Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1950/51 till fångvården m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1950-05-16 · 17 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1950:164, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1950/51 till fångvården m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 164.
1
Nr 164.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
anslag för budgetåret 1950/51 till fångvården m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under andra huvudtiteln, punkterna
36, 37 och 38, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1950/51 beräkna dels till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar
resp. Omkostnader två förslagsanslag om 8 131 600 resp. 3 555 000
kronor, dels ock till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning
m. m. ett reservationsanslag av 104 000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 131, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den
17 mars 1950, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i
fångvårdsanstalternas personalförteckning vidtaga av departementschefen
föreslagna ändringar, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för fångvårdsanstalterna, att tillämpas under budgetåret 1950/
51, dels ock för nämnda budgetår anvisa följande anslag, nämligen å driftbudgeten
under andra huvudtiteln till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar ett
förslagsanslag av 8 234 300 kronor, till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader
ett förslagsanslag av 3 975 000 kronor, till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning
av beklädnads- och sängutrustning m. m. ett reservationsanslag
av 100 000 kronor, till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning
m. m. ett reservationsanslag av 120 000 kronor, till Fångvårdsanstalterna:
Inventarier m. in. för fångkolonier ett reservationsanslag av
88 000 kronor och till Fångvårdsanstalterna: Montering och transport av
baracker ett reservationsanslag av 75 000 kronor ävensom å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond till Byggnadsarbeten m. m. vid
fångvårdsanstalterna på Skenäs och Håga ett investeringsanslag av 378 500
kronor.
I propositionen redovisas först vissa av departementschefen uppdragna
riktlinjer för fångvårdens framtida organisation, varefter upptagits anslagsäskanden
för nästkommande budgetår.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. G samt. Nr 164.
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Statsutskottets utlåtande nr 164.
Riktlinjer för fångvårdens framtida organisation.
Den av riksdagen år 1945 godkända stora reformen av straffverkställigheten
förutsatte en genomgripande omdaning av fångvårdsväsendet, vilket
för övrigt vid denna tidpunkt i och för sig måste betraktas såsom höggradigt
iöråldrat, uppbyggt som det var enligt över hundra år gamla principer. Det
framstod klart, att betydande svårigheter måste möta, om reformen fördes
ut i det praktiska livet utan föregående anstaltsorganisatoriska förändringar.
På grund av fångvårdens dåvarande läge ansågs det emellertid nödvändigt,
att man prövade sig fram med de resurser som stodo till buds och försökte
komma till rätta med personella brister och ålderdomliga lokaliteter medelst
provisoriska anordningar. Snarast möjligt borde dock planeras för en anstaltsorganisatorisk
omläggning på längre sikt. Fångvårdsstyrelsen erhöll i
uppdrag att framlägga förslag i ämnet och överlämnade en plan år 1946.
Under remissbehandlingen blev det emellertid tydligt, att fångvårdsstyrelsens
plan behövde ytterligare överarbetas. Statens organisationsnämnd erhöll
i uppdrag att såsom en förberedelse till detta arbete genomföra en
organisationsundersökning inom fångvården. Denna undersökning slutfördes
under år 1947 och blev föremål för sedvanlig remissbehandling.
Under den tid detta utredningsarbete — som alltså tagit sikte huvudsakligen
på de framtida förhållandena — bedrivits, ha samtidigt vissa förändringar
inom fångvården vidtagits, av vilka de betydelsefullaste torde vara
koloniväsendets tillskapande och arbetsdriftens gradvisa omläggning. Ingen
ny större anstalt har emellertid tillkommit och ej heller har någon genomgripande
ändring av någon i bruk varande anstalt ägt rum. Fångvården äger
endast tre moderna anstalter, samtliga uppförda före 1945, nämligen Hall
(för förvarade och internerade), Håga (för sinnessjuka, tillfälliga vårdfall
och undersökningsfall) samt Skenäs (för ynglingar som ådömts ungdomsfängelse).
Samtliga övriga anstalter äro — med undantag av vissa kolonier
— mer eller mindre otidsenliga och i många fall klart olämpliga såsom
instrument för modern fångvård.
Under utredningsarbetet ha framkommit ganska skiljaktiga meningar angående
riktlinjerna för det anstaltsorganisatoriska program, som måste fastställas.
Divergensen i åsikterna om hur anstaltsväsendet bör utformas sammanhänger
enligt departementschefen med att en klar bild saknas av det
klientel som behandlas på fångvårdens anstalter. Innan anstaltsorganisatoriska
förändringar av större betydelse vidtagas, borde det därför i möjligaste
mån klarläggas, huru det omhändertagna människomaterialet är beskaffat,
dess psykiska och fysiska tillstånd och vilka förutsättningar som i
allmänhet föreligga för dess sociala anpassning i samhället. Departementschefen
avser att successivt låta utföra dylika klientelundersökningar i samband
med det organisatoriska nydaningsarbetets bedrivande. En undersökning
av nyssnämnd natur pågår redan beträffande ungdomsfängelsets
klientel.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 164.
3
Fångvårdsorganisationen niåste, framhåller departementschefen vidare,
uppfylla tre huvudkrav. Den skall ge de omhändertagna eu på positiva sociala
anpassningsmål inriktad behandling. Samtidigt måste säkerhetskravet
tillbörligen beaktas. Slutligen är det nödvändigt, att organisationen så utformas
att anordningarna beträffande byggnader och utrustning inte bli dyrbarare
och särskilt att personalen inte blir större än som erfordras för ett
fönuftigt tillgodoseende av anstaltspedagogiska krav och säkerhetssynpunkter.
I sin nuvarande organisation har fångvården stora svårigheter att kämpa
med för att kunna tillgodose de båda förstnämnda kraven. Läget är sådant
att personalorganisationen verkar i vissa avseenden överdimensionerad, samtidigt
som genom underbemanning på andra punkter betydelsefulla människovårdande
funktioner måste eftersättas. Såväl pedagogiska som ekonomiska
skäl anses därför tala för en mera grundlig översyn än som egentligen
ursprungligen varit tänkt, en omläggning som kan behöva bli av samma omfång
som förekom för hundra år sedan då cellfängelsesystemet infördes. En
så genomgripande omdaning anses av praktiska och ekonomiska skäl uppenbarligen
icke kunna ske på en gång. Att reformen alltså måste genomföras
successivt och kanske under en ganska lång tidrymd, medför emellertid
den fördelen, att man kan pröva sig fram och tillgodogöra sig de praktiska
erfarenheter som vinnas under arbetet med organisationens omläggning
i etapper. Även om man sålunda i viss mån kan och bör pröva sig
fram på denna delvis obanade mark, måste dock vissa allmänna riktlinjer
uppställas för reformarbetet. I detta hänseende har departementschefen
framhållit följande.
