huvudsaklig överensstämmelse

med framlagda författningsförslag; Kungl. Maj :t har härigenom

blivit oförhindrad att vidtaga förtydliganden eller eljest redaktionella

jämkningar i författningarna, såväl vid utfärdandet som därefter.

Kungl. Maj :t har vidare bemyndigats att utan riksdagens medverkan ändra

avlöningsbestännnelserna, dels då skäl föreligga att utsträcka tillämpningen

av enligt reglementena för vissa grupper av tjänstemän gällande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

17

bestämmelser till andra, i stort sett likartade grupper, dels då riksdagens

beslut i organisations- eller anslagsfrågor föranleda tillägg till eller ändring

i reglementenas bestämmelser, så framt dessa tillägg eller ändringar

icke avvika från de principer, på vilka avlöningsreglementenas bestämmelser

äro byggda, dels ock då skäl föreligga att i samband med ändringar

och tillägg, som nyss sagts, vidtaga vissa modifikationer av gällande bestämmelser.

Därjämte har Kungl. Maj :t bemyndigats att utfärda övergångsbestämmelser

i samband med löneregleringen.

Beträffande utfärdandet av de nu föreslagna avlöningsreglementena torde

böra förfaras på i huvudsak samma sätt, och motsvarande bemyndiganden

böra i anslutning därtill utverkas av riksdagen. Med hänsyn till den

sena tidpunkt, vid vilken de sakkunniga avgivit sina förslag, har emellertid

möjlighet icke funnits att nu framlägga överarbetade författningsförslag.

I stället framläggas de av de sakkunniga utarbetade förslagen, varjämte

jag i det följande redovisar de ändringar i dem, som enligt min

mening böra vidtagas. Den överarbetning därutöver, som jag i det föregående

förordat, åsyftar endast att bringa reglementena i bättre överensstämmelse

sinsemellan samt med statens allmänna avlöningsreglemente och

folkskolans avlöningsreglemente, och den synes därför, såvitt jag kunnat

finna, icke behöva medföra, att Kungl. Maj :t nu av riksdagen allenast bemyndigas

utfärda provisoriska avlöningsreglementen med tidsbegränsad

giltighet. Jag förordar sålunda, att Kungl. Maj :t för sig utverkar bemyndigande

att utfärda reglementena i huvudsaklig överensstämmelse med de

av mig framlagda förslagen; samma förfaringssätt tillämpades vid utfärdandet

år 1949 av SPA-reglementet. Vad slutligen angår övergångsbestämmelserna,

har jag ansett mig böra i det följande redovisa min ståndpunkt

i huvudfrågorna närmast med hänsyn till att dessa — särskilt enligt de

sakkunnigas förslag beträffande övningslärare — äro av betydande räckvidd

och till att sakkunnigförslagen härvid delvis bygga på olika principer,

alltefter det fråga är om övningslärare eller kyrkomusiker. Ett sådant

generellt bemyndigande att utfärda övergångsbestämmelser, som Kungl.

Maj :t erhållit i anslutning till den allmänna löneregleringen, lärer emellertid

icke kunna undvaras.»

I fråga om detaljbestämmelserna i de av lärarlönesakkunniga utarbetade,

vid propositionen såsom bilagor 1 och 2 fogade förslagen till avlöningsreglementen

lämnas i propositionen närmare redogörelser (s. 25—60 beträffande

avlöningsregleinentet för övningslärare samt s. 60—75 beträffande avlöningsreglementet

för kyrkomusiker). Till dessa redogörelser tillåter sig utskottet

hänvisa.

O

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 152—155.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 155.

Löneförhållandena för ämneslärare vid fortsättnings- och

ersättningsskolor.

Bland de spörsmål, som enligt direktiven för 1941 års lärarlönesakkunnigas

arbete skulle upptagas till bedömande av dessa sakkunniga, ingick även

Irågan om anställnings- och avlöningsvillkoren för ämneslärare och övningsiärare

vid fortsättnings- och ersättningsskolor.

Rörande anställnings- och avlöningsförhållandena för fortsättningsskolans

övningslärare ha lärarlönesakkunniga framlagt förslag, vilka föranlett

ett principiellt ställningstagande vid 1948 års riksdag.

Beträffande löneförmånerna för ämneslärare vid fortsättnings- och ersättningsskolor

ha lärarlönesakkunniga i ett den 25 november 1948 dagtecknat

betänkande (stencilerat) framlagt utredning och förslag, över detta

betänkande ha, efter remiss, statskontoret, statens lönenämnd och skolöverstyrelsen

ävensom Tjänstemännens centralorganisation yttrat sig.

