Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner, dels ock Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till ljusoch vedkassoma vid de allmänna läroverken.

1950-05-16 · 26 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:160, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner, dels ock Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till ljusoch vedkassoma vid de allmänna läroverken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160.

1

Nr 160.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1950/51 till avlöningar

vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet

väckta motioner, dels ock Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående anslag

till ljus- och vedkassoma vid de allmänna läroverken.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln

dels under punkten 167 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1950/51 beräkna till Allmänna läroverken:

Avlöningar ett förslagsanslag av 67 000 000 kronor, dels ockmnder punkten

170 föreslagit riksdagen att till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och

vedkassoma för budgetåret 1950/51 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 154, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 3 mars 1950, för riksdagen framlagt slutligt förslag angående Allmänna

läroverkens avlöningsanslag ävensom förslag om anvisande av medel till

anskaffning av viss maskinell utrustning till direktionen över Stockholms

stads undervisningsverk.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Arrhén (I: 417) och den andra inom andra kammaren av herrar Kyling

och Nordkvist (II: 516), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

antingen en höjning med 50 procent av de nuvarande arvodena för bibliotekarier

vid högre allmänna läroverk och likställda läroanstalter eller alternativt

att ett av skolöverstyrelsen eller i sista hand ett av statskontoret

framlagt förslag till höjning av nu utgående arvoden måtte godtagas;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Wehtje m. fl. (I: 418) och den andra inom andra kammaren av herr

Braconier m. fl. (II: 515), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 154 besluta, att en femårig realskollinje

upprättas vid högre allmänna läroverket för flickor i Malmö i stället för en

1 — Dihang till riksdagens protokoll 1050. 6 samt. Nr 160—163.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 160.

av de fyraåriga realskollinjerna på så sätt, att läsåret 1950/51 inrättas

klass l5 och följande år successivt följande klasser av den femåriga linjen

och att tredje året en avdelning av klass l4 indrages och följande år successivt

följande klasser av den fyraåriga linjen;

dels en inom första kammaren av herr Norling väckt motion (I: 448),

vari hemställts, att riksdagen måtte bifalla en av Göteborgs stadsfullmäktige

gjord hemställan om anordnande av aftonskola vid högre allmänna

läroverket i Majorna i Göteborg med undervisning vid dels realskola och

dels gymnasium å såväl latin- som reallinje;

dels ock en inom andra kammaren av fröken Elmén m. fl. väckt motion

(II: 248), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta om inrättande av

femårig realskola vid de högre allmänna läroverken för flickor i Göteborg,

Malmö, Hälsingborg och Örebro.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i nämnda

motioner hänvisas till motionerna I: 417, II: 515, I: 448 och II: 248.

I. Organisationsfrågor.

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 154 föreslagit riksdagen att

dels besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig realskola skall

successivt från och med budgetåret 1950/51 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i Gubbängen i Stockholm under villkor

att Stockholms stad åtager sig att dels tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller

motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal,

dels ock bevilja ett engångsanslag av minst 30 000 kronor till bestridande

av kostnader för anskaffande av undervisningsmateriel och bibliotek

vid samrealskolan;

dels besluta, att 5-åriga realskollinjer skola successivt upprättas vid

Högalids samrealskola och S:t Görans samrealskola i Stockholm samt samrealskolan

i Spånga på så sätt, att från och med läsåret 1950/51 upprättas

klasserna l5 och 25 vid Högalids samrealskola och samrealskolan i Spånga

samt klass l5 vid S:t Görans samrealskola och följande år successivt följande

klasser av linjerna, ävensom besluta att samtidigt från och med läsåret

1950/51 tre avdelningar av den 4-åriga realskollinjen vid Högalids samrealskola

skola successivt avvecklas; skolande såsom villkor för organisationsändringarna

gälla, att Stockholms stad för de nya linjerna tillhandahåller

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning;

dels besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig realskola, avsedd

att omfatta jämväl inbyggda praktiska linjer i de båda högsta klasserna,

skall successivt från och med budgetåret 1950/51 eller den senare

tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i Lundby i Göteborg under

villkor att Göteborgs stad åtager sig att dels tillhandahålla erforderliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160.

3

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor

eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal,

dels ock bevilja ett engångsanslag av minst 30 000 kronor

till bestridande av kostnader för anskaffande av undervisningsmateriel och

bibliotek vid samrealskolan;

dels ock besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig realskola

skall successivt från och med budgetåret 1950/51 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i Malmö under villkor att Malmö stad

åtager sig att dels tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte

inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande kontant

ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock bevilja

ett engångsanslag av minst 30 000 kronor till bestridande av kostnader för

anskaffande av undervisningsmateriel och bibliotek vid samrealskolan.

Vissa organisationsfrågor i Stockholm.

För att få en tillförlitlig uppfattning om behovet av platser i de allmänna

läroverkens och de kommunala flickskolornas begynnelseklasser för olika

stadsdelar har skolöverstyrelsen på grundval av från skolorna infordrade

uppgifter sammanställt tabeller, utvisande lärjungarnas fördelning efter bostadsort

hösten 1949 i nämnda klasser. Med stöd av de inhämtade uppgifterna

har överstyrelsen uttalat, att läroverksorganisationen i Stockholm

som helhet vore otillräcklig. Detta framginge av det stora antal elever, som

måst avvisas på grund av platsbrist. Av till intagning i klass l5 berättigade

3 210 elever hade vårterminen 1949 endast 2 041 kunnat intagas, medan

1 109 måst avvisas. Även om dessa siffror något borde reduceras med hänsyn

till att ett antal inträdessökande torde ha anmält sig till mer än ett

läroverk samtidigt, vore dock behovet så stort, att överstyrelsen icke tvekade

att tillstyrka en av stadsfullmäktige i Stockholm gjord framställning

om ett nytt läroverk för Stockholms södra förstäder. Överstyrelsen funne

ej heller skäl till tvekan på grund av den förestånde skolreformen. Den nya

skolan syntes utan nämnvärda olägenheter kunna inordnas i en eventuell

ny skolorganisation.

Vad angår sju nya avdelningar av klass l5, vilka genom beslut av Kungl.

Maj:t den 22 juli 1949 för läsåret 1949/50 upprättats vid Stockholms läroverk,

har överstyrelsen framhållit, att dessa avdelningars placering icke

utan vidare kunde utsträckas till kommande läsår, utan att frågan om deras

förläggande för läsåret 1950/51 och följande år nu måste upptagas till

prövning.

I anslutning till vad sålunda anförts har överstyrelsen föreslagit

dels att en samrealskola med 5-årig och 4-årig realskola upprättas i

Gubbängen i Stockholm från och med det budgetår, då Stockholms stad

ställt lämpliga lokaler till förfogande, dock tidigast budgetåret 1950/51,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 160.

varvid första året inrättas första och andra klasserna av 5-årig realskola

och första klassen av 4-årig realskola och följande år successivt följande

klasser, att en rektorstjänst i Cb 9 och tre adjunktstjänster inrättas vid

skolan från och med det budgetår, då den börjar sin verksamhet, och att

för nämnda budgetår anvisas i runt tal 70 000 kronor för ändamålet,

dels att 5-åriga realskollinjer upprättas vid Högalids och S:t Görans

samrealskolor på så sätt, att från och med läsåret 1950/51 två avdelningar

av vardera klass 23 och l5 upprättas vid Högalids och en avdelning av

klass l5 vid S:t Görans samrealskola och följande år successivt följande

klasser av de 5-åriga linjerna, och att samtidigt från och med läsåret

1950/51 tre avdelningar av den 4-åriga realskollinjen vid Högalids samrealskola

successivt avvecklas,

dels ock att en 5-årig realskollinje från och med läsåret 1950/51 inrättas

vid samrealskolan i Spånga på så sätt, att första året inrättas klasserna l3

och 23 och följande år successivt följande klasser av den 5-åriga linjen.

I fråga om två avdelningar av klass l5, som för läsåret 1949/50 förlagts

till nya elementarskolan i Stockholm, har överstyrelsen, som erinrat om att

denna skolas avveckling skall vara genomförd i och med utgången av innevarande

budgetår, ansett dessa avdelningar i stället böra organisatoriskt

anknytas till något annat läroverk i stadens inre. Vilket läroverk som borde

komma i fråga, har överstyrelsen dock för närvarande icke kunnat taga

ställning till.

Vid högre allmänna läroverket statens normalskola har överstyrelsen

föreslagit upprättande successivt från och med budgetåret 1950/51 av bland

annat en 9-årig enhetsskollinje.

