Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av bestämmelserna för disposition av fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna
1950-05-19 · 3 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1950:178, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av bestämmelserna för disposition av fonden för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 178.
1
Nr 178.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av
bestämmelserna för disposition av fonden för vissa
stödåtgärder inom malmkommunerna (3-miljonersf
onden).
(4:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nyström m. fl. (I: 54) och den andra inom andra kammaren av herr
Gavelin m. fl. (11:53), har anhållits, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte hemställa om utredning och förslag till sådan ändring av bestämmelserna
för disposition av den s. k. 3-miljonersfonden, att densamma
kan användas till förbättrad pensionering av gruvarbetarna vid malmfälten
eller på annat sätt komma gruvarbetarna och malmfältskommunerna
till nytta.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionen II: 53.
Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttrande avgivits av länsstyrelsen i Norrbottens län. Vid nämnda yttrande
äro fogade yttranden från vederbörande kommunala organ i Kiruna,
Gällivare och Malmberget, vilka samtliga instämt i motionernas syfte.
Länsstyrelsen har för egen del anfört följande.
Den så kallade 3-miljonersf onden äges av statsverket. Enligt år 1939
givna bestämmelser må fondmedel användas när nedgången i sysselsättningen
vid Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags gruvor på grund av läget
på den allmänna marknaden för järnmalm är av sådan omfattning och
synes bliva av sådan varaktighet, att hjälpåtgärder medelst fondmedlen äro
motiverade. Medlen skola användas antingen till drivande av vissa allmänna
arbeten eller till kontant bidragsverksamhet, vilken senare kan utformas
efter två huvudlinjer (prop. 1939:228). På grund av senare beslut (prop.
1946:207) kan fondmedel nyttjas jämväl till beredskapsarbeten, till vilka
bidrag samtidigt lämnas av särskilt anvisade arbetslöshetsmedel eller från
Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, ävensom till utbetalning av pensionsutfyllnad
åt anställda hos Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, vilka förtidspensionerats
efter fyllda 60 år i samband med inträffade sysselsättningssvårigheter.
I sitt den 9 december 1948 avgivna betänkande har 1947 ars malmkommunutredning
jämväl redogjort för 3-miljonersf onden och dess användning.
Utredningen har åberopat bestämmelserna härom som förebild för sitt
förslag om fondbildning för den skatteförlust, som bortfallet av royalty
skulle föranleda malmkommunerna och landstinget. I samband härmed
anföres, att fonden bör ägas av staten och icke av kommunerna. Som skäl
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. G samt. Nr 178—181.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Statsutskottets utlåtande nr 178.
härför åberopas, att fonden kan under tiden för stödsystemets giltighetstid
avvecklas, om fonden icke ens eller i blott ringa mån användes. En
kommunägd fond skulle däremot vid ändrade förhållanden alltid komma
att ingå i kommunens förmögenhet och måste därvid till slut få ett ändrat
användningssätt. Utredningens förslag är beroende på Kungl. Maj :ts provning
I
motionerna har framhållits, att riksdagen numera uppdragit sådana
riktlinjer för den framtida arbetslöshetspolitiken, att arbetsinskränkningar
av den art, som rådde vid tiden strax före fondens tillkomst, icke skola
behöva befaras. I likhet med malmutredningen anser länsstyrelsen, att
dessa förhållanden icke utgöra tillräckliga skäl för att förändra användningen
av en fond, som äges, av statsverket och som anslagits för ändamål,
som tidigare ej tillgodosetts av staten. Därest fonden icke längre behövs för
sitt avsedda ändamål, bör den kunna avvecklas.
I motionerna påyrkas, att fondens medel få användas för förbättrad pensionering
av malmfältens gruvarbetare. Länsstyrelsen håller visserligen före,
att de anställdas pensionering är en viktig fråga. Länsstyrelsen kan
emellertid icke anse, att pensioneringen bör ordnas genom bidrag från en
av staten ägd fond. Den bör fastställas genom avtal med gruvbolaget Luossavaara-Kiirunavaara
Aktiebolag. Då detta till hälften äges av staten, torde
statsmakterna äga möjlighet att påverka bolagsledningen till ett rimligt
beslut i denna sak. Samma skäl kunna även åberopas mot motionärernas
yrkande, att fondens avkastning på annat sätt skall komma gruvarbetarna
eller malmkommunerna till nvtta.
Under hänvisning härtill har länsstyrelsen avstyrkt bifall till motionerna,
varvid tillika framhållits att malmkommunutredningens förslag ännu
icke prövats av Kungl. Maj :t.
Utskottet. I likhet med länsstyrelsen i Norrbottens län är utskottet av
den uppfattningen, att frågan om en förbättrad pensionering av malmfältens
gruvarbetare bör ordnas genom avtal med vederbörande gruvbolag. Utskottet
finner det därför tveksamt, huruvida det ur principiell synpunkt
kan anses lämpligt att den s. k. 3-miljonersfonden, vilken uppkommit genom
att staten såsom ett led i den allmänna arbetslöshetspolitiken ställt
vissa medel till nämnda länsstyrelses förfogande, gives den ändrade karaktär
som i motionerna förordas. Oberoende av problemets principiella sida
vill det även synas, som om denna fond skulle utgöra ett alltför svagt finansiellt
underlag att bygga en dylik omfattande pensionering på. Framhållas
må sålunda, att ifrågavarande fondmedel icke lämna någon som helst avkastning.
På grund av deh ändring i dispositionsbeslämmelserna som beslöts
vid 1946 års riksdag har vidare det ursprungliga anslagsbeloppet successivt
reducerats; vid utgången av sistförflutna budgetår uppgick sålunda
behållningen till i runt tal 2,8 miljoner kronor.
Det torde å andra sidan icke kunna bestridas, att de förutsättningar under
vilka förenämnda medel på sin tid anvisades av riksdagen numera i åtskilliga
hänseenden förändrats. Redan i sitt utlåtande nr 134 till 1946 års
riksdag framhöll också utskottet, att gällande bestämmelser finge anses
vara i viss mån föråldrade. Frågan om de närmare villkoren och lämpligaste
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 178. 6
formerna för här berörda fondmedels ianspråktagande för framtiden synes
därför vara i behov av översyn. Enligt utskottets mening bör det ankomma
på Kungl. Maj :t att härutinnan vidtaga de åtgärder som må befinnas erforderliga
och sedermera för riksdagen framlägga det förslag, vartill en
sådan omprövning av fondbestämmelserna kan föranleda.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 54 och
11:53, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
ovan anfört.
Stockholm den 19 maj 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrat- Rickard Lindström, Sven Larsson, Gränebo,
Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, fröken Andersson, herrar Sundelin,
Leander, von Heland, Lundqvist, Hesselbom, Erik Gustaf Andei sson, Edin,
Andrée och Axel Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Dover storp, Ward, Malmborg
i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson
i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Bergstrand, fröken Elmén, herrar
Persson i Vinberg, Jansson i Kalix och Henriksson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1950:320 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 19i9 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande a1 i texten