Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en järnvägsförbindelse mellan Malung och Flisa över Medskogen.

1950-05-19 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:180, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en järnvägsförbindelse mellan Malung och Flisa över Medskogen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 180.

Nr ISO.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en järnvägsförbindelse

mellan Malung och Flisa över Medskogen.

(4:c avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Werner och Ramberg (I: 137) och den andra inom andra kammaren

av herr Spångberg m. fl. (II: 192), bär hemställts, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning jämte förslag i

fråga om järnvägsförbindelse mellan Malung och Flisa över Medskogen vid

norska gränsen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen II: 192.

Över motionerna ha, etter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttranden avgivits av järnvägsstyrelsen och länsstyrelsen i Värmlands

län.

Järnvägsstyrelsen har inledningsvis framhållit, alt förevarande fråga i

vissa avseenden torde böra bedömas som ett alternativ till det i motionerna

I: 11 och 11:18 vid 1948 års riksdag framförda förslaget om utredning angående

anläggande av en mellanriksjärnväg Trysii—Stöa—Dalarna, vilket icke

föranledde någon riksdagens åtgärd. De skäl på vilka riksdagen grundade

detta sitt beslut — bl. a. hänsynen till den bristande räntabilitet som en dylik

järnväg kunde väntas uppvisa — ägde därför full tillämpning jämväl på det

i motionerna I: 137 och II: 192 aktualiserade projektet.

Efter att vidare ha påpekat att de fördelar som tillgången till järnväg

skulle innebära för den ifrågavarande bygden icke på långt när vore av den

storleksordning, att de motiverade investering av miljonbelopp i en järnvägsanläggning,

har järnvägsstyrelsen anfört följande.

Motionärerna framhålla till stöd för den av dem hävdade meningen, att

omkring 9 000 invånare i nordligaste Värmlands kommuner ha ett avstånd

av 5 upp till 15 mil till närmaste järnvägsstation. Därvid syftas sannolikt på

kommunerna Norra och Södra Finnskoga, Dalby, Nyskoga och Norra Ny

vilka den 31 december 1948 tillsammans hade 9 872 invånare, motsvarande

3,3 mvånaie per km land. Mellan 7 000 och 8 000 personer av denna befolkning

äro emellertid bosatta i Klarälvsdalen, och en mellanriksbana från

Malung over Medskogen kommer därför att bliva av direkt betydelse endast

tor en mindre del, uppskattningsvis 1 000 å 1 500 personer. Jämväl sistnämnda

befolkningsgrupp är efter en mellanriksbanas tillkomst f. ö. hänvisad

till den nord—sydliga trafiken för huvudparten av sina resor, vilket

givetvis sammanhänger med den administrativa indelningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ISO.

Även om en järnväg i och för sig skulle kunna anses vara ett lämpligt och

ekonomiskt försvarligt medel att tillgodose det forhandenvarande trafikbe.

. i l______i...... ;„i,„ doio lnntinnaremas umifattning, att norra

Vad beträttar en dylik Danas netyaeise 101 eu ““v ---V__,

gen finnes vidare, såsom styrelsen påvisade i sitt yttrande over,

motioner 1:11 och II: 18 år 1948, all anledning formoda, att den eventuella

fördelen företrädesvis skulle komma norska intressen till godo.

Av i huvudsak nu anförda skäl har järnvägsstyrelsen ansett sig böra avstyrka

motionerna.

Länsstyrelsen har erinrat om att den i motionerna omnämnda utredningen

efter övervägande av frågan om anläggande av järnväg i Klaralvsdalen

kommit till den bestämda uppfattningen, att en utbyggnad av järnvägsnätet

i norra Värmland icke kunde anses försvarlig ur ekonomisk synpunkt. I sitt

över utredningens betänkande avgivna yttrande hade länsstyrelsen förklarat

sig dela denna uppfattning. Länsstyrelsen hade därjämte hänvisat till nsken

för att eu kapitalinvestering av den storleksordning, varom har vore fråga,

skulle komma att verka fördröjande på den erforderliga upprustningen av

det befintliga kommunikationsnätet inom området.

I anslutning härtill har länsstyrelsen anfört bl. a. följande.

