Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändringar i folktandvårdens organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1950-05-16 · 12 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:166, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändringar i folktandvårdens organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

1

Nr 166.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

ändringar i folktandvårdens organisation m. m. jämte

i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna

112_114, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i äm
net,

för budgetåret 1950/51 beräkna dels till Bidrag till avlöningar åt distriktstandläkare

och distriktstandsköterskor m. m. ett förslagsanslag av

2 200 000 kronor, dels till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård

ett reservationsanslag av 100 000 kronor och dels till Lindring i obemedlades

och mindre bemedlades tandvårdskostnader ett förslagsanslag av

100 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 84, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 17 februari

1950, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen angivna grunder för folktandvårdens

fortsatta utbyggnad och organisation,

dels medgiva, att det senast för budgetåret 1946/47 uppförda reservationsanslaget

till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård må disponeras

jämväl under budgetåret 1950/51,

dels ock under elfte huvudtiteln för budgetåret 1950/51 anvisa till Bidrag

till driften av folktandvården ett förslagsanslag av 2 250 000 kronor, till Bidrag

till utrustning av polikliniker för folktandvård ett reservationsanslag

av 75 000 kronor och till Lindring i obemedlades och mindre bemedlades

tandvårdskostnader ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

I samband med Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet till be

handling förehaft följande motioner, nämligen

från första kammaren

1: 386 av herr Herbert Hermansson,

I: 387 av herr Sjödahl in. fl.,

1:393 av herr Elon Andersson m. fl. samt

1:394 av herr Lundgren m. fl.;

från andra kammaren

II: 474 av herr Carlsson i Bakeröd m. fl.,

11:475 av herr Bergstrand in. fl.,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 166.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

11:476 av herr Andersson i Malmö in. fl.,

II: 477 av herr Olsson i Mellerud m. fl., samt

II: 478 av herr Hagård in. fl.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

Propositionen.

I anslutning till ett av 1946 års folktandvårdssakkunniga den 3 december

1948 framlagt betänkande med förslag angående folktandvårdens organisation

m. m. (SOU 1948:53) har departementschefen uppdragit riktlinjerna

för folktandvårdens fortsatta utbyggnad och organisation.

Folktandvårdens omfattning. I flera remissyttranden över 1946 års folktandvårdssakkunnigas

betänkande har påyrkats att folktandvårdens uppgifter

böra inskränkas till enbart barn- och ungdomstandvård eller till sådan

vård jämte tandvård åt det sociala klientelet. Även om folktandvårdsorganisationen

under lång tid framåt icke torde kunna i erforderlig utsträckning

tillgodose hela befolkningens tandvårdsbehov, kan departementschefen icke

fororda ^en begränsning av den ursprungliga målsättningen, nämligen att

vården skall vara tillgänglig för alla medborgare. Spörsmålet om folktandvårdens

omfattning kommer därför i första hand att gälla frågan om avgränsningen

uppåt och nedåt av den mot årsavgift meddelade tandvården

samt frågan om tillgodoseendet av tandvårdsbehovet för vissa andra kategorier

av medborgare, såsom obemedlade, mödrahjälpsklientel och på anstalt

intagna.

Departementschefen tillstyrker, att den nedre gränsen för barntandvården

slopas samt att den systematiska behandlingen i de fall, där organiserad

förskoletandvård icke förekommit, såvitt möjligt påbörjas under det år,

då barnet fyller 6 år. Vissa förslag om att utsträcka den taxefria barntandvården

till att omfatta åldrarna 16—19 år samt att väsentligt utöka den för

barntandvården anslagna tiden på bekostnad av vuxentandvården ha däremot

icke biträtts.

Mödrahjälpstandvården anses liksom nu böra tillgodoses i första hand

inom folktandvårdens ram, och den för mödrahjälpsklientelet gällande förtursrätten

föreslås bibehållen. Tandvården vid anstalter anses småningom

böra inlemmas i folktandvårdsorganisationen.

