Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården rn. in. järnte i ämnet väckta motioner, dels ock riksdagens revisorers berättelse, i vad gäller den sociala ungdomsvården.
1950-05-16 · 19 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1950:165, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården rn. in. järnte i ämnet väckta motioner, dels ock riksdagens revisorers berättelse, i vad gäller den sociala ungdomsvården.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 165.
1
Nr 165.
/
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag för budgetåret 1950151 till skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården rn. in. järnte
i ämnet väckta motioner, dels ock riksdagens revisorers
berättelse, i vad gäller den sociala ungdomsvården.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkterna
35—41, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1950/51 beräkna följande anslag:
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar,
förslagsanslag ..................................................................... 3 156 000
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,
förslagsanslag ............................................................ 2 566 000
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m., reservationsanslag .......................................... 580000
Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården, förslagsanslag ............................................. 350 000
Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande barna
och
ungdomsvården, reservationsanslag ............ 15 200
Bidrag till inrättande av inackorderingshem, reservationsanslag...... 23 000
Ersättning till inackorderingshem för driftförluster, reservationsanslag
.............................................................................. 16 000
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 98, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 17 februari
1950, föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen anmälda avtalsförslag fastställa avtal rörande förstatligande
av Gudmundsgårdens skolhem och Morängens yrkesskola samt av verksamheten
vid Båby och Margretelunds yrkesskolor, ävensom godkänna av
departementschefen förordade därmed sammanhängande organisationsförslag;
dels besluta, att i personalförteckningen för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården följande förändringar skola vidtagas, nämligen
uppförande av ytterligare 4 rektorer i lönegrad Ca 27, 3 assistenter i lönegrad
Ca 23, 1 folkskollärare i lönegrad Ca 21, 2 lärarinnor i hushållsgöromål
i lönegrad Ca 19, 2 lärarinnor i kvinnlig slöjd i lönegrad Ca 19, 2 jordbruksföreståndare
i lönegrad Ca 16, 1 trädgårdsmästare i lönegrad Ca 16, 3 husföreståndare
i lönegrad Ca 15, 1 trädgårdsmästare i lönegrad Ca 14, 2 jordbruksförmän
i lönegrad Ca 14, 2 ladugårdsförmän i lönegrad Ca 13, 2 vårdare i
1059 so Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 165.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Statsutskottets utlåtande nr 165.
lönegrad Ca 11 och 1 hantverkare i lönegrad Ca 11 ävensom en rektor i lönegrad
Ce 29 samt minskning med 1 rektor i lönegrad Ce 26 jämte — vad
beträffar å övergångsstat uppförda tjänster — 1 folkskollärare i lönegrad
Ca 22 och 1 lärare i yrkesämne i lönegrad Ca 16;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1950/51;
dels för budgetåret 1950/51 under femte huvudtiteln anvisa till Statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar ett förslagsanslag av
3121000 kronor, till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Omkostnader ett förslagsanslag av 2 610 000 kronor, till Statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag
av 660 000 kronor, till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården ett förslagsanslag av 350 000 kronor, till
Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande barna- och ung
domsvården ett reservationsanslag av 15 200 kronor, till Bidrag till inrättande
av inackorderingshem ett reservationsanslag av 23 000 kronor, till Ersättning
till inackorderingshem för driftförluster ett reservationsanslag av 16 000 kronor
samt till Inköp av Morängens yrkesskola ett anslag av 20 500 kronor;
dels ock slutligen medgiva, att från reservationsanslaget till Statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. må intill ett
belopp av 7 900 kronor bestridas kostnaderna för iordningställande av 10 badrum
i personalbostäder vid Lövsta skolhem och yrkesskola.
Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
från första kammaren:
I: 206 av herr Cassel och fröken Andersson,
I: 389 av herrar Domö och Cassel samt
I: 390 av herr Ivar Persson m. fl.,
från andra kammaren:
II: 264 av herr förste vice talmannen Skoglund m. fl.,
II: 485 av herr Andersson i Dunker m. fl.,
II: 486 av fru Boman m. fl.,
11:487 av herr Johnsson i Stockholm samt
II: 488 av herrar förste vice talmannen Skoglund och Nilsson i Bästekille.
Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.
Vidare har utskottet i förevarande sammanhang behandlat de iakttagelser
beträffande den sociala ungdomsvården, som liksdagens år 1949 församlade
revisorer redovisat under § 16 i sin berättelse.
En närmare redogörelse för vad revisorerna därvid anfört återfinnes i det
följande under utskottets utlåtande, i vad avser åtgärder för att minska rymningarna
vid ifrågavarande skolor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 165.
Propositionen.
Förstatligande av vissa ungdomsvårdsskolor samt därmed
sammanhängande organisationsfrågor.
Sedan några år pägär en genomgripande omgestaltning av ungdomsvårdsskolornas
yttre organisation. En utbyggnad av samhällets resurser inom andra
delar av barna- och ungdomsvården har skapat förutsättningar för en viss begränsning
av det totala platsantalet. Som en följd härav har ett antal skolor,
såväl statliga som icke statliga, nedlagts. Eem skolor ha sedan år 1948 förstatligats
genom att staten antingen övertagit anläggningarna eller arrenderat
dessa.
Departementschefen framhåller, att uppdelningen av ungdomsvårdsskoleverksamheten
på statliga och icke statliga skolor otvivelaktigt medfört åtskilliga
nackdelar. 1947 års personalreform vid de statliga skolorna har syftat
till att tillföra dessa en personaluppsättning, motsvarande de krav, som öppen
vård efter läkepedagogiska linjer ställer. För de icke-statliga skolornas del
har personalbeståndet bestämts i de för skolorna gällande avtalen. Då dessa
härröra från tiden före nyssnämnda reform och då huvudmännens ekonomi i
regel icke medgivit anställande av personal utom ramen för avtalen, äro —
fortsätter departementschefen -— de icke-statliga skolorna numera avsevärt
sämre rustade än de statliga i fråga om denna betydelsefulla vårdfaktor.
Huvudmännens ekonomiska läge har sedan åtskilliga år medfört, att staten
utöver avtalsenliga bidrag nödgats utgiva ersättningar för de underskott, som
uppstått vid dessa skolor.
Departementschefen understryker, att det mest praktiska sättet att uppnå
en tillfredsställande standard vid de här berörda skolorna torde vara, att
staten hädanefter svarar för deras drift i egen regi. Ett förstatligande av
driften vid de icke:statliga skolorna beräknas vidare medföra vissa allmänt
administrativa fördelar. Sålunda möjliggöres därigenom att hela skolorganisationen
i fråga om personalplacering blir en enhet, vilket nu icke är fallet.
Departementschefen tillstyrker därför ett av särskilda statens förhandlingsmän
framlagt förslag, att av de återstående sex icke-statliga skolorna fyra
skola förstatligas genom förvärv (Gudmundsgården och Morängen) eller
arrende på 20 år (Råby och Margretelund) och två nedläggas (Sjötorp och
Håkanstorp) samt att en av de tidigare nedlagda skolorna, Härsjögårdens förutvarande
yrkeskola för flickor, skall återuppsättas. Sistnämnda anläggning förvärvades
av staten i samband med att skolverksamheten därstädes nedlades.
Frågor om åtgärder för att minska rymningarna. r''i
Antalet rymningar från ungdomsvårdsskolorna uppgick under åren 1945 och
1948 samt de tre första kvartalen av år 1949 till 497, 524 resp. 388. ökningen
av det totala antalet l-ymningar har sålunda sedan 1945 varit tämligen ringa.
Däremot har det relativa antalet rymningar, d. v. s. antalet rymningar i för
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Statsutskottets utlåtande nr 165.
hållande till antalet elever, ökat icke obetydligt sedan nämnda år. Antalet
intagna elever liar nämligen .sjunkit från 1 968 år 1945 till 1 585 år 1948
(medeltal 1 253 resp. 884).
I syfte att söka minska rymningarna från ungdomsvårdsskolorna har särskild
bevakningspersonal satts in vid de anstalter, där rymningsproblemen varit allvarligast,
nämligen Lövsta och Långanäs. Kungl. Maj:t har därjämte erhållit
riksdagens bemyndigande att, i den mån så erfordras för att anskaffa tillfällig
bevakningspersonal till ungdomsvårdsskolorna, medgiva därav betingat överskridande
under avlöningsanslaget. Med stöd av detta bemyndigande har bevakningspersonal
tidvis varit anställd vid Skarvik-Tallåsen, Ljungaskog och Sonestorp.
Vidare ha specialavdelningar anordnats vid vissa skolor. Sålunda finnes
sedan i januari 1949 en sluten avdelning vid Långanäs. Avdelningen har kommit
till stånd främst med hänsyn till behovet av speciella vårdanordningar
för elever i åldern 18—21 år; detta klientel är i stor utsträckning psykiskt
belastat. Avdelningen skall dock därjämte tjänstgöra som disciplinavdelning
och har i denna egenskap fått omhändertaga svårare rymmare. Vid Lövsta
och Skarvik-Tallåsen finnas avdelningar för särskilt oroliga elever av psykopatkaraktär;
dessa avdelningar äro snarast att jämföra med de s. k. slutna avdelningarna
vid sinnessjukhusen. Alla de nu nämnda avdelningarna ha sålunda
tillkommit främst med hänsyn till behovet av särskilda vårdmöjligheter
för psykiskt abnorma elever.
Såsom motvikt mot uppgifterna om antalet rymningar erinras i propositionen
att av de under år 1948 intagna 1 585 eleverna icke mindre än ca 1 200
elever under nämnda år icke någon gång gjorde sig skyldiga till rymning.
Av 1229 elever, vilka den 1 oktober 1949 voro villkorligt utskrivna,
skötte sig 770 (63 %) utan anmärkning, medan 278 (23 %) trasslade med arbetsbyten
eller visade lättare vanart; 181 elever (14 %) hade någon gång
under tiden för den villkorliga utskrivningen återtagits en eller flera gånger
till ungdomsvårdsskola eller blivit föremål för domstolsbehandling för brott.
Av de under de tre första kvartalen av år 1949 slutligt utskrivna 396
eleverna bedömdes 272 (69 %) ha god och 52 (13 %) oviss prognos, medan
denna för 72 elever (18 %) bedömdes såsom dålig. Det bör emellertid anmärkas,
att till de sistnämnda eleverna förts även de, vilka överförts till
sinnessjukhus eller sinnesslöanstalter (ca 4 % av totalantalet).
Departementschefen anför härom vidare följande.
Även om de angivna uppgifterna av naturliga skäl böra tagas med en viss
reservation, synas behandlingsresultaten kunna betecknas såsom goda, i all
synnerhet med tanke på den inträdda klientelförsämringen. Med detta för
ögonen vill jag kraftigt understryka min anslutning till den öppna vård efter
läkepedagogiska linjer, som numera bedrives vid ungdomsvårdsskolorna. Jag
vill emellertid framhålla, att man, om man accepterar den öppna vårdens principer,
bör vara beredd att taga konsekvenserna därav i form av en högre rymningsfrekvens
än som skulle ha förelegat om vården varit sluten; erinras bör,
att riksdagen i överensstämmelse med denna synpunkt anvisat särskilda medel
till ersättningar för skador, vållade av rymlingar från bl. a. ungdomsvårdsskolorna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 165.
Vad jag anfört innebär icke, att jag söker förringa rymningsproblemet Det
är givetvis angeläget att allmänhetens intresse av att erhålla skydd mot rym
lingarna i rimlig män tillgodoses.
Socialstyrelsens förslag för att minska rymningarna, nämligen att i anslutning
till öppna anstalter anordna slutna mindre avdelningar för förvaring av
de svåraste eleverna under någon tid, anser departementschefen kunna vara en
lämplig och genomförbar lösning. Emellertid föreligger enligt departementschefens
mening ännu icke tillräcklig grund för att antaga, att de slutna avdelningarna
— vilka bliva synnerligen dyrbara — innebära en även ur andra synpunkter
godtagbar lösning av rymningsproblemet. De hittills vunna erfarenheterna
vid den slutna avdelningen vid Långanäs anses annu alltför begränsade
för att kunna tjäna till ledning vid bedömandet av de slutna avdelningarnas
fördelar och nackdelar. Ehuru uppgifterna rörande minskning av antalet
rymningar från Långanäs sedan den slutna avdelningen där togs i bruk äro
gynnsamma, anses det vara för tidigt att draga några bestämda slutsatser om
de slutna avdelningarnas inverkan på rymningarnas totalantal. I stället anser
departementschefen det i första hand böra prövas, huruvida icke rymningarna
kunna begränsas genom allmänna förbättringar av den vid skolorna tillämpade
vårdformen. Undersökning avses skola ske, vilka vägar, som härutinnan äro
lämpligast; denna uppgift föreslås anförtrodd åt särskilda sakkunniga, vilka
skulle vara oförhindrade att upptaga alla problem, som härvid aktualiseras. I
avvaktan på utredningsresultatet och med hänsyn till bristen på tillräckliga
erfarenheter av den slutna avdelningen vid Långanäs anses de slutna avdelningarnas
antal icke f. n. böra utökas.
Anslagsbehovet för budgetåret 1950 51.
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 2 690 000 kronor.
Vid Lövsta finnes en specialavdelning för särskilt oroliga elever av psykopatkaraktär,
den s. k. Åsen-avdelningen. Då förhållandena vid denna avdelning
anses kräva, att dess föreståndare helt ägnar sig åt densamma, förordar
departementschefen, att en ny förmanstjänst för uteslutande tjänstgöiing på
denna avdelning inrättas genom att utbyta en befattning som vårdare i Cell
mot en tillsyningsmannatjänst i Ce 16.
Socialstyrelsen bär gjort upp förslag till personalplaner för de ungdomsvårdsskolor,
vilka enligt departementschefens förslag skola förstatligas den 1
juli 1950. Beträffande innebörden av detta förslag hänvisas till propositionen.
Planerna överensstämma i princip med vad som efter 1947 års personalomorganisation
vid ungdomsvårdsskolorna gäller för närmast motsvarande typer
av sådana skolor. Vid utformningen har hänsyn tagits till de särskilda omständigheterna
vid varje skola. Mot styrelsens förslag har departementschefen
icke funnit anledning till erinran annat än i fråga om Råby, där till följd av
rådande underbeläggning personaluppsättningen tills vidare i överensstäm
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 Statsutskottets utlåtande nr 165.
melse med ett av departementschefen framlagt förslag något begränsas i förhållande
till den personalplan, som socialstyrelsen uppgjort. Rektorstjänsten
avses tills vidare vara extra ordinarie, medan yrkeslärartjänsten föreslås placerad
på extra stat. För praktikantarvoden och ersättningar till vikarier beräknas
för Råbys del 300 resp. 2 000 kronor. För arvode till verkställande ledamot
vid denna skola har uppförts ett belopp av 400 kronor.
Enligt beslut av 1949 års riksdag må Kungl. Maj:t under innevarande budgetår
medgiva överskridande av icke-ordinarieposten, om så erfordras för att
tillfälligt anordna nattlig tillsyn vid ungdomsvårdsskolorna. Med stöd härav
har tillfällig nattvaktspersonal under budgetåret anställts vid Skarvik-Tallåsen,
Sonestorp och Ljungaskog. Denna ordning anses böra gälla även under
nästa budgetår.
I personalplanerna för Hammargården, Vemyra och Östra Spång finnes
upptaget ett kontorsbiträde med anställning 4/s av arbetsdagen. Departementschefen
förordar, att nämnda skolor få tillgång till heltidsanställda kontorsbiträden.
De förmåner, som läkarna vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för
fallandesjuka enligt ett av chefen för inrikesdepartementet framlagt förslag
kunna komma att tillerkännas, anses böra komma även motsvarande befattningshavare
vid ungdomsvårdsskolorna till del. Avlöningsförstärkning föreslås
därför fr. o. m. den 1 januari 1951 utgå till envar av cheferna för Lövsta
och Skarvik-Tallåsen med 5 004 kronor samt till biträdande läkaren vid Lövsta
med 3 000 kronor, allt för år räknat. Det förutsättes få ankomma på Kungl:
Maj:t att meddela bestämmelser i fråga om förfarandet med avlöningsförstärkning
vid tjänstledighet och vikariat m. m.
Övergångsstaten har minskats med en tjänst som folkskollärare och en
tjänst som lärare i yrkesämne. Ur personalförteckningen skall vidare utgå en
befattning som rektor i Ce 26.
For genomförande av departementschefens förslag erfordras ett belopp av
i runt tal 447 000 kronor, vartill komma merkostnader på grund av löneklassuppflyttningar
med ca 9 100 kronor. A andra sidan beräknas anslaget minska
med ett belopp av ca 24 700 kronor.
I enlighet härmed föreslås en uppräkning av anslaget med 431 000 kronor.
I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår förutsättes, att Kungl.
Maj.t fåi under nästa budgetar medgiva överskridande av icke-ordinarieposten,
om så erfordras dels för anställande av yrkeslärarinnor för undervisning i för
yrkesskolorna nya yrken i enlighet med vad därom förordats i prop. 1949: 85
(s. 23), dels för anordnande av tillfällig bevakning nattetid och dels för att
kunna under någon prövotid förordna befattningshavare såsom icke-ordinarie
tjänsteman, medan en ordinarie tjänst står obesatt. Samma medgivande föreslås
böra därjämte gälla i den mån extra lärare erfordras vid Gudmundsgården
vid särskilt högt elevantal. Även för nästa budgetår har sålunda icke-ordinarieposten
upptagits med förslagsvis beräknat belopp. Så anses fortfarande jämväl
böra ske med arvodesposten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 165. •
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.
För innevarande budgetår ha för ändamålet anvisats 2 000 000 kronoi.
Omkostnaderna för de nya skolor, som under nästa budgetår avses skola
ingå i organisationen av statliga ungdomsvårdsskolor, beräknas till 427 500
kronor.
För att förse skolorna med tillfredsställande brandskyddsanordningar
erfordras anskaffning av viss materiel. Anskaffningen föreslås dock utsträckt
över de två närmast kommande budgetåren. De på budgetåret 1950/51 belöpande
kostnaderna ha uppskattats till 40 000 kronor.
Delposten till undervisning, lek och idrott har uppräknats med 15 000
kronor för att bereda skolorna möjlighet att intensifiera fritidsverksamheten
bland eleverna. Departementschefen har vidare förordat en höjning av de till
eleverna utgående flitpenningarna. Intill dess fastare normer erhållas för flitpenningssystemet,
föreslås en provisorisk förbättring genom att anslaget till
elevbelöning höjes med av socialstyrelsen föreslaget belopp, 77 000 kronor,
utöver vad som erfordras för de nytillkommande skolorna. 20 000 kronor ha
därjämte beräknats ter iordningställande av sådana lokaler som erfordras för
att tillfälligt kunna avskilja oroliga elever. Vidare ha för inventarier vid
Broby beräknats 30 000 kronor.
Anslaget har uppförts med 2 610 000 kronor.
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m. Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfort
med 567 000 kronor.
Genom uppgörelsen den 30 september 1948 mellan staten samt städerna
Stockholm och Göteborg rörande upphörande av städernas skyldigheter att
hålla egna ungdomsvårdsskolor tillfördes staten ett belopp, varav enligt statsmakternas
beslut 880 000 kronor skulle avsättas till en fond för uppförande även
ny ungdomsvårdsskola eller utvidgning av redan befintlig sådan anläggning.
F- n. planeras en utredning rörande ersättare för den av staten nu arrenderade
skolan Skarvik-Tallåsen, varjämte socialstyrelsen hemställt om utredning
rörande förflyttning av Ljungaskog. Departementschefen förutsätter, att
kostnaderna för den tekniska planläggningen i samband med förevarande utredningsarbete
få bestridas från de å denna fond innestående medlen och således
icke belasta här ifrågavarande anslag.
För personalbostäder ha medel beräknats till 1 dubbelhus vid vaideia
Lövsta, Långanäs, Fagared, Johannisberg och Östra Spång, 2 enkelhus vid
Hammargården och 1 enkelhus vid Vemyra. Kostnaderna härför uppskattas
till 569 400 kronor.
För reparation och ombyggnad av den s. k. slutna avdelningen vid Lövsta
ha beräknats 38 500 kronor samt för vissa arbeten beträffande administrationsbyggnaden
vid samma skola 14 600 kronor.
Vissa byggnadsarbeten, för vilka medel tidigare beviljats, ha diagit större
opaginerad Kontrollera mot PDF
° Statsutskottets utlåtande nr 165.
kostnader än som beräknats. Det ytterligare medelsbehovet angives nu till
37 550 kronor.
Slutligen hemställes om riksdagens medgivande för sådan omdisposition
av anslaget, att kostnaderna för iordningställande av 10 badrum i personal
bostäder vid Lövsta få bestridas av befintlig behållning å anslaget med högst
7 900 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande
anslag har beräknats till i runt tal 660 000 kronor.
Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår
uppfört med 746 000 kronor.
Utbetalningsterminerna för här ifrågavarande bidrag äro varierande; vissa
bidrag utbetalas emellertid halv- eller helårsvis i efterskott.
Anslaget har för nästkommande budgetår beräknats under förutsättning av
förstatligande av de återstående privata ungdomsvårdsskolorna samt uppförts
med 350 000 kronor.
Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården. Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av anslaget
med 5 000 kronor till 15 200 kronor för en kurs under nästa budgetår för undervisande
personal, vilken kategori i detta avseende hittills varit mest eftersatt.
Bidrag till inrättande av inackorderingshem. Under innevarande budgetår
ha medel icke beräknats under detta anslag.
Anslag ha hittills anvisats till inrättande av 14 hem å 11 000 kronor. Organisationen
har emellertid icke kunnat utbyggas i den takt, som man ursprungligen
räknade med. Det genomsnittliga statsbidraget för hemmens anordnande
beräknas numera uppgå till ca 15 000 kronor. Anslaget torde därför icke förslå
ens till inrättande av de 10 hem, vilka redan äro startade eller enligt socialstyrelsens
planer skola tagas i bruk under år 1950.
Departementschefen framhåller, att den långsamma utbyggnadstakten
medfört, att möjligheter ännu icke föreligga att på erfarenhetens grund bedöma
verksamhetens värde. I syfte att under nästa budgetår medgiva utbyggnad
till elva inackorderingshem föreslås emellertid en förstärkning av anslaget
med ett belopp av 21 000 kronor. Utan att taga ställning till frågan om årligt
anslag förordar departementschefen vidare, att IOGT under nästa budgetår
erhåller ett belopp av 2 000 kronor såsom bidrag till denna verksamhet.
Anslaget har i enlighet härmed uppförts med 23 000 kronor.
Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. För detta ändamål
anvisades för budgetåret 1948/49 ett särskilt reservationsanslag av 3 000
kronor. För innevarande budgetår ha medel icke anvisats härför, men 1949 års
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 165. J
riksdag medgav, att anslaget till Bidrag till inrättande av inackorderingskem
finge användas även för nu ifrågavarande ändamål. Beträffande nasta budgetår
beräknas ett särskilt anslag av 16 000 kronor.
Inköp av Morängens yrkesskola. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att staten
skall förvärva Morängens yrkesskola. Den kontanta köpeskillingen kärfoi
uppgår till 20 500 kronor, för vilket ett särskilt, obetecknat anslag bar uppförts.
Motionerna.
I de likalydande motionerna 1:206 (av herr Cassel och fröken Andersson)
och 11:264 (av herr förste vice talmannen Skoglund m. fl.) har hemställts om
utredning angående möjligheten att i större utsträckning än f. n. sker vårda
för skyddsuppfostran omhändertagna barn och ungdom i enskilda hem i stallet
för inom ungdomsvårdens skolor.
I de likalydande motionerna 1:389 (av herrar Domö och Cassel) och 11: 488
(av herrar förste vice talmannen Skoglund och Nilsson i Bästekille) har hemställts,
att riksdagen vid behandlingen av nu förevarande proposition måtte
besluta, att slutna avdelningar skola inrättas enligt ett av socialstyrelsen framlagt
förslag samt att statsutskottet efter ytterligare undersökningar måtte for
riksdagen framlägga förslag till de anslag, som erfordras for ifrågavarande
ändamål.
I de likalydande motionerna I: 390 (av herr Ivar Persson m. fl.) och 11: 48o
(av herr Andersson i Dunker m. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte besluta
om inrättande av en sluten avdelning vid ytterligare en ungdomsvårdsskola
samt anvisa härför erforderliga medel.
I motionen II: 486 (av fru Boman m. fl.) har hemställts, att riksdagen vid
behandling av förevarande proposition måtte för budgetåret 1950/51 anvisa
ett anslag av 42 000 kronor till verksamheten vid frälsningsarméns barnhem
Sundsgården.
I motionen 11: 487 (av herr Johnsson i Stockholm) har hemställts, att riksdagen
måtte med frångående av Kungl. Maj :ts förslag tillerkänna stadsmissionen
i Stockholm hela det underskottsbelopp, som den redovisat i sina räkenskaper,
eller 75 930 kronor. Ifrågavarande belopp avser driftunderskott under
tiden 1 januari 1947—30 juni 1948 vid Skarvik-Tallåsens skola och skulle
utgå från anslaget till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas
till motionerna I: 206,1: 389, I: 390, II: 486 och II: 487.
Utskottet.
Förstatligande av vissa ungdomsvårdsskolor. Staten har sedan åtskilliga
år med icke oväsentliga belopp understött de enskilda ungdomsvårdsskolorna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Statsutskottets utlåtande nr 165.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att av de sex alltjämt icke statliga
skolorna fyra förstatligas och två nedläggas samt att en av de tidigare
nedlagda skolorna — Härsjögården — återuppsättes. Utskottet har inhämtat,
att å de statliga och icke statliga ungdomsvårdsskolorna den 1 april 1950
funnos intagna sammanlagt 750 elever, medan antalet disponibla platser utgjorde
1028. Kungl. Majrts förslag har icke givit utskottet anledning till
annan erinran än att det med hänsyn till nyss angivna siffror torde böra
ytterligare prövas av Kungl. Maj:t, huruvida ett återuppsättande av Härsjögården
är erforderligt.
Åtgärder för att minska rymningarna. Innan utskottet går in på ett
eget ställningstagande till de i förevarande sammanhang aktualiserade spörsmålen,
torde en översiktlig redogörelse få lämnas beträffande de synpunkter
och förslag, som från olika håll framförts.
Socialstyrelsen har enligt i propositionen lämnade uppgifter framhållit,
att rymningarna från ungdomsvårdsskolorna under efterkrigsåren ökat i oro
väckande grad. De rymmande eleverna vore enligt styrelsen visserligen relativt
få i förhållande till samtliga intagna men deras framfart i samhället desto
svårare. För att råda bot på dessa missförhållanden ha föreslagits åtgärder
av såväl pedagogisk som teknisk art. I förstnämnda hänseende har styrelsen
hemställt om medel för förbättring av elevernas möjligheter till sysselsättning
under fritid och av deras omhändertagande över huvud taget. Styrelsen
har vidare erinrat om att vistelsetiden på ungdomsfängelserna i allmänhet är
ettårig, medan vid ungdomsvårdsskolornas yrkesskolor behandlingstiden av
utbildningsskäl i genomsnitt varit tvåårig. Rymlingarna hade visat eu tendens
att begå brott i avsikt att ådömas ett i jämförelse med vistelsetiden på
ungdomsvårdsskola kortvarigare frihetsstraff. Socialstyrelsen har ansett, att
behandlingstiden på ungdomsvårdsskolorna bl. a. med hänsyn till dessa omständigheter
bör bestämmas individuellt men i regel icke överstiga ett år.
Vad gäller de tekniska anordningarna, ha enligt styrelsens mening er
farenheterna från den slutna avdelningen vid Långanäs visat, att en öppen
anstalt kombinerad med sluten avdelning för kortare förvaring av ett tiotal
elever är lämplig ur pedagogisk synpunkt. Däremot anses en helt sluten
anstalt icke höra hemma i socialvårdens organisation av anstalter, drivna
efter den öppna vårdens principer. Slutna avdelningar med 8—10 elever i
varje avdelning borde i stället anordnas vid tre ungdomsvårdsskolor. Kostnaderna
härför -—- inklusive personalbostäder — ha av styrelsen beräknats
till 1 159 000 kronor.
Departementschefen har i denna fråga bl. a. uttalat, att, om man accepterar
den öppna vårdens principer, man också måste vara beredd att taga konsekvenserna
därav i form av en högre rymningsfrekvens än som skulle ha förelegat,
om vården varit sluten. Han finner det givetvis angeläget, att all
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 165. “
mänhetens intresse av att erhålla skydd mot rymlingarna i rimlig mån till
godoses. I likhet med socialstyrelsen avvisar departementschefen bestämt
tanken på inrättandet av slutna specialanstalter för det besvärligaste klientelet.
Mindre, slutna avdelningar vid öppna anstalter kunde däremot visa
sig vara en lämplig lösning. Enligt departementschefens uppfattning äro
emellertid erfarenheterna hittills från Långanäsavdelningen icke tilli äckliga
för att därpå grunda ett bedömande av de slutna avdelningarnas för
och nackdelar. Han är därför icke heller beredd att f. n. förorda anordnandet
av ytterligare sådana slutna avdelningar. Fortskridande förbättringar a\
de nu tillämpade vårdmetoderna beräknas komma att reducera även rymningsproblemet.
Åt särskilda sakkunniga avses skola uppdragas att undersöka
vilka vägar, som härutinnan kunna vara lämpligast. De sakkunniga skulle
även vara oförhindrade att upptaga alla problem, som i detta sammanhang
aktualiseras.
Riksdagens är 1949 församlade revisorer ha under § 16 i sin berättelse
framhållit, att det ännu är för tidigt att med någon säkerhet bedöma det behandlingsresultat,
som på lång sikt uppnåtts med de vid ungdomsvårdsskolorna
nu tillämpade metoderna. På kortare sikt hade emellertid dessa metoder
utlöst vissa otillfredsställande konsekvenser. För att nedbringa antalet
rymningar borde även inom socialvårdens ram visst utrymme beredas de
allmänpreventiva synpunkterna. De slutna avdelningarna vore långt ifrån tillräckliga
och då de dessutom vore inriktade på korttidsförvaring, kunde det
ifrågasättas, om de vore ägnade att tillgodose de effektivare förvaringsmöjligheter,
vilka här skulle behövas. För ett effektivt avskiljande av det anstaltsbesvärligaste
klientelet skulle enligt revisorernas uppfattning förmodligen
erfordras slutna vårdmöjligheter av en helt annan typ än de nu befintliga,
Sådana modifikationer av de tillämpade vårdprinciperna borde genomföras,
att den moderna vårdens krav på medicinsk och arbetsterapeutisk verksamhet
och inriktning förenades med kravet på ett bättre tillgodosett samhällsskydd.
Härutöver ha revisorerna förordat en omläggning av den statliga bi
dragsverksamheten på barna- och ungdomsvårdens område, sa att \ idgat eko
nomiskt stöd beredes barnavårdsnämnderna i deras verksamhet för utplace
ring av för skyddsuppfostran omhändertagna i familjevård.
I motionerna 1:389 och 11:488 har betonats, att behovet av slutna avdelningar
är så trängande både för att få den fria ungdomsvården effektiv och
för att skydda befolkningen i anstalternas närhet mot övergrepp, att en utbyggnad
omgående bör komma till stånd. Motionärerna ha därför förordat,
att slutna avdelningar måtte inrättas enligt socialstyrelsens förslag.
I motionerna 1:390 och 11:485 framhålles, att de av departementschefen
förordade förbättringarna av den nuvarande öppna vården icke kunna med
föra tillräcklig effekt på det klientel, som ha de svåraste rymningstendenserna.
Av hänsyn ej blott till dem som bo i anstalternas grannskap utan
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Statsutskottets utlåtande nr 165.
även till rymmarna själva, som genom den slutna socialvårdsbehandlingen
kunna räddas från fängelsestraff anse motionärerna det icke försvarligt att
längre uppskjuta tillskapandet av nya slutna avdelningar. Av främst kostnadsskäl
förordas emellertid för nästa budgetår endast inrättande av ytterligare
en sluten avdelning.
Härjämte ha i motionerna 1: 206 och II: 264 hemställts om utredning angående
möjligheterna att i större utsträckning än f. n. vårda för skyddsuppfostran
omhändertagna i enskilda hem i stället för på ungdomsvårdsskolor.
Utskottet vill för egen del betona, att de talrika rymningarna från ungdomsvårdsskolorna
— ofta förenade med en skadegörelse av betydande omfattning
— ur flera synpunkter blivit ett allvarligt samhällsproblem. Orsa
kerna till denna utveckling torde vara att söka i ett flertal omständigheter.
I vissa fall ha ungdomsvårdsskolor för pojkar och flickor förlagts i närheten
av varandra, vilket visat sig olämpligt. Departementschefen har bl. a. med
anledning härav uppmärksammat frågan om en förflyttning av vissa skolor.
Utskottet vill bestämt understryka, att åtgärder för att undanröja de ur dessa
förhållanden härrörande orosmomenten snarast böra vidtagas.
Med anledning av rymningarna från ungdomsvårdsskolorna har vidare
kritik riktats mot de nu tillämpade vårdformerna. Riksdagens revisorer ha
—- som framgår av det föregående — för det anstaltsbesvärligaste klientelet
förordat slutna vårdmöjligheter av en helt annan typ än de nu befintliga.
Det bör i detta sammanhang erinras, att en ökad rymningsfrekvens på senare
tid kan påvisas icke blott vid ungdomsvårdsskolorna utan även inom fångvården.
Vid fångvårdsanstalter rymde sålunda under år 1949 icke mindre
än 390 intagna. Utskottet, som föregående år var i tillfälle att studera förhållandena
vid ungdomsvårdsskolorna Lövsta och Skarvik-Tallåsen, har i år
avlagt besök vid skolorna Ljungaskog, Långanäs, Sonestorp och Östra Spång.
Enligt den uppfattning, som utskottet härvidlag och i andra sammanhang
kunnat bilda sig, måste en betydande förbättring av vårdmetoderna under
årens lopp anses ha inträtt. En ständig utveckling pågår emellertid på detta
område, och frågan om vårdmetoderna torde fortlöpande böra beaktas. Vad
beträffar riksdagens revisorers påpekande om de slutna vårdformerna,
synes detta närmast utmynna i att en särskild helt sluten anstalt för det
svåraste klientelet bör inrättas. I likhet med socialstyrelsen och departementschefen
anser utskottet en sådan anstalt icke lämplig inom socialvårdens
ram.
Utskottet har inhämtat, att värdet av vad som tillgripits eller försökt till
gripas i samband med rymningar under år 1949 av elever från en yrkesskola
för pojkar uppgått till ca 290 000 kronor. Det är förklarligt, att en stark irritation
och oroskänsla — främst bland befolkningen i närheten av ungdomsvårdsskolorna
— uppstått till följd av de skador, som på detta sätt åstadkommits.
För denna ortsbefolkning framstår med särskild tyngd kravet på
åtgärder från samhällets sida för att den i alla avseenden skall kunna leva
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 165.
13
under samma grad av trygghet, som råder på andra håll i landet. D<> nuvm
rande förhållandena torde också innebära en icke ringa psykisk påfiestmng
för skolornas personal.
Enligt utskottets mening måste samhället vidtaga särskilda åtgärder or
att motverka rymningarna. Med hänsyn till de förhållanden, som nu pa manga
håll råda, är det angeläget, att härvidlag icke onodiga dröjsmål uppstå då
annat fall kan riskeras, att det förtroende, som mött de nuvarande vårdmetoderna,
måhända i större utsträckning förloras.
Såsom ovan nämnts förordar departementschefen i här angivet syfte i
första hand allmänna förbättringar av den vid skolorna tillämpade var oi
men. ökade medel föreslås sålunda till fritidssysselsättning och fli penningar.
För att tillfälligt hålla återförda rymmare avskilda från Övriga elever
har även beräknats ett mindre belopp för anordnande av tillfredsställande
isoleringsmöjligheter. Därjämte avses en utredning skola ske rörande frågan
om förbättringar av de nuvarande vårdmetoderna. Mot vad depar
mentschefen sålunda anfört har utskottet icke någon erinran. Vad särskilt
angår den förebådade utredningen vill utskottet framhålla, att principerna
för differentiering på de olika skolorna böra ägnas vederbörligt beaktande.
I fråga om de hittillsvarande erfarenheterna av den slutna avdelningen vid
Långanäs kan bl. a. nämnas, att rymningsfrekvensen vid skolan nedgått mec
ca 50%, sedan denna avdelning i början av år 1949 togs i anspra''. enna
utveckling har skett, trots att till skolan överförts sådant klientel från andra
ungdomsvårdsskolor, som med hänsyn till rymningsnsken vant särskilt svårhanterligt.
Utskottet vill i detta sammanhang, i anslutning till riksdagens
revisorers uttalande om förvaringstidens längd vid den slutna avdelningen,
erinra om att enligt inhämtade uppgifter denna kunnat uppgå till om ring
ett halvt år.
Även om — såsom departementschefen framhållit — den tid, under vilken
denna avdelning varit i bruk, är för kort för att erfarenhetsmässigt med
säkerhet bedöma vårdformens ändamålsenlighet, tala enligt utskottets me
ning redan de hittills vunna erfarenheterna för att man nu allvarligt over
väger anordnandet av ytterligare någon sluten avdelning vid härfor lampad
anstalt.
Med hänsyn till den ovisshet, som dock alltjämt råder, samt till de avse
värda kostnaderna för inrättande av slutna avdelningar, har utskottet likväl
ansett sig böra biträda departementschefens förslag, att några slutna avde - ningar under nästa budgetår icke skola uppföras. Utskottet förutsätter emellertid,
att Kungl. Maj:t framlägger förslag härutinnan till nästa års riksdag, därest
förutnämnda utredning och ytterligare erfarenheter ge stöd härför. Utskottet
kan således icke nu tillstyrka bifall till motionerna I: 389 och TI: 488 samt
T: 390 och II: 485. , , , ...
Av riksdagens revisorer och i motionerna T:20G och 11:204 framlagda for
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 165.
slag om familjevård finner utskottet beaktansvärda. Åt den av Kungl. Maj:t
förutskickade utredningen torde därför böra uppdragas att pröva förutsättningarna
för vidgad vård i enskilda hem.
Anslagen till avlöningar och omkostnader. Vad beträffar den föreslagna
avlöningsförstärkningen till envar av cheferna, tillika läkarna, vid Lövsta och
Skarvik-Tallåsen samt till biträdande läkaren vid Lövsta, får utskottet hänvisa
till vad utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 126 anfört
angående avlöningsförmånerna för läkare vid statens sinnessjukhus. Utskottet
ifrågasätter emellertid, om dessa läkare vid ungdomsvårdsskolorna äro
att jämställa med de sinnessjukläkare, som berörts i sistnämnda utlåtande.
Utskottet har dock icke ansett sig böra förorda en nedräkning av anslaget
men förutsätter, att frågan ytterligare omprövas av Kungl. Maj:t. I övrigt
ha Kungl. Maj ds förslag beträffande anslag till avlöningar och omkostnader
vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården icke givit utskottet
anledning till erinran.
Anslaget till Byggnadsarbeten m. m. Utskottet — som tagit del av
vissa nybyggnader för ungdomsvårdsskolorna — vill allmänt sett understryka
angelägenheten av att byggnaderna icke göras större och mera påkostade,
än som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål, för vilket de äro
avsedda.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att reparation och ombyggnad
av Åsenavdelningen vid Lövsta bör företagas. Kungl. Maj ds förslag
bär i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran.
Anslaget till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården. Enligt gällande arrendeavtal har staten förbundit
sig att ersätta ägaren av Skarvik-Tallåsen, Stockholms stadsmission,
för de godtagbara driftunderskott, som uppkommit vid skolan intill den 30
juni 1948, då staten övertog skolans drift. Stadsmissionen har hemställt om
bidrag å 75 980 kronor för täckande av sådant underskott. Då medgivna
maximibelopp för eftervård i vissa fall överskridits, tillstyrkte socialstyrelsen
endast ersättning med 70 000 kronor. Kungl. Maj:t har beräknat ifrågavarande
ersättning i överensstämmelse med socialstyrelsens förslag. I motionen
II: 487 framhålles, att stadsmissionen under alla förhållanden gjort dessa
utlägg för elevers eftervård, och motionären föreslår, att ersättning måtte
utgå med hela underskottsbeloppet 75 930 kronor. Det torde få ankomma på
Kungl.. Maj:t att pröva, huruvida sådana omständigheter föreligga, att full
ersättning skäligen bör beviljas stadsmissionen.
I motionen II: 486 hemställes om ett anslag å 42 000 kronor till verksamheten
vid Frälsningsarméns barnhem Sundsgården, innebärande statsbidrag
opaginerad Kontrollera mot PDF
15
Statsutskottets utlåtande nr 165.
med 1 500 kronor för var och en av där befintliga 28 platser. Socialstyrelsen
har vitsordat, att barnhemmet, som mottager pojkar under 15 år med lattare
vanart m. m., ledes på ett föredömligt sätt. Utskottet har inhämtat, att hem
met endast med avsevärda ekonomiska svårigheter i fortsättningen torde
kunna drivas utan här ifrågavarande statsbidrag samt att kostnaderna föi
statsverket skulle bli större, om staten övertoge hemmet. Då frågan om anslag
till Sundsgården alltjämt är föremål för Kungl. Maj:ts provning, har utskottet
likväl icke f. n. ansett sig kunna tillstyrka bifall till ifrågavarande
motionsyrkande. .
Kungl. Maj :ts förslag under denna punkt har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Övriga anslag. Utskottet tillstyrker vad Kungl. Maj:t i dessa delar anfört,
Hemställan. Under åberopande av vad ovan anförts, hemställer utskottet,
att riksdagen må
A. dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 17 februari 1950 anmälda avtalsförslag
fastställa avtal rörande förstatligande av Gudmundsgårdens
skolhem och Morängens yrkesskola samt av verksamheten vid
Kåby och Margretelunds yrkesskolor, dels ock godkänna av departementschefen
förordade därmed sammanhängande organisationsförslag;
B.
besluta, att i personalförteckningen för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården följande förändringar skola
vidtagas, nämligen dels uppförande av ytterligare 4 rektorer i
lönegrad Ca 27, 3 assistenter i lönegrad Ca 23, 1 folkskollärare i
lönegrad Ca 21, 2 lärarinnor i hushållsgöromål i lönegrad Ca 19,
2 lärarinnor i kvinnlig slöjd i lönegrad Ca 19, 2 jordbruks!öreståndare
i lönegrad Ca 16, 1 trädgårdsmästare i lönegrad Ca 16,
3 husföreståndare i lönegrad Ca 15, 1 trädgårdsmästare i lönegrad
Ca 14, 2 jordbruksförmän i lönegrad Ca 14, 2 ladugårdsförmän
i lönegrad Ca 13, 2 vårdare i lönegrad Ca 11 och 1 hantverkare
i lönegrad Ca 11 ävensom 1 rektor i lönegrad Ce 29
dels och minskning med 1 rektor i lönegrad Ce 26 samt — vad
beträffar å övergångsstat uppförda tjänster — 1 folkskollärare
i lönegrad Ca 22 och 1 lärare i yrkesämne i lönegrad Ca 16;
C. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1950/51:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 165.
16
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ................................................ kronor 1 077 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. » 68 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................................. » 1 659 000
4. Eörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 316 600
Summa kronor 3 121 000;
D. för hudgetåret 1950/51 under femte huvudtiteln anvisa:
1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar ett förslagsanslag av 3 121 000 kronor;
2) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna 1:389 och 11:488 samt 1:390 och 11:485, såvitt de
beröra medelsanvisningen under detta anslag, till Statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2 610 000 kronor;
3) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag ä
motionerna 1:389 och 11:488 samt 1:390 och 11:485, såvitt de
beröra medelsanvisningen under detta anslag, till Statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m.
ett reservationsanslag av 660 000 kronor;
4) med bifall till Kungl. Maj ds förslag samt med avslag å
motionerna II: 486 och II: 487, såvitt de beröra medelsanvisningen
under detta anslag, till Bidrag till driften av icke statliga
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården ett förslagsanslag
av 350 000 kronor;
5) till Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården ett reservationsanslag av
15 200 kronor;
6) till Bidrag till inrättande av inackordering shem ett reservationsanslag
av 23 000 kronor;
7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster ett
reservationsanslag av 16 000 kronor;
8) till Inköp av Morängens yrkesskola ett anslag av 20 500
kronor;
E. medgiva, att från reservationsanslaget till Statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. rn.
må intill ett belopp av 7 900 kronor bestridas kostnaderna för
iordningställande av 10 badrum i personalbostäder vid Lövsta
skolhem och yrkesskola;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 165. 1 ‘
F. i anledning av motionerna I: 389 och II: 488 samt I: 390
och II: 485, till den del de ej behandlats ovan under D., i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört,
G. besluta, att motionen II: 486, till den del den ej behandlats
ovan under D., icke skall till någon riksdagens åtgärd föianleda;
H.
i anledning av motionen II: 487, till den del den ej behandlats
ovan under D., i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet anfört;
I. i anledning av motionerna I: 206 och II: 264 i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört.
Stockholm den 16 maj 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Gränebo,
Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Ivrar Anderson, Heiding, fröken Andersson,
herrar Sundelin, Leander, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Andree och
Alfred Nilsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,
Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm,
Rubbestad, Staxäng, Bergstrand, Petterson i Degerfors, fröken Elmén, herr
Jansson i Kalix, fru Ericsson i Luleå och herr Nihlfors.
Reservation
av herrar Gränebo, Mannerskantz, Heiding, iröken Andersson, herrar Sundelin,
Alfred Nilsson, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik, Boman i
Kieryd, Rubbestad, Staxäng, Bergstrand, fröken Elmén och herr Nihlfors,
vilka ansett, att utskottet bort i anledning av motionerna I: 389 och II: 488
samt I: 390 och II: 485 tillstyrka inrättandet av ytterligare två slutna avdelningar
vid ungdomsvårdsskolorna och att därför
dels utskottets utlåtande på s. 13 från och med det stycke, som börjar med
orden »Även om», till och med det stycke, som slutar med orden »och II: 485»,
bort hava följande lydelse:
»Det kan visserligen sägas, att alltför vittgående slutsatser icke böra
dragas av erfarenheterna från Långanäs. enär den slutna avdelningen blott
2—io53 6n Bihang till riksdagens protokoll IH50. 6 samt. Nr 165.
18
Statsutskottets utlåtande nr 165.
funnits något över ett år. Då varje sluten avdelning endast planeras för
högst 10 intagna, torde emellertid uppförandet av ett par sådana avdelningar
icke i och för sig föregripa ett slutligt ställningstagande till vårdformen. De
under en följd av år framförda kraven på ökat skydd för allmänheten —
främst befolkningen i skolornas närhet — kunna icke avvisas som obefogade.
På grundval av vad utskottet under besök vid olika ungdomsvårdsskolor
inhämtat och med hänsyn till de ur flera synpunkter gynnsamma resultat,
som vunnits vid Långanäs, anser utskottet det icke försvarligt att för
ytterligare prövning uppskjuta frågan om byggandet av slutna avdelningar.
Socialstyrelsens förslag, som upptagits i motionerna I: 389 och II: 488, innebär
uppförandet av tre nya sådana avdelningar, medan i motionerna I: 390
och II: 485 av främst kostnadsskäl endast förordats inrättandet av en sluten
avdelning.
Utskottet har vid behandlingen av denna fråga bibragts den uppfattningen,
att inrättandet av ytterligare tva slutna avdelningar skulle medföra en avsevärd
förbättring av det nuvarande tillståndet. Utskottet har därför — trots
de betydande kostnader detta medför — icke ansett sig kunna underlåta föreslå,
att två sådana avdelningar anordnas redan under nästa budgetår. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om förläggningen av nämnda
avdelningar.
Yad gäller kostnaderna får utskottet anföra följande. Anordnandet av en
sluten avdelning vid Råby, där en användbar byggnad redan finnes, har av
socialstyrelsen kostnadsberäknats till (0 000 kronor. Pör uppförandet av en
1 >yggnn(] föi sluten vård vid envar av två andra skolor har styrelsen uppskattat
medelsbehovet till ca 190 000 kronor. Utskottet har inhämtat, att
byggnadskostnaderna för den slutna avdelningen vid Långanäs, vilken utskottet
farin ändamålsenlig, uppgått till ca 120 000 kronor." Socialstyrelsens
beräkningar synas därför, som byggnadsstyrelsen anfört, böra överar
betas. Medelsbehovet för uppförandet av två slutna avdelningar torde —
under förutsättning, att den ena förlägges till Råby — kunna begränsas till
200 000 kronor. För den händelse Kungl. Maj:t icke skulle anse socialstyrel
sens förslag om Råby lämpligt, torde ytterligare medel få begäras på tilläggs
stat. För varje sluten avdelning har socialstyrelsen räknat med 4 enkelhus
för bostäder åt personalen. Möjligheterna att tills vidare förhyra bostäder i
orten eller på annat sätt ordna bostadsfrågan synas dock böra ytterligare
undersökas. Utskottet föreslår, att för nästa budgetår anvisas 132 000 kronor
för uppförande av sammanlagt 4 enkelhus. Till inventarier föreslår utskottet
i överensstämmelse med socialstyrelsens förslag 10 000 kronor till
envar av avdelningarna. Kostnaderna för utvändiga arbeten, arkitektarvoden
m. m. torde kunna uppdelas på två budgetår; under nästa budgetår beräknar
utskottet härför 63 000 kronor. Medelsbehovet under budgetåret 1950/51 till
byggnadsarbeten m. m. för två slutna avdelningar har utskottet sålunda uppskattat
till (200 000 + 132 000 + 20 000 + 63 000) 415 000 kronor.
Av i det föregående återgivna uppgifter framgår, att underbeläggning f. n.
19
Statsutskottets utlåtande nr 165.
förekommer å skolorna. Utskottet har sålunda ifrågasatt, om Härsjögården
behöver återuppsättas, för vilket ändamål Kungl. Maj:t beräknat medel.
Genom inrättandet av två slutna avdelningar tillföres ungdomsvårdsskoleorganisationen
ytterligare omkring 20 platser. De slutna avdelningarna, där
behandlingen präglas av intensifierat påverkningsarbete genom ständig kontakt
med personalen, torde icke oväsentligt bidraga till en förkortning av
vistelsetiden. Under sådana omständigheter torde i samband med utnyttjandet
av de nya slutna avdelningarna ett nedläggande kunna ske av någon
skola, som nu är olämpligt belägen eller för vars nedläggande eljest särskilda
skäl tala. Utskottet har därför icke ansett någon uppräkning av avlöningsoch
onrkostnadsanslagen behövlig i anledning av de nya slutna avdelningarna.
Kungl. Maj:t torde böra bemyndigas att medge överskridande av anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinaiie personal, om så skulle erfordras
för befattningshavare vid de slutna avdelningarna.»
dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 14, som börjar med orden »Anslaget
till Byggnadsarbeten» och slutar med orden »äro avsedda» bort hava
följande lydelse:
»Anslaget till Byggnadsarbeten m. m. Utskottets förslag i det föregående
innebär, att anslaget bör i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag uppräknas
med 415 000 kronor för uppförandet av två slutna avdelningar.
Utskottet — som tagit del av vissa nybyggnader för ungdomsvårdsskolorna
— vill vidare allmänt sett understryka angelägenheten av att byggnaderna icke
göras större och mera påkostade, än som är nödvändigt med hänsyn till det
ändamål, för vilket de äro avsedda.»
dels ock utskottets hemställan under moment D. 3) bort hava följande
lydelse:
»i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1:389
och II: 488 samt I: 390 och II: 485, såvitt de beröra medelsanvisningen
under detta anslag, till Statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag
av 1075 000 kronor».
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1950:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. s. 8 i texten
- Rskr. 1950:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1950151 till fångvården m. m. jämte i ämnet väckta motione s. 14 i texten