En riktig fångbehandling kräver lämpliga lokaler och ändamålsenlig utrustning
samt en personal, som utvalts med tanke på dess lämplighet för
människovårdande verksamhet. Denna personal måste ges en god skolning
för sitt arbete och erbjudas sådana arbetsförhållanden, att den kan trivas
med sin svåra och grannlaga uppgift. Jag vill för egen del obetingat
sätta personalkravet främst. Det gäller alltså att finna de rätta formerna
för rekrytering och utbildning av fångvårdspersonalen. Enligt min uppfattning
synas emellertid ej blott dessa frågor utan hela personalorganisationen
böra omprövas. Det finns enligt min mening starka skäl som tala för en
mera genomgripande förändring av personalorganisationen. Därvid bör bl. a.
eftersträvas att söka bryta den isolering, som råder mellan fångvården och
annan socialvård samt sjukvården. Ett förslag härom, som framlagts av
fångvårdsstyrelsens sakkunnige för utbildningsärenden, professor Gunnar
Heckscher, hör särskilt beaktas. Ett livligare personalutbyte på både högre
och lägre tjänster synes kunna vara iinpulsgivande för fångvårdens utveckling.
Mycket betydelsefullt synes mig vara att förstärka inslaget av kvinnliga
befattningshavare. Personalen i chefs- och assistentställning bör erhålla
en god läkepedagogisk och social skolning, och de administrativa och
ekonomiska uppgifterna böra i största möjliga utsträckning överlämnas till
annan personal. Assistenternas nuvarande bundenhet vid redogörarexpeditionerna
bör därför snarast avskaffas. Eftersom fångvårdspersonalen numerärt
sett är ganska ringa och .särskilt för vissa grupper av befattningshavare
bildar en alltför knapp utbildningsbas, kan (let vara lämpligt att söka
anknytning till annan inom landet bedriven utbildning, som avser skolning
i människovärd eller möjligen till eu utbildning på nordisk grund mellan alla
de skandinaviska ländernas fångvårdspersonal. Vissa förberedande över
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Statsutskottets utlåtande nr 164.
läggningar i sistnämnda syfte ha förekommit vid en nyligen i Helsingfors
avhållen nordisk kriminalrättskonferens. För att personalen skall kunna
tillfredsställande fullgöra sin ofta mycket krävande tjänstgöring, bör det
bl. a. ordnas goda bostadsförhållanden på de platser, där tjänstebostäder
måste tillhandahållas. Vidare bör det genomföras en uppläggning av tjänstgöringen,
som ej pressar den enskilde för hårt. Det synes särskilt olämpligt,
att personalens regelbundna ledigheter skola i den utsträckning som nu sker
behöva tagas i anspråk för fångtransporter. Det är därför min avsikt att snarast
söka åstadkomma en begränsning av dessa transporter, ej blott alltså
med hänsyn till rent ekonomiska synpunkter. Utredning härom bedrives för
närvarande i samband med en allmän översyn av fångvårdspersonalens
tjänstgöringsförhållanden.
Beträffande anstalterna vill jag anföra följande. Frågan om varje anstalts
storlek samt anstalternas placering i landet och inre planering bör icke tagas
upp till slutgiltig behandling förrän det nödvändiga materialet angående
klientelet sammanbragts. Det blir då möjligt att se klarare än man nu kan
gora, vilka behandlingsbehov anstalterna måste tillgodose och huru säkerhetsanordningarna
böra avpassas. Utomlands har under de senare åren på
olika håll experimenterats med nya anstaltstvper. Jag förutsätter att vårt
land skall tillgodogöra sig de vunna erfarenheterna. Det torde böra uppställas
som ett mal, att anstalterna skola sa utformas att de i viss utsträckning
kunna tjäna för olika beteendetypers behandling, alltså medge en differentieiing
inom anstalten till undvikande av de nu alltför ofta förekommande
transporterna. Självfallet måste dock sådana synpunkter vika i de fall då
särskilda skäl tala däremot. Ett specialspörsmål, som här uppställer sig, är
trågan om de häktade. Det kan tänkas vara rationellt att anordna särskilda
iörvaiingsmöjlighctcr för dem och flytta bort alla häktade från de egentliga
fångvårdsanstalterna.
Omorganisationen av långvården kan lämpligen i stort sett uppdelas i tre
etapper. Först synes behandlingen av de unga lagbrytarna böra bringas till
en lösning. En viktig del av denna fråga är redan föremål för särskild utredning.
Kungl. Maj :t har nämligen den 28 oktober 1949 uppdragit åt fångvårdsstyrelsen
att med biträde av särskilda sakkunniga utreda frågan om
inrättandet av en anstalt för särbehandling av särskilt svårskötta, till ungdomsfängelse
dömda män. Sedan denna specialfråga lösts, bör arbetet på
en definitiv utformning av hela ungdomsbehandlingen tagas upp. Lagbestämmelserna
om ungdomsfängelse äro f. n. föremål för översyn av strafflagberedningen.
I nästa etapp bör följa det abnorma eller eljest svårskötta
klientelets behandlingstrågor, varmed då även böra sammankopplas sjukvårdsfrågorna
för fångvårdsanstalterna och de rättspsykiatriska undersökningarna
av häktade. I en sista etapp få slutligen komma anstaltsfrågorna
tor det klientel som icke kräver specialbehandling samt för de häktade.
Departementschefen har slutligen framhållit, att planläggningen av den
framtida fångvårdsorganisationen lämpligen bör ske inom justitiedepartementet
under ledning av en särskild sakkunnig med biträde av olika experter
och under fortlöpande samarbete med strafflagberedningen, fångvårdsstyrelsen,
medicinalstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, byggnadsstyrelsen
samt andra fackämbetsverk och statens organisationsnämnd. Vissa
av de uppkommande frågorna kunna givetvis föranleda en kommittémässig
utredning av sedvanligt slag. Det anses emellertid praktiskt att så mycket
som möjligt bedriva arbetet direkt inom departementet för att snabbt nå till
resultat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 164.