I propositionen understrykes önskvärdheten av att de obemedlade och

mindre bemedlade skola kunna utnyttja de möjligheter, som folktandvårdsorganisationen

erbjuder, enär deras tandvård eljest i stor utsträckning

kunde väntas bli försummad. Med hänsyn till ett av landskommunernas

förbund avgivet yttrande finner departementschefen dock det särskilda statsbidraget

till kommunerna för obemedlades och mindre bemedlades tandvård

böra slopas men uttalar samtidigt, att kommunerna även i fortsättningen

böra anslå medel för ändamålet och att medlen icke hänföras till

fattigvård.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166. J

Det förutsattes få ankomma på medicinalstyrelsen att, i huvudsak efter

de linjer, som de sakkunniga uppdragit, instruktionsledes bestämma omfattningen

av behandlingen inom folktandvården ävensom att utgiva råd

och anvisningar för förebyggande tandvård.

Folktandvårdens personal. I 1938 års proposition angående folktandvård

beräknades behovet av tandläkare för folktandvården inom landstingsområdena

till i runt tal 800. För städerna utanför landsting angavs icke någon

siffra. Den 1 februari 1950 uppgick hela antalet inom folktandvården —

med undantag av centraltandpoliklinikerna — anställda tandläkare till 595,

varav 471 inom landstingsområdena. Av det totala antalet \oro 116 utländska

tandläkare, varjämte något över 100 tillhörde de tandläkare, som

fullgjorde tjänstgöring på grund av erhållna stipendier. Antalet mrattade

tandläkartjänster, vilka stodo utan innehavare eller vakansvikarie, utgjorde

168. Vid samma tidpunkt var folktandvård anordnad vid 13 centraltandpolikliniker

samt 308 tandpolikliniker av annat slag, förutom annextandpolikliniker.

Därjämte hade 52 kliniker måst stängas på grund av personalbrist

och 25 helt färdigställda kliniker av samma anledning icke kunnat öppnas.

Folktandvården, som år 1938 beräknades vara fullt utbyggd inom tio år,

sysselsätter alltså f. n. inom landstingsområdena endast något mer än hälften

av det antal tandläkare, som ursprungligen ansågs behövligt.

1946 års folktandvårdssakkunniga ha — med utgångspunkt från gällande

fördelning av arbetstiden mellan barntandvård (1 000 timmar) och vuxentandvård

(900 timmar) och under förutsättning att även ungdomsklientelet

inordnas i den för barntandvård anslagna tiden — beräknat, att omkring

2 500 tandläkare fordras för full utbyggnad av distriktstandvården. Om

ungdomsklientelet icke hänföres till behandlingstiden för barntandvård erfordras

mellan 2 100 och 2 200 tandläkare för att under 1 000 timmar barntandvård

per distriktstandläkare kunna fullt tillgodose barntandvården.

Förutom dessa för den egentliga distriktstandvården avsedda tandläkare

fordras enligt vad de sakkunniga framhållit ett antal lasarettstandläkare,

tandvårdsinspektörer, tandregleringsspecialister och anstaltstandläkare.

Om folktandvården skall kunna ernå önskad effektivitet, måste — uttalar

departementschefen — åtgärder snarast vidtagas för att tillföra organisationen

ökat antal tandläkare. Även i fråga om de arbetsuppgifter, som skola

fullgöras av andra befattningshavare, maste tillses, att för utbyggnaden eiforderlig

arbetskraft kan anskaffas.

Såväl av de sakkunniga som under remissbehandlingen ha vissa förslag

framlagts i syfte att stimulera rekryteringen till folktandvården. Departementschefen

förordar för sin del, att medicinalstyrelsen skall äga medgiva,

att för vissa särskilda uppgifter inom folktandvården inrättas tim- och aivodestjänster,

öppna även för privatpraktiserande tandläkare. Vidare til 1- styrkes — för åstadkommande av ordnade befordringsförhållanden inom

folktandvården —- att i statsbidragskungörelsen angives, vilka högre tjänster

av olika slag, som skola finnas vid klinikerna, därvid olikheten i tjänstc
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 166.

ställning liksom f. n. är fallet skulle motsvaras av differentiering i lönehänseende.

