Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändringar i folktandvårdens organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1950-05-16 · 12 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1950:166, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändringar i folktandvårdens organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 166.
1
Nr 166.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
ändringar i folktandvårdens organisation m. m. jämte
i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna
112_114, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i äm
net,
för budgetåret 1950/51 beräkna dels till Bidrag till avlöningar åt distriktstandläkare
och distriktstandsköterskor m. m. ett förslagsanslag av
2 200 000 kronor, dels till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård
ett reservationsanslag av 100 000 kronor och dels till Lindring i obemedlades
och mindre bemedlades tandvårdskostnader ett förslagsanslag av
100 000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 84, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 17 februari
1950, föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen angivna grunder för folktandvårdens
fortsatta utbyggnad och organisation,
dels medgiva, att det senast för budgetåret 1946/47 uppförda reservationsanslaget
till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård må disponeras
jämväl under budgetåret 1950/51,
dels ock under elfte huvudtiteln för budgetåret 1950/51 anvisa till Bidrag
till driften av folktandvården ett förslagsanslag av 2 250 000 kronor, till Bidrag
till utrustning av polikliniker för folktandvård ett reservationsanslag
av 75 000 kronor och till Lindring i obemedlades och mindre bemedlades
tandvårdskostnader ett förslagsanslag av 45 000 kronor.
I samband med Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet till be
handling förehaft följande motioner, nämligen
från första kammaren
1: 386 av herr Herbert Hermansson,
I: 387 av herr Sjödahl in. fl.,
1:393 av herr Elon Andersson m. fl. samt
1:394 av herr Lundgren m. fl.;
från andra kammaren
II: 474 av herr Carlsson i Bakeröd m. fl.,
11:475 av herr Bergstrand in. fl.,
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 166.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 166.
11:476 av herr Andersson i Malmö in. fl.,
II: 477 av herr Olsson i Mellerud m. fl., samt
II: 478 av herr Hagård in. fl.
Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.
Propositionen.
I anslutning till ett av 1946 års folktandvårdssakkunniga den 3 december
1948 framlagt betänkande med förslag angående folktandvårdens organisation
m. m. (SOU 1948:53) har departementschefen uppdragit riktlinjerna
för folktandvårdens fortsatta utbyggnad och organisation.
Folktandvårdens omfattning. I flera remissyttranden över 1946 års folktandvårdssakkunnigas
betänkande har påyrkats att folktandvårdens uppgifter
böra inskränkas till enbart barn- och ungdomstandvård eller till sådan
vård jämte tandvård åt det sociala klientelet. Även om folktandvårdsorganisationen
under lång tid framåt icke torde kunna i erforderlig utsträckning
tillgodose hela befolkningens tandvårdsbehov, kan departementschefen icke
fororda ^en begränsning av den ursprungliga målsättningen, nämligen att
vården skall vara tillgänglig för alla medborgare. Spörsmålet om folktandvårdens
omfattning kommer därför i första hand att gälla frågan om avgränsningen
uppåt och nedåt av den mot årsavgift meddelade tandvården
samt frågan om tillgodoseendet av tandvårdsbehovet för vissa andra kategorier
av medborgare, såsom obemedlade, mödrahjälpsklientel och på anstalt
intagna.
Departementschefen tillstyrker, att den nedre gränsen för barntandvården
slopas samt att den systematiska behandlingen i de fall, där organiserad
förskoletandvård icke förekommit, såvitt möjligt påbörjas under det år,
då barnet fyller 6 år. Vissa förslag om att utsträcka den taxefria barntandvården
till att omfatta åldrarna 16—19 år samt att väsentligt utöka den för
barntandvården anslagna tiden på bekostnad av vuxentandvården ha däremot
icke biträtts.
Mödrahjälpstandvården anses liksom nu böra tillgodoses i första hand
inom folktandvårdens ram, och den för mödrahjälpsklientelet gällande förtursrätten
föreslås bibehållen. Tandvården vid anstalter anses småningom
böra inlemmas i folktandvårdsorganisationen.