Departementschefen har kraftigt understrukit, att den nuvarande läroverksorganisationen

i Stockholm är otillräcklig, samt därvid i fråga om en

utbyggnad av organisationen anfört i huvudsak följande.

Det torde icke behöva råda någon tvekan om att ett starkt behov

föreligger av ytterligare en samrealskola i Stockholm. Denna synes,

såsom överstyrelsen förordat, lämpligen böra förläggas till stadsdelen Gubbängen,

belägen i södra delen av Enskede församling, och omfatta både

5-årig och 4-årig linje. Den nya samrealskolan torde, därest lokalfrågan kan

ordnas, böra träda i verksamhet instundande hösttermin. Antalet parallellavdelningar

å de olika linjerna är givetvis beroende på tillströmningen, och

det torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa detta.

Man synes även böra räkna med att två av de särskilda parallellavdelningar

av klass 1B, som från och med innevarande budgetår upprättats vid

Enskede-Uiroverket, böra fortsätta sin verksamhet vid den nya samrealskolan.

Man skulle således redan första året i denna få elever ej blott i klass

l5 och l4 utan även i 25.

I Högalids samrealskola undervisas för närvarande två avdelningar av

klass l3, egentligen tillhörande högre allmänna läroverket i Enskede, och i

samrealskolan i Spånga en avdelning av samma klass, egentligen tillhörande

samrealskolan i Blackeberg. Det synes lämpligt att ifrågavarande avdel
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160.

5

ningar från och med nästa budgetår även i administrativt avseende överflyttas

till respektive samrealskolor. För att ej Högalids samrealskola skall

bli för omfattande — den bär nu sex avdelningar av 4-årig linje — torde

samtidigt, såsom överstyrelsen föreslagit, tre avdelningar av denna linje

kunna indragas. Med hänsyn till den mindre tillfredsställande rekryteringen

till denna linje synes detta icke kunna ingiva några^ betänkligheter.

För att ytterligare förbättra tillgången på platser i den 5-åriga realskolan

torde vidare en avdelning av denna linje böra inrättas vid S:t Görans samrealskola,

som ävenledes nu endast har 4-årig realskola.

Behovet av platser i realskolan gör sig främst gällande i stadens perifera

delar, ej i dess centrala. En annan sak är, att man under en övergångstid

kan behöva utnyttja nya elementarskolans lokaler för den högre skolans

behov, men de klassavdelningar, som kunna komma att undervisas där,

böra då organisatoriskt anknytas till något annat läroverk. Beslut härom

torde få meddelas av Kungl. Maj:t.

Beträffande de föreslagna organisatoriska åtgärderna vid statens normalskola

synas mig vissa skäl tala för att försök där anställes med 9-årig enhetsskola.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, liksom beträffande

annan försöksverksamhet, besluta härom.

Vissa organisationsfrågor i Göteborg.

Göteborgs stadsfullmäktige ha gjort framställning om inrättande från

och med höstterminen 1950 av en samrealskola i Lundby i Göteborg samt

om anordnande vid högre allmänna läroverket i Majorna av en statens

aftonskola för real- och studentexamen.

Länsstyrelsen i Göteborg har tillstyrkt båda framställningarna.

Skolöverstyrelsen har icke funnit någon som helst tvekan om att behovet

av en ny realskola i Göteborg är tillräckligt styrkt och har ej heller ansett

några invändningar kunna riktas mot den föreslagna placeringen av skolan.

Överstyrelsen har därför föreslagit, att en ny samrealskola med 5-årig och

4-årig realskola samt med inbyggda praktiska linjer — såväl teknisk linje

som handelslinje — i de båda högsta klasserna successivt upprättas i Göteborg

från och med det budgetår, då Göteborgs stad ställt lämpliga lokaler

till förfogande, dock tidigast budgetåret 1950/51, att en rektorstjänst i Cb

10 och fyra adjunktstjänster inrättas vid skolan från och med det budgetår,

då den börjar sin verksamhet, samt att för nämnda budgetår anvisas 87 000

kronor för ändamålet.

Överstyrelsen har vidare tillstyrkt förslaget om anordnande av en statens

aftonskola.

Departementschefen, som funnit behovet av ytterligare en samrealskola

i Göteborg till fullo styrkt men däremot icke för närvarande velat biträda

förslaget om anordnande av en aftonskola vid högre allmänna läroverket i

Majorna, har anfört bland annat följande.

T likhet med skolöverstyrelsen finner jag till fullo styrkt, att behov föreligger

av ytterligare en samrealskola i staden. Denna torde böra förläggas

till Lundbyområdet och benämnas samrealskolan i Lundby. Skolan bör om
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 160.

fatta både 5-årig och 4-årig linje. Enligt stadens framställning skulle i skolan

även inbyggas praktiska linjer med tanke på den betydande förekomsten

av mekaniska industrier på Hisingssidan, vilka under normala tider

erbjuda den uppväxande ungdomen goda sysselsättningsmöjligheter. Avsikten

synes härvid vara att dessa linjer skulle redan från och med första

klassen givas karaktären av praktiska linjer. Jag kan emellertid endast

förorda, att praktiska linjer inbyggas i realskolans två högsta klasser på

hittills brukligt sätt. Antalet dylika linjer liksom antalet parallellavdelningar

i realskolan torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma

under hänsynstagande till det aktuella behovet.

Beträffande den föreslagna skolan för aftonundervisning i Göteborg vill

jag framhålla, att skäl i och för sig otvivelaktigt kunna tala för att dylika

studiemöjligheter skapas även i Göteborg, särskilt som där för närvarande

icke bedrives någon undervisning av ifrågavarande art, vare sig i statlig,

kommunal eller enskild regi. Viss tveksamhet gör sig emellertid gällande

med hänsyn till den relativt ringa tillströmningen till aftonskolan vid

Kungsholms-läroverket i Stockholm, vilket förhållande dock åtminstone till

en del torde kunna förklaras av den enskilda aftonskolan vid Stockholms

samgymnasium. Jag har i vart fall med hänsyn till andra angelägnare organisationsfrågor

icke ansett mig för närvarande böra ifrågasätta inrättandet

av den föreslagna aftonskolan.

Till stöd för det i motionen 1:448 framförda yrkandet om bifall till framställningen

om en aftonskola i Göteborg har anförts bland annat, att inrättandet

av'' en dylik aftonskola skulle underlätta studierna för den grupp

ungdomar, som på grund av svag ekonomi i annat fall måste avstå från den

utbildning, som aftonskolan syftar till att ge dem.

I motionen II: 248 har som motivering för det däri framförda förslaget

om inrättande av femårig realskola vid de högre allmänna läroverken för

flickor i Göteborg, Malmö, Hälsingborg och Örebro, där sådan realskola ej

finnes, anförts bland annat, att flickorna borde ha möjlighet att få tillträde

till den femåriga realskolan icke minst därför, att denna bäst passade

deras intellektuella och fysiska utveckling.

Vissa organisationsfrågor i M al mö.

Malmö stadsfullmäktige ha hemställt om inrättande från och med budgetåret

1950/51 dels av'' en 5-årig realskollinje vid högre allmänna läroverket

för flickor i Malmö, dels av en ny samrealskola, benämnd Slottsstadens

samrealskola.

Skolöverstyrelsen har funnit behovet av en ny realskola i Malmö tillräckligt

styrkt. Med hänsyn till lokalfrågans oklara läge har dock överstyrelsen

icke för närvarande ansett sig kunna taga ställning till frågan om skolans

placering, varför skolans benämning synts böra fastställas senare. Vidare

har överstyrelsen tillstyrkt inrättandet av en 5-årig realskollinje vid högre

allmänna läroverket för flickor i Malmö. Överstyrelsen har föreslagit

dels att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig realskola successivt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160. 1

upprättas i Malmö från och med det budgetår, då Malmö stad ställt lämpliga

lokaler till förfogande, dock tidigast budgetåret 1950/51, att en rektorstjänst

i Cb 9 och tre adjunktstjänster inrättas vid skolan från och med

det budgetår, då den börjar sin verksamhet, och att för nämnda budgetår

anvisas 65 900 kronor för ändamålet,

dels ock att en 5-årig realskollinje upprättas vid högre allmänna läroverket

för flickor i Malmö i stället för en av de 4-åriga realskollinjerna på

så sätt, att läsåret 1950/51 inrättas klass l5 och följande år successivt följande

klasser av den 5-åriga linjen och att tredje året en avdelning av klass

l4 indrages och följande år successivt följande klasser av den 4-åriga linjen.

Departementschefen har framhållit, att även i Malmö stora svårigheter

föreligga att bereda plats för alla inträdessökande i realskolan. Den föreslagna

nya samrealskolan har därför tillstyrkts av departementschefen, som

därvid anfört bland annat följande.

Den nya samrealskolan i Malmö har tänkts förlagd till området Mellanheden.

Då emellertid byggnadsplanerna för skolan ännu icke synas vara

klara, torde definitiv ställning för närvarande icke böra tagas till skolans

närmare placering och benämning. Huruvida skolan skall kunna träda i

verksamhet redan nästa läsår beror på om staden kan ställa provisoriska

lokaler till förfogande, och denna fråga synes nära sammanhänga med vissa

brännande lokalproblem för folkskolan i Malmö.. Den nya samrealskolan i

Malmö bör omfatta 5-årig och 4-årig allmän linje med det antal parallellavdelningar

av varje linje, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Då genom inrättandet av en ny samrealskola i Malmö möjligheterna

för flickor att vinna inträde i 5-åriga realskolan icke obetydligt komma

att förbättras, har departementschefen däremot ansett sig icke för närvarande

kunna förorda inrättandet av en 5-årig realskollinje vid flickläroverket

därstädes.

I motionerna 1:418 och 11:515 har framhållits bland annat, att platsbristen

å 5-årig realskollinje i Malmö i år kommer att bli synnerligen allvarlig,

även om en ny samrealskola inrättades. Man måste nämligen räkna

med att ett icke ringa antal flickor — minst 50 procent men troligen över

60 procent av de godkända — ändock måste avvisas.

Frågor om förstatligande av vissa skolor.

Vederbörande kommunala myndigheter i Älvsbyn, Stora Kil och Hultsfrcd

ha hemställt om förstatligande av de kommunala mellanskolorna å

nämnda orter.

Skolöverstyrelsen har med hänsyn till skolkommissionens förslag om

kommunalisering av skolväsendet på den nuvarande realskolans stadium

ansett det icke vara lämpligt att ifrågasätta förstatligande av någon kommunal

mellanskola.

Vidare har Saltsjöbadens köpings kommunalnämnd gjort framställning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 160.

dels om förstatligande av den nuvarande statsunderstödda enskilda samskolans

realskola och dels om att samskolans gymnasium i samband därmed

måtte erkännas som kommunalt gymnasium och omedelbart erhålla högsta

möjliga statsbidrag.

Jämväl denna framställning har överstyrelsen ansett icke nu böra föranleda

någon åtgärd.

Departementschefen har i detta sammanhang anfört följande.

Beträffande framställningarna om förstatligande av de kommunala mellanskolorna

i Alvsbyn, Stora Kil och Hultsfred får jag erinra om att ja<- i en denna dag beslutad proposition angående riktlinjer för skolans led”

mng och lokala organisation m. m. förordat, att enhetsskolan skall bli en

overvagande kommunal angelägenhet, och uttalat att jag på den grund

icke ar beredd att medverka till ett ytterligare förstatligande av kommunala

mellanskolor utöver vad som redan skett i enlighet med 1944 års riksdags

beslut. I ifrågavarande sammanhang har jag vidare uttalat, att det

i traga om de kommunala mellanskolorna — särskilt de med stort antal

Jarjungar från andra kommuner — måhända kunde övervägas att under en

övergångstid genom ökade insatser från statens sida minska kommunernas

utgilter tor dessa läroanstalter.

Det är givet, att samma återhållsamhet, som sålunda ansetts böra iakttagas

i fråga om förstatligande av kommunala mellanskolor, även bör göra

siggallande beträffande ett förstatligande av en enskild skola som Saltsjöbadens

samskola. Därtill kommer dessutom i detta fall, att förslag till lönereglering

för privatläroverkens lärare är avsett att framläggas för innevarande

ars riksdag, i samband varmed även nya statsbidragsbestämmelser

tor dessa laroanstalter torde böra komma till stånd. Även med hänsyn härtill

torde det vara lämpligt att icke nu överväga någon ändring i skolans

yttre ställning.

Beräkning av antalet klassavdelningar m. m.

Skolöverstyrelsen har beräknat det totala antalet klassavdelningar nästa

läsår till 3 180, innebärande en ökning med 210 avdelningar. Därtill komma

de avdelningar, som föranledas av ändringar i läroverksorganisationen. Mot

denna beräkning har departementschefen icke haft någon erinran.

Genom beslut den 27 maj 1949 har Kungl. Maj:t föreskrivit, dels att intagning

av ele\ er icke finge äga rum bland annat i första ringen av den

3-åriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket i Skara, därest icke Kungl.

Maj:t efter särskild framställning så medgåve, dels och att vid högre allmänna

läroverken i Boden, Kristinehamn och Strängnäs intagning av elever

i första ringen av det 4-åriga latingymnasiet finge ske först vid ett lärjungeantal

av minst 8, savida ej Kungl. Maj:t efter särskild framställning''

annorlunda bestämde.

Departementschefen har med hänsyn till det relativt tillfredsställande antalet

inträdessökande i första latinringen vid högre allmänna läroverken i

Boden, Kristinehamn, Skara och Strängnäs detta läsår funnit utfärdandet

av särskilda föreskrifter för intagning i dessa ringar åtminstone tills vidare

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160. 9

icke vara påkallat. I övrigt borde emellertid för innevarande budgetår

meddelade restriktioner för intagning å vissa andra läroverkslinjer samt

rörande lärjungemaximum i realskolans högsta klass m. m. tillämpas även

för nästa budgetår.

Utskottet.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit ett starkt behov

föreligga av ytterligare en samrealskola i Stockholm. Denna skola bör i

enlighet med vad departementschefen förordat förläggas till stadsdelen

Gubbängen, belägen i södra delen av Enskede församling, och omfatta både

5-årig och 4-årig linje.

De övriga av departementschefen föreslagna organisationsändringarna i

Stockholm har utskottet funnit ändamålsenliga, varför utskottet ansett sig

böra tillstyrka desamma.

Kungl. Maj:ts förslag om inrättande i Göteborg av en ny samrealskola,

omfattande såväl 5-årig som 4-årig linje samt jämväl inbyggda praktiska

linjer i de båda högsta klasserna och förlagd till Lundbyområdet, har synts

utskottet starkt motiverat. Utskottet tillstyrker därför bifall till ifrågavarande

förslag.

Departementschefen har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår

— på anförda skäl ansett sig icke för närvarande böra ifrågasätta inrättandet

av en skola för aftonundervisning i Göteborg. I motionen I: 448 har

yrkats, att en dylik skola måtte komma till stånd vid högre allmänna läroverket

i Majorna. Utskottet får erinra därom, att utskottet i anledning av

ett motionsvis framställt förslag vid fjolårets riksdag uttalade sig i detta

ämne i sitt utlåtande 1949: 80 (s. 15 och 16). Utskottet anser sig böra hänvisa

till vad utskottet därvid yttrade. Med hänsyn till vad departementschefen

rörande förevarande spörsmål anfört och då frågan om inrättande av

aftonundervisning i Göteborg fortfarande torde vara beroende på Kungl.

Maj:ts prövning, anser utskottet sig emellertid icke böra förorda, att någon

åtgärd nu vidtages i motionens syfte. Utskottet får därför avstyrka bifall

till motionen I: 448.

Utskottet har liksom departementschefen funnit det till fullo styrkt, att

behov föreligger av ytterligare en samrealskola även i Malmö. Denna samrealskola

bör i enlighet med vad departementschefen förordat omfatta såväl

5-årig som 4-årig linje.

Med anledning av det i motionerna I: 418 och II: 515 gjorda yrkandet

om upprättande av en 5-årig realskollinje vid högre allmänna läroverket

för flickor i Malmö i stället för en av de 4-åriga linjerna får utskottet framhålla,

att vissa skäl onekligen tala för ett realiserande av detta förslag.

Genom inrättandet av den nya samrealskolan i Malmö komma emellertid

— såsom departementschefen framhållit — möjligheterna för flickor att

vinna inträde i den 5-åriga realskolan att icke obetydligt förbättras. Med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 160.

hänsyn härtill är utskottet icke berett att nu, innan närmare erfarenheter

vunnits huru förhållandena komma att gestalta sig, biträda det i motionerna

gjorda yrkandet. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna

I: 418 och II: 515 och har ej heller funnit sig böra tillstyrka det i motionen

II: 248 framställda förslaget.

_ ^Utskottet ansluter sig till den ståndpunkt departementschefen intagit till

frågan om förstatligandet av vissa skolor. I propositionen nr 133 till innevarande

års riksdag, vilken proposition hänvisats till behandling av särskilda

utskottet, har departementschefen — såsom i förevarande proposition

nr 154 erinrats — uttalat sig angående eventuellt ökat statligt stöd

till vissa kommunala mellanskolor. Då ifrågavarande spörsmål kommer att

bliva föremål för närmare prövning i samband med behandlingen av propositionen

nr 133 har utskottet i här förevarande sammanhang icke ansett

sig böra göra något uttalande i ämnet.

Emot departementschefens förslag rörande intagning av elever å vissa

läroverkslinjer har utskottet icke något att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig

realskola skall successivt från och med budgetåret 1950/51

eller den senare tidpunkt, Eungl. Maj:t bestämmer, inrättas

i Gubbängen i Stockholm under villkor att Stockholms

stad åtager sig att dels tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt

bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock bevilja

ett engångsanslag av minst 30 000 kronor till bestridande

av kostnader för anskaffande av undervisningsmateriel

och bibliotek vid samrealskolan;

b) besluta, dels att 5-åriga realskollinjer skola successivt

upprättas vid Högalids samrealskola och S:t Görans samrealskola

i Stockholm samt samrealskolan i Spånga på så

sätt, att från och med läsåret 1950/51 upprättas klasserna

1° och 25 vid Högalids samrealskola och samrealskolan i

Spånga samt klass l5 vid S:t Görans samrealskola och följande

år successivt följande klasser av linjerna, dels och

att samtidigt från och med läsåret 1950/51 tre avdelningar

av den 4-åriga realskollinjen vid Högalids samrealskola

skola successivt avvecklas; skolande såsom villkor för organisationsändringarna

gälla, att Stockholms stad för de nya

linjerna tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160. H

c) besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig

realskola, avsedd att omfatta jämväl inbyggda praktiska

linjer i de båda högsta klasserna, skall successivt från

och med budgetåret 1950/51 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i Lundby i Göteborg

under villkor att Göteborgs stad atager sig att dels tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal,

dels ock bevilja ett engångsanslag av

minst 30 000 kronor till bestridande av kostnader för anskaffande

av undervisningsmateriel och bibliotek vid samrealskolan;
d)

besluta, att en ny samrealskola med 5-årig och 4-årig

realskola skall successivt från och med budgetåret 1950/51

eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas

i Malmö under villkor att Malmö stad åtager sig

att dels tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller

motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig

vaktmästarpersonal, dels ock bevilja ett engångsanslag

av minst 30 000 kronor till bestridande av kostnader

för anskaffande av undervisningsmateriel och bibliotek vid

samrealskolan;

II. att motionerna I: 418 och II: 515 icke må av riksdagen

bifallas;

III. att motionen I: 448 icke må av riksdagen bifallas;

IV. att motionen II: 248 icke må av riksdagen bifallas.

II. Anslagsberäkningar.

l:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 154 (avsnitt II, punkt 1) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

de allmänna läroverken, vilka föranledas av vad departementschefen förordat

samt av de beslut riksdagen kunde komma att fatta i fråga om löneregleringen

för övningslärare;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av fastställd personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1950/51, då för realskolestadiet

avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk skall tillsättas,

besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 160.

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser från personalförteckningen

och de överskridanden av maximerade poster i avlöningsstaten,

som föranledas av ombildningen av kommunala mellanskolor till

samrealskolor;

dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1950/51

anvisa ett förslagsanslag av 64 200 000 kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Ifrågavarande anslagspost är för innevarande budgetår uppförd med

40 500 000 kronor.

Ämneslärare. Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit

inrättande av ett antal nya ämneslärartjänster dels till följd av upprättande,

omorganisation eller förstatligande av vissa läroverk och dels i syfte att

erna en gynnsammare proportion mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare

och en bättre lektorsrepresentation vid vissa läroverk. Överstyrelsens förslag

framgår sammanfattningsvis av följande sammanställning:

Motivering

Rektorer

Lektorer

Adjunkter

Ämnes-

lärarinnor

I- På grund av upprättande eller omorganisa- tion av vissa läroverk, dock ej förstatligande

av kommunala mellanskolor . . .

3

5

28

II. På grund av förstatligandet av kommunala

mellanskolor..........

1

48

9

III. För ernående av bättre proportion mellan

ordinarie och icke-ordinarie lärare samt för- månligare lektorsrepresentation .

13

6G

- |

Summa

4

18

142

9 !

Av de under I. föreslagna nya rektorstjänsterna avses två, vilka skulle

placeras i Cb 9, för de nya samrealskolorna i Gubbängen och i Malmö, och

den tredje, vilken skulle placeras i Cb 10, för den nya samrealskolan i Lundby

i Göteborg. Den under II föreslagna rektorstjänsten och en av de under

II förordade adjunktstjänsterna hava av överstyrelsen beräknats under förutsättning

av att ytterligare en kommunal mellanskola, nämligen den i

Skoghall, skulle komma att förstatligas under nästa budgetår.

Överstyrelsen har vidare föreslagit, att den å personalförteckningen upptagna,

för statens normalskola avsedda lektorsbefattning, vilken nu icke

må uppehållas, må besättas från och med nästa budgetår. — Nya elementarskolan

i Stockholm beräknas helt avvecklad med utgången av läsåret

1949/50, varför samtliga kvarvarande tjänster vid skolan — en lektorsoch

tie adjunktstjänster — da maste överflyttas till andra läroverk. En
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 160.

ligt den ursprungliga planen skulle överflyttningen ske till högre allmänna

läroverket i Enskede och nya elementarskolan i Ängby. Då emellertid sistnämnda

läroverk icke synes behöva några nya adjunktstjänster nästa läsår

har överstyrelsen förordat, att två av adjunktstjänsterna i stället överflyttas

till samrealskolan i Blackeberg. Den tredje adjunktstjänsten jämte

lektorstjänsten skulle däremot överföras till Enskedeläroverket. Samrealskolan

i Blackeberg beräknas dessutom få två adjunktstjänster överflyttade

från högre allmänna läroverket i Bromma.

Överstyrelsen har föreslagit, att 79 nya ämneslärartjänster inrättas för

ernående av en bättre proportion mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie

lärare. Av dessa tjänster föreslås 66 inrättade som adjunktstjänster

och 13 som lektorstjänster.

Läroverkslärarnas riksförbund har föreslagit, att ett antal av de adjunktstjänster,

som komme att inrättas från och med nästa budgetår, skola få

karaktären av s. k. gymnasieadjunktstjänster i Ca 29.

Statskontoret har i fråga om proportionen mellan antalet ordinarie och

icke-ordinarie lärare erinrat, att ämbetsverket i fjol icke ansåg sig kunna

godtaga överstyrelsens förslag, vilket da innebar, att marginalen icke-ordinarie

lärare vid de särskilda skolorna icke borde överstiga 12 procent.

I anledning av överstyrelsens nu framlagda förslag vilket innebär en

sänkning av relationstalet till 10 procent måste statskontoret bestämt

hävda, att en ytterligare ökning av antalet tjänster i anslutning till detta

förslag måste leda till en ansvällning av gruppen ordinarie befattningshavare,

som framdeles kunde visa sig alltför stor, särskilt i betraktande av

att befolkningsrörelsen visade en fortgående minskning av antalet födda

barn per år. En förbättring av relationstalet vid de enstaka skolor, som

nu hade förhållandevis stort antal icke-ordinarie lärare, borde i första hand

ernås genom överflyttning av tjänster. Mot bakgrunden härav kunde statskontoret

i vart fall icke tillstyrka inrättandet av de 66 nya ordinarie

adjunktstjänster, som förordats för icke omorganiserade skolor.

Övnings lärare. Enligt principerna för den lönereglering för övningslärare,

som är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1950, skall ordinarie

övningslärartjänst alltid vara förenad med full tjänstgöring — som regel

30 veckotimmar — och extra ordinarie tjänst med minst halv tjänstgöring.

Tjänstgöringar vid olika skolor, vare sig vid samma eller olika skolformer,

skola kunna förenas till enhetliga tjänster. Tjänster skola även

kunna inrättas i ämneskombinationerna teckning-manlig slöjd, teckningkvinnlig

slöjd och hushållsgöromål-kvinnlig slöjd. Övningslärarna vid. de

allmänna läroverken komma att placeras i följande lönegrader: i teckning,

musik samt gymnastik med lek och idrott Ca 23 vid högre allmänt läroverk

(= nu) och Ca 21 vid fristående realskola (nu = Ca 23), i hushallsgöromål

Ca 18 (nu = Ca 20), i kvinnlig slöjd Ca 16 (nu = Ca 20) och i

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 160.

manlig slöjd Ca 18 för lärare med högre kompetens och Ca 16 för lärare

med lägre kompetens (nu = Ca 20 för alla).

För de allmänna läroverkens del har en av skolöverstyrelsen verkställd

undersökning givit vid handen att varaktiga heltidstjänster utöver de nu

befintliga kunna åstadkommas sålunda:

Teckning.....

Musik.......

Gymnastik....

Kvinnlig slöjd .

Manlig »

Hushållsgöromål

Högre allm.

läroverk

Fristående

realskolor

Summa

. . 22

16

38

7

9

34

54

11

26

. . 35

9

44

12

26

108

89

197

Av ifrågavarande tjänster äro 12 ordinarie tjänster vid under förstatligande

varande kommunala mellanskolor. Överstyrelsen föreslår nu, att

dessa tjänster från och med budgetåret 1950/51 överflyttas till respektive

samrealskolor.

Vidare föreslår överstyrelsen överflyttning från och med budgetåret

1950/51 till andra läroverk av sju närmare angivna ordinarie övningslärartjänster.

Efter frånräknande av de tjänster, som sålunda skulle erhållas genom

överflyttning, skulle följande antal tjänster enligt överstyrelsens beräkningar

behöva nyinrättas från och med nästa budgetår, nämligen i teckning

32 tjänster (varav 21 vid högre allmänna läroverk och 11 vid realskolor),

i musik 4 tjänster (varav 1 vid högre allmänt läroverk och 3 vid

realskolor), i gymnastik 51 tjänster (varav 20 vid högre allmänna läroverk

och 31 vid realskolor)), i kvinnlig slöjd 25 tjänster, i manlig slöjd 43

tjänster och i hushållsgöromål 23 tjänster eller sammanlagt 178 tjänster.

Vaktmästarpersonalen. För närvarande omfattar den statliga

vaktmästarorganisationen vid de allmänna läroverken endast ordinarie och

extra ordinarie tjänster. Av statsmedel utgår även avlöning till vikarier på

dessa tjänster. Övrig vaktpersonal anställes av vederbörande lokalstyrelse

och kostnaderna bestridas ur ljus- och vedkassorna. I sina huvuddrag fastställdes

denna organisation av 1939 års riksdag. I samband därmed bestämdes

att ljus- och vedkassorna, som ditintills bestritt alla kostnader för

vaktmästarpersonal, skulle till statsverket inleverera belopp, motsvarande

kassornas utgifter under budgetåret 1938/39 för kontant avlöning åt den

vaktmästarpersonal, som genom riksdagens beslut kom i åtnjutande av

lönereglering. För ändamålet har sedan dess i avlöningsstaten för de allmänna

läroverken funnits uppförd en inkomstpost å 480 000 kronor. En del

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160. 15

av dessa medel återgår emellertid till kassorna i form av statsbidrag från

det å riksstaten uppförda förslagsanslaget till bidrag till ljus- och vedkassorna.

Sådant bidrag utgår till kassa, om för bestridandet av de utgifter,

vilka åvila kassan, skulle behöva uttagas en högre elevavgift än 30 kronor

per elev och läsår.

Skolöverstyrelsen har nu i sina petita för nästa budgetar framfört ett

tidigare av överstyrelsen framställt förslag om statens övertagande av

samtliga kostnader för vaktmästarpersonalen och om avveckling av ljusoch

vedkassornas nuvarande uppgifter i detta hänseende. Dessutom har

överstyrelsen föreslagit vissa ändringar i den ordinarie och extra ordinarie

vaktmästarorganisationen.

Sammanfattningsvis innebär överstyrelsens förslag, att antalet vaktmästartjänster

i olika lönegrader skulle bli följande:

Ca 11

Ca 10

Ca 9

Ce 11

Ce 10

Ce 9

92

71

21

1

56 (Vi-tid)

6 (''/a-tid)

Ökning ( + ) eller minskning (—) enl.

+ 6

+ 4

+ 10

—1

+ 2

+ 8 (''/i-tid)

—2 (Va-tid)

Summa

98

75

31

—

2

64 (Vi-tid)

4 (''/»-tid)

Ett genomförande av förslaget kan approximativt beräknas medföra en

nettoutgiftsökning för statsverket av omkring 230 000 kronor.

Skolsköterskor. För närvarande finnas nio tjänster som heltidsanställda

skolsköterskor i Ca 12 vid de allmänna läroverken. Skolöverstyrelsen

föreslår, att ytterligare en dylik befattning uppföres på personalförteckningen,

avsedd för den kommunalt anställda sköterska, som nu finnes

vid kommunala mellanskolan i Göteborg, vilken skola från och med

den 1 juli 1950 kommer att vara helt förstatligad (Burgårdens samrealskola).

Överstyrelsen förordar därjämte, att den nuvarande innehavaren av

tjänsten, vilken innehaft densamma sedan den 1 juli 1944, måtte utan

särskilt ansökningsförfarande få överflyttas från kommunal till statlig

tjänst.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Skolöverstyrelsen har föreslagit anvisande av följande belopp under de

olika arvodesposterna (inom parentes angives ökning eller minskning i förhållande

till för innevarande budgetår anvisade belopp):

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 160.

Kronor

a) Arvoden åt kvinnliga sakkunniga............ 500

b) Arvoden åt tillsynslärare................... 15 900 (+ 600)

c) Personliga tilläggsarvoden åt första lärarinnor . . — (— 600)

d) Arvoden åt skolläkare m. m................ 394 300 (+ 61 000)

e) Arvoden åt bibliotekarier.................. 186 000 ( + 63 000)

f) Arvoden åt sekreterare m. m................ 800 000 ( + 578 000)

g) Särskilda arvoden vid provårsläroverk ........ 448 400 ( + 221 400)

h) Särskilda arvoden vid statens aftonskola....... 7 700

i) Arvode åt biträdande föreståndarinna......... l 200

j) Personlig lönefyllnad åt vissa rektorer........ 500 (— 500)

1 854 500 ( + 922 900)

Förändringarna under b), c) och j) äro av automatisk natur.

Beträffande delposten till arvoden åt skolläkare m. m. har

överstyrelsen upprepat sina flera gånger förut framförda förslag, att timarvodet

för skolsköterskornas deltidstjänstgöring måtte höjas från 3 kronor

75 öre till 4 kronor 75 öre samt att omfattningen av heltidstjänstgörande

läroverkssköterskas arbetsuppgifter måtte begränsas till att avse övervakningen

av 1 200—1 700 elever mot för närvarande 1 500—2 500 elever, varigenom

ett ökat antal deltidstjänstgörande sköterskor skulle behöva anställas.

De nuvarande arvodena åt bibliotekarier utgöra vid

högre allmänt läroverk med minst 600 lärjungar .............

högre allmänt läroverk med mindre än 600 lärjungar men med

minst 400 lärjungar ............................

högre allmänt läroverk med mindre än 400 lärjungar

realskola med minst 600 lärjungar .......................

realskola med mindre än 600 men med minst 400 lärjungar.....

realskola med mindre än 400 lärjungar.....................

Kronor

1 080

900

720

720

540

360

Den nu ifrågasatta ökningen av delposten till arvoden åt bibliotekarier

hänför sig huvudsakligen till av överstyrelsen föreslagen höjning av arvodena

med 40 procent, vilket motiverats med svårigheterna att med nuvarande

arvodessättning — motsvarande en timersättning av endast 2_3

kronor — erhålla kvalificerade och i övrigt lämpade personer å de för skolarbetet

allt viktigare bibliotekariebefattningarna. — Statskontoret har

framhållit bland annat, att den av Kungl. Maj:t beslutade höjningen av

arvodena för s. k. övertimmar syntes komma att medföra ökade svårigheter

att få kompetenta lärare att åtaga sig uppdrag såsom bibliotekarier,

varför statskontoret icke ville motsätta sig en mindre höjning av dessa

arvoden, förslagsvis med 25 procent.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160.

17

Av det under delposten till arvoden åt sekreterare m. m.

för innevarande budgetår anvisade beloppet å 222 000 kronor avses 164 600

kronor till arvoden åt sekreterare och 57 400 kronor till arvoden åt andra

biträden än sekreterare å vissa rektorsexpeditioner.

De för utredning rörande organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter tillkallade sakkunniga

ha den 20 december 1047 avgivit betänkande med förslag i ämnet.

Över detta förslag har överstyrelsen den 13 februari 1948 avgivit utlåtande

och därvid med vissa relativt obetydliga jämkningar tillstyrkt detsamma.

Under hänvisning härtill har nu överstyrelsen för nästa budgetår beräknat

medelsbehovet till 800 000 kronor.

Överstyrelsen har i detta sammanhang anmält, att överstyrelsen i cirkulärskrivelse

den 6 maj 1949 till rektorsämbetena vid de allmänna läroverken

meddelat, att efter de uttalanden, som i olika sammanhang och vid

skilda tillfällen gjorts under den senaste tiden från statsmakternas sida,

hinder icke torde föreligga att intill dess riksdagen fattat beslut angående

organisationen av arbetet på läroverkens rektorsexpeditioner vid behov

anlita ljus- och vedkassan i större utsträckning än tidigare. Enligt överstyrelsens

i samband därmed givna direktiv skall från och med budgetåret

1949/50 som norm gälla, att de totala kostnaderna för arbetskraft, som av

rektor anlitas för expeditionella göromål, icke böra överstiga de belopp,

som föreslagits av överstyrelsen i utlåtandet den 13 februari 1948. Slutligen

har överstyrelsen föreskrivit, att om statsbidrag till ljus- och vedkassan

är erforderligt för bestridande av de ifrågavarande kostnaderna,

detta i vanlig ordning kan anmälas till överstyrelsen.

Under delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk

har överstyrelsen ånyo framlagt förslag, syftande till en icke

oväsentlig förbättring av anställningsförhållandena för lärarpersonalen vid

pro vårsläroverken. En översikt av förslagen lämnas i följande tablå:

Slag av ersättning

Ersättningens storlek

enligt nuvarande

bestämmelser

enligt överstyrelsens förslag

X. Ersättning till föreståndare för

provårskurs.............

1 500: -

2 004: -

2. Ersättning till ord. och e. o. äm-

neslärare vid provårsläroverk . .

360: —

720: —

3. Ersättning till handledare ....

Vid samtliga provårs-

Vid samtliga provårsläroverk

läroverk:

utom i Umeå:

300: — för entermins-

450: — resp.

kandidat

300: —

180: —/termin för två-

I Umeå:

terminskandidat

900: — resp.

600: —

4. Ersättning för föreläsningar och

Föreläsning: 30: —

Föreläsning: 40: —

övningar..............

Övning: 15: —

Övning: 20: —

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 160—16S.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 160.

Ett genomförande av förslagen skulle påkalla en höjning av förevarande

arvodespost från 227 000 kronor till 448 400 kronor. Vid tillämpning av

oförändrade ersättningsgrunder skulle endast en höjning av automatisk

natur till 239 000 kronor erfordras.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

K*

Denna anslagspost är nu uppförd med 12 200 000 kronor.

Enligt skolöverstyrelsens beräkningar skulle medelsbehovet under ickeordinarieposten

för nästa budgetår utgöra:

för avlöningar åt icke-ordinarie ämneslärare i teoretiska och

praktiska läroämnen................................... 9 481 000

för sexualundervisning för läroverksungdom................ 6 000

för institutionsarbeten av större omfattning................ 3 500

för examinationer efter läsårets slut........................ 500

för lärares auskultationer vid andra läroverk................ 4 000

för avlöningar åt icke-ordinarie övningslärare .............. 3 147 000

för avlöning åt skolsköterska............................. 2 300

för avlöningar åt skolkuratorer, skolpsykologer och praktikanter

............................................... 15 800

för avlöning åt extra ordinarie vaktmästare och vikarier...... 456 000

Summa kronor 13 116 100

Överstyrelsen har beräknat omfattningen av undervisningen i övningsämnen

för nästa budgetår sålunda:

Övningsämne

Antal veckotimmar

1949/50

beräknad ökning 1950/51

Summa

1950/51

automatisk

annan

Teckning och välskrivning......

5 899

491

_

6 390

Musik.................

3 362

293

195

3 850

Gymnastik med lek och idrott . . .

6 862

1070

278

8 210

Manlig slöjd..............

2138

320

—

2 458

Kvinnlig slöjd.............

2 852

360

30

3 242

Hushållsgöromål............

1009

262

100

1371

Departementschefen har i fråga om ordinarieposten och arvodesposten

anfört följande.

Ordinarieposten. Vid de föreslagna samrealskolorna i Gubbängen i Stockholm,

i Lundby i Göteborg och i Malmö böra inrättas rektorstjänster med

placering, för skolorna i Gubbängen och Malmö i Cb 9 och för skolan i

Lundby i Cb 10. Av de kommunala mellanskolor, vilka omfattats av 1944

års riksdags beslut om successivt förstatligande under en femårsperiod (bud
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160.

19

getåren 1944/45—1948/49), återstår nu endast kommunala mellanskolan

i Skoghall. Anledningen härtill är, att denna skola icke uppfyllt de krav

i fråga om skollokalernas beskaffenhet, som vid riksdagsbehandlingen angivits

som förutsättning för ett förstatligande. Med hänsyn till det läge, vari

frågan om ett förstatligande av kommunala skolor numera genom skolkommissionens

förslag kommit, har jag i annat sammanhang uttalat, att

ett dylikt förstatligande lämpligen icke vidare borde komma i fråga. Den

av överstyrelsen beräknade rektors- och adjunktstjänsten vid Skoghallskolan

bortfaller därmed.

Överstyrelsen har föreslagit, att sammanlagt 18 nya lektorstjänster skola

inrättas samt att en vakant lektorstjänst vid statens normalskola skall

återbesättas. För egen del anser jag mig endast kunna förorda inrättandet

av 12 nya lektorstjänster; beträffande dessas placering torde Kungl. Maj:t

efter förslag av överstyrelsen få meddela närmare bestämmelser. Med återbesättandet

av den återstående vakanta lektorstjänsten vid statens normalskola

torde kunna anstå med hänsyn till att någon utbyggnad av gymnasiet

ej nu förordats.

Beträffande överstyrelsens förslag om nya adjunkts- och ämneslärarinnetjänster

tillstyrker jag, att 28 adjunktstjänster inrättas vid läroverk under

uppbyggnad eller omorganisation i andra fall än då fråga är om förstatligade

kommunala mellanskolor. I fråga om dessa senare skolor räknar jag

med, att 47 adjunkts- och 9 ämneslärarinnetjänster komma att inrättas.

Därest någon av dessa senare adjunktstjänster skulle tillsättas med ickeadjunktskompetent

lärare torde denne i enlighet med hittills tillämpad

praxis — jämför riksdagens skrivelse 1937: 469, s. 21 — böra placeras i 25

lönegraden.

Vidkommande därefter överstyrelsens förslag om inrättande av ytterligare

66 adjunktstjänster för att vinna en gynnsammare proportion mellan

antalet ordinarie och icke-ordinarie lärare vill jag framhålla, att den fortgående

kraftiga stegringen av elevantalet i läroverken — nästa läsår beräknad

till 8 000 elever, fördelade på 210 klassavdelningar — givetvis

måste föranleda även en avsevärd ökning av lärarkåren. Om icke balansen

mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare härigenom skall försämras måste

ett icke obetydligt antal ordinarie tjänster utöver de förut av organisatoriska

skäl föreslagna inrättas. Dessutom får jag erinra om min förra året

i detta sammanhang uttalade uppfattning, att ett av de verksammaste

medlen för att vid nuvarande allvarliga lärarbrist öka tillströmningen till

lärarbanan torde vara att inrätta tillräckligt antal ordinarie tjänster för att

möjliggöra en snabbare befordran. Under hänvisning till dessa omständigheter

har jag ansett mig böra för nästa budgetår tillstyrka överstyrelsens

förslag i denna del. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag

av överstyrelsen besluta om placeringen av dessa tjänster.

Beträffande den av läroverkslärarnas riksförbund berörda frågan om

inrättande av s. k. gymnasieadjunktstjänster i Ca 29 får jag framhålla, att

jag har för avsikt att inom kort utverka Kungl. Maj:ts bemyndigande att

föranstalta om en särskild utredning rörande vissa organisatoriska och pedagogiska

frågor i samband med cn blivande lönegradsundersökning rörande

läroverkslärarna genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté. Då bland

annat även frågorna om inrättande av gymnasieadjunktstjänster och om

de vid läroverken förekommande särskilda arvodena, t. ex. till bibliotekarier

och vid provårsläroverken, komma att beröras av nämnda utredning,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 160.

torde de framställningar i dessa hänseenden, som i det föregående anmälts,

icke nu böra föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Huvudsyftet med den beslutade löneregleringen för övningslärare är att

genom tillskapandet av ett så stort antal ordinarie och extra ordinarie

övningslärartjänster som möjligt bereda övningslärarna förbättrade tjänstgörings-

och därmed även avlöningsförhållanden. Det av skolöverstyrelsen

framlagda förslaget om ett avsevärt antal nya ordinarie tjänster i övningsämnen

är en direkt konsekvens härav. Jag tillstyrker därför förslaget, som

innebär inrättandet av 190 nya dylika tjänster, sedan ett behov av ytterligare

7 tjänster tillgodosetts genom överflyttning från andra skolor.

Överstyrelsens förslag att staten helt och hållet skulle övertaga kostnaderna

för vaktmästarpersonalen vid de allmänna läroverken, vilket förslag

även framfördes i anslagsäskandena för budgetåret 1948/49, nödgas

jag alltjämt ställa på framtiden. Jag ifrågasätter därför icke nu någon

ändring beträffande skyldigheten för vissa ljus- och vedkassor att till statsverket

inleverera medel, motsvarande avlöningskostnaderna för budgetåret

1938/39 av den vaktmästarpersonal, vilken genom beslut av 1939 års

riksdag blev föremål för lönereglering. Likaledes torde det alltjämt få ankomma

på ifrågavarande kassor att avlöna annan vaktmästarpersonal än

ordinarie och extra ordinarie. I fråga om ordinarie och extra ordinarie vaktmästare

har överstyrelsen ånyo förordat ett betydande antal förändringar.

Förslaget synes väsentligen bygga på de principer, som varit vägledande

vid 1939 års lönereglering för vaktmästarpersonalen, och har i och för sig

icke givit mig anledning till några egentliga erinringar. Detsamma synes

emellertid i nuvarande läge icke gärna kunna i sin helhet förverkligas.

Liksom i fjol anser jag att i första hand de skolor, som äro nyupprättade

och ännu icke erhållit någon statsanställd vaktmästare, böra tillgodoses.

Jag förordar därför inrättande av en tjänst i Ca 10 vid vardera samrealskolan

i Lund och Timrå, en i Ca 9 vid envar av samrealskoloma i Torsby,

Molkom och Flen samt en i Ce 9 vid envar av samrealskoloma i Bengtsfors,

Herrljunga, Kopparberg, Malmköping, Munkfors, Töreboda och

Örkelljunga. Därjämte synas starka skäl tala för inrättandet av ytterligare

en tjänst i Ca 11 vid Burgårdens samrealskola i Göteborg med hänsyn till

det mycket stora elevantalet i denna skola samt för ombildning av en tjänst

i Cell och en halvtidstjänst i Ce 9 vid statens normalskola till ordinarie

heltidstjänster i Ca 11 respektive Ca 10.

För nästa budgetår torde böra beräknas ytterligare en tjänst som skolsköterska

i Ca 12, avsedd för den nu kommunalt anställda sköterskan vid

Burgårdens samrealskola i Göteborg. I likhet med överstyrelsen finner jag

skäligt, att den nuvarande innehavaren av den kommunala tjänsten utan

ansökningsförfarande överflyttas på den statliga.

I personalförteckningen för de allmänna läroverken böra de ändringar

vidtagas, som föranledas av vad jag i det föregående anfört, ävensom de

ändringar i övrigt rörande övningslärarpersonalen, som kunna föranledas

av riksdagens blivande beslut beträffande löneregleringen för dessa lärare.

Vidare må erinras om att Kungl. Maj:t genom beslut den 22 april 1949

medgivit, att rektors adjunkts- respektive ämneslärarinnetjänst vid 20 av

de från och med budgetåret 1946/47 förstatligade kommunala mellanskolorna

finge återbesättas från och med den 1 juli 1949. Härav samt av

beslut före personalförteckningens fastställande om återbesättande av

ytterligare dylika tjänster samt ombildning av adjunktstjänst till ämnes
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160.

21

lärarinnetjänst eller av ämneslärarinnetjänst till adjunktstjänst betingade

ändringar i personalförteckningen torde likaledes böra vidtagas.

Medelsbehovet under ordinarieposten beräknar jag till 44-4^6 000 kronor,

innebärande en höjning med 3 926 000 kronor, varav omkring 1 500 000

kronor hänföra sig till löneregleringen för övningslärare.

Arvodesposten. Delposterna till arvoden åt kvinnliga sakkunniga, arvoden

åt tillsynslärare, särskilda arvoden vid statens aftonskola, arvode åt

biträdande föreståndarinna samt personlig lönefyllnad åt vissa rektorer

torde i enlighet med överstyrelsens förslag böra uppföras med respektive

500, 15 900, 7 700, 1 200 och 500 kronor. Delposten till personliga tilläggsarvoden

åt första lärarinnor torde till följd av pensionering av den lärarinna,

som för närvarande åtnjuter arvode ur posten, kunna utgå ur avlöningsstaten.

Beträffande delposten till arvoden åt skolläkare m. m. är jag icke heller i

år beredd att tillstyrka vare sig en höjning av timarvodet för skolsköterskornas

deltidstjänstgöring eller en minskning av omfattningen av de heltidstjänstgörande

sköterskornas arbetsuppgifter. Posten torde därför, under

hänsynstagande endast till automatiska utgiftsökningar, böra för nästa

budgetår uppföras med 357 800 kronor, varav 255 000 kronor till arvoden

åt skolläkare och 102 800 kronor till arvoden åt deltidsanställda skolsköterskor,

vilket innebär en ökning med 24 500 kronor.

Under hänvisning till vad jag tidigare anfört anser jag mig vid beräkningen

av medelsbehovet under delposten till arvoden åt bibliotekarier böra

utgå från nuvarande arvodesgrunder. Posten torde böra uppföras med

133 000 kronor, vilket innebär en höjning med 10 000 kronor för att möjliggöra

utgiftsökningar av automatisk natur.

Såsom jag i samband med anmälan i årets åttonde huvudtitel av frågan

om folkskoleseminariernas anslagsbehov uttalat, är jag på grund av det

statsfinansiella läget alltjämt nödsakad att avstå från att för riksdagen

framlägga något förslag i anledning av sakkunnigbetänkandet rörande organisationen

av arbetet på rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken

in. fl. läroanstalter. Delposten till arvoden åt sekreterare in. m. bör

därför även för nästa budgetår beräknas enligt hittillsvarande grunder. Då

jag under hand från överstyrelsen erfarit, att posten för innevarande budgetår

varit för knappt beräknad, bör densamma med hänsyn'' härtill och till

beräknad ytterligare automatisk utgiftsökning för nästa budgetår uppräknas

med ett belopp av 23 000 kronor till 245 000 kronor.

Enligt § 217 läroverksstadgan kunna ur läroverkens ljus- och vedkassor

även bestridas kostnader för renskrivningsgöromål å rektorsexpeditionerna.

Denna möjlighet har tidigare begagnats endast i begränsad omfattning. I

samband med det förutnämnda utredningsarbetet rörande organisationen

av arbetet på rektorsexpeditionerna har emellertid från olika håll pekats

på denna möjlighet. Även skolöverstyrelsen har, såsom av det föregående

framgått, i cirkulär till rektorsämbetena vid de allmänna läroverken meddelat,

att hinder icke torde föreligga att intill dess riksdagen fattat beslut

angående organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna vid behov

anlita ljus- och vedkassorna i större utsträckning än tidigare, varvid emellertid

föreskrivits, att de totala kostnaderna för arbetskraft, som av rektor

anlitas för expeditionella göromål, icke borde (iverstiga de belopp, som

föreslagits av (iverstyrelsen i utlåtandet den 13 februari 1948 över sakkunnigbetänkandet.

Detta cirkulär torde ha tillkommit i syfte att förhindra

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 160.

ett alltför ohämmat utnyttjande av ljus- och vedkassorna för nu ifrågavarande

ändamål. Den ökade belastning för dessa kassor, som en allmännare

tillämpning av § 217 läroverksstadgan innebär, medför i sin tur en

stegring av anspråken på statsbidrag till dessa kassor. Det är bland annat

med anledning härav som under punkten 170 i årets åttonde huvudtitel förordats

en väsentlig höjning av anslaget till Bidrag till ljus- och vedkassorna.

Under erinran om vad jag tidigare anfört ifrågasätter jag ingen annan

ändring beträffande delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk än

att densamma med hänsyn till ökat antal lärare vid provårsläroverken bör

höjas med i runt tal 12 000 kronor till 239 000 kronor.

Hela arvodesposten bör alltså uppföras med (500 -f- 15 900 + 357 800 -f+

133 000 + 245 000 + 239 000 + 7 700 + 1 200 + 500 =) 1 000 600 kronor,

innebärande en höjning med 69 000 kronor.

Beträffande icke-ordinarie posten har departementschefen tillstyrkt dels

anvisande i enlighet med skolöverstyrelsens förslag av ett belopp av 6 000

kronor till föreläsningar i sexuella frågor, dels beräknande av antalet extra

ordinarie adjunkter i Ce 24 och ämneslärarinnor under nästa läsår till oförändrat

475 för de förra och 69 för de senare, dels uppskattande av medelsbehovet

för nästa budgetår för obligatorisk undervisning i övningsämnen

i enlighet med det av överstyrelsen under hänsynstagande till automatiskt

verkande förhållanden angivna timantalet med tillägg av 100 veckotimmar

för gymnastiken, dels ock beviljande av ökad medelsanvisning för den

icke obligatoriska delen av övningsundervisningen allenast för möjliggörande

av fortsatt undervisning i hushållsgöromål för gossar i förstatligade

kommunala mellanskolor.

Departementschefen har beräknat medelsbehovet under icke-ordinarieposten

för nästa budgetår till 13 000 000 kronor, innebärande en höjning

med 800 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg bör enligt departementschefen uppräknas

med 300 000 kronor till 6 700 000 kronor.

De särskilda uppbördsmedlen uppskattar departementschefen till oförändrat

belopp, 926 600 kronor.

Hela avlöningsanslaget beräknar departementschefen böra vid bifall till

vad han förordat för nästa budgetår uppföras med (44 426 000 -f

+ 1 000 600 + 13 000 000 + 6 700 000 — 926 600 =) 64 200 000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 5 095 000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 417 och II: 516 framställda yrkandet har

anförts bland annat följande.

I trots av departementschefens hänvisning till att han har för avsikt att

företaga en utredning om bland annat även bibliotekariernas arvodesfråga,

förefaller åtgärden att i detta fall vägra t. o. m. den blygsamma arvodeshöjning,

som statskontoret tillstyrkt, betänklig. Det gäller här en partiell

förstärkning inom den nu arbetande skolans ram, och det kan icke undgå

att göra ett dåligt intryck bland allmänhet och berörda yrkeskategorier

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 160.

att så modesta önskemål avvisas samtidigt som en diskussion om nya skolformer

pågår, vilken icke undflyr de stora utgiftsökningarna. Resultatet

blir, som skolöverstyrelsen erinrat om och statskontoret bestyrkt, att rekryteringen

försvåras, särskilt med hänsyn till den av Kungl. Maj:t tidigare

beslutade höjningen av arvodena för s. k. övertimmar.

På grund av den inträdda försämringen av penningvärdet framstå de

nuvarande arvodena som helt otillräckliga.

Det måste vidare starkt understrykas, att det numera ställes helt andra

krav på skolbibliotekarierna än för endast ett decennium sedan, ett förhållande,

som sammanhänger med att biblioteksväsendet i vårt land under

senare år starkt utvecklats och att skolbibliotekens pedagogiska betydelse

blivit alltmer erkänd. En skolbibliotekaries arbetsuppgift innefattar sålunda

icke enbart katalogisering, utlåning av böcker och liknande rutinarbete

utan även och framför allt personlig vägledning och upplysningsverksamhet.

Det är också påtagligt att den utveckling mot tillämpande av mera moderna

undervisningsmetoder, som torde vara att vänta inom läroverken,

förutsätter en betydande utökning av bibliotekens bokbestånd och av

bibliotekariernas arbete. Det kan icke heller antagas att ett beslut om

arvodenas höjning med föreslagna belopp nu skulle föregripa den av departementschefen

anmälda utredningen. Arvodena äro nu så små att även

de föreslagna justeringarna hålla sig i underkant.

Utskottet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

förordat inrättande av dels 3 rektorstjänster, dels 12 lektorstjänster,

dels 28 adjunktstjänster vid läroverk under uppbyggnad eller omorganisation

i andra fall än då fråga är om förstatligade kommunala

mellanskolor, dels ock 47 adjunkts- och 9 ämneslärarinnet jänster på grund

av förstatligandet av kommunala mellanskolor. Utskottet tillstyrker bifall

till ifrågavarande förslag.

Skolöverstyrelsen har föreslagit inrättandet av ytterligare 66 adjunktstjänster

för vinnande av en gynnsammare proportion mellan antalet ordinarie

och icke-ordinarie lärare. Departementschefen har biträtt detta förslag

under framhållande av att ett av de verksammaste medlen för att vid

nuvarande allvarliga lärarbrist öka tillströmningen till lärarbanan vore att

inrätta tillräckligt antal ordinarie tjänster för att möjliggöra en snabbare

befordran. Utskottet har i rådande läge funnit sig böra tillstyrka bifall till

vad departementschefen sålunda föreslagit.

Emot det föreslagna antalet av 190 nya ordinarie övningslärartjänster

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet biträder vad departementschefen förordat i fråga om inrättandet

av nya ordinarie vaktmästartjänster. Utskottet tillstyrker även

Kungl. Maj:ts förslag om uppförande av anslaget till bidrag till ljus- och

vedkassorna för nästa budgetår med ett belopp av 2 000 000 kronor, innebärande

en höjning av anslaget med 500 000 kronor, föranledd av de ökade

anspråk på kassorna, som kunna förväntas uppkomma genom att kassorna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 160.

i större utsträckning än hittills anlitas för bestridande av kostnader för

expeditionella göromål vid rektorsexpeditionerna.

I anledning av vad departementschefen anfört rörande dessa kassor vill

utskottet understryka, att det enligt utskottets mening synes böra tagas

under omprövning att helt avlasta kassorna från den dem nu åvilande

skyldigheten att bestrida kostnader såväl för avlöning åt vaktmästarpersonal

som för renskrivningsgöromål. Frånsett att en dylik åtgärd skulle

utgöra ett beaktansvärt led i strävandena att avskaffa elevavgifterna vid

de allmänna läroverken och därmed jämförliga läroanstalter skulle härigenom

åstadkommas en välbehövlig förenkling i fråga om det för närvarande

ganska invecklade ekonomiska mellanhavandet mellan staten och

ifrågavarande kassor.

Departementschefen har ställt i utsikt att genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté

låta utreda bland annat frågorna om arvoden till bibliotekarier

och arvoden vid provårsläroverk. Utskottet vill för sin del uttala,

att det synes angeläget att denna utredning inom kort kommer till stånd,

sa att förslag i ämnet snarast möjligt kan föreläggas riksdagen.

Då ett biträdande av det i motionerna I: 417 och II: 516 framställda

yrkandet enligt utskottets mening skulle kunna vara ägnat att föregripa

resultatet av nämnda utredning anser utskottet sig böra avstyrka bifall till

motionerna.

Vad departementschefen i övrigt i samband med behandlingen av anslagsberäkningarna

anfört och föreslagit har icke givit utskottet anledning

till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 417 och II: 516,

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1950/51, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

vilka föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1950 förordat

samt av de beslut riksdagen kan komma att fatta

i fråga om löneregleringen för övningslärare;

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av fastställd

personalförteckning — tills vidare under budgetåret

1950/51, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning

vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom

adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

3. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1950/51:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..........................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt kvinnliga sakkun
-

b) Arvoden åt tillsynslärare ... 15 900

c) Arvoden åt skolläkare m. m.

förslagsvis...............357 800

d) Arvoden åt bibliotekarier ... 133 000

e) Arvoden åt sekreterare m. m. 245 000

f) Särskilda arvoden vid prov
årsläroverk.

.............. 239 000

g) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola............... 7 700

h) Arvode åt biträdande föreståndarinna

.............. 1200

i) Personlig lönefyllnad åt vissa

rektorer................. 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordi
narie

personal, förslagsvis............

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............

Summa kronor

Särskilda upphör dsmedél:

1. Bidrag från Stockholms stad. . . 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyresersättningar och hyror.... 274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m................ 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror

samt ersättning för bränsle och

lyse...................... 120 000

5. Bidrag ur läroverks ljus- och ved
kassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning................... 480 000

Nettoutgift kronor

25

44 426 000

1 000 600

13 000 000

6 700 000

65 126 600

926 600

64 200 000

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 160.

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser

från personalförteckningen och de överskridanden

av maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas

av ombildningen av kommunala mellanskolor till samrealskolor;
5.

till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

19o0/ol under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 64 200 000 kronor.

2:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (propositionen nr 1, åttonde huvudtiteln,

punkten 170) får utskottet — under åberopande av vad utskottet

ovan under anslaget till avlöningar vid de allmänna läroverken anfört —

hemställa,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till

ljus- och vedkassoma för budgetåret 1950/51 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000

kronor.

3:o) Anskaffande av viss maskinell utrustning till direktionen över

Stockholms stads undervisningsverk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(propositionen nr 154, avsnitt II, s. 38—42) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av viss maskinell utrustning

till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk

för budgetåret 1950/51 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Stockholm den 16 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson,

Gränebo, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, fröken

Andersson, herrar Sundelin, Leander, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,

Andrée och Alfred Nilsson, samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson

i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Bergstrand, Kollberg,

Jansson i Kalix, Henriksson och Nihlfors.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:296 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m., d a1 i texten