I överensstämmelse med vad som eljest brukar gälla för anställda föreslås

att tjänstgöringstiden fastställes till visst timantal per vecka — 42 timmars

arbetsvecka -— i stället för som nu 1 900 timmar om året.

Även föi tandsköterskor och tandtekniker anses en differentiering av

tjänsterna böra eftersträvas.

I nu gällande statsbidragskungörelse finnes intaget ett stadgande om distriktstandläkares

och tandsköterskas minimilön. Föreskriften saknar emellertid

numera betydelse. Lönerna inom folktandvården regleras nämligen

genom avtal mellan huvudmännens och de anställdas organisationer och

utgå f. n. med avsevärt högre belopp än de i författningen upptagna. Bestämmelserna

om minimilön anses därför böra slopas.

Vissa organisatoriska spörsmål. Centraltandpoliklinikerna avses i administrativt

hänseende alltjämt vara inordnade i folktandvården. Då landstingen

äro huvudmän för både sjukhusen och centraltandpoliklinikerna, förutsättes

att landstingens vederbörande organ verka för att ett ur praktiska

synpunkter tillfredsställande samarbete kommer till stånd.

Departementschefen har ej något att erinra mot att titeln lasarettstandläkare

införes såsom benämning på föreståndare för centraltandpoliklinik.

Det framhålles som önskvärt, att centraltandpoliklinikernas befattningshavare

erhålla tillfälle till vetenskaplig forskning på klinikerna och att

de få tillgång till vissa laboratorier.

Med hänsyn främst till situationen på byggnadsmarknaden anses Kungl.

Maj:t alltjämt böra ha möjlighet att medge anstånd med inrättandet av centraltandpoliklinik.

De sakkunniga ha ansett, att lasarettstandläkare- och tandvårdsinspektörstjänst

icke bör få förenas annat än i rena undantagsfall. Om åtgärder av

sådan innebörd genomfördes, skulle emellertid en del huvudmän sannolikt

nödgas inrätta nya särskilda inspektörsbefattningar, vilket med nuvarande

tandläkarbrist måste väcka betänkligheter. Departementschefen förordar

därför, att lasarettstandläkarna tagas i anspråk såsom tandvårdsinspektörer

i större utsträckning än vad de sakkunniga förutsatt. Inspektionen skulle

dock icke främst taga sikte på övervakning utan i första hand syfta till att

giva stöd och vägledning åt personalen i tandvårdsdistrikten. En inspektion

av själva vården anses i fråga om det vuxna klientelet endast böra förekomma,

då särskilda omständigheter så påfordra.

Den ekonomiska redovisningen av folktandvården föreslås alltjämt skola

ske kalenderårsvis. Av praktiska skäl föreslås emellertid, att årsberättelserna

närmare anknyta till skolåret, så att i dessa redovisas de barn, som behandlats

under tiden 1 augusti—31 juli.

Ekonomiska frågor. I stället för att som f. n. anknytas till antalet tjänster

inom distriktstandvården föreslås statsbidraget utgå med ett visst årligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166. 0

belopp för varje i systematisk tandvård mot årsavgift deltagande barn, vars

behandling avslutats under redovisningsåret. Då statens andel av folktandvårdens

kostnader anses böra förbli i stort sett densamma som enligt gällande

bidragsgrunder, förordar departementschefen, att statsbidiaget bestämmes

till 9 kronor per behandlat barn.

Vidare tillstyrkes de sakkunnigas förslag, att differentieringen av tandvårdsavgifterna

för barn slopas samt att kommunerna, som även enligt

gällande bestämmelser ha att erlägga avgiften till landstingen, icke skola

äga återkräva beloppet av vederbörande barn eller målsman. Avgiftens storlek

föreslås till 5 kronor för varje barn.