I propositionen understrykes önskvärdheten av att de obemedlade och
mindre bemedlade skola kunna utnyttja de möjligheter, som folktandvårdsorganisationen
erbjuder, enär deras tandvård eljest i stor utsträckning
kunde väntas bli försummad. Med hänsyn till ett av landskommunernas
förbund avgivet yttrande finner departementschefen dock det särskilda statsbidraget
till kommunerna för obemedlades och mindre bemedlades tandvård
böra slopas men uttalar samtidigt, att kommunerna även i fortsättningen
böra anslå medel för ändamålet och att medlen icke hänföras till
fattigvård.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 166. J
Det förutsattes få ankomma på medicinalstyrelsen att, i huvudsak efter
de linjer, som de sakkunniga uppdragit, instruktionsledes bestämma omfattningen
av behandlingen inom folktandvården ävensom att utgiva råd
och anvisningar för förebyggande tandvård.
Folktandvårdens personal. I 1938 års proposition angående folktandvård
beräknades behovet av tandläkare för folktandvården inom landstingsområdena
till i runt tal 800. För städerna utanför landsting angavs icke någon
siffra. Den 1 februari 1950 uppgick hela antalet inom folktandvården —
med undantag av centraltandpoliklinikerna — anställda tandläkare till 595,
varav 471 inom landstingsområdena. Av det totala antalet \oro 116 utländska
tandläkare, varjämte något över 100 tillhörde de tandläkare, som
fullgjorde tjänstgöring på grund av erhållna stipendier. Antalet mrattade
tandläkartjänster, vilka stodo utan innehavare eller vakansvikarie, utgjorde
168. Vid samma tidpunkt var folktandvård anordnad vid 13 centraltandpolikliniker
samt 308 tandpolikliniker av annat slag, förutom annextandpolikliniker.
Därjämte hade 52 kliniker måst stängas på grund av personalbrist
och 25 helt färdigställda kliniker av samma anledning icke kunnat öppnas.
Folktandvården, som år 1938 beräknades vara fullt utbyggd inom tio år,
sysselsätter alltså f. n. inom landstingsområdena endast något mer än hälften
av det antal tandläkare, som ursprungligen ansågs behövligt.
1946 års folktandvårdssakkunniga ha — med utgångspunkt från gällande
fördelning av arbetstiden mellan barntandvård (1 000 timmar) och vuxentandvård
(900 timmar) och under förutsättning att även ungdomsklientelet
inordnas i den för barntandvård anslagna tiden — beräknat, att omkring
2 500 tandläkare fordras för full utbyggnad av distriktstandvården. Om
ungdomsklientelet icke hänföres till behandlingstiden för barntandvård erfordras
mellan 2 100 och 2 200 tandläkare för att under 1 000 timmar barntandvård
per distriktstandläkare kunna fullt tillgodose barntandvården.
Förutom dessa för den egentliga distriktstandvården avsedda tandläkare
fordras enligt vad de sakkunniga framhållit ett antal lasarettstandläkare,
tandvårdsinspektörer, tandregleringsspecialister och anstaltstandläkare.
Om folktandvården skall kunna ernå önskad effektivitet, måste — uttalar
departementschefen — åtgärder snarast vidtagas för att tillföra organisationen
ökat antal tandläkare. Även i fråga om de arbetsuppgifter, som skola
fullgöras av andra befattningshavare, maste tillses, att för utbyggnaden eiforderlig
arbetskraft kan anskaffas.
Såväl av de sakkunniga som under remissbehandlingen ha vissa förslag
framlagts i syfte att stimulera rekryteringen till folktandvården. Departementschefen
förordar för sin del, att medicinalstyrelsen skall äga medgiva,
att för vissa särskilda uppgifter inom folktandvården inrättas tim- och aivodestjänster,
öppna även för privatpraktiserande tandläkare. Vidare til 1- styrkes — för åstadkommande av ordnade befordringsförhållanden inom
folktandvården —- att i statsbidragskungörelsen angives, vilka högre tjänster
av olika slag, som skola finnas vid klinikerna, därvid olikheten i tjänstc
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Statsutskottets utlåtande nr 166.
ställning liksom f. n. är fallet skulle motsvaras av differentiering i lönehänseende.
