Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till Stockholms och Göteborgs högskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1950-05-16 · 37 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 28 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1950:159, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till Stockholms och Göteborgs högskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 159.
1
Nr 159.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för budgetåret 1950151 till Stockholms
och Göteborgs högskolor m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under åttonde huvudtiteln, punkterna
100 och 102, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1950/51 beräkna dels till Bidrag till Stockholms
högskola ett förslagsanslag av 1 572 500 kronor, dels ock till Bidrag till
Göteborgs högskola ett förslagsanslag av 338 500 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 165, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
3 mars 1950, framlagt de förslag i ämnet, vilka framgå av följande redogörelse,
varjämte Kungl. Maj :t i samma proposition föreslagit anvisande
av anslag till Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig
kurs vid Stockholms högskola.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr Edenman m. fl. väckt motion
(II: 163), vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett årligt driftanslag
av 12 000 kronor till kriminologiska institutet vid Stockholms högskola;
dels
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bergvall m. fl. (I: 447) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Stockholm m. fl. (II: 543), i vilka yrkats, att riksdagen måtte i
anledning av propositionen nr 165 dels besluta avskaffa terminsavgifterna
för de studerande vid Stockholms högskola från och med budgetåret
1950/51, dels ock anvisa såsom bidrag till Stockholms högskola för budgetåret
1950/51 ett förslagsanslag av 2 335 200 kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mogård m. fl. (I: 446) och den andra inom andra kammaren av
herr Severin m. fl. (11:544), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av propositionen nr 165 ville vad Stockholms högskola beträffar besluta
dels att det av Kungl. Maj :t begärda anslaget å 50 000 kronor till
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. ti samt. Nr 159.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Statsutskottets utlåtande nr 159.
Wenner-Grens institut måtte så förändras, att tvenne laboratorbefattningar
inrättas, den ena i fysiologisk kemi och den andra i ämnesomsättningsforskning,
och att till materiel anvisas 21 000 kronor, sammanlagt i runt
tal 53 000 kronor, dels ock att till provisorisk förstärkning av lärarkrafterna
i morfologisk botanik, litteraturhistoria och nordiska språk anvisas
ett anslag å 34 000 kronor, att disponeras efter universitetskanslerns beprövande.
I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i ovannämnda
motioner hänvisas till motionerna 11:163, 11:543 och 1:446.
I. Bidrag till Stockholms högskola.
Inledning.
Enligt det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan staten, Stockholms
stad och högskolan rörande högskolans finansiering, vilket trätt i kraft
den 1 juli 1949, skall av högskolans styrelse upprättat förslag till stat
för högskolan, avseende tiden 1 juli—30 juni (budgetår) och upptagande
på inkomstsidan högskolans för året disponibla egna medel samt på utgiftssidan,
särskilt för sig, dels årskostnader, såsom löne- och pensionskostnader
samt omkostnader i övrigt, dels ock förekommande engångskostnader,
såsom för nybyggnader, deras utrustning och dylikt, årligen före den
1 juni kalenderåret närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas
dels till Kungl. Maj:t och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget
avgiva yttrande till Kungl. Maj:t. Stat för högskolan fastställes av Kungl.
Maj: t.
I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas
för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda
förhållanden lämnat tillstånd härtill.
Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten
icke täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman) — skola staten
och staden bidraga enligt följande grunder:
a) När anslagssumman icke överstiger 4 800 000 kronor, bidrager staden
med V4 av densamma, dock lägst med 700 000 kronor, och staten ansvarar
för återstoden. Uppgår anslagssumman till mer än 4 800 000 kronor, utgår
stadens bidrag med 1 200 000 kronor och resten täckes av staten.
Statsutskottets utlåtande nr 159.
3
Har Kungl. Maj:t medgivit att i fastställd stat upptagen utgiftspost må
överskridas, skall sålunda tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.
b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,
som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.
c) Stadens bidrag bör i första rummet användas för tillgodoseende av de
humanistiska och stats- och rättsvetenskapliga avdelningarnas behov.
d) Statens och stadens bidrag utbetalas till högskolan efter rekvisition
kvartalsvis i förskott och i mån av behov.
Enligt den för högskolan för innevarande budgetår fastställda huvudstaten
uppgår Stockholms stads bidrag till det avtalsmässiga minimibeloppet,
700 000 kronor, och statens bidrag till 1 572 500 kronor.
Med skrivelse den 10 juni 1949 har styrelsen för Stockholms högskola
framlagt förslag till stat för högskolan för nästa budgetår, utmynnande i
förslag om statsbidrag med 2 972 212 kronor och bidrag från Stockholms
stad med 990 739 kronor. Förslaget innebär alltså en höjning av statens
bidrag med 1 399 712 kronor och av stadens bidrag med 290 739 kronor.
Stockholms stadsfullmäktige ha enligt beslut den 31 oktober 1949 i huvudsak
tillstyrkt det framlagda statförslaget, med undantag dock beträffande
begärt anslag till ny biblioteksbyggnad, i vilken fråga fullmäktige avsåge
att senare avgiva yttrande.
Universitetskanslern har den 24 januari 1950 avgivit utlåtande över styrelsens
i skrivelse den 10 juni 1949 framlagda förslag till stat för högskolan
för budgetåret 1950/51. Kanslern har därvid tillika med eget yttrande överlämnat
från styrelsen till kanslersämbetet ingivna underdåniga framställningar
angående dels rätt till fri sjukvård och begravningshjälp för högskolans
förvaltningspersonal, dels ordnandet av lektoratsundervisningen i vissa
främmande språk, dels höjning av materielanslagen med hänsyn till den
svenska kronans devalvering, dels fördelning av kostnaderna för ämnet
nordisk och jämförande folklivsforskning mellan högskolan och nordiska
museet, dels inrättande i engelska språket av ytterligare en professur, ett
lektorat och ett docentstipendium, dels ock höjning av anslaget till psykotekniska
institutet. I dessa särskilda underdåniga framställningar har styrelsen
äskat anslag utöver dem, som tidigare begärts, å sammanlagt omkring
204 000 kronor.
Innan redogörelse lämnas för statförslaget må i det följande i anslutning
till propositionen beröras vissa frågor av allmän natur.
Vissa frågor av allmän natur.
Terminsavgifter in. ni.
I jämförelse med förhållandena vid statsuniversiteten äro lärjungeavgifterna
vid högskolan höga. Den ordinarie terminsavgiften, sou»
4
Statsutskottets utlåtande nr 159.
under första terminen även gäller som inskrivningsavgift, utgör sålunda för
närvarande:
150 kronor inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen,
156 » » stats- och rättsvetenskapliga avdelningen,
125 » » humanistiska avdelningen.
Av dessa belopp utgöra 25 kronor (inom stats- och rättsvetenskapliga
avdelningen 26 kronor) avgift till högskolans studentkår eller vederbörande
förening av kåren. Terminsavgiftens grundbelopp, som uttages av alla, utgör
30 kronor. Av terminsavgiften inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen
avse 50 kronor ersättning åt vissa av högskolans juris professorer för indragna
kursavgifter.
Examensavgif terna utgå med 30 kronor samt för ef terprövning
med 15 kronor. Enligt särskilt medgivande av Ivungl. Maj:t avsättas dessa
avgifter till pensionsfonden för professorer.
Högskolans styrelse framhöll i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår
önskvärdheten av att terminsavgifterna vid högskolan borttagas.
Styrelsen ansåg sig emellertid med hänsyn till det ekonomiska läget och till
den betydande ökning av anslagsbehovet, som ett förverkligande av detta
önskemål skulle medföra, förhindrad att då framlägga förslag om terminsavgifternas
borttagande.
I fråga om terminsavgifterna antecknade borgarrådet Tomson till styrelsens
protokoll skiljaktig mening och yrkade, att anslag måtte uppföras i
statförslaget med belopp, som möjliggjorde att terminsavgifterna borttoges.
Stockholms stadsfullmäktige intogo i frågan om terminsavgifterna den
ståndpunkten, att, om statsmakterna skulle finna det möjligt att godtaga
en anslagshöjning för att ersätta inkomsten av terminsavgifterna, skulle
staden intet ha att erinra mot att staden påtoge sig sin del av kostnaderna.
Departementschefen ansåg sig i fjol med hänsyn till det ekonomiska läget
icke kunna förorda, att terminsavgifterna nedbringades eller slopades,
utan räknade med att dylika avgifter skulle tills vidare utgå enligt oförändrade
grunder. Riksdagen biträdde vad departementschefen sålunda förordat.
Högskolans styrelse har i sitt förslag till stat för nästa budgetår Icke
berört frågan om avskaffande av elevernas avgifter.
Kanslern har —- under erinran om att han tidigare uttalat, att det vore
ett önskemål, att terminsavgifterna upphörde, så snart den ekonomiska
situationen medgåve, att en dylik reform geonmfördes — framhållit,
att såvitt han kunde finna förelåge icke för närvarande förutsättningar för
termins- och övningsavgifternas borttagande. Kanslern har därför räknat
med att dessa avgifter komma att under budgetåret 1950/51 utgå med oförändrade
belopp.
I underdånig skrivelse den 15 september 1949, vilken skrivelse jämväl
Statsutskottets utlåtande nr 159.
5
tillställts Stockholms stad, har Stockholms högskolas studentkår hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte till 1950 års riksdag framlägga sådant förslag angående
terminsavgifterna vid högskolan, att dess studerande i detta hänseende bleve
likställda med statsuniversitetens.
Stockholms stadsfullmäktige ha nu uttalat, att den tidigare av stadsfullmäktige
givna förklaringen angående terminsavgifterna ägde giltighet
även vid statsmakternas prövning av anslagsfrågan för budgetåret 1950/51.
Borgarrådet Tomson har i skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet
hemställt, att i kommande proposition avseende stat för Stockholms
högskola för budgetåret 1950/51 måtte upptagas medel för att möjliggöra
slopande av elevernas terminsavgifter.
Departementschefen har anfört, att han med hänsyn till det statsekonomiska
läget ej heller i år kan förorda, att terminsavgifterna nu nedbringas
eller slopas.
I motionerna I: 447 och II: 5i3 har anförts hland annat följande.
Vid sina tidigare uppvaktningar har studentkåren uttalat, att den icke
önskade, att avskaffandet av terminsavgifterna skulle konkurrera med högskolans
övriga anslagsbehov. Ett eventuellt avskaffande av terminsavgifterna
bör på sätt studentkåren redovisat ses som en fristående fråga närmast
av social natur, som hör samman med undanröjandet av de ekonomiska
utbildningshindren och alltså icke inkräkta å högskolans anslagsbehov
i övrigt.
Enligt vår mening är det viktigt, att den principiella linjen fasthålles,
att de högre studierna ej böra försvåras genom avgifter. Det för två år
sedan ingångna avtalet har även tagit sikte på att jämställa Stockholms
högskola med statsuniversiteten. Den för eleverna mest kännbara skillnaden
utgöra därvid för närvarande elevavgifterna. En befrielse från avgifterna
skulle således direkt komma eleverna till godo.
I proposition till årets riksdag angående studentsociala stödåtgärder har
Kungl. Maj :t bland annat föreslagit införande av studielån med statlig kreditgaranti.
Vidare framlägges förslag rörande formerna för en statlig subvention
till uppförande av studentbostadshus och diskuteras olika slag av
andra studentsociala stödåtgärder. Det synes oss att dessa strävanden att
demokratisera utbildningsmöjligheterna äro en angelägenhet av första ordningen.
Ekonomiska hinder i form av elevavgifter höra därför i första hand
avskaffas.
I det av departementschefen uppgjorda förslaget till huvudstat för
Stockholms högskola redovisas å inkomstsidan avgifter från de studerande
med 410 000 kronor. I denna post ingå emellertid även andra avgifter än
terminsavgifter. De senare torde kunna beräknas till 385 000 kronor. Om
terminsavgifterna slopas, skulle på statens del, enligt i avtalet angivna regler,
komma 306 600 kronor och på Stockholms stads del 78 400 kronor. De
av departementschefen beräknade anslagsbehoven skulle således behöva utökas
till (2 028 600 + 306 600 =) 2 335 200 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande nr 159.
Lönegradsbeteckningen för vissa tjänster m. m.
I propositionen 1949: 163 (s. 15) förordade departementschefen i enlighet
med högskolestyrelsens förslag, att statens allmänna avlöningsreglemente
i vissa delar borde tillämpas beträffande den icke vetenskapliga personalen,
vilken även föreslagits inplacerad i lönegrad enligt det statliga lönesystemet.
Vissa tjänster hade av styrelsen åsatts lönegradsbeteckningen
Ca. I likhet med lönenämnden ansåg departementschefen det lämpligare att
rubricera tjänsterna under lönegradsbeteckningen Ce med hänsyn till att
befattningshavarna vore anställda tills vidare och efter uppsägning kunde
entledigas från sina tjänster. Departementschefen ansåg sig därvid icke
böra förorda, att, såsom kanslern ifrågasatt, beteckningen Ca skulle användas
för två administrativa tjänstemän, vilka i gällande pensionsreglemente
för högskolan tillförsäkrats pension. Departementschefen utgick ifrån att
samtliga de befattningshavare, som hänfördes till lönegraden Ce, skulle
kunna paräkna att komma i åtnjutande av tjänste- och familjepension. De
föreskrifter i statens allmänna avlöningsreglemente, som enligt departementschefen
syntes böra komma till användning vid högskolan, vore främst
de, som avsåge semester, tjänstledighet, vikariatsersättning, övertidsersättning
samt beräkning och utbetalning av kontanta avlöningsförmåner. Med
anledning av att statens lönenämnd uttalat, att anledning knappast förelåge
att göra undantag från avlöningsreglementets bestämmelser beträffande
förmånerna av rätt till sjukvård och begravningshjälp, framhöll departementschefen,
att högskolans styrelse icke i sitt statförslag räknat med att
tjänstemännen då skulle erhålla dessa förmåner. Departementschefen förklarade
sig därför icke vara beredd att, då styrelsen icke framlagt någon
utredning och förslag i ämnet, för det dåvarande upptaga frågan om tjänstemännens
rätt till sjukvård och begravningshjälp till bedömande. Mot vad
departementschefen sålunda anfört och föreslagit framställdes ej erinran
från riksdagens sida.
Högskolans styrelse har nu i statförslaget för budgetåret 1950/51 upptagit
vissa tjänster, som sedan länge funnits vid högskolan och kunde sägas
tillhöra högskoleorganisationens kärna, under beteckningen Ca.
Styrelsen har vidare hemställt, att högskolans förvaltningspersonal måtte
från och med budgetåret 1950/51 erhålla fri sjukvård och begravningshjälp
jämlikt bestämmelserna i 7 och 8 kap. statens allmänna avlöningsreglemente
och att för ändamålet måtte beviljas ett förslagsvis betecknat
anslag av 2 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Jag är icke beredd att nu tillstyrka, att vissa tjänster vid högskolan i enlighet
med styrelsens förslag åsättas lönegradsbeteckningen Ca i stället för
Ce. Enbart en dylik åtgärd skulle icke innebära någon förändring av tjänste
-
Statsutskottets utlåtande nr 159.
7
männens rättsliga ställning gentemot högskolan. Innan en dylik åtgärd vidtages
synas mig i särskild ordning, eventuellt i samband med förestående
revision av högskolans grundstadgar, bestämmelser böra meddelas angående
de typer av tjänster, som må förekomma vid högskolan, om sättet för
tjänsternas tillsättning, om tjänstemännens avgångsskyldighet eller entledigande
m. m. På förekommen anledning vill jag samtidigt uttala, att den
omständigheten, att lönegradsbeteckningen Ce nu användes vid Stockholms
och Göteborgs högskolor för de tjänster, vilkas innehavare kunna
påräkna att komma i åtnjutande av tjänste- och familjepension, icke bör,
därest tjänstemannen tidigare tillförsäkrats en mera fast anställning, medföra
någon försämring av dennes rättsliga ställning gentemot högskolan.
För den lönegradsplacerade personalen vid högskolan torde från och med
nästa budgetår de i 3 avd. 7 och 8 kap. statens allmänna avlöningsreglemente
meddelade bestämmelserna angående sjukvård och begravningshjälp
böra gälla i tillämpliga delar. För ändamålet bör i omkostnadsstaten för
högskolan upptagas en förslagsvis betecknad utgiftspost för sjukvård m.m.
Denna torde i avvaktan på närmare erfarenhet av medelsbehovet böra upp''
tagas med av styrelsen föreslaget belopp, 2 000 kronor.
Huvudstatens utgiftssida.
Avlöningar.
Denna utgiftspost är nu uppförd med förslagsvis 2 190 000 kronor.
Högskolans styrelse bär framlagt förslag, vilkas tillmötesgående skulle
medföra en ökning av denna utgiftspost med över 600 000 kronor. Ett
bifall till vad kanslern föreslagit skulle påkalla en höjning av utgiftsposten
med omkr. 225 000 kronor.
Departementschefen har förordat att medel, innebärande en ökning med
85 000 kronor, beräknas för nedannämnda ändamål ävensom biträtt ett av
kanslern framlagt förslag i fråga om ordnandet av lektoratsundervisningen
i vissa främmande språk (se propositionen s. 13—15).
Mate in atisk-natur vetenskapliga avdelningen.
1) Ett docentstipendium i ämnet fysik.
2) En andre amanuens vid institutet för oorganisk och fysikalisk kemi.
3) Biträdeshjälp vid genetiska institutet (arvode 3 600 kronor).
4) En förste amanuens vid zootomiska institutet.
5) ökning av antalet tredje amanuenser från nu 8 till 12.
Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen.
1) Förändring av den nuvarande befattningen som biblioteksassistent i
lönegraden Ce 15 vid avdelningens bibliotek till en befattning som biblioteksamanuens
med reglerad befordringsgång (Cf 17—Ce 24).
Humanistiska avdelningen.
1) Fn andre assistent vid institutet för psykologi och pedagogik.
2) Höjning av kursanslaget för ämnet historia — nu 5 000 kronor — med
1 000 kronor för undervisning i paleografi.
8
Statsutskottets utlåtande nr 159.
3) Ytterligare en professur i engelska språket.
4) Ytterligare ett lektorat i engelska språket.
5) Höjning av kursanslaget för ämnet engelska språket från nu 7 000
kronor med 4 000 kronor till It 000 kronor.
6) Tilläggsarvoden i stället för reseersättningar åt lektorerna vid universitetet
i Uppsala i holländska, italienska, polska och tjeckiska språken
för undervisning jämväl vid Stockholms högskola, tillhopa 4 200 kronor,
samt kursanslag å 1 800 kronor för eventuell erforderlig förstärkning av
lektorsundervisningen i de tre sistnämnda språken; i anslutning härtill
sänkes den under omkostnadsanslaget uppförda delposten till reseersättningar
med 8 000 kronor.
Allmänna avdelningen.
1) En med 9 400 kronor ökad medelsanvisning för avlönande av extra
personal vid högskolans kansli och kassaförvaltning.
I motionerna I: 446 och II: 544 har — såvitt här är i fråga — framhållits
behovet av en förstärkning av lärarkrafterna i ämnena morfologisk botanik,
litteraturhistoria och nordiska språk. Motionärerna hava sammanfattningsvis
anfört följande.
Gemensamt för alla de tre nämnda nödställda disciplinerna är att de representera
centrala ämnen vid lärarutbildningen. Det måste vara ett allmänt
samhällsintresse att studietiden för ämbetsexamen förkortas och studiekostnaderna
därmed förbilligas. Med tanke på gymnasiernas behov av
kvalificerade lärare är det också angeläget att antalet licentiatexamina
ökas och att det många gånger utmärkta elevmaterialet bättre än hittills
kunnat ske vid högskolan tillvaratas för högre studier. Åtgärder, som främja
dessa syftemål, äro ägnade att bidra till att minska den lärarbrist, som
nu råder och som i framtiden kan befaras inte avta.
Enligt motionärernas mening erfordras i de tre ämnena biträdande lärare
uti vart och ett av dem för att hjälpligt komma över de nuvarande svårigheterna.
Med hänsyn till att riksdagen, erkännande detta behov, ändock
måhända känner sig tveksam om inrättande av dessa tre nya tjänster på
initiativ av enskilda motionärer, vilja vi föreslå att riksdagen nu anvisar
ett belopp av tillhopa förslagsvis 34 000 kronor att i enlighet med kanslerns
beprövande användas till en provisorisk förstärkning av lärarkrafterna i
botanik, litteraturhistoria och nordiska språk under budgetåret 1950/51.
Frågan om uppförande av dessa tjänster som biträdande lärare på högskolans
stat skulle således lämpligen kunna anstå tills Kungl. Maj :t och riksdagen
vid nästa års riksdag bli i tillfälle att pröva högskolans petita för
budgetåret 1951/52.
I detta sammanhang torde få erinras därom, att till utskottet inkommit
en framställning från föreståndaren för Bergianska stiftelsen, professor
Rudolf Florin, vari framhållits Bergianska trädgårdens stora betydelse
för Stockholms högskola och andra undervisningsanstalter. Behovet av
trädgårdens upprustning i olika hänseenden hade aktualiserats framför
allt av de senaste årens utveckling i riktning mot ett mera effektivt samarbete
mellan Stockholms högskola och stiftelsen, till båtnad för högskolans
Statsutskottets utlåtande nr 159.
9
undervisnings- och forskningsverksamhet inom botaniken. De bristande
lokalutrymmena och bristen på personal hade emellertid inneburit en beklaglig
begränsning av kapaciteten. En förstärkning av personalen vore det
mest angelägna önskemålet.
Bidrag till vissa institutioner.
Denna utgiftspost är nu uppförd med 147 000 kronor och har för inne
-
varande budgetår fördelats sålunda:
1. Bidrag till nordiska museet.......................... kronor 22 000
2. » » Wenner-Grens institut .................... » 50 000
3. » » psykotekniska institutet .................. » 50 000
4. » » Tyska institutet .......................... » 25 000
Summa kronor 147 000
Bidrag till nordiska museet. Detta bidrag avser undervisningen
vid Stockholms högskola i nordisk och jämförande folklivsforskning.
Bidraget skall jämlikt Kungl. Maj:ts beslut för innevarande budgetår disponeras
på följande sätt:
a. Arvode åt en förste amanuens........................ kronor 4 032
b. Arvode åt ett kanslibiträde.......................... 5 0 228
c. Arvoden åt två kontorsbiträden...................... 5 10 584
d. Materiel m. ............................ » 1 156
Summa kronor 22 000
Högskolans styrelse har i sitt statförslag för nästa budgetår räknat med
en höjning av ifrågavarande bidrag med 6 000 kronor till 28 000 kronor.
Högskolans styrelse och nordiska museets nämnd ha sedermera i gemensam
underdånig skrivelse den 10 oktober 1949 dels hemställt att biträdespersonalen
måtte uppföras på högskolans stat, dels ock föreslagit följande
fördelning av kostnaderna för ämnet nordisk och jämförande folklivsforskning
under budgetåret 1950/51:
Stockholms högskola.
1 förste amanuens .................................... kronor
1 kanslibiträde.......................................
2 kontorsbiträden ....................................
Materiel m. .......................................... :>
Summa kronor 28 000
4 032
6 228
10 584
7 156
Nordiska museet.
...................... kronor 21 040
..................... » 7 000
................ » 3 000
Avlöning av professor
Lokalhyra m. m......
Expenser ...........
Summa kronor 31 040
10
Statsutskottets utlåtande nr 159.
Kanslern har anfört:
För öet framtida ordnandet av undervisning in. m. i nordisk och jämförande
folkhvsforskning och fördelningen av kostnaderna härför synes det
mig erforderligt att ett formligt avtal träffas mellan högskolan och nordiska
museet. I avvaktan på att en dylik överenskommelse föreligger anser jag
bidrag till undervisningen fortfarande böra utgå i form av ett klumpanslag.
Beträffande detta anslag tillstyrker jag — under erinran om vad departementschefen
i propositionen 1949: 163 (s. 52) anfört rörande riktlinjerna
för kostnadsfördelningen — en höjning av bidragsbeloppet för nästa budgetår
med 6 000 kronor till 28 000 kronor.
Departementschefen har under åberopande av vad kanslern anfört förordat,
att såsom bidrag till nordiska museet för nästa budgetår anvisas ett
med 6 000 kronor till 28 000 kronor förhöjt belopp.
Bidrag till Wenner-Grens institut. Till professuren i experimentell
zoologi och cellforskning är knuten institutionen för experimentell
zoologi. Under denna professur sorterar även ett till den matematisknaturvetenskapliga
avdelningen knutet forskningsinstitut, benämnt WennerGrens
institut för experimentell biologi. Detta institut, som hittills till större
delen bekostats från Wenner-Grenska samfundet och Rockefeller Foundation,
är i sin tur uppdelat på ett antal avdelningar. För institutet gälla
särskilda stadgar, som föreskriva, att dess verksamhet bör befordra experimentell
biologisk forskning, särskilt den, som ligger inom gränsområden
till fysikalisk, kemisk och medicinsk forskning. Institutets avdelning för
experimentell zoologi fungerar som högskolans institution för experimentell
zoologi.
Till Wenner-Grens institut utgår för närvarande ett belopp av 50 000
kronor. Högskolans styrelse har nu begärt, att detta klumpbelopp måtte ersättas
med att vissa tjänster uppföras å högskolans stat och institutet därutöver
tilldelas ett årligt materielanslag. De ifrågasatta tjänsterna utgöras
av två laboratorsbefattningar, en tjänst som försöksassistent (Ce 18), en
tjänst som laboratoriebiträde (Ce 11) och en tjänst som kanslibiträde (Ce
11). I årligt materielanslag hemställes om ett belopp av 25 000 kronor. Till
stöd för sitt förslag har styrelsen åberopat en framställning av prefekten
för Wenner-Grens institut, professorn Runnström.
Beträffande innehållet i professor Runnströms framställning hänvisas till
propositionen s. 19—21.
Kanslern, som finner en fastare anknytning mellan högskolan och institutet
önskvärd, har kommit till den uppfattningen att detta lämpligast låter
sig göra genom ett tillmötesgående i viss utsträckning av styrelsens förslag.
Kanslern anser sig därför böra tillstyrka, att vid högskolans institution för
experimentell zoologi (Wenner-Grens institut) inrättas två nya laboratorsbefattningar,
varav den ena är inriktad på fysiologisk-kemiska undersök
-
Statsutskottets utlåtande nr 159.
11
ningar och den andra på ämnesomsättningsforskning. Härutöver förordar
kanslern inrättandet på högskolans stat av en tjänst som laboratoriebiträde
i lönegrad Ce 11. Kostnaderna för dessa befattningar beräknar kanslern till
37 118 kronor. Härjämte föreslår kanslern, att under högskolans materielanslag
beräknas ett belopp av 21 000 kronor för Wenner-Grens institut. Härvid
skulle enligt kanslerns förslag det nuvarande klumpbeloppet å 50 000
kronor till institutet utgå ur högskolans stat.
Departementschefen har förklarat sig icke nu beredd att tillstyrka att
vissa tjänster vid Wenner-Grens institut uppföras på högskolans stat och
att institutet därjämte tilldelas ett årligt materielanslag. Bidraget till institutet
har departementschefen ansett även för nästa budgetår böra utga i
form av ett klumpanslag, som av departementschefen beräknats till oförändrat
belopp, 50 000 kronor.
Till stöd för det i motionerna I:iA6 och //:544 framställda förslaget i
vad det avser Wenner-Grens institut har anförts bland annat följande.
Wenner-Grens-institutets organisation avsåg att ge ökade möjligheter
särskilt för sådana grenar av experimentell biologi, som betjäna sig av kemiska
och fysikaliska metoder. Denna forskning skulle också belysa vissa
frågor, som äro av betydelse för medicinen. En av institutets fem avdelningar
— den för ämnesomsättningsforskning — har mer speciell anknytning
till kliniskt arbete. Vid andra avdelningar utföras även arbeten inom olika
grenar av bioteknik.
Wenner-Grens institut har under en något mer än tioårig verksamhet
otvivelaktigt förvärvat anseende både inom och utom vårt land som ett
synnerligen aktivt forskningscentrum. På några olika områden har där
utförts ett pionjärarbete för forskningen inom vårt land. Ej minst är detta
fallet, när det gäller begagnandet av isotoper som spårämnen vid studiet
av ämnesomsättningen hos organismer. Sedan flera år studera sålunda
docent Gösta Ehrensvärd och hans medarbetare vid avdelningen för fysiologisk
kemi med hjälp av kolisotoper de olika aminosyrornas och äggviteämnenas
uppbyggande hos mikroorganismer och lämna därigenom viktiga
bidrag till kännedomen om hur levande substans uppbygges. Vid avdelningen
för ämnesomsättningsforskning studeras bland annat med hjälp av
radioaktivt fosfor den ämnesomsättning, som ger energien för de uppbyggande
processerna inom organismerna. Detta arbete utföres framför allt
av docent Olov Lindberg och hans medarbetare. De båda gruppernas
arbeten komplettera varandra på ett lyckligt sätt, och ett givande samarbete
har kommit till stånd mellan dem liksom även med andra forskargrupper
inom institutet.
Både Ehrensvärds och Lindbergs arbeten ha blivit internationellt uppmärksammade.
Detta har för docent Ehrensvärds vidkommande bland
annat visat sig genom att han två gånger inbjudits till Förenta staterna
för att vid olika forskningscentra redogöra för sina arbeten. Ävenså har
han från samma land erhållit synnerligen förmånliga anbud. Från Columbia
University har han erbjudits en självständig befattning. Han skulle därvid
ha rättighet att medtaga några av sina medarbetare. Även från Oak
12
Statsutskottets utlåtande nr 159.
Ridge, en av atomforskningens högborgar, har docent Ehrensvärd erhållit
anbud. Slutligen har Rockefeller Foundation lämnat honom ett understöd
av 12 000 dollar för tre år för att han skall bli i tillfälle att från Amerika
inköpa isotoper, respektive apparatur, nödvändig för hans isotoparbeten.
Rockefeller Foundations representanter ha emellertid i samband med anslagsbeviljandet
framställt som önskemål, att åtgärder vidtas för att
Ehrensvärd skall knytas till Stockholms högskola fastare än vad hittills
varit förhållandet. Om så ej sker, skulle fortsatt anslag riskeras.
Docent Lindberg har erhållit en viktig del av sin utbildning hos nobelpristagaren
professor Cori i St. Louis. Han har också vid flera tillfällen
erhållit anbud om befattningar i Amerika, exempelvis från universiteten i
Nebraska och Utah samt senast från ett nygrundat institut för biologisk
isotopforskning i Iowa.
De båda laboratorbefattningar, som av Stockholms högskolas styrelse
föreslagits inrättade vid Wenner-Grens institut och som även tillstyrkts
av universitetskanslern, avsågo framför allt att bereda en fastare ställning
vid Wenner-Grens institut åt docenterna Ehrensvärd och Lindberg (födda
1910 respektive 1914). Om så ej sker är det stor fara, att dessa båda högt
förtjänta forskare — som för närvarande endast åtnjuta otillräckliga arvodesersättningar
— nödgas lämna vårt land, något som skulle vara till
utomordentligt stor skada ej blott för den organisation, som långsamt
byggts upp vid Wenner-Grens institut, utan även för svensk biologisk
forskning i dess helhet. Det må nämnas, att båda de nämnda docenterna
även gjort en betydande insats genom de impulser och den hjälp de givit
talrika andra studerande och forskare, särskilt när det gällt isotopteknikens
tillämpning inom olika områden, medicin, teknik och jordbruk. I
själ\a verket bedriva båda en betydande, men helt oavlönad konsultverksamhet.
Även för undervisningen är såväl docent Ehrensvärd som docent
Lindberg av stor betydelse. De ha ofta handlett eller hjälpt till att handleda
studier för licentiatexamen liksom också för filosofie eller medicine
doktorsgrad. Även den elementära undervisningen ha de båda forskarna
ofta berikat genom deltagande i seminarie- och proseminarieövningar. Båda
äro synnerligen skickliga föreläsare och föredragshållare.
Det må hänvisas till att en laboratorbefattning i fysiologisk kemi föreslogs
redan 1945 av den naturvetenskapliga forskningskommittén i dess
betänkande nr 1 samt att inrättandet av laboratorbefattningen i ämnesomsättning
föreslogs av medicinska högskolornas organisationskommitté
år 1946. Detta senare förslag vittnar ju för övrigt om den betydelse för
medicinsk forskning som kommittén tillmätte arbetet vid Wenner-Grens
institut. Redan vid nämnda tidpunkter ansågos docenterna Ehrensvärd
och Lindberg som självskrivna till de föreslagna befattningarna.
Med hänsyn till ovanstående synes det vara synnerligen angeläget, att
de båda av Stockholms högskolas styrelse föreslagna laboratorbefattningarna
komma till stånd. I stället för klumpsumman å 50 000 kronor föreslå vi
att t\ a laboratorbefattningar inrättas vid Wenner-Grens institut, den ena
i fysiologisk kemi, den andra i ämnesomsättningsforskning, samt att dessutom
21 000 kronor beviljas till materielanslag för hela institutet. Den
sammanlagda kostnaden skulle på detta sätt endast med omkring 3 000
kronor överstiga propositionens förslag i denna del.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 159.
13
Bidrag till psykotekniska institutet. Högskolans styrelse
har hemställt om höjning av det nuvarande bidraget — 50 000 kronor
med 20 000 kronor till 70 000 kronor och med särskild underdånig skrivelse
den 21 november 1949 framlagt förslag till inkomst- och utgiftsstat för
institutet. I detta förslag har en justering uppåt vidtagits av de löner, som
nu utgå till institutets fast anställda personal och vilka styrelsen ansett
oskäligt låga i jämförelse med de avlöningar motsvarande befattningshavare
vid andra universitets- och högskoleinstitut uppbure; särskilt gällde
detta om assistent- och amanuensbefattningarna vid institutet.
Då kanslern ansett vissa poster i utgiftsstaten väl högt beräknade, har
han ansett den erforderliga ökningen av klumpanslaget kunna begransas
till 12 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Till stöd för den av högskolans styrelse nu begärda ökningen av bidraget
till psykotekniska institutet med 20 000 kronor har åberopats behovet av en
justering av assistent- och amanuenspersonalens löner.
Inom en nära framtid torde en utredning komma att igångsättas, avseende
bland annat löneställningen för assistenter och amanuenser vid universitet
och vissa högskolor. Denna utredning lärer komma att omfatta jämväl
amanuenser och assistenter vid psykotekniska institutet. Med hänsyn
härtill är jag icke beredd att nu tillstyrka någon höjning av bidraget till
institutet. Jag beräknar därför oförändrat bidragsbelopp, 50 000 kronor, för
nästa budgetår.
Bidrag till ryska institutet. Styrelsen har hemställt om en
höjning av bidraget — nu 25 000 kronor — med 10 000 kronor till 35 000
kronor. Höjningen har i första hand motiverats med nödvändigheten att
anställa ett kanslibiträde, som även skulle stå till förfogande för professorn
i slaviska språk. Vidare vore institutets egna medel förbrukade, och för
ett nödtorftigt underhåll av institutets dyrbara bibliotek krävdes en ökning
av bidraget.
Kanslern har förordat en ökning av bidraget med 7 000 kronor för anställandet
av en biblioteksamanuens.
Departementschefen har icke ansett sig nu kunna tillstyrka någon höjning
av ifrågavarande bidrag, utan föreslagit bidragets uppförande med
oförändrat belopp, 25 000 kronor.
Bidrag till kriminologiska institutet. I motionen II: 163
har till stöd för det väckta förslaget om anslag till ifrågavarande institut
anförts bland annat följande.
Den 15 maj 1946 bildades en ideell förening — kriminologiska institutet
— med uppgift att upprätta och vidmakthålla ett kriminologiskt institut
för bedrivande och främjande av kriminologisk forskning och spridande av
kännedom om dennas resultat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Statsutskottets utlåtande nr 159.
Den 10 april 1947 hemställde föreningen hos Stockholms högskolas styrelse,
att institutet måtte upptagas som en till högskolan ansluten institution.
Denna framställning bifölls av högskolans styrelse den 11 juni 1947.
Till direktion för kriminologiska institutet utsågos dåvarande rektorn, professor
Sven Tunberg, ordförande, professorerna Ivar Agge, Einar Tegen och
Olof Kinberg samt socialläkaren Gunnar Inghe.
\ id kriminologiska institutet har sedan det bildades en livlig vetenskaplig
verksamhet hunnit komma i gång. Denna verksamhet är så mycket mera
anmärkningsvärd som institutet ända sedan sin tillkomst haft stora ekonomiska
svårigheter att kämpa med. Det bidrag om 40 000 kronor, som
ställts till förfogande från Rockefeller Foundation, är sedan länge förbrukat.
Beviljade forskningsanslag ha endast kunnat utnyttjas för direkta
forskningsuppgifter, löner åt forskare, assistenter och skrivbiträden, material
m. in. Till administration, arbetslokaler, utrustning in. m. ha däremot
saknats medel.
Den 9 november 1948 fick institutet visserligen ett anslag på kronor 5 000
från samhällsvetenskapliga forskningsrådet som hjälp vid igångsättandet
av verksamheten vid institutet. Dessa medel ha använts till inredning av
institutet, materialomkostnader m. m. Däremot ha utgifter för hyror, telefon,
\ärme, ljus, städning m. in. fått bekostas av de berörda forskarna
själva. I fortsättningen kunna emellertid sådana privata medel icke uppdrivas.
Kunna inte drivmedel erhållas på annat sätt, måste institutet med
all sannolikhet nedläggas.
Fn stoi svårighet har även varit, att institutet på grund av7 sina ekonomiska
svårigheter inte varit i stånd att anställa ett biträde för administrationen
och det löpande arbetet. Samtidigt med att den vetenskapliga verksamheten
vuxit, har bokföringen blivit alltmer omfattande. På institutet
finnas bl. a. ett kriminologiskt bibliotek, stora kartotek och journalarkiv
för de olika undersökningarna och annat vetenskapligt material m. m.
Skötseln härav har hittills åvilat institutets föreståndare och biträdande
föreståndare. Dessa uppgifter ha emellertid blivit alltför omfattande och
kunna inte längre skötas på fritid.
Det är därför nödvändigt, att det anställes ett väl kvalificerat biträde för
skötseln av dessa^löpande angelägenheter vid institutet. Denna arbetskraft
bör samtidigt i mån av tid fungera som assistent åt institutets föreståndare
och de forskare som äro verksamma vid institutet. Det är därför nödvändigt
att vederbörande har både en gedigen psykologisk utbildning och erfarenhet
som socialarbetare.
Kriminologiska institutet har under sin treåriga tillvaro visat sig vara en
synnerligen aktiv vetenskaplig institution, som redan gjort en betydelsefull
insats inom kriminologien. Att efter denna korta tid redan ha tre gradualavhandlingar
under utarbetande vittnar onekligen om en betvdande livskraft.
Säkerligen kommer kriminologiska institutet att verka stimulerande
mte endast på den kriminologiska forskningen i landet utan även på den
sociologiska forskningen i allmänhet. Därtill tarvas emellertid ekonomiskt
stod. Det är inte rimligt att enskilda forskare skola betungas inte bara med
det slit, som vetenskap alltid innebär, utan därtill med stora utgifter för
institutets drift. Det allmänna bör här ingripa. Detta är särskilt berättigat
med hansyn till den kriminologiska forskningens betydelse vid bekämpandet
av kriminaliteten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 159.
15
De mest trängande anslagsbehoven för närvarande äro:
Hyra......................................... kr. 1 700
Telefon, ljus, värme, städning m. m............. » 1 100
1 assistent (ca 700:—/mån.) ................... » 8 400
Inventarier, kontorsmateriel, expenser m. m....... » 800
Summa kronor 12 000
Omkostnader.
Denna utgiftspost är nu uppförd med 433 000 kronor och disponeras på
sätt framgår av efterföljande sammanställning. Av denna framgår jämväl
styrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår och kanslerns
förslag i ämnet, vilket biträtts av departementschefen och innebär en ökning
av utgiftsposten med 10 600 kronor.
Enligt om- kostnads- staten för
1949/50,
kronor
Av styrelsen
för 1950/51
föreslagna
belopp,
kronor
Kanslerns av
dept.-chefen
godtagna
beräkning
för 1950/51
kronor
2 000
2 000
9 000
9 000
1000
140 000
150 000
150 000
40 000
50 000
45 000
20 000
50 000
20 000
90 000
93 000
93 000
70 000
90 000
80 000
11 400
15 000
15 000
10 000
10 000
10 000
28 000
13 000
13 000
14 600
15 000
14 600
433 000
497 000
| 443 600
1. Sjukvård m. m., förslagsvis............
2. Reseersättningar, förslagsvis ...........
3. Bränsle, lyse, vatten, förslagsvis......
4. Telefon, skrivmaterialier och expenser i övrigt
5. Tryckningskostnader, förslagsvis..........
6. Renhållning och städning, förslagsvis......
7. Underhåll av byggnader m. m............
8. Hyror, förslagsvis .......................
9. Försäkringar, förslagsvis.................
10. Räntor och amorteringar, förslagsvis.......
11. Övriga utgifter..........................
Summa kronor
Materiel m. m.
Denna utgiftspost är nu upptagen med 336 000 kronor.
Styrelsen har i sin skrivelse av den 10 juni 1949 äskat en ökning av
anslaget till materiel med 112 850 kronor till 448 850 kronor. Härjämte har
styrelsen i underdånig skrivelse den 24 oktober 1949 begärt att materielanslaget
med hänsyn till den svenska kronans devalvering måtte därutöver
höjas med 75 000 kronor.
Kanslern finner en avsevärd förstärkning av materielanslaget i och för
sig motiverad. Med hänsyn till det rådande ekonomiska läget begränsar
kanslern sig emellertid till att föreslå en ökning med 10 procent av det
nuvarande anslagsbeloppet, eller alltså med i runt tal 33 000 kronor.
Departementschefen har i nuvarande läge ansett sig endast kunna tillstyrka,
att denna utgiftspost uppräknas med 33 000 kronor till 369 000
kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Statsutskottets utlåtande nr 159.
Engångskostnader för materielanskaffning.
Denna utgiftspost är nu upptagen med 40 000 kronor.
I sin skrivelse den 10 juni 1949 har styrelsen begärt, att för engångskostnader
för materielanskaffning måtte uppföras ett belopp av 197 745
kronor.
Sedermera har styrelsen i underdånig skrivelse den 24 oktober 1949 framhållit,
att ifragavarande utgiftspost med hänsyn till den svenska kronans
devalvering behövde höjas med 95 000 kronor för att medge den anskaffning,
som avsetts vid uppgörande av statförslaget för nästa budgetår.
Kanslern har erinrat om att han redan tidigare uttalat, att högskolan
syntes vara i stort behov av att förnya och utöka sin uppsättning av instrument
och apparatur. I föreliggande ekonomiska läge anser sig emellertid
kanslern nödsakad att begränsa sitt tillstyrkande av anslagsmedel för ifrågavarande
ändamål till ett belopp av 50 000 kronor.
Departementschefen har anslutit sig till kanslerns förslag, vilket innebär
en ökning av utgiftsposten med 10 000 kronor.
Engångskostnader för byggnadsarbeten.
Till detta ändamål ha några medel icke anvisats för innevarande budgetår.
Vid behandlingen i fjol av motsvarande anslagsfråga framhöll departementschefen,
att han vore väl medveten om att det förelåge ett stort
behov av byggnadsåtgärder vid Stockholms högskola, och räknade med att
det redan för budgetåret 1950/51 bleve nödvändigt att anvisa ett betydande
anslag för ändamålet. Departementschefen förutsatte därvid, att högskolans
styrelse vid avgivandet av sina anslagsäskanden för nästa budgetår
lämnade en samlad översikt av högskolans mera aktuella byggnadsfrågor,
vilken även innefattade en gradering av byggnadsföretagen ur angelägenhetssynpunkt
och de beräknade byggnadskostnaderna.
På uppdrag av högskolans rektor har arkitekten professor Paul Hedquist
utarbetat en plan för högskolans framtida utbyggnad, innefattande stadsplane-
och byggnadsritningar. En redogörelse för planen har lämnats i en
av Hedqvist avgiven promemoria.
Enligt promemorian omfattar planen följande förslag.
1. Ombyggnad av gamla tekniska högskolans norra flygel för de psykologiska
och genetiska institutionerna.
2. Nybyggnad för humanistiska biblioteket i kvarteret Spelbomskan.
3. Nybyggnader för de zoologiska, fysiska och kemiska institutionerna i
kvarteret Vega.
4. Ny panncentral i gamla tekniska högskolans huvudbyggnad.
5. Ombyggnad av det nuvarande kanslihuset.
6. Dispositioner för högskolans vidare utbyggnad.
Statsutskottets utlåtande nr 159.
17
För den sålunda föreslagna och för närvarande närmare överblickbara
utbyggnaden av Stockholms högskola har i promemorian upptagits följande
tids- och kostnadsschema:
1949—1950—1951
Psykologiska och genetiska institu
-
tionerna .....................
. kronor
275 000
Biblioteksbvggnad ...............
. »
1 375 000
kronor
1 650 000
1951—1952
Zoologiska institutionen .........
. kronor
1 500 000
Del av panncentral..............
. »
100 000
kronor
1 600 000
1953—1954
Reparation av kanslihuset .......
. kronor
120 000
Fysiska institutionen............
. »
1 840 000
Del av panncentral..............
»
75 000
kronor
2 035 000
1955—1956
Kemiska institutionens 1 :a etapp .
. kronor
2 300 000
Del av panncentral..............
»
75 000
kronor
2 375 000
1956—1957
Kemiska institutionens 2:a etapp .
. kronor
1 500 000
Gamla högskolans ledningar .....
. »
260 000
kronor
1 760 000
Summa kronor 9 420 000.
I promemorian har även berörts frågan om högskolans utbyggnad på
längre sikt. I vad härutinnan anförts torde få hänvisas till propositionen
s. 29.
Högskolans styrelse har i sin skrivelse den 10 juni 1949 framhållit, att
styrelsen då ännu icke tagit ställning till den av Hedqvist uppgjorda planen
för högskolans utbyggnad. Även om delade meningar kunde råda rörande
angclägenhetsgraden av de olika företagen, gåve planen emellertid enligt
styrelsens uppfattning ett klart uttryck för det mycket stora byggnadsbehov,
som nu förelåge eller komme att göra sig gällande inom de allra
närmaste åren.
I förslaget till huvudstat för högskolan har styrelsen under rubriken engångskostnader
för byggnadsarbeten upptagit ett belopp av 816 000 kronor,
varav 475 000 kronor beräknats för uppförande av nybyggnad för humanistiska
biblioteket och 341 000 kronor för inredning och utrustning av lokaler
för institutionerna för psykologi och pedagogik samt genetik i tekniska
högskolans gamla byggnad Drottninggatan 95 A i kvarteret Vega. För sistnämnda
ändamål har styrelsen emellertid i en till ecklesiastikdepartementet
den 2 juli 1949 inkommen underdånig skrivelse i stället räknat med en
kostnad av i runt tal 337 000 kronor.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 159.
18
Statsutskottets utlåtande nr 159.
Inredning och utrustning av lokaler för
institutionerna för psykologi och pedagogik samt genetik.
Genom beslut den 30 juni 1948 förordnade Kungl. Maj :t, att det staten
tillhöriga kvarteret Vega vid Drottninggatan i Stockholm med därå uppförda
byggnader skulle reserveras för Stockholms högskolas framtida behov,
dock att därigenom tills vidare icke skulle ske någon ändring beträffande
den dåvarande dispositionen av byggnaderna. Sedermera anbefallde Kungl.
Maj :t genom beslut den 3 juni 1949 byggnadsstyrelsen att från och med
den 1 juli 1949 till styrelsen för Stockholms högskola för begagnande för
dess institutioner upplåta följande lokaler i ifrågavarande byggnader, nämligen
dels de inom våningen en trappa upp belägna rummen nr 132—134,
dels ock de inom våningen två trappor upp belägna rummen nr 164, 165
och 171—174. Tillika föreskrev Kungl. Maj :t, att förslag till ändringsarbeten
inom de sålunda upplåtna lokalerna —- även sådana arbeten, som avsåges
att utföras på högskolans egen bekostnad — skulle underställas byggnadsstyrelsen
för granskning och godkännande.
I ovannämnda till ecklesiastikdepartementet den 2 juli 1949 inkomna
skrivelse har högskolans styrelse anmält, att de lokaler, som enligt Kungl.
Maj :ts beslut den 3 juni 1949 skulle upplåtas till högskolan, vore avsedda
att disponeras av genetiska institutet och institutet för pedagogik och psykologi
vid högskolan samt därvid vidare anfört bland annat, att kostnadsberäkningarna
slutade på en summa av 265 000 kronor, däri icke inbegripna
utgifter för utbyte av fönstersnickerier, för diskmaskin och apparatur
i ett s. k. temperaturbeständighetsrum och för möbler. Kostnaderna för
utbyte av fönstersnickerier hade beräknats till 10 000 kronor. Anskaffningskostnaden
för diskmaskin, apparatur och möbler till genetiska institutet
uppskattades till omkring 30 000 kronor. För möbler och viss annan
utrustning till institutet för psykologi och pedagogik hade beräknats en
summa av 32 000 kronor. Sammanlagt skulle alltså för iordningställande
av lokalerna erfordras ett belopp av i runt tal 337 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har förklarat sig icke ha något att erinra mot ritningar
eller kostnadsberäkning.
Universitetskanslern har funnit det nödvändigt för högskolan att snarast
möjligt taga i bruk de lokaler, som i tekniska högskolans gamla byggnad
ställts till högskolans förfogande, och har därför förordat, att anslag beviljas
för ändamålet.
Nybyggnad för humanistiska biblioteket.
Med skrivelse den 30 augusti 1949 ha 19i7 års sakkunniga för utredning
rörande Stockholms högskolas framtida ställning överlämnat betänkande
med utredning och förslag rörande nybyggnad för Stockholms högskolas
humanistiska bibliotek m. m.
Statsutskottets utlåtande nr 159.
19
De sakkunniga.
Nuvarande organisation in. in. Stockholms högskolas humanistiska bibliotek
bildades år 1922 genom en sammanslagning av högskolans dåvarande
seminariebibliotek i litteraturhistoria, historia, religionshistoria, nordiska
språk och arkeologi. Sedermera ha de i biblioteket ingående ämnena utökats
med tyska språket, engelska språket, romanska språk, latinska språket
samt praktisk och teoretisk filosofi. De tillskott, som härefter möjliggjort,
att humanistiska biblioteket kunnat betjäna de studerande, ha bestått
av flera donationer av större och mindre omfattning. Redan före högskolans
tillkomst hade emellertid till Högskoleföreningen i Stockholm, vilken
tillkommit för att upprätta en högskola i huvudstaden, år 1873 överlämnats
en större samling främst engelsk, fransk och tysk litteratur från
1600- och 1700-talen, vilken avsöndrats från svenska akademiens gamla
bibliotek. Denna samling ingår nu organisatoriskt i humanistiska biblioteket.
Vid sidan av donationerna har biblioteket utvecklats genom årliga inköp
och genom bytesförvärv.
Det sammanlagda bokbeståndet vid humanistiska biblioteket uppgår för
närvarande till omkring 5 500 löpmeter; antalet band kan beräknas till ungefär
150 000 och antalet broschyrer till omkring 15 000. Den årliga accessionen
har tidigare uppgått till c:a 100 löpmeter och uppskattas nu till omkring
60 löpmeter.
Inom de representerade ämnena disponerar biblioteket, framhålla de
sakkunniga, numera delvis mycket värdefulla samlingar av en omfattning,
motsvarande ett välrustat seminariebibliotek, vilka kunna sägas täcka litteraturbehovet
— om ock med vissa luckor — för de akademiska studierna
upp till de mera avancerade lärdomsproven. Detta gäller dock icke ifråga
om arkeologi, beträffande vilket ämne bibliotekets samlingar icke utvecklats
och kompletterats, såsom skett beträffande de övriga ämnena. De studerande
inom detta ämne ha därför alltmera sökt sig till vitterhetsakademiens
bibliotek.
Humanistiska biblioteket flyttade år 1930 till de nuvarande lokalerna,
Birgerjarlsgatan 20, varifrån sedermera, allteftersom utrymmesbristen tilltagit,
delar av samlingarna måst överflyttas till andra, provisoriska lokaler.
I huvudlokalerna, Birgerjarlsgatan 20, finnes institutionens centrala expedition
och här förvaras även den övervägande delen av bibliotekets mest
efterfrågade litteratur. I dessa lokaler finnes vidare huvuddelen av arbetsplatserna,
omkring 70 stycken.
Till fastigheten Uggleviksgatan 11 har förlagts en läsesal med referensbibliotek
för propedeutiska studier med sammanlagt 30 arbetsplatser samt
visst magasinsutrymme.
I Värtavägen 16 förvaras i två hyrda rum i eu bostadsvåning en mindre
del av samlingarna, huvudsakligen bestående av mindre efterfrågade verk.
20
Statsutskottets utlåtande nr 159.
Det i de nu angivna lokalerna förvarade bokbeståndet kan sägas utgöra
humanistiska bibliotekets för studiebruk tillgängliga samlingar. Ifrågavarande
bokmaterial uppgår till omkring 3 000 löpmeter.
Av de icke sålunda tillgängliga samlingarna förvaras i lokaler inom socialinstitutets
byggnad, Odengatan 61, restupplagor av avhandlingar och
visst annat bytesmaterial, sammanlagt omkring 300 hyllmeter.
I stadsbiblioteket, Sveavägen 73, disponerar högskolan större delen av de
båda övre gallerierna i rotundan och förvarar där främst engelsk, fransk
och tysk 1600- och 1700-talslitteratur, till större delen bestående av ovannämnda,
från svenska akademiens gamla bibliotek avsöndrade samling
samt vidare av äldre donationer från universiteten i Köpenhamn och Oslo.
Detta bestånd, som uppgår till omkring 700 löpmeter, är endast delvis katalogiserat
och kan betraktas såsom undandraget de studerandes och forskandes
bruk.
Av bokmaterialet är slutligen uppskattningsvis högst 1 500 löpmeter nedpackat
i lådor och förvarat i »Spökslottet», Drottninggatan 116, och i stadsbibliotekets
skyddsrum. Detta bestånd utgöres av olika till högskolan under
skilda tider donerade privatbibliotek, vilka hittills icke alls eller endast delvis
kunnat inordnas i bibliotekets samlingar. De nedpackade samlingarnas
närmare sammansättning är okänd; dock kunna vissa slutsatser om
den allmänna inriktningen dragas av kunskapen om de tidigare ägarnas
särskilda intressen.
Det är enligt de sakkunnigas mening uppenbart, att den rådande splittringen
av humanistiska biblioteket på ett flertal helt skilda lokaler i många
avseenden medför betydande olägenheter.
Olägenheten med den nuvarande lokalsituationen sammanhänger emellertid,
anföra de sakkunniga vidare, icke uteslutande med bibliotekets
splittring utan i minst lika hög grad med den rådande trångboddheten.
Häri får sålunda ses den främsta anledningen till att stora delar av bokbeståndet.
vilka torde innehålla verk av mycket betydande värde, alltjämt
förvaras nedpackade och okatalogiserade. De trånga lokalförhållandena
göra det vidare mycket svårt för besökaren att skaffa sig den önskvärda
överblicken över bokmaterialet inom vederbörande fack.
Det är troligt, att de svåra omständigheter, under vilka biblioteket arbetar,
avskräckt många studerande från besök och kommit dem att i stället
använda sig av andra institutioner. Ett betydande antal studenter, även på
det propedeutiska stadiet, ha sålunda förlagt t. o. m. sina tentamensstudier
till kungl. biblioteket eller till stadsbiblioteket.
Mot bakgrunden av den pågående upprustningen inom högskolan framstå
de ogynnsamma förhållandena vid humanistiska biblioteket såsom särskilt
otillfredsställande. Med hänsyn härtill och då planerna på en nybyggnad
för biblioteket sedan lång tid tillbaka varit föremål för noggranna överväganden
och väsentliga förutsättningar för deras realiserande numera föreligga,
vilja de sakkunniga förorda, att arbetet med en ny biblioteksbvggnad
snarast igångsättes.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 159.
Bibliotekets allmänna inriktning och omfattning. En grundläggande fråga,
till vilken ställning måst tagas inför förverkligandet av planerna på en
nybyggnad för humanistiska biblioteket, är, anföra de sakkunniga, den om
det nya bibliotekets allmänna inriktning och omfattning. Problemställningen
kan lämpligen formuleras sålunda: Skall det nya biblioteket ha karaktären
av ett allmänt humanistiskt universitetsbibliotek med i största möjliga
utsträckning kompletta samlingar inom alla hithörande fack och inriktat
även på tillgodoseende av den avancerade forskningens behov, eller
skall man nöja sig med seminariebibliotekets mera begränsade omfattning
och hänvisa den avancerade forskningen till olika specialbibliotek eller
kungl. biblioteket?
De sakkunniga framhålla, att de ägnat denna fråga särskild uppmärksamhet
och härvid även inhämtat vederbörande ämnesrepresentanters uppfattning.
De ha härvid kommit till det resultatet, att humanistiska biblioteket
i princip icke bör organiseras vidlyftigare än som ett sammanfört seminariebibliotek
för vissa av de till humanistiska avdelningen höi^nde ämnena.
I ett avseende ifrågasätta de sakkunniga ett avsteg från denna allmänna
princip, nämligen i fråga om de filologiska disciplinerna. Härom ha de
sakkunniga anfört följande.
I fråga om ämnena engelska, romanska språk, tyska och nordiska språk
har däremot rått tvekan. Man torde dock, framhålla de sakkunniga, få räkna
med att doktorsavhandlingar i de filologiska ämnena i fortsättningen
liksom hittills huvudsakligen komma att utarbetas inom humanistiska biblioteket.
För den skull kan det, särskilt i betraktande av att språkvetenskaperna
sakna tillgång till specialbibliotek i Stockholm, övervägas om icke
humanistiska biblioteket, med avsteg från den tidigare angivna principen
i fråga om bibliotekets omfattning, borde utbyggas så att det vid sidan
av sin ställning såsom seminariebibliotek kunde göra tjänst som ett vetenskapligt
specialbibliotek för moderna språk. Problemet synes här vara att
åstadkomma en lämplig avvägning mellan humanistiska biblioteket och
kungl. biblioteket, där, såsom nämnts, en viss expansion inom dessa fack
pågår. Motsvarande problem lär även vara aktuellt för latinska språkets
vidkommande. De sakkunniga ha emellertid icke ansett sig behöva taga
slutlig ställning till dessa spörsmål, utan förorda att härav föranledda avvägningsfrågor
göras till föremål för fortsatta överläggningar mellan vederbörande
bibliotekschefer och ämnesrepresentanter. Vad slutligen angår
det nytillkomna ämnet klassisk språkvetenskap och kulturforskning måste
frågan om de högre studiernas förläggning på grund av ämnets särpräglade
sammansättning enligt de sakkunnigas mening bedömas särskilt från
fall till fall, varvid studiernas speciella inriktning blir avgörande vid valet
mellan specialbibliotek, kungl. biblioteket, humanistiska biblioteket och
andra till högskolan knutna bibliotek.
I samband med övervägandena om humanistiska bibliotekets omfattning
ha de sakkunniga även övervägt frågan om lämpligheten att från biblioteket
avskilja och till andra institutioner överlämna vissa delar av sam
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 159.
lingarna, som härigenom kunde bli till större gagn för studier och forskning.
Härvid har uppmärksamheten särskilt riktats på det bestånd, som
nu förvaras i stadsbibliotekets rotunda. Ifrågavarande delvis okatalogiserade
samling har vid prov visat sig innehålla ett flertal synnerligen värdefulla
verk, av vilka många saknas i kungl. biblioteket. Då detta bokmaterial
icke lämpligen kan placeras i öppna samlingar, synes det ändamålsenligt,
att kungl. biblioteket får tillgodogöra sig dels de delar av samlingen,
som icke förut finnas vid denna institution, och dels sådana verk, som
genom pärmstamplar, proveniensanteckningar och dylikt erbjuda ett direkt
bokhistoriskt intresse. I samlingen ingår även mycken äldre utländsk
'' itterhet, som redan finnes i kungl. biblioteket och icke heller skulle
fylla någon uppgift i högskolebiblioteket. Detta material bör, enligt de sakkunnigas
förmenande, återgå till svenska akademien, som i Nobelbiblioteket
har landets ledande specialbibliotek för skönlitteratur och litteraturhistoria
och som i stor utsträckning betjänar lärare och studenter vid
högskolan.
Förslag till nybyggnad. De sakkunniga erinra om att stadsfullmäktige
den 20 november 1939 medgivit upplåtelse till styrelsen för Stockholms
högskola för uppförande av en biblioteksbyggnad av viss tomt, numera betecknad
såsom nr 5 i kvarteret Spelbomskan, med tomträtt på 100 år mot
en formell årlig avgäld av 100 kronor. Därvid förutsattes, att vissa lokaler
skulle erhållas i byggnaden för stadsbibliotekets framtida behov avökat
utrymme.
Byggnaden är avsedd att disponeras på följande sätt.
I huvudbyggnaden i bottenvåningen inrymmas entré med kapplum
och toaletter, bibliotekshall (samtidigt katafogrum), proseminariesal
med lärarrum, låneexpedition, arbetsrum, bokbinderi samt en vaktmästarbostad
om två rum och kök och matrum. Våningen 1 trappa inrymmer seminarierum
för nordiska språk och litteraturhistoria med fyra lärarrum,
rökrum och toaletter, bibliotekarierum, två tjänsterum samt rum för läsapparater,
lunchrum med pentry för tjänstepersonalen samt 10 forskarceller.
Våningen 2 trappor innehåller seminarierum för tyska språket, engelska
språket, latinska språket samt romanska språk med sammanlagt sex lärarrum,
10 forskarceller, ett rökrum samt toaletter. Till våningen 3 trappor
ha förlagts seminarierna för filosofi (praktisk och teoretisk), religionshistoria
och historia med fem lärarrum samt seminarielokal för ämnet
klassisk språkvetenskap med kulturforskning med ett lärarrum ävensom
10 forskarceller, rökrum och toaletter.
I flygeln, vilken är lägre än huvudbyggnaden, har placerats den stora
läktarförsedda läsesalen om 280 kvm. Intill denna ligga ovan varandra två
tidningshallar, vardera om 150 kvm, avsedda för stadsbibliotekets behov.
Källaren under huvudbyggnaden har i fyra våningar bokmagasin, tillsammans
omkring 400 kvm, panncentral, skyddsrum och källarutrymmen
för vaktmästarbostaden. Under flygelbyggnaden tillkommer ytterligare 400
Statsutskottets utlåtande nr 159.
23
kvm bokmagasin, vilka emellertid äro avsedda för stadsbibliotekets behov.
Sammanlagt finnes plats för 7 200 löpmeter; hyllutrymmena i lärarrum,
tjänstelokaler och studieceller äro här icke medräknade. Studiecellerna ha
i samtliga våningar förlagts till samma parti av byggnaden, vilket kan
avstängas från övriga lokaler i huset och nås genom en trappa med direkt
förbindelse med huvudentrén.
Kostnadsberäkning. På grundval av i maj 1949 rådande priser ha kostnaderna
för den föreslagna biblioteksbyggnaden beräknats till 1 600 000
kronor, varav 1 375 000 kronor belöpa på humanistiska biblioteket och
225 000 kronor på stadsbiblioteket. Härutöver föreslås ett belopp av 40 000
kronor till konstnärlig utsmyckning av själva byggnaden, varav 5 000 kronor
anses belöpa på stadsbiblioteket. Eventuell konstnärlig utsmyckning
av den öppna platsen framför byggnaden anses böra ankomma på Stockholms
stad. Erforderliga inventarier för högskolebiblioteket beräknas komma
att kosta 183 000 kronor.
Finansiering. Genom beslut den 28 maj 1937 och den 10 juni 1938 har
Ivungl. Maj :t av lotterimedel beviljat högskolan anslag å sammanlagt
250 000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för uppförande av en biblioteksbyggnad.
Till hugfästande av minnet av sitt 75-årsjubileum beviljade
Stockholms stadsfullmäktige den 25 april 1938 ett anslag å 250 000 kronor
till högskolan att användas för ifrågavarande ändamål. De nämnda anslagen
med upplupen ränta uppgingo den 1 januari 1949 till i runt tal
600 000 kronor. Till detta belopp komma garanterade donationsmedel från
K. och A. Wallenbergs stiftelse på 300 000 kronor. Det sammanlagda till
förfogande stående beloppet är alltså omkring 900 000 kronor.
De sakkunniga framhålla, att högskolans behov av medel för själva
byggnadsprojektets genomförande utöver sålunda redan disponibla medel
utgör omkring 510 000 kronor, häri inräknat på högskolan belöpande del
av kostnaden för konstnärlig utsmyckning.
Personalbehov. De sakkunniga finna det sannolikt, att den nuvarande
personalen, förstärkt med en amanuens och en assistent, skall visa sig tillfyllest
för nyorganisationen.
Anslag för bokinköp och bokbindning. De sakkunniga förorda ett årsanslag
för detta ändamål med 40 000 kronor och engångsanslag för komplettering
av äldre litteratur med 210 000 kronor att fördelas på sju år. För
bindning av det nedpackade, ännu okatalogiserade bokbeståndet föreslås
ett anslag på 60 000 kronor, att ntgå med lika belopp under fem år.
Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd. Den uppläggning och organisation
av Stockholms högskolas humanistiska bibliotek, som de sakkunniga
rekommendera, har såsom grundläggande förutsättning en utveckling
och intensifiering av samarbetet mellan Stockholmsbiblioteken. Med
anledning härav har med de sakkunnigas medverkan bildats en samar
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 159.
betsnämnd. De grundläggande frågorna för nämndens verksamhet skulle
i huvudsak omfatta bibliotekens inköpsområden, de utländska bytesförbindelserna,
låneförbindelser mellan Stockholmsbiblioteken och frågor rörande
öppethållande, personalrekrytering m. in.
Remissyttranden.
Byggnadsstyrelsen har under förutsättning att det uppgjorda lokalprogrammet
ansåges riktigt avvägt icke något att erinra mot det föreliggande
ritningsförslaget eller de beräknade kostnaderna för byggnadsföretagets
genomförande.
Kanslern har understrukit nödvändigheten av en försiktig planläggning
av humanistiska bibliotekets verksamhetsområde, enär den planerade
byggnaden erbjöde relativt begränsade utvidgningsmöjligheter. Principen
om humanistiska bibliotekets karaktär av seminariebibliotek syntes därför
kanslern böra upprätthållas även då det gällde de filologiska disciplinerna.
Med hänsyn till att högskolan för närvarande disponerar omkr. 900 000
kronor till nybyggnad för humanistiska biblioteket, synes det kanslern
tillräckligt, om för nästa budgetår å högskolans stat upptages ett anslag av
50 000 kronor för ändamålet.
Stockholms stadsfullmäktige och stadens vederbörande myndigheter ha
i princip tillstyrkt nybyggnaden för humanistiska biblioteket och förordat,
att den för stadsbiblioteket avsedda delen av byggnaden skulle uppföras
i en senare etapp och att utformningen av densamma borde göras till
föremål för omprövning.
Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.
Först i den ovannämnda tidsplanen för högskolans utbyggnad komma
byggnadsföretag, till vilka medel upptagits i nu föreliggande statförslag,
nämligen dels inredning och utrustning av lokaler för instituten
för psykologi och pedagogik samt för genetik i en av gamla tekniska högskolans
flyglar i kvarteret Vega, dels ock en ny biblioteksbyggnad på den av
stadsfullmäktige i Stockholm för detta ändamål år 1939 upplåtna tomten
vid Odengatan mellan stadsbiblioteket och socialinstitutet. Båda dessa
byggnadsföretag synas vara av den angelägna art och så fristående från
högskolans fortsatta utvidgningsbehov att de kunna beslutas utan ställningstagande
till utbyggnadsplanen i dess helhet.
De lokaler, som nu avses skola inredas och utrustas för instituten för
psykologi och pedagogik samt för genetik, ha upplåtits till högskolan jämlikt
Kungl. Maj :ts beslut den 3 juni 1949. Kostnaderna för lokalernas iordningställande
ha beräknats till 337 000 kronor, varav 275 000 kronor avse
egentliga byggnadskostnader och 62 000 kronor kostnader för möbler
m. m. Jag förordar att för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår beräknas
337 000 kronor.
Av den lämnade redogörelsen torde klart ha framgått, att ett trängande
behov föreligger att nu realisera de sedan åtskilliga år föreliggande planer
-
Statsutskottets utlåtande nr 159.
25
na på att uppföra en nybyggnad för högskolans humanistiska bibliotek.
Mot det av 1947 års sakkunniga för utredning rörande Stockholms högskolas
framtida ställning nu framlagda förslaget till nybyggnad för biblioteket
och de riktlinjer, som varit vägledande för byggnadsföretagets utformning,
har jag i huvudsak icke funnit anledning till erinran. Jag delar således
de sakkunnigas mening, att det humanistiska biblioteket i princip icke
bör organiseras vidlyftigare än som ett sammanfört seminariebibliotek för
vissa av de till humanistiska avdelningen hörande ämnena samt att vissa
delar av de nuvarande boksamlingarna böra avsöndras. Till den av de sakkunniga
och vissa remissinstanser berörda frågan, huruvida biblioteket,
med avsteg från nämnda princip, bör utbyggas så, att det vid sidan av sin
ställning som seminariebibliotek kan göra tjänst jämväl som vetenskapligt
specialbibliotek i vissa filologiska discipliner, torde ställning icke behöva
tagas i förevarande sammanhang.
Kostnaderna för byggnadens uppförande och konstnärliga utsmyckning
ha beräknats till 1 640 000 kronor. Härav belöpa 1 410 000 kronor å den
för humanistiska biblioteket avsedda delen av nybyggnaden och återstoden
å den del av byggnaden, som avsetts för Stockholms stadsbibliotek men
som enligt stadsfullmäktiges beslut bör hänföras till en senare bvggnadsetapp.
Då högskolan för närvarande disponerar ca 900 000 kronor för ifrågavarande
byggnadsföretag, skulle härutöver erfordras 510 000 kronor, att
täckas enligt gällande regler på högskolans stat. Med hänsyn till storleken
av det redan disponibla beloppet för byggnadsföretaget synes det mig icke
vara erforderligt, att några medel för ifrågavarande ändamål upptagas i
högskolans stat redan för nästa budgetår.
Jag tillstyrker alltså, att nybyggnad för humanistiska biblioteket uppföres
i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande ritningsförslag
med de ändringar däri, som må föranledas av att den för stadsbiblioteket
avsedda delen av nybyggnaden ställes på framtiden. Stockholms stads fastighetskontors
husbyggnadsavdelning har i ärendet framhållit, att kostnaderna
för byggnadsföretaget skulle kunna nedbringas, om det med hänsyn
till spårvägstunnelns läge vore möjligt att med bibehållande av lokalytan
förlägga källarutrymmena i ett färre antal plan än de föreslagna fyra. I
sådant fall kunde nämligen dels grunden utföras enklare, dels sprängningsarbetena
inskränkas. Jag förutsätter, att vederbörande beaktar detta uttalande.
De av de sakkunniga berörda frågorna om det framtida personalbehovet
vid högskolans humanistiska bibliotek samt om anslag för anskaffande
av inventarier samt för inköp och inbindning av böcker för biblioteket
böra prövas framdeles i samband med fastställande av stat för högskolan.
Den på de sakkunnigas initiativ bildade Stockholmsbibliotckens sainarbetsnämnd
synes mig kunna medverka till en betydelsefull rationalisering
av huvudstadens biblioteksförhållanden.
Vid bifall till vad jag under detta avsnitt förordat bör i högskolans huvudstat
för nästa budgetår upptagas eu ny, obetecknad utgiftspost å 337 000
kronor.
Pensioner och livräntor.
Denna utgiftspost har departementschefen ansett böra uppföras med
oförändrat belopp, 160 000 kronor.
26
Statsutskottets utlåtande nr 159.
Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.
Högskolans inkomster utöver statsbidraget och bidraget från Stockholms
stad ha av departementschefen beräknats sålunda:
Avkastning av högskolans fonder ....
Avgifter från de studerande ........
565 000
410 000
ai onn
Hyror och arrenden .....
Bidrag från enskilt håll ......
O A
48 200
3 900
Diverse inkomster ......
Summa kronor 1 059 000.
Som av den föregående redogörelsen framgår har å andra sidan departementschefen
beräknat huvudstatens utgiftssida sålunda:
Avlöningar, förslagsvis ............................ kronor 2 275 000
Bidrag till vissa institutioner ...................... » 153 qoo
Omkostnader, förslagsvis .......................... » 443 g00
Materiel m. m.................................... » 369 000
Engångskostnader för materielanskaffning........... » 50 000
Engångskostnader för byggnadsarbeten ............. » 337 000
Pensioner och livräntor, förslagsvis .................. » 160 000
Summa kronor 3 787 600.
Anslagssumman kommer vid bifall till vad departementschefen föreslagit
att uppgå till (3 787 600 — 1 059 000 =) 2 728 600 kronor, varav Stockholms
stads bidrag utgör minimibeloppet 700 000 kronor och statens bidrag
2 028 600 kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms högskola
bär alltså uppföras med sistnämnda belopp, vilket innebär en anslagshöjning
med 456 100 kronor.
Utskottet.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
med hänsyn till det statsekonomiska läget ej heller i år ansett sig kunna
förorda, att terminsavgifterna nu nedbringades eller slopades.
I motionerna 1:447 och 11:543 har yrkats, att terminsavgifterna skola avskaffas
från och med nästa budgetår.
Ltskottet får liksom i fjol framhålla önskvärdheten av terminsavgifternas
upphörande så snart den ekonomiska situationen det medgiver. Då emellertid
förutsättningar för en dylik reform icke nu föreligga, nödgas utskottet
avstyrka bifall till det i nämnda motioner framställda yrkandet och biträda
departementschefens förslag.
Till vad departementschefen anfört rörande lönegrads beteckningen
för vissa tjänster får utskottet giva sin anslutning. Ut
-
Statsutskottets utlåtande nr 159.
27
skottet är även ense med departementschefen därom, att för den lönegradsplacerade
personalen vid högskolan böra från och med nästa budgetår i tilllämpliga
delar gälla de i 3 avd. 7 och 8 kap. statens allmänna avlöningsreglemente
meddelade bestämmelserna angående sjukvård och begravningshjälp.