Den av motionärerna föreslagna mellanriksbanan skulle komma att beröra

några av de nordligaste kommunerna i Värmlands lan. Trafikbehovet i dessa

kommuner tillgodoses nu av motorfordon, och trafiken ar i den man den icke

är inriktad mot de större tätorterna i mellersta och sodra Varmland till

övervägande delen av lokal natur. I fråga om yrkeskaraktar aro kommunerna

hänförliga till grupperna A och B i den officiella statistiken, och de utgöra

till största delen relativt glest befolkade och svagt uppodlade men skognka

bv°der Viss tätbebyggelse finnes dock i Klarälvens dalgång och i Bogrange ,

Södra Finnskoga. Underlaget för persontrafiken får anses svagt. Rådets

viktigaste utförselvara, skogen, har i Klaralven sin billigaste transportled.

Andra utförselvaror av betydenhet finnas icke för narvarande. Däremot aro

kommunerna underskottsområden i fråga om livsmedel och de flesta andr.

förnödenheter, varför tillförsel utifrån måste äga rum. För narvarande finnes

omnibusförbindelse mellan Malung och Medskogen over Stollet, Vagsjofors

och Bograngen med anknytning i Medskogen till en norsk linje från

Flisa. Denna trafik är emellertid begränsad till ett par turer i veckan.

Länsstyrelsen vill icke bestrida, att de av motionärerna. framförda synpunkterna

äro värda beaktande, men deras realiserande niaste, enligt länsstyrelsens

förmenande, bliva beroende av vilket varde som anses bora tillmätas

dem vid en jämförelse med Övriga faktorer, framförallt sådana av e

nomisk art, som med nödvändighet måste prövas vid bedömande av förutsättningarna

för anläggande av en järnväg.

Länsstyrelsen anser sig icke i frågans nuvarande läge kunna taga någon

ståndpunkt till den av motionärerna uttalade meningen, att en järnvägsförbindelse

genom norra Värmland skulle fylla ett behov såsom mellanriksbana.

Då emellertid för bedömande av detta spörsmål eu förutsättningslös utredning

skulle vara av värde, har länsstyrelsen tillstyrkt att eu sådan utredning

kommer till stånd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 180.

Utskottet. Såsom jämväl motionärerna framhållit, har frågan om kommunikationsförhållandena

i norra Värmland nyligen varit föremål för utredning

genom en särskild kommitté. I sitt den 22 juni 1949 avgivna betänkande

har kommittén givit uttryck åt den bestämda uppfattningen, att en utbyggnad

av järnvägsnätet inom nämnda område icke kunde anses försvarlig ur

ekonomisk synpunkt. Därmed har närmast åsyftats anläggandet av en järnväg

i Klarälvsdalen. Vad kommittén härutinnan anfört torde emellertid äga

iull tillämpning även på det av motionärerna nu förordade järnvägsprojektet.

Såvitt utskottet har sig bekant, förefinnas visserligen icke några aktuella

beräkningar, som kunna läggas till grund för ett bedömande av anläggningskostnaderna

och den sannolika räntabiliteten av en dylik mellanriksbana,

men med hänsyn till det svaga trafikunderlag som i detta fall är att förvänta

synes under alla omständigheter uppenbart, att den föreslagna järnvägslinjen

årligen skulle komma att uppvisa betydande driftunderskott. I

kommunikationstekniskt avseende torde det också förhålla sig så, att de

berörda trakternas befolkning skulle vara mera betjänt av en upprustning

av landsvägsnätet än av en utbyggnad av järnvägsförbindelserna. Därjämte

ma erinras om, såsom järnvägsstyrelsen påpekat, att förevarande projekt i

vissa avseenden måste anses utgöra ett alternativ till det vid 1948 års riksdag

framförda förslaget om anläggande av en mellanriksjärnväg Trvsil__

8töa ilarna, vilket icke föranledde någon riksdagens åtgärd.

Av nu anförda skäl finner sig utskottet böra avstyrka motionärernas yrkande

om att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle anhålla om utredning

jamte förslag i fråga om järnvägsförbindelse mellan Malung och Flisa

over Medskogen vid norska gränsen. Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 137 och II: 192 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 maj 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 178.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.