I överensstämmelse med vad som eljest brukar gälla för anställda föreslås
att tjänstgöringstiden fastställes till visst timantal per vecka — 42 timmars
arbetsvecka -— i stället för som nu 1 900 timmar om året.
Även föi tandsköterskor och tandtekniker anses en differentiering av
tjänsterna böra eftersträvas.
I nu gällande statsbidragskungörelse finnes intaget ett stadgande om distriktstandläkares
och tandsköterskas minimilön. Föreskriften saknar emellertid
numera betydelse. Lönerna inom folktandvården regleras nämligen
genom avtal mellan huvudmännens och de anställdas organisationer och
utgå f. n. med avsevärt högre belopp än de i författningen upptagna. Bestämmelserna
om minimilön anses därför böra slopas.
Vissa organisatoriska spörsmål. Centraltandpoliklinikerna avses i administrativt
hänseende alltjämt vara inordnade i folktandvården. Då landstingen
äro huvudmän för både sjukhusen och centraltandpoliklinikerna, förutsättes
att landstingens vederbörande organ verka för att ett ur praktiska
synpunkter tillfredsställande samarbete kommer till stånd.
Departementschefen har ej något att erinra mot att titeln lasarettstandläkare
införes såsom benämning på föreståndare för centraltandpoliklinik.
Det framhålles som önskvärt, att centraltandpoliklinikernas befattningshavare
erhålla tillfälle till vetenskaplig forskning på klinikerna och att
de få tillgång till vissa laboratorier.
Med hänsyn främst till situationen på byggnadsmarknaden anses Kungl.
Maj:t alltjämt böra ha möjlighet att medge anstånd med inrättandet av centraltandpoliklinik.
De sakkunniga ha ansett, att lasarettstandläkare- och tandvårdsinspektörstjänst
icke bör få förenas annat än i rena undantagsfall. Om åtgärder av
sådan innebörd genomfördes, skulle emellertid en del huvudmän sannolikt
nödgas inrätta nya särskilda inspektörsbefattningar, vilket med nuvarande
tandläkarbrist måste väcka betänkligheter. Departementschefen förordar
därför, att lasarettstandläkarna tagas i anspråk såsom tandvårdsinspektörer
i större utsträckning än vad de sakkunniga förutsatt. Inspektionen skulle
dock icke främst taga sikte på övervakning utan i första hand syfta till att
giva stöd och vägledning åt personalen i tandvårdsdistrikten. En inspektion
av själva vården anses i fråga om det vuxna klientelet endast böra förekomma,
då särskilda omständigheter så påfordra.
Den ekonomiska redovisningen av folktandvården föreslås alltjämt skola
ske kalenderårsvis. Av praktiska skäl föreslås emellertid, att årsberättelserna
närmare anknyta till skolåret, så att i dessa redovisas de barn, som behandlats
under tiden 1 augusti—31 juli.
Ekonomiska frågor. I stället för att som f. n. anknytas till antalet tjänster
inom distriktstandvården föreslås statsbidraget utgå med ett visst årligt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 166. 0
belopp för varje i systematisk tandvård mot årsavgift deltagande barn, vars
behandling avslutats under redovisningsåret. Då statens andel av folktandvårdens
kostnader anses böra förbli i stort sett densamma som enligt gällande
bidragsgrunder, förordar departementschefen, att statsbidiaget bestämmes
till 9 kronor per behandlat barn.
Vidare tillstyrkes de sakkunnigas förslag, att differentieringen av tandvårdsavgifterna
för barn slopas samt att kommunerna, som även enligt
gällande bestämmelser ha att erlägga avgiften till landstingen, icke skola
äga återkräva beloppet av vederbörande barn eller målsman. Avgiftens storlek
föreslås till 5 kronor för varje barn.