Utskottet tillstyrker, att i omkostnadsstaten för ändamålet
uppföres en förslagsvis betecknad utgiftspost av 2 000 kronor.
Departementschefens förslag beträffande personalorganisationen
vid de matematisk-naturvetenskapliga samt stats- och rättsvetenskapliga
avdelningarna hava icke givit utskottet anledning till erinran. I detta
sammanhang vill utskottet framhålla, att utskottet förutsätter, att de i det
föregående berörda frågorna rörande Bergianska trädgården komma att
bliva föremål för ytterligare prövning från Kungl. Maj :ts sida.
Vad den humanistiska avdelningen beträffar tillstyrker utskottet bifall
till den personalförstärkning departementschefen förordat. Ehuru vissa skäl
tala för att särskilda medel i enlighet med vad i motionerna 1:446 och
11:544 påyrkats skulle ställas till förfogande för anställande av ytterligare
lärarkrafter för ämnena morfologisk botanik, litteraturhistoria och nordiska
språk, har utskottet likväl i rådande ekonomiska läge icke funnit sig böra
biträda detta yrkande. Utskottet avstyrker alltså bifall till ifrågavarande,
i motionerna 1:446 och 11:544 framställda förslag.
Utskottet biträder vad departementschefen föreslagit med avseende å den
allmänna avdelningen.
För närvarande utgå bidrag till vissa institutioner med
sammanlagt 147 000 kronor. Utskottet har icke funnit något att erinra mot
att bidraget till nordiska museet — nu 22 000 kronor — höjes såsom departementschefen
förordat med 6 000 kronor till 28 000 kronor.
Bidragsbeloppet till Wenner-Grens institut utgör nu 50 000 kronor. Såsom
av den lämnade redogörelsen framgår har högskolans styrelse begärt, att
detta klumpbelopp skulle ersättas med att vissa tjänster, hland andra två
laboratorsbefattningar, uppfördes på högskolans stat och institutet därutöver
tilldelades ett årligt materielanslag. Kanslern har funnit en fastare
anknytning mellan högskolan och institutet önskvärd och har tillstyrkt,
att vid högskolans institution för experimentell zoologi (Wenner-Grens institut)
skulle inrättas två nya laboratorsbefattningar, den ena inriktad på
fysiologisk-kemiska undersökningar, den andra på ämnesomsättningsforskning.
Kanslern har vidare föreslagit inrättande av en laboratoriebiträdestjänst
samt anvisande under högskolans materielanslag av ett belopp av
21 000 kronor för Wenner-Grens institut. Departementschefen har för sin
del förklarat sig icke nu beredd att tillstyrka detta förslag, utan förordat
beviljande även för nästa budgetår av ett klumpanslag med oförändrat belopp,
50 000 kronor. Det i motionerna I: 446 och II: 544 framställda yrkandet
såvitt nu är i fråga — överensstämmer med kanslerns förslag utom
28
Statsutskottets utlåtande nr 159.
dan, att motionärerna icke föreslagit inrättandet av ovannämnda laboratori
ebiträdestjänst.
Utskottet har vid sin prövning av förevarande fråga funnit att goda skäl
blivit anförda for uppförande på högskolans stat av de två omförmälda
laboratorsbefattningarna. Inom den nuvarande anslagsramen till WennerGrens
institut synes också för närvarande en dylik åtgärd kunna vidtagas
utan merkostnader för statsverket. Utskottet är likväl icke berett att nu
biträda det motionsvis framställda yrkandet om tjänsternas inrättande och
vad därmed står i samband men förutsätter, att Kungl. Maj:t tager denna
fråga under förnyat bedömande och snarast möjligt för riksdagen framlägger
förslag i ämnet. I enlighet med departementschefens förslag tillstyrker
utskottet, att för nästa budgetår till Wenner-Grens institut anvisas ett
belopp av 50 000 kronor.
Bidragen till psykotekniska institutet och ryska institutet torde såsom
departementschefen förordat böra för nästa budgetår utgå med oförändrade
belopp, 50 000 respektive 25 000 kronor.
Till kriminologiska institutet hava hittills icke utgått några anslagsmedel
från högskolan. Från högskolans sida har icke heller någon framställning
gjorts om beviljande av anslag av statsmedel till institutet. Den i motionen
II: 163 härom väckta frågan synes utskottet, innan ställning kan tagas till
densamma, böra bliva föremål för närmare utredning och prövning av vederbörande
myndigheter. Utskottet avstyrker därför bifall till ifrågavarande
motion.
Utskottet tillstyrker att utgiftsposterna till omkostnader, materiel
och engångskostnader för materiel anskaffning
i enlighet med departementschefens förslag uppföras med respektive 443 600
kronor, 369 000 kronor och 50 000 kronor.
Kungl- Maj:ts förslag avser beträffande engångskostnader för
byggnadsarbeten, att medel nu skulle anvisas med 337 000 kronor
till inredning och utrustning av lokaler för psykologi och pedagogik samt
genetik i en av gamla tekniska högskolans flyglar i kvarteret Vega.
Utskottet tillstyrker, att det begärda anslaget anvisas för ifrågavarande
ändamål.
Departementschefen har —såsom av den lämnade redogörelsen framgår
— förordat, att en nybyggnad uppföres för humanistiska biblioteket i huvudsaklig
överensstämmelse med föreliggande ritningsförslag med de ändringar
däri, som må föranledas av att den för stadsbiblioteket avsedda delen
av nybyggnaden ställes pa framtiden. Då högskolan för närvarande disponerar
omkring 900 000 kronor för ifrågavarande byggnadsföretag synes det
departementschefen icke vara erforderligt, att några medel för ändamålet
upptagas på högskolans stat redan för nästa budgetår.
Utskottet ansluter sig till vad departementschefen sålunda förordat och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 159.
29
har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen i övrigt anfört
rörande nämnda byggnadsföretag och vad därmed står i samband.
Till pensioner och livräntor torde i enlighet med departementschefens
förslag böra beräknas ett oförändrat belopp av 160 000 kronor.
Vidkommande slutligen huvudstatens inkomstsida och a nslagsbehovet
hava de av departementschefen verkställda beräkningarna
icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande. Bidraget
till Stockholms högskola torde alltså i enlighet härmed för nästa budgetår
böra uppföras med ett belopp av 2 028 600 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 456 100 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 447 och II: 543, 1: 446 och
II: 544 samt II: 163,
a) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola
att tillämpas under budgetåret 1950/51:
Huvudstat.
Utgifter:
1. Avlöningar, förslagsvis ........... kronor 2 275 000
2. Omkostnader, förslagsvis .......... » 443 600
3. Materiel in. m..................... » 369 000
4. Engångskostnader för materielan
skaffning
...................... » 50 000
5. Engångskostnader för byggnadsarbeten
.......................... » 337 000
6. Bidrag till vissa institutioner ...... » 153 000
7. Pensioner och livräntor, förslagsvis » 160 000
Summa kronor 3 787 600.
Inkomster:
1. Avkastning från högskolans fonder kronor 565 000
2. Avgifter från de studerande........ » 410 000
3. Hyror och arrenden .............. » 31900
4. Bidrag från enskilt håll .......... » 48 200
5. Diverse inkomster ................ » 3 900
6. Bidrag från Stockholms stad ........ » 700 000
7. Bidrag från staten ................ » 2 028 600
Summa kronor 3 787 600.
b) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret
1950/51 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2 028 600 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr J59.
II. Bidrag till anordnande av en internationell
engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola.
Kommittén för universitetskursen för amerikanska studenter vid Stockholms
högskola har anhållit, att för anordnande av en internationell engelskspråkig
kurs rörande svenska samhällsförhållanden vid nämnda högskola
måtte för budgetåret 1950/51 anvisas ett statsanslag av 65 500 kronor. Med
framställningen avses att möjliggöra fortsättandet av en under de senaste
åren anordnad liknande kurs för amerikanska studenter. Rörande sistnämnda
kurs har upplysts bland annat följande.
Kursverksamheten påbörjades vårterminen 1947 på initiativ av SverigeAmerikastiftelsen,
Svenska institutet och högskolan. Kursen har sträckt sig
over ett läsår. °
Kurserna ha huvudsakligen inriktats på samhällsvetenskapliga studier, så
gott som uteslutande rörande svenska förhållanden. Urvalet av deltagare
har skett under medverkan av svenska beskickningen i Washington och
American Scandinavian Foundation. Den samhällsvetenskapliga undervisningen
jämte viss undervisning i litteraturhistoria meddelas på engelska.
Samtidigt gives omfattande undervisning i svenska. Kursen omfattar föreläsningar,
skriftliga prov, seminarieövningar, studiebesök in. m. och examensprov.
Erhållna betyg ha deltagarna fått tillgodoräkna sig vid amerikanska
universitet.
Hittills ha 97 studenter genomfört helt läsår vid kursen. Otvivelaktigt
ar ett studentutbyte av detta slag av största värde för förbindelserna mellan
Amerika och Sverige.
Ekonomiskt ha kurserna hittills baserats på den s. k. G.-I. Bill of Riohts
enligt vilken de amerikanska studenter, som fått sina studier avbrutruT genom
tjänstgöring i den amerikanska krigsmakten, kunnat få understöd för
små återupptagna studier dels genom personliga understöd, dels genom betalning
till laroanstalt av terminsavgifter och kurslitteratur med högst 500
dollars per läsår. Kursens ekonomi bär varit helt beroende på att detta
högsta belopp kunnat påräknas för samtliga elever.
Den dollarvaluta, som hittills tillförts Sverige genom kurserna, kan beräknas
till över 250 000 dollars.
Enligt vad kommittén anfört hade emellertid studenterna i U. S. A. efter
hand utnyttjat de förmåner, som utgjort den nuvarande kursens ekonomiska
grundval. Då kursavgifterna vore allför höga för att mer än ett fåtal studenter
skulle kunna bekosta undervisningen med egna medel, hade antalet
kvalificerade sökande sjunkit avsevärt under det sista året. Kommittén har
därför funnit det absolut nödvändigt, om kursen skulle kunna fortgå, att
kursavgiften sänktes avsevärt. För att täcka därvid uppkommande underskott
funnes inga medel tillgängliga, för så vitt icke statsanslag kunde påräknas.
Under sådana förutsättningar kunde det emellertid råda tvekan om
Statsutskottets utlåtande nr 159.
31
huruvida det vore skäl att anordna en dylik kurs enbart för amerikanska
studenter. Kommittén vore av den uppfattningen, att kursen skulle vinna i
värde, om den utvidgades till en internationell engelskspråkig kurs rörande
svenska samhällsförhållanden. Beträffande en sålunda förändrad kurs har
kommittén anfört bland annat följande.
Vid en dylik omläggning bli kraven på undervisningens omfattning och
på lärarnas personliga insatser avsevärt större, då de studerandes erfarenheter
och förkunskaper komma att variera så mycket, att en rent personlig
studiehandledning blir nödvändig. Vissa heltidsanställda lärarkrafter bli då
oundgängliga. Att märka är dessutom, att det visat sig svårt att behålla de
lärare, vilka ha undervisningen som bisyssla, och att de studerande icke
alltid kunnat få ta lärarnas tid i anspråk så mycket som de räknat med och
faktiskt behöva.
I efterföljande förslag räknas med tre heltidsanställda lärare: två docenter
i samhällsvetenskapliga ämnen och en språklärare. Med hänsyn till arbetets
svårighetsgrad och kraven på såväl språkkunskaper som utlandserfarenhet
har arvodet för två docenter satts så högt som motsvarande lönegrad Ca 33
och för språkläraren motsvarande lönegrad Ca 30. Detta torde vara nödvändigt,
om fullgoda krafter skola stå till buds. Av de båda samhällsvetenskapliga
lärarna skulle den ene tillika vara kursledare. Hans undervisning
begränsas till 3 timmar i veckan under 30 veckor. Den andre bör undervisa
4 timmar i veckan under samma tid. Den ene bör vara nationalekonom
och den andre statsvetenskapsman. Språkläraren, som tillika bör vara kursens
sekreterare, beräknas undervisa 8 timmar i veckan.
De relativt höga administrationskostnaderna förklaras genom behovet att
ta hand om de studerandes personliga problem, bostadsanskaffning m. m. i
en utsträckning, som icke kommer i fråga beträffande svenska studerande.
Avgiften för dessa kurser kan icke sättas högre än 500 kronor per läsår.
Antalet kursdeltagare beräknas till 45.
Undervisningen bör omfatta svenska, inledande samhällsvetenskaplig kurs,
statskunskap och utrikespolitik, nationalekonomi, socialpolitik, specialföreläsningar
och seminarier.
Med utgångspunkt häri kunna utgifterna beräknas som följer:
Heltidsanställd personal:
En lärare, tillika kursledare (undervisar 90 timmar) ...... kronor 17 400
En lärare (undervisar 120 timmar) ...................... » 17 400
En språklärare, tillika sekreterare (undervisar 240 timmar) » 15 500
En biträdande sekreterare.............................. s 7 200
Övriga undervisningskostnader:
Svenska, 480 timmar å 12 kronor ...................... kronor 5 760
Samhällsvetenskaplig undervisning, 55 timmar å 70 kronor » 3 850
Studiebesök .......................................... 8 1 500
Stencilering av seminarieuppsatser...................... s 3 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
32
Statsutskottets utlåtande nr 159.
Administration m. in.:
Terminsavgifter till Stockholms högskola, 45 å 180 kronor . . kronor 8 100
Telefon, porto, kontorsmateriel m. m..................... » 2 400
Ersättning till utländska myndigheter och utrikesdepartementet
............................................ , 4 500
Oförutsedda utgifter ................................ » ^ 39q
Summa kronor 88 000.
Häremot svara inkomster av kursavgifter, 45 ä 500 kronor = 22 500
kronor. Det underskott, som behövde täckas av statsmedel, skulle sålunda
komma att uppgå till 65 500 kronor.
I avseende på kursens organisation och ledning torde Kungl. Maj:t böra
föreskriva de villkor, som må befinnas lämpliga.
Högskolans lärarråd och inspektor för kursen, professorn ,\\ Herlitz, ha
tillstyrkt bifall till framställningen.
Svenska sändebudet i Washington har framhållit, att betydelsen på lång
sikt för Sveriges vidkommande av att denna kurs icke försvinner från
Stockholms högskolas schema kunde icke nog starkt framhållas och att ett
statsanslag till kursen torde få anses synnerligen väl motiverat.
Universitetskanslern har tillstyrkt, att statsmedel anvisas för kursverksamhetens
bedrivande under nästa budgetar. Kanslern har vidare vttrat
bland annat:
De beräknade lärarlönerna förefalla höga. Av de ifrågasatta lärarna måste
emellertid förutom fullgod kompetens i vederbörande ämnesfack krävas
speciellt goda kunskaper i engelska. De relativt höga administrationskostnaderna
ha motiverats med behovet av att taga hand om de studerandes
personliga problem i en utsträckning, som ej kommer i fråga beträffande
svenska studerande. Huruvida dessa kostnader kunna nedbringas, undandrager
sig mitt bedömande.
Statsanslag till ifrågavarande ändamål bör lämpligast ställas till Stockholms
högskolas förfogande. Kursen torde böra underställas högskolans
styrelse och en av styrelsen utsedd inspektor.
Departementschef en har anfört bland annat följande.
Kostnaderna för den ifrågavarande kursen ha beräknats till 88 000 kronor,
varav 22 500 kronor skulle täckas av kursavgifter å 500 kronor, medan
återstoden eller 65 500 kronor skulle bestridas medelst statsbidrag.
Den hittillsvarande kursverksamheten har i yttrandena lovordats såsom
välorganiserad och hållen på en hög nivå samt värdefull för såväl de amerikanska
kursdeltagarna som vårt land. Särskilt har framhållits värdet av
denna kurs för den svenska upplysningsverksamheten i Förenta staterna,
inom vilket land finnes ett starkt intresse för svenska samhällsförhållanden.
Uppskattningen av kursen från amerikansk sida har tagit sig uttryck på
många sätt, bland annat däri att möjligheter yppats för kursdeltagare att
erhålla ekonomiskt stöd från hemlandet. Enligt vad som upplysts, ämna
Danmark och Norge fortsätta med sina motsvarande kurser. Med hänsyn
till vad i ärendet anförts finner jag mig böra tillstyrka, att anslag för nästa
Statsutskottets utlåtande nr 159.
33
budgetår anvisas för ifrågavarande kurs, anordnad i huvudsak på sätt som
föreslagits.
De beräknade kurskostnaderna förefalla delvis relativt höga, men å andra
sidan synas bärande skäl ha anförts för att icke beräkna kostnaderna för
snävt. Det synes angeläget, att kursen hålles på en hög standard, om den
skall kunna på rätt sätt tjäna sitt ändamål. Jag anser dock, att statsbidraget
bör kunna begränsas till 60 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas
såsom reservationsanslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
bestämmelser rörande statsbidragsvillkor, som må befinnas erforderliga.
Utskottet har funnit de beräknade kurskostnaderna förhållandevis höga.
Med anledning av vad departementschefen och vederbörande myndigheter
anfört har utskottet emellertid funnit sig böra tillstyrka, att statsmedel beviljas
för ifrågavarande ändamål. I enlighet med vad departementschefen
föreslagit torde anslaget böra begränsas till 60 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av en internationell
engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola för
budgetåret 1950/51 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 60 000 kronor.
III. Bidrag till Göteborgs högskola.
Inledning.
Enligt det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan staten, Göteborgs
stad och högskolan rörande högskolans finansiering, vilket avtal trätt i kraft
den 1 juli 1949, skall av högskolans styrelse upprättat förslag till stat för
högskolan, avseende tiden den 1 juli—den 30 juni (budgetår) samt upptagande
på inkomstsidan högskolans för året disponibla egna medel och på
utgiftssidan för året beräknade driftkostnader, såsom löne- och pensionskostnader
samt omkostnader i övrigt, årligen före den 1 juni kalenderåret
närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas dels till Kungl. Maj:t
och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget avgiva yttrande till Kungl.
Maj:t. Stat för högskolan fastställes av Kungl. Maj:t.
I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas
för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda
förhållanden lämnat tillstånd härtill.
3 Bihanrj till riksdagens protokoll 1.950. ö samt. Nr lö9.
34
Statsutskottets utlåtande nr 159.
Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten
icke täckes av högskolans egna medel — anslagssumman — skola staten
och staden bidraga enligt följande grunder:
a) Intill dess anslagssumman uppgår till 825 000 kronor, bidrager staden
med 275 000 kronor och ansvarar staten för återstoden. När anslagssumman
uppgår till mer än 825 000 kronor, utgör stadens bidrag dels Vs av 825 000
kronor, dels ock V4 av det belopp, varmed anslagssumman överstiger
825 000 kronor, dock att, därest ej framdeles annat överenskommes mellan
staten och staden, stadens sammanlagda bidrag icke skall överstiga 400 000
kronor.
Har Kungl. Maj:t medgivit att i fastställd stat upptagen utgiftspost må
överskridas, skall sålunda tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.
b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,
som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.
c) Statens och stadens bidrag utbetalas till högskolan efter rekvisition
kvartalsvis i förskott och i mån av behov.
Enligt den för högskolan för innevarande budgetår fastställda huvudstaten
uppgår Göteborgs stads bidrag till det avtalsmässiga minimibeloppet,
275 000 kronor, och statens bidrag till 338 500 kronor.
Med skrivelse den 15 juni 1949 har styrelsen för Göteborgs högskola
framlagt förslag till stat för högskolan för nästa budgetår. I det föreliggande
statförslaget balanseras beräknade inkomster och utgifter på en summa av
1 092 600 kronor, varav anslagssumman utgör 822 700 kronor. I enlighet
med nyssnämnda avtal begär styrelsen ett med 209 200 kronor till 547 700
kronor förhöjt statsbidrag och ett bidrag från Göteborgs stad av 275 000
kronor.
Stadsfullmäktige i Göteborg ha förklarat sig icke ha något att erinra mot
att styrelsens förslag till stat för högskolan för budgetåret 1950/51 fastställes.
Huvudstatens utgiftssida.
Avlöningar.
Denna utgiftspost är nu uppförd med förslagsvis 704 000 kronor. Högskolans
styrelse har föreslagit en höjning av denna post för nästa budgetår
med 145 000 kronor. Kanslern har förordat en höjning av posten med 58 400
kronor.
Departementschefen har allenast förordat att medel anvisas för inrättande
av två nya docentstipendier. Detta påkallar en höjning av avlönings
-
Statsutskottets utlåtande nr 159.
35
posten med i runt tal 24 500 kronor. Då emellertid delposten till ålderstillägg
kan minskas med 500 kronor innebär departementschefens förslag
en höjning av avlöningsposten med 24 000 kronor till 728 000 kronoi.
Omkostnader.
Denna utgiftspost är nu uppförd med förslagsvis 63 500 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt en höjning av anslagsposten till expenser
och övriga utgifter med 1 000 kronor och utgiftspostens uppförande med
(63 500 + 1 000 =) 64 500 kronor.
Alateriel m. m.
Denna utgiftspost är nu uppförd med 29 500 kronor. Högskolans styrelse
har föreslagit en höjning av posten med 23 775 kronor. Kanslern har tillstyrkt,
att posten höjes med 12 200 kronor.
Departementschefen har förordat en höjning av denna utgiftspost med
5 200 kronor, varav 2 000 kronor till geografiska institutionen, 2 000 kronor
till psykologisk-pedagogiska institutionen, 1 000 kronor till ämnet statskunskap
och 200 kronor till ämnet nordiska språk.
Engångskostnader för materielanskaffnlng.
Någon dylik utgiftspost finnes icke upptagen i huvudstaten för innevarande
budgetår. Högskolans styrelse har för nästa budgetår begärt engångsanslag
med 5 000 kronor för anskaffande av instrument och annan
materiel för geografiska institutionen och med 23 000 kronor för anskaffande
och reparation av viss apparatur för psykologisk-pedagogiska institutionen.
Kanslern har funnit sig böra tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål för
nästa budgetår anvisas respektive 3 000 kronor och 20 000 kronor.
Departementschefen har förordat, att i enligt med kanslerns förslag 3 000
kronor beräknas för geografiska institutionen. För anskaffande och reparation
av apparatur för psykologisk-pedagogiska institutionen tillstyrker departementschefen
ett till 10 000 kronor reducerat belopp.
Pensioner och livräntor.
Denna utgiftspost är nu uppförd med 91 400 kronor.
Departementschefen har uppräknat posten med 1 400 kronor till 92 800
kronor.
36
Statsutskottets utlåtande nr 1ö9.
Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.
Departementschefen har beräknat intäkterna — utöver statsbidrag och
bidrag från Göteborgs stad — sålunda:
1. Avkastning av högskolans fonder................... kronor 242 000
2. Avgifter från de studerande........................ » 28 800
3. Diverse inkomster ................................ » 2 900
Summa kronor 273 700
Som av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen be
-
räknat huvudsstatens utgiftssida sålunda:
Avlöningar, förslagsvis............................... kronor 728 000
Omkostnader, förslagsvis........... » 64 500
Materiel m. in....................................... » 34 700
Engångskostnader för materielanskaffning.............. » 13 000
Pensioner och livräntor, förslagsvis.................... » 92 800
Summa kronor 933 000.
Anslagssumman för budgetåret 1950/51 utgör sålunda 659 300 kronor,
varav Göteborgs stad skall bidraga med 275 000 kronor och staten med
återstoden eller 384 300 kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Göteborgs
högskola bör alltså uppföras med 384 300 kronor, vilket innebär en höjning
med 45 800 kronor.
Utskottet.
Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen föreslagit, hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande huvudstat för Göteborgs högskola
att tillämpas under budgetåret 1950/51:
Huvudsta t.
Utgifter:
1. Avlöningar, förslagsvis .............. kronor 728 000
2. Omkostnader, förslagsvis ............ » 64 500
3. Materiel m. m....................... » 34 700
4. Engångskostnader för materielanskaff
ning
............................ > 13 000
5. Pensioner och livräntor, förslagsvis .... » 92 800
Summa kronor 933 000
Statsutskottets utlåtande nr 159.
37
Inkomster:
1. Avkastning från högskolans fonder .... kronor 242 000
2. Avgifter från de studerande.......... » 28 800
3. Diverse inkomster .................. » 2 900
4. Bidrag från Göteborgs stad .......... » 275 000
5. Bidrag från staten .................. 5 384 300
Summa kronor 933 000;
b) till Bidrag till Göteborgs högskola för budgetåret
1950/51 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 384 300 kronor.
Stockholm den 16 maj 1950.
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson,
Gränebo, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, fröken
Andersson, herrar Sundelin, Leander, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,
Andrée och Alfred Nilsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,
Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson
i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Bergstrand, Kollberg,
Jansson i Kalix, Henriksson och Nihlfors.
Reservation
beträffande avd. I. Bidrag till Stockholms högskola av herr Nihlfors.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1950:295 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. a1 i texten