Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i reglementet för pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare m. m. jämte i ämnet väckt motion.

1950-05-16 · 12 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:168, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i reglementet för pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare m. m. jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168.

1

Nr 168.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa ändringar i reglementet för pensionering genom

statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare

m. m. jämte i ämnet väckt motion.

(5:e avd.)

I propositionen nr 132 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 10 mars 1950, föreslagit

riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i propositionen förordats meddela pensionsbestämmelser för

1) vissa förutvarande reservbarnmorskor m. fl., 2) vissa befattningshavare

vid vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell fysik, 3) befattningshavare

hos Centralförbundet för nykterhetsundervisning, 4) vissa

befattningshavare hos statens hantverksinstitut och 5) vissa befattningshavare

inom den statsunderstödda folktandvården.

Förbättring av pensionsvillkoren för vissa förutvarande

reservbarnmorskor m. fl.

I skrivelse den 26 maj 1948, nr 224, anhöll riksdagen i anledning av väckt

motion (11:312) och under åberopande av bankoutskottets av riksdagen

godkända utlåtande nr 35, att Kungl. Maj :t måtte låta verkställa utredning

beträffande möjligheterna att ernå förbättrade pensionsvillkor för f. d.

reservbarnmorskor samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda. Bankoutskottet hade i sitt utlåtande framhållit, att

pensionsrätt på grund av tidigare anställning som reservbarnmorska tillkomme

endast ett mindre antal f. d. reservbarnmorskor, vilkas tjänster

blivit vederbörligen reglerade och därmed förenade med delaktighet i statens

pensionsanstalt. I åtskilliga fall syntes landstingen ha uraktlåtit att

genom tjänstereglering ordna pensioneringsfrågan. Denna underlåtenhet

från landstingens sida hade verkat särskilt olägligt för sådana f. d. reservbarnmorskor,

vilkas tjänstgöring varit av den art och omfattning, att densamma

skäligen bort bliva pensionsgrundande. I vissa fall hade barnmorskor,

vilka i samband med ikraftträdandet år 1944 av gällande distriktsbarnmorskeorganisation

övergått från befattning som reservbarnmorska till

tjänst som distriktsbarnmorska, icke kunnat få tillgodoräkna tidigare tjänstgöring

för pension.

1 liihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr IBS.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168.

Sedan Kung], Maj:t genom beslut den 26 november 1948 anbefallt 1944

ars pensionsutredning att verkställa den av riksdagen avsedda utredningen

och tiH Kungl. Maj :t inkomma med förslag i ämnet, har pensionsutredningen

den 27 juni 1949 framlagt förslag till förbättring av pensionsvillkoren

lör vissa förutvarande reservbarnmorskor m. in.

De for reservbarnmorskorna menliga konsekvenserna av att huvudmännen

endast i mindre utsträckning begagnat sig av möjligheten att bereda dem

pensionsrätt i statens pensionsanstalt äro tvåfaldiga. Dels ha vissa reservbarnmorskor,

som icke vid eller efter anställningens frånträdande erhållit annan,

med pensionsrätt förenad anställning, konnnit att sakna den rätt till genast

börjande eller uppskjuten pension, som eljest kunnat tillkomma dem på

grund av reservbarnmorskeanställningen. Dels har ett betydande antal reservbarnmorskor,

som vid eller efter anställningens frånträdande erhållit

pensionsberattigande befattning, exempelvis såsom distriktsbarnmorska, icke

medgivits att såsom tjänstår i pensionshänseende tillgodoräkna tiden för anställning

som reservbarnmorska, något som medfört att de i åtskilliga fall

erhållit eller beräknas komma att erhålla förhållandevis starkt avkortade

pensioner. Den föreliggande situationen har ej heller helt täckts av befintliga

bestämmelser om tjänstårsberäkning för fall, då före pensionsberattigande

anställning innehafts anställning utan pensionsrätt.