Enligt gällande bestämmelser skall lärjunge, som haft möjlighet att deltaga
i skoltandvård men ej från lägsta klass, i vilken tillfälle stått till buds,
varit ansluten till vården, ha skyldighet att underkasta sig erforderlig munsanering
mot avgift, motsvarande 75 procent av folktandvårdstaxan, innan
han kan komma i åtnjutande av behandling mot årsavgift. Motsvarande
gäller även för lärjunge, som utan giltigt förfall utebliver från föreskrivna
revisioner. Departementschefen förordar, att den rätt till nedsättning i avgifterna
enligt folktandvårdstaxan, som sålunda gäller, icke vidare skall
förekomma. Barn, som icke deltaga i organiserad vård, förutsättas skola
erlägga avgift enligt taxan för vård i akuta fall.
Ehuru departementschefen funnit vissa skäl tala för att icke-landstingsstäder
böra likställas med landstingen i statsbidragshänseende, har i nuvarande
läge någon-ändring i sådan riktning icke kunnat tillstyrkas, varför
dylika städer således även framgent förutsättas skola äga uppbära statsbidrag
med 4 kronor per behandlat barn men däremot icke något utrustningsbidrag.
Anslagsberäkningar för budgetåret 1950/51. De föreslagna ändringarna i
fråga om folktandvårdens organisation avses träda i kraft fr. o. m. ingången
av år 1951.
För budgetåret 1949/50 har för folktandvården anvisats dels till Bidrag
till avlöningar åt distriktstandläkare och distriktstandsköterskor in. m. ett
förslagsanslag av 2 200 000 kronor och dels till Lindring i obemedlades och
mindre bemedlades tandvårdskostnader ett förslagsanslag av 45 000 kronor.
Vidare har till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård senast
för budgetåret 1946/47 anvisats ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
Det förstnämnda anslaget har med hänsyn till de föreslagna ändrade
statsbidragsgrunderna ansetts böra erhålla ändrad rubrik och i fortsättningen
benämnas Bidrag till driften av folktandvården.
Medelsbehovet under detta anslag har beräknats med utgångspunkt från
att dels under år 1950 inom den av landstingen bedrivna delen av folktandvården
finnas i genomsnitt 500 distriktstandläkare och lika många distriktstandsköterskor,
dels antalet behandlingsbarn i sådana i landsting ej deltagande
städer, vilka anordnat folktandvård, d. v. s. Göteborg, Malmö, Hal
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
b Statsutskottets utlåtande nr 166.
singborg och Gävle, uppgår till 53 500. Anslaget har beräknats till 2 250 000
kronor.
Med hänsyn till förefintlig reservation har anslaget till Bidrag till utrustning
av polikliniker för folktandvård för nästa budgetår icke upptagits till
högre belopp än 75 000 kronor. Då anslag för ändamålet senast anvisats för
budgetåret 1946/47, hemställes om riksdagens medgivande, att kvarstående
reservation å detta anslag må disponeras jämväl under budgetåret
1950/51.
Statsbidraget till lindring i obemedlades och mindre bemedlades tandvårdskostnader
skall enligt departementschefens förslag slopas. Då bidraget
emellertid enligt nu gällande bestämmelser utbetalas kalenderårsvis i efterskott,
erfordras under budgetåret 1950/51 anslag för de statsbidrag, som
kommunerna äga uppbära för år 1950. Anslaget föreslås uppfört med oförändrat
belopp, 45 000 kronor.
Motioner.
I de likalydande motionerna 1: 386 (av herr Herbert Hermansson) och
II. 474 (av herr Carlsson i Bakeröd in. fl.) har hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att statsbidraget till kostnaderna för folktandvården fastställes
till 16 kronor per behandlat barn.
I de likalydande motionerna 1:387 (av herr Sjödahl in. fl.) och //: 476
(av herr Andersson i Malmö m. fl.) har hemställts, att statsbidraget till städer
utanför landsting måtte utgå efter samma grunder som statsbidraget
till landsting.
I de likalydande motionerna I: 393 (av herr Elon Andersson in. fl.) och
II: 477 (av herr Olsson i Mellerud m. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte
besluta att höja det föreslagna statliga driftbidraget till landstingens folktandvård
till 16 kronor per år och behandlat barn.
