Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ts proposition angående forcering av vissa materielanskaffningar för försvaret in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1950-12-05 · 30 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:227, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ts proposition angående forcering av vissa materielanskaffningar för försvaret in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 227.

1

Nr 227.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ts proposition angående

forcering av vissa materielanskaffningar för

försvaret in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 251 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 13 oktober 1950,

föreslagit riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i berörda statsrådsprotokoll

angivna grunder medgiva utläggande av beställningar inom följande kostnadsramar,

nämligen för

a) Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. 34 000 000 kronor,

b) Marinen: Fartygsbyggnader 8 000 000 kronor,

c) Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. 6 000 000 kronor samt

d) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. 8 000 000 kronor;

II. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under fjärde huvudtiteln

anvisa följande reservationsanslag, nämligen till

a) Försvarsstaben: Engångsanskaffning av viss materiel m. m. 2 000 000

kronor;

b) Armén: Beklädnad m. m. 500 000 kronor;

c) Armén: Hemvärnets övningar 100 000 kronor;

d) Armén: Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m. 675 000 kronor;

e) Marinen: Fartygsbyggnader 10 000 000 kronor;

f) Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. 10 000 000 kronor;

g) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. 45 000 000 kronor;

h) Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m. 500 000 kronor; samt

i) Lottaorganisationen 225 000 kronor;

III. a) till Krigsmaterielverket: Engångsanskaffning av vissa maskiner

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under fjärde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar å maskiner

m. m. må utläggas inom en kostnadsram av 3 000 000 kronor;

IV. till Vissa flygfältsarbeten m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1950/51 under försvarets fastighetsfond, flygvapnets delfond, anvisa

ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

1—2242 so Bihanq till riksdagens protokoll 1950. 6 samt. Nr 227.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 227.

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Velander m. fl. (1:533) och den andra inom andra kammaren av herr

Hjalmarson m. fl. (11:638), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte beakta vad i motionerna anförts rörande dels prioritet

för försvaret i fråga om viss materielleverans, dels anskaffning av nattjaktflygplan,

att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1950/51

beställa ytterligare materiel för att möjliggöra ökning av den svenska flygindustriens

produktionstakt inom en kostnadsram av 13 miljoner kronor,

att riksdagen måtte för samma ändamål på tilläggsstat för budgetåret

1950/51 anvisa ett anslag av 11,5 miljoner kronor,

att riksdagen på tilläggsstat för budgetåret 1950/51 måtte under titeln

Armén: Ekiperingsersättningar anvisa ett förslagsanslag på 210 000 kronor,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte framhålla önskvärdheten

av att vad i motionerna anförts angående behovet av kompletterande gruppchefsutbildning

beaktas samt

att riksdagen på tilläggsstat för budgetåret 1950/51, kapitalbudgeten, beviljar

ett investeringsanslag på 25 miljoner kronor för påbörjande av ytterligare

befästnings- och flygfältsarbeten i enlighet med av överbefälhavaren

avgivet förslag,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bergvall m. fl. (I: 534) och den andra inom andra kammaren av herr

Sjölin m. fl. (II: 633), i vilka hemställts, att riksdagen måtte medgiva,

att en engångsantagning innevarande budgetår sker av 150 reservfänrikar

vid armén bland det rekryteringsmaterial, som på grund av platsbrist måst

avvisas åren 1948, 1949 och 1950,

att antalet under år 1951 i sedvanlig ordning antagna fänrikar i reserven

vid armén må ökas till 350, samt

att vederbörliga förslagsanslag för ändamålet ökas med 130 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundqvist m. fl. (I: 535) och den andra inom andra kammaren av herrar

Staxäng och Edström (II: 637), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj:t snarast måtte till prövning

upptaga frågan om anskaffande i utlandet av sådan radar- och teleteknisk

materiel för marinen, som i motionerna berörts, samt för innevarande års riksdag

framlägga de förslag, vartill denna prövning må föranleda,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Emil Petersson m. fl. (I: 536) och den andra inom andra kammaren av

herr Fröderberg m. fl. (11: 635), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till

skytteförbundens överstyrelses förfogande ställa ett särskilt för iståndsättande

av skjutbanor avsett belopp av 150 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ohlon m. fl. (I: 537) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin

ni. fl. (11:634), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nt 227.