1944 års pensionsutredning har närmast inriktat sina undersökningar på

spörsmålet, i vilken mån en förbättring av pensionsvillkoren för f. d. reservbarnmorskor

kan åvägabringas genom sådana rent statliga åtgärder, vilka

samtidigt som de framstå som motiverade av billighetshänsyn stå i överensstämmelse

med de grundsatser, som i andra fall tillämpas beträffande statlig

pensionering av viss icke statsanställd personal. Från denna allmänna utgångspunkt

begränsas frågan att avse den kategori av reservbarnmorskor, som

vid eller efter avgången från reservbarnmorskeanställningen tillträtt annan,

med pensionsrätt i statens pensionsanstalt förenad befattning och erhållit

eller kommer att erhålla genast börjande tjänstepension.

Pensionsutredningen har föreslagit vissa jämkningar i gällande statliga

pensionsbestämmelser i syfte att bereda möjlighet till en förbättring i pensionsvillkoren

för ifrågavarande kategori av reservbarnmorskor. Pensionsbestammelserna

skulle efter dessa jämkningars vidtagande bereda möjlighet

till tillgodoräkning såsom tjänstår av tid då vederbörande innehaft anställning

som reservbarnmorska eller, vad angår åren 1920—1937 under vilka

dylik anställning var förenad med skyldighet att tjänstgöra endast vid förfall

för distriktsbarnmorska, tid då reservbarnmorska fullgjort tjänstgöring;

med reservbarnmorskeanställning skulle, såvitt angår tiden 1938—1943, jämställas

anställning såsom vikarie å reservbarnmorsketjänst eller å distriktsbarnmorsketjänst.

I konsekvens med innebörden av övergångsanordningar,

vidtagna i anslutning till ikraftträdandet den 1 januari 1950 av det nya SPAreglementet,

skulle ifrågavarande förmån till hälften beredas vederbörande

på statens bekostnad och oberoende av huvudmannens villighet att bidraga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168.

3

till förbättringen genom erläggande av engångsavgift. Detta skulle ske, beträffande

befattningshavare, för vilka SPA-reglementet blivit gällande, genom

att halva tiden tillgodoräknades såsom tjänstår och beträffande tidigare

pensionerade befattningshavare genom att de av staten helt bekostade

förmånerna enligt kungörelsen 1947: 658 alltid tillätes utgå med de belopp,

vartill de skulle ha beräknats, därest full engångsavgift erlagts. En större

förbättring av pensionsvillkoren än nu angivits skulle bliva möjlig, i den

mån huvudmannen för ändamålet inbetalade viss engångsavgift till statens

pensionsanstalt.

I vissa remissyttranden ha framställts erinringar mot pensionsutredningens

förslag. Vad angår tidsperioden 1920—1937 har Svenska barnmorskeförbundet

hävdat, att tjänstår borde få beräknas för hela den tid, anställning

som reservbarnmorska därunder innehafts, och således ej endast för tjänstgöringstiden

såsom distriktsbarnmorska; statskontoret har uttalat, att tjänstårsberälcning

för tid före år 1938 borde kunna medgivas endast för det fall,

att den före sagda år fullgjorda tjänstgöringen å distriktsbarnmorskebefattning

sammanlagt omfattade minst ett år. Förslaget om genomförande av viss

del av pensionsförbättringen på statens bekostnad och oberoende av huvudmännens

villighet att genom erläggande av engångsavgifter medverka till

densamma har avstyrkts av statskontoret. Barnmorskeförbundet har däremot

hemställt, att kostnaderna för pensionsregleringen helt måtte täckas

av statsmedel. Svenska landstingsförbundets och Svenska stadsföibundets

styrelser ha, utan att framställa direkt erinran mot förslaget, gjort uttalanden

i den riktningen, att man knappast kan påräkna, att huvudmännen

komma att erlägga de av utredningen föreslagna engångsavgifterna till statens

pensionsanstalt.

Föredragande statsrådet har anfört i huvudsak följande.

»För egen del anser jag mig med beaktande av de speciella omständigheter,

som föreligga i detta fall, kunna förorda, att det av 1944 års pensionsutredning

framlagda förslaget genomföres. Jag tillstyrker således, att en pensionsförbättring

i föreslagen omfattning och på föreslaget sätt på statens bekostnad

beredes vissa f. d. reservbarnmorskor, och vill härvid särskilt erinra om

att förslaget i denna del nära ansluter sig till innebörden av övergångsanordningar,