Enligt gällande bestämmelser skall lärjunge, som haft möjlighet att deltaga

i skoltandvård men ej från lägsta klass, i vilken tillfälle stått till buds,

varit ansluten till vården, ha skyldighet att underkasta sig erforderlig munsanering

mot avgift, motsvarande 75 procent av folktandvårdstaxan, innan

han kan komma i åtnjutande av behandling mot årsavgift. Motsvarande

gäller även för lärjunge, som utan giltigt förfall utebliver från föreskrivna

revisioner. Departementschefen förordar, att den rätt till nedsättning i avgifterna

enligt folktandvårdstaxan, som sålunda gäller, icke vidare skall

förekomma. Barn, som icke deltaga i organiserad vård, förutsättas skola

erlägga avgift enligt taxan för vård i akuta fall.

Ehuru departementschefen funnit vissa skäl tala för att icke-landstingsstäder

böra likställas med landstingen i statsbidragshänseende, har i nuvarande

läge någon-ändring i sådan riktning icke kunnat tillstyrkas, varför

dylika städer således även framgent förutsättas skola äga uppbära statsbidrag

med 4 kronor per behandlat barn men däremot icke något utrustningsbidrag.

Anslagsberäkningar för budgetåret 1950/51. De föreslagna ändringarna i

fråga om folktandvårdens organisation avses träda i kraft fr. o. m. ingången

av år 1951.

För budgetåret 1949/50 har för folktandvården anvisats dels till Bidrag

till avlöningar åt distriktstandläkare och distriktstandsköterskor in. m. ett

förslagsanslag av 2 200 000 kronor och dels till Lindring i obemedlades och

mindre bemedlades tandvårdskostnader ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

Vidare har till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård senast

för budgetåret 1946/47 anvisats ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

Det förstnämnda anslaget har med hänsyn till de föreslagna ändrade

statsbidragsgrunderna ansetts böra erhålla ändrad rubrik och i fortsättningen

benämnas Bidrag till driften av folktandvården.

Medelsbehovet under detta anslag har beräknats med utgångspunkt från

att dels under år 1950 inom den av landstingen bedrivna delen av folktandvården

finnas i genomsnitt 500 distriktstandläkare och lika många distriktstandsköterskor,

dels antalet behandlingsbarn i sådana i landsting ej deltagande

städer, vilka anordnat folktandvård, d. v. s. Göteborg, Malmö, Hal
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

b Statsutskottets utlåtande nr 166.

singborg och Gävle, uppgår till 53 500. Anslaget har beräknats till 2 250 000

kronor.

Med hänsyn till förefintlig reservation har anslaget till Bidrag till utrustning

av polikliniker för folktandvård för nästa budgetår icke upptagits till

högre belopp än 75 000 kronor. Då anslag för ändamålet senast anvisats för

budgetåret 1946/47, hemställes om riksdagens medgivande, att kvarstående

reservation å detta anslag må disponeras jämväl under budgetåret

1950/51.

Statsbidraget till lindring i obemedlades och mindre bemedlades tandvårdskostnader

skall enligt departementschefens förslag slopas. Då bidraget

emellertid enligt nu gällande bestämmelser utbetalas kalenderårsvis i efterskott,

erfordras under budgetåret 1950/51 anslag för de statsbidrag, som

kommunerna äga uppbära för år 1950. Anslaget föreslås uppfört med oförändrat

belopp, 45 000 kronor.

Motioner.

I de likalydande motionerna 1: 386 (av herr Herbert Hermansson) och

II. 474 (av herr Carlsson i Bakeröd in. fl.) har hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att statsbidraget till kostnaderna för folktandvården fastställes

till 16 kronor per behandlat barn.

I de likalydande motionerna 1:387 (av herr Sjödahl in. fl.) och //: 476

(av herr Andersson i Malmö m. fl.) har hemställts, att statsbidraget till städer

utanför landsting måtte utgå efter samma grunder som statsbidraget

till landsting.

I de likalydande motionerna I: 393 (av herr Elon Andersson in. fl.) och

II: 477 (av herr Olsson i Mellerud m. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte

besluta att höja det föreslagna statliga driftbidraget till landstingens folktandvård

till 16 kronor per år och behandlat barn.

I de likalydande motionerna I: 394 (av herr Lundgren m. fl.) och II: 478

(av herr Hagård in. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte uttala, att ungdomar

i åldrarna 16—19 år i allmänhet tillerkännas generell förtursrätt till

behandling inom folktandvården på den för vuxentandvården anslagna tiden.

I motionen II: 475 (av herr Bergstrand in. fl.) har hemställts, att riksdagen

måtte med beaktande av i motionen framförda förslag vidtaga de förändringar

i Kungl. Maj :ls förslag, som betingas härav. Motionärerna ha bl. a.

föreslagit, att ungdomstandvården vid sidan av barntandvården bör komma

i fråga med förtursrätt. Det bör enligt motionärerna övervägas, om ej

en årlig billig regelbunden taxeavgift, ett slags abonnemang, skulle lättare

medföra, att ungdomarna inställde sig till regelbunden kontroll. Vidare anses

alla blivande eller nyvordna mödrar böra ges förtursrätt, oberoende av

deras rätt till mödrahjälpsbidrag. Inrättandet av fasta deltidstjänster för

tandläkare förordas skola prövas. Slutligen ha motionärerna ansett en ad
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

7

ministrativ förenkling påkallad, varjämte omläggning av inspektionsorganisationen

ifrågasatts.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas

till motionerna I: 387, I: 393, II: 474, II: 475 och II: 478.

Utskottet.

Folktandvårdens omfattning. Utskottet vill inledningsvis allmänt sett framhålla,

att de i förevarande proposition framlagda förslagen — med hänsyn

främst till den alltjämt bestående bristen på tandläkare — icke kunna

tillmätas den betydelsen, att de nu rådande svårigheterna på detta område

därigenom skulle till väsentlig del kunna undanröjas. De med folktandvården

sammanhängande spörsmålen torde därför böra ägnas fortsatt uppmärksamhet

i syfte att åstadkomma förbättringar allteftersom betingelser

härför föreligga.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att folktandvården icke

bör inskränkas till vissa grupper utan liksom hittills principiellt stå öppen

för alla medborgare.

F. n. meddelas i folktandvården behandling åt barn i åldern 3—15 år. Ungdom

i åldern 16—19 år erhåller tandvård mot avgift som med 25 procent

understiger folktandvårdstaxan. Mödrahjälpsklientelet behandlas med förtur.

Där folktandvård icke finnes inrättad, beräknas mödrahjälpstandvården

bli utförd av privatpraktiserande tandläkare, överenskommelse om ersättning

härför — folktandvårdstaxan med en tredjedels förhöjning — träffades

1941 mellan statliga myndigheter och Sveriges tandläkarförbund, överenskommelsen

har emellertid sedermera uppsagts av förbundet.

Kungl. Maj :t har avvisat av 1946 års folktandvårdssakkunniga framlagda

förslag, enligt vilka dels rätten till systematisk tandvård mot viss årlig avgift

skulle tillkomma även ungdom i åldern 16—19 år, dels ock den för

mödrahjälpsklientelet gällande förtursrätten skulle upphävas. I motionen

11:475 tillstyrkes de sakkunnigas förslag i fråga om ungdomstandvården

samt föreslås därutöver, att förtursrätt till vård skall lämnas alla mödrar,

oavsett om de äro berättigade till mödrahjälp eller ej. I motionerna I: 394

och 11:478 hemställes, att ungdomar i åldern 16—19 år tillerkännas generell

förtursrätt till behandling.

Ur odontologiska synpunkter anses tandvården för ungdomar vara avstörre

betydelse än den vård, som lämnas blivande eller nyblivna mödrar.