3

att för eu månads kompletterande utbildning av gruppchefer i armén, tillhöriga

åldersklasserna 1947 och 1948, anvisa ett förslagsanslag å 3 miljoner

kronor,

att för motsvarande utbildning av gruppchefer inom samma åldersklasser

i kustartilleriet anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor,

att för anskaffande i utlandet av för marinen oundgänglig materiel, vilken

icke kan tillverkas i vårt land, lämna ett beställningsbemyndigande av 1 miljon

kronor, samt

att för ökning av den inhemska flygindustriens leveranskapacitet till anskaffande

av extra verktygssats medgiva ett beställningsbemyndigande av 2

miljoner kronor samt å tilläggsstat för innevarande budgetår för enahanda

ändamål anvisa likaledes 2 miljoner kronor,

dels en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl. väckt

motion (11:636), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts

proposition nr 251,

dels ock en inom andra kammaren av herr Rylander m. fl. väckt motion

(II: 639), vari hemställts, att riksdagen måtte till anskaffning av nya nattjaktflygplan

medgiva utöver tillgängliga bemyndiganden och anslag ett beställningsbemyndigande

å 24,7 miljoner kronor samt såsom tilläggsanslag under

löpande budgetår för samma ändamål anvisa 4 miljoner kronor.

Beträffande första att-satsen i hemställan i motionerna I: 533 och II: 638

framhålles i motiveringen, bland annat, att det försämrade utrikespolitiska läget

gör det synnerligen angeläget att påskynda beslutade leveranser till försvaret.

Därest icke på frivillighetens väg nödvändiga leveranser till försvaret kunde

komma till stånd borde enligt motionärernas uppfattning Kungl. Maj:t med

stöd av förfogandelagen bereda för försvaret oundgängliga leveranser förtursrätt.

Vidare framhålles angelägenheten av att Kungl. Maj:t snarast omprövar

frågan om omedelbar ersättning av natt jaktflygplan och därvid beaktar

behovet av en snabbare komplettering av nattjaktflottiljens flygplansbestånd.

Vidkommande femte att-satsen i hemställan i förberörda motioner 1:533

och II: 638 framhålles, bland annat, att, därest Kungl. Maj:t icke äger rätt att

enligt nu gällande värnpliktslag inkalla värnpliktiga till kompletteiande utbildning,

motionärerna förutsätta, att Kungl. Maj:t för riksdagen snarast

framlägger förslag till sådana ändringar i värnpliktslagen att sådan utbildning

kan anordnas. I samma ämne uttala motionärerna vidare, att de förorda, att

värnpliktiga gruppchefer vid armén tillhörande i första hand åldersklasserna

1947 och 1948 under 1951 erhålla kompletterande utbildning enligt överbefälhavarens

förslag under en månad samt att denna tjänstgöring ordnas på det

sätt, att de värnpliktiga icke inkallas mer än en gång under detta år.

I fråga om de skäl i övrigt, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna 11:638, 1:534, 11:637, 1:536,

1:537, 11:636 och 11:639.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 227.

Statsministern.

Statsministern liar inledningsvis gjort ett uttalande i fråga om de i propositionen

framlagda förslagen till förstärkning av försvarsberedskapen och

i anslutning därtill anfört, bland annat, följande.

»Under juli månad påbörjades undersökningar rörande bland annat det

aktuella läget i fråga om tillgången på krigsmateriel, varvid de militära myndigheterna

ägnade särskild uppmärksamhet åt de närmast i tiden liggande

materielleveranserna. I anslutning härtill anmodades överbefälhavaren samt

cheferna för civilförsvarsstyrelsen och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

att förbereda en föredragning inom regeringen beträffande beredskapsläget

inom de olika grenarna av det totala försvaret. Efter underhandskontakter

mellan mig och ledarna för de demokratiska partierna anordnades

i slutet av augusti och början av september sammankomster, varvid redogörelser

lämnades för beredskapsläget. Yissa förslag anmäldes därvid om åtgärder

till omedelbar förstärkning såväl av den materiella som den personella

försvarsberedskapen. På grundval av föredragningar inom regeringen

och i övrigt anmälda önskemål om beredskapsåtgärder från statspolisintendenten

och sjukvårdsberedskapsnämnden informerade regeringen i mitten av

september representanterna för de demokratiska partierna om den principiella

innebörden av de åtgärder för att omedelbart stärka försvarsberedskapen,

som regeringen ansåge betingade av den internationella sjjänningen, samt

om storleken av härav föranledda kostnader. I en i anslutning härtill utsänd

kommuniké meddelade representanterna för bondeförbundet, folkpartiet och

högern att de anslöto sig till tanken att omedelbara åtgärder för förstärkning

av försvarsberedskapen av ungefärligen den storlek regeringen angivit voro

nödvändiga. De förklarade emellertid, att de icke kunnat taga ställning till

de olika detaljförslagen och underströko att enighet rådde om att riksdagens

prövningsrätt i fråga om nya anslag ej finge trädas för när.

