Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kostnader'' för vissa hjälpåtgärder i anledning av Surtekatastrofen.

1950-11-30 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:219, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kostnader'' för vissa hjälpåtgärder i anledning av Surtekatastrofen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 219.

1

Nr 219.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

kostnader'' för vissa hjälpåtgärder i anledning

av Surtekatastrofen.

(3:e avd.)

I propositionen nr 256 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 13 oktober 1950, föreslagit

riksdagen att till Kostnader för vissa hjälpåtgärder i anledning av feurtekatastrofen

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under elfte

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor.

Departementschefen framhåller, atit jordskredet i Södra Surte den 29

september 1950 var en naturkatastrof av för svenska förhållanden sällsynt

karaktär och med ovanligt omfattande skadeverkningar. Jordmassorna i det

av skredet drabbade området — omkring 24 hektar — förskötos under loppet

av några minuter närmare 100 meter, och bebyggelsen på området, 30 bostadshus

med sammanlagt 118 lägenheter, spolierades. I runt tal 300 personer

blevo hemlösa. För fastighetsägare och affärsinnehavare i samhället uppstodo

betydande förluster. De trafikleder, som hade beröring med området, demolerades.

Farleden i Göta älv fylldes igen, järnvägen och vägarna över området

avskuros. Även telefon- och avloppsledningarna samt det elektriska nätet

förstördes.

Det är enligt departementschefens mening självklart, att statsmakterna

böra ta det yttersta ekonomiska ansvaret för de åtgärder, som påkallas för

att iordningställa katastrofområdet och för att de drabbade enskilda personerna

icke skola behöva lida en alltför kännbar ekonomisk skada. Frågan om

bestridandet av kostnaderna för kommunikationsförbindelsernas återställande

anses icke böra upptagas till prövning i detta sammanhang.

På frivillig väg insamlade medel beräknas täcka kostnaderna för åt befolk

ningen lämnad omedelbar hjälp samt för ersättning för skadat lösöre och

inkomstbortfall för fastighetsägare och rörelseidkare. Kostnaderna i övrigt

i anledning av skadegörelsen på enskild egendom anses böra bestridas av

staten genom särskilt anslag, vilket även skulle tagas i anspråk för nyssnämnda

ändamål, i den mån insamlade medel icke förslå härtill.

Kommunen avser att uppföra 36 enfamiljshus av 1Vä-planstyp, vilka

beräknas bliva färdiga för inflyttning under tiden december 1950—februari

1951. Provisoriska anordningar i form av bl. a. ett tillfälligt kök skola vid

tagas för att möjliggöra att till en början i varje hus skola kunna bo två

1—2233 so Bihang till riksdagens protokoll 1950. (i samt. Nr 219.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 219.

familjer. Med denna nybebyggelse beräknas sålunda inom en relativt snar

framtid bostad kunna beredas 72 familjer. Departementschefen anför vidare:

Det är icke uteslutet, att genom forceringen av byggnadsarbetena kostnader

uppkomma, som rimligen icke böra belasta de nya fastigheterna.

Inredandet av ett provisoriskt extra kök i varje hus föranleder utgifter, som

falla utanför normala produktionskostnader. På grund av vad sålunda anförts

synes möjlighet böra finnas att för täckande av kostnaderna för ifrågavarande

enfamiljshus utöver egnahemslån bevilja statsbidrag intill ett belopp,

motsvarande extraordinära kostnader. Hållpunkter för att bedöma storleken

av dylika kostnader saknas f. n. Det synes emellertid rimligt att räkna, med

ett belopp av 100 000 kronor.

För finansiering av de normala produktionskostnaderna för husen kommer

kommunen att beviljas egnahemslån. Enligt gällande grunder skall lån

tagaren själv svara för tio procent av produktionskostnaden. I detta fall synes

det emellertid ändamålsenligt, att kommunen tills vidare erhåller egnahemslån

intill 100 procent av kostnaden. Den del av lånet, som ligger över 90

procent, bör vara amorteringsfri. Om riksdagen icke gör någon erinran häremot

bör därför Kungl. Maj:t kunna bemyndiga bostadsstyrelsen att medgiva

detta undantag från gällande bestämmelser. När nytillskottet av bostäder

i samhället blivit så stort, att den extra familjen i enfamiljshusen kan beredas

bostad på annat håll, böra husen successivt försäljas till enskilda personer.

Härvid bör självfallet krävas, att köparen gör en egen insats motsvarande

minst tio procent av produktionskostnaden. Det extra lån mellan 90 och 100

procent av kostnaden, som kommunen föreslagits kunna, erhålla, bör därför

återbetalas till det lånebeviljande organet senast i samband med att kommunen

försäljer fastigheterna.

Härutöver beräknas viss ytterligare bebyggelse snarast kunna påbörjas

av aktiebolaget Surte glasbruk och en i orten bosatt byggmästare.

För att ordna fastighetsförhållandena anses det nödvändigt, att skadeområdet

inlöses av staten. Det sammanlagda värdet av såväl byggnader som mark

vid tiden omedelbart före raset har av länsstyrelsen i Älvsborgs län uppskattats

till 2 385 000 kronor. Departementschefen har för inlösen tills vidare

beräknat detta belopp; det slutliga bestämmandet av köpeskillingens storlek

anses emellertid böra ske genom en särskild av Kungl. Maj:t tillsatt nämnd,

vilken i erforderlig utsträckning skall föra förhandlingar med fastighets

ägarna.

Tidigast nästa sommar bedömes det vara möjligt att mera slutgiltigt avgöra,

i vad män de raserade byggnaderna varaktigt kunna återplaceras inom

rasområdet och vid vilken tidpunkt detta i så fall kan ske. För att undvika

värdeförstöring föreslås därför, att reparabla byggnader nödigt iståndsättas,

varjämte en grundläggande planering av området anses böra verkställas,

medan det befinner sig i statens ägo. Kostnaderna för dessa åtgärder beräknas

till 95 000 kronor för justering av byggnader, 150 000 kronor för flyttning

av byggnader inom rasområdet och 350 000 kronor för grovplanering

av området. De kostnader, vilka härutöver uppkomma för de skadade bygg

nademas slutliga iståndsättande, kunna dock icke nu uppskattas.

Kostnaderna för de av myndigheterna omedelbart vidtagna hjälpåtgärderna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 219.

3

beräknas till 57 000 kronor. För en ingående geologisk undersökning av

katastrofområdet föreslås 50 000 kronor. Sedan denna utredning avslutats,

förordar departementschefen, att en liknande undersökning företages även

inom de bebyggda områdena vid Göta älvs östra strand närmast söder och

norr om Surte. Kostnaderna härför, vilka icke nu kunna, beräknas, anses

böra bestridas i samma ordning som kostnaderna för undersökningarna inom

katastrofområdet. För icke förutsedda utgifter har reserverats ett belopp av

100 000 kronor. Anslagsbehovet i dess helhet har sålunda upptagits till

(100 000 + 2 385 000 + 95 000 + 150 000 + 350 000 + 57 000 + 50 000 +

100 000) 3 287 000 kronor. Då medelsberäkningen beträffande vissa poster är

mycket preliminär, föreslår departementschefen, att anslaget avrundas till

3 500 000 kronor. Detta belopp avses även täcka de kostnader, för vilka

medel ställts till förfogande från anslaget till oförutsedda utgifter, till vilket

sistnämnda anslag därför skulle återföras ett belopp av 500 000 kronor. Fn

viss återbäring av medel till statsverket kan beräknas efter det att fastigheterna

försålts av staten.

Utskottet. För att få eu närmare uppfattning om de skadeverkningar i olika

hänseenden, som uppkommit genom naturkatastrofen i Surte, ävensom det

arbete, som nedlagts från statliga och kommunala organ för att återställa trafikleder,

bispringa befolkningen in. in., har utskottet i mitten av november avlagt

besök på katastrof plats en. Därvid har utskottet även varit i tillfälle att

konferera med bl. a, representanter för statliga och kommunala myndigheter.

Utskottet har vid detta besök med tillfredsställelse kunnat konstatera, att

dessa myndigheter, var och en inom sitt område, ingripit med berömvärd

snabbhet och effektivitet och att som en följd härav röjningen på katastrofplatsen

och avhjälpandet av skadorna i övrigt hittills kunnat genomföras

utan onödig tidsspillan. Befolkningens och frivilliga hjälporganisationers

insatser ha likaledes varit av stort värde.

Utskottet delar uppfattningen, att statsmakterna böra ta det yttersta ekonomiska

ansvaret för de åtgärder, som påkallas för att iordningställa katastrofområdet

och för att de drabbade enskilda personerna icke skola behöva

lida en alltför kännbar ekonomisk skada.

Bland de mest angelägna uppgifterna är givetvis att bereda bostäder åt

de familjer, som genom raset blivit utan hem. Då arbetena måste forceras

och dessutom en del särskilda inredningsarbeten skola utföras, synes det

beträffande enfamiljshusen skäligt, att utöver egnahemslån statsbidrag kan

beviljas för extraordinära kostnader. Utskottet har icke heller något att erinra

mot att kommunen tills vidare erhåller egnahemslån intill 100 procent av

produktionskostnaden. Det extralån å 10 procent av kostnaden, som härigenom

lämnas, förutsättes skola återbetalas vid fastigheternas försäljning.

Av skäl som anförts i propositionen tillstyrker utskottet förslaget, att

staten skall inlösa hela rasområdet. Vad beträffar kostnaderna härför torde

f. n. icke kunna göras mera bestämda beräkningar. Utskottet vill emellertid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 219.

i anslutning härtill understryka angelägenheten av att även i detta sammanhang

iakttaga nödig försiktighet med statsutgifterna. Det bör sålunda tillses, att

icke någon övervärdering av de förstörda byggnaderna och fastigheterna

kommer till stånd. Kungl. Maj:t bör vidare med uppmärksamhet följa undersökningarna

så att de kostnader, som nedläggas för justering, flyttning och

iståndsättande av byggnader, i regel komma- statsverket åter till godo vid

försäljning av desamma.

Övriga i propositionen framlagda förslag föranleda icke någon erinran från

utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vissa hjälpåtgärder i anledning

av Surtekatastrofen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1950/51 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 3 500 000 kronor.

St-ockholm den 30 november 1950.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sven Larsson, Karl Andersson, Ohlon,

Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, fröken Andersson, herrar Berling,

Sundelin, Leander, Gillström, Johan Eric Ericson, Näsström, Lundqvist och

Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Svensson i

Ljungskile, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby, Ståhl, Staxäng,

Åkerström, Pettersson i Dahl och Petterson i Degerfors.

Stockholm 1950. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:406 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om beredande av viss ersättning åt överstelöjtnanten M. T. Arrhén. a1 i texten