5
Anslagsäskanden.
Andra huvudtiteln.
Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 1, s. 6 19)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar
i fångvårdsanstalternas personalförteckning, som av departementschefen
föreslagits, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för fångvårdsanstalterna, att tillämpas under budgetåret 1950/51, dels
ock till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett
förslagsanslag av 8 234 300 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 8 131 600
kronor.
Frågan om personalbehovet vid fångvårdsanstalterna var föremål för särskild
prövning av 1949 års riksdag. I sitt av riksdagen godkända utlåtande
(nr 118) uttalade statsutskottet såsom sin åsikt, att personalen vid anstalterna
borde åtnjuta det skydd och den säkerhet i tjänstgöringen, som med hänsyn
till omständigheterna kunde vara möjligt att uppnå, samt att en förstärkning
av bevakningspersonalen i vissa fall kunde vara påkallad. Det
borde emellertid enligt utskottets mening prövas i vad mån det — genom
utnyttjande av möjliga rationaliseringsåtgärder — vore möjligt att genomföra
en sådan utan ytterligare utökning av den sammanlagda bevakningspersonalen.
Med hänsyn till under året redan företagen personalökning och
till övriga omständigheter samt då frågan vore föremål för Kungl. Maj:ts
prövning fann utskottet icke skäl föreligga för riksdagen att hos Kungl.
Maj :t anhålla om ytterligare åtgärder i ämnet.
Kungl. Maj :t anbefallde därefter fångvårdsstyrelsen att skyndsamt verkställa
en allmän översyn av fångvårdsanstalternas tjänstgöringsplaner i
syfte att anordna tjänstgöringen på mest rationella och ändamålsenliga sätt
samt att före den 1 januari 1950 underställa Kungl. Maj:t resultatet av den
sålunda företagna utredningen. Sedan styrelsen sedermera anmält att utredningen
icke kunde slutföras inom föreskriven tid, har styrelsen medgivits
anstånd därmed till den 1 september 1950.
I avvaktan på resultatet av nu nämnda och vissa andra utredningar (1947
års biträdesutredning, 1949 års tjänsteförteckningskommitté in. fl.) har
i regel icke ansetts böra ifrågakomma att utöka nuvarande personalorganisation
eller att besluta om ändrade löneställningar. Av fångvårdsstyrelsen
framlagda förslag i andra fall än då — utan att resultaten av pågående
utredningar därigenom föregripas — organisatoriska eller andra särskilda
skäl påkalla, att förslagen utan dröjsmål genomföras, har departementschefen
därför funnit sig icke kunna biträda.
Medel ha under de senaste åren anslagits till nya mekaniska verkstäder
vid anstalterna i Uppsala, Ystad, Kalmar och Kristianstad. Dessa verkstäder
beräknas vara färdiga att fullt tagas i bruk under nästa budgetår. För nämn
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Statsutskottets utlåtande nr 164.
da budgetår föreslås följande nya yrkesinästartjänster skola inrättas, nämligen
2 i Cg 17 vid anstalterna i Uppsala och Ystad samt 4 i Cg 13 vid anstalterna
i Uppsala, Ystad, Kalmar och Kristianstad.
Då fångvårdsanstalternas anslagsbehov senast underställdes riksdagens
prö\ning, berördes bl. a. den starkt ökade arbetsbelastningen på sinnessjukavdelningarna
vid fångvården (II ht 1949 s. 63). I samband därmed begärdes
emellertid tills vidare endast medel för fortsatt anställande av en extra överläkare
vid den tillfälligt inrättade undersökningsavdelningen på Håga. Den
permanenta organisationen vid fångvårdens sinnessjukavdelningar omfattar G
överläkare, 6 förste läkare och 2 andre läkare. En vakant befattning såsom
förste läkare må dock ej återbesättas eller uppehållas på förordnande, så
länge den förut nämnde extra överläkaren finnes anställd. Härutöver finnas
en extra förste läkare och en extra andre läkare, båda anställda mot arvode.
Då det visat sig omöjligt att med nuvarande löneförmåner erhålla heltidsanställda
läkare till alla tjänsterna, ha vissa av dem stått obesatta.
För att motverka arbetsbalans beträffande sinnesundersökning av häktade
och därav uppkommande förlängning av undersökningstiden har bemyndigande
lämnats att i vissa fall anlita läkare utom fångvården för att
verkställa sådana undersökningar. Den därvid bestämda ersättningen av 150
kronor för varje undersökning har emellertid varit för låg för att i behövlig
omfattning förmå de avsedda läkarna att åtaga sig dylika uppdrag. En fortgående
ökning av arbetsbalansen nödvändiggjorde på våren 1949 skyndsamma
åtgärder från Kungl. Maj :ts sida. Sålunda beslöt Kungl. Maj:t —
el ter att ha ålagt läkare vid rättspsykiatrisk avdelning vid statens sinnessjukhus
att utan ersättning i viss omfattning verkställa sinnesundersökning
av den som för sådan undersökning intagits på sinnessjukavdelning vid
fångvården — en höjning av undersökningsarvodet från 150 kronor till 300
kionor. I sylte att avlasta undersökningsläkarnas arbetsbörda medgavs vidai
e, att vid fångvårdens sinnessjukavdelningar finge under innevarande
budgetår vara anställda — utöver tidigare medgiven personal — ytterligare
2 socialassistenter i Ce 11, varjämte medgivande lämnades att inköpa diktafoner
in. m.
1 propositionen 100/1950 har förslag framlagts, att vissa provisoriska avlöningsförstärkningar
skola genomföras för läkarna vid de statliga sinnessjukhusen
fr. o. in. den 1 januari 1951. Motsvarande löneförbättring anses
samtidigt böra beredas de med dessa befattningshavare jämställda läkarna
vid fångvårdens sinnessjukavdelningar. I överensstämmelse härmed föreslås
nu för sistnämnda läkares vidkommande, att avlöningsförstärkning fr. o. in.
den 1 januari 1951 skall utga med följande belopp för år räknat, nämligen
till överläkare 5 004 kronor, till förste läkare 4 008 kronor och till andre
läkare 3 000 kronor. Förstärkningen till andre läkare samt till extra förste
läkare förordas emellertid, i anslutning till förslaget i prop. 100, utgå först
efter två års tjänstgöring vid fångvården tillhörande sinnessjukavdelning,
statligt sinnessjukhus eller annat därmed jämförligt sinnessjukhus. Det förutsättes
få ankomma pa Kungl. Maj :t att närmare reglera i vad mån denna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 164. 1
löneförmån skall få åtnjutas vid tjänstledighet och vikariat in. in. Avlöningsförstärkningarna
ha för nästa budgetår beräknats medföra en kostnadsökning
av 34 000 kronor (halva året).