Vägande skäl tala även enligt utskottets mening för de sakkunnigas och

motionärernas förslag om förtursrätt för ungdomstandvård. Det synes icke

rationellt, att den behandling, som givits barn i skolåldern, efter kort tid kan

gå till spillo genom att ungdomen icke har tillfälle att fortsätta tandvården

efter 15 års ålder. Folktandvårdens nuvarande organisation torde emellertid

enligt utskottet mening icke vara tillräcklig för att vård med förtur

skall kunna meddelas såväl ungdomen som mödrahjälpsklientelet. Utskottet

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 166.

är icke f. n. berett att förorda någon ändring i nu nämnda avseende av bestämmelserna

om folktandvård för sistnämnda klientel och kan icke heller

tillstyrka, att vård med förtur lämnas samtliga mödrar. Enligt inhämtade

uppgifter pågå emellertid vissa förhandlingar mellan socialstyrelsen och de

privatpraktiserande tandläkarna om nya ersättningsgrunder för av dessa

lämnad mödrahjälpstandvård. Om därvid en sådan överenskommelse kan

träffas, som möjliggör att de privata tandläkarna i större utsträckning kunna

övertaga vården av mödrahjälpsklientelet, anser utskottet — i anslutning

till vad i nyssnämnda motioner anförts — det önskvärt, att på vissa därför

lämpade orter försök göres med organiserad ungdomstandvård, innebärande

förtursrätt till behandling med regelbundna intervaller. Någon anledning

synes däremot icke f. n. föreligga att — såsom i motionen II: 475 ifrågasatts

— införa viss årlig avgift i stället för gällande villkor om tandvård för ungdom

mot avgift, som med 25 procent understiger folktandvårdstaxan.

Kungl. Maj :t har vidare i samband med ändrade beräkningsgrunder för

tjänstgöringstiden förordat, att barntandvårdens nuvarande minimiandel

av arbetstiden höjes från 52,6 (1 000 timmar per år) till 55 procent. Utskottet

tillstyrker detta förslag.

Övriga förslag i denna del av propositionen — innebärande bl. a. att den

nuvarande bidragsgivningen till kommunerna för obemedlades och mindre

bemedlades tandvård slopas — har icke givit utskottet anledning till erinran.

Folktandvårdens personal. Departementschefen har icke ansett sig kunna

bitrada de sakkunnigas förslag om inrättande av avkortade heltidstjänster.

Han anser det kunna betaras, att inom folktandvården redan verksamma

heltidsanställda befattningshavare i sådant fall skulle övergå till avkortade

tjänster. Utskottet, som delar den av departementschefen uttalade farhågan,

ansluter sig till propositionen på denna punkt men förordar, att Kungl. Maj :t

överväger, på vilket sätt de inom skoltandvården verksamma tandläkarna

lämpligast skola kunna inordnas i folktandvårdsorganisationen.

I likhet med Kungl. Maj :t förordar utskottet de sakkunnigas förslag att

för vissa särskilda uppgifter inom folktandvården inrätta tim- och arvodestjänster,

öppna även för privatpraktiserande tandläkare.

Departementschefen har icke biträtt det av vissa remissmyndigheter framiörda

önskemålet om fasta deltidstjänster i förening med rätt att driva privatpraktik.

I motionen 11:475 föreslås, att en sådan organisation med deltidstjänster

prövas i begränsad omfattning. Utskottet har i denna del icke

funnit tillräckliga skäl föreligga att frångå Kungl. Maj :ts förslag.

Distriktstandläkarnas tjänstgöring anses i propositionen böra fastställas

till 42 timmar i veckan mot f. n. 1 900 timmar per är. Utskottet biträder i

princip Kungl. Maj:ts förslag men förutsätter, att de närmare bestämmelserna

om tjänstgöringsskyldigheten utformas efter samråd med tandläkarorganisationerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Vissa organisatoriska spörsmål. Titeln lasarettstandläkare föreslås införd

såsom benämning på föreståndare för centraltandpoliklinik. De sakkunniga

lia uttalat, att lasarettstandläkare- och tandvårdsinspektörstjänst icke böra

få förenas annat än i rena undantagsfall. Departementschefen anser, att

lasarettstandläkarna lämpligen böra tagas i anspråk som tandvårdsinspektörer

i större utsträckning än vad de sakkunniga förutsatt. Han anser vidare,

att inspektionen icke främst bör taga sikte på övervakning utan i

första band syfta till stöd och vägledning åt personalen i tandvårdsdi
strikten.

I motionen 11:475 framhålles, att förslaget om lasarettstandlakarnas användning

som tandvårdsinspektörer torde komina att visa sig ohållbart.

Utskottet anser det böra ankomma på huvudmännen för folktandvården

att besluta i hithörande fall.

1 motionen 11:475 förordas vidare viss omläggning av inspektionsverksamheten

samt uttalas, att den folktandvården åliggande rapport- och journalskrivningen

synes kunna ej oansenligt begränsas. I anslutning härtill

vin utskottet framhålla, att dessa spörsmål böra fortlöpande beaktas.

Ekonomiska frågor. Departementschefen har förordat en sådan ändring i

statsbidragsgrunderna, att i stället för att knytas till antalet tjänster inom

distriktstandvården driftbidraget till landstingen skulle utgå med visst årligt

belopp. På grundval av den fördelning av kostnaderna på stat, landsting och

kommun, som beräknades vid beslutet 1938 om folktandvårdens anoidnande,

ha de sakkunniga föreslagit ett statsbidrag till såval landsting som

icke-landstingsstäder med 16 kronor per barn. Departementschefen förordar,

att bidragsbeloppet till landsting fastställes till 9 kronor per behandlat barn,

ungefärligen motsvarande statens andel av folktandvårdens kostnader enligt

nu gällande bidragsgrunder. Statsbidraget till icke-landstingsstäder föreslås

utgå med oförändrat 4 kronor per behandlat barn.

I motionerna 1: 386 och II: 474 samt I: 393 och II: 477 föreslås, att driftbidraget

till landstingens folktandvård måtte fastställas till 16 kronor per

barn.

1 motionerna 1:387 och II: 476 förordas, att statsbidraget till städer utanför

landsting måtte utgå efter samma grunder som bidraget till landsting.

Utskottet vill beträffande dessa frågor för egen del framhålla, att ett

bifall till i nämnda motioner framställda yrkanden om ökat bidragsbelopp

per barn icke medför någon kostnadsökning för det allmänna, utan endast

att vissa utgifter överföras från landstingen till staten. Såsom framhållits i

motionerna, ha till landstingen överförts betydande kostnader, vilket kan

beräknas leda till en avsevärd höjning av landstingsskatten under de närmaste

åren. I samband med det nu föreliggande förslaget till fortsatt utbyggnad

av folktandvården synes det enligt utskottets åsikt lämpligt, att den av

statsmakterna år 1938 beslutade kostnadsfördelningen mellan stat och landsting

återställes. Bärande skäl häremot ha icke anförts. Utskottet förordar sålunda

bifall till motionerna I: 386 och II: 474 samt I: 393 och II: 477.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 166.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lU Statsutskottets utlåtande nr 166.

Utskottets förslag här ovan innebär, att driftbidraget till landsting i stort

sett fördubblas.

Med hänsyn bl. a. härtill finner utskottet det befogat att statsbidraget till

stader utanför landsting ävenledes i huvudsak fördubblas. Utskottet förordar

darfor, att statsbidraget till sådana städer ökas från 4 till 8 kronor per behandlat

barn. Harav följer, att utskottet icke ansett sig kunna helt förorda

bifall till det i motionerna I: 387 och II: 476 framställda yrkandet.

Vad beträffar kostnaderna för folktandvården kan nämnas, att de sakvunniga

uppgivit, att antalet behandlade barn under år 1947 utgjorde

199 000. Kostnaderna för driftbidrag till landsting uppgå — under förutsättning

att 250 000 barn behandlas per år — enligt Kungl. Maj :ts förslag

till 2 250 000 kronor samt enligt den av utskottet förordade bidragsgrunden,

16 kronor per barn, till 4 000 000 kronor. Antalet behandlingsbarn i de ickelandstingsstäder,

som hittills anordnat folktandvård, beräknas i propositionen

uppgå till 53 500. Med nuvarande bidrag av 4 kronor per barn, som departementschefen

föreslår skall utgå även framgent, uppgå de sammanlagda bidragskostnaderna

till 214 000 kronor. Vid bifall till utskottets förslag om bidrag

med 8 kronor per barn fördubblas denna summa. Om Stockholms stad

inordnas i organisationen — departementschefen framhåller, att tidpunkten

harfor ännu är oviss — tillkommer ett beräknat antal av 66 000 behandlingsbarn.

°

Anslagsberäkningar för budgetåret 1950/51. De föreslagna ändringarna i

folktandvårdens organisation avses skola tillämpas fr. o. in. ingången av år

1951. Statsbidraget till driften av folktandvård utbetalas kalenderårsvis i efterskott.

Det för nästa budgetår erforderliga anslaget avser sålunda verksamheten

under kalenderåret 1950 och har därför beräknats efter nu gällande

bidragsgrunder.

Kungl. Maj :ts förslag till anslag för budgetåret 1950/51 har vid sådant

forhållande icke givit utskottet anledning till erinran.

Hemställan. Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) beträffande grunderna för folktandvårdens fortsatta utbyggnad

och organisation i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 386 och II: 474, I: 387 och II: 476,

1:393 och 11:477, 1:394 och 11:478 samt 11:475 godkänna

vad utskottet anfört;

b) medgiva, att det senast för budgetåret 1946/47 uppförda

reservationsanslaget till Bidrag till utrustning av polikliniker

för folktandvård må disponeras jämväl under budgetåret

1950/51;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

11

c) under elfte huvudtiteln för budgetåret 1950/51 anvisa

1) till Bidrag till driften av folktandvården ett förslagsanslag

av 2 250 000 kronor;

2) till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård

ett reservationsanslag av 75 000 kronor;

3) till Lindring i obemedlades och mindre bemedlades

tandvårdskostnader ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

Stockholm den 16 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Gränebo,

Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, fröken Andersson,

herrar Sundelin, Leander, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Andrée

och Alfred Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm,

Rubbestad, Staxäng, Bergstrand, Petterson i Degerfors, fröken Elmén,

herr Jansson i Kalix, fru Ericsson i Luleå och herr Nihlfors.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Reservation

av herrar Rickard Lindström, Hesselbom, Skoglund i Doverstorp, Ward,

Bergström och Mårtensson i Uddevalla, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

Kungl. Maj :ts förslag i fråga om statsbidrag till landsting och till

städer utanför landsting och att därför

dels utskottets utlåtande fr. o. in. det stycke på s. 9, som börjar med

orden »Utskottet vill» t. o. m. det stycke på s. 10, som slutar med orden

»66 000 behandlingsbarn», bort hava följande lydelse:

»Utskottet vill beträffande dessa frågor för egen del framhålla, att de sakkunnigas

förslag, innebärande ett återställande av den ursprungligen beslutade

kostnadsfördelningen, i princip är riktigt. Med hänsyn till det statslinansiella

läget har utskottet dock ansett sig böra biträda de av departementschefen

föreslagna beloppen. Utskottet förutsätter emellertid, att de nu

förordade bidragsgrunderna omprövas så snart de ekonomiska betingelserna

härför föreligga. Utskottet är således icke berett förorda bifall till motionerna

I: 386 och II: 474, I: 387 och II: 476 samt I: 393 och II: 477.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort hava följande lydelse:

»a) beträffande grunderna för folktandvårdens fortsatta

utbyggnad och organisation i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna 1:394 och 11:478 samt 11:475 ävensom

med avslag å motionerna I: 386 och II: 474, I: 387 och

11:476 samt 1:393 och 11:477 godkänna vad utskottet anfört».

50764G. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändringar i folktandvårdens organisation m. in. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten