Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa åtgärder för arbetsvärd åt partiellt arbetsföra.

1950-11-23 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:212, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa åtgärder för arbetsvärd åt partiellt arbetsföra.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

1

Nr 212.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

vissa åtgärder för arbetsvärd åt partiellt arbetsföra.

(3:e avd.)

I propositionen nr 167 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 17 februari 1950,

föreslagit riksdagen att

dels medgiva upprättandet i anslutning till karolinska sjukhuset i Stockholm

av en arbetsklinik för kvalificerad arbetsprövning samt för bedrivande

av viss forskningsverksamhet;

dels medgiva att statsbidrag enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder

må utgå till Göteborgs stad för driften av en arbetsklinik;

dels medgiva att statsbidrag försöksvis lämnas till företag som organisera

särskilda avdelningar för sysselsättande av mera höggradigt partiellt arbetsföra

samt till landsting, kommuner in. fl. som upprätta träningsverkstäder

och arbetscentraler för partiellt arbetsföra;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att i övrigt föranstalta om försöksverksamhet

för beredande av arbetsvärd åt partiellt arbetsföra i huvudsaklig enlighet

med av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade grunder.

Sedan den år 1943 tillkallade kommittén för partiellt arbetsföra numera

slutfört sin utredning (sammanlagt fem betänkanden) har departementschefen

funnit det vara lämpligt, att utredningsarbetets resultat redovisas inför

riksdagen samt att förslag till vissa åtgärder rörande arbetsvärd åt partiellt

arbetsföra framläggas. Med hänsyn till att vissa av de frågor kommittén

berört äro föremål för utredning i annat sammanhang och i andra fall utredningar

pågå, som kunna påverka ställningstagandet till framlagda förslag,

har det icke varit möjligt att till behandling upptaga samtliga de förslag

från kommittén, som ännu icke varit föremål för riksdagens prövning.

Frågan om de partiellt arbetsföras inlemmande i produktionen inrymmer

också — framhåller departementschefen — en mängd komplicerade problem,

vilka icke kunna lösas på eu gång utan endast genom att steg för steg

utbygga åtgärderna på detta område. I propositionen behandlas huvudsakligen

de förslag, som kommittén framlagt i sina andra och femte betänkanden,

samt en särskild utredning om industrihem och omskolningsanstaltcr

för från fängelser, vissa sjukhus och anstalter utskrivna eller permitterade

personer in. fl.

1 propositionen lämnas inledningsvis en översikt över de åtgärder, som

redan vidtagits för de partiellt arbetsföra i olika avseenden (s. 5—10).

I Bihang till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 212.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 212.

Utskottet behandlar i det följande under olika rubriker de förslag, som

av Kungl. Maj:t framlagts i nu förevarande proposition. Utskottets hemställan

till riksdagen i anledning av propositionen har samlats i slutet av

detta utlåtande.

Arbetsprövning och arbetsträning.

Frågan om åtgärder för arbetsprövning och arbetsträning har behandlats

dels av kommittén (betänkandena II och V), dels ock av arbetsmarknadsstyrelsen

i ett den 10 november 1948 avlämnat förslag beträffande arbetsprövnings-

och arbetsträningsinstitut samt i den 3 resp. 15 februari 1950

avgivna förslag angående upprättande av arbetskliniker.

Departementschefen har, efter att ha understrukit behovet av möjligheter

till arbetsprövning och arbetsträning, behandlat arbetsmarknadsstyrelsens

förslag, att statsbidrag skall utgå till s. k. arbetsprövnings- och arbetsträningsinstitut.

Han delar styrelsens uppfattning rörande behovet av sådana

mindre verkstäder. I allmänhet torde det emellertid — framhåller departementschefen

— vid dessa icke finnas resurser att verkställa en mera metodisk

arbetsprövning och arbetsträning. Verksamheten vid dessa mindre institutioner

torde i allmänhet inskränka sig till enklare arbetsträning och

mer eller mindre permanent sysselsättning av partiellt arbetsföra. Någon

skarp gränsdragning mellan arbetsträning och skyddad sysselsättning anses

icke förekomma vid ifrågavarande institutioner. Frågan om stöd till desamma

bär därför upptagits till närmare behandling i samband med kommitténs

förslag rörande skyddad sysselsättning.

Departementschefen anser det emellertid otvivelaktigt föreligga ett betydande

behov av möjligheter till kvalificerad arbetsprövning av partiellt

arbetsföra. Dessa anses böra innefatta resurser för prövning ur medicinsk,

psykologisk och teknisk synpunkt av svårbedömbara arbetsvårdsfall. Det

anses vidare vara av stor vikt, att lämpliga metoder utprövas för hur en

systematisk funktionsförbättrande arbetsträning lämpligast skall bedrivas.

Arbetsmarknadsstyrelsen har anmodats att inkomma med utformade förslag

till sådan verksamhet. De förslag om upprättande av arbetskliniker,

som arbetsmarknadsstyrelsen med anledning härav framlagt, har departementschefen

funnit ägnade att tillgodose de behov som här föreligga. Enligt

dessa förslag skola dylika kliniker upprättas i Stockholm och Göteborg.

Kliniken i Stockholm skall upprättas i lokal anslutning till karolinska sjukhuset

och med staten som huvudman. Den avses dock vara en fristående

institution. Den andra kliniken skall upprättas av Göteborgs stad och innebär

en utbyggnad av och komplettering till de anordningar för partiellt arbetsföra,

som staden redan upprättat. Båda klinikerna skola vara i stånd

att ge kvalificerad arbetsprövning och arbetsträning. Stockholmskliniken

är därjämte avsedd att i viss mån fungera som en forskningsinstitution,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

3

vars resultat skola komma hela arbetsvårdsorganisationen till godo. Till

denna institution torde även svårbedömbara invaliditetsfall vid behov kunna

remitteras för undersökning. Samarbete avses skola etableras med en

rad institutioner på angränsande verksamhetsområden. Platserna på stockholmskliniken

skola stå till förfogande för partiellt arbetsföra från hela

landet. Av platserna på göteborgskliniken skola minst 5 utnyttjas på samma

sätt.

Verksamheten skall tills vidare ha försökskaraktär, och avtal med Göteborgs

stad skall träffas för ett budgetår i taget. Närmare bestämmelser rörande

verksamheten förutsättas skola utfärdas av Kungl. Maj :t.

Departementschefen har godtagit arbetsmarknadsstyrelsens kostnadsberäkningar.

I enlighet härmed skulle upprättandet av stockholmskliniken

kosta ca 113 700 kronor. De årliga driftkostnaderna för denna klinik ha

beräknats till 88 150 kronor. Tillsammans med bidraget till göteborgskliniken,

vilket skulle utgöra 75 % av vissa kostnadsposter (tillhopa ca 26 800

kronor), skulle de årliga kostnaderna utgöra ca 115 000 kronor.

Utskottet anser det angeläget, att genom det allmännas försorg möjligheterna

för de partiellt arbetsföra att vinna inträde i arbetslivet undei lättas.

Redan nu ägnas icke minst inom landstingen stor uppmärksamhet åt dessa

frågor, och betydande belopp anvisas årligen till arbetsvärd i olika former.

Efter hand som utvecklingen gått framåt ha nya metoder och nya åtgärder

från det allmännas sida aktualiserats. I fråga om arbetsprövning och arbetsträning

finnes f. n. endast tillgång till ett antal mindre institut, vilkas

resurser äro relativt små. Utskottet delar departementschefens uppfattning,

att genom ifrågavarande institut goda resultat uppnåtts ävensom att ett

betydande behov föreligger av möjligheter till kvalificerad arbetsprövning

av partiellt arbetsföra. Utskottet ansluter sig därför i princip till det i propositionen

framlagda förslaget om upprättande av två arbetskliniker för nu

ifrågavarande ändamål.

Förutsättningarna för att inpassa partiellt arbetsföra i arbetslivet äro

särskilt gynnsamma under nu rådande arbetsmarknadsläge. Verksamheten

bör därför snarast igångsättas. Ä andra sidan vill utskottet understryka

vikten av att verksamheten ges försökskaraktär och att man därför bör ga

fram med viss försiktighet. Särskilt angeläget är att ett intimt samarbete

kommer till stånd mellan klinikerna och landstingens samt icke-landstingsstäders

inrättningar för arbetsträning o. d. I den mån det vid dessa institut

förekommer patienter, som konstateras vara i behov av kvalificerad arbetsprövning,

höra dessa i största möjliga man beredas företräde till klinikerna.

F. n. torde föreligga ett ackumulerat behov av kvalificerad arbetsprövning,

varför klinikerna till en början torde komma att bli hårt ansträngda.

Det förefaller emellertid icke osannolikt att, sedan detta avarhetats, frekvensen

av de kvalificerade fallen kommer att avtaga. Verksamheten bör på

grund härav uppbyggas försiktigt och under hänsynstagande till de erfa
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 212.

renheter, som efter hand vinnas rörande det framtida behovet av klinikplatser

av här avsett slag.

\ ad beträffar det närmare förslaget om anordnande av två kliniker för

ifrågavarande ändamål, har detta icke givit utskottet anledning till annat

uttalande än att det beträffande stockholmskliniken bör eftersträvas garantier

för att den avsedda byggnadstomten får disponeras för avsevärd tid

framåt.

^ departementschefen i övrigt anfört under denna punkt kan utskottet

tillstyrka.

De partiellt arbetsföras sysselsättande.

De principiella riktlinjer, som uppdragits för de partiellt arbetsföras

sysselsättande, innebära i huvudsak följande. I första hand bör eftersträvas

att handikappade personer genom yrkesvägledning, eventuellt i förening

med speciella åtgärder såsom arbetsprövning och arbetsträning, beredas arbete

av sådan art att deras handikap icke hindrar dem att utföra en fullgod

arbetsprestation. Först om det visat sig uteslutet att på detta sätt placera

den handikappade arbetskraften i konkurrens med fullarbetskraft böra

saranordningar för partiellt arbetsföra tagas i anspråk. Härvid bör fortfarande

eftersträvas att de partiellt arbetsföra beredas anställningar i den

ordmane produktionen på så förmånliga villkor som möjligt. I sista hand

bor hänvisning ske till exempelvis skyddad sysselsättning eller hemarbete.

Tanken på att införa något slag av k v o 11 a g s t i f t n i n g, d. v. s. åläggande

for arbetsgivare att anställa viss kvot partiellt arbetsföra, har avvisats.

Detsamma gäller reserverande av vissa yrken eller befattningar.

Vad beträffar företrädesrätt till viss handelsverksamhet har departementschefen

icke ansett sig nu kunna taga ställning till framförda

förslag.

Kommittén har utförligt behandlat de åtgärder, som kunna komma i fråga

för att öka möjligheterna till partiellt arbetsföras inlemmande i

den ordinarie produktionen.

Kommittén har bl. a. föreslagit, att genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg

upplysningsbroschyrer skola utarbetas rörande de partiellt arbetsföra

och deras handikaps inverkan på arbetsförmåga in. in. Förslaget biträdes

i propositionen.

Vad beträffar frågan om arbetsanalyser har viss försöksverksamhet bedrivits

på detta område under år 1949. Vid institutionen för industriell ekonomi

och organisation vid tekniska högskolan i Stockholm har bildats

en kommitté för arbetsfysiologisk forskning, som anlitat en amerikansk expert,

professorn B. Hanman, för arbetsanalyser vid en del företag i Sverige.

Verksamheten har bekostats av Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen

och arbetsmarknadsstyrelsen, vilken myndighet erhållit Kungl.

Maj :ts medgivande att med sammanlagt 30 000 kronor bidraga till denna

försöksverksamhet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

5

Kommittén har vidare granskat kollektivavtalens och andra anställningsavtals

bestämmelser ur de partiellt arbetsföras synpunkt. Härvid har kommittén

rekommenderat vissa ändringar i avtalen för att öka partiellt arbetsföras

möjligheter att vinna anställning inom produktionen. Departementschefen

betraktar det som en mycket betydelsefull angelägenhet att avtalen

utformas i enlighet med vad kommittén rekommenderat.

Kommittén har föreslagit, att statsbidrag skall kunna utgå till företagare,

som anordna halvskyddad sysselsättning för partiellt arbetsföra

med undernormal prestationsförmåga. Departementschefen förordar,

att arbetsmarknadsstyrelsen försöksvis får lämna statsbidrag till sådan

verksamhet. Tills vidare avses bidrag dock icke skola kunna lämnas till företagare,

som sysselsätta enskilda partiellt arbetsföra, placerade tillsammans

med fullarbetskraft i den ordinarie produktionen. I propositionen föreslås,

att styrelsen får disponera högst 20 000 kronor för statsbidrag till

halvskyddad verksamhet under budgetåret 1950/51.

I fråga om behovet in. m. av skyddad v e r k s a in h e t har departementschefen

bl. a. anfört följande.

Behovet av företag för sysselsättning av partiellt arbetsföra med så låg

prestationsförmåga, att de icke kunna tänkas konkurrera med fullarbetskraft

ens i fråga om särskilt lätta arbetsuppgifter inom näringslivet, har i

olika sammanhang vitsordats. För min del betraktar jag sådana företag

som ett betydelsefullt medel för att sätta svårt handikappade personer i

stånd att själva bidraga till sin försörjning och nyttiggöra deras begränsade

arbetsförmåga för samhället. Kommittén har föreslagit, att huvudmannaskapet

för företag av detta slag skall utövas av landsting, primärkommuner

eller enskilda föreningar och stiftelser. Detta synes mig riktigt.

Med hänsyn till att de partiellt arbetsföra, för vilka den skyddade verksamheten

är avsedd, i stor utsträckning f. n. torde åtnjuta socialhjälp, måste

det för kommunerna vara ett betydande intresse att stödja verksamhet,

som sätter vederbörande i stånd att helt eller delvis försörja sig själva. Då

endast relativt stora kommuner torde kunna ordna egna företag av tillfredsställande

standard, är emellertid landstingens medverkan önskvärd.

Frågan om statsbidrag till verksamheten får anses nära sammanhänga med

spörsmålen rörande den socialhjälp, varom socialvårdskommittén inom kort

torde avge förslag. Med hänsyn till vikten av att erfarenheter av skyddad

verksamhet vinnas snarast möjligt, hör emellertid redan nu visst stöd av

statsmedel försöksvis utgå till skyddade företag. Stödet bör tills vidare icke

ges generell karaktär utan under nästa budgetår lämnas inom en bestämd

kostnadsram.

Med hänsyn till svårigheterna att åstadkomma en gränsdragning mellan

arbetsträning och skyddad verksamhet förordas, att statsbidrag kan utgå

till båda verksamhetsgrenarna. De kombinerade företagen föreslås skola

benämnas träningsverkstäder och arbctscentralcr. Under budgetåret 1950/

51 anses det särskilt angeläget, alt stöd lämnas åt institutioner, som lägga

huvudvikt vid arbetsträning.

1 princip har beräknats att verkstad för partiellt arbetsföra skall ha

minst 15 arbetsplatser för att komma i åtnjutande av statsbidrag. Arbets
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 212.

marknadsstyrelsen avses dock skola kunna medgiva undantag från denna

regel.

Departementschefen har beträffande statsbidraget föreslagit, att detta skall

utgå med högst 50 % av föreståndares och arbetsledares löner. Vidare skall

bidrag kunna utgå till anskaffningskostnader för desinfektionsanordningar

för smittoförande tuberkulösa.

Enligt uppgift från arbetsmarknadsstyrelsen funnos i oktober 1949 12

olika huvudmän, som organiserat träningsverkstäder och arbetscentraler för

partiellt arbetsföra. Antalet föreståndare och egentliga arbetsledare var 35,

varav 7 deltidsanställda. Den till dessa utbetalda lönesumman per år uppgick

till 192 889 kronor.

Departementschefen förordar, att arbetsmarknadsstyrelsen under budgetåret

1950/51 får disponera högst 100 000 kronor för bidrag till träningsverkstäder

och arbetscentraler.

Kommittén har framhållit, att det hem industriella arbetet

kan ge goda möjligheter till sysselsättning åt partiellt arbetsföra. Departementschefen

anför härom bl. a.

Enligt kommitténs förslag skall den offentliga arbetsförmedlingen i större

utsträckning än hittills ägna sig åt ackvisition och förmedling av hemarbete,

varvid i första band förmedlingsarbetet skall inriktas på att tillgodose de

partiellt arbetsföras behov av hemarbetsuppgifter. Jag anser också, att arbetsförmedlingen

bör ägna viss uppmärksamhet åt denna uppgift. Uppgiften

bör dock med hänsyn till den knappa personaltillgången begränsas till förmedling

av kontakten mellan arbetsgivare och arbetstagare. Utlämningen

av hemarbetsuppgifter, kontrollen av det utförda arbetet samt utbetalningen

av arbetslöner o. d. böra ombesörjas av de företag, för vilkas räkning arbetena

utföras. Den kontroll över arbetsuppgifternas lämplighet med hänsyn

till lönevillkor, familje- och bostadsförhållanden in. m., som enligt förslaget

skall utföras av arbetsförmedlingen, bör förutsättas ske i sådan utsträckning,

att det från arbetsförmedlingens sida kan konstateras, huruvida det

anvisade arbetet är det med hänsyn till sökandens krafter och färdigheter

in. m. lämpligaste. En sådan kontroll åligger allmänt arbetsförmedlingen

vid anvisande av arbete. Arbetsförmedlingen bör i övrigt såsom hittills stå

neutral i löne- och avtalsfrågor.

Kommittén har anfört, att de särskilda företagen för sysselsättande av

partiellt arbetsföra även böra fungera såsom hemarbetscentraler för utlämning

och mottagning av hemarbete till partiellt arbetsföra. Erfarenheten

har visat, att efterfrågan på hemarbetsuppgifter vida överstiger tillgången

på sådana lämpliga objekt. Svårigheter ''uppstå också att kontinuerligt

hålla hemarbetarna med arbete. Det är därför av vikt, att sådana hemarbetscentraler

komma till stånd. Jag ansluter mig sålunda till vad kommittén

i detta avseende förordat.

Av kommittén framlagda förslag om stödåtgärder för hemslöjden ha

icke upptagits i detta sammanhang. Detsamma är fallet beträffande kommitténs

synpunkter på beredskapsarbeten och arkivarbeten.

Någon statlig inköps- och försälj ningsorganisat io n med

uPPgift att handha inköp av material och försäljning av färdiga produkter

från de skyddade företagen anser departementschefen i likhet med kommittén

icke vara behövlig f. n.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

7

Utskottet ansluter sig till det program för åtgärder för de partiellt arbetsföras

sysselsättande, som departementschefen här uppdragit. I korthet innebär

förslaget följande.

Upplysningsbroschyrer skola utarbetas rörande de partiellt arbetsföra

och deras handikaps inverkan på arbetsförmåga m. in. Kollektiv- och anställningsavtal

böra utformas så, att de öka de partiellt arbetsföras möjligheter

att vinna anställning inom produktionen. Försöksvis skall statsbidrag

lämnas till halvskyddad sysselsättning. Visst stöd av statsmedel skall även

lämnas till skyddade företag, d. v. s. träningsverkstäder och arbetscentraler.

För ifrågavarande ändamål föreslås arbetsmarknadsstyrelsen få disponera

100 000 kronor. Hemarbetscentraler för mottagning och utlämning av hemarbete

åt partiellt arbetsföra avses skola upprättas. Dessutom avses den

offentliga arbetsförmedlingen skola ägna viss uppmärksamhet åt ackvisition

och förmedling av hemarbete.

Vad beträffar frågan om statsbidrag till skyddad verksamhet har departementschefen

icke avgivit något definitivt förslag med hänsyn till denna flagas

beroende av det betänkande rörande socialhjälp, som vore att vänta från

socialvårdskommittén. Denna kommitté har nu avgivit sitt förslag, som åsyftar

relativt genomgripande förändringar. Utskottet delar uppfattningen, att

med ett definitivt ställningstagande rörande statsbidragsgrunderna för skyddad

verksamhet m. m. bör anstå till dess socialvårdskominitténs förenämnda

förslag närmare prövats.

I övrigt har vad under denna rubrik anförts icke givit utskottet anledning

till något uttalande.

Industrihem för från fängelser in. fl. anstalter utskrivna eller

permitterade personer.

Kommittén har bl. a. föreslagit, att statsbidrag skall utgå till dels de nu

befintliga två industrihemmens inackorderingshem, dels ock upprättandet

av nya smärre inackorderingshem, allt enligt de normer 1946 års alkoholistvårdsutredning

föreslagit beträffande inackorderingshem för alkoholister.

Departementschefen har icke ansett sig f. n. kunna biträda dessa förslag.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att frågan om eventuellt

statsbidrag till ifrågavarande hem bör bedömas i samband med prövning

av alkoholistvårdsutredningens förslag om höjda statsbidrag till inackorderingshem

för alkoholister.

Utbildningsbidrag och stipendier.

1 fråga om bidrag åt partiellt arbetsföra, som genomgå omskolning eller

annan yrkesutbildning, gälla olika bestämmelser bl. a. beroende på vilken

grupp av handikappade vederbörande tillhör och i vilken ordning han erhål
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 212.

ler utbildning. Särskilda regler gälla beträffande blinda, dövstumma, vanföra

och i militärtjänst skadade personer. Partiellt arbetsföra i övrigt kunna

erhalla bidrag av statsmedel till utbildning genom pensionsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen,

vilka tillämpa olika bidragsregler. Pensionsstyrelsens

bidragssystem utmärkes av att bidragen i stort sett maximeras till y,

av den beräknade kostnaden, medan återstoden får bestridas av den utbildade

eller hans hemkommun. Arbetsmarknadsstyrelsen bedriver på ifrågavarande

område en försöksverksamhet, som främst innebär att styrelsen lämnar

bidrag till elever, som genomgå omskolningskurser. Utbildningsbidrag

lamnas enligt samma regler som tillämpas beträffande i militärtjänst skadade

personer och utgår sålunda, förutom till resor in. in., dels till den utbildades

töet uppehälle med ett belopp som tillsammans med timpenning

eller annan inkomst uppgår till resp. 250, 275 och 300 kronor för månad ''i

olika dyrortsgrupper, dels ock till den utbildades familj såsom familjepenning

in. in. enligt gällande familjebidragsförordning. I förhållande till reglerna

om bidrag till i militärtjänst skadade personer föreligger dock den

skillnaden, att kommunerna förutsättas bidraga med minst 25 % av kostnaderna

för familjebidrag medan kommunernas andel enligt familjebidragsförordningens

bestämmelser är lägre. Den av arbetsmarknadsstyrelsen bedrivna

försöksverksamheten har tillkommit i anslutning till kommitténs för partiellt

arbetsföra förslag.

Nämnda kommitté har också föreslagit, att de skiftande bidragsformerna

skola sammanföras till ett enhetligt system. Med hänsyn till det nära sambandet

med det frågekomplex, som torde behandlas av socialvårdskoinmittén

i dess väntade betänkande om socialhjälp, anser departementschefen emellertid

bidragen till partiellt arbetsföra om möjligt böra upptagas till behandling

i samband med nämnda betänkande. Däremot har övervägts att

föreslå införande av enhetliga regler för pensionsstyrelsens och arbetsmarknadsstyrelsens

bidragsverksamhet beträffande civila partiellt arbetsföra. I

detta syfte har genom representanter för de båda ämbetsverken undersökts

möjligheten att sammanjämka bidragsreglerna. Enighet har dock härvid

icke kunnat vinnas. Med hänsyn härtill och då förutsättningarna för utformningen

av bidragsreglerna torde påverkas av de förslag om ändrade

bestämmelser rörande ersättning till personer som skadats i militärtjänst

samt familjebidrag till värnpliktiga, vilka på förslag av chefen för försvarsdepartementet

förelagts riksdagen, föreslås, att pensionsstyrelsen och arbetsmarknadsstyi

elsen även under budgetaret 1950/51 bedriva sin verksamhet i

stort sett med tillämpning av förut följda regler.

Arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet för beredande av yrkesutbildning

åt andra partiellt arbetsföra än i militärtjänst skadade anses även under budgetaret

1950/51 böra bedrivas sasom försöksverksamhet. Denna verksamhet

förutsättes få utsträckas också till vissa andra utbildningsvägar än som

hittills kommit i fråga. Sålunda skulle bidrag bl. a. kunna utgå i fall då den

ordinarie undervisningen eller kortare kurser vid sådana yrkesutbildningsanstalter,

som stå under överstyrelsens för yrkesutbildning ledning eller till
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

9

syn, utnyttjas. Även korrespondenskurser skulle kunna bekostas såsom

komplement till pågående praktisk utbildning.

Utskottet. Med hänsyn till den mera genomgripande omprövning av de

sociala bidragsformerna, som aktualiserats av socialvårdskommitténs förslag

om socialhjälpen bör, såsom departementschefen framhållit, frågan om

åstadkommande av ett enhetligt bidragssystem för de partiellt arbetsföra

icke nu upptagas till prövning. Då icke heller någon sammanjämkning av

bidragsreglerna kunnat åstadkommas av pensionsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen,

torde hittillsvarande bidragsregler tills vidare få bibehållas.

Övriga i nu förevarande sammanhang framlagda förslag kan utskottet

tillstyrka.

Yissa organisatoriska spörsmål.

Kommittén har föreslagit, att arbetsvårdsverksamheten — med undantag

för den tekniska ledningen av yrkesutbildningen -— skall organiseras med

utgångspunkt från dess enligt kommitténs mening viktigaste del, den arbetsförmedlande

verksamheten, samt att därvid arbetsmarknadsstyrelsen

skall vara central arbetsvårdsmyndighet. Departementschefen anser det naturligt,

att styrelsen såsom chefsmyndighet för den i arbetsförmedlingen

inbyggda särskilda anbetsvårdsorganisationen intager denna ställning. I

praktiken har styrelsen också genom de senaste årens utveckling fått en

sådan ställning.

Kommittén har i överensstämmelse med sin nämnda inställning föreslagit,

att sedan en arbetsvårdsorganisation kommit till stånd och utbyggts, pensionsstyrelsens

verksamhet för beredande av yrkesutbildning åt partiellt

arbetsföra skall successivt överflyttas till arbetsmarknadsstyrelsen. Detta

förslag har vid remissbehandlingen avstyrkts av pensionsstyrelsen, medicinalstyrelsen,

överstyrelsen för yrkesutbildning och socialvårdskommittén.

Departementschefen framhåller, att det i längden kommer att framstå som

administrativt olämpligt, att arbetsmarknadsstyrelsen och pensionsstyrelsen

parallellt och utan klar gränsdragning sinsemellan bedriva yrkesutbildande

verksamhet för partiellt arbetsföra. En överflyttning anses därför framdeles

böra komma till stånd. Någon sådan överflyttning föreslås dock icke f. n.

i avvaktan på ytterligare erfarenhet av den arbetsvårdande verksamheten.

Kommittén bär föreslagit, att en delegation för arbetsvårdsfrågor skall

inrättas i anslutning till arbetsmarknadsstyrelsen. Denna delegation skulle

få rådgivande funktion. I densamma skulle vara representerade vissa ämbetsverk

ävensom de partiellt arbetsföra. Ledamöterna skulle utses av

Kungl. Maj :t efter förslag från vederbörande myndighet och vad beträffar

representanter för de partiellt arbetsföra efter förslag från representativa

organisationer för dessa. Departementschefen tillstyrker detta förslag. Närmare

föreskrifter rörande delegationen förutsättas dock skola meddelas av

Kungl. Maj :t.

2 Iiihnng till riksdagens protokoll 19~>0. 6 samt. AV 212.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 212.

Ett förslag från kommitténs sida att överflytta dövstumkonsulenterna från

skolöverstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen har departementschefen icke

funnit sig kunna biträda.

Utskottet anser även för egen del, att ifrågavarande verksamhet i administrativt

hänseende principiellt bör handhavas av en och samma myndighet.

Innan beslut fattas om en dylik överflyttning, är det dock nödvändigt

att vinna ytterligare erfarenheter av den arbetsvårdande verksamhet, som

nu bedrives av arbetsmarknadsstyrelsen. Skulle erfarenheterna härav bli

ogynnsamma, får man på nytt överväga, huruvida icke pensionsstyrelsen

även i fortsättningen i viss utsträckning bör handlägga uppgifter av ifrågavarande

slag.

Under alla förhållanden anser utskottet det angeläget, att pensionsstyrelsens

hitintills större erfarenhet på detta område tillvaratages inom den samarbetsdelegation

för arbetsvårdsfrågor, som avses skola inrättas i anslutning

till arbetsmarknadsstyrelsen.

Medelsbehovet för budgetåret 1950/51.

Kostnaderna för inrättande av en arbetsklinik i Stockholm ha beräknats

till 113 700 kronor. Kostnaderna för driften av denna klinik under budgetåret

1950/51 och kostnaderna för bidrag till Göteborgs stad för driften av en

arbetsklinik ha beräknats till sammanlagt 115 000 kronor. Vidare har föreslagits,

att under budgetåret må disponeras för bidrag till halvskyddad verksamhet

högst 20 000 kronor och för bidrag till träningsverkstäder och arbetscentraler

högst 100 000 kronor. För informations- och propagandaverksamhet

ävensom vissa broschyrkostnader ha upptagits 15 000 kronor.

Medelsbehovet för verksamheten för beredande av yrkesutbildning in. m.

åt partiellt arbetsföra har av arbetsmarknadsstyrelsen uppskattats till

800 000 kronor under budgetåret 1950/51. Departementschefen räknar med

ett belopp av högst 500 000 kronor. För psykotekniska undersökningar, läkarundersökningar

och provanställning har avsetts resp. 40 000, 50 000 och

25 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1950/51 för arbetsmarknadsstyrelsens

verksamhet för arbetsvärd åt andra partiellt arbetsföra

än i militärtjänst skadade uppskattas alltså till (113 700 + 115 000 + 20 000

+ 100 000 + 15 000 + 500 000 + 40 000 + 50 000 + 25 000) 978 700 kronor.

Kostnaderna i fråga föreslås skola bestridas från reservationsanslaget

till Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Utskottet får erinra om att den omständigheten att förevarande proposition

behandlas först under riksdagens höstsession medfört en försening

av vissa åtgärder, som planerats för budgetåret 1950/51. Medelsåtgången

torde därför bliva icke obetydligt lägre än som angivits i propositionen. De

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

11

för ändamålet beräknade medlen stå emellertid redan till Kungl. Maj :ts disposition.

Det torde få förutsättas, att Kungl. Maj :t, med hänsyn till att anslagen

sålunda tillmätts i överkant, iakttar nödig försiktighet i fråga om

utgifterna under återstoden av budgetåret.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. medgiva upprättandet i anslutning till karolinska sjukhuset

i Stockholm av en arbetsklinik för kvalificerad arbetsprövning

samt för bedrivande av viss forskningsverksamhet,

II. medgiva, att statsbidrag enligt i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 17 februari 1950 angivna grunder

må utgå till Göteborgs stad för driften av en arbetsklinik;

III. medgiva, att statsbidrag försöksvis lämnas till företag

som organisera särskilda avdelningar för sysselsättande av

mera höggradigt partiellt arbetsföra samt till landsting, kommuner

m. fl. som upprätta träningsverkstäder och arbetscentraler

för partiellt arbetsföra;

IV. bemyndiga Kungl. Maj :t att i övrigt föranstalta om försöksverksamhet

för beredande av arbetsvärd åt partiellt arbetsföra

i huvudsaklig enlighet med i nämnda statsrådsprotokoll

förordade grunder.

Stockholm den 23 november 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sven Larsson, Karl Andersson, Mannerskantz,

Gustaf Karlsson, Heiding, fröken Andersson, herrar Sundelm,

Leander, Johan Eric Ericson, Näsström, Hesselhom, Edm, Ivar Persson och

Alfred Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla,

Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby, Stahl, Bergstrand,

Åkerström, Petterson i Degerfors och Birke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:396 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändrad disposition av vissa fastigheter, som anslagits såsom avlöningstillgång vid all s. 1 i texten