Jämväl i fortsättningen har ansetts nödvändigt att för sinnesundersökningar
anlita fångvården ej tillhörande läkare mot den för närvarande utgående
förhöjda ersättningen. För detta ändamal har räknats med ett ökat
medelsbehov av 13 000 kronor. Likaså har räknats med fortsatt behov av
den vid Håga inrättade undersökningsavdelningen. Föreståndaren för denna
avdelning förutsättes emellertid, sedan den provisoriska löneregleringen genomförts,
icke skola ha högre tjänsteställning än såsom förste läkare. Efter
mönster från sinnessjukvården anses denne läkare dock böra äga åtnjuta ett
arvode av 1 200 kronor såsom ersättning för att han med självständigt ansvar
fullgör vissa på överläkare ankommande göromål. Medel ha vidaie
beräknats för de båda socialassistenter, som enligt beslut av Kungl. Maj :t
tillkommit sedan anslaget senast beräknades. Härjämte har för nästa budgetår
föreslagits inrättande vid anstalten i Malmö av ytterligare en befattning
såsom socialassistent i Ce 11, avsedd för sinnessjukavdelningen, och en tjänst
såsom översköterska i Ce 12, avsedd för såväl kropps- som sinnessjukvården.
Beträffande de till kroppssjukläkarna utgående ersättningarna har departementschefen
ansett en omreglering vara starkt påkallad. Av fångvårdsstyrelsen
framlagd utredning i ämnet anses emellertid icke lämpligen kunna läggas
till grund för förslag till riksdagen. Möjlighet anses emellertid böra inrymmas
åt Kungl. Maj :t att, i avvaktan pa resultat av den ytterligare utredning,
som anses erforderlig, i något enstaka undantagsfall genomföra eu
provisorisk reglering av arvode, som vid jämförelse med övriga arvoden
framstår såsom oskäligt lågt.
Kungl. Maj :t har på våren 1949 medgivit, att fångvårdsanstalten i Kalmar
tills vidare skall såsom ett provisorium vara säkerhetsanstalt för män, i samband
varmed Kungl. Maj :t medgivit — förutom att styresmannen vid anstalten,
placerad i Ca 19, må förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål
som eljest ankomma på föreståndare i 22 lönegraden — att vid anstalten
må tills vidare t. o. in. den 30 juni 1950 vara anställd en rådgivande psykiater.
För bibehållande av denne läkare har under nästa budgetår beräknats
ett arvode av 2 400 kronor. Härjämte har för nästa budgetar räknats med
en dylik arvodesbefattning för ungdomsanstalten i Uppsala.
I samband med straffverkställighetsreformen ha ett antal nya tjänster
inrättats såsom koloniföreståndare, varav 0 upptogos som extra ordinarie
och de övriga som extra. För närvarande finnas 8 extra ordinarie föreståndare
och 6 extra. De extra ordinarie föreståndaretjänster, som äro avsedda
för kolonier av ieke-provisorisk karaktär (Ollestad, Orretorp, Skogsgård,
Smälteryd, Sörbyn, Tygelsjö), ha nu föreslagits skola ordinariesättas. Enligt
grunderna för reglerad befordringsgång beträffande biträdespersonal
föreslås tvä biträden erhålla ordinarie anställning. Vidare föreslås de båda
vid fångvårdens sinnessjukavdelningar mot arvoden anställda förste och
andre läkarna erhålla ställning såsom extra tjänstemän i Cg 31 resp. Cg 29.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ö Statsutskottets utlåtande nr 164.
Anslaget liar i anslutning till de framlagda förslagen uppräknats med
41 520 kronor för 6 yrkesmästare, därav 2 i Cg 17 och 4 i Cg 13, med 34 000
kionor för avlöningsförstärkning åt läkarna vid fångvårdens sinnessjuka\
delningar, med 13 000 kronor till ersättning för sinnesundersökningar,
med 19 620 kronor för 3 socialassistenter, med 6 816 kronor för en översköterska
och med 4 800 kronor för 2 rådgivande psykiater. Å andra sidan
har anslaget nedsatts med 200 kronor, utgörande löneskillnaden mellan en
extra överläkare med hyresersättning och en förste läkare med tilläggsarvode
(halvt år) samt med 16 872 kronor, motsvarande kostnaderna för 1
löreständare i Cg 17 och 2 vaktfruar i Cg 8 vid den numera nedlagda kolonien
Solhyddan. Anslaget skulle alltså höjas med i runt tal 102 700 kronor.
Betrattande beräkningen av anslaget har framhållits, alt enligt anmälan
av fångvårdsstyrelsen icke-ordinarieposten för innevarande budgetår
vantas bliva överskriden med omkring 580 000 kronor, överbelastningen
förklaras bl. a. därav, att styrelsen anställt befattningshavare till större antal
än som legat till grund för postens bestämmande. Med en omräkning av
posten, varvid även nu tillämpade allmänna beräkningsgrunder borde omprövas,
anses emellertid böra anstå, till dess att den inom fångvårdsstyrelsen
pågående översynen av anstalternas tjänstgöringsplaner m. m. slutförts.
I personalförteckningen föreslås antalet föreståndare i Ca 19
skola ökas från fem till elva och antalet kontorsbiträden i Ca 8 från sexton
till aderton.
Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. Fångvårdsanstalterna: Fn gångsanskaffning
av beklädnads- och sängutrustning m. m. Kungl. Maj :t har (punkterna
2 och 3, s. 19—23) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1950/51
anvisa dels till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader ett förslagsanslag av
3 975 000 kronor, dels ock till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning
av beklädnads- och sängutrustning in. m. ett reservationsanslag av 100 000
kronor.
Anslaget till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 3 555 000 kronor.
Enhgt fångvårdsstyrelsens beräkning rörande utgifterna för innevarande
budgetår under omkostnadsanslaget skulle dessa komma att överstiga
det anvisade beloppet med icke mindre än 777 000 kronor. Styrelsen förutsättes
erhålla bemyndigande alt för innevarande budgetår i den utsträckning,
som befunnits ertorderlig, överskrida maximerade poster i omkostnadsstaten.