som vidtagits i samband med SPA-reglementets ikraftträdande den

1 januari 1950. Att i större utsträckning än som föreslagits belasta statsverket

med kostnader för ändamålet anser jag mig å andra sidan av hänsyn

till de i sådant fall uppkommande konsekvenserna icke kunna tillstyrka. Vad

särskilt angår yrkandet, att tid för anställning som reservbarnmorska under

tidsperioden 1920—1937 skulle kunna i sin helhet tillgodoräknas såsom

tjänstår, vill jag framhålla, att emot bifall härtill talar, att anställningen varit

förenad med allenast temporär tjänstgöringsskyldighet och till följd därav

med ett relativt lågt fast arvode; jag vill också framhålla, att vissa andra

grupper av reservpersonal med fast arvode enligt gällande statliga pensionsbestämmelser

äga vid övergång till annan, pensionsberättigande anställning

såsom tjänstår tillgodoräkna endast lid för under reservanställningen full
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 168.

gjord tjänstgöring. Vad slutligen angår förslaget att bereda möjlighet till viss

ytterligare pensionsförbättring mot att huvudmannen till statens pensionsanstalt

inbetalar engångsavgift, synes det visserligen vanskligt att bedöma i

vad mån detta kan bliva av nämnvärd praktisk betydelse. Jag delar emellertid

pensionsutredningens uppfattning, att pensionsbestämmelserna böra utformas

så, att utrymme finnes för en sådan anordning; detta innebär givetvis

intet ställningstagande till den mellan arbetsgivaren—huvudmannen och

arbetstagaren föreliggande interna frågan, om och i vad mån engångsavgift

bör erläggas.

Jag förordar, att Kungl. Maj :t för sig utverkar riksdagens bemyndigande

att meddela bestämmelser av i huvudsak den innebörd, som nu angivits. Bestämmelserna

torde böra givas tillämplighet räknat från och med den 1 januari

1950, då SPA-reglementet trädde i kraft.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

första kammaren av fru Svenson m. fl. väckt motion (I: 428), vari yrkats,

att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela sådana pensionsbestämmelser

för förutvarande reservbarnmorskor med flera, att tid för anställning

såsom reservbarnmorska under tidsperioden 1920—1937 skall i sin

helhet kunna tillgodoräknas såsom tjänstår.

Beredande av pensionsrätt i statens pensionsanstalt för vissa

befattningshavare vid vetenskapsakademiens forskningsinstitut

för experimentell fysik.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 10 oktober 1949 har vetenskapsakademien

gjort framställning om beredande av pensionsrätt i statens pensionsanstalt

för personal vid akademiens forskningsinstitut för experimentell

fysik.

Forskningsinstitutet — som sedan sin tillkomst år 1936 varit speciellt

inriktat på kärnfysiska forskningar, d. v. s. på studiet av atomkärnornas

byggnad och reaktioner — åtnjuter betydande anslag av statsmedel. Grunderna

för statens bidrag till institutet återfinnas i propositionen den 22

februari 1946 (nr 95) angående vissa anslag till vetenskapsakademien.

Beträffande statens bidrag till institutets verksamhet samt befattningshavarnas

avlönings- och pensionsförhållanden må framhållas följande.

Staten bekostar en personlig professur, varjämte en personlig ordinarie

statlig befattning såsom laborator i lönegrad Ca 30 inrättats. Staten bidrager

vidare till löner åt institutets övriga personal samt med visst belopp till institutets

driftkostnader i övrigt.

Bortsett från professorn och laboratorn äro vid institutet anställda nitton

befattningshavare, vilka, ehuru icke inordnade i det statliga lönesystemet, åtnjuta

lön i enlighet med vad som gäller för statliga befattningshavare. Ifrågavarande

personal utgöres av fyra laboratorer (29 lönegraden), fem biträdande

laboratorer (27 lönegraden), en radioingenjör (27 lönegraden), två

forskningsassistenter (22 lönegraden), en maskinmästare (18 lönegraden),

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168. ö

en mekaniker (16 lönegraden) och 5 laboratorietekniker (14 lönegraden).

Statens bidrag till lönekostnaderna har avpassats så, att det i stort sett

täcker löneutgifterna för en personal av angivna storlek och sammansätt
111

Av nämnda nitton befattningshavare äro fem pensionsförsäkrade i Svenska

personalpensionskassan.

