Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till Stockholms och Göteborgs högskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1950-05-16 · 37 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:159, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till Stockholms och Göteborgs högskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

1

Nr 159.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1950151 till Stockholms

och Göteborgs högskolor m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under åttonde huvudtiteln, punkterna

100 och 102, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1950/51 beräkna dels till Bidrag till Stockholms

högskola ett förslagsanslag av 1 572 500 kronor, dels ock till Bidrag till

Göteborgs högskola ett förslagsanslag av 338 500 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 165, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

3 mars 1950, framlagt de förslag i ämnet, vilka framgå av följande redogörelse,

varjämte Kungl. Maj :t i samma proposition föreslagit anvisande

av anslag till Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig

kurs vid Stockholms högskola.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Edenman m. fl. väckt motion

(II: 163), vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett årligt driftanslag

av 12 000 kronor till kriminologiska institutet vid Stockholms högskola;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bergvall m. fl. (I: 447) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Stockholm m. fl. (II: 543), i vilka yrkats, att riksdagen måtte i

anledning av propositionen nr 165 dels besluta avskaffa terminsavgifterna

för de studerande vid Stockholms högskola från och med budgetåret

1950/51, dels ock anvisa såsom bidrag till Stockholms högskola för budgetåret

1950/51 ett förslagsanslag av 2 335 200 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mogård m. fl. (I: 446) och den andra inom andra kammaren av

herr Severin m. fl. (11:544), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 165 ville vad Stockholms högskola beträffar besluta

dels att det av Kungl. Maj :t begärda anslaget å 50 000 kronor till

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. ti samt. Nr 159.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 159.

Wenner-Grens institut måtte så förändras, att tvenne laboratorbefattningar

inrättas, den ena i fysiologisk kemi och den andra i ämnesomsättningsforskning,

och att till materiel anvisas 21 000 kronor, sammanlagt i runt

tal 53 000 kronor, dels ock att till provisorisk förstärkning av lärarkrafterna

i morfologisk botanik, litteraturhistoria och nordiska språk anvisas

ett anslag å 34 000 kronor, att disponeras efter universitetskanslerns beprövande.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i ovannämnda

motioner hänvisas till motionerna 11:163, 11:543 och 1:446.

I. Bidrag till Stockholms högskola.

Inledning.

Enligt det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan staten, Stockholms

stad och högskolan rörande högskolans finansiering, vilket trätt i kraft

den 1 juli 1949, skall av högskolans styrelse upprättat förslag till stat

för högskolan, avseende tiden 1 juli—30 juni (budgetår) och upptagande

på inkomstsidan högskolans för året disponibla egna medel samt på utgiftssidan,

särskilt för sig, dels årskostnader, såsom löne- och pensionskostnader

samt omkostnader i övrigt, dels ock förekommande engångskostnader,

såsom för nybyggnader, deras utrustning och dylikt, årligen före den

1 juni kalenderåret närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas

dels till Kungl. Maj:t och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget

avgiva yttrande till Kungl. Maj:t. Stat för högskolan fastställes av Kungl.

Maj: t.

I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas

för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda

förhållanden lämnat tillstånd härtill.

Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten

icke täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman) — skola staten

och staden bidraga enligt följande grunder:

a) När anslagssumman icke överstiger 4 800 000 kronor, bidrager staden

med V4 av densamma, dock lägst med 700 000 kronor, och staten ansvarar

för återstoden. Uppgår anslagssumman till mer än 4 800 000 kronor, utgår

stadens bidrag med 1 200 000 kronor och resten täckes av staten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

3

Har Kungl. Maj:t medgivit att i fastställd stat upptagen utgiftspost må

överskridas, skall sålunda tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.

b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,

som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.

c) Stadens bidrag bör i första rummet användas för tillgodoseende av de

humanistiska och stats- och rättsvetenskapliga avdelningarnas behov.

d) Statens och stadens bidrag utbetalas till högskolan efter rekvisition

kvartalsvis i förskott och i mån av behov.

Enligt den för högskolan för innevarande budgetår fastställda huvudstaten

uppgår Stockholms stads bidrag till det avtalsmässiga minimibeloppet,

700 000 kronor, och statens bidrag till 1 572 500 kronor.

Med skrivelse den 10 juni 1949 har styrelsen för Stockholms högskola

framlagt förslag till stat för högskolan för nästa budgetår, utmynnande i

förslag om statsbidrag med 2 972 212 kronor och bidrag från Stockholms

stad med 990 739 kronor. Förslaget innebär alltså en höjning av statens

bidrag med 1 399 712 kronor och av stadens bidrag med 290 739 kronor.

Stockholms stadsfullmäktige ha enligt beslut den 31 oktober 1949 i huvudsak

tillstyrkt det framlagda statförslaget, med undantag dock beträffande

begärt anslag till ny biblioteksbyggnad, i vilken fråga fullmäktige avsåge

att senare avgiva yttrande.

Universitetskanslern har den 24 januari 1950 avgivit utlåtande över styrelsens

i skrivelse den 10 juni 1949 framlagda förslag till stat för högskolan

för budgetåret 1950/51. Kanslern har därvid tillika med eget yttrande överlämnat

från styrelsen till kanslersämbetet ingivna underdåniga framställningar

angående dels rätt till fri sjukvård och begravningshjälp för högskolans

förvaltningspersonal, dels ordnandet av lektoratsundervisningen i vissa

främmande språk, dels höjning av materielanslagen med hänsyn till den

svenska kronans devalvering, dels fördelning av kostnaderna för ämnet

nordisk och jämförande folklivsforskning mellan högskolan och nordiska

museet, dels inrättande i engelska språket av ytterligare en professur, ett

lektorat och ett docentstipendium, dels ock höjning av anslaget till psykotekniska

institutet. I dessa särskilda underdåniga framställningar har styrelsen

äskat anslag utöver dem, som tidigare begärts, å sammanlagt omkring

204 000 kronor.

Innan redogörelse lämnas för statförslaget må i det följande i anslutning

till propositionen beröras vissa frågor av allmän natur.

Vissa frågor av allmän natur.

Terminsavgifter in. ni.

I jämförelse med förhållandena vid statsuniversiteten äro lärjungeavgifterna

vid högskolan höga. Den ordinarie terminsavgiften, sou»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 159.

under första terminen även gäller som inskrivningsavgift, utgör sålunda för

närvarande:

150 kronor inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen,

156 » » stats- och rättsvetenskapliga avdelningen,

125 » » humanistiska avdelningen.

Av dessa belopp utgöra 25 kronor (inom stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen 26 kronor) avgift till högskolans studentkår eller vederbörande

förening av kåren. Terminsavgiftens grundbelopp, som uttages av alla, utgör

30 kronor. Av terminsavgiften inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

avse 50 kronor ersättning åt vissa av högskolans juris professorer för indragna

kursavgifter.

Examensavgif terna utgå med 30 kronor samt för ef terprövning

med 15 kronor. Enligt särskilt medgivande av Ivungl. Maj:t avsättas dessa

avgifter till pensionsfonden för professorer.

Högskolans styrelse framhöll i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår

önskvärdheten av att terminsavgifterna vid högskolan borttagas.

Styrelsen ansåg sig emellertid med hänsyn till det ekonomiska läget och till

den betydande ökning av anslagsbehovet, som ett förverkligande av detta

önskemål skulle medföra, förhindrad att då framlägga förslag om terminsavgifternas

borttagande.

I fråga om terminsavgifterna antecknade borgarrådet Tomson till styrelsens

protokoll skiljaktig mening och yrkade, att anslag måtte uppföras i

statförslaget med belopp, som möjliggjorde att terminsavgifterna borttoges.

Stockholms stadsfullmäktige intogo i frågan om terminsavgifterna den

ståndpunkten, att, om statsmakterna skulle finna det möjligt att godtaga

en anslagshöjning för att ersätta inkomsten av terminsavgifterna, skulle

staden intet ha att erinra mot att staden påtoge sig sin del av kostnaderna.

Departementschefen ansåg sig i fjol med hänsyn till det ekonomiska läget

icke kunna förorda, att terminsavgifterna nedbringades eller slopades,

utan räknade med att dylika avgifter skulle tills vidare utgå enligt oförändrade

grunder. Riksdagen biträdde vad departementschefen sålunda förordat.

Högskolans styrelse har i sitt förslag till stat för nästa budgetår Icke

berört frågan om avskaffande av elevernas avgifter.

Kanslern har —- under erinran om att han tidigare uttalat, att det vore

ett önskemål, att terminsavgifterna upphörde, så snart den ekonomiska

situationen medgåve, att en dylik reform geonmfördes — framhållit,

att såvitt han kunde finna förelåge icke för närvarande förutsättningar för

termins- och övningsavgifternas borttagande. Kanslern har därför räknat

med att dessa avgifter komma att under budgetåret 1950/51 utgå med oförändrade

belopp.

I underdånig skrivelse den 15 september 1949, vilken skrivelse jämväl

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

5

tillställts Stockholms stad, har Stockholms högskolas studentkår hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte till 1950 års riksdag framlägga sådant förslag angående

terminsavgifterna vid högskolan, att dess studerande i detta hänseende bleve

likställda med statsuniversitetens.

Stockholms stadsfullmäktige ha nu uttalat, att den tidigare av stadsfullmäktige

givna förklaringen angående terminsavgifterna ägde giltighet

även vid statsmakternas prövning av anslagsfrågan för budgetåret 1950/51.

Borgarrådet Tomson har i skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet

hemställt, att i kommande proposition avseende stat för Stockholms

högskola för budgetåret 1950/51 måtte upptagas medel för att möjliggöra

slopande av elevernas terminsavgifter.

Departementschefen har anfört, att han med hänsyn till det statsekonomiska

läget ej heller i år kan förorda, att terminsavgifterna nu nedbringas

eller slopas.

I motionerna I: 447 och II: 5i3 har anförts hland annat följande.

Vid sina tidigare uppvaktningar har studentkåren uttalat, att den icke

önskade, att avskaffandet av terminsavgifterna skulle konkurrera med högskolans

övriga anslagsbehov. Ett eventuellt avskaffande av terminsavgifterna

bör på sätt studentkåren redovisat ses som en fristående fråga närmast

av social natur, som hör samman med undanröjandet av de ekonomiska

utbildningshindren och alltså icke inkräkta å högskolans anslagsbehov

i övrigt.

Enligt vår mening är det viktigt, att den principiella linjen fasthålles,

att de högre studierna ej böra försvåras genom avgifter. Det för två år

sedan ingångna avtalet har även tagit sikte på att jämställa Stockholms

högskola med statsuniversiteten. Den för eleverna mest kännbara skillnaden

utgöra därvid för närvarande elevavgifterna. En befrielse från avgifterna

skulle således direkt komma eleverna till godo.

I proposition till årets riksdag angående studentsociala stödåtgärder har

Kungl. Maj :t bland annat föreslagit införande av studielån med statlig kreditgaranti.

Vidare framlägges förslag rörande formerna för en statlig subvention

till uppförande av studentbostadshus och diskuteras olika slag av

andra studentsociala stödåtgärder. Det synes oss att dessa strävanden att

demokratisera utbildningsmöjligheterna äro en angelägenhet av första ordningen.

Ekonomiska hinder i form av elevavgifter höra därför i första hand

avskaffas.

I det av departementschefen uppgjorda förslaget till huvudstat för

Stockholms högskola redovisas å inkomstsidan avgifter från de studerande

med 410 000 kronor. I denna post ingå emellertid även andra avgifter än

terminsavgifter. De senare torde kunna beräknas till 385 000 kronor. Om

terminsavgifterna slopas, skulle på statens del, enligt i avtalet angivna regler,

komma 306 600 kronor och på Stockholms stads del 78 400 kronor. De

av departementschefen beräknade anslagsbehoven skulle således behöva utökas

till (2 028 600 + 306 600 =) 2 335 200 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 159.

Lönegradsbeteckningen för vissa tjänster m. m.

I propositionen 1949: 163 (s. 15) förordade departementschefen i enlighet

med högskolestyrelsens förslag, att statens allmänna avlöningsreglemente

i vissa delar borde tillämpas beträffande den icke vetenskapliga personalen,

vilken även föreslagits inplacerad i lönegrad enligt det statliga lönesystemet.