För nästa budgetår ha vissa poster i omkostnadsstatcn uppräknats enligt
följande: till sjukvård in. m. för personal 5 000 kronor, till bränsle m. m.
50 000 kronor, till utspisning 290 000 kronor, till hälso- och sjukvård 50 000
kronor, till omkostnader för permitterade m. fl. 25 000 kronor, till diverse
utgifter 10 000 kronor och till tjänstedräkt 10 000 kronor.
Anstalternas behov av inventarier samt beklädnads- och sängutrustning
ha icke på tillfredsställande sätt kunnat tillgodoses med nuvarande anslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 164. 9
En ökning av de för dessa ändamål avsedda medlen anses sålunda påkallad.
Med hänsyn till de växande anspråk, som härvid göra sig gällande, anses
emellertid icke lämpligt att, såsom hittills skett, från dessa anslagsposter
bestrida såväl kostnader för ordinarie underhåll och komplettering som
kostnader av engångsnatur. Från ifrågavarande poster anses därför böra
bestridas endast kostnader av förstnämnda slag, medan de medel som kunna
erfordras för att upprusta anstalternas inventarie- och persedelförråd
till normal omfattning anses böra anvisas under särskilt anslag. Medelsbehovet
för denna engångsanskaffning kan dock bedömas först efter det en
allmän inventering ägt rum. För att icke fördröja omedelbart nödvändig
nvanskaffning föreslås dock redan nu för ändamålet skola beräknas åtminstone
100 000 kronor. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att,
efter en preliminärt utförd inventering, meddela närmare bestämmelser angående
dispositionen av dessa medel. Vid bifall till vad sålunda förordats
skulle posterna till inventarier samt till beklädnad och sängkläder bestämmas
till 110 000 (—20 000) kronor resp. oförändrat 350 000 kronor.
Övriga poster i omkostnadsstaten ha upptagits med oförändrade belopp.
I anslutning till vad ovan föreslagits har omkostnadsanslaget uppräknats
med 420 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Albert Hermansson in. fl. (I: 431) och den andra inom andra kammaren
av fröken Nygren m. fl. (II: 534), har hemställts, att riksdagen måtte,
för att möjliggöra att Björkahemmet helt må kunna användas för inackordering
av från ungdomsanstalt permitterade elever, höja den i förevarande
proposition under anslaget till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader
upptagna anslagsposten till omkostnader för permitterade, frigivna och
utskrivna med 36 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas
till motionen I: 431.
Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt 4, s. 24 och 25) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:
Maskin- och verktygsutrustning m. in. för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 120 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 104 000 kronor.
Behovet av maskin- och verktygsutrustning in. in. begränsas för närvarande
till de nya verkstäderna vid anstalten i Kristianstad och kolonien
Skogsgård. Kostnaderna för deras utrustning ha för nästa budgetår beräknats
till 90 000 kronor resp. 30 000 kronor.
Fångvårdsanstalterna: Inventarier m. m. för fångkolonier. Kungl. Maj:t har
(punkt 5, s. 25 och 26) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:
Inventarier in. in. för fångkolonier för budgetaret 1950/51 anvisa ett rescivationsanslag
av 88 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Statsutskottets utlåtande nr 164.
a Straffverkställighet sreformen förutsätter en betydande utbyggnad av
fångvårdens kolonisystem. För genomförande härav ha för senare budgetår
anvisats anslag såväl för förvärv av kolonier som för utrustning av dessa
med inventarier m. m.
I sistnämnda hänseende har å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisats ett reservationsanslag av 280 000 kronor till inköp av
jordbruks inventarier in. in. för fångkolonier (prop.
334/1^45 s- 6 f-> 71 f-)- Anslaget, som beräknats för utrustning av sju kolonin
töi enligt fångförvar, har disponerats för inköp av inventarier in. m.
till följande sju kolonier, nämligen Smälteryd, Skogsgård, Tygelsjö, Bogesund.
Svarttjärn, Halmsjön och Älgberget. Vid utgången av budgetåret
1948/49, då anslaget jämlikt gällande dispositionsföreskrifter upphörde att
stå till långvårdsstyrelsens förfogande, hade för utrustning av nämnda kolonier
utbetalats 174 254 kronor. Till budgetutjämningsfonden överfördes
alltså en besparing av 105 746 kronor.
Å törut nämnda tilläggsstat har vidare anvisats ett reservationsanslag av
80 000 kronor till inköp av jordbruksinventarier in. m.
för kolonier till säker hetsanstalter (prop. 334/1945 s.
7 f„ 77 f.). För samma ändamål har för budgetåret 1946/47 anvisats ytterligare
ett reservationsanslag av 80 000 kronor (II ht 1946 s. 107), vilket
sammanförts med nyssnämnda anslag. Anslagen, som beräknats för utrustning
av sammanlagt fyra kolonier till säkerhetsanstalter, ha hittills disponerats
för utrustning av kolonierna Orretorp och Ollestad. Vid utgången av
budgetåret 1948/49 återstod odisponerat 55 710 kronor. Anslaget står jämlikt
Kungl. Maj :ts bemyndigande till fångvårdsstyrelsens förfogande till innevarande
budgetårs utgång.
Föi budgetåret 1947/48 har slutligen anvisats ett reservationsanslag av
60 000 kronor till inköp av inventarier in. m. för fångkolonier
(II ht 1947 s. 88; jfr kapitalbudgeten 1947 bil. 23 s. 1 f.). Av detta
anslag, som avsetts för utrustning av två kolonier av icke närmare bestämd
typ, bär Kungl. Maj :t hittills ställt 28 000 kronor till förfogande, nämligen
8 000 kronor för kolonien Älgberget (för komplettering av tidigare utrustning)
och 20 000 kronor för kolonien Mäshult.
För förvärv under innevarande och nästa budgetår av tre fångkolonier,
avsedda en för ungdomsfängelse ådömda, en för förvarade och internerade
samt en för vanligt fångförvar, erfordras, såvitt nu kan bedömas, ej någon
ytterligare medelsanvisning. Den sålunda tilltänkta utbyggnaden av fångvårdens
kolonisystem står i överensstämmelse med vad statsmakterna redan
beslutat. Sedan en betydande del av det för budgetåret 1945/46 anvisade
anslaget för koloniers utrustning med inventarier m. m. tillförts budgetutjämningsfonden,
erfordras emellertid ytterligare medel för sådant ändamål.
