Utlåtande i anledning av väckt motion om uppförande vid ett av pansarregementena av en tidsenlig tvättoch smörj hall för stridsvagnar, m. m.
1950-11-30 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1950:217, Utlåtande i anledning av väckt motion om uppförande vid ett av pansarregementena av en tidsenlig tvättoch smörj hall för stridsvagnar, m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 217.
1
Nr 217.
Utlåtande i anledning av väckt motion om uppförande
vid ett av pansarregementena av en tidsenlig tvättoch
smörj hall för stridsvagnar, m. m.
(l:a avd.)
I en inom andra kammaren av herrar Wedén och Kollberg väckt motion
(II: 133) har hemställts, att riksdagen måtte besluta
om uppförandet vid ett av pansarregementena av en tidsenlig, med moderna
maskinella anordningar försedd tvätt- och smörjhall för stridsvagnar samt att
för detta ändamål anvisa 900 000 kronor;
att i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla vikten av att de värnpliktiga på
stridsvagnsutbildningslinjen icke användas för vagn- och materielvård längre
tid än vad som erfordras för att de under fältmässiga förhållanden skola kunna
sköta sådant arbete, samt att utbildningstid, som vinnes genom rationalisering
av sådan materielvård, genom användning av omdisponerad civilanställd arbetskraft
eller utnyttjande av lämplig handräckningspersonal för densamma, brukas
för en förbättrad utbildning i direkt stridsvagnstjänst;
att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning av frågan, i vad mån besparingar
av tid och pengar kunna göras genom att till stridsvagnskörskolomas förfogande
ställas särskilda övningsstridsvagnar.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, hänvisas
till motionen.
Över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
arméförvaltningen avgivit yttrande, som fogas såsom bilagor till utskottets
utlåtande. (Bilagor 1 och 2.)
Utskottet är ense med motionärerna om att värnpliktiga, som uttagas till
stridsvagnsutbildning, icke onödigt böra betungas med materielvård. Beträffande
det i motionen framförda uppslaget att denna materielvård bör överlåtas
åt civilanställd personal eller handräckningspersonal har arméförvaltningens
tygavdelning såsom av dess yttrande i ämnet framgår visserligen funnit åtgärder
i sådan riktning vara att förorda men ansett desamma böra begränsas
till tjänsten i smörjhallarna. Enligt tygavdelningen bör emellertid endast
civilanställd personal därvid komma i fråga. Då personaltillgången ej medger
omdisponering för ändamålet av civilanställd personal, måste en ökad an
vändning av dylik personal ske genom nyanställning. Såvitt utskottet kan
finna torde man härvid få räkna med ganska betydande merkostnader för
statsverket. Beträffande materielvården i övrigt har tygavdelningen hävdat
1 —2232 50 Bihang till riksdagens protokoll 1950. (i samt. Nr 217—218.
2
Statsutskottets utlåtande nr 217.
den uppfattningen, att civil personal icke är lämplig med hänsyn till arbetenas
art och till framför allt vikten av att ansvarskänslan och förtrogenheten med
det egna fordonet skall grundläggas och utvecklas hos de värnpliktiga. Tygavdelningen
har i detta sammanhang framhållit, att från och med innevarande
budgetår vissa rationaliseringsåtgärder vidtagits i fråga om motorfordonsvården.
Sålunda prövas ett materielvårdssystem liknande det, som användes i
de brittiska och amerikanska arméerna, vilket medför förbättrad metodik i
bland annat vården av stridsvagnar, varigenom anslagen tid för materielvård
kommer att utnyttjas effektivare än vad tidigare varit fallet. Med hänsyn till
vad i ärendet sålunda upplysts och då vissa åtgärder alltså redan vidtagits i
det i motionen angivna syftet, synes utskottet, i avvaktan på resultatet därav,
något ingripande i ärendet från riksdagens sida icke nu påkallat. Motionen i
denna del avstyrkes alltså,
I motionen har vidare i förenämnda syfte förordats, att 900 000 kronor anvisas
för uppförande vid ett av pansarregementena av en tidsenlig, med moderna
maskinella anordningar försedd tvätt- och smörjhall för stridsvagnar.
Tygavdelningen har ansett, att för ernående av erfarenheter på området en dylik
anläggning bör utföras, och har kostnadsberäknat densamma till cirka 264 000
kronor. I samband därmed har tygavdelningen framhållit, att med utnyttjande
av den senaste tidens tekniska hjälpmedel på motormaterielvårdens område
möjligheter föreligga att bland annat höja de befintliga tvätt- och smörjhallarnas
kapacitet genom modernisering av vissa installationsanordningar och
komplettering av utrustningen. Kostnaderna härför beräknas till cirka 720 000
kronor. Med hänsyn till vad sålunda framkommit synes frågan kräva ytterligare
överväganden. Utskottet är därför icke berett biträda motionärernas
yrkande i nu förevarande del.
I motionen har slutligen hemställts om utredning i fråga om anskaffning
och användning av särskilda övningsstridsvagnar. Med hänsyn till den avvisande
ställning, som tygavdelningen intagit till denna fråga, anser utskottet,
att motionen ej heller såvitt nu är i fråga bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Utskottet hemställer,
att motionen II: 133 icke må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 30 november 1950.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Närvarande: se under utlåtandet nr 218.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 217.
*>
O
Bilaga 1.
Till Riksdagens statsutskott.
Uti försvarsdepartementets ämbetsskrivelse den 24 maj 1950, I). Nr 1999,
har arméförvaltningen anbefallts att till Riksdagens Statsutskott avgiva utlåtande
över en i riksdagens andra kammare väckt motion, nr 133, om uppförande
vid ett av pansarregementena av eu tidsenlig tvätt- och smörjhall för
stridsvagnar in. m. Till åtlydnad härav får ämbetsverkets tygavdelning, som
handlagt ärendet, härmed vördsamt anföra följande.
I anslutning till av tygavdelningen uppställda frågor (Bil. A)1 hava yttranden
avgivits av pansarinspektören (Bil. B)1 samt av berörda byråer inom ämbetsverket
(Bil. C—F)2.
Sammanfattningsvis torde följande uttalande kunna göras.
Materielvården på stridsvagnar omfattar för den värnpliktiga truppens de!
väsentligen fyra olika slag av åtgärder, nämligen
a) upprepad kontroll av tillståndet hos motorer, styrorgan, bromsar, bandaggregat,
vapen, signalmedel m. m.
b) justeringar och mindre reparationer med ledning av lakttageLser enligt
a).
c) smörjning och oljebyten.
d) rengöring.
Åtgärderna enligt a) och b) kunna i regel med hjälp av verktyg och instrument,
som ingå i varje vagns utrustning, genomföras tillfredsställande på
valfri plats. Åtgärderna enligt c) och d) kräva däremot för sitt rationella bedrivande,
att tillgång finnes till särskilda lokaler och maskinella anordningar.
Den arbetstid per vecka, som under större delen av de värnpliktigas tjänstgöring
erfordras för materielvård, har i motionen angivits till omkring 10
timmar för stridsvagnsförare, i vissa fall troligen längre tid, samt till omkring
5 timmar för stridsvagnsskyttar.
Såsom framgår av inspektörens för pansartrupperna yttrande, bilaga B,
torde dessa tider i huvudsak vara representativa för förhållandena vid samtliga
pansarförband. Dock torde 10 timmars materielvård per vecka för stridsvagnspersonalen
betydligt understiga det minimum av tid, som utomlands
anses erforderligt.
Enligt nämnda inspektör är ca 30 % av den totala tiden för matenelvard
nödvändig för utbildning av de värnpliktiga i materielvård så att de under
fältförhållanden skola vara i stånd att hålla materielen i fältdugligt skick.
För stridsvagnsförarnas del utgör övrig del av materielvården numera 200—
225 timmar (ca 10%). Inspektören bedömer att härav omkring 175 timmar
innefatta verksamhet av den art, där genom effektiviserande åtgärder en
tidsvinst borde vara möjlig till förmån för stridsvagnstjänsten i övrigt.
Med utnyttjande av senaste tidens tekniska hjälpmedel på motormatenel
vårdens område föreligga möjligheter att bland annat höja de befintliga tvättoch
.smörjhallarnas kapacitet genom modernisering av vissa installationsan
ordningar och komplettering av utrustningen. I bilaga C, punkt 5 och 6, har
en närmare redogörelse lämnats härför, varjämte kostnaderna beräknats dels
för en modernisering och komplettering av befintliga tvätt- och smörjhallar
vid såväl pansarregementena som övriga i större utsträckning motoriserade
1 E.j bär medtagen.
- Endast Bil. F här medtagen s&som bilaga 2.
4
Statsutskottets utlåtande nr 217.
truppförbanden, dels för nybyggnad av en modern tvätt- och smörjhall. Kostnaderna
härför hava beräknats till ca 720 000 respektive 264 000 kronor.
Tygavdelningen finner det önskvärt, att de moderniseringar och kompletteringar,
som föreslås i bilagan, snarast genomföras. I enlighet med vad som
föreslås i motionen, bör därjämte en fullt modern tvätt- och smörjhall av den
tyP> som beskrives i ovannämnda bilaga, uppföras för ernående av erfarenheter
på området, lämpligen vid P 1, där en komplettering av befintliga tvättanordningar
synes ofrånkomlig.
I aetta sammanhang må framhållas, att fr. o. in. innevarande utbildningsår
vissa rationaliseringsåtgärder vidtagits av tygavdelningen i fråga om motorfordonsvården.
Sålunda prövas ett materielvårdssystem, som medför ökad
metodik i bland annat vården av stridsvagnar, varigenom anslagen tid för
materielvård kommer att utnyttjas effektivare än vad tidigare varit fallet.
Systemet liknar det, som användes i brittiska och amerikanska arméerna.
I motionen framhålles som önskvärt, att den tid, som de värnpliktiga i
stridsvagnstj änst numera ägna åt materielvård, nedskäres genom att- vissa
arbeten överlåtas åt civilanställd personal eller liandräckningspersonal.
Åtgärder i angiven riktning förordas av tygavdelningen i vad avser tjänsten
i smörjhallarna. Genom ökad användning av fast, civilanställd personal i
smörjhallarna — personal av kategorin förråds- och diversearbetare bör närmast
ifragakomma — torde det vara möjligt att utan större olägenheter minska
de värnpliktigas materielvårdstid. En ökad användning av civilanställd personal
kan emellertid endast komma till stånd genom nyanställning av dylik
personal, enär den nuvarande personaltillgången icke medgiver någon omdisponering
av personal för ifrågavarande ändamål.
Handräckningpersonal torde i allmänhet icke vara lämpad för ifrågavarande
arbetsuppgifter, eftersom denna personal omsättes betydligt oftare än vad
som vanligen är fallet med civilanställd personal. En oproportionerligt stor
del av arbetstiden i smörjhallarna skulle därför komma att åtgå till utbildning
av handräckningspersonalen.
Beträffande materielvården i övrigt synes användning av civilanställd personal
eller liandräckningspersonal icke lämplig med hänsyn till arbetenas art
och till framför allt vikten av att ansvarskänslan och förtrogenheten med det
egna fordonet skall grundläggas och utvecklas hos de värnpliktiga.
I fråga om anskaffning och användning av särskilda utbildningsvagnar
- »skoIkörningsvagnar» — får tygavdelningen hänvisa till de synpunkter, som
framföras i bilaga E.
Stockholm den 18 oktober 1950.
Birger Hedquist.
Eric Gillner.
T. O. Petzold.
Bilaga 2.
Yttrande angående riksdagsmotion nr 133/1950 vad beträffar förslaget
att använda särskilda »skolkörningsvagnar». (Fråga 6).
Tanken att anskaffa särskilda utbildningsfordon, bland annat stridsvagnar
(motsv), är gammal och frågan har tidigare flerfaldiga gånger diskuterats,
då det gällt att försöka nedbringa underhållskostnaderna för motormaterielen.
I föreliggande riksdagsmotion har en utredning föreslagits av frågan, i
Statsutskottets utlåtande nr 217.
5
vad man besparingar av pengar och tid kunna göras genom att till stridsvagnskörskolornas
förfogande ställa särskilda »skolkömingsstridsvagnar».
Som motivering för förslaget anföres följande:
»För närvarande användas de dyrbara för krigsbehov avsedda stridsvagnarna
även i körskolorna. De utsättas härigenom givetvis för eu särskilt stark
förslitning. Det förefaller som om avsevärda besparingar, i fråga om såväl
pengar som tid, skulle kunna göras genom att till stridsvagnskörskolornas förfogande
ställa speciella skolkörningsvagnar, utan en del dyrbara utrustningsdetaljer
såsom pansar, vapen, radio- och rikt instrument, tornvridningsanläggningar
o. s. v. men naturligtvis försedda med vanliga motoranläggningar och
kraftöverföringsaggregat samt ballastade till en vanlig stridsvagns fulla vikt.»
I anslutning härtill kunna bland annat följande synpunkter anföras.
Erfarenheterna visa, att förslitningen och underhållskostnaderna i fråga om
ovan angivna utrustningsdetaljer på stridsvagnarna i regel är relativt små
i jämförelse med motsvarande för vagnarnas motor-, kraftöverförings- och
bandaggregat. I relativt stor utsträckning vidtages för övrigt den åtgärden
under den grundläggande körutbildningen att stridsvagnstornen med vapen,
radio, riktmedel, riktmaskiner o. dyl. avlyftas från vagnarna. Härmed vinnes
även den fördelen, att första utbildningen av förare och skyttar lättare kan bedrivas
samtidigt. Förfarandet kommer att få ökad tillämpning, då det visat
sig, att utförda försök med användning av särskilda s. k. tornsläpkärror givit
gott resultat. Med dylika kärror kunna de från stridsvagnarna avlyftade tornen
icke enbart utnyttjas för tom- och pjäsexercis o. dyl. utan på ett enkelt och
billigt sätt transporteras, dragna av lastbilar, till och från skjutbanor och
skjutfält för användning under viss del av den grundläggande skjututbildningen.
Avmonteringen av endast kulsprutor och radiostationer samt i
vad gäller vissa stridsvagnstyper — riktinstrument och observationsmedel,
är dessutom en så relativt enkel åtgärd, att detta icke sällan utföies även i
de fall, då stridsvagnarna under den senare utbildningen behöva köras med
torn.
Därest någon väsentlig minskning i materielkostnaderna for utbildning av
stridsvagnsförare skall ernås medelst särskilda skolkörningsvagnar, böra dessa
vagnar vara avsevärt lättare än de ordinarie vagnarna. Underhållskostnaden
för ifrågavarande bandfordon är nämligen i stort sett proportionell mot fordonsvikten.
Samma är förhållandet med drivmedelskostnaden. Dessa kostnader
tillsammans — driftkostnaden — är för närvarande för stridsvagnar i
20-tonsklassen ca 10 kr per km och i 10-tonsklassen ca 5,5 kr per km.
Det torde vara möjligt att åstadkomma en skolkörningsvagn, som till
ytterdimensioner och köregenskaper någorlunda överensstämmer med motsvarande
komplett stridsvagn, men som är ca 30 % lättare än denna. Det synes
emellertid för närvarande icke vara möjligt med hänsyn till utbildningstiden
och utbildningens mål att utnyttja dylika skolkörningsvagnar i nämnvärt större
utsträckning än motsvarande stridsvagnar utan torn enligt ovan, d. v. s. annat
än huvudsakligen under den grundläggande körutbildningen. För bedömande
av vinsten i driftkostnaderna bör därför i första hand hänsyn tagas till viktskillnaden
mellan en enligt ovan tilltänkt skolkörningsvagn och motsvarande
stridsvagn utan torn. Då redan genom avlyftande av tornet pa en stridsvagn
vikten på denna minskas med ca 15 %, blir viktminskningen vid användning
av skolkörningsvagnar sålunda endast ca 15 %.
Kostnaderna för anskaffning av tilltänkta skolkörningsvagnar uppskattas
till:
för skolkörningsvagn motsvarande 20 tons stridsvagnsklassen ca 240,000 kr
» » 10 » * 125,000 »
6
Statsutskottets utlåtande nr 217.
Som jämförelse bör nämnas, att anskaffningskostnaderna för motsvarande
stridsvagnar utan tom av nuvarande typer för närvarande torde belöpa sig
till ca 340 000 respektive 185 000 kronor.
Enligt uppgifter, erhållna från arméstabens pansaravdelning, beräknas
under de närmaste åren ca 70 tunga och 100 lätta stridsvagnar vara i bruk per
år för grundläggande körutbildning, d. v. s. under sådan utbildning då skolkörnmgsvagnar
i stället skulle kunna komma till användning. Körsträckan per
vagn och år under dylik utbildning beräknas vara 300—500 km. Det förutses
således, att den grundläggande Förutbildningen under de närmaste åren kräver
en sammanlagd körning per år av högst nedanstående omfattning:
Tunga stridsvagnar 70 X 500 = 35 000 km
Lätta » 100 x 500 — 50 000 »
För att nedbringa behovet av eventuella skolkömingsvagnar och därmed
drift- och anskaffningskostnaderna för dylika förutsättes, att körskolor organiseras
pa så sätt att största möjliga antal förare utbildas på varje vagn. Det
torde härigenom bliva möjligt att uttaga ovan angivna körsträckor med an
vändande av ett färre antal skolkömingsvagnar än vad som torde vara prak
tiskt genomförbart, då stridsvagnar användas. Behovet av vagnar antages på
så sä,tt kanske kunna nedbringas så långt som till 20 tunga och 30 lätta skol
körningvagnar.
Anskaffningskostnaderna för dessa bliva:
för tunga skolkörningsstridsvagnar 20 X 240 000 = 4 800 000 kr
» lätta * 30 x 125 000 = 3 750 000 >
Summa 8 550 000 kr
Minskningen i driftkostnaderna, som beräknas uppstå per år vid använd
ning av dessa skolkömingsvagnar i stället för motsvarande stridsvagnar utan
tom, skulle enligt i det föregående angivna grunder bliva:
för tunga vagnar 35 000 X X 10 — ^ x loj = 52 500 kr
» lätta » 50 000 x(l^ X 5’50 — j^j X 5,50j = 41 250 >
Summa 93 750 kr
Vinsten skulle således uppgå till endast ca 1,1 % av anskaffningskostnaderna.
Denna vinst täcker icke en normal förräntning av det i skolkörningsvagnarna
nedlagda kapitalet, än mindre en rimlig avskrivning av detsamma.
Mänsyn nai härvid ick© tagits till bland annat kostnaderna för garagering av
Vagnarna. " ö
Behovet av att inom en icke alltför avlägsen framtid omsätta nuvarande
stridsvagnspark för att skaffa modernare stridsvagnar talar även mot anskaff
ning av skolkömingsvagnar, endast användbara för utbildning.
Eric Gillner.
/ 11. Höglund.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.