Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av bestämmelserna för disposition av fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna

1950-05-19 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:178, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av bestämmelserna för disposition av fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

1

Nr 178.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av

bestämmelserna för disposition av fonden för vissa

stödåtgärder inom malmkommunerna (3-miljonersf

onden).

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nyström m. fl. (I: 54) och den andra inom andra kammaren av herr

Gavelin m. fl. (11:53), har anhållits, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte hemställa om utredning och förslag till sådan ändring av bestämmelserna

för disposition av den s. k. 3-miljonersfonden, att densamma

kan användas till förbättrad pensionering av gruvarbetarna vid malmfälten

eller på annat sätt komma gruvarbetarna och malmfältskommunerna

till nytta.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionen II: 53.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttrande avgivits av länsstyrelsen i Norrbottens län. Vid nämnda yttrande

äro fogade yttranden från vederbörande kommunala organ i Kiruna,

Gällivare och Malmberget, vilka samtliga instämt i motionernas syfte.

Länsstyrelsen har för egen del anfört följande.

Den så kallade 3-miljonersf onden äges av statsverket. Enligt år 1939

givna bestämmelser må fondmedel användas när nedgången i sysselsättningen

vid Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags gruvor på grund av läget

på den allmänna marknaden för järnmalm är av sådan omfattning och

synes bliva av sådan varaktighet, att hjälpåtgärder medelst fondmedlen äro

motiverade. Medlen skola användas antingen till drivande av vissa allmänna

arbeten eller till kontant bidragsverksamhet, vilken senare kan utformas

efter två huvudlinjer (prop. 1939:228). På grund av senare beslut (prop.

1946:207) kan fondmedel nyttjas jämväl till beredskapsarbeten, till vilka

bidrag samtidigt lämnas av särskilt anvisade arbetslöshetsmedel eller från

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, ävensom till utbetalning av pensionsutfyllnad

åt anställda hos Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, vilka förtidspensionerats

efter fyllda 60 år i samband med inträffade sysselsättningssvårigheter.

I sitt den 9 december 1948 avgivna betänkande har 1947 ars malmkommunutredning

jämväl redogjort för 3-miljonersf onden och dess användning.

Utredningen har åberopat bestämmelserna härom som förebild för sitt

förslag om fondbildning för den skatteförlust, som bortfallet av royalty

skulle föranleda malmkommunerna och landstinget. I samband härmed

anföres, att fonden bör ägas av staten och icke av kommunerna. Som skäl

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. G samt. Nr 178—181.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 178.

härför åberopas, att fonden kan under tiden för stödsystemets giltighetstid

avvecklas, om fonden icke ens eller i blott ringa mån användes. En

kommunägd fond skulle däremot vid ändrade förhållanden alltid komma

att ingå i kommunens förmögenhet och måste därvid till slut få ett ändrat

användningssätt. Utredningens förslag är beroende på Kungl. Maj :ts provning
I

motionerna har framhållits, att riksdagen numera uppdragit sådana

riktlinjer för den framtida arbetslöshetspolitiken, att arbetsinskränkningar

av den art, som rådde vid tiden strax före fondens tillkomst, icke skola

behöva befaras. I likhet med malmutredningen anser länsstyrelsen, att

dessa förhållanden icke utgöra tillräckliga skäl för att förändra användningen

av en fond, som äges, av statsverket och som anslagits för ändamål,

som tidigare ej tillgodosetts av staten. Därest fonden icke längre behövs för

sitt avsedda ändamål, bör den kunna avvecklas.

I motionerna påyrkas, att fondens medel få användas för förbättrad pensionering

av malmfältens gruvarbetare. Länsstyrelsen håller visserligen före,

att de anställdas pensionering är en viktig fråga. Länsstyrelsen kan

emellertid icke anse, att pensioneringen bör ordnas genom bidrag från en

av staten ägd fond. Den bör fastställas genom avtal med gruvbolaget Luossavaara-Kiirunavaara

Aktiebolag. Då detta till hälften äges av staten, torde

statsmakterna äga möjlighet att påverka bolagsledningen till ett rimligt

beslut i denna sak. Samma skäl kunna även åberopas mot motionärernas

yrkande, att fondens avkastning på annat sätt skall komma gruvarbetarna

eller malmkommunerna till nvtta.

Under hänvisning härtill har länsstyrelsen avstyrkt bifall till motionerna,

varvid tillika framhållits att malmkommunutredningens förslag ännu

icke prövats av Kungl. Maj :t.

Utskottet. I likhet med länsstyrelsen i Norrbottens län är utskottet av

den uppfattningen, att frågan om en förbättrad pensionering av malmfältens

gruvarbetare bör ordnas genom avtal med vederbörande gruvbolag. Utskottet

finner det därför tveksamt, huruvida det ur principiell synpunkt

kan anses lämpligt att den s. k. 3-miljonersfonden, vilken uppkommit genom

att staten såsom ett led i den allmänna arbetslöshetspolitiken ställt

vissa medel till nämnda länsstyrelses förfogande, gives den ändrade karaktär

som i motionerna förordas. Oberoende av problemets principiella sida

vill det även synas, som om denna fond skulle utgöra ett alltför svagt finansiellt

underlag att bygga en dylik omfattande pensionering på. Framhållas

må sålunda, att ifrågavarande fondmedel icke lämna någon som helst avkastning.

På grund av deh ändring i dispositionsbeslämmelserna som beslöts

vid 1946 års riksdag har vidare det ursprungliga anslagsbeloppet successivt

reducerats; vid utgången av sistförflutna budgetår uppgick sålunda

behållningen till i runt tal 2,8 miljoner kronor.

Det torde å andra sidan icke kunna bestridas, att de förutsättningar under

vilka förenämnda medel på sin tid anvisades av riksdagen numera i åtskilliga

hänseenden förändrats. Redan i sitt utlåtande nr 134 till 1946 års

riksdag framhöll också utskottet, att gällande bestämmelser finge anses

vara i viss mån föråldrade. Frågan om de närmare villkoren och lämpligaste

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178. 6

formerna för här berörda fondmedels ianspråktagande för framtiden synes

därför vara i behov av översyn. Enligt utskottets mening bör det ankomma

på Kungl. Maj :t att härutinnan vidtaga de åtgärder som må befinnas erforderliga

och sedermera för riksdagen framlägga det förslag, vartill en

sådan omprövning av fondbestämmelserna kan föranleda.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 54 och

11:53, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 19 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrat- Rickard Lindström, Sven Larsson, Gränebo,

Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, fröken Andersson, herrar Sundelin,

Leander, von Heland, Lundqvist, Hesselbom, Erik Gustaf Andei sson, Edin,

Andrée och Axel Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Dover storp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson

i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Bergstrand, fröken Elmén, herrar

Persson i Vinberg, Jansson i Kalix och Henriksson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:320 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 19i9 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande a1 i texten