Statens pensionsanstalt har icke gjort invändning mot att under SPA-reglementet

inordnades de befattningshavare vid institutet, som hade en mera

fast icke-statlig anställning.

Föredragande statsrådet har framhållit, att förslag om inordnande av nya

befattningshavargrupper under statens pensionsanstalts verksamhet borde i

avvaktan på särskild utredning bedömas med utgångspunkt från de grunder,

på vilka den hittillsvarande avgränsningen av pensionsanstaltens verksamhet

byggde, och därefter anfört följande.

»Vad angår det här föreliggande spörsmålet om beredande av pensionsrätt

i statens pensionsanstalt för vissa befattningshavare vid vetenskapsakademiens

forskningsinstitut för experimentell fysik anser jag i likhet med

statens pensionsanstalt, att det är väl förenligt med angivna synpunkter

att nu bereda dessa befattningshavare möjlighet att erhålla dylik pensionsrätt.

Jag vill därför förorda, att Kungl. Maj:t för sig utverkar riksdagens

bemyndigande att meddela de bestämmelser, som erfordras för detta ändamål.

Sålunda böra i 39 § SPA-reglementet upptagas fast anställda befattningshavare

vid ifrågavarande forskningsinstitut. Därvid bör angivas, att

de skola tillhöra grupp B och alltså kunna beredas pensionsrätt sedan pensionsanstalten

beviljat registrering. Vidare bör stadgandet 10 c i 38 § reglementet

göras tillämpligt å befattningarna; enligt detta stadgande skall pensionsåldern

utgöra 60 år för befattning, hänförd till någon av pensionsklasserna

1:1_1:19, och 65 år för annan befattning, dock att statens pen
sionsanstalt

skall äga fastställa pensionsåldern till 63 eller 65 respektive

60 eller 63 år, där så med hänsyn till pensionsåldern för jämförlig statlig

befattning befinnes påkallat. Bestämmelserna i ämnet torde böra träda i

tillämpning den 1 juli 1950.»

Beredande av pensionsrätt i statens pensionsanstalt för befattningshavare

hos Centralförbundet för nykterhets
undervisning.

I propositionen den 1 april 1949 (nr 200) med förslag rörande pensionering

genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare,

in. in. framhöll chefen för finansdepartementet, att han ansåge övervägande

skäl tala för att Centralförbundet för nykterhetsundervisning bereddes möjlighet

att vinna anslutning till statens pensionsanstalt men att han icke

vore i tillfälle att utan viss utredning framlägga förslag i ämnet. I utlåtande

<nr 48) i anledning av berörda proposition jämte i ämnet väckta motioner

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 168-

uttalade bankoutskottet, att utskottet vore av den uppfattningen att åtgärder

för beredande av pensionsrätt i statens pensionsanstalt åt förbundets

befattningshavare borde vidtagas efter den särskilda utredning, departementschefen

ansett erforderlig. Detta uttalande lämnades av riksdagen utan

erinran (skr. nr 396).

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 8 november 1949 har styrelsen för Centralförbundet

för nykterhetsundervisning hemställt om åtgärder i syfte att

den hos förbundet anställda personalen måtte erhålla möjlighet att från

och med den 1 juli 1950 vinna anslutning till statens pensionsanstalt.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning är en sammanslutning mellan

i Sverige arbetande nykterhetssällskap och vissa andra organisationer,

som förklarat sin anslutning till förbundets syften och som i viss ordning

erhållit representationsrätt i förbundet. Förbundet åtnjuter för sin verksamhet

väsentliga bidrag av statsmedel. Såsom villkor därför gäller att förbundet

såsom föreläsningsbyrå i den omfattning skolöverstyrelsen påkallar

ombesörjer den statsunderstödda föreläsnings- och instruktionsverksamheten

för nykterhetens främjande samt att förbundet underkastar sig statligt

medinflytande på och kontroll av verksamheten.

Hos förbundet äro för närvarande anställda följande befattningshavare,

nämligen en direktör, två assistenter, en kassör, två kanslibiträden, två kontorsbiträden,

en kurssekreterare och en vaktmästare.

Med undantag av kurssekreteraren och vaktmästaren åtnjuta befattningshavarna

lön enligt den för statens tjänstemän gällande löneskalan. Den nuvarande

kurssekreteraren, som är ordinarie folkskollärare och som åtnjuter

tjänstledighet från folkskollärartjänsten för uppehållande av befattningen

såsom kurssekreterare, åtnjuter ett årsarvode av 12 892 kronor 20 öre.

Kurssekreteraren, som tidigare varit anställd på deltid på sådant sätt att

tjänsten varit förenad med deltidsanställning såsom av statsmedel avlönad

instruktör hos Sveriges lärares nykterhetsförbund, är sedan den 1 juli 1949

helt anställd hos Centralförbundet för nykterhetsundervisning. Enligt avtal

med Sveriges lärares nykterhetsförbund skall kurssekreteraren i denna sin

egenskap sköta även de göromål, som åvila sistnämnda organisations instruktör.

Härför lämnar Sveriges lärares nykterhetsförbund en mot göromålens

omfattning svarande ersättning till centralförbundet. Vaktmästaren

hos centralförbundet, vilken är partiellt arbetsför, åtnjuter lön med 300

kronor för månad.

Centralförbundets befattningshavare åtnjuta lön vid sjukdom ävensom

semester i anslutning till lör motsvarande statliga befattningshavare gällande

bestämmelser.

Vad pensionsförhållandena beträffar, är förbundets direktör pensionsförsäkrad

i enskilt försäkringsbolag. Årsavgiften härför erlägges till viss mindre

del av befattningshavaren själv och i övrigt av förbundet. De båda kanslibiträdena

äro pensionsförsäkrade i Svenska personalpensionskassan. För ett

av kanslibiträdena har förbundet under två år erlagt årsavgiften för försäkringen,

medan befattningshavaren därefter själv bestritt avgiften. Det andra

kanslibiträdet har under hela sin anställningstid hos förbundet själv

svarat för årsavgiften. För övriga befattningshavare är pensionsfrågan helt

olöst.

Föredragande statsrådet har anfört i huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168.

i

»Såsom statens pensionsanstalt i sitt utlåtande i ärendet föreslagit böra

de fast anställda befattningshavarna hos centralförbundet vid ett inordnande

under SPA-reglementet hänföras till den i reglementet avsedda gruppen

B och alltså förenas med pensionsrätt, sedan pensionsanstalten på framställning

beviljat registrering i enlighet med bestämmelserna i 3 § reglementet.

Den pensionsklass, till vilken befattning skall vara hänförd, bör

av pensionsanstalten bestämmas i enlighet med stadgandena i 7 § 2 mom.

reglementet. Frågan om tjänstårsberäkning för tid före befattnings anslutning

till reglementet bör lösas i enlighet med reglementsbestämmelserna

jämte tillhörande övergångsbestämmelser. Vad slutligen angår pensionsåldern,

bör bestämmelsen 10 c i 38 § reglementet göras tillämplig; enligt

denna skall pensionsåldern utgöra 60 år för befattning, hänförd till någon

av pensionsklasserna 1: 1—1: 19, och 65 år för annan befattning, dock att

statens pensionsanstalt skall äga bestämma pensionsåldern till 63 eller 65

respektive 60 eller 63 år, där så med hänsyn till pensionsåldern för jämförlig

statlig befattning befinnes påkallat.

Jag förordar, att Kungl. Maj :t för sig utverkar riksdagens bemyndigande

att meddela bestämmelser av nu angiven innebörd. Bestämmelserna torde

böra tillämpas från och med den 1 juli 1950.»

Beredande av pensionsrätt i statens pensionsanstalt för vissa

befattningshavare vid statens hantverksinstitut.

Verksamheten vid statens hantverksinstitut bygger på samverkan mellan

staten och hantverkets organisationer. I enlighet med riktlinjer, som framlagts

i propositionen den 28 februari 1947 (nr 153) angående anslag till

statens hantverksinstitut och som av riksdagen lämnats utan erinran (statsutsk.

uti. nr 155; r. skr. nr 307), skall staten utan kostnad för hantverket

tillhandahålla erforderliga lokaler samt helt svara för de allmänna administrationskostnaderna,

innefattande bl. a. löneutgifter för i huvudsak

den personal, som är att betrakta såsom gemensam för olika verksamhetsgrenar

vid institutet. Till övriga kostnader, omfattande bl. a. utgifter för löner

åt konsulenter, speciallärare och tillfälliga biträden in. in., lämnar staten

ett allmänt, till beloppet maximerat bidrag, medan återstoden av dessa

kostnader bestrides med institutets egna inkomster (kursavgifter, inkomster

av publikationstryck, inkomster av informationsverksamhet in. in.) och

bidrag från näringsorganisationerna. Det har förutsatts, att institutets styrelse

skulle äga stor frihet att besluta om anställningsförhållandena för

bland andra konsulenterna och om anskaffande av utrustning in. in.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 20 juni 1949 har styrelsen för statens

hantverksinstitut gjort framställning i syfte att den personal, som vid institutets

icke statligt reglerade verksamhet hade mera stadigvarande anställning,

måtte erhålla pensionsrätt i statens pensionsanstalt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 168.

Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

De befattningshavare, som till följd av utformningen av reglerna för finansieringen

av verksamheten vid institutet icke kunnat tillförsäkras ordinarie

eller extra ordinarie befattningar, ha genom beslut av styrelsen medgivits

rätt till semester, lön vid tjänstledighet, reseersättning och sjukvård

i överensstämmelse med i statens allmänna avlöningsreglemente meddelade

föreskrifter. Någon reglering av pensionsrätten för ifrågavarande tjänstemän

har däremot icke kunnat åstadkommas.

Att till institutet varaktigt knuten arvodesavlönad personal till följd av

reglerna för verksamhetens finansiering oberoende av befattningarnas i

flertalet fall mera stadigvarande karaktär undantages från rätten till

tjänste- och familjepension synes styrelsen högst otillfredsställande.

Föredragande statsrådet har — under framhållande av att skilda uppfattningar

kommit till uttryck beträffande det sätt, varpå pensionsfrågan

bör lösas för de befattningshavare som inneha anställning inom den icke

statligt reglerade men med bidrag av statsmedel uppehållna verksamheten

vid statens hantverksinstitut — anfört följande.

»Å ena sidan har styrelsen för institutet liksom också statskontoret och en

ledamot av styrelsen för statens pensionsanstalt ansett, att befattningshavarna

borde erhålla möjlighet att vinna anslutning till statens pensionsanstalt,

medan å andra sidan styrelsen för pensionsanstalten — med undantag

av nyssnämnda ledamot — framhållit, att ifrågavarande personal måste

anses vara anställd i statens tjänst och att med hänsyn därtill i första hand

borde eftersträvas att få pensioneringen för densamma ordnad enligt de för

statstjänstemän gällande bestämmelserna, vilket kunde ske antingen genom

att bereda personalen ordinarie eller extra ordinarie anställning eller genom

att, med tillämpning av stadgandet i 1 § 2 mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente,

inordna personalen under de för statsanställda gällande

bestämmelserna.

Även om ifrågavarande befattningshavare äro att anse såsom anställda i

statens tjänst, synes det mig icke böra ifrågakomma att bereda dem ordinarie

eller extra ordinarie anställning; i 1947 års riksdagsbeslut förutsattes att

de skulle knytas till institutet under mera obundna anställningsformer med

stor frihet för styrelsen att besluta i fråga om anställningsförhållandena,

varigenom möjligheter skulle skapas för en önskvärd rörlighet i institutets

verksamhet. Av samma anledning torde befattningshavarna icke heller böra,

med stöd av 1 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet, inordnas under

de för statstjänstemännen gällande pensioneringsbestämmelserna. Med

hänsyn härtill och i betraktande jämväl av sättet för finansieringen av den

del av institutets verksamhet, varom här är fråga, har jag funnit övervägande

skäl tala för att pensionsfrågan för berörda personal löses genom att

densamma inordnas under SPA-reglementet.

Vad pensionsvillkoren beträffar, torde befattningarna vid ett inordnande

under SPA-reglementet böra hänföras till grupp B och sålunda förenas med

pensionsrätt först efter registrering enligt 3 § reglementet; för registrering

förutsättes, bl. a., att befattningen är av stadigvarande art och att befatt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168. y

ningens huvudman, varmed i detta fall bör förstås styrelsen för statens hantverksinstitut,

gör framställning om registreringen. Pensionsåldersbestämmelsen

10 c i 38 § reglementet torde vidare böra göras tillämplig på befattningarna,

vilket medför befogenhet för statens pensionsanstalt att bestämma

pensionsåldern i anslutning till gällande bestämmelser för statstj

änstemän.»