I de likalydande motionerna I: 394 (av herr Lundgren m. fl.) och II: 478
(av herr Hagård in. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte uttala, att ungdomar
i åldrarna 16—19 år i allmänhet tillerkännas generell förtursrätt till
behandling inom folktandvården på den för vuxentandvården anslagna tiden.
I motionen II: 475 (av herr Bergstrand in. fl.) har hemställts, att riksdagen
måtte med beaktande av i motionen framförda förslag vidtaga de förändringar
i Kungl. Maj :ls förslag, som betingas härav. Motionärerna ha bl. a.
föreslagit, att ungdomstandvården vid sidan av barntandvården bör komma
i fråga med förtursrätt. Det bör enligt motionärerna övervägas, om ej
en årlig billig regelbunden taxeavgift, ett slags abonnemang, skulle lättare
medföra, att ungdomarna inställde sig till regelbunden kontroll. Vidare anses
alla blivande eller nyvordna mödrar böra ges förtursrätt, oberoende av
deras rätt till mödrahjälpsbidrag. Inrättandet av fasta deltidstjänster för
tandläkare förordas skola prövas. Slutligen ha motionärerna ansett en ad
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 166.
7
ministrativ förenkling påkallad, varjämte omläggning av inspektionsorganisationen
ifrågasatts.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas
till motionerna I: 387, I: 393, II: 474, II: 475 och II: 478.
Utskottet.
Folktandvårdens omfattning. Utskottet vill inledningsvis allmänt sett framhålla,
att de i förevarande proposition framlagda förslagen — med hänsyn
främst till den alltjämt bestående bristen på tandläkare — icke kunna
tillmätas den betydelsen, att de nu rådande svårigheterna på detta område
därigenom skulle till väsentlig del kunna undanröjas. De med folktandvården
sammanhängande spörsmålen torde därför böra ägnas fortsatt uppmärksamhet
i syfte att åstadkomma förbättringar allteftersom betingelser
härför föreligga.
Utskottet delar departementschefens uppfattning, att folktandvården icke
bör inskränkas till vissa grupper utan liksom hittills principiellt stå öppen
för alla medborgare.
F. n. meddelas i folktandvården behandling åt barn i åldern 3—15 år. Ungdom
i åldern 16—19 år erhåller tandvård mot avgift som med 25 procent
understiger folktandvårdstaxan. Mödrahjälpsklientelet behandlas med förtur.
Där folktandvård icke finnes inrättad, beräknas mödrahjälpstandvården
bli utförd av privatpraktiserande tandläkare, överenskommelse om ersättning
härför — folktandvårdstaxan med en tredjedels förhöjning — träffades
1941 mellan statliga myndigheter och Sveriges tandläkarförbund, överenskommelsen
har emellertid sedermera uppsagts av förbundet.
Kungl. Maj :t har avvisat av 1946 års folktandvårdssakkunniga framlagda
förslag, enligt vilka dels rätten till systematisk tandvård mot viss årlig avgift
skulle tillkomma även ungdom i åldern 16—19 år, dels ock den för
mödrahjälpsklientelet gällande förtursrätten skulle upphävas. I motionen
11:475 tillstyrkes de sakkunnigas förslag i fråga om ungdomstandvården
samt föreslås därutöver, att förtursrätt till vård skall lämnas alla mödrar,
oavsett om de äro berättigade till mödrahjälp eller ej. I motionerna I: 394
och 11:478 hemställes, att ungdomar i åldern 16—19 år tillerkännas generell
förtursrätt till behandling.
Ur odontologiska synpunkter anses tandvården för ungdomar vara avstörre
betydelse än den vård, som lämnas blivande eller nyblivna mödrar.
