Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om verkställande av en analys av riksstaten för budgetåret 1938/39 jämförd med statförslaget för budgetåret 1950/51 i syfte att klarlägga förvaltningskostnadernas ökning m. m.

1950-11-23 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:216, Utlåtande i anledning av väckt motion om verkställande av en analys av riksstaten för budgetåret 1938/39 jämförd med statförslaget för budgetåret 1950/51 i syfte att klarlägga förvaltningskostnadernas ökning m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

1

Nr 216.

Utlåtande i anledning av väckt motion om verkställande av en

analys av riksstaten för budgetåret 1938/39 jämförd

med statförslaget för budgetåret 1950/51 i syfte att

klarlägga förvaltningskostnadernas ökning m. m.

(4:e avd.)

I en inom andra kammaren av herrar Ståhl och Kollberg väckt motion

(II: 157) har hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om

en snabbutredning genom organ, som Kungl. Maj :t kan för ändamålet finna

lämpligt, för att verkställa en analys av riksstaten för budgetåret 1938/39

jämförd med statförslaget för budgetåret 1950/51, i syfte att klarlägga dels

förvaltningskostnadernas ökning under perioden, dels dessas nuvarande omfattning

och fördelning och dels deras nuvarande inverkan på de automatiska

utgiftsökningarna.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen.

Över motionen ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenslcapsverket och 1948 års

budgetutredning.

Efter att ha erinrat om den ringa effekten av den under åren 1941 43

verksamma besparingsberedningens arbete har statskontoret anfört följande.

Det synes föga sannolikt, att någon mera inträngande analys av utgifternas

fördelning i årets statförslag jämförd med motsvarande fördelning

i den sista fredsbudgeten skall vara erforderlig för att »vinna en forsta överblick

över tendenserna i den statliga verksamhetens utveckling», vilka aven

utan en dylik tids- och kostnadskrävande undersökning torde vara val kanda.

Ej heller kan det vara ägnat att överraska, att den fortgående utvidgningen

av området för statens verksamhet medför automatiska kostnadsökningar

av betydande storleksordning. I och för sig kan det givetvis vara av intresse

att få denna utveckling siffermässigt belyst, men meningarna komma

säkerligen alt —- alltefter politisk grundåskådning — bryta sig i fråga om

tolkningen av siffrorna och vilka slutsatser, som ur dem kunna dragas.

En snabbutredning sådan som den av motionärerna åsyftade — vilken val

närmast finge ankomma på riksräkenskapsverket — erbjuder for övrigt

åtskilliga svårigheter, särskilt i vad angår den önskade analysen av sak
1_Bihang

till riksdagens protokoll 1950. 6 sand. Nr 216.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 216.

anslagen, vilken med nuvarande redovisningssystem måste bli ganska tidskrävande.

Ehuru statskontoret funnit motionens syfte i hög grad beaktansvärt, har

likväl ämbetsverket, som funnit tveksamt huruvida den praktiska nyttan

av den begärda budgetanalysen komme att motsvara därmed följande

arbete och kostnader, ansett sig böra föreslå, att motionen icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Riksräkenskapsverket har inledningsvis framhållit, att en analys av statens

utgifter under ett visst budgetår måste bygga på räkenskaperna. En

sådan analys, avseende budgetåret 1949/50, kan följaktligen påbörjas först

under hösten innevarande år och en analys, avseende det därpå följande

budgetåret, vid motsvarande tid nästkommande år.

1 anslutning härtill har ämbetsverket anfört bland annat följande.

Statistik över statens utgifter utarbetas av riksräkenskapsverket på

grundval av budgetredovisningen och de särskilda myndigheternas räkenskaper

enligt av 1940 års finansstatistiksakkunniga utformade grunder.

Enligt dessa verkställes fördelning av statsutgifterna dels efter art och dels

efter ändamål. Fördelningen efter art innebär i fråga om de egentliga statsutgifterna

en uppdelning i utgifter i statens verksamhet och bidrag till icke

statlig verksamhet eller understöd åt enskilda. Det förra slaget av utgifter

uppdelas i personalkostnader och sakliga kostnader. Under personalkostnader

inbegripas avlöningar och pensionskostnader, under sakliga kostnader

alla slag av omkostnader ävensom lokalkostnader. Statistiken över

de olika huvudändamålen för statsutgifterna belyser statsverksamhetens

inriktning på olika områden och innebär en gruppering av utgifterna på

nitton olika ändamålsgrupper. Inom varje sådan grupp utskiljas avlöningar,

omkostnader samt bidrag till icke statlig verksamhet eller understöd åt

enskilda.

En redogörelse för statsutgifterna under budgetåret 1949/50 kommer att

framläggas i den årsbok, som riksräkenskapsverket avser att utgiva under

år 1951. Denna redogörelse kan utformas så, att jämförelse genomgående

sker med budgetåret 1938/39, varigenom de i motionen framförda önskemålen

om redovisning av förvaltningskostnadernas nuvarande omfattning

och fördelning samt ökning sedan sistnämnda budgetår skulle bli tillgodosedda.

Denna analys av statens förvaltningskostnader kan även innefatta

en undersökning av förvaltningskostnadernas inverkan på de automatiska

utgiftsökningarna. Med hänsyn till de särskilda svårigheter som här möta

att fastställa vilka utgiftsstegringar, som äro att betrakta såsom automatiska,

kan riksräkenskapsverket emellertid icke nu göra något bestämt

uttaiande om i vad mån det kan bli möjligt att i årsboken redovisa resultatet

av en sådan undersökning.

1948 års budgetutrednings yttrande torde såsom bilaga få fogas vid detta

utlåtande. (Bilaga.)

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21(i.

3

Utskottet. Det senaste årtiondets utveckling i vårt land har i hög grad

kännetecknats av att statsverksamheten utsträckts till allt flera områden

av samhällslivet, vilket bl. a. lett till att den statliga förvaltningsapparaten

undergått en kraftig ansvällning. Då det gäller att få ett svar på frågan,

huru administrationskostnaderna i detalj utvecklat sig, möta emelleitid

stora svårigheter, framför allt beroende på det statistiska materialets ofullständighet.

Någon möjlighet föreligger sålunda icke att ur allmänt tillgängliga

sifferuppgifter direkt utläsa, i vad mån de ökade kostnaderna äro

att hänföra till automatiska utgiftsstegringar eller sammanhänga med tillkomsten

av nya arbetsuppgifter. Ej heller kunna dessa uppgifter lämpligen

användas som utgångspunkt för en jämförande kostnadsundersökning

olika förvaltningsgrenar emellan. Visserligen publiceras i riksräkenskapsverkets

årsbok regelbundet viss finansstatistik, men en olägenhet i nu berörda

avseende är, att denna utformas efter delvis andra principer än dem

som ligga till grund för riksstatens uppställning. Icke minst för riksdagens

vidkommande skulle det emellertid vara av stort värde, om härutöier en

mera överskådlig bild av kostnadsutvecklingen på förevarande område

kunde erhållas, ägnad att jämväl tjäna till ledning för det administrativa

rationaliserings- och besparingsarbete som även framdeles lärer bliva erforderligt.

Enligt utskottets mening förefinnes därför otvivelaktigt ett både

teoretiskt och praktiskt behov av en sådan analys som motionärerna åsyfta.

I viss utsträckning torde de av motionärerna framförda önskemålen få

anses ha tillgodosetts genom den i olika avseenden mycket förtjänstfulla

undersökning som 1948 års budgetutredning i förevarande sammanhang

verkställt. Därigenom ha sålunda orsakerna till de viktigaste förändringarna

i budgeten sedan tiden omedelbart före det senaste världskrigets utbrott

i stora drag klarlagts. Denna undersökning innebär emellertid icke

någon närmare analys av själva förvaltningskostnadernas utveckling. Det

är vidare uppenbart att en sådan analys, därest den skall erhålla avsedd

betydelse, måste successivt kompletteras med nya sifferuppgifter allteftersom

avslutade räkenskaper för respektive budgetar föreligga, så att en jämförelse

blir möjlig dels med visst basår och dels med närmast föregående

budgetår. Av riksräkenskapsverkets remissyttrande framgår att eu redogörelse

av bär åsyftat slag kan utarbetas av ämbetsverket. Med hänsyn

härtill synes lämpligen kunna övervägas, huruvida icke åt detta verk bör

uppdragas att fortlöpande framlägga en sådan statistik, försedd med de förklarande

kommentarer som må befinnas erforderliga. De närmare formerna

härför torde få anses ankomma på Ivungl. Maj:t att fastställa. Enligt

utskottets mening skulle det emellertid vara ur flera synpunkter önskvärt,

om eu sammanfattning av undersökningsresultatet kunde årligen

lämnas i statsverkspropositionen och därvid eu summarisk jämförelse göras

med det föreliggande riksstatsförslagets siffror. Utskottet förutsätter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 216.

vidare att ifrågavarande arbetsuppgift skall kunna fullgöras utan särskild

personalförstärkning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av motionen II: 157, i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet anfört.

Stockholm den 23 november 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sven Larsson, Karl Andersson, Mannerskantz,

Gustaf Karlsson, Heiding, fröken Andersson, herrar Sundelin,

Leander, Gillström, Johan Eric Ericson, Näsström, Hesselbom, Edin, Ivar

Persson och Alfred Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd,

Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i

Sandby, Ståhl, Bergstrand, Åkerström och Birke.

Till riksdagens statsutskott.

Genom remiss den 14 februari 1950 har Kungl. Maj:t anbefallt 1948 års

budgetuti edning att till riksdagens statsutskott avgiva yttrande över en

inom riksdagen väckt motion II: 157 med förslag om verkställande av en

analys av riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51 jämfört med riksstaten

för budgetåret 1938/39 i syfte att klarlägga förvaltningskostnadernas ökning

m. m.

Med den nämnda motionen torde åsyftas dels en undersökning av möjligheterna

att astadkomma mera inträngande budgetanalyser, avsedda att

möjliggöra en förbättrad överblick över förvaltningskostnadernas förändring,

dels ock en snabbutredning, ägnad att åstadkomma en bild av de förändringar,

som inträffat sedan budgetåret 1938/39, i den mån de komma till

uttryck i riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51.

1 motionen framballes, att de sammanställningar, som gjorts i riksräkenskapsverlcets

senast publicerade årsbok (årsboken för år 1948), icke äro

tillräckligt belysande i de hänseenden motionärerna avse. Detta uttalande

är i vad avser huvudparten av utgifterna riktigt såtillvida, att orsakerna till

de utgiftsstegringar som inträffat mellan budgetåren 1938/39—1946/47 icke

direkt komma till synes i årsboken. Den i årsboken intagna utgiftsstatistiken

avser nämligen endast att ange, hur vissa slag av utgifter totalt förändrats

under den angivna tidsperioden. De i årsboken angivna utgiftsgrupperingarna

avvika från riksstatens uppställning och grundas därför

på tidsödande och i efterhand gjorda undersökningar av avslutade räken
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

5

skaper. Sådana sammanställningar kunna icke läggas till grund för en jämförelse

med riksstatsförslaget, i vilket utgifterna grupperats enligt andra

principer. Därtill kommer att en sådan personalstatistik, som den i årsboken

intagna, icke finnes utarbetad för tidigare år än 1944. Personalstatistiken

för år 1944 påverkades av beredskapsförhållandena och är därför

icke direkt jämförbar med statistiken för år 1948. Det må vidare nämnas

att 1940 års finansstatistiksakkunniga i sitt betänkande angående finansstatistikens

effektivisering (SOU 1942:48) framlade en statistisk undersökning

rörande statens löpande utgifter under budgetåret 1939/40. Icke

heller denna torde emellertid kunna tjäna till ledning vid den i motionen

avsedda jämförelsen.

En direkt jämförelse mellan riksstaten för budgetåret 1938/39 (från tillläggsstaten

1938/39 kan därvid bortses) och det nu framlagda riksstatsförslaget

kan emellertid lätt åstadkommas genom en snabbanalys av orsakerna

till de viktigaste förändringarna i budgeten. Därvid kan bortses från den

uppdelning av utgifterna i avlöningar och omkostnader för statlig verksamhet

och bidrag till icke statlig verksamhet, som redan blivit belyst i riksräkenskapsverkets

årsbok.

Utgifterna i driftbudgeten beräknades i riksstaten 1938/39 till 1 295 milj.

kr. I statsverkspropositionen beräknades motsvarande utgifter för budgetåret

1950/51 till 4 667 milj. kr. Den ökning som skulle behöva förklaras

uppgår till 3 372 milj. kr.

Vid en analysering av denna utgiftsökning böra i första hand klarläggas

de förhållanden, som i stort påverkat utgiftsutvecklingen. Dessa förhållanden

kunna hänföras till tre faktorer, nämligen 1) åtgärder som statsmakterna

på grund av utrikespolitiska och handelspolitiska förhållanden icke

kunnat undandraga sig, 2) åtgärder som av statsmakterna genomförts i

syfte att höja den sociala standarden inom landet och 3) förändringar i

penningvärdet, vilka senare i och för sig föranleda en formell men icke reell

utgiftsökning.

De två förstnämnda faktorerna leda till direkta utgiftsökningar inom

olika delar av statsförvaltningen, och dessa utgiftsökningar föranleda i sin

tur successivt vissa utgifter för administration och kontroll av de beslutade

åtgärderna. De senare sekundära utgiftsökningarna kunna hänföras till

automatiska utgiftsökningar. Även de förstnämnda utgiftsökningarna kunna

resultera i fortsatta automatiska utgiftsökningar, föranledda av exempelvis

förändringar i befolkningens storlek och sammansättning. Sålunda medför

en ökning av befolkningen i åldersklasserna under 16 och över 67 år eu

automatisk ökning av kostnaderna för barnbidrag, undervisning och folkpensioner.

Denna automatiska utgiftsökning framkommer vid en jämförelse

mellan utgifterna för två nära varandra liggande budgetår. Vid en

jämförelse mellan förkrigsårens och nuvarande utgiftsstandard framträda

emellertid de nu mest aktuella utgiftsökningarna icke såsom automatiska,

eftersom utgifterna till väsentlig del kunna hänföras till beslut som fattats

och reformer som genomförts efter utgången av budgetåret 1938/39.

Vid eu analys av förändringarna i statsutgifterna mellan förkrigstiden

och nu måste även tagas hänsyn till att försvaret blivit omorganiserat samt

erhållit helt ny beväpning, alt materielkostnaderna för försvaret numera

ha en annan storleksordning i förhållande till personalkostnaderna än de

tidigare haft och att förändringarna i försvarets storlek sammanhänga med

ändringar i det utrikespolitiska läget. Förändringarna i försvarskostnaderna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 216.

påverkas sålunda av helt andra förhållanden än dem som påverka budgetens

utformning i övrigt och torde därför i detta sammanhang icke böra

särskilt analyseras. Av samma skäl bör man här bortse från den ökning

av förräntningen på statsskulden, som föranletts av beredskapen under

krigsåren. I övrigt motsvaras statsskuldens förändring av ökade intäkter

från statens kapitalfonder och kan därför knappast anses såsom en reell

utgiftsökning. Liknande förhållanden ha medfört ökning av kostnaderna

för utrikesrepresentationen och anslutningen till FN. Denna kostnadsökning,

som påverkat hela tredje huvudtiteln, har i väsentlig grad föranletts

av valutaåtgärder och av handelsförhandlingar med främmande makter.

Samtliga nu nämnda kostnader, utom räntor på statsskulden, bestå till

huvudsaklig del av administrationskostnader och av materielkostnader hänförliga

till försvarsberedskapen. De kostnader, som i enlighet med vad nu

sagts icke medtagas i efterföljande utgiftsanalys, uppgå till följande belopp

(milj. kr.):

Utgifter under IV. huvudtiteln .....

1938/39

258

1950/51

839

Ökning

581

Utgifter för försvarets fonder (avskrivningar)

_

17

17

Riksnämnden och krisförvaltningen

_

15

15

Utgifter för civilförsvaret .....

2

16

14

Utgifter under III. huvudtiteln

7

32

25

Räntor på statsskulden ......................

91

315

224

Summa

358

1 234

876

Sålunda återstå att analysera ................

937

3 433

2 496

Totala utgifter på driftbudgeten..............

1 295

4 667

3 372

Den salunda kvarstående utgiftsökningen på 2 496 milj. kr. reduceras

emellertid genom att de på inkomstsidan till berörda utgifter hänförliga

uppbördsmedlen samtidigt stiga med 23 milj. kr., till 2 473 milj. kr. Denna

ökning har i första hand föranletts av kostnaderna för vissa av statsmakterna

under de mellanliggande åren beslutade åtgärder. De mest framträdande

av de hithörande kostnadsökningarna äro följande (milj. kr.):

Mödrahjälp och social hemhjälp.......

1938/39

2

1950/51

15

Ökning

13

Fattigvård och barnavård............

9

26

17

Barnbidrag .......

16

454

438

Hyresrabatter och bostadsbidrag........

4

35

31

Folkpensioner .

164

832

668

Skolmåltider och fria läroböcker

_

23

23

Kostnader för jordbruket för prisreglerande åt- gärder, producent- och kontantbidrag, kostna- der för Spannmålsbolaget, statlig lagerhållning

och landsbygdens elektrifiering (netto) ......

20

234

214

Skogsvård in. m....................

2

15

13

Bidrag till teknisk och vetenskaplig forskning

samt åt vitterhet och konst . .

13

13

Sinnessjukvården (netto)............

21

78

57

Universitetssjukhus (netto) ...............

3

13

10

Bidrag för hälsovård i allmänhet: avlöningar till

distriktssköterskor in. fl...................

3

12

9

1 750 1 506

Summa 244

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

7

Förutom dessa kostnader, vilka till väsentlig del äro föranledda av en

ny inriktning av den statliga verksamheten, finnes en annan grupp av

utgifter, som representerar de delar av statsförvaltningen som påverkats av

särskilda reformer, vilka medfört en höjning av utgifterna för respektive

förvaltningsområden utöver den utgiftsstegring som är en följd av ändrat

penningvärde. De viktigaste av dessa äro reformer inom rättsväsendet och

undervisningsväsendet. Vad särskilt kostnaderna för undervisningsväsendet

beträffar ha dessa påverkats av en rad olika faktorer, såsom åtgärder för

förbättrad undervisning, kostnadsökningar föranledda av ökat antal barn i

skolplikt^ ålder, åtgärder för den högre undervisningen (dessa ha även

karaktär av understöd till vetenskaplig verksamhet) samt löneregleringar

och andra utgiftsstegringar, som äro föranledda av förändringar i penningvärdet.

Det må tilläggas, att kostnaderna för nu berörda utgiftsgrupper

huvudsakligen hänföra sig till administrationen i vidsträckt bemärkelse.

Kostnadsökningarna inom de nu nämnda förvaltningsområdena framgå av

följande sammanställning:

1938/39 1950/51 ökning

Kostnader för rättegångsväsendet:

Domstolarna ............................

Fångvården ..............................

Undervisningsväsendet:

Universiteten ............................

Tekniska högskolor ......................

Allmänna läroverk ......................

Åtgärder för lärarutbildning................

Folkskoleväsendet ........................

Undervisningen i övrigt....................

Dyrtidstillägg och provisoriskt lönetillägg för

det statsunderstödda skolväsendet ........

Undervisningsanstalter för jordbruk m. m.

Summa 198 558 360

6

19

13

4

13

9

7

31

24

2

11

9

28

99

71

3

15

12

104

307

203

19

47

28

21

1

— 20

4

15

11

Vägväsendets kostnader ha påverkats bland annat genom vägväsendets

förstatligande. Den hithörande kostnadsgruppen har undergått följande förändringar:
-

Administrationskostnader för väg
byggnadsverket

..............

Vägunderhåll och vägbyggnader

Vatten- och avloppsledningar

1938/39

1950/51

ökning

och vatten-

1

19

18

115

283

168

—

12

12

Summa

116

314

198

Av den sålunda lämnade redogörelsen framgår att av den sedan 1938/39

konstaterade utgiftsökningen 2 940 milj. kr. kunna förklaras genom hänvisning

till vissa lätt identifierbara poster. De sammanlagda kostnaderna

för återstående utgiftsändamål uppgingo efter avdrag för uppbördsmedel

1938/39 till 323 milj. kr. och beräknas 1950/51 till 732 milj. kr. ökningen

skulle sålunda uppgå till 409 milj. kr. Den sistnämnda kostnadsökningen

torde i huvudsak bero dels på förändringar i penningvärdet och löneregleringar,

dels ock på den stegring av kostnaderna för den statliga förvalt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 216.

ningsapparaten, som föranletts av de olika utgiftskrävande reformer för

höjning av den sociala standarden m. in., som genomförts under den ifrågavarande

tidsperioden. I vad mån denna utgiftsökning kan hänföras till de

olika nu nämnda faktorerna är svårt att bedöma, bland annat på grund

av att en tillfredsställande personalstatistik för budgetåret 1938/39 icke

föreligger. Icke heller finnes något för en sådan beräkning lämpat index.

Utgiftsökningen torde vidare bland annat bero på att nyanställd personal

numera torde placeras i högre lönegrad samt befordras snabbare än fallet

var 1938/39. I stort sett torde man dock vid denna snabbanalys kunna våga

antagandet att myndigheternas kostnader vid oförändrad organisation skulle

ha ökats med 70 å 80 procent mellan åren 1938/39 och 1950/51. Avlöningar

och omkostnader för de ämbetsverk och myndigheter, som ingå i den nyssnämnda

kostnaden på 732 milj. kr., ha för de båda här nämnda budgetåren

beräknats till följande belopp:

Kungl. Majrts kansli utom försvars- och utrikes- departementen .

1938/39

1950/51

Ökning

2,5

6,4

3,9

Socialstyrelsen, arbetsdomstolen, förlikningsmän

och konsulenter ........

1,1

2,7

1,6

Arbetsmarknadsstyrelsen, arbetsrådet

0,1

4,3

4,2

Arbetsförmedlingen ................

1,2

18,9

17,7

Bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnder

4,8

4,8

Försäkringsrådet, riksförsäkringsanstalten, yrkes- inspektionen in. fl.......

3,1

9,4

6,3

Pensionsstyrelsen

1,9

5,4

3,5

Meteorolog. och hydrolog. institutet ............

0,8

3,9

3,1

Byggnadsstyrelsen, länsarkitektorganisationen ...

1,2

4,2

3,0

Väginstitutet, geotekniska institutet, elektriska in- spektionen, djurgårdsnämnden .............

0,1

1,5

1,4

Kammarkollegiet, statskontoret, kammarrätten,

centralbyrån, riksräkenskapsverket ..........

2,8

7,6

4,8

Folkbokföringen ...........................

—

1,2

1,2

Konjunkturinstitutet, sakrevisionen, organisations- nämnden, valutakontoret ..........

0,1

2,6

2,5

Tullverket.................

17,5

38,1

20,6

Övriga skatte- och kontrollkostnader ........

5,4

18,5

13,1

Arkiv, bibliotek, museer..........

2,2

4,4

2,2

Skolöverstyrelsen ........

0,7

2,4

1,7

Gymnastiska centralinstitutet ...........

0,2

0,4

0,2

Kyrkliga ändamål .................

5,8

6,2

0,4

Akademier .........

1,1

2,8

1,7

Lantbruksstyrelsen m. fl.........

1,3

10,3

9,0

Lantbruksakademien ...............

0,5

0,8

0,3

Veterinärväsendet .............

5,2

10,7

5,5

Fiskeristyrelsen m. fl....................

0,1

1,1

1,0

Skogsstyrelsen in. fl...........................

0,7

2,0

1,3

Lantmäteristyrelsen m. fl.....................

4,6

16,8

12,2

Rikets allmänna kartverk ......................

1,4

4,1

2,7

Kommerskollegium .............

1,6

3,4

1,8

Geologiska undersökningen, provningsanstalten,

flygtekn. försöksanstalten, hantverksinstitutet . .

0,9

5,1

4,2

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 216.

9

Lotsverket .......................

Patent- och registreringsverket

Medicinalstyrelsen med stater

Institutet för folkhälsan ...........

Överståthållarämbetet och landsstaten

Polisväsendet .....................

Lönenämnder m. fl................

Nettokostnad för luftfarten .........

Ersättningar till postverket

Pensioner .........................

Kostnader för fastigheterna

Avskrivningar .....................

Härifrån avgår motsvarande uppbördsmedel

Nettokostnad ...........................

1938/39

1950/51

Ökning

..... 6,9

12,9

6,0

1,5

4,9

3,4

..... 4,7

13,6

8,9

..... 0,3

2,2

1,9

..... 11,7

56,3

44,6

5,9

17,1

11,2

—

0,7

0,7

..... 1,8

6,3

5,0

..... 5,6

21,7

16,1

... 52,7

170,8

118,1

13,6

28,9

15,3

..... 28,9

37,6

8,7

Säger 197,1

573,0

375,9

... 14,6

21,7

7,1

..... 182,5

552,3

368,8

Vid bedömningen av dessa siffror måste emellertid hänsyn tagas till de

dyrtidstillägg och provisoriska lönetillägg, som i riksstaten för budgetåret

1938/39 redovisades på gemensamhetsanslag och som i denna snabbundersökning

icke kunnat fördelas på de olika ämbetsverken. Kostnaderna för

dessa uppgingo för budgetåret 1938/39 till 23 milj. kr. T denna summa ingå

även dyrtidstillägg till befattningshavare, som icke redovisas på de nu

nämnda anslagen, bland annat till statsanställda lärare in. fl. Huvuddelen

av denna kostnad torde emellertid avse de utgifter, varom här varit fråga.

Sammanlagda nettokostnaden för de berörda ämbetsverken och för pensioner

in. in. kan alltså för de båda jämförda budgetåren beräknas till cirka

200 respektive 550 milj. kr., och utgiftsökningen skulle följaktligen uppgå

till ungefär 350 milj. kr.

Om man utgår från nyssnämnda antagande angående prisstegringens

inverkan samt därjämte tar hänsyn till att pensionskostnaderna mer än

fördubblats, skulle för nu nämnda administrativa utgifter en utgiftsökning,

som ligger i närheten av 250 milj. kr., därmed kunna förklaras. Den ansvällning

av statsapparaten, som blivit en följd av de åtgärder, som genomförts

under den behandlade tidsperioden, skulle alltså om dessa antaganden

äro riktiga kunna uppskattas till något mer än 100 milj. kr. Denna

utgiftsstegring inrymmer de ofrånkomliga kostnader, som blivit en följd

av att administrativ personal erfordras för handhavandet av de uppgifter

staten åtagit sig för utbetalning av folkpensioner och barnbidrag, för sociala

förmåner, för jordbrukets rationalisering, för förbättringen av undervisning,

för vetenskaplig forskning, för genomförande av uppbördsreformer

m. in. De kostnader, som skulle återstå att analysera och som avse statsbidrag

av olika slag, samt ett antal statliga stödåtgärder in. in. skulle alltså

uppgå till cirka 130 milj. kr. för budgetåret 1938/39 och 180 milj. kr. för

budgetåret 1950/51. Dessa återstående utgifter skulle alltså ha stigit med

allenast cirka 50 milj. kr.

Motionärerna ha antytt att enligt deras uppfattning utgifter för förvaltningsverksainhet

i många fall inrymmas under poster, som nominellt angivas

såsom sakanslag. De undersökningar, som lagts till grund för den

bär gjorda utgifIsanalysen kunna icke beriktiga detta påstående i vad avser

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1950. (i sand. Nr 216.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 216.

de väsentliga posterna för höjning av den sociala standarden i riket. Att

avlöningar och omkostnader dock måste inrymmas inom sakanslag är ostridigt,

men detta kommer mest till uttryck inom sådana områden som försvaret,

väg- och vattenbyggnadsväsendet, byggnadsväsendet och liknande

förvaltningsområden, där det är ofrånkomligt att en sakkostnad inrymmer

sådana personalkostnader för tekniska uppdrag, som skola bortfalla när

sakanslaget upphör. Det är likaså ostridigt att flera av de socialt betydelsefullaste

utgiftskategorierna till huvudsaklig del avse personalkostnader och

även böra avse sådana kostnader, exempelvis kostnaderna för undervisning,

sjukvård och dylikt.

Den snabbanalys, som här gjorts, inrymmer givetvis flera osäkerhetsmoment

men den torde dock vara till fyllest för en förklaring i stort av de

förändringar i den statliga utgiftsstandarden, som motionärerna önskat få

närmare belysta. För en mera inträngande budgetanalys erfordras arbetskrävande

detaljundersökningar av samma art som de, vilka intagits i riksräkenskapsverkets

senaste årsbok. Det finnes anledning antaga, att riksräkenskapsverket

kommer att fullfölja de av verket påbörjade undersökningarna.

Därmed undanröjes dock icke den svårighet som ligger däri, att

riksstaten är uppställd efter ett annat system än det, som lagts till grund

för riksräkenskapsverkets utgiftsundersökningar. Motionärerna ha in

denna synpunkt ifrågasatt, huruvida icke ett annat system för uppställ

ningen av riksstaten och budgetredovisningen än det nuvarande är påkallat.

Såsom motionärerna även framhållit är detta ett arbete på lång sikt. Utredningen

vill i anledning härav erinra, att även konjunkturinstitutet framlagt

förslag rörande en ny uppställning av den statliga finansstatistiken, vilka

förslag kunna ge anledning till ändringar i budgetens uppställning. Dessa

spörsmål torde bli föremål för fortsatta utredningar i samband med eller

med anledning av de undersökningar, med vilka 1948 års budgetutredning

nu är sysselsatt. Utredningen, som också för sin del har den uppfattningen,

att vissa förändringar i här angivna hänseenden kunna vara påkallade,

anser sig i detta sammanhang endast böra uttala, att utredningen senare

torde få tillfälle återkomma till detta spörsmål.

Stockholm den 14 mars 1950.

CARL MURRAY. GÖSTA RENLUND.

/ Carl Olov Sommar.

Iduns tryckeri. Esselte AB. Stockholm 1950

016977

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:398 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående viss förstärkning av civilförsvaret, sjukvårdsberedskapen samt den särskilda polisverk a1 i texten