Vissa jämkningar i pensionsbestämmelserna för

befattningshavare inom den statsunderstödda folktandvården.

1 en den 17 februari 1950 dagteckrxad proposition, nr 84, ha framställts

vissa förslag angående ändringar i folktandvårdens organisation m. in., varvid

uttalats, att vissa av de i propositionen framförda förslagen eventuellt

borde föranleda ändringar i SPA-reglementet.

Föredragande statsrådet anför nu följande.

»I nyssnämnda proposition förutsättes, att föreståndare för centraltandpoliklinik

skall erhålla tjänstebenämningen lasarettstandläkare. Förutom

att härav betingad jämkning vidtages i SP A-reglementet torde, i enlighet

med vad statens pensionsanstalt föreslagit i ett i ärendet avgivet remissyttrande,

ifrågavarande befattningar böra hänföras till grupp A.

Enligt nämnda proposition skall vidare såsom tandvårdsinspektör kunna

anställas annan än lasarettstandläkare. Sådan befattning torde böra hänföras

till grupp B och till pensionsklass 1: 34, varjämte bör fastställas 6o års

pensionsålder för densamma.

För annan tandläkare än föreståndare för centraltandpoliklinik samt för

tandsköterska må, såsom förut nämnts, pensionsreglementet enligt sin nuvarande

lydelse tillämpas under förutsättning att vederbörande har skyldighet

att tjänstgöra minst 1 900 timmar årligen. Detta villkor sammanhänger

med att arbetstiden för distriktstandläkare i gällande statsbidragskungörelse

är bestämd till minst 1 900 timmar årligen. Vid bifall till i förenämnda

proposition framställt förslag att arbetstiden i stället skall bestämmas

till 42 timmar per vecka bör erforderlig jämkning ske i pensionsreglementet.

Därest, såsom i omförmälda proposition förordats, i gällande statsbidragskungörelse

intagna stadganden om distriktstandläkares och tandsköterskas

minimilön slopas, böra vidare distriktstandläkare och distriktstandsköterska

i pensionshänseende hänföras till samma grupp som andra fast

anställda tandläkare och tandsköterskor eller med andra ord överföras från

grupp A till grupp B.

Övriga i propositionen nr 84 framförda förslag torde icke böra föranleda

någon ändring av bestämmelserna i pensionsreglementet.

Kungl. Maj :t torde för sig böra utverka riksdagens bemyndigande att vidtaga

jämkningar i SP A-reglementet i huvudsaklig överensstämmelse med

vad sålunda angivits. De ändrade bestämmelserna torde böra träda i kraft

den 1 januari 1951, då ändringarna i folktandvårdens organisation avsetts

skola genomföras.»

2 liihang till riksdagens protokoll 1950. G samt. Nr 16S.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 168.

Utskottet.

Vad först angår det i propositionen framlagda förslaget om en förbättring

av pensionsvillkoren för vissa förutvarande reservbarnmorskor m. fl.

hai detsamma tillkommit i anledning av en av 1948 års riksdag gjord hemställan

om utredning i ämnet. De förhållanden, som föranlett riksdagens

anhållan, synas närmast sammanhänga med att vederbörande huvudmän

endast i mindre utsträckning utnyttjat föreliggande möjlighet att bereda

reservbarnmorskorna pensionsrätt i statens pensionsanstalt. Denna uraktlåtenhet

från huvudmännens sida har bl. a. medfört, att åtskilliga reservbarnmorskor,

som vid eller efter anställningens frånträdande erhållit pensionsberättigande

tjänst, exempelvis som distriktsbarnmorska, icke fått

tillgodoräkna föregående anställningstid i pensionshänseende, varför pensionerna

i många fall kommit att bli förhållandevis starkt avkortade.

För denna kategori av f. d. reservbarnmorskor föreslås nu vissa förbättringar

i pensionsvillkoren. I sådant syfte skulle möjlighet beredas vederbörande

att såsom tjänstår i pensionshänseende tillgodoräkna föregående

tjänstetid respektive i vissa fall föregående effektiv tjänstgöring som reservbarnmorska.

Denna förmån skulle till hälften ske på statens bekostnad

och oberoende av huvudmannens villighet att bidraga till förbättringen

genom erläggande av engångsavgift.

\id den granskning utskottet ägnat ifrågavarande förslag har utskottet

funnit, att detsamma torde i rimlig utsträckning tillgodose den personalgrupp,

varom här är fråga. I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet

icke motiverat, att statsverket skulle i större utsträckning än som

förordats belastas med kostnader för ändamålet. Såsom föredraganden

framhållit, ansluter sig förslaget härvidlag nära till innebörden av de övergängsanordningar,

som vidtagits i samband med ikraftträdandet den 1 januari

1950 av det nya SPA-reglementet. Utskottet får för den skull tillstyrka

Kungl. Maj :ts förslag i förevarande del. Av det sagda följer, att utskottet

icke kan biträda det i motionen 1: 428 framställda yrkandet om att tid

för anställning såsom reservbarnmorska under tidsperioden 1920_1937

skulle i sm helhet få tillgodoräknas såsom tjänstår i pensionshänseende;

såsom i propositionen framhålles talar mot en sådan tillgodoräkningsregel,

att här avsedd anställning varit förenad med endast temporär tjänstgöringsskyldighet,

varmed följt allenast ett relativt obetydligt fast arvode. Det

synes f. ö. icke uteslutet, att ett tillmötesgående av det i motionen väckta

yrkandet skulle kunna medföra konsekvenser beträffande andra befattningshavargrupper.

Frågan synes alltså vara av den vittutseende natur att

därest positiva åtgärder efter ytterligare överväganden må finnas påkallade

densamma bör prövas i ett större sammanhang.

Mot förslaget om beredande av pensionsrätt i statens pensionsanstalt för

vissa befattningshavare vid vetenskapsakademiens forskningsinstitut för

experimentell fysik — vilket förslag synts väl förenligt med de synpunk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 168.

ter, som av statsmakterna anlagts på frågan om avgränsningen av statens

pensionsanstalts verksamhet — har utskottet icke funnit anledning till

erinran.

Utskottet tillstyrker vidare bifall till propositionsförslaget, i vad detsamma

avser inordnande i statens pensionsanstalt av vissa befattningshavare

hos Centralförbundet för nykterhetsundervisning. Såsom i propositionen

framhålles, ha statsmakterna redan tagit principiell ställning till denna

pensioneringsfråga. Sedan numera utredning rörande för ändamålet erforderliga

detaljbestämmelser föreligger, bör frågan utan ytterligare uppskov

lösas.

Med instämmande i de skäl, som föredragande statsrådet anfört till stöd

för förslaget om inordnande under pensionsreglementet för statens pensionsanstalt

av de befattningshavare vid statens liantverksinstitut, vilka inneha

anställning inom den icke-statligt reglerade men med bidrag av statsmedel

uppehållna verksamheten vid institutet, får utskottet vidare tillstyrka

Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag.

Vad slutligen angår förslaget om vidtagande av vissa jämkningar i pensionsbestämmelserna

för befattningshavare inom den statsunderstödda folktandvården,

vilket föranletts av vissa i propositionen 1950:84 framlagda

och av statsutskottet denna dag tillstyrkta organisationsförslag, har förslaget

icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen I: 428, bemyndiga Kungl. Maj :t

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen

förordats meddela pensionsbestämmelser för

1) vissa förutvarande reservbarnmorskor m. fl.,

2) vissa befattningshavare vid vetenskapsakademiens

forskningsinstitut för experimentell fysik,

3) befattningshavare hos Centralförbundet för nykterhetsundervisning,

4) vissa befattningshavare hos statens hantverksinstitut,

5) vissa befattningshavare inom den statsunderstödda

folktandvården.

Stockholm den 16 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 168.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Rickard Lindström, Sven Larsson, Gränebo,

Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, fröken Andersson,

herrar Sundelin, Leander, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,

Andrée och Alfred Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm,

Rubbestad, Staxäng, Bergstrand, Petterson i Degerfors, fröken Elmén

herr Jansson i Kalix, fru Ericsson i Luleå och herr Nihlfors.

507642. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:304 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar i reglementet för pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa a1 i texten