Vissa tjänster hade av styrelsen åsatts lönegradsbeteckningen

Ca. I likhet med lönenämnden ansåg departementschefen det lämpligare att

rubricera tjänsterna under lönegradsbeteckningen Ce med hänsyn till att

befattningshavarna vore anställda tills vidare och efter uppsägning kunde

entledigas från sina tjänster. Departementschefen ansåg sig därvid icke

böra förorda, att, såsom kanslern ifrågasatt, beteckningen Ca skulle användas

för två administrativa tjänstemän, vilka i gällande pensionsreglemente

för högskolan tillförsäkrats pension. Departementschefen utgick ifrån att

samtliga de befattningshavare, som hänfördes till lönegraden Ce, skulle

kunna paräkna att komma i åtnjutande av tjänste- och familjepension. De

föreskrifter i statens allmänna avlöningsreglemente, som enligt departementschefen

syntes böra komma till användning vid högskolan, vore främst

de, som avsåge semester, tjänstledighet, vikariatsersättning, övertidsersättning

samt beräkning och utbetalning av kontanta avlöningsförmåner. Med

anledning av att statens lönenämnd uttalat, att anledning knappast förelåge

att göra undantag från avlöningsreglementets bestämmelser beträffande

förmånerna av rätt till sjukvård och begravningshjälp, framhöll departementschefen,

att högskolans styrelse icke i sitt statförslag räknat med att

tjänstemännen då skulle erhålla dessa förmåner. Departementschefen förklarade

sig därför icke vara beredd att, då styrelsen icke framlagt någon

utredning och förslag i ämnet, för det dåvarande upptaga frågan om tjänstemännens

rätt till sjukvård och begravningshjälp till bedömande. Mot vad

departementschefen sålunda anfört och föreslagit framställdes ej erinran

från riksdagens sida.

Högskolans styrelse har nu i statförslaget för budgetåret 1950/51 upptagit

vissa tjänster, som sedan länge funnits vid högskolan och kunde sägas

tillhöra högskoleorganisationens kärna, under beteckningen Ca.

Styrelsen har vidare hemställt, att högskolans förvaltningspersonal måtte

från och med budgetåret 1950/51 erhålla fri sjukvård och begravningshjälp

jämlikt bestämmelserna i 7 och 8 kap. statens allmänna avlöningsreglemente

och att för ändamålet måtte beviljas ett förslagsvis betecknat

anslag av 2 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Jag är icke beredd att nu tillstyrka, att vissa tjänster vid högskolan i enlighet

med styrelsens förslag åsättas lönegradsbeteckningen Ca i stället för

Ce. Enbart en dylik åtgärd skulle icke innebära någon förändring av tjänste
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

7

männens rättsliga ställning gentemot högskolan. Innan en dylik åtgärd vidtages

synas mig i särskild ordning, eventuellt i samband med förestående

revision av högskolans grundstadgar, bestämmelser böra meddelas angående

de typer av tjänster, som må förekomma vid högskolan, om sättet för

tjänsternas tillsättning, om tjänstemännens avgångsskyldighet eller entledigande

m. m. På förekommen anledning vill jag samtidigt uttala, att den

omständigheten, att lönegradsbeteckningen Ce nu användes vid Stockholms

och Göteborgs högskolor för de tjänster, vilkas innehavare kunna

påräkna att komma i åtnjutande av tjänste- och familjepension, icke bör,

därest tjänstemannen tidigare tillförsäkrats en mera fast anställning, medföra

någon försämring av dennes rättsliga ställning gentemot högskolan.

För den lönegradsplacerade personalen vid högskolan torde från och med

nästa budgetår de i 3 avd. 7 och 8 kap. statens allmänna avlöningsreglemente

meddelade bestämmelserna angående sjukvård och begravningshjälp

böra gälla i tillämpliga delar. För ändamålet bör i omkostnadsstaten för

högskolan upptagas en förslagsvis betecknad utgiftspost för sjukvård m.m.

Denna torde i avvaktan på närmare erfarenhet av medelsbehovet böra upp''

tagas med av styrelsen föreslaget belopp, 2 000 kronor.

Huvudstatens utgiftssida.

Avlöningar.

Denna utgiftspost är nu uppförd med förslagsvis 2 190 000 kronor.

Högskolans styrelse bär framlagt förslag, vilkas tillmötesgående skulle

medföra en ökning av denna utgiftspost med över 600 000 kronor. Ett

bifall till vad kanslern föreslagit skulle påkalla en höjning av utgiftsposten

med omkr. 225 000 kronor.

Departementschefen har förordat att medel, innebärande en ökning med

85 000 kronor, beräknas för nedannämnda ändamål ävensom biträtt ett av

kanslern framlagt förslag i fråga om ordnandet av lektoratsundervisningen

i vissa främmande språk (se propositionen s. 13—15).

Mate in atisk-natur vetenskapliga avdelningen.

1) Ett docentstipendium i ämnet fysik.

2) En andre amanuens vid institutet för oorganisk och fysikalisk kemi.

3) Biträdeshjälp vid genetiska institutet (arvode 3 600 kronor).

4) En förste amanuens vid zootomiska institutet.

5) ökning av antalet tredje amanuenser från nu 8 till 12.

Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen.

1) Förändring av den nuvarande befattningen som biblioteksassistent i

lönegraden Ce 15 vid avdelningens bibliotek till en befattning som biblioteksamanuens

med reglerad befordringsgång (Cf 17—Ce 24).

Humanistiska avdelningen.

1) Fn andre assistent vid institutet för psykologi och pedagogik.

2) Höjning av kursanslaget för ämnet historia — nu 5 000 kronor — med

1 000 kronor för undervisning i paleografi.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 159.

3) Ytterligare en professur i engelska språket.

4) Ytterligare ett lektorat i engelska språket.

5) Höjning av kursanslaget för ämnet engelska språket från nu 7 000

kronor med 4 000 kronor till It 000 kronor.

6) Tilläggsarvoden i stället för reseersättningar åt lektorerna vid universitetet

i Uppsala i holländska, italienska, polska och tjeckiska språken

för undervisning jämväl vid Stockholms högskola, tillhopa 4 200 kronor,

samt kursanslag å 1 800 kronor för eventuell erforderlig förstärkning av

lektorsundervisningen i de tre sistnämnda språken; i anslutning härtill

sänkes den under omkostnadsanslaget uppförda delposten till reseersättningar

med 8 000 kronor.

Allmänna avdelningen.

1) En med 9 400 kronor ökad medelsanvisning för avlönande av extra

personal vid högskolans kansli och kassaförvaltning.

I motionerna I: 446 och II: 544 har — såvitt här är i fråga — framhållits

behovet av en förstärkning av lärarkrafterna i ämnena morfologisk botanik,

litteraturhistoria och nordiska språk. Motionärerna hava sammanfattningsvis

anfört följande.

Gemensamt för alla de tre nämnda nödställda disciplinerna är att de representera

centrala ämnen vid lärarutbildningen. Det måste vara ett allmänt

samhällsintresse att studietiden för ämbetsexamen förkortas och studiekostnaderna

därmed förbilligas. Med tanke på gymnasiernas behov av

kvalificerade lärare är det också angeläget att antalet licentiatexamina

ökas och att det många gånger utmärkta elevmaterialet bättre än hittills

kunnat ske vid högskolan tillvaratas för högre studier. Åtgärder, som främja

dessa syftemål, äro ägnade att bidra till att minska den lärarbrist, som

nu råder och som i framtiden kan befaras inte avta.

Enligt motionärernas mening erfordras i de tre ämnena biträdande lärare

uti vart och ett av dem för att hjälpligt komma över de nuvarande svårigheterna.

Med hänsyn till att riksdagen, erkännande detta behov, ändock

måhända känner sig tveksam om inrättande av dessa tre nya tjänster på

initiativ av enskilda motionärer, vilja vi föreslå att riksdagen nu anvisar

ett belopp av tillhopa förslagsvis 34 000 kronor att i enlighet med kanslerns

beprövande användas till en provisorisk förstärkning av lärarkrafterna i

botanik, litteraturhistoria och nordiska språk under budgetåret 1950/51.

Frågan om uppförande av dessa tjänster som biträdande lärare på högskolans

stat skulle således lämpligen kunna anstå tills Kungl. Maj :t och riksdagen

vid nästa års riksdag bli i tillfälle att pröva högskolans petita för

budgetåret 1951/52.

I detta sammanhang torde få erinras därom, att till utskottet inkommit

en framställning från föreståndaren för Bergianska stiftelsen, professor

Rudolf Florin, vari framhållits Bergianska trädgårdens stora betydelse

för Stockholms högskola och andra undervisningsanstalter. Behovet av

trädgårdens upprustning i olika hänseenden hade aktualiserats framför

allt av de senaste årens utveckling i riktning mot ett mera effektivt samarbete

mellan Stockholms högskola och stiftelsen, till båtnad för högskolans

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

9

undervisnings- och forskningsverksamhet inom botaniken. De bristande

lokalutrymmena och bristen på personal hade emellertid inneburit en beklaglig

begränsning av kapaciteten. En förstärkning av personalen vore det

mest angelägna önskemålet.

Bidrag till vissa institutioner.

Denna utgiftspost är nu uppförd med 147 000 kronor och har för inne
-

varande budgetår fördelats sålunda:

1. Bidrag till nordiska museet.......................... kronor 22 000

2. » » Wenner-Grens institut .................... » 50 000

3. » » psykotekniska institutet .................. » 50 000

4. » » Tyska institutet .......................... » 25 000

Summa kronor 147 000

Bidrag till nordiska museet. Detta bidrag avser undervisningen

vid Stockholms högskola i nordisk och jämförande folklivsforskning.

Bidraget skall jämlikt Kungl. Maj:ts beslut för innevarande budgetår disponeras

på följande sätt:

a. Arvode åt en förste amanuens........................ kronor 4 032

b. Arvode åt ett kanslibiträde.......................... 5 0 228

c. Arvoden åt två kontorsbiträden...................... 5 10 584

d. Materiel m. ............................ » 1 156

Summa kronor 22 000

Högskolans styrelse har i sitt statförslag för nästa budgetår räknat med

en höjning av ifrågavarande bidrag med 6 000 kronor till 28 000 kronor.

Högskolans styrelse och nordiska museets nämnd ha sedermera i gemensam

underdånig skrivelse den 10 oktober 1949 dels hemställt att biträdespersonalen

måtte uppföras på högskolans stat, dels ock föreslagit följande

fördelning av kostnaderna för ämnet nordisk och jämförande folklivsforskning

under budgetåret 1950/51:

Stockholms högskola.

1 förste amanuens .................................... kronor

1 kanslibiträde.......................................

2 kontorsbiträden ....................................

Materiel m. .......................................... :>

Summa kronor 28 000

4 032

6 228

10 584

7 156

Nordiska museet.

...................... kronor 21 040

..................... » 7 000

................ » 3 000

Avlöning av professor

Lokalhyra m. m......

Expenser ...........

Summa kronor 31 040

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 159.

Kanslern har anfört:

För öet framtida ordnandet av undervisning in. m. i nordisk och jämförande

folkhvsforskning och fördelningen av kostnaderna härför synes det

mig erforderligt att ett formligt avtal träffas mellan högskolan och nordiska

museet. I avvaktan på att en dylik överenskommelse föreligger anser jag

bidrag till undervisningen fortfarande böra utgå i form av ett klumpanslag.

Beträffande detta anslag tillstyrker jag — under erinran om vad departementschefen

i propositionen 1949: 163 (s. 52) anfört rörande riktlinjerna

för kostnadsfördelningen — en höjning av bidragsbeloppet för nästa budgetår

med 6 000 kronor till 28 000 kronor.

Departementschefen har under åberopande av vad kanslern anfört förordat,

att såsom bidrag till nordiska museet för nästa budgetår anvisas ett

med 6 000 kronor till 28 000 kronor förhöjt belopp.

Bidrag till Wenner-Grens institut. Till professuren i experimentell

zoologi och cellforskning är knuten institutionen för experimentell

zoologi. Under denna professur sorterar även ett till den matematisknaturvetenskapliga

avdelningen knutet forskningsinstitut, benämnt WennerGrens

institut för experimentell biologi. Detta institut, som hittills till större

delen bekostats från Wenner-Grenska samfundet och Rockefeller Foundation,

är i sin tur uppdelat på ett antal avdelningar. För institutet gälla

särskilda stadgar, som föreskriva, att dess verksamhet bör befordra experimentell

biologisk forskning, särskilt den, som ligger inom gränsområden

till fysikalisk, kemisk och medicinsk forskning. Institutets avdelning för

experimentell zoologi fungerar som högskolans institution för experimentell

zoologi.

Till Wenner-Grens institut utgår för närvarande ett belopp av 50 000

kronor. Högskolans styrelse har nu begärt, att detta klumpbelopp måtte ersättas

med att vissa tjänster uppföras å högskolans stat och institutet därutöver

tilldelas ett årligt materielanslag. De ifrågasatta tjänsterna utgöras

av två laboratorsbefattningar, en tjänst som försöksassistent (Ce 18), en

tjänst som laboratoriebiträde (Ce 11) och en tjänst som kanslibiträde (Ce

11). I årligt materielanslag hemställes om ett belopp av 25 000 kronor. Till

stöd för sitt förslag har styrelsen åberopat en framställning av prefekten

för Wenner-Grens institut, professorn Runnström.

Beträffande innehållet i professor Runnströms framställning hänvisas till

propositionen s. 19—21.

Kanslern, som finner en fastare anknytning mellan högskolan och institutet

önskvärd, har kommit till den uppfattningen att detta lämpligast låter

sig göra genom ett tillmötesgående i viss utsträckning av styrelsens förslag.

Kanslern anser sig därför böra tillstyrka, att vid högskolans institution för

experimentell zoologi (Wenner-Grens institut) inrättas två nya laboratorsbefattningar,

varav den ena är inriktad på fysiologisk-kemiska undersök
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

11

ningar och den andra på ämnesomsättningsforskning. Härutöver förordar

kanslern inrättandet på högskolans stat av en tjänst som laboratoriebiträde

i lönegrad Ce 11. Kostnaderna för dessa befattningar beräknar kanslern till

37 118 kronor. Härjämte föreslår kanslern, att under högskolans materielanslag

beräknas ett belopp av 21 000 kronor för Wenner-Grens institut. Härvid

skulle enligt kanslerns förslag det nuvarande klumpbeloppet å 50 000

kronor till institutet utgå ur högskolans stat.

Departementschefen har förklarat sig icke nu beredd att tillstyrka att

vissa tjänster vid Wenner-Grens institut uppföras på högskolans stat och

att institutet därjämte tilldelas ett årligt materielanslag. Bidraget till institutet

har departementschefen ansett även för nästa budgetår böra utga i

form av ett klumpanslag, som av departementschefen beräknats till oförändrat

belopp, 50 000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I:iA6 och //:544 framställda förslaget i

vad det avser Wenner-Grens institut har anförts bland annat följande.

Wenner-Grens-institutets organisation avsåg att ge ökade möjligheter

särskilt för sådana grenar av experimentell biologi, som betjäna sig av kemiska

och fysikaliska metoder. Denna forskning skulle också belysa vissa

frågor, som äro av betydelse för medicinen. En av institutets fem avdelningar

— den för ämnesomsättningsforskning — har mer speciell anknytning

till kliniskt arbete. Vid andra avdelningar utföras även arbeten inom olika

grenar av bioteknik.

Wenner-Grens institut har under en något mer än tioårig verksamhet

otvivelaktigt förvärvat anseende både inom och utom vårt land som ett

synnerligen aktivt forskningscentrum. På några olika områden har där

utförts ett pionjärarbete för forskningen inom vårt land. Ej minst är detta

fallet, när det gäller begagnandet av isotoper som spårämnen vid studiet

av ämnesomsättningen hos organismer. Sedan flera år studera sålunda

docent Gösta Ehrensvärd och hans medarbetare vid avdelningen för fysiologisk

kemi med hjälp av kolisotoper de olika aminosyrornas och äggviteämnenas

uppbyggande hos mikroorganismer och lämna därigenom viktiga

bidrag till kännedomen om hur levande substans uppbygges. Vid avdelningen

för ämnesomsättningsforskning studeras bland annat med hjälp av

radioaktivt fosfor den ämnesomsättning, som ger energien för de uppbyggande

processerna inom organismerna. Detta arbete utföres framför allt

av docent Olov Lindberg och hans medarbetare. De båda gruppernas

arbeten komplettera varandra på ett lyckligt sätt, och ett givande samarbete

har kommit till stånd mellan dem liksom även med andra forskargrupper

inom institutet.

Både Ehrensvärds och Lindbergs arbeten ha blivit internationellt uppmärksammade.

Detta har för docent Ehrensvärds vidkommande bland

annat visat sig genom att han två gånger inbjudits till Förenta staterna

för att vid olika forskningscentra redogöra för sina arbeten. Ävenså har

han från samma land erhållit synnerligen förmånliga anbud. Från Columbia

University har han erbjudits en självständig befattning. Han skulle därvid

ha rättighet att medtaga några av sina medarbetare. Även från Oak

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 159.

Ridge, en av atomforskningens högborgar, har docent Ehrensvärd erhållit

anbud. Slutligen har Rockefeller Foundation lämnat honom ett understöd

av 12 000 dollar för tre år för att han skall bli i tillfälle att från Amerika

inköpa isotoper, respektive apparatur, nödvändig för hans isotoparbeten.

Rockefeller Foundations representanter ha emellertid i samband med anslagsbeviljandet

framställt som önskemål, att åtgärder vidtas för att

Ehrensvärd skall knytas till Stockholms högskola fastare än vad hittills

varit förhållandet. Om så ej sker, skulle fortsatt anslag riskeras.

Docent Lindberg har erhållit en viktig del av sin utbildning hos nobelpristagaren

professor Cori i St. Louis. Han har också vid flera tillfällen

erhållit anbud om befattningar i Amerika, exempelvis från universiteten i

Nebraska och Utah samt senast från ett nygrundat institut för biologisk

isotopforskning i Iowa.

De båda laboratorbefattningar, som av Stockholms högskolas styrelse

föreslagits inrättade vid Wenner-Grens institut och som även tillstyrkts

av universitetskanslern, avsågo framför allt att bereda en fastare ställning

vid Wenner-Grens institut åt docenterna Ehrensvärd och Lindberg (födda

1910 respektive 1914). Om så ej sker är det stor fara, att dessa båda högt

förtjänta forskare — som för närvarande endast åtnjuta otillräckliga arvodesersättningar

— nödgas lämna vårt land, något som skulle vara till

utomordentligt stor skada ej blott för den organisation, som långsamt

byggts upp vid Wenner-Grens institut, utan även för svensk biologisk

forskning i dess helhet. Det må nämnas, att båda de nämnda docenterna

även gjort en betydande insats genom de impulser och den hjälp de givit

talrika andra studerande och forskare, särskilt när det gällt isotopteknikens

tillämpning inom olika områden, medicin, teknik och jordbruk. I

själ\a verket bedriva båda en betydande, men helt oavlönad konsultverksamhet.

Även för undervisningen är såväl docent Ehrensvärd som docent

Lindberg av stor betydelse. De ha ofta handlett eller hjälpt till att handleda

studier för licentiatexamen liksom också för filosofie eller medicine

doktorsgrad. Även den elementära undervisningen ha de båda forskarna

ofta berikat genom deltagande i seminarie- och proseminarieövningar. Båda

äro synnerligen skickliga föreläsare och föredragshållare.

Det må hänvisas till att en laboratorbefattning i fysiologisk kemi föreslogs

redan 1945 av den naturvetenskapliga forskningskommittén i dess

betänkande nr 1 samt att inrättandet av laboratorbefattningen i ämnesomsättning

föreslogs av medicinska högskolornas organisationskommitté

år 1946. Detta senare förslag vittnar ju för övrigt om den betydelse för

medicinsk forskning som kommittén tillmätte arbetet vid Wenner-Grens

institut. Redan vid nämnda tidpunkter ansågos docenterna Ehrensvärd

och Lindberg som självskrivna till de föreslagna befattningarna.

Med hänsyn till ovanstående synes det vara synnerligen angeläget, att

de båda av Stockholms högskolas styrelse föreslagna laboratorbefattningarna

komma till stånd. I stället för klumpsumman å 50 000 kronor föreslå vi

att t\ a laboratorbefattningar inrättas vid Wenner-Grens institut, den ena

i fysiologisk kemi, den andra i ämnesomsättningsforskning, samt att dessutom

21 000 kronor beviljas till materielanslag för hela institutet. Den

sammanlagda kostnaden skulle på detta sätt endast med omkring 3 000

kronor överstiga propositionens förslag i denna del.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

13

Bidrag till psykotekniska institutet. Högskolans styrelse

har hemställt om höjning av det nuvarande bidraget — 50 000 kronor

med 20 000 kronor till 70 000 kronor och med särskild underdånig skrivelse

den 21 november 1949 framlagt förslag till inkomst- och utgiftsstat för

institutet. I detta förslag har en justering uppåt vidtagits av de löner, som

nu utgå till institutets fast anställda personal och vilka styrelsen ansett

oskäligt låga i jämförelse med de avlöningar motsvarande befattningshavare

vid andra universitets- och högskoleinstitut uppbure; särskilt gällde

detta om assistent- och amanuensbefattningarna vid institutet.

Då kanslern ansett vissa poster i utgiftsstaten väl högt beräknade, har

han ansett den erforderliga ökningen av klumpanslaget kunna begransas

till 12 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Till stöd för den av högskolans styrelse nu begärda ökningen av bidraget

till psykotekniska institutet med 20 000 kronor har åberopats behovet av en

justering av assistent- och amanuenspersonalens löner.

Inom en nära framtid torde en utredning komma att igångsättas, avseende

bland annat löneställningen för assistenter och amanuenser vid universitet

och vissa högskolor. Denna utredning lärer komma att omfatta jämväl

amanuenser och assistenter vid psykotekniska institutet. Med hänsyn

härtill är jag icke beredd att nu tillstyrka någon höjning av bidraget till

institutet. Jag beräknar därför oförändrat bidragsbelopp, 50 000 kronor, för

nästa budgetår.

Bidrag till ryska institutet. Styrelsen har hemställt om en

höjning av bidraget — nu 25 000 kronor — med 10 000 kronor till 35 000

kronor. Höjningen har i första hand motiverats med nödvändigheten att

anställa ett kanslibiträde, som även skulle stå till förfogande för professorn

i slaviska språk. Vidare vore institutets egna medel förbrukade, och för

ett nödtorftigt underhåll av institutets dyrbara bibliotek krävdes en ökning

av bidraget.

Kanslern har förordat en ökning av bidraget med 7 000 kronor för anställandet

av en biblioteksamanuens.

Departementschefen har icke ansett sig nu kunna tillstyrka någon höjning

av ifrågavarande bidrag, utan föreslagit bidragets uppförande med

oförändrat belopp, 25 000 kronor.

Bidrag till kriminologiska institutet. I motionen II: 163

har till stöd för det väckta förslaget om anslag till ifrågavarande institut

anförts bland annat följande.

Den 15 maj 1946 bildades en ideell förening — kriminologiska institutet

— med uppgift att upprätta och vidmakthålla ett kriminologiskt institut

för bedrivande och främjande av kriminologisk forskning och spridande av

kännedom om dennas resultat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 159.

Den 10 april 1947 hemställde föreningen hos Stockholms högskolas styrelse,

att institutet måtte upptagas som en till högskolan ansluten institution.

Denna framställning bifölls av högskolans styrelse den 11 juni 1947.

Till direktion för kriminologiska institutet utsågos dåvarande rektorn, professor

Sven Tunberg, ordförande, professorerna Ivar Agge, Einar Tegen och

Olof Kinberg samt socialläkaren Gunnar Inghe.

\ id kriminologiska institutet har sedan det bildades en livlig vetenskaplig

verksamhet hunnit komma i gång. Denna verksamhet är så mycket mera

anmärkningsvärd som institutet ända sedan sin tillkomst haft stora ekonomiska

svårigheter att kämpa med. Det bidrag om 40 000 kronor, som

ställts till förfogande från Rockefeller Foundation, är sedan länge förbrukat.

Beviljade forskningsanslag ha endast kunnat utnyttjas för direkta

forskningsuppgifter, löner åt forskare, assistenter och skrivbiträden, material

m. in. Till administration, arbetslokaler, utrustning in. m. ha däremot

saknats medel.

Den 9 november 1948 fick institutet visserligen ett anslag på kronor 5 000

från samhällsvetenskapliga forskningsrådet som hjälp vid igångsättandet

av verksamheten vid institutet. Dessa medel ha använts till inredning av

institutet, materialomkostnader m. m. Däremot ha utgifter för hyror, telefon,

\ärme, ljus, städning m. in. fått bekostas av de berörda forskarna

själva. I fortsättningen kunna emellertid sådana privata medel icke uppdrivas.

Kunna inte drivmedel erhållas på annat sätt, måste institutet med

all sannolikhet nedläggas.

Fn stoi svårighet har även varit, att institutet på grund av7 sina ekonomiska

svårigheter inte varit i stånd att anställa ett biträde för administrationen

och det löpande arbetet. Samtidigt med att den vetenskapliga verksamheten

vuxit, har bokföringen blivit alltmer omfattande. På institutet

finnas bl. a. ett kriminologiskt bibliotek, stora kartotek och journalarkiv

för de olika undersökningarna och annat vetenskapligt material m. m.

Skötseln härav har hittills åvilat institutets föreståndare och biträdande

föreståndare. Dessa uppgifter ha emellertid blivit alltför omfattande och

kunna inte längre skötas på fritid.

Det är därför nödvändigt, att det anställes ett väl kvalificerat biträde för

skötseln av dessa^löpande angelägenheter vid institutet. Denna arbetskraft

bör samtidigt i mån av tid fungera som assistent åt institutets föreståndare

och de forskare som äro verksamma vid institutet. Det är därför nödvändigt

att vederbörande har både en gedigen psykologisk utbildning och erfarenhet

som socialarbetare.

Kriminologiska institutet har under sin treåriga tillvaro visat sig vara en

synnerligen aktiv vetenskaplig institution, som redan gjort en betydelsefull

insats inom kriminologien. Att efter denna korta tid redan ha tre gradualavhandlingar

under utarbetande vittnar onekligen om en betvdande livskraft.

Säkerligen kommer kriminologiska institutet att verka stimulerande

mte endast på den kriminologiska forskningen i landet utan även på den

sociologiska forskningen i allmänhet. Därtill tarvas emellertid ekonomiskt

stod. Det är inte rimligt att enskilda forskare skola betungas inte bara med

det slit, som vetenskap alltid innebär, utan därtill med stora utgifter för

institutets drift. Det allmänna bör här ingripa. Detta är särskilt berättigat

med hansyn till den kriminologiska forskningens betydelse vid bekämpandet

av kriminaliteten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

15

De mest trängande anslagsbehoven för närvarande äro:

Hyra......................................... kr. 1 700

Telefon, ljus, värme, städning m. m............. » 1 100

1 assistent (ca 700:—/mån.) ................... » 8 400

Inventarier, kontorsmateriel, expenser m. m....... » 800

Summa kronor 12 000

Omkostnader.

Denna utgiftspost är nu uppförd med 433 000 kronor och disponeras på

sätt framgår av efterföljande sammanställning. Av denna framgår jämväl

styrelsens beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår och kanslerns

förslag i ämnet, vilket biträtts av departementschefen och innebär en ökning

av utgiftsposten med 10 600 kronor.

Enligt om- kostnads- staten för

1949/50,

kronor

Av styrelsen

för 1950/51

föreslagna

belopp,

kronor

Kanslerns av

dept.-chefen

godtagna

beräkning

för 1950/51

kronor

2 000

2 000

9 000

9 000

1000

140 000

150 000

150 000

40 000

50 000

45 000

20 000

50 000

20 000

90 000

93 000

93 000

70 000

90 000

80 000

11 400

15 000

15 000

10 000

10 000

10 000

28 000

13 000

13 000

14 600

15 000

14 600

433 000

497 000

| 443 600

1. Sjukvård m. m., förslagsvis............

2. Reseersättningar, förslagsvis ...........

3. Bränsle, lyse, vatten, förslagsvis......

4. Telefon, skrivmaterialier och expenser i övrigt

5. Tryckningskostnader, förslagsvis..........

6. Renhållning och städning, förslagsvis......

7. Underhåll av byggnader m. m............

8. Hyror, förslagsvis .......................

9. Försäkringar, förslagsvis.................

10. Räntor och amorteringar, förslagsvis.......

11. Övriga utgifter..........................

Summa kronor

Materiel m. m.

Denna utgiftspost är nu upptagen med 336 000 kronor.

Styrelsen har i sin skrivelse av den 10 juni 1949 äskat en ökning av

anslaget till materiel med 112 850 kronor till 448 850 kronor. Härjämte har

styrelsen i underdånig skrivelse den 24 oktober 1949 begärt att materielanslaget

med hänsyn till den svenska kronans devalvering måtte därutöver

höjas med 75 000 kronor.

Kanslern finner en avsevärd förstärkning av materielanslaget i och för

sig motiverad. Med hänsyn till det rådande ekonomiska läget begränsar

kanslern sig emellertid till att föreslå en ökning med 10 procent av det

nuvarande anslagsbeloppet, eller alltså med i runt tal 33 000 kronor.

Departementschefen har i nuvarande läge ansett sig endast kunna tillstyrka,

att denna utgiftspost uppräknas med 33 000 kronor till 369 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 159.

Engångskostnader för materielanskaffning.

Denna utgiftspost är nu upptagen med 40 000 kronor.

I sin skrivelse den 10 juni 1949 har styrelsen begärt, att för engångskostnader

för materielanskaffning måtte uppföras ett belopp av 197 745

kronor.

Sedermera har styrelsen i underdånig skrivelse den 24 oktober 1949 framhållit,

att ifragavarande utgiftspost med hänsyn till den svenska kronans

devalvering behövde höjas med 95 000 kronor för att medge den anskaffning,

som avsetts vid uppgörande av statförslaget för nästa budgetår.

Kanslern har erinrat om att han redan tidigare uttalat, att högskolan

syntes vara i stort behov av att förnya och utöka sin uppsättning av instrument

och apparatur. I föreliggande ekonomiska läge anser sig emellertid

kanslern nödsakad att begränsa sitt tillstyrkande av anslagsmedel för ifrågavarande

ändamål till ett belopp av 50 000 kronor.

Departementschefen har anslutit sig till kanslerns förslag, vilket innebär

en ökning av utgiftsposten med 10 000 kronor.

Engångskostnader för byggnadsarbeten.

Till detta ändamål ha några medel icke anvisats för innevarande budgetår.

Vid behandlingen i fjol av motsvarande anslagsfråga framhöll departementschefen,

att han vore väl medveten om att det förelåge ett stort

behov av byggnadsåtgärder vid Stockholms högskola, och räknade med att

det redan för budgetåret 1950/51 bleve nödvändigt att anvisa ett betydande

anslag för ändamålet. Departementschefen förutsatte därvid, att högskolans

styrelse vid avgivandet av sina anslagsäskanden för nästa budgetår

lämnade en samlad översikt av högskolans mera aktuella byggnadsfrågor,

vilken även innefattade en gradering av byggnadsföretagen ur angelägenhetssynpunkt

och de beräknade byggnadskostnaderna.

På uppdrag av högskolans rektor har arkitekten professor Paul Hedquist

utarbetat en plan för högskolans framtida utbyggnad, innefattande stadsplane-

och byggnadsritningar. En redogörelse för planen har lämnats i en

av Hedqvist avgiven promemoria.

Enligt promemorian omfattar planen följande förslag.

1. Ombyggnad av gamla tekniska högskolans norra flygel för de psykologiska

och genetiska institutionerna.

2. Nybyggnad för humanistiska biblioteket i kvarteret Spelbomskan.

3. Nybyggnader för de zoologiska, fysiska och kemiska institutionerna i

kvarteret Vega.

4. Ny panncentral i gamla tekniska högskolans huvudbyggnad.

5. Ombyggnad av det nuvarande kanslihuset.

6. Dispositioner för högskolans vidare utbyggnad.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

17

För den sålunda föreslagna och för närvarande närmare överblickbara

utbyggnaden av Stockholms högskola har i promemorian upptagits följande

tids- och kostnadsschema:

1949—1950—1951

Psykologiska och genetiska institu
-

tionerna .....................

. kronor

275 000

Biblioteksbvggnad ...............

. »

1 375 000

kronor

1 650 000

1951—1952

Zoologiska institutionen .........

. kronor

1 500 000

Del av panncentral..............

. »

100 000

kronor

1 600 000

1953—1954

Reparation av kanslihuset .......

. kronor

120 000

Fysiska institutionen............

. »

1 840 000

Del av panncentral..............

»

75 000

kronor

2 035 000

1955—1956

Kemiska institutionens 1 :a etapp .

. kronor

2 300 000

Del av panncentral..............

»

75 000

kronor

2 375 000

1956—1957

Kemiska institutionens 2:a etapp .

. kronor

1 500 000

Gamla högskolans ledningar .....

. »

260 000

kronor

1 760 000

Summa kronor 9 420 000.

I promemorian har även berörts frågan om högskolans utbyggnad på

längre sikt. I vad härutinnan anförts torde få hänvisas till propositionen

s. 29.

Högskolans styrelse har i sin skrivelse den 10 juni 1949 framhållit, att

styrelsen då ännu icke tagit ställning till den av Hedqvist uppgjorda planen

för högskolans utbyggnad. Även om delade meningar kunde råda rörande

angclägenhetsgraden av de olika företagen, gåve planen emellertid enligt

styrelsens uppfattning ett klart uttryck för det mycket stora byggnadsbehov,

som nu förelåge eller komme att göra sig gällande inom de allra

närmaste åren.

I förslaget till huvudstat för högskolan har styrelsen under rubriken engångskostnader

för byggnadsarbeten upptagit ett belopp av 816 000 kronor,

varav 475 000 kronor beräknats för uppförande av nybyggnad för humanistiska

biblioteket och 341 000 kronor för inredning och utrustning av lokaler

för institutionerna för psykologi och pedagogik samt genetik i tekniska

högskolans gamla byggnad Drottninggatan 95 A i kvarteret Vega. För sistnämnda

ändamål har styrelsen emellertid i en till ecklesiastikdepartementet

den 2 juli 1949 inkommen underdånig skrivelse i stället räknat med en

kostnad av i runt tal 337 000 kronor.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 159.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 159.

Inredning och utrustning av lokaler för

institutionerna för psykologi och pedagogik samt genetik.

Genom beslut den 30 juni 1948 förordnade Kungl. Maj :t, att det staten

tillhöriga kvarteret Vega vid Drottninggatan i Stockholm med därå uppförda

byggnader skulle reserveras för Stockholms högskolas framtida behov,

dock att därigenom tills vidare icke skulle ske någon ändring beträffande

den dåvarande dispositionen av byggnaderna. Sedermera anbefallde Kungl.

Maj :t genom beslut den 3 juni 1949 byggnadsstyrelsen att från och med

den 1 juli 1949 till styrelsen för Stockholms högskola för begagnande för

dess institutioner upplåta följande lokaler i ifrågavarande byggnader, nämligen

dels de inom våningen en trappa upp belägna rummen nr 132—134,

dels ock de inom våningen två trappor upp belägna rummen nr 164, 165

och 171—174. Tillika föreskrev Kungl. Maj :t, att förslag till ändringsarbeten

inom de sålunda upplåtna lokalerna —- även sådana arbeten, som avsåges

att utföras på högskolans egen bekostnad — skulle underställas byggnadsstyrelsen

för granskning och godkännande.

I ovannämnda till ecklesiastikdepartementet den 2 juli 1949 inkomna

skrivelse har högskolans styrelse anmält, att de lokaler, som enligt Kungl.

Maj :ts beslut den 3 juni 1949 skulle upplåtas till högskolan, vore avsedda

att disponeras av genetiska institutet och institutet för pedagogik och psykologi

vid högskolan samt därvid vidare anfört bland annat, att kostnadsberäkningarna

slutade på en summa av 265 000 kronor, däri icke inbegripna

utgifter för utbyte av fönstersnickerier, för diskmaskin och apparatur

i ett s. k. temperaturbeständighetsrum och för möbler. Kostnaderna för

utbyte av fönstersnickerier hade beräknats till 10 000 kronor. Anskaffningskostnaden

för diskmaskin, apparatur och möbler till genetiska institutet

uppskattades till omkring 30 000 kronor. För möbler och viss annan

utrustning till institutet för psykologi och pedagogik hade beräknats en

summa av 32 000 kronor. Sammanlagt skulle alltså för iordningställande

av lokalerna erfordras ett belopp av i runt tal 337 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig icke ha något att erinra mot ritningar

eller kostnadsberäkning.

Universitetskanslern har funnit det nödvändigt för högskolan att snarast

möjligt taga i bruk de lokaler, som i tekniska högskolans gamla byggnad

ställts till högskolans förfogande, och har därför förordat, att anslag beviljas

för ändamålet.

Nybyggnad för humanistiska biblioteket.

Med skrivelse den 30 augusti 1949 ha 19i7 års sakkunniga för utredning

rörande Stockholms högskolas framtida ställning överlämnat betänkande

med utredning och förslag rörande nybyggnad för Stockholms högskolas

humanistiska bibliotek m. m.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

19

De sakkunniga.

Nuvarande organisation in. in. Stockholms högskolas humanistiska bibliotek

bildades år 1922 genom en sammanslagning av högskolans dåvarande

seminariebibliotek i litteraturhistoria, historia, religionshistoria, nordiska

språk och arkeologi. Sedermera ha de i biblioteket ingående ämnena utökats

med tyska språket, engelska språket, romanska språk, latinska språket

samt praktisk och teoretisk filosofi. De tillskott, som härefter möjliggjort,

att humanistiska biblioteket kunnat betjäna de studerande, ha bestått

av flera donationer av större och mindre omfattning. Redan före högskolans

tillkomst hade emellertid till Högskoleföreningen i Stockholm, vilken

tillkommit för att upprätta en högskola i huvudstaden, år 1873 överlämnats

en större samling främst engelsk, fransk och tysk litteratur från

1600- och 1700-talen, vilken avsöndrats från svenska akademiens gamla

bibliotek. Denna samling ingår nu organisatoriskt i humanistiska biblioteket.

Vid sidan av donationerna har biblioteket utvecklats genom årliga inköp

och genom bytesförvärv.

Det sammanlagda bokbeståndet vid humanistiska biblioteket uppgår för

närvarande till omkring 5 500 löpmeter; antalet band kan beräknas till ungefär

150 000 och antalet broschyrer till omkring 15 000. Den årliga accessionen

har tidigare uppgått till c:a 100 löpmeter och uppskattas nu till omkring

60 löpmeter.

Inom de representerade ämnena disponerar biblioteket, framhålla de

sakkunniga, numera delvis mycket värdefulla samlingar av en omfattning,

motsvarande ett välrustat seminariebibliotek, vilka kunna sägas täcka litteraturbehovet

— om ock med vissa luckor — för de akademiska studierna

upp till de mera avancerade lärdomsproven. Detta gäller dock icke ifråga

om arkeologi, beträffande vilket ämne bibliotekets samlingar icke utvecklats

och kompletterats, såsom skett beträffande de övriga ämnena. De studerande

inom detta ämne ha därför alltmera sökt sig till vitterhetsakademiens

bibliotek.

Humanistiska biblioteket flyttade år 1930 till de nuvarande lokalerna,

Birgerjarlsgatan 20, varifrån sedermera, allteftersom utrymmesbristen tilltagit,

delar av samlingarna måst överflyttas till andra, provisoriska lokaler.

I huvudlokalerna, Birgerjarlsgatan 20, finnes institutionens centrala expedition

och här förvaras även den övervägande delen av bibliotekets mest

efterfrågade litteratur. I dessa lokaler finnes vidare huvuddelen av arbetsplatserna,

omkring 70 stycken.

Till fastigheten Uggleviksgatan 11 har förlagts en läsesal med referensbibliotek

för propedeutiska studier med sammanlagt 30 arbetsplatser samt

visst magasinsutrymme.

I Värtavägen 16 förvaras i två hyrda rum i eu bostadsvåning en mindre

del av samlingarna, huvudsakligen bestående av mindre efterfrågade verk.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 159.

Det i de nu angivna lokalerna förvarade bokbeståndet kan sägas utgöra

humanistiska bibliotekets för studiebruk tillgängliga samlingar. Ifrågavarande

bokmaterial uppgår till omkring 3 000 löpmeter.

Av de icke sålunda tillgängliga samlingarna förvaras i lokaler inom socialinstitutets

byggnad, Odengatan 61, restupplagor av avhandlingar och

visst annat bytesmaterial, sammanlagt omkring 300 hyllmeter.

I stadsbiblioteket, Sveavägen 73, disponerar högskolan större delen av de

båda övre gallerierna i rotundan och förvarar där främst engelsk, fransk

och tysk 1600- och 1700-talslitteratur, till större delen bestående av ovannämnda,

från svenska akademiens gamla bibliotek avsöndrade samling

samt vidare av äldre donationer från universiteten i Köpenhamn och Oslo.

Detta bestånd, som uppgår till omkring 700 löpmeter, är endast delvis katalogiserat

och kan betraktas såsom undandraget de studerandes och forskandes

bruk.

Av bokmaterialet är slutligen uppskattningsvis högst 1 500 löpmeter nedpackat

i lådor och förvarat i »Spökslottet», Drottninggatan 116, och i stadsbibliotekets

skyddsrum. Detta bestånd utgöres av olika till högskolan under

skilda tider donerade privatbibliotek, vilka hittills icke alls eller endast delvis

kunnat inordnas i bibliotekets samlingar. De nedpackade samlingarnas

närmare sammansättning är okänd; dock kunna vissa slutsatser om

den allmänna inriktningen dragas av kunskapen om de tidigare ägarnas

särskilda intressen.

Det är enligt de sakkunnigas mening uppenbart, att den rådande splittringen

av humanistiska biblioteket på ett flertal helt skilda lokaler i många

avseenden medför betydande olägenheter.

Olägenheten med den nuvarande lokalsituationen sammanhänger emellertid,

anföra de sakkunniga vidare, icke uteslutande med bibliotekets

splittring utan i minst lika hög grad med den rådande trångboddheten.

Häri får sålunda ses den främsta anledningen till att stora delar av bokbeståndet.

vilka torde innehålla verk av mycket betydande värde, alltjämt

förvaras nedpackade och okatalogiserade. De trånga lokalförhållandena

göra det vidare mycket svårt för besökaren att skaffa sig den önskvärda

överblicken över bokmaterialet inom vederbörande fack.

Det är troligt, att de svåra omständigheter, under vilka biblioteket arbetar,

avskräckt många studerande från besök och kommit dem att i stället

använda sig av andra institutioner. Ett betydande antal studenter, även på

det propedeutiska stadiet, ha sålunda förlagt t. o. m. sina tentamensstudier

till kungl. biblioteket eller till stadsbiblioteket.

Mot bakgrunden av den pågående upprustningen inom högskolan framstå

de ogynnsamma förhållandena vid humanistiska biblioteket såsom särskilt

otillfredsställande. Med hänsyn härtill och då planerna på en nybyggnad

för biblioteket sedan lång tid tillbaka varit föremål för noggranna överväganden

och väsentliga förutsättningar för deras realiserande numera föreligga,

vilja de sakkunniga förorda, att arbetet med en ny biblioteksbvggnad

snarast igångsättes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

Bibliotekets allmänna inriktning och omfattning. En grundläggande fråga,

till vilken ställning måst tagas inför förverkligandet av planerna på en

nybyggnad för humanistiska biblioteket, är, anföra de sakkunniga, den om

det nya bibliotekets allmänna inriktning och omfattning. Problemställningen

kan lämpligen formuleras sålunda: Skall det nya biblioteket ha karaktären

av ett allmänt humanistiskt universitetsbibliotek med i största möjliga

utsträckning kompletta samlingar inom alla hithörande fack och inriktat

även på tillgodoseende av den avancerade forskningens behov, eller

skall man nöja sig med seminariebibliotekets mera begränsade omfattning

och hänvisa den avancerade forskningen till olika specialbibliotek eller

kungl. biblioteket?

De sakkunniga framhålla, att de ägnat denna fråga särskild uppmärksamhet

och härvid även inhämtat vederbörande ämnesrepresentanters uppfattning.

De ha härvid kommit till det resultatet, att humanistiska biblioteket

i princip icke bör organiseras vidlyftigare än som ett sammanfört seminariebibliotek

för vissa av de till humanistiska avdelningen höi^nde ämnena.

I ett avseende ifrågasätta de sakkunniga ett avsteg från denna allmänna

princip, nämligen i fråga om de filologiska disciplinerna. Härom ha de

sakkunniga anfört följande.

I fråga om ämnena engelska, romanska språk, tyska och nordiska språk

har däremot rått tvekan. Man torde dock, framhålla de sakkunniga, få räkna

med att doktorsavhandlingar i de filologiska ämnena i fortsättningen

liksom hittills huvudsakligen komma att utarbetas inom humanistiska biblioteket.

För den skull kan det, särskilt i betraktande av att språkvetenskaperna

sakna tillgång till specialbibliotek i Stockholm, övervägas om icke

humanistiska biblioteket, med avsteg från den tidigare angivna principen

i fråga om bibliotekets omfattning, borde utbyggas så att det vid sidan

av sin ställning såsom seminariebibliotek kunde göra tjänst som ett vetenskapligt

specialbibliotek för moderna språk. Problemet synes här vara att

åstadkomma en lämplig avvägning mellan humanistiska biblioteket och

kungl. biblioteket, där, såsom nämnts, en viss expansion inom dessa fack

pågår. Motsvarande problem lär även vara aktuellt för latinska språkets

vidkommande. De sakkunniga ha emellertid icke ansett sig behöva taga

slutlig ställning till dessa spörsmål, utan förorda att härav föranledda avvägningsfrågor

göras till föremål för fortsatta överläggningar mellan vederbörande

bibliotekschefer och ämnesrepresentanter. Vad slutligen angår

det nytillkomna ämnet klassisk språkvetenskap och kulturforskning måste

frågan om de högre studiernas förläggning på grund av ämnets särpräglade

sammansättning enligt de sakkunnigas mening bedömas särskilt från

fall till fall, varvid studiernas speciella inriktning blir avgörande vid valet

mellan specialbibliotek, kungl. biblioteket, humanistiska biblioteket och

andra till högskolan knutna bibliotek.

I samband med övervägandena om humanistiska bibliotekets omfattning

ha de sakkunniga även övervägt frågan om lämpligheten att från biblioteket

avskilja och till andra institutioner överlämna vissa delar av sam
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 159.

lingarna, som härigenom kunde bli till större gagn för studier och forskning.

Härvid har uppmärksamheten särskilt riktats på det bestånd, som

nu förvaras i stadsbibliotekets rotunda. Ifrågavarande delvis okatalogiserade

samling har vid prov visat sig innehålla ett flertal synnerligen värdefulla

verk, av vilka många saknas i kungl. biblioteket. Då detta bokmaterial

icke lämpligen kan placeras i öppna samlingar, synes det ändamålsenligt,

att kungl. biblioteket får tillgodogöra sig dels de delar av samlingen,

som icke förut finnas vid denna institution, och dels sådana verk, som

genom pärmstamplar, proveniensanteckningar och dylikt erbjuda ett direkt

bokhistoriskt intresse. I samlingen ingår även mycken äldre utländsk

'' itterhet, som redan finnes i kungl. biblioteket och icke heller skulle

fylla någon uppgift i högskolebiblioteket. Detta material bör, enligt de sakkunnigas

förmenande, återgå till svenska akademien, som i Nobelbiblioteket

har landets ledande specialbibliotek för skönlitteratur och litteraturhistoria

och som i stor utsträckning betjänar lärare och studenter vid

högskolan.

Förslag till nybyggnad. De sakkunniga erinra om att stadsfullmäktige

den 20 november 1939 medgivit upplåtelse till styrelsen för Stockholms

högskola för uppförande av en biblioteksbyggnad av viss tomt, numera betecknad

såsom nr 5 i kvarteret Spelbomskan, med tomträtt på 100 år mot

en formell årlig avgäld av 100 kronor. Därvid förutsattes, att vissa lokaler

skulle erhållas i byggnaden för stadsbibliotekets framtida behov avökat

utrymme.

Byggnaden är avsedd att disponeras på följande sätt.

I huvudbyggnaden i bottenvåningen inrymmas entré med kapplum

och toaletter, bibliotekshall (samtidigt katafogrum), proseminariesal

med lärarrum, låneexpedition, arbetsrum, bokbinderi samt en vaktmästarbostad

om två rum och kök och matrum. Våningen 1 trappa inrymmer seminarierum

för nordiska språk och litteraturhistoria med fyra lärarrum,

rökrum och toaletter, bibliotekarierum, två tjänsterum samt rum för läsapparater,

lunchrum med pentry för tjänstepersonalen samt 10 forskarceller.

Våningen 2 trappor innehåller seminarierum för tyska språket, engelska

språket, latinska språket samt romanska språk med sammanlagt sex lärarrum,

10 forskarceller, ett rökrum samt toaletter. Till våningen 3 trappor

ha förlagts seminarierna för filosofi (praktisk och teoretisk), religionshistoria

och historia med fem lärarrum samt seminarielokal för ämnet

klassisk språkvetenskap med kulturforskning med ett lärarrum ävensom

10 forskarceller, rökrum och toaletter.

I flygeln, vilken är lägre än huvudbyggnaden, har placerats den stora

läktarförsedda läsesalen om 280 kvm. Intill denna ligga ovan varandra två

tidningshallar, vardera om 150 kvm, avsedda för stadsbibliotekets behov.

Källaren under huvudbyggnaden har i fyra våningar bokmagasin, tillsammans

omkring 400 kvm, panncentral, skyddsrum och källarutrymmen

för vaktmästarbostaden. Under flygelbyggnaden tillkommer ytterligare 400

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

23

kvm bokmagasin, vilka emellertid äro avsedda för stadsbibliotekets behov.

Sammanlagt finnes plats för 7 200 löpmeter; hyllutrymmena i lärarrum,

tjänstelokaler och studieceller äro här icke medräknade. Studiecellerna ha

i samtliga våningar förlagts till samma parti av byggnaden, vilket kan

avstängas från övriga lokaler i huset och nås genom en trappa med direkt

förbindelse med huvudentrén.

Kostnadsberäkning. På grundval av i maj 1949 rådande priser ha kostnaderna

för den föreslagna biblioteksbyggnaden beräknats till 1 600 000

kronor, varav 1 375 000 kronor belöpa på humanistiska biblioteket och

225 000 kronor på stadsbiblioteket. Härutöver föreslås ett belopp av 40 000

kronor till konstnärlig utsmyckning av själva byggnaden, varav 5 000 kronor

anses belöpa på stadsbiblioteket. Eventuell konstnärlig utsmyckning

av den öppna platsen framför byggnaden anses böra ankomma på Stockholms

stad. Erforderliga inventarier för högskolebiblioteket beräknas komma

att kosta 183 000 kronor.

Finansiering. Genom beslut den 28 maj 1937 och den 10 juni 1938 har

Ivungl. Maj :t av lotterimedel beviljat högskolan anslag å sammanlagt

250 000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för uppförande av en biblioteksbyggnad.

Till hugfästande av minnet av sitt 75-årsjubileum beviljade

Stockholms stadsfullmäktige den 25 april 1938 ett anslag å 250 000 kronor

till högskolan att användas för ifrågavarande ändamål. De nämnda anslagen

med upplupen ränta uppgingo den 1 januari 1949 till i runt tal

600 000 kronor. Till detta belopp komma garanterade donationsmedel från

K. och A. Wallenbergs stiftelse på 300 000 kronor. Det sammanlagda till

förfogande stående beloppet är alltså omkring 900 000 kronor.

De sakkunniga framhålla, att högskolans behov av medel för själva

byggnadsprojektets genomförande utöver sålunda redan disponibla medel

utgör omkring 510 000 kronor, häri inräknat på högskolan belöpande del

av kostnaden för konstnärlig utsmyckning.

Personalbehov. De sakkunniga finna det sannolikt, att den nuvarande

personalen, förstärkt med en amanuens och en assistent, skall visa sig tillfyllest

för nyorganisationen.

Anslag för bokinköp och bokbindning. De sakkunniga förorda ett årsanslag

för detta ändamål med 40 000 kronor och engångsanslag för komplettering

av äldre litteratur med 210 000 kronor att fördelas på sju år. För

bindning av det nedpackade, ännu okatalogiserade bokbeståndet föreslås

ett anslag på 60 000 kronor, att ntgå med lika belopp under fem år.

Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd. Den uppläggning och organisation

av Stockholms högskolas humanistiska bibliotek, som de sakkunniga

rekommendera, har såsom grundläggande förutsättning en utveckling

och intensifiering av samarbetet mellan Stockholmsbiblioteken. Med

anledning härav har med de sakkunnigas medverkan bildats en samar
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 159.

betsnämnd. De grundläggande frågorna för nämndens verksamhet skulle

i huvudsak omfatta bibliotekens inköpsområden, de utländska bytesförbindelserna,

låneförbindelser mellan Stockholmsbiblioteken och frågor rörande

öppethållande, personalrekrytering m. in.

Remissyttranden.

Byggnadsstyrelsen har under förutsättning att det uppgjorda lokalprogrammet

ansåges riktigt avvägt icke något att erinra mot det föreliggande

ritningsförslaget eller de beräknade kostnaderna för byggnadsföretagets

genomförande.

Kanslern har understrukit nödvändigheten av en försiktig planläggning

av humanistiska bibliotekets verksamhetsområde, enär den planerade

byggnaden erbjöde relativt begränsade utvidgningsmöjligheter. Principen

om humanistiska bibliotekets karaktär av seminariebibliotek syntes därför

kanslern böra upprätthållas även då det gällde de filologiska disciplinerna.

Med hänsyn till att högskolan för närvarande disponerar omkr. 900 000

kronor till nybyggnad för humanistiska biblioteket, synes det kanslern

tillräckligt, om för nästa budgetår å högskolans stat upptages ett anslag av

50 000 kronor för ändamålet.

Stockholms stadsfullmäktige och stadens vederbörande myndigheter ha

i princip tillstyrkt nybyggnaden för humanistiska biblioteket och förordat,

att den för stadsbiblioteket avsedda delen av byggnaden skulle uppföras

i en senare etapp och att utformningen av densamma borde göras till

föremål för omprövning.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Först i den ovannämnda tidsplanen för högskolans utbyggnad komma

byggnadsföretag, till vilka medel upptagits i nu föreliggande statförslag,

nämligen dels inredning och utrustning av lokaler för instituten

för psykologi och pedagogik samt för genetik i en av gamla tekniska högskolans

flyglar i kvarteret Vega, dels ock en ny biblioteksbyggnad på den av

stadsfullmäktige i Stockholm för detta ändamål år 1939 upplåtna tomten

vid Odengatan mellan stadsbiblioteket och socialinstitutet. Båda dessa

byggnadsföretag synas vara av den angelägna art och så fristående från

högskolans fortsatta utvidgningsbehov att de kunna beslutas utan ställningstagande

till utbyggnadsplanen i dess helhet.

De lokaler, som nu avses skola inredas och utrustas för instituten för

psykologi och pedagogik samt för genetik, ha upplåtits till högskolan jämlikt

Kungl. Maj :ts beslut den 3 juni 1949. Kostnaderna för lokalernas iordningställande

ha beräknats till 337 000 kronor, varav 275 000 kronor avse

egentliga byggnadskostnader och 62 000 kronor kostnader för möbler

m. m. Jag förordar att för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår beräknas

337 000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen torde klart ha framgått, att ett trängande

behov föreligger att nu realisera de sedan åtskilliga år föreliggande planer
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

25

na på att uppföra en nybyggnad för högskolans humanistiska bibliotek.

Mot det av 1947 års sakkunniga för utredning rörande Stockholms högskolas

framtida ställning nu framlagda förslaget till nybyggnad för biblioteket

och de riktlinjer, som varit vägledande för byggnadsföretagets utformning,

har jag i huvudsak icke funnit anledning till erinran. Jag delar således

de sakkunnigas mening, att det humanistiska biblioteket i princip icke

bör organiseras vidlyftigare än som ett sammanfört seminariebibliotek för

vissa av de till humanistiska avdelningen hörande ämnena samt att vissa

delar av de nuvarande boksamlingarna böra avsöndras. Till den av de sakkunniga

och vissa remissinstanser berörda frågan, huruvida biblioteket,

med avsteg från nämnda princip, bör utbyggas så, att det vid sidan av sin

ställning som seminariebibliotek kan göra tjänst jämväl som vetenskapligt

specialbibliotek i vissa filologiska discipliner, torde ställning icke behöva

tagas i förevarande sammanhang.

Kostnaderna för byggnadens uppförande och konstnärliga utsmyckning

ha beräknats till 1 640 000 kronor. Härav belöpa 1 410 000 kronor å den

för humanistiska biblioteket avsedda delen av nybyggnaden och återstoden

å den del av byggnaden, som avsetts för Stockholms stadsbibliotek men

som enligt stadsfullmäktiges beslut bör hänföras till en senare bvggnadsetapp.

Då högskolan för närvarande disponerar ca 900 000 kronor för ifrågavarande

byggnadsföretag, skulle härutöver erfordras 510 000 kronor, att

täckas enligt gällande regler på högskolans stat. Med hänsyn till storleken

av det redan disponibla beloppet för byggnadsföretaget synes det mig icke

vara erforderligt, att några medel för ifrågavarande ändamål upptagas i

högskolans stat redan för nästa budgetår.

Jag tillstyrker alltså, att nybyggnad för humanistiska biblioteket uppföres

i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande ritningsförslag

med de ändringar däri, som må föranledas av att den för stadsbiblioteket

avsedda delen av nybyggnaden ställes på framtiden. Stockholms stads fastighetskontors

husbyggnadsavdelning har i ärendet framhållit, att kostnaderna

för byggnadsföretaget skulle kunna nedbringas, om det med hänsyn

till spårvägstunnelns läge vore möjligt att med bibehållande av lokalytan

förlägga källarutrymmena i ett färre antal plan än de föreslagna fyra. I

sådant fall kunde nämligen dels grunden utföras enklare, dels sprängningsarbetena

inskränkas. Jag förutsätter, att vederbörande beaktar detta uttalande.

De av de sakkunniga berörda frågorna om det framtida personalbehovet

vid högskolans humanistiska bibliotek samt om anslag för anskaffande

av inventarier samt för inköp och inbindning av böcker för biblioteket

böra prövas framdeles i samband med fastställande av stat för högskolan.

Den på de sakkunnigas initiativ bildade Stockholmsbibliotckens sainarbetsnämnd

synes mig kunna medverka till en betydelsefull rationalisering

av huvudstadens biblioteksförhållanden.

Vid bifall till vad jag under detta avsnitt förordat bör i högskolans huvudstat

för nästa budgetår upptagas eu ny, obetecknad utgiftspost å 337 000

kronor.

Pensioner och livräntor.

Denna utgiftspost har departementschefen ansett böra uppföras med

oförändrat belopp, 160 000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 159.

Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.

Högskolans inkomster utöver statsbidraget och bidraget från Stockholms

stad ha av departementschefen beräknats sålunda:

Avkastning av högskolans fonder ....

Avgifter från de studerande ........

565 000

410 000

ai onn

Hyror och arrenden .....

Bidrag från enskilt håll ......

O A

48 200

3 900

Diverse inkomster ......

Summa kronor 1 059 000.

Som av den föregående redogörelsen framgår har å andra sidan departementschefen

beräknat huvudstatens utgiftssida sålunda:

Avlöningar, förslagsvis ............................ kronor 2 275 000

Bidrag till vissa institutioner ...................... » 153 qoo

Omkostnader, förslagsvis .......................... » 443 g00

Materiel m. m.................................... » 369 000

Engångskostnader för materielanskaffning........... » 50 000

Engångskostnader för byggnadsarbeten ............. » 337 000

Pensioner och livräntor, förslagsvis .................. » 160 000

Summa kronor 3 787 600.

Anslagssumman kommer vid bifall till vad departementschefen föreslagit

att uppgå till (3 787 600 — 1 059 000 =) 2 728 600 kronor, varav Stockholms

stads bidrag utgör minimibeloppet 700 000 kronor och statens bidrag

2 028 600 kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms högskola

bär alltså uppföras med sistnämnda belopp, vilket innebär en anslagshöjning

med 456 100 kronor.

Utskottet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

med hänsyn till det statsekonomiska läget ej heller i år ansett sig kunna

förorda, att terminsavgifterna nu nedbringades eller slopades.

I motionerna 1:447 och 11:543 har yrkats, att terminsavgifterna skola avskaffas

från och med nästa budgetår.

Ltskottet får liksom i fjol framhålla önskvärdheten av terminsavgifternas

upphörande så snart den ekonomiska situationen det medgiver. Då emellertid

förutsättningar för en dylik reform icke nu föreligga, nödgas utskottet

avstyrka bifall till det i nämnda motioner framställda yrkandet och biträda

departementschefens förslag.

Till vad departementschefen anfört rörande lönegrads beteckningen

för vissa tjänster får utskottet giva sin anslutning. Ut
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

27

skottet är även ense med departementschefen därom, att för den lönegradsplacerade

personalen vid högskolan böra från och med nästa budgetår i tilllämpliga

delar gälla de i 3 avd. 7 och 8 kap. statens allmänna avlöningsreglemente

meddelade bestämmelserna angående sjukvård och begravningshjälp.

Utskottet tillstyrker, att i omkostnadsstaten för ändamålet

uppföres en förslagsvis betecknad utgiftspost av 2 000 kronor.

Departementschefens förslag beträffande personalorganisationen

vid de matematisk-naturvetenskapliga samt stats- och rättsvetenskapliga

avdelningarna hava icke givit utskottet anledning till erinran. I detta

sammanhang vill utskottet framhålla, att utskottet förutsätter, att de i det

föregående berörda frågorna rörande Bergianska trädgården komma att

bliva föremål för ytterligare prövning från Kungl. Maj :ts sida.

Vad den humanistiska avdelningen beträffar tillstyrker utskottet bifall

till den personalförstärkning departementschefen förordat. Ehuru vissa skäl

tala för att särskilda medel i enlighet med vad i motionerna 1:446 och

11:544 påyrkats skulle ställas till förfogande för anställande av ytterligare

lärarkrafter för ämnena morfologisk botanik, litteraturhistoria och nordiska

språk, har utskottet likväl i rådande ekonomiska läge icke funnit sig böra

biträda detta yrkande. Utskottet avstyrker alltså bifall till ifrågavarande,

i motionerna 1:446 och 11:544 framställda förslag.

Utskottet biträder vad departementschefen föreslagit med avseende å den

allmänna avdelningen.

För närvarande utgå bidrag till vissa institutioner med

sammanlagt 147 000 kronor. Utskottet har icke funnit något att erinra mot

att bidraget till nordiska museet — nu 22 000 kronor — höjes såsom departementschefen

förordat med 6 000 kronor till 28 000 kronor.

Bidragsbeloppet till Wenner-Grens institut utgör nu 50 000 kronor. Såsom

av den lämnade redogörelsen framgår har högskolans styrelse begärt, att

detta klumpbelopp skulle ersättas med att vissa tjänster, hland andra två

laboratorsbefattningar, uppfördes på högskolans stat och institutet därutöver

tilldelades ett årligt materielanslag. Kanslern har funnit en fastare

anknytning mellan högskolan och institutet önskvärd och har tillstyrkt,

att vid högskolans institution för experimentell zoologi (Wenner-Grens institut)

skulle inrättas två nya laboratorsbefattningar, den ena inriktad på

fysiologisk-kemiska undersökningar, den andra på ämnesomsättningsforskning.

Kanslern har vidare föreslagit inrättande av en laboratoriebiträdestjänst

samt anvisande under högskolans materielanslag av ett belopp av

21 000 kronor för Wenner-Grens institut. Departementschefen har för sin

del förklarat sig icke nu beredd att tillstyrka detta förslag, utan förordat

beviljande även för nästa budgetår av ett klumpanslag med oförändrat belopp,

50 000 kronor. Det i motionerna I: 446 och II: 544 framställda yrkandet

såvitt nu är i fråga — överensstämmer med kanslerns förslag utom

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 159.

dan, att motionärerna icke föreslagit inrättandet av ovannämnda laboratori

ebiträdestjänst.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande fråga funnit att goda skäl

blivit anförda for uppförande på högskolans stat av de två omförmälda

laboratorsbefattningarna. Inom den nuvarande anslagsramen till WennerGrens

institut synes också för närvarande en dylik åtgärd kunna vidtagas

utan merkostnader för statsverket. Utskottet är likväl icke berett att nu

biträda det motionsvis framställda yrkandet om tjänsternas inrättande och

vad därmed står i samband men förutsätter, att Kungl. Maj:t tager denna

fråga under förnyat bedömande och snarast möjligt för riksdagen framlägger

förslag i ämnet. I enlighet med departementschefens förslag tillstyrker

utskottet, att för nästa budgetår till Wenner-Grens institut anvisas ett

belopp av 50 000 kronor.

Bidragen till psykotekniska institutet och ryska institutet torde såsom

departementschefen förordat böra för nästa budgetår utgå med oförändrade

belopp, 50 000 respektive 25 000 kronor.

Till kriminologiska institutet hava hittills icke utgått några anslagsmedel

från högskolan. Från högskolans sida har icke heller någon framställning

gjorts om beviljande av anslag av statsmedel till institutet. Den i motionen

II: 163 härom väckta frågan synes utskottet, innan ställning kan tagas till

densamma, böra bliva föremål för närmare utredning och prövning av vederbörande

myndigheter. Utskottet avstyrker därför bifall till ifrågavarande

motion.

Utskottet tillstyrker att utgiftsposterna till omkostnader, materiel

och engångskostnader för materiel anskaffning

i enlighet med departementschefens förslag uppföras med respektive 443 600

kronor, 369 000 kronor och 50 000 kronor.

Kungl- Maj:ts förslag avser beträffande engångskostnader för

byggnadsarbeten, att medel nu skulle anvisas med 337 000 kronor

till inredning och utrustning av lokaler för psykologi och pedagogik samt

genetik i en av gamla tekniska högskolans flyglar i kvarteret Vega.

Utskottet tillstyrker, att det begärda anslaget anvisas för ifrågavarande

ändamål.

Departementschefen har —såsom av den lämnade redogörelsen framgår

— förordat, att en nybyggnad uppföres för humanistiska biblioteket i huvudsaklig

överensstämmelse med föreliggande ritningsförslag med de ändringar

däri, som må föranledas av att den för stadsbiblioteket avsedda delen

av nybyggnaden ställes pa framtiden. Då högskolan för närvarande disponerar

omkring 900 000 kronor för ifrågavarande byggnadsföretag synes det

departementschefen icke vara erforderligt, att några medel för ändamålet

upptagas på högskolans stat redan för nästa budgetår.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen sålunda förordat och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

29

har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen i övrigt anfört

rörande nämnda byggnadsföretag och vad därmed står i samband.

Till pensioner och livräntor torde i enlighet med departementschefens

förslag böra beräknas ett oförändrat belopp av 160 000 kronor.

Vidkommande slutligen huvudstatens inkomstsida och a nslagsbehovet

hava de av departementschefen verkställda beräkningarna

icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande. Bidraget

till Stockholms högskola torde alltså i enlighet härmed för nästa budgetår

böra uppföras med ett belopp av 2 028 600 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 456 100 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 447 och II: 543, 1: 446 och

II: 544 samt II: 163,

a) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola

att tillämpas under budgetåret 1950/51:

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis ........... kronor 2 275 000

2. Omkostnader, förslagsvis .......... » 443 600

3. Materiel in. m..................... » 369 000

4. Engångskostnader för materielan
skaffning

...................... » 50 000

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten

.......................... » 337 000

6. Bidrag till vissa institutioner ...... » 153 000

7. Pensioner och livräntor, förslagsvis » 160 000

Summa kronor 3 787 600.

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder kronor 565 000

2. Avgifter från de studerande........ » 410 000

3. Hyror och arrenden .............. » 31900

4. Bidrag från enskilt håll .......... » 48 200

5. Diverse inkomster ................ » 3 900

6. Bidrag från Stockholms stad ........ » 700 000

7. Bidrag från staten ................ » 2 028 600

Summa kronor 3 787 600.

b) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret

1950/51 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 028 600 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr J59.

II. Bidrag till anordnande av en internationell

engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola.

Kommittén för universitetskursen för amerikanska studenter vid Stockholms

högskola har anhållit, att för anordnande av en internationell engelskspråkig

kurs rörande svenska samhällsförhållanden vid nämnda högskola

måtte för budgetåret 1950/51 anvisas ett statsanslag av 65 500 kronor. Med

framställningen avses att möjliggöra fortsättandet av en under de senaste

åren anordnad liknande kurs för amerikanska studenter. Rörande sistnämnda

kurs har upplysts bland annat följande.

Kursverksamheten påbörjades vårterminen 1947 på initiativ av SverigeAmerikastiftelsen,

Svenska institutet och högskolan. Kursen har sträckt sig

over ett läsår. °

Kurserna ha huvudsakligen inriktats på samhällsvetenskapliga studier, så

gott som uteslutande rörande svenska förhållanden. Urvalet av deltagare

har skett under medverkan av svenska beskickningen i Washington och

American Scandinavian Foundation. Den samhällsvetenskapliga undervisningen

jämte viss undervisning i litteraturhistoria meddelas på engelska.

Samtidigt gives omfattande undervisning i svenska. Kursen omfattar föreläsningar,

skriftliga prov, seminarieövningar, studiebesök in. m. och examensprov.

Erhållna betyg ha deltagarna fått tillgodoräkna sig vid amerikanska

universitet.

Hittills ha 97 studenter genomfört helt läsår vid kursen. Otvivelaktigt

ar ett studentutbyte av detta slag av största värde för förbindelserna mellan

Amerika och Sverige.

Ekonomiskt ha kurserna hittills baserats på den s. k. G.-I. Bill of Riohts

enligt vilken de amerikanska studenter, som fått sina studier avbrutruT genom

tjänstgöring i den amerikanska krigsmakten, kunnat få understöd för

små återupptagna studier dels genom personliga understöd, dels genom betalning

till laroanstalt av terminsavgifter och kurslitteratur med högst 500

dollars per läsår. Kursens ekonomi bär varit helt beroende på att detta

högsta belopp kunnat påräknas för samtliga elever.

Den dollarvaluta, som hittills tillförts Sverige genom kurserna, kan beräknas

till över 250 000 dollars.

Enligt vad kommittén anfört hade emellertid studenterna i U. S. A. efter

hand utnyttjat de förmåner, som utgjort den nuvarande kursens ekonomiska

grundval. Då kursavgifterna vore allför höga för att mer än ett fåtal studenter

skulle kunna bekosta undervisningen med egna medel, hade antalet

kvalificerade sökande sjunkit avsevärt under det sista året. Kommittén har

därför funnit det absolut nödvändigt, om kursen skulle kunna fortgå, att

kursavgiften sänktes avsevärt. För att täcka därvid uppkommande underskott

funnes inga medel tillgängliga, för så vitt icke statsanslag kunde påräknas.

Under sådana förutsättningar kunde det emellertid råda tvekan om

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

31

huruvida det vore skäl att anordna en dylik kurs enbart för amerikanska

studenter. Kommittén vore av den uppfattningen, att kursen skulle vinna i

värde, om den utvidgades till en internationell engelskspråkig kurs rörande

svenska samhällsförhållanden. Beträffande en sålunda förändrad kurs har

kommittén anfört bland annat följande.

Vid en dylik omläggning bli kraven på undervisningens omfattning och

på lärarnas personliga insatser avsevärt större, då de studerandes erfarenheter

och förkunskaper komma att variera så mycket, att en rent personlig

studiehandledning blir nödvändig. Vissa heltidsanställda lärarkrafter bli då

oundgängliga. Att märka är dessutom, att det visat sig svårt att behålla de

lärare, vilka ha undervisningen som bisyssla, och att de studerande icke

alltid kunnat få ta lärarnas tid i anspråk så mycket som de räknat med och

faktiskt behöva.

I efterföljande förslag räknas med tre heltidsanställda lärare: två docenter

i samhällsvetenskapliga ämnen och en språklärare. Med hänsyn till arbetets

svårighetsgrad och kraven på såväl språkkunskaper som utlandserfarenhet

har arvodet för två docenter satts så högt som motsvarande lönegrad Ca 33

och för språkläraren motsvarande lönegrad Ca 30. Detta torde vara nödvändigt,

om fullgoda krafter skola stå till buds. Av de båda samhällsvetenskapliga

lärarna skulle den ene tillika vara kursledare. Hans undervisning

begränsas till 3 timmar i veckan under 30 veckor. Den andre bör undervisa

4 timmar i veckan under samma tid. Den ene bör vara nationalekonom

och den andre statsvetenskapsman. Språkläraren, som tillika bör vara kursens

sekreterare, beräknas undervisa 8 timmar i veckan.

De relativt höga administrationskostnaderna förklaras genom behovet att

ta hand om de studerandes personliga problem, bostadsanskaffning m. m. i

en utsträckning, som icke kommer i fråga beträffande svenska studerande.

Avgiften för dessa kurser kan icke sättas högre än 500 kronor per läsår.

Antalet kursdeltagare beräknas till 45.

Undervisningen bör omfatta svenska, inledande samhällsvetenskaplig kurs,

statskunskap och utrikespolitik, nationalekonomi, socialpolitik, specialföreläsningar

och seminarier.

Med utgångspunkt häri kunna utgifterna beräknas som följer:

Heltidsanställd personal:

En lärare, tillika kursledare (undervisar 90 timmar) ...... kronor 17 400

En lärare (undervisar 120 timmar) ...................... » 17 400

En språklärare, tillika sekreterare (undervisar 240 timmar) » 15 500

En biträdande sekreterare.............................. s 7 200

Övriga undervisningskostnader:

Svenska, 480 timmar å 12 kronor ...................... kronor 5 760

Samhällsvetenskaplig undervisning, 55 timmar å 70 kronor » 3 850

Studiebesök .......................................... 8 1 500

Stencilering av seminarieuppsatser...................... s 3 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 159.

Administration m. in.:

Terminsavgifter till Stockholms högskola, 45 å 180 kronor . . kronor 8 100

Telefon, porto, kontorsmateriel m. m..................... » 2 400

Ersättning till utländska myndigheter och utrikesdepartementet

............................................ , 4 500

Oförutsedda utgifter ................................ » ^ 39q

Summa kronor 88 000.

Häremot svara inkomster av kursavgifter, 45 ä 500 kronor = 22 500

kronor. Det underskott, som behövde täckas av statsmedel, skulle sålunda

komma att uppgå till 65 500 kronor.

I avseende på kursens organisation och ledning torde Kungl. Maj:t böra

föreskriva de villkor, som må befinnas lämpliga.

Högskolans lärarråd och inspektor för kursen, professorn ,\\ Herlitz, ha

tillstyrkt bifall till framställningen.

Svenska sändebudet i Washington har framhållit, att betydelsen på lång

sikt för Sveriges vidkommande av att denna kurs icke försvinner från

Stockholms högskolas schema kunde icke nog starkt framhållas och att ett

statsanslag till kursen torde få anses synnerligen väl motiverat.

Universitetskanslern har tillstyrkt, att statsmedel anvisas för kursverksamhetens

bedrivande under nästa budgetar. Kanslern har vidare vttrat

bland annat:

De beräknade lärarlönerna förefalla höga. Av de ifrågasatta lärarna måste

emellertid förutom fullgod kompetens i vederbörande ämnesfack krävas

speciellt goda kunskaper i engelska. De relativt höga administrationskostnaderna

ha motiverats med behovet av att taga hand om de studerandes

personliga problem i en utsträckning, som ej kommer i fråga beträffande

svenska studerande. Huruvida dessa kostnader kunna nedbringas, undandrager

sig mitt bedömande.

Statsanslag till ifrågavarande ändamål bör lämpligast ställas till Stockholms

högskolas förfogande. Kursen torde böra underställas högskolans

styrelse och en av styrelsen utsedd inspektor.

Departementschef en har anfört bland annat följande.

Kostnaderna för den ifrågavarande kursen ha beräknats till 88 000 kronor,

varav 22 500 kronor skulle täckas av kursavgifter å 500 kronor, medan

återstoden eller 65 500 kronor skulle bestridas medelst statsbidrag.

Den hittillsvarande kursverksamheten har i yttrandena lovordats såsom

välorganiserad och hållen på en hög nivå samt värdefull för såväl de amerikanska

kursdeltagarna som vårt land. Särskilt har framhållits värdet av

denna kurs för den svenska upplysningsverksamheten i Förenta staterna,

inom vilket land finnes ett starkt intresse för svenska samhällsförhållanden.

Uppskattningen av kursen från amerikansk sida har tagit sig uttryck på

många sätt, bland annat däri att möjligheter yppats för kursdeltagare att

erhålla ekonomiskt stöd från hemlandet. Enligt vad som upplysts, ämna

Danmark och Norge fortsätta med sina motsvarande kurser. Med hänsyn

till vad i ärendet anförts finner jag mig böra tillstyrka, att anslag för nästa

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

33

budgetår anvisas för ifrågavarande kurs, anordnad i huvudsak på sätt som

föreslagits.

De beräknade kurskostnaderna förefalla delvis relativt höga, men å andra

sidan synas bärande skäl ha anförts för att icke beräkna kostnaderna för

snävt. Det synes angeläget, att kursen hålles på en hög standard, om den

skall kunna på rätt sätt tjäna sitt ändamål. Jag anser dock, att statsbidraget

bör kunna begränsas till 60 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas

såsom reservationsanslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

bestämmelser rörande statsbidragsvillkor, som må befinnas erforderliga.

Utskottet har funnit de beräknade kurskostnaderna förhållandevis höga.

Med anledning av vad departementschefen och vederbörande myndigheter

anfört har utskottet emellertid funnit sig böra tillstyrka, att statsmedel beviljas

för ifrågavarande ändamål. I enlighet med vad departementschefen

föreslagit torde anslaget böra begränsas till 60 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av en internationell

engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola för

budgetåret 1950/51 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 60 000 kronor.

III. Bidrag till Göteborgs högskola.

Inledning.

Enligt det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan staten, Göteborgs

stad och högskolan rörande högskolans finansiering, vilket avtal trätt i kraft

den 1 juli 1949, skall av högskolans styrelse upprättat förslag till stat för

högskolan, avseende tiden den 1 juli—den 30 juni (budgetår) samt upptagande

på inkomstsidan högskolans för året disponibla egna medel och på

utgiftssidan för året beräknade driftkostnader, såsom löne- och pensionskostnader

samt omkostnader i övrigt, årligen före den 1 juni kalenderåret

närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas dels till Kungl. Maj:t

och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget avgiva yttrande till Kungl.

Maj:t. Stat för högskolan fastställes av Kungl. Maj:t.

I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas

för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda

förhållanden lämnat tillstånd härtill.

3 Bihanrj till riksdagens protokoll 1.950. ö samt. Nr lö9.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 159.

Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten

icke täckes av högskolans egna medel — anslagssumman — skola staten

och staden bidraga enligt följande grunder:

a) Intill dess anslagssumman uppgår till 825 000 kronor, bidrager staden

med 275 000 kronor och ansvarar staten för återstoden. När anslagssumman

uppgår till mer än 825 000 kronor, utgör stadens bidrag dels Vs av 825 000

kronor, dels ock V4 av det belopp, varmed anslagssumman överstiger

825 000 kronor, dock att, därest ej framdeles annat överenskommes mellan

staten och staden, stadens sammanlagda bidrag icke skall överstiga 400 000

kronor.

Har Kungl. Maj:t medgivit att i fastställd stat upptagen utgiftspost må

överskridas, skall sålunda tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.

b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,

som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.

c) Statens och stadens bidrag utbetalas till högskolan efter rekvisition

kvartalsvis i förskott och i mån av behov.

Enligt den för högskolan för innevarande budgetår fastställda huvudstaten

uppgår Göteborgs stads bidrag till det avtalsmässiga minimibeloppet,

275 000 kronor, och statens bidrag till 338 500 kronor.

Med skrivelse den 15 juni 1949 har styrelsen för Göteborgs högskola

framlagt förslag till stat för högskolan för nästa budgetår. I det föreliggande

statförslaget balanseras beräknade inkomster och utgifter på en summa av

1 092 600 kronor, varav anslagssumman utgör 822 700 kronor. I enlighet

med nyssnämnda avtal begär styrelsen ett med 209 200 kronor till 547 700

kronor förhöjt statsbidrag och ett bidrag från Göteborgs stad av 275 000

kronor.

Stadsfullmäktige i Göteborg ha förklarat sig icke ha något att erinra mot

att styrelsens förslag till stat för högskolan för budgetåret 1950/51 fastställes.

Huvudstatens utgiftssida.

Avlöningar.

Denna utgiftspost är nu uppförd med förslagsvis 704 000 kronor. Högskolans

styrelse har föreslagit en höjning av denna post för nästa budgetår

med 145 000 kronor. Kanslern har förordat en höjning av posten med 58 400

kronor.

Departementschefen har allenast förordat att medel anvisas för inrättande

av två nya docentstipendier. Detta påkallar en höjning av avlönings
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

35

posten med i runt tal 24 500 kronor. Då emellertid delposten till ålderstillägg

kan minskas med 500 kronor innebär departementschefens förslag

en höjning av avlöningsposten med 24 000 kronor till 728 000 kronoi.

Omkostnader.

Denna utgiftspost är nu uppförd med förslagsvis 63 500 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt en höjning av anslagsposten till expenser

och övriga utgifter med 1 000 kronor och utgiftspostens uppförande med

(63 500 + 1 000 =) 64 500 kronor.

Alateriel m. m.

Denna utgiftspost är nu uppförd med 29 500 kronor. Högskolans styrelse

har föreslagit en höjning av posten med 23 775 kronor. Kanslern har tillstyrkt,

att posten höjes med 12 200 kronor.

Departementschefen har förordat en höjning av denna utgiftspost med

5 200 kronor, varav 2 000 kronor till geografiska institutionen, 2 000 kronor

till psykologisk-pedagogiska institutionen, 1 000 kronor till ämnet statskunskap

och 200 kronor till ämnet nordiska språk.

Engångskostnader för materielanskaffnlng.

Någon dylik utgiftspost finnes icke upptagen i huvudstaten för innevarande

budgetår. Högskolans styrelse har för nästa budgetår begärt engångsanslag

med 5 000 kronor för anskaffande av instrument och annan

materiel för geografiska institutionen och med 23 000 kronor för anskaffande

och reparation av viss apparatur för psykologisk-pedagogiska institutionen.

Kanslern har funnit sig böra tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål för

nästa budgetår anvisas respektive 3 000 kronor och 20 000 kronor.

Departementschefen har förordat, att i enligt med kanslerns förslag 3 000

kronor beräknas för geografiska institutionen. För anskaffande och reparation

av apparatur för psykologisk-pedagogiska institutionen tillstyrker departementschefen

ett till 10 000 kronor reducerat belopp.

Pensioner och livräntor.

Denna utgiftspost är nu uppförd med 91 400 kronor.

Departementschefen har uppräknat posten med 1 400 kronor till 92 800

kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 1ö9.

Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.

Departementschefen har beräknat intäkterna — utöver statsbidrag och

bidrag från Göteborgs stad — sålunda:

1. Avkastning av högskolans fonder................... kronor 242 000

2. Avgifter från de studerande........................ » 28 800

3. Diverse inkomster ................................ » 2 900

Summa kronor 273 700

Som av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen be
-

räknat huvudsstatens utgiftssida sålunda:

Avlöningar, förslagsvis............................... kronor 728 000

Omkostnader, förslagsvis........... » 64 500

Materiel m. in....................................... » 34 700

Engångskostnader för materielanskaffning.............. » 13 000

Pensioner och livräntor, förslagsvis.................... » 92 800

Summa kronor 933 000.

Anslagssumman för budgetåret 1950/51 utgör sålunda 659 300 kronor,

varav Göteborgs stad skall bidraga med 275 000 kronor och staten med

återstoden eller 384 300 kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Göteborgs

högskola bör alltså uppföras med 384 300 kronor, vilket innebär en höjning

med 45 800 kronor.

Utskottet.

Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen föreslagit, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande huvudstat för Göteborgs högskola

att tillämpas under budgetåret 1950/51:

Huvudsta t.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis .............. kronor 728 000

2. Omkostnader, förslagsvis ............ » 64 500

3. Materiel m. m....................... » 34 700

4. Engångskostnader för materielanskaff
ning

............................ > 13 000

5. Pensioner och livräntor, förslagsvis .... » 92 800

Summa kronor 933 000

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 159.

37

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder .... kronor 242 000

2. Avgifter från de studerande.......... » 28 800

3. Diverse inkomster .................. » 2 900

4. Bidrag från Göteborgs stad .......... » 275 000

5. Bidrag från staten .................. 5 384 300

Summa kronor 933 000;

b) till Bidrag till Göteborgs högskola för budgetåret

1950/51 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 384 300 kronor.

Stockholm den 16 maj 1950.

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson,

Gränebo, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, fröken

Andersson, herrar Sundelin, Leander, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,

Andrée och Alfred Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson

i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Bergstrand, Kollberg,

Jansson i Kalix, Henriksson och Nihlfors.

Reservation

beträffande avd. I. Bidrag till Stockholms högskola av herr Nihlfors.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:295 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa byggnadsfrågor m. m. inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. a1 i texten