Efter att ha lämnat en redogörelse för dels de ifrågavarande skolornas

organisation och lärarnas hittillsvarande löneförhållanden (prop. s. 76—

81), dels innebörden av lärarlönesakkunnigas förslag jämte däröver avgivna

yttranden (prop. s. 81—84) — till vilken redogörelse utskottet får hänvisa •—

anför föredragande statsrådet för egen del följande.

»Minimiarvodena för fortsättningsskolans ämneslärare ha, såsom av den

lämnade redogörelsen närmare framgår, ursprungligen avvägts från utgångspunkten,

att de borde medföra en något högre ersättning per undervisningstimme

än som utginge vid undervisning i folkskolan. För folkskolans

lärarpersonal ha lönerna sedermera höjts i olika sammanhang, bl. a.

i anslutning till att det för statstjänstemännen gällande lönesystemet erhållit

tillämpning å berörda personal. Vad angår fortsättningsskolans ämneslärare,

ha deras minimiarvoden icke varit konstruerade på sådant sätt, att

ändringar i folkskollärarlönerna medfört några automatiska konsekvenser

för dem. Arvodesbeloppen ha ändrats vid olika tillfällen, men de ha icke

höjts i tillnärmelsevis samma grad som folkskollärarlönerna. Resultatet har

blivit, att minimiarvodena för undervisning i fortsättningsskolan för närvarande

utgöra endast omkring hälften av det timarvode, som utgår för undervisning

i folkskolan. Då härtill kommer, att de fastställda minimiarvodena

i stort sett kommit att även tillämpas som maximiarvoden, har frågan

om en arvodesreglering kommit att påkalla allt större uppmärksamhet. Till

stöd för att sådan reglering skall ske kunna även åberopas rekryteringsskäl.

Fortsättningsskolan kommer visserligen att avvecklas i samband med folkskolans

fortsatta utbyggnad, men av allt att döma kommer det att dröja

någon tid, innan folkskolan kan helt övertaga fortsättningsskolans uppgifter,

och under denna tid är det angeläget, att skoldistrikten erhålla för undervisning

i fortsättningsskola väl kvalificerade lärare. Under dessa förhållanden

synes det naturligt att, då en lönereglering för fortsättningsskolans

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

19

övningslärare avses skola genomföras i samband med en allmän lönereglering

för övningslärare, samtidigt upptaga frågan om löneförmånerna för

fortsättningsskolans ämneslärare till förnyat bedömande.

1941 års lärarlönesakkunniga, vilka verkställt utredning i ämnet, ha föreslagit

att ett enhetligt timarvode, överensstämmande med det som tillämpas

för folkskolans timlärare, fastställes att gälla för all i detta sammanhang

avsedd undervisning. Ett och samma arvode skulle sålunda tillämpas för

samtliga lärare i allmänna ämnen samt i arbetskunskap (utom verkstadsarbete,

slöjd och hushållsgöromål), såväl i ersättningsskolan som i fortsättningsskolan

i trängre bemärkelse, och detta enhetliga arvode skulle sammanfalla

med timarvodet vid undervisning i folkskolan. Skoldistrikt skulle

emellertid vara oförhindrat att utgiva ersättning utöver timarvoden till lärare,

för vilken ersättning bestämts i form av årsarvode med högre belopp

än som motsvarar utgående timarvoden, och detsamma skulle gälla beträffande

ordinarie eller extra ordinarie lärare i folkskolan, som med tjänstledighet

från folkskoletjänsten förordnades att meddela undervisning i fortsättningsskola.

För egen del anser jag de sakkunnigas förslag, vilket godtagits i samtliga

remissyttranden, väl avvägt och förordar därför, att förslaget genomföres.

Efter arvodesregleringen böra kommunala lönetillägg icke få beviljas i andra

fall än de sakkunniga angivit. Kungl. Maj :t torde böra för sig utverka riksdagens

bemyndigande att meddela bestämmelser av i huvudsak här angiven

innebörd, att träda i kraft den 1 juli 1950.

Såsom skolöverstyrelsen påpekat förekommer fortsättningsskolundervisning

även för nomadbarn. Även vid denna undervisning torde nyssnämnda

ersättningsgrunder böra erhålla tillämpning.

I det föregående har jag icke ingått på frågan om grunderna för statsbidrag

till avlönande av lärare i fortsättningsskola och ersättningsskola.

Denna fråga har behandlats i den på ecklesiastikdepartementets föredragning

den 3 mars 1950 beslutade propositionen nr 155 angående anslag för

budgetåret 1950/51 till avlöningar vid blind- och dövstumskolorna m. m.,

i vilken även äskats anslag för nästkommande budgetår till bidrag till avlöning

åt lärare i fortsättningsskolor; av propositionen framgår, att merkostnaden

på grund av förevarande arvodesreglering beräknats komma att under

nästa budgetår uppgå till 1 miljon kronor och sedermera bliva lägre

med hänsyn till den pågående minskningen av fortsättningsskolorganisationen.

Slutligen må i detta sammanhang nämnas, att det i innevarande års

statsverksproposition äskade anslaget till fortsättningsskolundervisning för

noinadbarn, på sätt av statsverkspropositionen framgår, beräknats med hänsynstagande

jämväl till kostnader, som kunde föranledas av arvodesregleringen.

»

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 155.

Utskottet.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag innebär, att de principbeslut angående

lönereglering för övningslärare och kyrkomusiker, som fattats av 1948 och

1949 års riksdagar, nu skola kompletteras med beslut om avlöningsbestämmelser

för berörda betattningshavargrupper samt med erforderliga stadgebestämmelser,

varefter den nya löneregleringen skulle träda i kraft den 1

juli 1950 eller, såvitt angår vissa kyrkomusiker, så snart lagakraftägande

beslut i organisatoriskt avseende föreligger. Utskottet tillstyrker vad i nämnda

hänseenden föreslagits i propositionen. Härvid förutsätter utskottet, att

erlorderlig samordning beträffande tidpunkten för löneregleringens ikraftträdande

sker för befattningshavare, som samtidigt skola vara musiklärare

och organister.

1948 års principbeslut beträffande övningslärare avsåg bl. a. lönegradsplaceringen

för olika kategorier. I motionen 11:560 föreslås, att riksdagen

skulle uttala sig för en omprövning av lönegradsplaceringen för vissa grupper

av ifrågavarande lärare. Utskottet finner sig icke kunna tillstyrka en

dylik åtgärd. Erinras må i detta sammanhang, att övningslärarnas lönegradsplacering

liksom andra befattningshavargruppers kan väntas komma

under allmän omprövning i ett sammanhang genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Enligt principbeslutet beträffande övningslärare skulle full tjänstgöring

omfatta 30 veckotimmar, varvid i vissa särskilda fall nedsättning av timtalet

för dylik tjänstgöring skulle kunna ske. Detta skulle vara fallet bl. a. beträffande

lärare i teckning, musik och gymnastik vid folk- och småskoleseminarier,

vilkas undervisningsskyldighet skulle begränsas till lägst 27

veckotimmar. I de likalydande motionerna 1:470 och 11:558 påyrkas, att

även för lärare i manlig och kvinnlig slöjd vid folk- och småskoleseminarier

måtte gälla enahanda nedsättning av tjänstgöringsskyldigheten.

Utskottet vill i anledning härav understryka, att den ifrågavarande differentieringen

mellan seminariernas tecknings-, musik- och gymnastiklärare

å ena och slöjdlärare å andra sidan ingår såsom ett led i 1948 års principbeslut.

Den sakliga motiveringen för differentieringen är, enligt vad utskottet

inhämtat, att slöjdlärarnas vid seminarierna arbetsuppgifter med avseende

å utbildningen av folk- och småskollärare icke kunna anses lika krävande

som motsvarande uppgifter för seminariernas tecknings-, musik- och

gymnastiklärare. Det bör även beaktas, att de ordinarie slöjdlärarna vid

seminarierna placerats 5—7 lönegrader över normalgraden för slöjdlärare,

medan motsvarande avstånd för tecknings-, musik- och gymnastiklärare är

4 lönegrader. Slöjdlärarna vid seminarierna få sålunda redan genom sin

lönegradsplacering anses relativt förmånligt ställda i lönehänseende. Då enligt

utskottets mening tillräckliga skäl icke föreligga att nu frångå 1948 års

beslut på denna punkt, finner sig utskottet icke kunna tillstyrka yrkandet

i de nyssnämnda motionerna. Frågan synes emellertid förtjänt av att följas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

21

med uppmärksamhet, och erfarenheten får utvisa huruvida framdeles anledning

kan föreligga att upptaga densamma till förnyat övervägande.

Utskottet delar föredragande statsrådets tveksamhet beträffande lämpligheten

av att tillskapa två nya avlöningsreglementen, ett för övningslärare

och ett för kyrkomusiker. Det bör enligt utskottets mening avgjort eftersträvas

att undvika en återgång till de före 1947 års lönereglering för statstjänstemän

in. fl. rådande förhållandena med avlöningsbestämmelser splittrade

på ett flertal avlöningsreglementen. Om utskottet likväl i sakens nuvarande

läge ej vill motsätta sig den föreslagna anordningen med två nya

avlöningsreglementen sker detta under framhållande av att frågan om utformningen

av avlöningsbestämmelserna för övningslärare och kyrkomusiker

bör kunna framdeles i lämpligt sammanhang upptagas till ny prövning.

Utskottet har i anslutning till vad föredragande statsrådet anfört utgått

ifrån att därest framdeles lönereglering genomföres för de statsunderstödda

privatläroverken och folkhögskolorna — varom principförslag förelagts riksdagen

— även dessas övningslärare skola kunna inordnas under den nya övningslär

arregleringen.

Föredragande statsrådet har förklarat sig icke beredd att framlägga förslag

av innebörd, att gymnastiklärare, vilka tjänstgöra såsom instruktörer i

gymnastik för lärare Aid folkskolan, skulle få i sin tjänstgöring inräkna visst

antal veckotimmar efter skolöverstyrelsens bestämmande. I motionerna

1: 469 och II: 559 framföres yrkande av denna innebörd. Då enligt vad av

propositionen framgår ifrågavarande spörsmål kan ha avseende å övningslärare

jämväl i andra ämnen än gymnastik och sålunda svårigheter föreliggat

att överblicka konsekvenserna av den föreslagna anordningen, anser utskottet

att frågan i första hand bör prövas genom Kungl. Maj:ts försorg. I

sakens nuvarande läge finner sig utskottet icke böra tillstyrka det i de nämnda

motionerna gjorda yrkandet.

I anledning av vad i propositionen anföres angående frågan om ändrad

lönegradsplacering för trädgårdslärare vid folkskoleseminarierna såsom en

följd av övningslärarregleringen förutsätter utskottet, att nämnda spörsmål

i lämpligt sammanhang upptages till prövning i anslutning till 1948 års

riksdags uttalande i ämnet.

Utskottet ansluter sig till vad föredragande statsrådet anfört angående

överarbetning av de föreliggande reglementsförslagen före reglementenas utfärdande

och tillstyrker föreslaget bemyndigande för Kungl. Maj :t att utfärda

reglementena, att under angivna förutsättningar vidtaga ändringar i

desamma samt att meddela erforderliga övergångsbestämmelser.

Vad därefter angår detaljbestämmelserna i avlöningsreglementena har vad

i propositionen anförts givit utskottet anledning till särskilt uttalande allenast

i följande hänseenden.

Under punkt 4 av övergångsbestämmelserna till övningslärarreglementet

behandlas frågan, i vilka fall ordinarieskap i det nya reglementets mening

automatiskt bör vinnas av övningslärare vid folk- eller fortsättnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 1-55

skola. Enligt föreskrift i kungörelsen 1949:728 angående tillämpning av

SPA-reglementet skall det ankomma på skolöverstyrelsen att beträffande övningslärare

av nämnt slag bestämma huruvida vid tillämpning av SPAreglementet

och kungörelsen lärare skall anses såsom ordinarie eller extra

ordinarie lärare. I anslutning härtill har föredragande statsrådet föreslagit,

att ordinarieskap inom den nya organisationen automatiskt skall vinnas av

lärare, som enligt dylikt beslut av skolöverstyrelsen skall anses såsom ordinarie.

Utskottet har icke något att erinra häremot och förutsätter, att vissa i

propositionen omnämnda lärare, som pensionsreglerats genom kommuns

försorg, skola kunna i ifrågavarande avseende jämställas med i statens

pensionsanstalt reglerade lärare.

Enligt 36 § i förslaget till kyrkomusikerreglemente skulle kantor, som

utan något sitt förvållande förflyttas till enbart folk- eller småskollärartjänst,

äga bibehålla det före förflyttningen utgående kantorstillägget under

högst 5 år. Utskottet har ansett sig böra ansluta sig till nämnda förslag.

Med hänsyn till kantorstilläggets natur — bl. a. skulle det enligt förslag i

propositionen 1950:236 vara pensionsgrundande — kan emellertid en tilllämpning

av nämnda regel i vissa fall medföra mindre tilltalande konsekvenser

beträffande befattningshavare som närma sig pensionsåldern och

under en längre tid före förflyttningen innehaft kantorstjänst. Under erinran

om att lärare vid mindre folkskola, vilken efter minst tio års oavbruten

tjänstetid tvångsförflyttas till småskollärartjänst, äger utan tidsbegränsning

bibehålla sin ställning i löne- och pensionshänseende, förordar utskottet en

sådan komplettering till Kungl. Maj :ts förslag, att den som efter minst tio

års oavbruten anställning som kantor utan något sitt förvållande förflyttas

till enbart folk- eller småskollärartjänst må bibehållas vid de med kantorstjänsten

förenade förmånerna.

Enligt punkt 3 i lärarlönesakkunnigas förslag till övergångsbestämmelser

skulle fast anställd kyrkomusiker, som vid övergång till ordinarie eller

extra ordinarie organisttjänst koinme att lida löneminskning, kompenseras

genom personligt lönetillägg. För sådana kyrkomusiker, som icke ha pensionsrätt

i sin anställning omedelbart före övergången, skulle emellertid

lönetillägget på visst sätt reduceras; härigenom skulle befattningshavarna

lå betala för den pensionsförmån de erhålla efter övergången. Nämnda reduktion

föreslås i propositionen, i anslutning till förslag av statens lönenämnd

och statskontoret, skola taga sig uttryck på det sättet, att vid den

jämförelse mellan löneförmånerna före och efter löneregleringen, som skall

ligga till grund för bestämmandet av personligt lönetillägg, de tidigare löneförmånerna

tagas i beaktande endast till 85 procent. Detta innebär, att de

nu avsedda befattningshavarna skulle få betala för sin nytillkomna pensionsrätt

med 15 procent av sin tidigare lön. Utskottet ansluter sig till grundtanken

i förslaget men anser, att den i propositionen förordade reduktionsprocenten

medför väl hårda verkningar och kan befaras motverka önskemålet

att den nya kyrkomusikerorganisationen skall kunna så snabbt som möjligt

genomföras i största möjliga antal distrikt. Utskottet finner sig förden
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

23

skull böra förorda, att vid lönej amf öreisen de tidigare löneförmånerna må

tagas i beaktande med 90 procent.

Vad i propositionen förordats med avseende på löneförhållandena för åmneslärare

vid fortsättnings- och ersättningsskolor har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna 1:470 och 11:558 samt

1:469 och 11:559 bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda avlöningsreglemente

för övningslärare och avlöningsreglemente

för kyrkomusiker i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i propositionen förordats, med beaktande dock av vad

utskottet anfört;

II. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t

a) att under de förutsättningar och i den omfattning,

som i propositionen förordats, vidtaga ändringar i sålunda

utfärdade reglementen;

b) att med iakttagande av de huvudgrunder, som i propositionen

förordats, utfärda erforderliga bestämmelser om

övergång till sagda reglementen;

c) att med avseende å ämneslärare vid fortsättnings- och

ersättningsskolor meddela bestämmelser av i huvudsak den

innebörd, som i propositionen angivits;

III. att motionen II: 560 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 12 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Närvarande: se under utlåtandet nr 153.

Reservation

av herrar Rickard Lindström, Heiding, fröken Andersson, herrar Lundgvist,

Malmborg i Skövde, Boman i Kieryd, Birke och Nildfors, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 470 och II: 558 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20 och 21, som börjar med orden

»Utskottet vill» och slutar med orden »förnyat övervägande», bort hava följande

lydelse:

»Utskottet har icke kunnat undgå att fästa avseende vid vad i de nyssnämnda

motionerna anförts. Arbetsuppgifterna för lärarna i slöjd vid folk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 155.

och småskoleseminarierna med avseende å lärarutbildningen torde i stort

sett vara likvärdiga med övriga övningslärares, vartill kommer slöjdlärarnas

i motionerna berörda arbete med skötsel av maskiner och verktygsuppsättningar,

inköp och förvaltning av material m. m. Då sålunda i det hela

tillräckliga skäl icke synas föreligga att med avseende å undervisningsskyldighetens

omfattning göra skillnad mellan seminariernas tecknings-, musikoch

gymnastiklärare å ena sidan och deras slöjdlärare å den andra, finner

sig utskottet böra tillstyrka det i de nu ifrågavarande motionerna framförda

förslaget.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort hava följande lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna 1:470 och 11:558 samt

med avslag å motionerna I: 469 och II: 559 bemyndiga Kungl.

Maj:t att utfärda avlöningsreglemente för övningslärare och

avlöningsreglemente för kyrkomusiker i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i propositionen förordats, med beaktande

dock av vad utskottet anfört».

507612. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:290 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till avlöningsbestämmelser för övningslärare och kyrkomusiker m. m. a1 i texten