I enlighet med tidigare tillämpade beräkningsgrunder skulle härför erfordras
120 000 kronor. Detta behov kan till ett belopp av 32 000 kronor täckas
av det för budgetåret 1947/48 anvisade utrustningsanslaget. För det härutöver
erforderliga beloppet 88 000 kronor föreslås ett nytt anslag anvisat å
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 164.
11
riksstaten för budgetåret 1950/51. Därvid förutsättes, att hittills odisponcrade
medel å de äldre utrustningsanslagen för kolonier till säkerhetsanstalter
tillföras budgetutjämningsfonden.
Fångvårdsanstalterna: Montering och transport av baracker. Kungl. Maj:t
har (punkt 6, s. 26—28) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:
Montering och transport av baracker för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 311/1946 (s. 3 f.)
anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 ett
reservationsanslag av 75 000 kronor till montering och transport av barackei
för fångkolonier.
För att provisoriskt tillgodose behovet av verkstadslokaler och bostäder
inom fångvården disponerar fångvården för närvarande 33 baracker tillhörande
arbetsmarknadsstyrelsens förvaltning.
För nästa budgetår föreslås medel skola beräknas för att för nämnda ändamål
till fångvården överföra 10 av arbetsmarknadsstyrelsen disponerade,
å Villingsbergs revir i Örebro län uppställda baracker. Därjämte anses av
styrelsen redan disponerade 33 baracker böra övergå i dess ägo. Då överlåtelsen
av samtliga baracker anses böra ske utan vederlag, erfordras anslag
allenast för montering och transport av de 10 nya barackerna. Kostnaderna
härför beräknas till 55 000 kronor. Härjämte föreslås, för att vid behov
möjliggöra anskaffning av ytterligare några baracker från arbetsmarknadsstyrelsen,
skola beräknas en anslagsreserv å förslagsvis 20 000 kronor. Medelsbehovet
har sålunda beräknats till 75 000 kronor.
Kapitalbudgeten.
Statens allmänna fastighetsfond.
Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstalterna på Skenas och Håga.
Kungl. Maj :t har (punkt 7, s. 28—32) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten
m. m. vid fångvårdsanstalterna på Skenäs och Håga för budgetåret
1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 378 500 kronor.
Fångvårdsstyrelsen har i skrivelser den 22 och den 29 augusti 1949 hemställt
om medel till byggnadsarbeten vid ungdomsanstalten på Skenäs och
till utbyggnad in. in. av fångvårdsanstalten på Håga.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
I årets statsverksproposition har äskats investeringsanslag för modernisering
av vissa äldre fångvårdsanstalter samt för uppförande av en ny verkstadsbyggnad.
Fångvårdsstyrelsens övriga anslagsäskanden för investeringsändamål,
vilka anmälts i statsverkspropositionen (bil. 23 s. 1 o. 3), äro till
stor del av den natur att de böra prövas i större sammanhang. Delta kom
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Statsutskottets utlåtande nr 164.
mer att ske i samband med pågående utredningar rörande fångvårdens organisation
in. in. Inom den snäva ram, som i rådande läge tillmätts byggnadsinvesteringar
för fångvårdsändamål, synas fångvårdsstyrelsens förslag
“/I byggnadsarbeten vid anstalterna på Skenas och Håga böra beaktas i
forsta hand. Dessa förslag avse nämligen att råda bot för olägenheter, vilkas
avhjalpande framstår såsom synnerligen angeläget för att dessa anstalter,
ehuru de äro tångvårdens mest moderna, skola kunna på ett tillfredsställande
sätt fylla sitt ändamål. Vad särskilt angår den föreslagna
gymnastik- och skolbyggnaden vid Skenäsanstalten, vartill anslag under en
ioljd av ar vant upptaget på beredskapsstat, må framhållas, att denna byggnad
ar oundgängligen nödvändig för att de intagnas fritidssysselsättning
skall kunna ordnas på ändamålsenligt sätt, något som är av vital betvdelse
tor behandlingen av det ungdomliga klientel varom här är fråga. På grund
av anstaltens bristande resurser i detta hänseende har den under senare år
icke kunnat utnyttjas till sin fulla kapacitet. Även behovet av en direktorsbostad
på Skenäs måste med hänsyn till förhållandena på anstalten
betecknas såsom trängande. Att kostnaderna för den nya byggnaden bliva
jamiorelsevis låga beror på att vid detta byggadsarbete, liksom vid Övriga
toreslagna arbeten, fångarbetskraft är avsedd att komma till användnin« i
största möjliga utsträckning. °
Utskottet.
Riktlinjer för fångvårdens framtida organisation. Såsom framgår av propositionen,
befinner sig det sveaska fångvårdsväsendet icke tillnärmelsevis
i ett sadant skick, som svarar mot de straffverkställighetsprinciper, som
numera äro avsedda att tillämpas. De anstaltsorganisatoriska förändringar,
som genomförts efter det riksdagen år 1945 fattade beslut om en straffverkställighetsreform,
ha endast varit av mindre räckvidd framför allt beroende
på det ekonomiska läget. Det av departementschefen i förevarande
proposition skisserade organisatoriska programmet är av synnerligen
långtgående natur. Ett genomförande därav blir otvivelaktigt i ekonomiskt
avseende högst betungande för statsverket. Även om behovet av genomgripande
förändringar icke kan avvisas, är det dock med hänsyn härtill i
hög grad angeläget, att man går fram med stor försiktighet. Utskottet vill
i det avseendet understryka departementschefens uttalande, att det är nödvändigt,
att organisationen så utformas, att anordningarna beträffande byggnader
och utrustning icke bli dyrbarare och särskilt att personalen icke
blir större, än som erfordras för ett förnuftigt tillgodoseende av anstaltspedagogiska
krav och säkerhetssynpunkter. Omorganisationen bör av dessa
och andra skäl enligt utskottets mening genomföras i etapper, varigenom
densamma kan anpassas efter de erfarenheter, som efter hand vinnas. Utskottet
finner det för egen del angeläget, att även utredningsarbetet inriktas
på ett etappvis genomförande av förändringar och icke från början bedrives
efter sådana dimensioner, som sedermera kunna visa sig sakna
praktiska förutsättningar. Det bör vidare uppmärksammas, att uppfattningarna
rörande lämpliga former för straffverkställighet och rörande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 164.
13
straff lagstiftningen själv kunna undergå genomgripande förändringar under
relativt korta tidsperioder.
Beträffande de allmänna riktlinjer för reformarbetet, som departementschefen
uppdragit, vill utskottet framhålla följande.
Utskottet delar uppfattningen, att personaluppsättningen är av utomordentlig
betydelse för att de resultat skola uppnås, till vilka den nuvarande
straffverkställigheten syftar. Det är därför, som departementschefen framhållit,
angeläget att finna de rätta formerna för rekrytering och utbildning
av fångvårdspersonalen. Utskottet vill emellertid rent allmänt som sin mening
framhålla, att man härvidlag icke får överdriva betydelsen av teoretisk
utbildning i olika avseenden. Avgörande vikt synes böra fästas vid vederbörandes
personliga lämplighet för en verksamhet av ifrågavarande
slag. Det förefaller naturligt, att erfarenheter från angränsande sociala områden
böra vara av stort värde vid genomförande av ändringar i personalorganisationen.
Vad särskilt angår den i propositionen berörda frågan att
förstärka inslaget av kvinnliga befattningshavare, torde enligt utskottets
mening inom vissa begränsade områden fördelar kunna vara förenade
därmed. Utskottet ställer sig emellertid tveksamt till ett mera allmänt införande
i ökad utsträckning av kvinnlig arbetskraft inom fångvården. Mot
en sådan åtgärd talar särskilt säkerhetskravet, och utskottet vill i detta
sammanhang bl. a. hänvisa till de spörsmål, som i det hänseendet motionsledes
föregående år bragtes under riksdagens prövning (statsutskottets utlåtande
nr 118).
När det gäller tillgodoseende av behovet av fångvårdsanstalter, torde man
med hänsyn till anstalternas nuvarande tillstånd icke kunna komma ifrån
ett betydande nvbyggnadsprogram. Emellertid kräves även på detta område,
att man av ekonomiska hänsyn går fram med försiktighet. Utskottet
hyser i princip den uppfattningen, att man bör sträva efter att — så långt
detta är möjligt — genom förbättring och upprustning infoga redan befintliga
anstalter i en ny organisation. Åtskilliga anstalter befinna sig i ett sådant
skick, att förutsättningar härför böra föreligga. Utskottet vill härvidlag
även erinra om att erfarenheterna av koloniväsendet hittills synas vara
goda och att denna form av fångvård såväl ur ekonomiska synpunkter som
beträffande vårdresultaten erbjuder betydande fördelar. Vad slutligen angår
planeringen av anstalterna delar utskottet departementschefens uppfattning,
att en sådan differentiering av vården inom anstalterna bör eftersträvas,
att de nuvarande mycket omfattande och kostnadskrävande fångtransporterna
kunna avsevärt reduceras.
Vad departementschefen i övrigt anfört i nu förevarande sammanhang
föranleder icke någon erinran från utskottets sida.
Anslagsäskanden. Vad beträffar de under anslaget till F å n g v å r d s anstalterna:
Avlöningar framlagda förslagen till förändring av personalorganisationen
ha dessa icke föranlett någon erinran från utskottets
sida, utom i vad gäller de föreslagna nya befattningarna vid sinnessjukavdel
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Statsutskottets utlåtande nr 164.
ningen i Malmö. Enligt propositionen skulle där inrättas eu befattning som
socialassistent i Cell och en tjänst som översköterska i Ce 12. Vid avdelningen,
som är beräknad lör 20 å 22 intagna, torde f. n. finnas sammanlagt
16 befattningshavare, varav 3 läkare, 1 socialassistent och 2 arbetsterapeuter.
Utskottet "sill starkt ifrågasätta,huruvida med hänsyn till avdelningens storlek
ytterligare personalbehov kan föreligga. Innan de föreslagna nya befattningarna
inrättas, bör enligt utskottets mening en undersökning ske, huruvida
icke en lämpligare personalorganisation vid avdelningen kan genomföras,
varigenom totalt sett personalökning skulle kunna undvikas. Utskottet, som
icke vill motsätta sig att medel beräknas i enlighet med Kungi. Maj :ts förslag,
törutsätter därlör, att Ivungl. Maj:t uppdrager åt fångvårdsstvrelsen
att närmare pröva denna fråga, innan tillstånd till inrättande av de nya befattningarna
meddelas.
I propositionen föreslås vidare, att de i annat sammanhang förordade avlömngstörstärkningarna
för läkare vid statens sinnessjukhus jämväl skola
aga tillämpning beträffande fångvårdens sinnessjukläkare. Utskottet har
beträffande läkarna vid sinnessjukhusen, om än med tvekan, ansett sig böra
tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag. Av skäl, som departementschefen anfört,
vill utskottet icke motsätta sig, att motsvarande törmåner beredas fångvårdens
sinnessjukläkare, då anledning knappast synes föreligga att göra någon
åtskillnad beträffande de två kategorierna. I annat fall skulle risk föreligga,
att fångvårdens befattningar icke kunde tillfredsställande besättas.
Detta skulle i sin tur leda till att väntetiden för sinnesundersökningarna förlängdes,
vilket ur flera synpunkter synes angeläget att undvika. Utskottet
kan alltså tillstyrka Kungl. Maj-.ts förevarande förslag, men vill samtidigt
understryka, att detta ställningstagande lika litet som när det gäller läkarna
vid sinnessjukhusen kan åberopas till stöd för krav på löneregleringar inom
andra läkarkategorier. Utskottet förutsätter sålunda bl. a., att möjligheten
för Kungl. Maj :t att genomföra provisorisk reglering av arvode till kroppssjukläkare
icke skall behöva anlitas annat än i enstaka undantagsfall, där
särskilda skäl göra sig gällande.
Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit beträffande personalen ävensom bei
åkningen av medelsbehovet under nu ifrågavarande anslag kan utskottet
tillstyrka.
Utskottet har icke heller funnit anledning till erinran mot de förslag, som
i propositionen framlagts under anslagen till Fån g vårds anstalterna:
Omkostnader och Fångvårdsanstalterna: Eu gångsan
skattning av beklädnads- och sängutrustning in. m.