Vägande skäl tala även enligt utskottets mening för de sakkunnigas och
motionärernas förslag om förtursrätt för ungdomstandvård. Det synes icke
rationellt, att den behandling, som givits barn i skolåldern, efter kort tid kan
gå till spillo genom att ungdomen icke har tillfälle att fortsätta tandvården
efter 15 års ålder. Folktandvårdens nuvarande organisation torde emellertid
enligt utskottet mening icke vara tillräcklig för att vård med förtur
skall kunna meddelas såväl ungdomen som mödrahjälpsklientelet. Utskottet
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Statsutskottets utlåtande nr 166.
är icke f. n. berett att förorda någon ändring i nu nämnda avseende av bestämmelserna
om folktandvård för sistnämnda klientel och kan icke heller
tillstyrka, att vård med förtur lämnas samtliga mödrar. Enligt inhämtade
uppgifter pågå emellertid vissa förhandlingar mellan socialstyrelsen och de
privatpraktiserande tandläkarna om nya ersättningsgrunder för av dessa
lämnad mödrahjälpstandvård. Om därvid en sådan överenskommelse kan
träffas, som möjliggör att de privata tandläkarna i större utsträckning kunna
övertaga vården av mödrahjälpsklientelet, anser utskottet — i anslutning
till vad i nyssnämnda motioner anförts — det önskvärt, att på vissa därför
lämpade orter försök göres med organiserad ungdomstandvård, innebärande
förtursrätt till behandling med regelbundna intervaller. Någon anledning
synes däremot icke f. n. föreligga att — såsom i motionen II: 475 ifrågasatts
— införa viss årlig avgift i stället för gällande villkor om tandvård för ungdom
mot avgift, som med 25 procent understiger folktandvårdstaxan.
Kungl. Maj :t har vidare i samband med ändrade beräkningsgrunder för
tjänstgöringstiden förordat, att barntandvårdens nuvarande minimiandel
av arbetstiden höjes från 52,6 (1 000 timmar per år) till 55 procent. Utskottet
tillstyrker detta förslag.
Övriga förslag i denna del av propositionen — innebärande bl. a. att den
nuvarande bidragsgivningen till kommunerna för obemedlades och mindre
bemedlades tandvård slopas — har icke givit utskottet anledning till erinran.
Folktandvårdens personal. Departementschefen har icke ansett sig kunna
bitrada de sakkunnigas förslag om inrättande av avkortade heltidstjänster.
Han anser det kunna betaras, att inom folktandvården redan verksamma
heltidsanställda befattningshavare i sådant fall skulle övergå till avkortade
tjänster. Utskottet, som delar den av departementschefen uttalade farhågan,
ansluter sig till propositionen på denna punkt men förordar, att Kungl. Maj :t
överväger, på vilket sätt de inom skoltandvården verksamma tandläkarna
lämpligast skola kunna inordnas i folktandvårdsorganisationen.
I likhet med Kungl. Maj :t förordar utskottet de sakkunnigas förslag att
för vissa särskilda uppgifter inom folktandvården inrätta tim- och arvodestjänster,
öppna även för privatpraktiserande tandläkare.
Departementschefen har icke biträtt det av vissa remissmyndigheter framiörda
önskemålet om fasta deltidstjänster i förening med rätt att driva privatpraktik.
I motionen 11:475 föreslås, att en sådan organisation med deltidstjänster
prövas i begränsad omfattning. Utskottet har i denna del icke
funnit tillräckliga skäl föreligga att frångå Kungl. Maj :ts förslag.
Distriktstandläkarnas tjänstgöring anses i propositionen böra fastställas
till 42 timmar i veckan mot f. n. 1 900 timmar per är. Utskottet biträder i
princip Kungl. Maj:ts förslag men förutsätter, att de närmare bestämmelserna
om tjänstgöringsskyldigheten utformas efter samråd med tandläkarorganisationerna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 166.
Vissa organisatoriska spörsmål. Titeln lasarettstandläkare föreslås införd
såsom benämning på föreståndare för centraltandpoliklinik. De sakkunniga
lia uttalat, att lasarettstandläkare- och tandvårdsinspektörstjänst icke böra
få förenas annat än i rena undantagsfall. Departementschefen anser, att
lasarettstandläkarna lämpligen böra tagas i anspråk som tandvårdsinspektörer
i större utsträckning än vad de sakkunniga förutsatt. Han anser vidare,
att inspektionen icke främst bör taga sikte på övervakning utan i
första band syfta till stöd och vägledning åt personalen i tandvårdsdi
strikten.
I motionen 11:475 framhålles, att förslaget om lasarettstandlakarnas användning
som tandvårdsinspektörer torde komina att visa sig ohållbart.
Utskottet anser det böra ankomma på huvudmännen för folktandvården
att besluta i hithörande fall.
1 motionen 11:475 förordas vidare viss omläggning av inspektionsverksamheten
samt uttalas, att den folktandvården åliggande rapport- och journalskrivningen
synes kunna ej oansenligt begränsas. I anslutning härtill
vin utskottet framhålla, att dessa spörsmål böra fortlöpande beaktas.
Ekonomiska frågor. Departementschefen har förordat en sådan ändring i
statsbidragsgrunderna, att i stället för att knytas till antalet tjänster inom
distriktstandvården driftbidraget till landstingen skulle utgå med visst årligt
belopp. På grundval av den fördelning av kostnaderna på stat, landsting och
kommun, som beräknades vid beslutet 1938 om folktandvårdens anoidnande,
ha de sakkunniga föreslagit ett statsbidrag till såval landsting som
icke-landstingsstäder med 16 kronor per barn. Departementschefen förordar,
att bidragsbeloppet till landsting fastställes till 9 kronor per behandlat barn,
ungefärligen motsvarande statens andel av folktandvårdens kostnader enligt
nu gällande bidragsgrunder. Statsbidraget till icke-landstingsstäder föreslås
utgå med oförändrat 4 kronor per behandlat barn.
I motionerna 1: 386 och II: 474 samt I: 393 och II: 477 föreslås, att driftbidraget
till landstingens folktandvård måtte fastställas till 16 kronor per
barn.
1 motionerna 1:387 och II: 476 förordas, att statsbidraget till städer utanför
landsting måtte utgå efter samma grunder som bidraget till landsting.
Utskottet vill beträffande dessa frågor för egen del framhålla, att ett
bifall till i nämnda motioner framställda yrkanden om ökat bidragsbelopp
per barn icke medför någon kostnadsökning för det allmänna, utan endast
att vissa utgifter överföras från landstingen till staten. Såsom framhållits i
motionerna, ha till landstingen överförts betydande kostnader, vilket kan
beräknas leda till en avsevärd höjning av landstingsskatten under de närmaste
åren. I samband med det nu föreliggande förslaget till fortsatt utbyggnad
av folktandvården synes det enligt utskottets åsikt lämpligt, att den av
statsmakterna år 1938 beslutade kostnadsfördelningen mellan stat och landsting
återställes. Bärande skäl häremot ha icke anförts. Utskottet förordar sålunda
bifall till motionerna I: 386 och II: 474 samt I: 393 och II: 477.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 166.
opaginerad Kontrollera mot PDF
lU Statsutskottets utlåtande nr 166.
Utskottets förslag här ovan innebär, att driftbidraget till landsting i stort
sett fördubblas.
Med hänsyn bl. a. härtill finner utskottet det befogat att statsbidraget till
stader utanför landsting ävenledes i huvudsak fördubblas. Utskottet förordar
darfor, att statsbidraget till sådana städer ökas från 4 till 8 kronor per behandlat
barn. Harav följer, att utskottet icke ansett sig kunna helt förorda
bifall till det i motionerna I: 387 och II: 476 framställda yrkandet.
Vad beträffar kostnaderna för folktandvården kan nämnas, att de sakvunniga
uppgivit, att antalet behandlade barn under år 1947 utgjorde
199 000. Kostnaderna för driftbidrag till landsting uppgå — under förutsättning
att 250 000 barn behandlas per år — enligt Kungl. Maj :ts förslag
till 2 250 000 kronor samt enligt den av utskottet förordade bidragsgrunden,
16 kronor per barn, till 4 000 000 kronor. Antalet behandlingsbarn i de ickelandstingsstäder,
som hittills anordnat folktandvård, beräknas i propositionen
uppgå till 53 500. Med nuvarande bidrag av 4 kronor per barn, som departementschefen
föreslår skall utgå även framgent, uppgå de sammanlagda bidragskostnaderna
till 214 000 kronor. Vid bifall till utskottets förslag om bidrag
med 8 kronor per barn fördubblas denna summa. Om Stockholms stad
inordnas i organisationen — departementschefen framhåller, att tidpunkten
harfor ännu är oviss — tillkommer ett beräknat antal av 66 000 behandlingsbarn.
°
Anslagsberäkningar för budgetåret 1950/51. De föreslagna ändringarna i
folktandvårdens organisation avses skola tillämpas fr. o. in. ingången av år
1951. Statsbidraget till driften av folktandvård utbetalas kalenderårsvis i efterskott.
Det för nästa budgetår erforderliga anslaget avser sålunda verksamheten
under kalenderåret 1950 och har därför beräknats efter nu gällande
bidragsgrunder.
Kungl. Maj :ts förslag till anslag för budgetåret 1950/51 har vid sådant
forhållande icke givit utskottet anledning till erinran.
Hemställan. Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) beträffande grunderna för folktandvårdens fortsatta utbyggnad
och organisation i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 386 och II: 474, I: 387 och II: 476,
1:393 och 11:477, 1:394 och 11:478 samt 11:475 godkänna
vad utskottet anfört;
b) medgiva, att det senast för budgetåret 1946/47 uppförda
reservationsanslaget till Bidrag till utrustning av polikliniker
för folktandvård må disponeras jämväl under budgetåret
1950/51;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 166.
11
c) under elfte huvudtiteln för budgetåret 1950/51 anvisa
1) till Bidrag till driften av folktandvården ett förslagsanslag
av 2 250 000 kronor;
2) till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård
ett reservationsanslag av 75 000 kronor;
3) till Lindring i obemedlades och mindre bemedlades
tandvårdskostnader ett förslagsanslag av 45 000 kronor.
Stockholm den 16 maj 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Gränebo,
Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, fröken Andersson,
herrar Sundelin, Leander, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Andrée
och Alfred Nilsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,
Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm,
Rubbestad, Staxäng, Bergstrand, Petterson i Degerfors, fröken Elmén,
herr Jansson i Kalix, fru Ericsson i Luleå och herr Nihlfors.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Statsutskottets utlåtande nr 166.
Reservation
av herrar Rickard Lindström, Hesselbom, Skoglund i Doverstorp, Ward,
Bergström och Mårtensson i Uddevalla, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka
Kungl. Maj :ts förslag i fråga om statsbidrag till landsting och till
städer utanför landsting och att därför
dels utskottets utlåtande fr. o. in. det stycke på s. 9, som börjar med
orden »Utskottet vill» t. o. m. det stycke på s. 10, som slutar med orden
»66 000 behandlingsbarn», bort hava följande lydelse:
»Utskottet vill beträffande dessa frågor för egen del framhålla, att de sakkunnigas
förslag, innebärande ett återställande av den ursprungligen beslutade
kostnadsfördelningen, i princip är riktigt. Med hänsyn till det statslinansiella
läget har utskottet dock ansett sig böra biträda de av departementschefen
föreslagna beloppen. Utskottet förutsätter emellertid, att de nu
förordade bidragsgrunderna omprövas så snart de ekonomiska betingelserna
härför föreligga. Utskottet är således icke berett förorda bifall till motionerna
I: 386 och II: 474, I: 387 och II: 476 samt I: 393 och II: 477.»
dels ock utskottets hemställan under a) bort hava följande lydelse:
»a) beträffande grunderna för folktandvårdens fortsatta
utbyggnad och organisation i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna 1:394 och 11:478 samt 11:475 ävensom
med avslag å motionerna I: 386 och II: 474, I: 387 och
11:476 samt 1:393 och 11:477 godkänna vad utskottet anfört».
50764G. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1950:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändringar i folktandvårdens organisation m. in. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten