Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1950/51 till fångvården m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1950-05-16 · 17 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:164, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1950/51 till fångvården m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 164.

1

Nr 164.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

anslag för budgetåret 1950/51 till fångvården m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under andra huvudtiteln, punkterna

36, 37 och 38, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1950/51 beräkna dels till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar

resp. Omkostnader två förslagsanslag om 8 131 600 resp. 3 555 000

kronor, dels ock till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning

m. m. ett reservationsanslag av 104 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 131, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den

17 mars 1950, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i

fångvårdsanstalternas personalförteckning vidtaga av departementschefen

föreslagna ändringar, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för fångvårdsanstalterna, att tillämpas under budgetåret 1950/

51, dels ock för nämnda budgetår anvisa följande anslag, nämligen å driftbudgeten

under andra huvudtiteln till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar ett

förslagsanslag av 8 234 300 kronor, till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

ett förslagsanslag av 3 975 000 kronor, till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning

av beklädnads- och sängutrustning m. m. ett reservationsanslag

av 100 000 kronor, till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning

m. m. ett reservationsanslag av 120 000 kronor, till Fångvårdsanstalterna:

Inventarier m. in. för fångkolonier ett reservationsanslag av

88 000 kronor och till Fångvårdsanstalterna: Montering och transport av

baracker ett reservationsanslag av 75 000 kronor ävensom å kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond till Byggnadsarbeten m. m. vid

fångvårdsanstalterna på Skenäs och Håga ett investeringsanslag av 378 500

kronor.

I propositionen redovisas först vissa av departementschefen uppdragna

riktlinjer för fångvårdens framtida organisation, varefter upptagits anslagsäskanden

för nästkommande budgetår.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. G samt. Nr 164.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Statsutskottets utlåtande nr 164.

Riktlinjer för fångvårdens framtida organisation.

Den av riksdagen år 1945 godkända stora reformen av straffverkställigheten

förutsatte en genomgripande omdaning av fångvårdsväsendet, vilket

för övrigt vid denna tidpunkt i och för sig måste betraktas såsom höggradigt

iöråldrat, uppbyggt som det var enligt över hundra år gamla principer. Det

framstod klart, att betydande svårigheter måste möta, om reformen fördes

ut i det praktiska livet utan föregående anstaltsorganisatoriska förändringar.

På grund av fångvårdens dåvarande läge ansågs det emellertid nödvändigt,

att man prövade sig fram med de resurser som stodo till buds och försökte

komma till rätta med personella brister och ålderdomliga lokaliteter medelst

provisoriska anordningar. Snarast möjligt borde dock planeras för en anstaltsorganisatorisk

omläggning på längre sikt. Fångvårdsstyrelsen erhöll i

uppdrag att framlägga förslag i ämnet och överlämnade en plan år 1946.

Under remissbehandlingen blev det emellertid tydligt, att fångvårdsstyrelsens

plan behövde ytterligare överarbetas. Statens organisationsnämnd erhöll

i uppdrag att såsom en förberedelse till detta arbete genomföra en

organisationsundersökning inom fångvården. Denna undersökning slutfördes

under år 1947 och blev föremål för sedvanlig remissbehandling.

Under den tid detta utredningsarbete — som alltså tagit sikte huvudsakligen

på de framtida förhållandena — bedrivits, ha samtidigt vissa förändringar

inom fångvården vidtagits, av vilka de betydelsefullaste torde vara

koloniväsendets tillskapande och arbetsdriftens gradvisa omläggning. Ingen

ny större anstalt har emellertid tillkommit och ej heller har någon genomgripande

ändring av någon i bruk varande anstalt ägt rum. Fångvården äger

endast tre moderna anstalter, samtliga uppförda före 1945, nämligen Hall

(för förvarade och internerade), Håga (för sinnessjuka, tillfälliga vårdfall

och undersökningsfall) samt Skenäs (för ynglingar som ådömts ungdomsfängelse).

Samtliga övriga anstalter äro — med undantag av vissa kolonier

— mer eller mindre otidsenliga och i många fall klart olämpliga såsom

instrument för modern fångvård.

Under utredningsarbetet ha framkommit ganska skiljaktiga meningar angående

riktlinjerna för det anstaltsorganisatoriska program, som måste fastställas.

Divergensen i åsikterna om hur anstaltsväsendet bör utformas sammanhänger

enligt departementschefen med att en klar bild saknas av det

klientel som behandlas på fångvårdens anstalter. Innan anstaltsorganisatoriska

förändringar av större betydelse vidtagas, borde det därför i möjligaste

mån klarläggas, huru det omhändertagna människomaterialet är beskaffat,

dess psykiska och fysiska tillstånd och vilka förutsättningar som i

allmänhet föreligga för dess sociala anpassning i samhället. Departementschefen

avser att successivt låta utföra dylika klientelundersökningar i samband

med det organisatoriska nydaningsarbetets bedrivande. En undersökning

av nyssnämnd natur pågår redan beträffande ungdomsfängelsets

klientel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 164.

3

Fångvårdsorganisationen niåste, framhåller departementschefen vidare,

uppfylla tre huvudkrav. Den skall ge de omhändertagna eu på positiva sociala

anpassningsmål inriktad behandling. Samtidigt måste säkerhetskravet

tillbörligen beaktas. Slutligen är det nödvändigt, att organisationen så utformas

att anordningarna beträffande byggnader och utrustning inte bli dyrbarare

och särskilt att personalen inte blir större än som erfordras för ett

fönuftigt tillgodoseende av anstaltspedagogiska krav och säkerhetssynpunkter.

I sin nuvarande organisation har fångvården stora svårigheter att kämpa

med för att kunna tillgodose de båda förstnämnda kraven. Läget är sådant

att personalorganisationen verkar i vissa avseenden överdimensionerad, samtidigt

som genom underbemanning på andra punkter betydelsefulla människovårdande

funktioner måste eftersättas. Såväl pedagogiska som ekonomiska

skäl anses därför tala för en mera grundlig översyn än som egentligen

ursprungligen varit tänkt, en omläggning som kan behöva bli av samma omfång

som förekom för hundra år sedan då cellfängelsesystemet infördes. En

så genomgripande omdaning anses av praktiska och ekonomiska skäl uppenbarligen

icke kunna ske på en gång. Att reformen alltså måste genomföras

successivt och kanske under en ganska lång tidrymd, medför emellertid

den fördelen, att man kan pröva sig fram och tillgodogöra sig de praktiska

erfarenheter som vinnas under arbetet med organisationens omläggning

i etapper. Även om man sålunda i viss mån kan och bör pröva sig

fram på denna delvis obanade mark, måste dock vissa allmänna riktlinjer

uppställas för reformarbetet. I detta hänseende har departementschefen

framhållit följande.

En riktig fångbehandling kräver lämpliga lokaler och ändamålsenlig utrustning

samt en personal, som utvalts med tanke på dess lämplighet för

människovårdande verksamhet. Denna personal måste ges en god skolning

för sitt arbete och erbjudas sådana arbetsförhållanden, att den kan trivas

med sin svåra och grannlaga uppgift. Jag vill för egen del obetingat

sätta personalkravet främst. Det gäller alltså att finna de rätta formerna

för rekrytering och utbildning av fångvårdspersonalen. Enligt min uppfattning

synas emellertid ej blott dessa frågor utan hela personalorganisationen

böra omprövas. Det finns enligt min mening starka skäl som tala för en

mera genomgripande förändring av personalorganisationen. Därvid bör bl. a.

eftersträvas att söka bryta den isolering, som råder mellan fångvården och

annan socialvård samt sjukvården. Ett förslag härom, som framlagts av

fångvårdsstyrelsens sakkunnige för utbildningsärenden, professor Gunnar

Heckscher, hör särskilt beaktas. Ett livligare personalutbyte på både högre

och lägre tjänster synes kunna vara iinpulsgivande för fångvårdens utveckling.

Mycket betydelsefullt synes mig vara att förstärka inslaget av kvinnliga

befattningshavare. Personalen i chefs- och assistentställning bör erhålla

en god läkepedagogisk och social skolning, och de administrativa och

ekonomiska uppgifterna böra i största möjliga utsträckning överlämnas till

annan personal. Assistenternas nuvarande bundenhet vid redogörarexpeditionerna

bör därför snarast avskaffas. Eftersom fångvårdspersonalen numerärt

sett är ganska ringa och .särskilt för vissa grupper av befattningshavare

bildar en alltför knapp utbildningsbas, kan (let vara lämpligt att söka

anknytning till annan inom landet bedriven utbildning, som avser skolning

i människovärd eller möjligen till eu utbildning på nordisk grund mellan alla

de skandinaviska ländernas fångvårdspersonal. Vissa förberedande över
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 164.

läggningar i sistnämnda syfte ha förekommit vid en nyligen i Helsingfors

avhållen nordisk kriminalrättskonferens. För att personalen skall kunna

tillfredsställande fullgöra sin ofta mycket krävande tjänstgöring, bör det

bl. a. ordnas goda bostadsförhållanden på de platser, där tjänstebostäder

måste tillhandahållas. Vidare bör det genomföras en uppläggning av tjänstgöringen,

som ej pressar den enskilde för hårt. Det synes särskilt olämpligt,

att personalens regelbundna ledigheter skola i den utsträckning som nu sker

behöva tagas i anspråk för fångtransporter. Det är därför min avsikt att snarast

söka åstadkomma en begränsning av dessa transporter, ej blott alltså

med hänsyn till rent ekonomiska synpunkter. Utredning härom bedrives för

närvarande i samband med en allmän översyn av fångvårdspersonalens

tjänstgöringsförhållanden.

Beträffande anstalterna vill jag anföra följande. Frågan om varje anstalts

storlek samt anstalternas placering i landet och inre planering bör icke tagas

upp till slutgiltig behandling förrän det nödvändiga materialet angående

klientelet sammanbragts. Det blir då möjligt att se klarare än man nu kan

gora, vilka behandlingsbehov anstalterna måste tillgodose och huru säkerhetsanordningarna

böra avpassas. Utomlands har under de senare åren på

olika håll experimenterats med nya anstaltstvper. Jag förutsätter att vårt

land skall tillgodogöra sig de vunna erfarenheterna. Det torde böra uppställas

som ett mal, att anstalterna skola sa utformas att de i viss utsträckning

kunna tjäna för olika beteendetypers behandling, alltså medge en differentieiing

inom anstalten till undvikande av de nu alltför ofta förekommande

transporterna. Självfallet måste dock sådana synpunkter vika i de fall då

särskilda skäl tala däremot. Ett specialspörsmål, som här uppställer sig, är

trågan om de häktade. Det kan tänkas vara rationellt att anordna särskilda

iörvaiingsmöjlighctcr för dem och flytta bort alla häktade från de egentliga

fångvårdsanstalterna.

Omorganisationen av långvården kan lämpligen i stort sett uppdelas i tre

etapper. Först synes behandlingen av de unga lagbrytarna böra bringas till

en lösning. En viktig del av denna fråga är redan föremål för särskild utredning.

Kungl. Maj :t har nämligen den 28 oktober 1949 uppdragit åt fångvårdsstyrelsen

att med biträde av särskilda sakkunniga utreda frågan om

inrättandet av en anstalt för särbehandling av särskilt svårskötta, till ungdomsfängelse

dömda män. Sedan denna specialfråga lösts, bör arbetet på

en definitiv utformning av hela ungdomsbehandlingen tagas upp. Lagbestämmelserna

om ungdomsfängelse äro f. n. föremål för översyn av strafflagberedningen.

I nästa etapp bör följa det abnorma eller eljest svårskötta

klientelets behandlingstrågor, varmed då även böra sammankopplas sjukvårdsfrågorna

för fångvårdsanstalterna och de rättspsykiatriska undersökningarna

av häktade. I en sista etapp få slutligen komma anstaltsfrågorna

tor det klientel som icke kräver specialbehandling samt för de häktade.

Departementschefen har slutligen framhållit, att planläggningen av den

framtida fångvårdsorganisationen lämpligen bör ske inom justitiedepartementet

under ledning av en särskild sakkunnig med biträde av olika experter

och under fortlöpande samarbete med strafflagberedningen, fångvårdsstyrelsen,

medicinalstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, byggnadsstyrelsen

samt andra fackämbetsverk och statens organisationsnämnd. Vissa

av de uppkommande frågorna kunna givetvis föranleda en kommittémässig

utredning av sedvanligt slag. Det anses emellertid praktiskt att så mycket

som möjligt bedriva arbetet direkt inom departementet för att snabbt nå till

resultat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 164.

5

Anslagsäskanden.

Andra huvudtiteln.

Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 1, s. 6 19)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar

i fångvårdsanstalternas personalförteckning, som av departementschefen

föreslagits, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för fångvårdsanstalterna, att tillämpas under budgetåret 1950/51, dels

ock till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 8 234 300 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 8 131 600

kronor.

Frågan om personalbehovet vid fångvårdsanstalterna var föremål för särskild

prövning av 1949 års riksdag. I sitt av riksdagen godkända utlåtande

(nr 118) uttalade statsutskottet såsom sin åsikt, att personalen vid anstalterna

borde åtnjuta det skydd och den säkerhet i tjänstgöringen, som med hänsyn

till omständigheterna kunde vara möjligt att uppnå, samt att en förstärkning

av bevakningspersonalen i vissa fall kunde vara påkallad. Det

borde emellertid enligt utskottets mening prövas i vad mån det — genom

utnyttjande av möjliga rationaliseringsåtgärder — vore möjligt att genomföra

en sådan utan ytterligare utökning av den sammanlagda bevakningspersonalen.

Med hänsyn till under året redan företagen personalökning och

till övriga omständigheter samt då frågan vore föremål för Kungl. Maj:ts

prövning fann utskottet icke skäl föreligga för riksdagen att hos Kungl.

Maj :t anhålla om ytterligare åtgärder i ämnet.

Kungl. Maj :t anbefallde därefter fångvårdsstyrelsen att skyndsamt verkställa

en allmän översyn av fångvårdsanstalternas tjänstgöringsplaner i

syfte att anordna tjänstgöringen på mest rationella och ändamålsenliga sätt

samt att före den 1 januari 1950 underställa Kungl. Maj:t resultatet av den

sålunda företagna utredningen. Sedan styrelsen sedermera anmält att utredningen

icke kunde slutföras inom föreskriven tid, har styrelsen medgivits

anstånd därmed till den 1 september 1950.

I avvaktan på resultatet av nu nämnda och vissa andra utredningar (1947

års biträdesutredning, 1949 års tjänsteförteckningskommitté in. fl.) har

i regel icke ansetts böra ifrågakomma att utöka nuvarande personalorganisation

eller att besluta om ändrade löneställningar. Av fångvårdsstyrelsen

framlagda förslag i andra fall än då — utan att resultaten av pågående

utredningar därigenom föregripas — organisatoriska eller andra särskilda

skäl påkalla, att förslagen utan dröjsmål genomföras, har departementschefen

därför funnit sig icke kunna biträda.

Medel ha under de senaste åren anslagits till nya mekaniska verkstäder

vid anstalterna i Uppsala, Ystad, Kalmar och Kristianstad. Dessa verkstäder

beräknas vara färdiga att fullt tagas i bruk under nästa budgetår. För nämn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 164.

da budgetår föreslås följande nya yrkesinästartjänster skola inrättas, nämligen

2 i Cg 17 vid anstalterna i Uppsala och Ystad samt 4 i Cg 13 vid anstalterna

i Uppsala, Ystad, Kalmar och Kristianstad.

Då fångvårdsanstalternas anslagsbehov senast underställdes riksdagens

prö\ning, berördes bl. a. den starkt ökade arbetsbelastningen på sinnessjukavdelningarna

vid fångvården (II ht 1949 s. 63). I samband därmed begärdes

emellertid tills vidare endast medel för fortsatt anställande av en extra överläkare

vid den tillfälligt inrättade undersökningsavdelningen på Håga. Den

permanenta organisationen vid fångvårdens sinnessjukavdelningar omfattar G

överläkare, 6 förste läkare och 2 andre läkare. En vakant befattning såsom

förste läkare må dock ej återbesättas eller uppehållas på förordnande, så

länge den förut nämnde extra överläkaren finnes anställd. Härutöver finnas

en extra förste läkare och en extra andre läkare, båda anställda mot arvode.

Då det visat sig omöjligt att med nuvarande löneförmåner erhålla heltidsanställda

läkare till alla tjänsterna, ha vissa av dem stått obesatta.

För att motverka arbetsbalans beträffande sinnesundersökning av häktade

och därav uppkommande förlängning av undersökningstiden har bemyndigande

lämnats att i vissa fall anlita läkare utom fångvården för att

verkställa sådana undersökningar. Den därvid bestämda ersättningen av 150

kronor för varje undersökning har emellertid varit för låg för att i behövlig

omfattning förmå de avsedda läkarna att åtaga sig dylika uppdrag. En fortgående

ökning av arbetsbalansen nödvändiggjorde på våren 1949 skyndsamma

åtgärder från Kungl. Maj :ts sida. Sålunda beslöt Kungl. Maj:t —

el ter att ha ålagt läkare vid rättspsykiatrisk avdelning vid statens sinnessjukhus

att utan ersättning i viss omfattning verkställa sinnesundersökning

av den som för sådan undersökning intagits på sinnessjukavdelning vid

fångvården — en höjning av undersökningsarvodet från 150 kronor till 300

kionor. I sylte att avlasta undersökningsläkarnas arbetsbörda medgavs vidai

e, att vid fångvårdens sinnessjukavdelningar finge under innevarande

budgetår vara anställda — utöver tidigare medgiven personal — ytterligare

2 socialassistenter i Ce 11, varjämte medgivande lämnades att inköpa diktafoner

in. m.

1 propositionen 100/1950 har förslag framlagts, att vissa provisoriska avlöningsförstärkningar

skola genomföras för läkarna vid de statliga sinnessjukhusen

fr. o. in. den 1 januari 1951. Motsvarande löneförbättring anses

samtidigt böra beredas de med dessa befattningshavare jämställda läkarna

vid fångvårdens sinnessjukavdelningar. I överensstämmelse härmed föreslås

nu för sistnämnda läkares vidkommande, att avlöningsförstärkning fr. o. in.

den 1 januari 1951 skall utga med följande belopp för år räknat, nämligen

till överläkare 5 004 kronor, till förste läkare 4 008 kronor och till andre

läkare 3 000 kronor. Förstärkningen till andre läkare samt till extra förste

läkare förordas emellertid, i anslutning till förslaget i prop. 100, utgå först

efter två års tjänstgöring vid fångvården tillhörande sinnessjukavdelning,

statligt sinnessjukhus eller annat därmed jämförligt sinnessjukhus. Det förutsättes

få ankomma pa Kungl. Maj :t att närmare reglera i vad mån denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 164. 1

löneförmån skall få åtnjutas vid tjänstledighet och vikariat in. in. Avlöningsförstärkningarna

ha för nästa budgetår beräknats medföra en kostnadsökning

av 34 000 kronor (halva året).

Jämväl i fortsättningen har ansetts nödvändigt att för sinnesundersökningar

anlita fångvården ej tillhörande läkare mot den för närvarande utgående

förhöjda ersättningen. För detta ändamal har räknats med ett ökat

medelsbehov av 13 000 kronor. Likaså har räknats med fortsatt behov av

den vid Håga inrättade undersökningsavdelningen. Föreståndaren för denna

avdelning förutsättes emellertid, sedan den provisoriska löneregleringen genomförts,

icke skola ha högre tjänsteställning än såsom förste läkare. Efter

mönster från sinnessjukvården anses denne läkare dock böra äga åtnjuta ett

arvode av 1 200 kronor såsom ersättning för att han med självständigt ansvar

fullgör vissa på överläkare ankommande göromål. Medel ha vidaie

beräknats för de båda socialassistenter, som enligt beslut av Kungl. Maj :t

tillkommit sedan anslaget senast beräknades. Härjämte har för nästa budgetår

föreslagits inrättande vid anstalten i Malmö av ytterligare en befattning

såsom socialassistent i Ce 11, avsedd för sinnessjukavdelningen, och en tjänst

såsom översköterska i Ce 12, avsedd för såväl kropps- som sinnessjukvården.

Beträffande de till kroppssjukläkarna utgående ersättningarna har departementschefen

ansett en omreglering vara starkt påkallad. Av fångvårdsstyrelsen

framlagd utredning i ämnet anses emellertid icke lämpligen kunna läggas

till grund för förslag till riksdagen. Möjlighet anses emellertid böra inrymmas

åt Kungl. Maj :t att, i avvaktan pa resultat av den ytterligare utredning,

som anses erforderlig, i något enstaka undantagsfall genomföra eu

provisorisk reglering av arvode, som vid jämförelse med övriga arvoden

framstår såsom oskäligt lågt.

Kungl. Maj :t har på våren 1949 medgivit, att fångvårdsanstalten i Kalmar

tills vidare skall såsom ett provisorium vara säkerhetsanstalt för män, i samband

varmed Kungl. Maj :t medgivit — förutom att styresmannen vid anstalten,

placerad i Ca 19, må förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål

som eljest ankomma på föreståndare i 22 lönegraden — att vid anstalten

må tills vidare t. o. in. den 30 juni 1950 vara anställd en rådgivande psykiater.

För bibehållande av denne läkare har under nästa budgetår beräknats

ett arvode av 2 400 kronor. Härjämte har för nästa budgetar räknats med

en dylik arvodesbefattning för ungdomsanstalten i Uppsala.

I samband med straffverkställighetsreformen ha ett antal nya tjänster

inrättats såsom koloniföreståndare, varav 0 upptogos som extra ordinarie

och de övriga som extra. För närvarande finnas 8 extra ordinarie föreståndare

och 6 extra. De extra ordinarie föreståndaretjänster, som äro avsedda

för kolonier av ieke-provisorisk karaktär (Ollestad, Orretorp, Skogsgård,

Smälteryd, Sörbyn, Tygelsjö), ha nu föreslagits skola ordinariesättas. Enligt

grunderna för reglerad befordringsgång beträffande biträdespersonal

föreslås tvä biträden erhålla ordinarie anställning. Vidare föreslås de båda

vid fångvårdens sinnessjukavdelningar mot arvoden anställda förste och

andre läkarna erhålla ställning såsom extra tjänstemän i Cg 31 resp. Cg 29.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö Statsutskottets utlåtande nr 164.

Anslaget liar i anslutning till de framlagda förslagen uppräknats med

41 520 kronor för 6 yrkesmästare, därav 2 i Cg 17 och 4 i Cg 13, med 34 000

kionor för avlöningsförstärkning åt läkarna vid fångvårdens sinnessjuka\

delningar, med 13 000 kronor till ersättning för sinnesundersökningar,

med 19 620 kronor för 3 socialassistenter, med 6 816 kronor för en översköterska

och med 4 800 kronor för 2 rådgivande psykiater. Å andra sidan

har anslaget nedsatts med 200 kronor, utgörande löneskillnaden mellan en

extra överläkare med hyresersättning och en förste läkare med tilläggsarvode

(halvt år) samt med 16 872 kronor, motsvarande kostnaderna för 1

löreständare i Cg 17 och 2 vaktfruar i Cg 8 vid den numera nedlagda kolonien

Solhyddan. Anslaget skulle alltså höjas med i runt tal 102 700 kronor.

Betrattande beräkningen av anslaget har framhållits, alt enligt anmälan

av fångvårdsstyrelsen icke-ordinarieposten för innevarande budgetår

vantas bliva överskriden med omkring 580 000 kronor, överbelastningen

förklaras bl. a. därav, att styrelsen anställt befattningshavare till större antal

än som legat till grund för postens bestämmande. Med en omräkning av

posten, varvid även nu tillämpade allmänna beräkningsgrunder borde omprövas,

anses emellertid böra anstå, till dess att den inom fångvårdsstyrelsen

pågående översynen av anstalternas tjänstgöringsplaner m. m. slutförts.

I personalförteckningen föreslås antalet föreståndare i Ca 19

skola ökas från fem till elva och antalet kontorsbiträden i Ca 8 från sexton

till aderton.

Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. Fångvårdsanstalterna: Fn gångsanskaffning

av beklädnads- och sängutrustning m. m. Kungl. Maj :t har (punkterna

2 och 3, s. 19—23) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1950/51

anvisa dels till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader ett förslagsanslag av

3 975 000 kronor, dels ock till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning

av beklädnads- och sängutrustning in. m. ett reservationsanslag av 100 000

kronor.

Anslaget till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 3 555 000 kronor.

Enhgt fångvårdsstyrelsens beräkning rörande utgifterna för innevarande

budgetår under omkostnadsanslaget skulle dessa komma att överstiga

det anvisade beloppet med icke mindre än 777 000 kronor. Styrelsen förutsättes

erhålla bemyndigande alt för innevarande budgetår i den utsträckning,

som befunnits ertorderlig, överskrida maximerade poster i omkostnadsstaten.

För nästa budgetår ha vissa poster i omkostnadsstatcn uppräknats enligt

följande: till sjukvård in. m. för personal 5 000 kronor, till bränsle m. m.

50 000 kronor, till utspisning 290 000 kronor, till hälso- och sjukvård 50 000

kronor, till omkostnader för permitterade m. fl. 25 000 kronor, till diverse

utgifter 10 000 kronor och till tjänstedräkt 10 000 kronor.

Anstalternas behov av inventarier samt beklädnads- och sängutrustning

ha icke på tillfredsställande sätt kunnat tillgodoses med nuvarande anslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 164. 9

En ökning av de för dessa ändamål avsedda medlen anses sålunda påkallad.

Med hänsyn till de växande anspråk, som härvid göra sig gällande, anses

emellertid icke lämpligt att, såsom hittills skett, från dessa anslagsposter

bestrida såväl kostnader för ordinarie underhåll och komplettering som

kostnader av engångsnatur. Från ifrågavarande poster anses därför böra

bestridas endast kostnader av förstnämnda slag, medan de medel som kunna

erfordras för att upprusta anstalternas inventarie- och persedelförråd

till normal omfattning anses böra anvisas under särskilt anslag. Medelsbehovet

för denna engångsanskaffning kan dock bedömas först efter det en

allmän inventering ägt rum. För att icke fördröja omedelbart nödvändig

nvanskaffning föreslås dock redan nu för ändamålet skola beräknas åtminstone

100 000 kronor. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att,

efter en preliminärt utförd inventering, meddela närmare bestämmelser angående

dispositionen av dessa medel. Vid bifall till vad sålunda förordats

skulle posterna till inventarier samt till beklädnad och sängkläder bestämmas

till 110 000 (—20 000) kronor resp. oförändrat 350 000 kronor.

Övriga poster i omkostnadsstaten ha upptagits med oförändrade belopp.

I anslutning till vad ovan föreslagits har omkostnadsanslaget uppräknats

med 420 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Albert Hermansson in. fl. (I: 431) och den andra inom andra kammaren

av fröken Nygren m. fl. (II: 534), har hemställts, att riksdagen måtte,

för att möjliggöra att Björkahemmet helt må kunna användas för inackordering

av från ungdomsanstalt permitterade elever, höja den i förevarande

proposition under anslaget till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

upptagna anslagsposten till omkostnader för permitterade, frigivna och

utskrivna med 36 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas

till motionen I: 431.

Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 4, s. 24 och 25) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:

Maskin- och verktygsutrustning m. in. för budgetåret 1950/51 anvisa

ett reservationsanslag av 120 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 104 000 kronor.

Behovet av maskin- och verktygsutrustning in. in. begränsas för närvarande

till de nya verkstäderna vid anstalten i Kristianstad och kolonien

Skogsgård. Kostnaderna för deras utrustning ha för nästa budgetår beräknats

till 90 000 kronor resp. 30 000 kronor.

Fångvårdsanstalterna: Inventarier m. m. för fångkolonier. Kungl. Maj:t har

(punkt 5, s. 25 och 26) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:

Inventarier in. in. för fångkolonier för budgetaret 1950/51 anvisa ett rescivationsanslag

av 88 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 164.

a Straffverkställighet sreformen förutsätter en betydande utbyggnad av

fångvårdens kolonisystem. För genomförande härav ha för senare budgetår

anvisats anslag såväl för förvärv av kolonier som för utrustning av dessa

med inventarier m. m.

I sistnämnda hänseende har å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisats ett reservationsanslag av 280 000 kronor till inköp av

jordbruks inventarier in. in. för fångkolonier (prop.

334/1^45 s- 6 f-> 71 f-)- Anslaget, som beräknats för utrustning av sju kolonin

töi enligt fångförvar, har disponerats för inköp av inventarier in. m.

till följande sju kolonier, nämligen Smälteryd, Skogsgård, Tygelsjö, Bogesund.

Svarttjärn, Halmsjön och Älgberget. Vid utgången av budgetåret

1948/49, då anslaget jämlikt gällande dispositionsföreskrifter upphörde att

stå till långvårdsstyrelsens förfogande, hade för utrustning av nämnda kolonier

utbetalats 174 254 kronor. Till budgetutjämningsfonden överfördes

alltså en besparing av 105 746 kronor.

Å törut nämnda tilläggsstat har vidare anvisats ett reservationsanslag av

80 000 kronor till inköp av jordbruksinventarier in. m.

för kolonier till säker hetsanstalter (prop. 334/1945 s.

7 f„ 77 f.). För samma ändamål har för budgetåret 1946/47 anvisats ytterligare

ett reservationsanslag av 80 000 kronor (II ht 1946 s. 107), vilket

sammanförts med nyssnämnda anslag. Anslagen, som beräknats för utrustning

av sammanlagt fyra kolonier till säkerhetsanstalter, ha hittills disponerats

för utrustning av kolonierna Orretorp och Ollestad. Vid utgången av

budgetåret 1948/49 återstod odisponerat 55 710 kronor. Anslaget står jämlikt

Kungl. Maj :ts bemyndigande till fångvårdsstyrelsens förfogande till innevarande

budgetårs utgång.

Föi budgetåret 1947/48 har slutligen anvisats ett reservationsanslag av

60 000 kronor till inköp av inventarier in. m. för fångkolonier

(II ht 1947 s. 88; jfr kapitalbudgeten 1947 bil. 23 s. 1 f.). Av detta

anslag, som avsetts för utrustning av två kolonier av icke närmare bestämd

typ, bär Kungl. Maj :t hittills ställt 28 000 kronor till förfogande, nämligen

8 000 kronor för kolonien Älgberget (för komplettering av tidigare utrustning)

och 20 000 kronor för kolonien Mäshult.

För förvärv under innevarande och nästa budgetår av tre fångkolonier,

avsedda en för ungdomsfängelse ådömda, en för förvarade och internerade

samt en för vanligt fångförvar, erfordras, såvitt nu kan bedömas, ej någon

ytterligare medelsanvisning. Den sålunda tilltänkta utbyggnaden av fångvårdens

kolonisystem står i överensstämmelse med vad statsmakterna redan

beslutat. Sedan en betydande del av det för budgetåret 1945/46 anvisade

anslaget för koloniers utrustning med inventarier m. m. tillförts budgetutjämningsfonden,

erfordras emellertid ytterligare medel för sådant ändamål.

I enlighet med tidigare tillämpade beräkningsgrunder skulle härför erfordras

120 000 kronor. Detta behov kan till ett belopp av 32 000 kronor täckas

av det för budgetåret 1947/48 anvisade utrustningsanslaget. För det härutöver

erforderliga beloppet 88 000 kronor föreslås ett nytt anslag anvisat å

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 164.

11

riksstaten för budgetåret 1950/51. Därvid förutsättes, att hittills odisponcrade

medel å de äldre utrustningsanslagen för kolonier till säkerhetsanstalter

tillföras budgetutjämningsfonden.

Fångvårdsanstalterna: Montering och transport av baracker. Kungl. Maj:t

har (punkt 6, s. 26—28) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:

Montering och transport av baracker för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 311/1946 (s. 3 f.)

anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 ett

reservationsanslag av 75 000 kronor till montering och transport av barackei

för fångkolonier.

För att provisoriskt tillgodose behovet av verkstadslokaler och bostäder

inom fångvården disponerar fångvården för närvarande 33 baracker tillhörande

arbetsmarknadsstyrelsens förvaltning.

För nästa budgetår föreslås medel skola beräknas för att för nämnda ändamål

till fångvården överföra 10 av arbetsmarknadsstyrelsen disponerade,

å Villingsbergs revir i Örebro län uppställda baracker. Därjämte anses av

styrelsen redan disponerade 33 baracker böra övergå i dess ägo. Då överlåtelsen

av samtliga baracker anses böra ske utan vederlag, erfordras anslag

allenast för montering och transport av de 10 nya barackerna. Kostnaderna

härför beräknas till 55 000 kronor. Härjämte föreslås, för att vid behov

möjliggöra anskaffning av ytterligare några baracker från arbetsmarknadsstyrelsen,

skola beräknas en anslagsreserv å förslagsvis 20 000 kronor. Medelsbehovet

har sålunda beräknats till 75 000 kronor.

Kapitalbudgeten.

Statens allmänna fastighetsfond.

Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstalterna på Skenas och Håga.

Kungl. Maj :t har (punkt 7, s. 28—32) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten

m. m. vid fångvårdsanstalterna på Skenäs och Håga för budgetåret

1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 378 500 kronor.

Fångvårdsstyrelsen har i skrivelser den 22 och den 29 augusti 1949 hemställt

om medel till byggnadsarbeten vid ungdomsanstalten på Skenäs och

till utbyggnad in. in. av fångvårdsanstalten på Håga.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

I årets statsverksproposition har äskats investeringsanslag för modernisering

av vissa äldre fångvårdsanstalter samt för uppförande av en ny verkstadsbyggnad.

Fångvårdsstyrelsens övriga anslagsäskanden för investeringsändamål,

vilka anmälts i statsverkspropositionen (bil. 23 s. 1 o. 3), äro till

stor del av den natur att de böra prövas i större sammanhang. Delta kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 164.

mer att ske i samband med pågående utredningar rörande fångvårdens organisation

in. in. Inom den snäva ram, som i rådande läge tillmätts byggnadsinvesteringar

för fångvårdsändamål, synas fångvårdsstyrelsens förslag

“/I byggnadsarbeten vid anstalterna på Skenas och Håga böra beaktas i

forsta hand. Dessa förslag avse nämligen att råda bot för olägenheter, vilkas

avhjalpande framstår såsom synnerligen angeläget för att dessa anstalter,

ehuru de äro tångvårdens mest moderna, skola kunna på ett tillfredsställande

sätt fylla sitt ändamål. Vad särskilt angår den föreslagna

gymnastik- och skolbyggnaden vid Skenäsanstalten, vartill anslag under en

ioljd av ar vant upptaget på beredskapsstat, må framhållas, att denna byggnad

ar oundgängligen nödvändig för att de intagnas fritidssysselsättning

skall kunna ordnas på ändamålsenligt sätt, något som är av vital betvdelse

tor behandlingen av det ungdomliga klientel varom här är fråga. På grund

av anstaltens bristande resurser i detta hänseende har den under senare år

icke kunnat utnyttjas till sin fulla kapacitet. Även behovet av en direktorsbostad

på Skenäs måste med hänsyn till förhållandena på anstalten

betecknas såsom trängande. Att kostnaderna för den nya byggnaden bliva

jamiorelsevis låga beror på att vid detta byggadsarbete, liksom vid Övriga

toreslagna arbeten, fångarbetskraft är avsedd att komma till användnin« i

största möjliga utsträckning. °

Utskottet.

Riktlinjer för fångvårdens framtida organisation. Såsom framgår av propositionen,

befinner sig det sveaska fångvårdsväsendet icke tillnärmelsevis

i ett sadant skick, som svarar mot de straffverkställighetsprinciper, som

numera äro avsedda att tillämpas. De anstaltsorganisatoriska förändringar,

som genomförts efter det riksdagen år 1945 fattade beslut om en straffverkställighetsreform,

ha endast varit av mindre räckvidd framför allt beroende

på det ekonomiska läget. Det av departementschefen i förevarande

proposition skisserade organisatoriska programmet är av synnerligen

långtgående natur. Ett genomförande därav blir otvivelaktigt i ekonomiskt

avseende högst betungande för statsverket. Även om behovet av genomgripande

förändringar icke kan avvisas, är det dock med hänsyn härtill i

hög grad angeläget, att man går fram med stor försiktighet. Utskottet vill

i det avseendet understryka departementschefens uttalande, att det är nödvändigt,

att organisationen så utformas, att anordningarna beträffande byggnader

och utrustning icke bli dyrbarare och särskilt att personalen icke

blir större, än som erfordras för ett förnuftigt tillgodoseende av anstaltspedagogiska

krav och säkerhetssynpunkter. Omorganisationen bör av dessa

och andra skäl enligt utskottets mening genomföras i etapper, varigenom

densamma kan anpassas efter de erfarenheter, som efter hand vinnas. Utskottet

finner det för egen del angeläget, att även utredningsarbetet inriktas

på ett etappvis genomförande av förändringar och icke från början bedrives

efter sådana dimensioner, som sedermera kunna visa sig sakna

praktiska förutsättningar. Det bör vidare uppmärksammas, att uppfattningarna

rörande lämpliga former för straffverkställighet och rörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 164.

13

straff lagstiftningen själv kunna undergå genomgripande förändringar under

relativt korta tidsperioder.

Beträffande de allmänna riktlinjer för reformarbetet, som departementschefen

uppdragit, vill utskottet framhålla följande.

Utskottet delar uppfattningen, att personaluppsättningen är av utomordentlig

betydelse för att de resultat skola uppnås, till vilka den nuvarande

straffverkställigheten syftar. Det är därför, som departementschefen framhållit,

angeläget att finna de rätta formerna för rekrytering och utbildning

av fångvårdspersonalen. Utskottet vill emellertid rent allmänt som sin mening

framhålla, att man härvidlag icke får överdriva betydelsen av teoretisk

utbildning i olika avseenden. Avgörande vikt synes böra fästas vid vederbörandes

personliga lämplighet för en verksamhet av ifrågavarande

slag. Det förefaller naturligt, att erfarenheter från angränsande sociala områden

böra vara av stort värde vid genomförande av ändringar i personalorganisationen.

Vad särskilt angår den i propositionen berörda frågan att

förstärka inslaget av kvinnliga befattningshavare, torde enligt utskottets

mening inom vissa begränsade områden fördelar kunna vara förenade

därmed. Utskottet ställer sig emellertid tveksamt till ett mera allmänt införande

i ökad utsträckning av kvinnlig arbetskraft inom fångvården. Mot

en sådan åtgärd talar särskilt säkerhetskravet, och utskottet vill i detta

sammanhang bl. a. hänvisa till de spörsmål, som i det hänseendet motionsledes

föregående år bragtes under riksdagens prövning (statsutskottets utlåtande

nr 118).

När det gäller tillgodoseende av behovet av fångvårdsanstalter, torde man

med hänsyn till anstalternas nuvarande tillstånd icke kunna komma ifrån

ett betydande nvbyggnadsprogram. Emellertid kräves även på detta område,

att man av ekonomiska hänsyn går fram med försiktighet. Utskottet

hyser i princip den uppfattningen, att man bör sträva efter att — så långt

detta är möjligt — genom förbättring och upprustning infoga redan befintliga

anstalter i en ny organisation. Åtskilliga anstalter befinna sig i ett sådant

skick, att förutsättningar härför böra föreligga. Utskottet vill härvidlag

även erinra om att erfarenheterna av koloniväsendet hittills synas vara

goda och att denna form av fångvård såväl ur ekonomiska synpunkter som

beträffande vårdresultaten erbjuder betydande fördelar. Vad slutligen angår

planeringen av anstalterna delar utskottet departementschefens uppfattning,

att en sådan differentiering av vården inom anstalterna bör eftersträvas,

att de nuvarande mycket omfattande och kostnadskrävande fångtransporterna

kunna avsevärt reduceras.

Vad departementschefen i övrigt anfört i nu förevarande sammanhang

föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

Anslagsäskanden. Vad beträffar de under anslaget till F å n g v å r d s anstalterna:

Avlöningar framlagda förslagen till förändring av personalorganisationen

ha dessa icke föranlett någon erinran från utskottets

sida, utom i vad gäller de föreslagna nya befattningarna vid sinnessjukavdel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 164.

ningen i Malmö. Enligt propositionen skulle där inrättas eu befattning som

socialassistent i Cell och en tjänst som översköterska i Ce 12. Vid avdelningen,

som är beräknad lör 20 å 22 intagna, torde f. n. finnas sammanlagt

16 befattningshavare, varav 3 läkare, 1 socialassistent och 2 arbetsterapeuter.

Utskottet "sill starkt ifrågasätta,huruvida med hänsyn till avdelningens storlek

ytterligare personalbehov kan föreligga. Innan de föreslagna nya befattningarna

inrättas, bör enligt utskottets mening en undersökning ske, huruvida

icke en lämpligare personalorganisation vid avdelningen kan genomföras,

varigenom totalt sett personalökning skulle kunna undvikas. Utskottet, som

icke vill motsätta sig att medel beräknas i enlighet med Kungi. Maj :ts förslag,

törutsätter därlör, att Ivungl. Maj:t uppdrager åt fångvårdsstvrelsen

att närmare pröva denna fråga, innan tillstånd till inrättande av de nya befattningarna

meddelas.

I propositionen föreslås vidare, att de i annat sammanhang förordade avlömngstörstärkningarna

för läkare vid statens sinnessjukhus jämväl skola

aga tillämpning beträffande fångvårdens sinnessjukläkare. Utskottet har

beträffande läkarna vid sinnessjukhusen, om än med tvekan, ansett sig böra

tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag. Av skäl, som departementschefen anfört,

vill utskottet icke motsätta sig, att motsvarande törmåner beredas fångvårdens

sinnessjukläkare, då anledning knappast synes föreligga att göra någon

åtskillnad beträffande de två kategorierna. I annat fall skulle risk föreligga,

att fångvårdens befattningar icke kunde tillfredsställande besättas.

Detta skulle i sin tur leda till att väntetiden för sinnesundersökningarna förlängdes,

vilket ur flera synpunkter synes angeläget att undvika. Utskottet

kan alltså tillstyrka Kungl. Maj-.ts förevarande förslag, men vill samtidigt

understryka, att detta ställningstagande lika litet som när det gäller läkarna

vid sinnessjukhusen kan åberopas till stöd för krav på löneregleringar inom

andra läkarkategorier. Utskottet förutsätter sålunda bl. a., att möjligheten

för Kungl. Maj :t att genomföra provisorisk reglering av arvode till kroppssjukläkare

icke skall behöva anlitas annat än i enstaka undantagsfall, där

särskilda skäl göra sig gällande.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit beträffande personalen ävensom bei

åkningen av medelsbehovet under nu ifrågavarande anslag kan utskottet

tillstyrka.

Utskottet har icke heller funnit anledning till erinran mot de förslag, som

i propositionen framlagts under anslagen till Fån g vårds anstalterna:

Omkostnader och Fångvårdsanstalterna: Eu gångsan

skattning av beklädnads- och sängutrustning in. m.

I motionerna 1:431 och 11:534 har föreslagits viss uppräkning av förstnämnda

anslag för att möjliggöra ett avtal mellan fångvårdsstyrelsen och

töreningen Skyddsvärnet i Stockholm angående disposition av Björkahcmmet

for vissa till ungdomsfängelse dömda. Enligt vad utskottet inhämtat

skulle 10 platser stå till förfogande för detta ändamål. Föreningen har under

hand lämnat ett erbjudande, enligt vilket ersättningen skulle utgöra 10 kronor

per plats och dag. Hemmet, som skulle disponeras för permission av å

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 164.

15

ungdomsfängelse intagna före provutskrivningen, skulle bestrida alla kostnader

för vård, underhåll, utbildning m. m. av de intagna, varjämte arbetspremier

skulle utgå till vid hemmet intagen. Om intagen hade inkomst av

arbete utom hemmet, skulle viss avgift kunna uttagas.

Utskottet anser det i och för sig värdefullt att äga tillgång till ett övergångshem

av här avsett slag, och åtskilliga skäl tala för att försöksvis under

någon tid pröva systemet. Det bör emellertid i första hand ankomma på

Kungl. Maj:t att undersöka olika tänkbara möjligheter härför. Därvid måste

särskilt beaktas, att kostnaderna hålla sig inom rimlig nivå. Det torde få

förutsättas, att denna fråga kommer att noggrant följas av såväl Kungl.

Maj :t som fångvårdsstyrelsen. Vid den fortsatta utredningen bör särskilt

prövas, huruvida och i vilken omfattning de intagna själva kunna genom

särskilda avgifter bidraga till kostnaderna för driften av ifrågavarande

övergångshem. I betraktande av driftkostnadernas storlek böra vidare uppmärksammas

eventuella möjligheter att uppnå en förmånligare proportion

mellan antalet elevplatser och den erforderliga driftpersonalen. Utskottet är

i avvaktan på denna utredning och därav föranledda förslag från Kungl.

Maj:ts sida icke nu berett tillstyrka den av motionärerna föreslagna ökade

medelsanvisningen för nästkommande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag beträffande medelsanvisningen under övriga här ej

särskilt nämnda anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. bemyndiga Kungl. Maj: t att i fångvårdsanstalternas

personalförteckning vidtaga i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 17 mars 1950 angivna ändringar

;

II. fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,

att tillämpas under budgetåret 1950/51:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 3 790 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.............. 230 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 3 376 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 837 300

Summa kronor 8 234 300

III. under andra huvudtiteln för budgetåret 1950/51 anvisa
a)

till Fångvårdsanstaltcrna: Avlöningar ett förslagsanslag

av 8 234 300 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 164.

b) med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 431 och II: 534 till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

ett förslagsanslag av 3 975 000 kronor;

c) till Fångvårdsanstalterna: Engång sanskaffning av beklädnads-

och sängulrustning in. m. ett reservationsanslag

av 100 000 kronor;

d) till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning

m. m. ett reservationsanslag av 120 000 kronor;

e) till Fångvårdsanstalterna: Inventarier m. m. för fångkolonier

ett reservationsanslag av 88 000 kronor;

f) till Fångvårdsanstalterna: Montering och transport av

baracker ett reservationsanslag av 75 000 kronor;

IV. till Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstalterna

på Skenäs och Håga för budgetåret 1950/51 under statens allmänna

fastighetstond anvisa ett investeringsanslag av

378 500 kronor.

Stockholm den 16 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Gränebo,

Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, fröken Andersson,

herrar Sundelin, Leander, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,

Andrée och Alfred Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm,

Rubbestad, Staxäng, Bergstrand, Petterson i Degerfors, fröken Elmén,

herr Jansson i Kalix, fru Ericsson i Luleå och herr Nihlfors.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 164.

17

Reservation

av herr livar Anderson, fröken Andersson, herrar Sundelin, Andrée, Boman

i Kieryd, Staxäng, Bergstrand, fröken Elmén och herr Nihlfors, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka bifall till förslaget i motionerna I: 431 och II: 534

om uppräkning av anslaget till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader och att

därför

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 15, som börjar med orden »Utskottet

anser» och slutar med orden »nästkommande budgetar», bort hava

följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning, att inackorderingshem av den

typ Björkahemmet representerar fyller en betydelsefull uppgift, när det gäller

att för de till ungdomsfängelse dömda anordna en övergång till det fria

livet.

Detta bestyrkes också av erfarenheterna från Björkahemmet, som sedan

början av år 1948 intagit från ungdomsanstalt permitterade elever. Den ersättning

som fångvårdsstyrelsen kunnat lämna — 3 kronor per dag — är

emellertid så låg, att ägaren av Björkahemmet, föreningen Skyddsvärnet i

Stockholm, icke anser sig kunna fortsätta verksamheten i denna form.

Enligt vad utskottet inhämtat är det ifrågasatt att upprätta ytterligare något

övergångshem, sannolikt i statlig regi. Det kommer emellertid att dröja,

innan dessa planer hinna att närmare utformas. Det vore under sådana

förhållanden till allvarligt men för ungdomsvården, om Björkahemmet skulle

av brist på medel tvingas att upphöra såsom övergångshem vid utgången av

innevarande budgetår. Enligt utskottets mening bör hemmet få möjlighet

att fortsätta sin verksamhet åtminstone ytterligare ett år. Till stöd för förslaget

vill utskottet vidare framhålla, att samtliga ungdomsfängelser i regel

äro fullbelagda och att organisationen därför behöver den avlastning, som

tillgången till 10 vårdplatser på Björkahemmet innebär.

Den föreslagna dagersättningen torde icke vara högre än dagkostnaden

vid de statliga anstalterna.

Med stöd av det ovan anförda tillstyrker utskottet förslaget om uppräkning

av anslaget till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader med 36 000 kronor

till 4 011 000 kronor.»

dels ock moment III. b) i utskottets hemställan bort hava följande lydelse:
»b)

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:431 och 11:534 till Fångvårdsanstalternar

Omkostnader ett förslagsanslag av 4 011 000 kronor».

■J Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. AV 104.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1950151 till fångvården m. m. jämte i ämnet väckta motione a1 i texten