Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården rn. in. järnte i ämnet väckta motioner, dels ock riksdagens revisorers berättelse, i vad gäller den sociala ungdomsvården.

1950-05-16 · 19 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:165, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården rn. in. järnte i ämnet väckta motioner, dels ock riksdagens revisorers berättelse, i vad gäller den sociala ungdomsvården.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165.

1

Nr 165.

/

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

angående anslag för budgetåret 1950151 till skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården rn. in. järnte

i ämnet väckta motioner, dels ock riksdagens revisorers

berättelse, i vad gäller den sociala ungdomsvården.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkterna

35—41, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1950/51 beräkna följande anslag:

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar,

förslagsanslag ..................................................................... 3 156 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,

förslagsanslag ............................................................ 2 566 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m., reservationsanslag .......................................... 580000

Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården, förslagsanslag ............................................. 350 000

Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande barna
och

ungdomsvården, reservationsanslag ............ 15 200

Bidrag till inrättande av inackorderingshem, reservationsanslag...... 23 000

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster, reservationsanslag

.............................................................................. 16 000

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 98, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 17 februari

1950, föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med av

departementschefen anmälda avtalsförslag fastställa avtal rörande förstatligande

av Gudmundsgårdens skolhem och Morängens yrkesskola samt av verksamheten

vid Båby och Margretelunds yrkesskolor, ävensom godkänna av

departementschefen förordade därmed sammanhängande organisationsförslag;

dels besluta, att i personalförteckningen för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården följande förändringar skola vidtagas, nämligen

uppförande av ytterligare 4 rektorer i lönegrad Ca 27, 3 assistenter i lönegrad

Ca 23, 1 folkskollärare i lönegrad Ca 21, 2 lärarinnor i hushållsgöromål

i lönegrad Ca 19, 2 lärarinnor i kvinnlig slöjd i lönegrad Ca 19, 2 jordbruksföreståndare

i lönegrad Ca 16, 1 trädgårdsmästare i lönegrad Ca 16, 3 husföreståndare

i lönegrad Ca 15, 1 trädgårdsmästare i lönegrad Ca 14, 2 jordbruksförmän

i lönegrad Ca 14, 2 ladugårdsförmän i lönegrad Ca 13, 2 vårdare i

1059 so Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 165.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 165.

lönegrad Ca 11 och 1 hantverkare i lönegrad Ca 11 ävensom en rektor i lönegrad

Ce 29 samt minskning med 1 rektor i lönegrad Ce 26 jämte — vad

beträffar å övergångsstat uppförda tjänster — 1 folkskollärare i lönegrad

Ca 22 och 1 lärare i yrkesämne i lönegrad Ca 16;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1950/51;

dels för budgetåret 1950/51 under femte huvudtiteln anvisa till Statens

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar ett förslagsanslag av

3121000 kronor, till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Omkostnader ett förslagsanslag av 2 610 000 kronor, till Statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag

av 660 000 kronor, till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården ett förslagsanslag av 350 000 kronor, till

Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande barna- och ung

domsvården ett reservationsanslag av 15 200 kronor, till Bidrag till inrättande

av inackorderingshem ett reservationsanslag av 23 000 kronor, till Ersättning

till inackorderingshem för driftförluster ett reservationsanslag av 16 000 kronor

samt till Inköp av Morängens yrkesskola ett anslag av 20 500 kronor;

dels ock slutligen medgiva, att från reservationsanslaget till Statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. må intill ett

belopp av 7 900 kronor bestridas kostnaderna för iordningställande av 10 badrum

i personalbostäder vid Lövsta skolhem och yrkesskola.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

från första kammaren:

I: 206 av herr Cassel och fröken Andersson,

I: 389 av herrar Domö och Cassel samt

I: 390 av herr Ivar Persson m. fl.,

från andra kammaren:

II: 264 av herr förste vice talmannen Skoglund m. fl.,

II: 485 av herr Andersson i Dunker m. fl.,

II: 486 av fru Boman m. fl.,

11:487 av herr Johnsson i Stockholm samt

II: 488 av herrar förste vice talmannen Skoglund och Nilsson i Bästekille.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

Vidare har utskottet i förevarande sammanhang behandlat de iakttagelser

beträffande den sociala ungdomsvården, som liksdagens år 1949 församlade

revisorer redovisat under § 16 i sin berättelse.

En närmare redogörelse för vad revisorerna därvid anfört återfinnes i det

följande under utskottets utlåtande, i vad avser åtgärder för att minska rymningarna

vid ifrågavarande skolor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165.

Propositionen.

Förstatligande av vissa ungdomsvårdsskolor samt därmed

sammanhängande organisationsfrågor.

Sedan några år pägär en genomgripande omgestaltning av ungdomsvårdsskolornas

yttre organisation. En utbyggnad av samhällets resurser inom andra

delar av barna- och ungdomsvården har skapat förutsättningar för en viss begränsning

av det totala platsantalet. Som en följd härav har ett antal skolor,

såväl statliga som icke statliga, nedlagts. Eem skolor ha sedan år 1948 förstatligats

genom att staten antingen övertagit anläggningarna eller arrenderat

dessa.

Departementschefen framhåller, att uppdelningen av ungdomsvårdsskoleverksamheten

på statliga och icke statliga skolor otvivelaktigt medfört åtskilliga

nackdelar. 1947 års personalreform vid de statliga skolorna har syftat

till att tillföra dessa en personaluppsättning, motsvarande de krav, som öppen

vård efter läkepedagogiska linjer ställer. För de icke-statliga skolornas del

har personalbeståndet bestämts i de för skolorna gällande avtalen. Då dessa

härröra från tiden före nyssnämnda reform och då huvudmännens ekonomi i

regel icke medgivit anställande av personal utom ramen för avtalen, äro —

fortsätter departementschefen -— de icke-statliga skolorna numera avsevärt

sämre rustade än de statliga i fråga om denna betydelsefulla vårdfaktor.

Huvudmännens ekonomiska läge har sedan åtskilliga år medfört, att staten

utöver avtalsenliga bidrag nödgats utgiva ersättningar för de underskott, som

uppstått vid dessa skolor.

Departementschefen understryker, att det mest praktiska sättet att uppnå

en tillfredsställande standard vid de här berörda skolorna torde vara, att

staten hädanefter svarar för deras drift i egen regi. Ett förstatligande av

driften vid de icke:statliga skolorna beräknas vidare medföra vissa allmänt

administrativa fördelar. Sålunda möjliggöres därigenom att hela skolorganisationen

i fråga om personalplacering blir en enhet, vilket nu icke är fallet.

Departementschefen tillstyrker därför ett av särskilda statens förhandlingsmän

framlagt förslag, att av de återstående sex icke-statliga skolorna fyra

skola förstatligas genom förvärv (Gudmundsgården och Morängen) eller

arrende på 20 år (Råby och Margretelund) och två nedläggas (Sjötorp och

Håkanstorp) samt att en av de tidigare nedlagda skolorna, Härsjögårdens förutvarande

yrkeskola för flickor, skall återuppsättas. Sistnämnda anläggning förvärvades

av staten i samband med att skolverksamheten därstädes nedlades.

Frågor om åtgärder för att minska rymningarna. r''i

Antalet rymningar från ungdomsvårdsskolorna uppgick under åren 1945 och

1948 samt de tre första kvartalen av år 1949 till 497, 524 resp. 388. ökningen

av det totala antalet l-ymningar har sålunda sedan 1945 varit tämligen ringa.

Däremot har det relativa antalet rymningar, d. v. s. antalet rymningar i för

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 165.

hållande till antalet elever, ökat icke obetydligt sedan nämnda år. Antalet

intagna elever liar nämligen .sjunkit från 1 968 år 1945 till 1 585 år 1948

(medeltal 1 253 resp. 884).

I syfte att söka minska rymningarna från ungdomsvårdsskolorna har särskild

bevakningspersonal satts in vid de anstalter, där rymningsproblemen varit allvarligast,

nämligen Lövsta och Långanäs. Kungl. Maj:t har därjämte erhållit

riksdagens bemyndigande att, i den mån så erfordras för att anskaffa tillfällig

bevakningspersonal till ungdomsvårdsskolorna, medgiva därav betingat överskridande

under avlöningsanslaget. Med stöd av detta bemyndigande har bevakningspersonal

tidvis varit anställd vid Skarvik-Tallåsen, Ljungaskog och Sonestorp.

Vidare ha specialavdelningar anordnats vid vissa skolor. Sålunda finnes

sedan i januari 1949 en sluten avdelning vid Långanäs. Avdelningen har kommit

till stånd främst med hänsyn till behovet av speciella vårdanordningar

för elever i åldern 18—21 år; detta klientel är i stor utsträckning psykiskt

belastat. Avdelningen skall dock därjämte tjänstgöra som disciplinavdelning

och har i denna egenskap fått omhändertaga svårare rymmare. Vid Lövsta

och Skarvik-Tallåsen finnas avdelningar för särskilt oroliga elever av psykopatkaraktär;

dessa avdelningar äro snarast att jämföra med de s. k. slutna avdelningarna

vid sinnessjukhusen. Alla de nu nämnda avdelningarna ha sålunda

tillkommit främst med hänsyn till behovet av särskilda vårdmöjligheter

för psykiskt abnorma elever.

Såsom motvikt mot uppgifterna om antalet rymningar erinras i propositionen

att av de under år 1948 intagna 1 585 eleverna icke mindre än ca 1 200

elever under nämnda år icke någon gång gjorde sig skyldiga till rymning.

Av 1229 elever, vilka den 1 oktober 1949 voro villkorligt utskrivna,

skötte sig 770 (63 %) utan anmärkning, medan 278 (23 %) trasslade med arbetsbyten

eller visade lättare vanart; 181 elever (14 %) hade någon gång

under tiden för den villkorliga utskrivningen återtagits en eller flera gånger

till ungdomsvårdsskola eller blivit föremål för domstolsbehandling för brott.

Av de under de tre första kvartalen av år 1949 slutligt utskrivna 396

eleverna bedömdes 272 (69 %) ha god och 52 (13 %) oviss prognos, medan

denna för 72 elever (18 %) bedömdes såsom dålig. Det bör emellertid anmärkas,

att till de sistnämnda eleverna förts även de, vilka överförts till

sinnessjukhus eller sinnesslöanstalter (ca 4 % av totalantalet).

Departementschefen anför härom vidare följande.

Även om de angivna uppgifterna av naturliga skäl böra tagas med en viss

reservation, synas behandlingsresultaten kunna betecknas såsom goda, i all

synnerhet med tanke på den inträdda klientelförsämringen. Med detta för

ögonen vill jag kraftigt understryka min anslutning till den öppna vård efter

läkepedagogiska linjer, som numera bedrives vid ungdomsvårdsskolorna. Jag

vill emellertid framhålla, att man, om man accepterar den öppna vårdens principer,

bör vara beredd att taga konsekvenserna därav i form av en högre rymningsfrekvens

än som skulle ha förelegat om vården varit sluten; erinras bör,

att riksdagen i överensstämmelse med denna synpunkt anvisat särskilda medel

till ersättningar för skador, vållade av rymlingar från bl. a. ungdomsvårdsskolorna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165.

Vad jag anfört innebär icke, att jag söker förringa rymningsproblemet Det

är givetvis angeläget att allmänhetens intresse av att erhålla skydd mot rym

lingarna i rimlig män tillgodoses.

Socialstyrelsens förslag för att minska rymningarna, nämligen att i anslutning

till öppna anstalter anordna slutna mindre avdelningar för förvaring av

de svåraste eleverna under någon tid, anser departementschefen kunna vara en

lämplig och genomförbar lösning. Emellertid föreligger enligt departementschefens

mening ännu icke tillräcklig grund för att antaga, att de slutna avdelningarna

— vilka bliva synnerligen dyrbara — innebära en även ur andra synpunkter

godtagbar lösning av rymningsproblemet. De hittills vunna erfarenheterna

vid den slutna avdelningen vid Långanäs anses annu alltför begränsade

för att kunna tjäna till ledning vid bedömandet av de slutna avdelningarnas

fördelar och nackdelar. Ehuru uppgifterna rörande minskning av antalet

rymningar från Långanäs sedan den slutna avdelningen där togs i bruk äro

gynnsamma, anses det vara för tidigt att draga några bestämda slutsatser om

de slutna avdelningarnas inverkan på rymningarnas totalantal. I stället anser

departementschefen det i första hand böra prövas, huruvida icke rymningarna

kunna begränsas genom allmänna förbättringar av den vid skolorna tillämpade

vårdformen. Undersökning avses skola ske, vilka vägar, som härutinnan äro

lämpligast; denna uppgift föreslås anförtrodd åt särskilda sakkunniga, vilka

skulle vara oförhindrade att upptaga alla problem, som härvid aktualiseras. I

avvaktan på utredningsresultatet och med hänsyn till bristen på tillräckliga

erfarenheter av den slutna avdelningen vid Långanäs anses de slutna avdelningarnas

antal icke f. n. böra utökas.

Anslagsbehovet för budgetåret 1950 51.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 2 690 000 kronor.

Vid Lövsta finnes en specialavdelning för särskilt oroliga elever av psykopatkaraktär,

den s. k. Åsen-avdelningen. Då förhållandena vid denna avdelning

anses kräva, att dess föreståndare helt ägnar sig åt densamma, förordar

departementschefen, att en ny förmanstjänst för uteslutande tjänstgöiing på

denna avdelning inrättas genom att utbyta en befattning som vårdare i Cell

mot en tillsyningsmannatjänst i Ce 16.

Socialstyrelsen bär gjort upp förslag till personalplaner för de ungdomsvårdsskolor,

vilka enligt departementschefens förslag skola förstatligas den 1

juli 1950. Beträffande innebörden av detta förslag hänvisas till propositionen.

Planerna överensstämma i princip med vad som efter 1947 års personalomorganisation

vid ungdomsvårdsskolorna gäller för närmast motsvarande typer

av sådana skolor. Vid utformningen har hänsyn tagits till de särskilda omständigheterna

vid varje skola. Mot styrelsens förslag har departementschefen

icke funnit anledning till erinran annat än i fråga om Råby, där till följd av

rådande underbeläggning personaluppsättningen tills vidare i överensstäm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 165.

melse med ett av departementschefen framlagt förslag något begränsas i förhållande

till den personalplan, som socialstyrelsen uppgjort. Rektorstjänsten

avses tills vidare vara extra ordinarie, medan yrkeslärartjänsten föreslås placerad

på extra stat. För praktikantarvoden och ersättningar till vikarier beräknas

för Råbys del 300 resp. 2 000 kronor. För arvode till verkställande ledamot

vid denna skola har uppförts ett belopp av 400 kronor.

Enligt beslut av 1949 års riksdag må Kungl. Maj:t under innevarande budgetår

medgiva överskridande av icke-ordinarieposten, om så erfordras för att

tillfälligt anordna nattlig tillsyn vid ungdomsvårdsskolorna. Med stöd härav

har tillfällig nattvaktspersonal under budgetåret anställts vid Skarvik-Tallåsen,

Sonestorp och Ljungaskog. Denna ordning anses böra gälla även under

nästa budgetår.

I personalplanerna för Hammargården, Vemyra och Östra Spång finnes

upptaget ett kontorsbiträde med anställning 4/s av arbetsdagen. Departementschefen

förordar, att nämnda skolor få tillgång till heltidsanställda kontorsbiträden.

De förmåner, som läkarna vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för

fallandesjuka enligt ett av chefen för inrikesdepartementet framlagt förslag

kunna komma att tillerkännas, anses böra komma även motsvarande befattningshavare

vid ungdomsvårdsskolorna till del. Avlöningsförstärkning föreslås

därför fr. o. m. den 1 januari 1951 utgå till envar av cheferna för Lövsta

och Skarvik-Tallåsen med 5 004 kronor samt till biträdande läkaren vid Lövsta

med 3 000 kronor, allt för år räknat. Det förutsättes få ankomma på Kungl:

Maj:t att meddela bestämmelser i fråga om förfarandet med avlöningsförstärkning

vid tjänstledighet och vikariat m. m.

Övergångsstaten har minskats med en tjänst som folkskollärare och en

tjänst som lärare i yrkesämne. Ur personalförteckningen skall vidare utgå en

befattning som rektor i Ce 26.

For genomförande av departementschefens förslag erfordras ett belopp av

i runt tal 447 000 kronor, vartill komma merkostnader på grund av löneklassuppflyttningar

med ca 9 100 kronor. A andra sidan beräknas anslaget minska

med ett belopp av ca 24 700 kronor.

I enlighet härmed föreslås en uppräkning av anslaget med 431 000 kronor.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår förutsättes, att Kungl.

Maj.t fåi under nästa budgetar medgiva överskridande av icke-ordinarieposten,

om så erfordras dels för anställande av yrkeslärarinnor för undervisning i för

yrkesskolorna nya yrken i enlighet med vad därom förordats i prop. 1949: 85

(s. 23), dels för anordnande av tillfällig bevakning nattetid och dels för att

kunna under någon prövotid förordna befattningshavare såsom icke-ordinarie

tjänsteman, medan en ordinarie tjänst står obesatt. Samma medgivande föreslås

böra därjämte gälla i den mån extra lärare erfordras vid Gudmundsgården

vid särskilt högt elevantal. Även för nästa budgetår har sålunda icke-ordinarieposten

upptagits med förslagsvis beräknat belopp. Så anses fortfarande jämväl

böra ske med arvodesposten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165. •

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.

För innevarande budgetår ha för ändamålet anvisats 2 000 000 kronoi.

Omkostnaderna för de nya skolor, som under nästa budgetår avses skola

ingå i organisationen av statliga ungdomsvårdsskolor, beräknas till 427 500

kronor.

För att förse skolorna med tillfredsställande brandskyddsanordningar

erfordras anskaffning av viss materiel. Anskaffningen föreslås dock utsträckt

över de två närmast kommande budgetåren. De på budgetåret 1950/51 belöpande

kostnaderna ha uppskattats till 40 000 kronor.

Delposten till undervisning, lek och idrott har uppräknats med 15 000

kronor för att bereda skolorna möjlighet att intensifiera fritidsverksamheten

bland eleverna. Departementschefen har vidare förordat en höjning av de till

eleverna utgående flitpenningarna. Intill dess fastare normer erhållas för flitpenningssystemet,

föreslås en provisorisk förbättring genom att anslaget till

elevbelöning höjes med av socialstyrelsen föreslaget belopp, 77 000 kronor,

utöver vad som erfordras för de nytillkommande skolorna. 20 000 kronor ha

därjämte beräknats ter iordningställande av sådana lokaler som erfordras för

att tillfälligt kunna avskilja oroliga elever. Vidare ha för inventarier vid

Broby beräknats 30 000 kronor.

Anslaget har uppförts med 2 610 000 kronor.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m. Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfort

med 567 000 kronor.

Genom uppgörelsen den 30 september 1948 mellan staten samt städerna

Stockholm och Göteborg rörande upphörande av städernas skyldigheter att

hålla egna ungdomsvårdsskolor tillfördes staten ett belopp, varav enligt statsmakternas

beslut 880 000 kronor skulle avsättas till en fond för uppförande även

ny ungdomsvårdsskola eller utvidgning av redan befintlig sådan anläggning.

F- n. planeras en utredning rörande ersättare för den av staten nu arrenderade

skolan Skarvik-Tallåsen, varjämte socialstyrelsen hemställt om utredning

rörande förflyttning av Ljungaskog. Departementschefen förutsätter, att

kostnaderna för den tekniska planläggningen i samband med förevarande utredningsarbete

få bestridas från de å denna fond innestående medlen och således

icke belasta här ifrågavarande anslag.

För personalbostäder ha medel beräknats till 1 dubbelhus vid vaideia

Lövsta, Långanäs, Fagared, Johannisberg och Östra Spång, 2 enkelhus vid

Hammargården och 1 enkelhus vid Vemyra. Kostnaderna härför uppskattas

till 569 400 kronor.

För reparation och ombyggnad av den s. k. slutna avdelningen vid Lövsta

ha beräknats 38 500 kronor samt för vissa arbeten beträffande administrationsbyggnaden

vid samma skola 14 600 kronor.

Vissa byggnadsarbeten, för vilka medel tidigare beviljats, ha diagit större

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Statsutskottets utlåtande nr 165.

kostnader än som beräknats. Det ytterligare medelsbehovet angives nu till

37 550 kronor.

Slutligen hemställes om riksdagens medgivande för sådan omdisposition

av anslaget, att kostnaderna för iordningställande av 10 badrum i personal

bostäder vid Lövsta få bestridas av befintlig behållning å anslaget med högst

7 900 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande

anslag har beräknats till i runt tal 660 000 kronor.

Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår

uppfört med 746 000 kronor.

Utbetalningsterminerna för här ifrågavarande bidrag äro varierande; vissa

bidrag utbetalas emellertid halv- eller helårsvis i efterskott.

Anslaget har för nästkommande budgetår beräknats under förutsättning av

förstatligande av de återstående privata ungdomsvårdsskolorna samt uppförts

med 350 000 kronor.

Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården. Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av anslaget

med 5 000 kronor till 15 200 kronor för en kurs under nästa budgetår för undervisande

personal, vilken kategori i detta avseende hittills varit mest eftersatt.

Bidrag till inrättande av inackorderingshem. Under innevarande budgetår

ha medel icke beräknats under detta anslag.

Anslag ha hittills anvisats till inrättande av 14 hem å 11 000 kronor. Organisationen

har emellertid icke kunnat utbyggas i den takt, som man ursprungligen

räknade med. Det genomsnittliga statsbidraget för hemmens anordnande

beräknas numera uppgå till ca 15 000 kronor. Anslaget torde därför icke förslå

ens till inrättande av de 10 hem, vilka redan äro startade eller enligt socialstyrelsens

planer skola tagas i bruk under år 1950.

Departementschefen framhåller, att den långsamma utbyggnadstakten

medfört, att möjligheter ännu icke föreligga att på erfarenhetens grund bedöma

verksamhetens värde. I syfte att under nästa budgetår medgiva utbyggnad

till elva inackorderingshem föreslås emellertid en förstärkning av anslaget

med ett belopp av 21 000 kronor. Utan att taga ställning till frågan om årligt

anslag förordar departementschefen vidare, att IOGT under nästa budgetår

erhåller ett belopp av 2 000 kronor såsom bidrag till denna verksamhet.

Anslaget har i enlighet härmed uppförts med 23 000 kronor.

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. För detta ändamål

anvisades för budgetåret 1948/49 ett särskilt reservationsanslag av 3 000

kronor. För innevarande budgetår ha medel icke anvisats härför, men 1949 års

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165. J

riksdag medgav, att anslaget till Bidrag till inrättande av inackorderingskem

finge användas även för nu ifrågavarande ändamål. Beträffande nasta budgetår

beräknas ett särskilt anslag av 16 000 kronor.

Inköp av Morängens yrkesskola. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att staten

skall förvärva Morängens yrkesskola. Den kontanta köpeskillingen kärfoi

uppgår till 20 500 kronor, för vilket ett särskilt, obetecknat anslag bar uppförts.

Motionerna.

I de likalydande motionerna 1:206 (av herr Cassel och fröken Andersson)

och 11:264 (av herr förste vice talmannen Skoglund m. fl.) har hemställts om

utredning angående möjligheten att i större utsträckning än f. n. sker vårda

för skyddsuppfostran omhändertagna barn och ungdom i enskilda hem i stallet

för inom ungdomsvårdens skolor.

I de likalydande motionerna 1:389 (av herrar Domö och Cassel) och 11: 488

(av herrar förste vice talmannen Skoglund och Nilsson i Bästekille) har hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av nu förevarande proposition måtte

besluta, att slutna avdelningar skola inrättas enligt ett av socialstyrelsen framlagt

förslag samt att statsutskottet efter ytterligare undersökningar måtte for

riksdagen framlägga förslag till de anslag, som erfordras for ifrågavarande

ändamål.

I de likalydande motionerna I: 390 (av herr Ivar Persson m. fl.) och 11: 48o

(av herr Andersson i Dunker m. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte besluta

om inrättande av en sluten avdelning vid ytterligare en ungdomsvårdsskola

samt anvisa härför erforderliga medel.

I motionen II: 486 (av fru Boman m. fl.) har hemställts, att riksdagen vid

behandling av förevarande proposition måtte för budgetåret 1950/51 anvisa

ett anslag av 42 000 kronor till verksamheten vid frälsningsarméns barnhem

Sundsgården.

I motionen 11: 487 (av herr Johnsson i Stockholm) har hemställts, att riksdagen

måtte med frångående av Kungl. Maj :ts förslag tillerkänna stadsmissionen

i Stockholm hela det underskottsbelopp, som den redovisat i sina räkenskaper,

eller 75 930 kronor. Ifrågavarande belopp avser driftunderskott under

tiden 1 januari 1947—30 juni 1948 vid Skarvik-Tallåsens skola och skulle

utgå från anslaget till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas

till motionerna I: 206,1: 389, I: 390, II: 486 och II: 487.

Utskottet.

Förstatligande av vissa ungdomsvårdsskolor. Staten har sedan åtskilliga

år med icke oväsentliga belopp understött de enskilda ungdomsvårdsskolorna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 165.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att av de sex alltjämt icke statliga

skolorna fyra förstatligas och två nedläggas samt att en av de tidigare

nedlagda skolorna — Härsjögården — återuppsättes. Utskottet har inhämtat,

att å de statliga och icke statliga ungdomsvårdsskolorna den 1 april 1950

funnos intagna sammanlagt 750 elever, medan antalet disponibla platser utgjorde

1028. Kungl. Majrts förslag har icke givit utskottet anledning till

annan erinran än att det med hänsyn till nyss angivna siffror torde böra

ytterligare prövas av Kungl. Maj:t, huruvida ett återuppsättande av Härsjögården

är erforderligt.

Åtgärder för att minska rymningarna. Innan utskottet går in på ett

eget ställningstagande till de i förevarande sammanhang aktualiserade spörsmålen,

torde en översiktlig redogörelse få lämnas beträffande de synpunkter

och förslag, som från olika håll framförts.

Socialstyrelsen har enligt i propositionen lämnade uppgifter framhållit,

att rymningarna från ungdomsvårdsskolorna under efterkrigsåren ökat i oro

väckande grad. De rymmande eleverna vore enligt styrelsen visserligen relativt

få i förhållande till samtliga intagna men deras framfart i samhället desto

svårare. För att råda bot på dessa missförhållanden ha föreslagits åtgärder

av såväl pedagogisk som teknisk art. I förstnämnda hänseende har styrelsen

hemställt om medel för förbättring av elevernas möjligheter till sysselsättning

under fritid och av deras omhändertagande över huvud taget. Styrelsen

har vidare erinrat om att vistelsetiden på ungdomsfängelserna i allmänhet är

ettårig, medan vid ungdomsvårdsskolornas yrkesskolor behandlingstiden av

utbildningsskäl i genomsnitt varit tvåårig. Rymlingarna hade visat eu tendens

att begå brott i avsikt att ådömas ett i jämförelse med vistelsetiden på

ungdomsvårdsskola kortvarigare frihetsstraff. Socialstyrelsen har ansett, att

behandlingstiden på ungdomsvårdsskolorna bl. a. med hänsyn till dessa omständigheter

bör bestämmas individuellt men i regel icke överstiga ett år.

Vad gäller de tekniska anordningarna, ha enligt styrelsens mening er

farenheterna från den slutna avdelningen vid Långanäs visat, att en öppen

anstalt kombinerad med sluten avdelning för kortare förvaring av ett tiotal

elever är lämplig ur pedagogisk synpunkt. Däremot anses en helt sluten

anstalt icke höra hemma i socialvårdens organisation av anstalter, drivna

efter den öppna vårdens principer. Slutna avdelningar med 8—10 elever i

varje avdelning borde i stället anordnas vid tre ungdomsvårdsskolor. Kostnaderna

härför -—- inklusive personalbostäder — ha av styrelsen beräknats

till 1 159 000 kronor.

Departementschefen har i denna fråga bl. a. uttalat, att, om man accepterar

den öppna vårdens principer, man också måste vara beredd att taga konsekvenserna

därav i form av en högre rymningsfrekvens än som skulle ha förelegat,

om vården varit sluten. Han finner det givetvis angeläget, att all
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165. “

mänhetens intresse av att erhålla skydd mot rymlingarna i rimlig mån till

godoses. I likhet med socialstyrelsen avvisar departementschefen bestämt

tanken på inrättandet av slutna specialanstalter för det besvärligaste klientelet.

Mindre, slutna avdelningar vid öppna anstalter kunde däremot visa

sig vara en lämplig lösning. Enligt departementschefens uppfattning äro

emellertid erfarenheterna hittills från Långanäsavdelningen icke tilli äckliga

för att därpå grunda ett bedömande av de slutna avdelningarnas för

och nackdelar. Han är därför icke heller beredd att f. n. förorda anordnandet

av ytterligare sådana slutna avdelningar. Fortskridande förbättringar a\

de nu tillämpade vårdmetoderna beräknas komma att reducera även rymningsproblemet.

Åt särskilda sakkunniga avses skola uppdragas att undersöka

vilka vägar, som härutinnan kunna vara lämpligast. De sakkunniga skulle

även vara oförhindrade att upptaga alla problem, som i detta sammanhang

aktualiseras.

Riksdagens är 1949 församlade revisorer ha under § 16 i sin berättelse

framhållit, att det ännu är för tidigt att med någon säkerhet bedöma det behandlingsresultat,

som på lång sikt uppnåtts med de vid ungdomsvårdsskolorna

nu tillämpade metoderna. På kortare sikt hade emellertid dessa metoder

utlöst vissa otillfredsställande konsekvenser. För att nedbringa antalet

rymningar borde även inom socialvårdens ram visst utrymme beredas de

allmänpreventiva synpunkterna. De slutna avdelningarna vore långt ifrån tillräckliga

och då de dessutom vore inriktade på korttidsförvaring, kunde det

ifrågasättas, om de vore ägnade att tillgodose de effektivare förvaringsmöjligheter,

vilka här skulle behövas. För ett effektivt avskiljande av det anstaltsbesvärligaste

klientelet skulle enligt revisorernas uppfattning förmodligen

erfordras slutna vårdmöjligheter av en helt annan typ än de nu befintliga,

Sådana modifikationer av de tillämpade vårdprinciperna borde genomföras,

att den moderna vårdens krav på medicinsk och arbetsterapeutisk verksamhet

och inriktning förenades med kravet på ett bättre tillgodosett samhällsskydd.

Härutöver ha revisorerna förordat en omläggning av den statliga bi

dragsverksamheten på barna- och ungdomsvårdens område, sa att \ idgat eko

nomiskt stöd beredes barnavårdsnämnderna i deras verksamhet för utplace

ring av för skyddsuppfostran omhändertagna i familjevård.

I motionerna 1:389 och 11:488 har betonats, att behovet av slutna avdelningar

är så trängande både för att få den fria ungdomsvården effektiv och

för att skydda befolkningen i anstalternas närhet mot övergrepp, att en utbyggnad

omgående bör komma till stånd. Motionärerna ha därför förordat,

att slutna avdelningar måtte inrättas enligt socialstyrelsens förslag.

I motionerna 1:390 och 11:485 framhålles, att de av departementschefen

förordade förbättringarna av den nuvarande öppna vården icke kunna med

föra tillräcklig effekt på det klientel, som ha de svåraste rymningstendenserna.

Av hänsyn ej blott till dem som bo i anstalternas grannskap utan

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 165.

även till rymmarna själva, som genom den slutna socialvårdsbehandlingen

kunna räddas från fängelsestraff anse motionärerna det icke försvarligt att

längre uppskjuta tillskapandet av nya slutna avdelningar. Av främst kostnadsskäl

förordas emellertid för nästa budgetår endast inrättande av ytterligare

en sluten avdelning.

Härjämte ha i motionerna 1: 206 och II: 264 hemställts om utredning angående

möjligheterna att i större utsträckning än f. n. vårda för skyddsuppfostran

omhändertagna i enskilda hem i stället för på ungdomsvårdsskolor.

Utskottet vill för egen del betona, att de talrika rymningarna från ungdomsvårdsskolorna

— ofta förenade med en skadegörelse av betydande omfattning

— ur flera synpunkter blivit ett allvarligt samhällsproblem. Orsa

kerna till denna utveckling torde vara att söka i ett flertal omständigheter.

I vissa fall ha ungdomsvårdsskolor för pojkar och flickor förlagts i närheten

av varandra, vilket visat sig olämpligt. Departementschefen har bl. a. med

anledning härav uppmärksammat frågan om en förflyttning av vissa skolor.

Utskottet vill bestämt understryka, att åtgärder för att undanröja de ur dessa

förhållanden härrörande orosmomenten snarast böra vidtagas.

Med anledning av rymningarna från ungdomsvårdsskolorna har vidare

kritik riktats mot de nu tillämpade vårdformerna. Riksdagens revisorer ha

—- som framgår av det föregående — för det anstaltsbesvärligaste klientelet

förordat slutna vårdmöjligheter av en helt annan typ än de nu befintliga.

Det bör i detta sammanhang erinras, att en ökad rymningsfrekvens på senare

tid kan påvisas icke blott vid ungdomsvårdsskolorna utan även inom fångvården.

Vid fångvårdsanstalter rymde sålunda under år 1949 icke mindre

än 390 intagna. Utskottet, som föregående år var i tillfälle att studera förhållandena

vid ungdomsvårdsskolorna Lövsta och Skarvik-Tallåsen, har i år

avlagt besök vid skolorna Ljungaskog, Långanäs, Sonestorp och Östra Spång.

Enligt den uppfattning, som utskottet härvidlag och i andra sammanhang

kunnat bilda sig, måste en betydande förbättring av vårdmetoderna under

årens lopp anses ha inträtt. En ständig utveckling pågår emellertid på detta

område, och frågan om vårdmetoderna torde fortlöpande böra beaktas. Vad

beträffar riksdagens revisorers påpekande om de slutna vårdformerna,

synes detta närmast utmynna i att en särskild helt sluten anstalt för det

svåraste klientelet bör inrättas. I likhet med socialstyrelsen och departementschefen

anser utskottet en sådan anstalt icke lämplig inom socialvårdens

ram.

Utskottet har inhämtat, att värdet av vad som tillgripits eller försökt till

gripas i samband med rymningar under år 1949 av elever från en yrkesskola

för pojkar uppgått till ca 290 000 kronor. Det är förklarligt, att en stark irritation

och oroskänsla — främst bland befolkningen i närheten av ungdomsvårdsskolorna

— uppstått till följd av de skador, som på detta sätt åstadkommits.

För denna ortsbefolkning framstår med särskild tyngd kravet på

åtgärder från samhällets sida för att den i alla avseenden skall kunna leva

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165.

13

under samma grad av trygghet, som råder på andra håll i landet. D<> nuvm

rande förhållandena torde också innebära en icke ringa psykisk påfiestmng

för skolornas personal.

Enligt utskottets mening måste samhället vidtaga särskilda åtgärder or

att motverka rymningarna. Med hänsyn till de förhållanden, som nu pa manga

håll råda, är det angeläget, att härvidlag icke onodiga dröjsmål uppstå då

annat fall kan riskeras, att det förtroende, som mött de nuvarande vårdmetoderna,

måhända i större utsträckning förloras.

Såsom ovan nämnts förordar departementschefen i här angivet syfte i

första hand allmänna förbättringar av den vid skolorna tillämpade var oi

men. ökade medel föreslås sålunda till fritidssysselsättning och fli penningar.

För att tillfälligt hålla återförda rymmare avskilda från Övriga elever

har även beräknats ett mindre belopp för anordnande av tillfredsställande

isoleringsmöjligheter. Därjämte avses en utredning skola ske rörande frågan

om förbättringar av de nuvarande vårdmetoderna. Mot vad depar

mentschefen sålunda anfört har utskottet icke någon erinran. Vad särskilt

angår den förebådade utredningen vill utskottet framhålla, att principerna

för differentiering på de olika skolorna böra ägnas vederbörligt beaktande.

I fråga om de hittillsvarande erfarenheterna av den slutna avdelningen vid

Långanäs kan bl. a. nämnas, att rymningsfrekvensen vid skolan nedgått mec

ca 50%, sedan denna avdelning i början av år 1949 togs i anspra''. enna

utveckling har skett, trots att till skolan överförts sådant klientel från andra

ungdomsvårdsskolor, som med hänsyn till rymningsnsken vant särskilt svårhanterligt.

Utskottet vill i detta sammanhang, i anslutning till riksdagens

revisorers uttalande om förvaringstidens längd vid den slutna avdelningen,

erinra om att enligt inhämtade uppgifter denna kunnat uppgå till om ring

ett halvt år.

Även om — såsom departementschefen framhållit — den tid, under vilken

denna avdelning varit i bruk, är för kort för att erfarenhetsmässigt med

säkerhet bedöma vårdformens ändamålsenlighet, tala enligt utskottets me

ning redan de hittills vunna erfarenheterna för att man nu allvarligt over

väger anordnandet av ytterligare någon sluten avdelning vid härfor lampad

anstalt.

Med hänsyn till den ovisshet, som dock alltjämt råder, samt till de avse

värda kostnaderna för inrättande av slutna avdelningar, har utskottet likväl

ansett sig böra biträda departementschefens förslag, att några slutna avde - ningar under nästa budgetår icke skola uppföras. Utskottet förutsätter emellertid,

att Kungl. Maj:t framlägger förslag härutinnan till nästa års riksdag, därest

förutnämnda utredning och ytterligare erfarenheter ge stöd härför. Utskottet

kan således icke nu tillstyrka bifall till motionerna I: 389 och TI: 488 samt

T: 390 och II: 485. , , , ...

Av riksdagens revisorer och i motionerna T:20G och 11:204 framlagda for
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165.

slag om familjevård finner utskottet beaktansvärda. Åt den av Kungl. Maj:t

förutskickade utredningen torde därför böra uppdragas att pröva förutsättningarna

för vidgad vård i enskilda hem.

Anslagen till avlöningar och omkostnader. Vad beträffar den föreslagna

avlöningsförstärkningen till envar av cheferna, tillika läkarna, vid Lövsta och

Skarvik-Tallåsen samt till biträdande läkaren vid Lövsta, får utskottet hänvisa

till vad utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 126 anfört

angående avlöningsförmånerna för läkare vid statens sinnessjukhus. Utskottet

ifrågasätter emellertid, om dessa läkare vid ungdomsvårdsskolorna äro

att jämställa med de sinnessjukläkare, som berörts i sistnämnda utlåtande.

Utskottet har dock icke ansett sig böra förorda en nedräkning av anslaget

men förutsätter, att frågan ytterligare omprövas av Kungl. Maj:t. I övrigt

ha Kungl. Maj ds förslag beträffande anslag till avlöningar och omkostnader

vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården icke givit utskottet

anledning till erinran.

Anslaget till Byggnadsarbeten m. m. Utskottet — som tagit del av

vissa nybyggnader för ungdomsvårdsskolorna — vill allmänt sett understryka

angelägenheten av att byggnaderna icke göras större och mera påkostade,

än som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål, för vilket de äro

avsedda.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att reparation och ombyggnad

av Åsenavdelningen vid Lövsta bör företagas. Kungl. Maj ds förslag

bär i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran.

Anslaget till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården. Enligt gällande arrendeavtal har staten förbundit

sig att ersätta ägaren av Skarvik-Tallåsen, Stockholms stadsmission,

för de godtagbara driftunderskott, som uppkommit vid skolan intill den 30

juni 1948, då staten övertog skolans drift. Stadsmissionen har hemställt om

bidrag å 75 980 kronor för täckande av sådant underskott. Då medgivna

maximibelopp för eftervård i vissa fall överskridits, tillstyrkte socialstyrelsen

endast ersättning med 70 000 kronor. Kungl. Maj:t har beräknat ifrågavarande

ersättning i överensstämmelse med socialstyrelsens förslag. I motionen

II: 487 framhålles, att stadsmissionen under alla förhållanden gjort dessa

utlägg för elevers eftervård, och motionären föreslår, att ersättning måtte

utgå med hela underskottsbeloppet 75 930 kronor. Det torde få ankomma på

Kungl.. Maj:t att pröva, huruvida sådana omständigheter föreligga, att full

ersättning skäligen bör beviljas stadsmissionen.

I motionen II: 486 hemställes om ett anslag å 42 000 kronor till verksamheten

vid Frälsningsarméns barnhem Sundsgården, innebärande statsbidrag

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 165.

med 1 500 kronor för var och en av där befintliga 28 platser. Socialstyrelsen

har vitsordat, att barnhemmet, som mottager pojkar under 15 år med lattare

vanart m. m., ledes på ett föredömligt sätt. Utskottet har inhämtat, att hem

met endast med avsevärda ekonomiska svårigheter i fortsättningen torde

kunna drivas utan här ifrågavarande statsbidrag samt att kostnaderna föi

statsverket skulle bli större, om staten övertoge hemmet. Då frågan om anslag

till Sundsgården alltjämt är föremål för Kungl. Maj:ts provning, har utskottet

likväl icke f. n. ansett sig kunna tillstyrka bifall till ifrågavarande

motionsyrkande. .

Kungl. Maj :ts förslag under denna punkt har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Övriga anslag. Utskottet tillstyrker vad Kungl. Maj:t i dessa delar anfört,

Hemställan. Under åberopande av vad ovan anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må

A. dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 17 februari 1950 anmälda avtalsförslag

fastställa avtal rörande förstatligande av Gudmundsgårdens

skolhem och Morängens yrkesskola samt av verksamheten vid

Kåby och Margretelunds yrkesskolor, dels ock godkänna av departementschefen

förordade därmed sammanhängande organisationsförslag;
B.

besluta, att i personalförteckningen för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården följande förändringar skola

vidtagas, nämligen dels uppförande av ytterligare 4 rektorer i

lönegrad Ca 27, 3 assistenter i lönegrad Ca 23, 1 folkskollärare i

lönegrad Ca 21, 2 lärarinnor i hushållsgöromål i lönegrad Ca 19,

2 lärarinnor i kvinnlig slöjd i lönegrad Ca 19, 2 jordbruks!öreståndare

i lönegrad Ca 16, 1 trädgårdsmästare i lönegrad Ca 16,

3 husföreståndare i lönegrad Ca 15, 1 trädgårdsmästare i lönegrad

Ca 14, 2 jordbruksförmän i lönegrad Ca 14, 2 ladugårdsförmän

i lönegrad Ca 13, 2 vårdare i lönegrad Ca 11 och 1 hantverkare

i lönegrad Ca 11 ävensom 1 rektor i lönegrad Ce 29

dels och minskning med 1 rektor i lönegrad Ce 26 samt — vad

beträffar å övergångsstat uppförda tjänster — 1 folkskollärare

i lönegrad Ca 22 och 1 lärare i yrkesämne i lönegrad Ca 16;

C. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1950/51:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165.

16

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................................ kronor 1 077 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. » 68 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. » 1 659 000

4. Eörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 316 600

Summa kronor 3 121 000;

D. för hudgetåret 1950/51 under femte huvudtiteln anvisa:

1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar ett förslagsanslag av 3 121 000 kronor;

2) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionerna 1:389 och 11:488 samt 1:390 och 11:485, såvitt de

beröra medelsanvisningen under detta anslag, till Statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader ett förslagsanslag

av 2 610 000 kronor;

3) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag ä

motionerna 1:389 och 11:488 samt 1:390 och 11:485, såvitt de

beröra medelsanvisningen under detta anslag, till Statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m.

ett reservationsanslag av 660 000 kronor;

4) med bifall till Kungl. Maj ds förslag samt med avslag å

motionerna II: 486 och II: 487, såvitt de beröra medelsanvisningen

under detta anslag, till Bidrag till driften av icke statliga

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården ett förslagsanslag

av 350 000 kronor;

5) till Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården ett reservationsanslag av

15 200 kronor;

6) till Bidrag till inrättande av inackordering shem ett reservationsanslag

av 23 000 kronor;

7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster ett

reservationsanslag av 16 000 kronor;

8) till Inköp av Morängens yrkesskola ett anslag av 20 500

kronor;

E. medgiva, att från reservationsanslaget till Statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. rn.

må intill ett belopp av 7 900 kronor bestridas kostnaderna för

iordningställande av 10 badrum i personalbostäder vid Lövsta

skolhem och yrkesskola;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165. 1 ‘

F. i anledning av motionerna I: 389 och II: 488 samt I: 390

och II: 485, till den del de ej behandlats ovan under D., i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört,

G. besluta, att motionen II: 486, till den del den ej behandlats

ovan under D., icke skall till någon riksdagens åtgärd föianleda;
H.

i anledning av motionen II: 487, till den del den ej behandlats

ovan under D., i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet anfört;

I. i anledning av motionerna I: 206 och II: 264 i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört.

Stockholm den 16 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Gränebo,

Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Ivrar Anderson, Heiding, fröken Andersson,

herrar Sundelin, Leander, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Andree och

Alfred Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm,

Rubbestad, Staxäng, Bergstrand, Petterson i Degerfors, fröken Elmén, herr

Jansson i Kalix, fru Ericsson i Luleå och herr Nihlfors.

Reservation

av herrar Gränebo, Mannerskantz, Heiding, iröken Andersson, herrar Sundelin,

Alfred Nilsson, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik, Boman i

Kieryd, Rubbestad, Staxäng, Bergstrand, fröken Elmén och herr Nihlfors,

vilka ansett, att utskottet bort i anledning av motionerna I: 389 och II: 488

samt I: 390 och II: 485 tillstyrka inrättandet av ytterligare två slutna avdelningar

vid ungdomsvårdsskolorna och att därför

dels utskottets utlåtande på s. 13 från och med det stycke, som börjar med

orden »Även om», till och med det stycke, som slutar med orden »och II: 485»,

bort hava följande lydelse:

»Det kan visserligen sägas, att alltför vittgående slutsatser icke böra

dragas av erfarenheterna från Långanäs. enär den slutna avdelningen blott

2—io53 6n Bihang till riksdagens protokoll IH50. 6 samt. Nr 165.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 165.

funnits något över ett år. Då varje sluten avdelning endast planeras för

högst 10 intagna, torde emellertid uppförandet av ett par sådana avdelningar

icke i och för sig föregripa ett slutligt ställningstagande till vårdformen. De

under en följd av år framförda kraven på ökat skydd för allmänheten —

främst befolkningen i skolornas närhet — kunna icke avvisas som obefogade.

På grundval av vad utskottet under besök vid olika ungdomsvårdsskolor

inhämtat och med hänsyn till de ur flera synpunkter gynnsamma resultat,

som vunnits vid Långanäs, anser utskottet det icke försvarligt att för

ytterligare prövning uppskjuta frågan om byggandet av slutna avdelningar.

Socialstyrelsens förslag, som upptagits i motionerna I: 389 och II: 488, innebär

uppförandet av tre nya sådana avdelningar, medan i motionerna I: 390

och II: 485 av främst kostnadsskäl endast förordats inrättandet av en sluten

avdelning.

Utskottet har vid behandlingen av denna fråga bibragts den uppfattningen,

att inrättandet av ytterligare tva slutna avdelningar skulle medföra en avsevärd

förbättring av det nuvarande tillståndet. Utskottet har därför — trots

de betydande kostnader detta medför — icke ansett sig kunna underlåta föreslå,

att två sådana avdelningar anordnas redan under nästa budgetår. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om förläggningen av nämnda

avdelningar.

Yad gäller kostnaderna får utskottet anföra följande. Anordnandet av en

sluten avdelning vid Råby, där en användbar byggnad redan finnes, har av

socialstyrelsen kostnadsberäknats till (0 000 kronor. Pör uppförandet av en

1 >yggnn(] föi sluten vård vid envar av två andra skolor har styrelsen uppskattat

medelsbehovet till ca 190 000 kronor. Utskottet har inhämtat, att

byggnadskostnaderna för den slutna avdelningen vid Långanäs, vilken utskottet

farin ändamålsenlig, uppgått till ca 120 000 kronor." Socialstyrelsens

beräkningar synas därför, som byggnadsstyrelsen anfört, böra överar

betas. Medelsbehovet för uppförandet av två slutna avdelningar torde —

under förutsättning, att den ena förlägges till Råby — kunna begränsas till

200 000 kronor. För den händelse Kungl. Maj:t icke skulle anse socialstyrel

sens förslag om Råby lämpligt, torde ytterligare medel få begäras på tilläggs

stat. För varje sluten avdelning har socialstyrelsen räknat med 4 enkelhus

för bostäder åt personalen. Möjligheterna att tills vidare förhyra bostäder i

orten eller på annat sätt ordna bostadsfrågan synas dock böra ytterligare

undersökas. Utskottet föreslår, att för nästa budgetår anvisas 132 000 kronor

för uppförande av sammanlagt 4 enkelhus. Till inventarier föreslår utskottet

i överensstämmelse med socialstyrelsens förslag 10 000 kronor till

envar av avdelningarna. Kostnaderna för utvändiga arbeten, arkitektarvoden

m. m. torde kunna uppdelas på två budgetår; under nästa budgetår beräknar

utskottet härför 63 000 kronor. Medelsbehovet under budgetåret 1950/51 till

byggnadsarbeten m. m. för två slutna avdelningar har utskottet sålunda uppskattat

till (200 000 + 132 000 + 20 000 + 63 000) 415 000 kronor.

Av i det föregående återgivna uppgifter framgår, att underbeläggning f. n.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr 165.

förekommer å skolorna. Utskottet har sålunda ifrågasatt, om Härsjögården

behöver återuppsättas, för vilket ändamål Kungl. Maj:t beräknat medel.

Genom inrättandet av två slutna avdelningar tillföres ungdomsvårdsskoleorganisationen

ytterligare omkring 20 platser. De slutna avdelningarna, där

behandlingen präglas av intensifierat påverkningsarbete genom ständig kontakt

med personalen, torde icke oväsentligt bidraga till en förkortning av

vistelsetiden. Under sådana omständigheter torde i samband med utnyttjandet

av de nya slutna avdelningarna ett nedläggande kunna ske av någon

skola, som nu är olämpligt belägen eller för vars nedläggande eljest särskilda

skäl tala. Utskottet har därför icke ansett någon uppräkning av avlöningsoch

onrkostnadsanslagen behövlig i anledning av de nya slutna avdelningarna.

Kungl. Maj:t torde böra bemyndigas att medge överskridande av anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinaiie personal, om så skulle erfordras

för befattningshavare vid de slutna avdelningarna.»

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 14, som börjar med orden »Anslaget

till Byggnadsarbeten» och slutar med orden »äro avsedda» bort hava

följande lydelse:

»Anslaget till Byggnadsarbeten m. m. Utskottets förslag i det föregående

innebär, att anslaget bör i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag uppräknas

med 415 000 kronor för uppförandet av två slutna avdelningar.

Utskottet — som tagit del av vissa nybyggnader för ungdomsvårdsskolorna

— vill vidare allmänt sett understryka angelägenheten av att byggnaderna icke

göras större och mera påkostade, än som är nödvändigt med hänsyn till det

ändamål, för vilket de äro avsedda.»

dels ock utskottets hemställan under moment D. 3) bort hava följande

lydelse:

»i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1:389

och II: 488 samt I: 390 och II: 485, såvitt de beröra medelsanvisningen

under detta anslag, till Statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag

av 1075 000 kronor».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1950:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1950151 till ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. s. 8 i texten
  2. Rskr. 1950:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1950151 till fångvården m. m. jämte i ämnet väckta motione s. 14 i texten