I motionerna 1:431 och 11:534 har föreslagits viss uppräkning av förstnämnda
anslag för att möjliggöra ett avtal mellan fångvårdsstyrelsen och
töreningen Skyddsvärnet i Stockholm angående disposition av Björkahcmmet
for vissa till ungdomsfängelse dömda. Enligt vad utskottet inhämtat
skulle 10 platser stå till förfogande för detta ändamål. Föreningen har under
hand lämnat ett erbjudande, enligt vilket ersättningen skulle utgöra 10 kronor
per plats och dag. Hemmet, som skulle disponeras för permission av å
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 164.
15
ungdomsfängelse intagna före provutskrivningen, skulle bestrida alla kostnader
för vård, underhåll, utbildning m. m. av de intagna, varjämte arbetspremier
skulle utgå till vid hemmet intagen. Om intagen hade inkomst av
arbete utom hemmet, skulle viss avgift kunna uttagas.
Utskottet anser det i och för sig värdefullt att äga tillgång till ett övergångshem
av här avsett slag, och åtskilliga skäl tala för att försöksvis under
någon tid pröva systemet. Det bör emellertid i första hand ankomma på
Kungl. Maj:t att undersöka olika tänkbara möjligheter härför. Därvid måste
särskilt beaktas, att kostnaderna hålla sig inom rimlig nivå. Det torde få
förutsättas, att denna fråga kommer att noggrant följas av såväl Kungl.
Maj :t som fångvårdsstyrelsen. Vid den fortsatta utredningen bör särskilt
prövas, huruvida och i vilken omfattning de intagna själva kunna genom
särskilda avgifter bidraga till kostnaderna för driften av ifrågavarande
övergångshem. I betraktande av driftkostnadernas storlek böra vidare uppmärksammas
eventuella möjligheter att uppnå en förmånligare proportion
mellan antalet elevplatser och den erforderliga driftpersonalen. Utskottet är
i avvaktan på denna utredning och därav föranledda förslag från Kungl.
Maj:ts sida icke nu berett tillstyrka den av motionärerna föreslagna ökade
medelsanvisningen för nästkommande budgetår.
Under åberopande av vad sålunda anförts och med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag beträffande medelsanvisningen under övriga här ej
särskilt nämnda anslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. bemyndiga Kungl. Maj: t att i fångvårdsanstalternas
personalförteckning vidtaga i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 17 mars 1950 angivna ändringar
;
II. fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,
att tillämpas under budgetåret 1950/51:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
.................................... 3 790 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis.............. 230 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 3 376 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 837 300
Summa kronor 8 234 300
III. under andra huvudtiteln för budgetåret 1950/51 anvisa
a)
till Fångvårdsanstaltcrna: Avlöningar ett förslagsanslag
av 8 234 300 kronor;
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Statsutskottets utlåtande nr 164.
b) med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 431 och II: 534 till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader
ett förslagsanslag av 3 975 000 kronor;
c) till Fångvårdsanstalterna: Engång sanskaffning av beklädnads-
och sängulrustning in. m. ett reservationsanslag
av 100 000 kronor;
d) till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning
m. m. ett reservationsanslag av 120 000 kronor;
e) till Fångvårdsanstalterna: Inventarier m. m. för fångkolonier
ett reservationsanslag av 88 000 kronor;
f) till Fångvårdsanstalterna: Montering och transport av
baracker ett reservationsanslag av 75 000 kronor;
IV. till Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstalterna
på Skenäs och Håga för budgetåret 1950/51 under statens allmänna
fastighetstond anvisa ett investeringsanslag av
378 500 kronor.
Stockholm den 16 maj 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Gränebo,
Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, fröken Andersson,
herrar Sundelin, Leander, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,
Andrée och Alfred Nilsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,
Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm,
Rubbestad, Staxäng, Bergstrand, Petterson i Degerfors, fröken Elmén,
herr Jansson i Kalix, fru Ericsson i Luleå och herr Nihlfors.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 164.
17
Reservation
av herr livar Anderson, fröken Andersson, herrar Sundelin, Andrée, Boman
i Kieryd, Staxäng, Bergstrand, fröken Elmén och herr Nihlfors, vilka ansett,
att utskottet bort tillstyrka bifall till förslaget i motionerna I: 431 och II: 534
om uppräkning av anslaget till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader och att
därför
dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 15, som börjar med orden »Utskottet
anser» och slutar med orden »nästkommande budgetar», bort hava
följande lydelse:
»Utskottet delar motionärernas uppfattning, att inackorderingshem av den
typ Björkahemmet representerar fyller en betydelsefull uppgift, när det gäller
att för de till ungdomsfängelse dömda anordna en övergång till det fria
livet.
Detta bestyrkes också av erfarenheterna från Björkahemmet, som sedan
början av år 1948 intagit från ungdomsanstalt permitterade elever. Den ersättning
som fångvårdsstyrelsen kunnat lämna — 3 kronor per dag — är
emellertid så låg, att ägaren av Björkahemmet, föreningen Skyddsvärnet i
Stockholm, icke anser sig kunna fortsätta verksamheten i denna form.
Enligt vad utskottet inhämtat är det ifrågasatt att upprätta ytterligare något
övergångshem, sannolikt i statlig regi. Det kommer emellertid att dröja,
innan dessa planer hinna att närmare utformas. Det vore under sådana
förhållanden till allvarligt men för ungdomsvården, om Björkahemmet skulle
av brist på medel tvingas att upphöra såsom övergångshem vid utgången av
innevarande budgetår. Enligt utskottets mening bör hemmet få möjlighet
att fortsätta sin verksamhet åtminstone ytterligare ett år. Till stöd för förslaget
vill utskottet vidare framhålla, att samtliga ungdomsfängelser i regel
äro fullbelagda och att organisationen därför behöver den avlastning, som
tillgången till 10 vårdplatser på Björkahemmet innebär.
Den föreslagna dagersättningen torde icke vara högre än dagkostnaden
vid de statliga anstalterna.
Med stöd av det ovan anförda tillstyrker utskottet förslaget om uppräkning
av anslaget till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader med 36 000 kronor
till 4 011 000 kronor.»
dels ock moment III. b) i utskottets hemställan bort hava följande lydelse:
»b)
i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna 1:431 och 11:534 till Fångvårdsanstalternar
Omkostnader ett förslagsanslag av 4 011 000 kronor».
■J Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. AV 104.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1950:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1950151 till fångvården m. m. jämte i ämnet väckta motione a1 i texten