Underlaget för de förslag till riksdagen, varom sålunda i princip enighet

uppnåtts, har av respektive myndigheter tillhandahållits i form av detaljerade

förslag till åtgärder, varjämte de medelsbehov anmälts, som för innevarande

budgetår erfordras för att genomföra förslagen. Dessa frågor anmälas dels

av chefen för försvarsdepartementet i det följande, dels ock av cheferna för

handels- och inrikesdepartementen i särskilda propositioner denna dag.»

Överbefälhavarens förslag.

Överbefälhavaren har i skrivelse den 6 september 1950 förordat åtgärder i

syfte att omedelbart förstärka såväl den materiella som den personella krigsberedskapen.

Härjämte har överbefälhavaren förordat en intensifiering av

byggnadsverksamheten i vad gäller till befästningars delfond av försvarsväsendets

fastighetsfond hänförliga byggnadsobjekt samt i fråga om flygfältsarbeten.

I fråga om den materiella beredskapen har överbefälhavaren förordat en

forcering av pågående materielanskaffningar, särskilt av sådan materiel, be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 227.

5

träffande vilken behovet av en komplettering är särskilt framträdande. Härvid

har i första hand åsyftats de nyligen färdigställda konstruktionerna i fråga

om pansarvärnsmateriel (raket- och granatgevär med ammunition, stridsvagnsminor

m. m.) samt radarmateriel, främst för luftbevakningen, jaktstridsledningen

och luftvärnet men även för mark-, sjö- och kustartilleriet. En snabbare

takt för moderniseringen av fartygsmaterielen har ock ansetts böra eftersträvas.

Därest en forcering av pågående anskaffning av särskilt viktig materiel

kan åstadkommas erfordras enligt överbefälhavaren nya beställningsbemyndiganden

redan under innevarande budgetår, så att ytterligare beställningar

kunna utläggas vid de företag som tidigare än beräknat fullgjort pågående

leveranser. Nya bemyndiganden erfordrades emellertid redan nu jämväl för att

snabbare kunna fylla bristerna beträffande vissa särskilt viktiga materieloch

ammunitionsslag genom utläggande av beställningar vid flera företag.

Yidare borde ett ersättande av viss otidsenlig materiel ske inom områden, där

behovet av en modernisering med hänsyn till teknikens utveckling vore särskilt

framträdande. Härigenom kunde möjliggöras ett tidigare genomförande

av de materielanskaffningsplaner som utarbetats inom respektive försvarsgrenar,

bland annat syftande till fortsatt anskaffning av pansarvärnsmateriel,

granatkastarammunition, luftvärnspjäser av modernaste konstruktion, radaroch

radiomateriel för armén samt luftbevakning och jaktstridsledning ävensom

materiel för modernisering av fartygen. Yidare skulle möjliggöras påbörjande

av anskaffning av den nu färdigkonstruerade 10,5 cm haubitsen för

fältartilleriets förnyelse samt anskaffning av viss signal- och kryptomateriel.

Storleken av erforderliga beställningsbemyndiganden har överbefälhavaren

uppskattat till 65—70 miljoner kronor, inklusive eventuella merkostnader för

forcering av redan beslutad materielanskaffning.

Överbefälhavaren har särskilt poängterat, att den påyrkade tidigareläggningen

av planerade materielanskaffningar icke föregriper en framtida avvägning

av försvarskostnaderna, då anskaffningen under alla förhållanden bedömes

böra komma till stånd.

I fråga om den personella beredskapen inom försvaret har överbefälhavaren

föreslagit dels ökad antagning av reservofficerare, dels anvisande under

innevarande budgetår av omkring 1 miljon kronor för intensifiering av den

frivilliga befälsutbildningen samt för ökad utbildningsverksamhet inom bland

annat lottarörelsen.

För höjande av den personella beredskapen har överbefälhavaren vidare

framlagt förslag om extra ordinära inkallelser av värnpliktiga. Således har

föreslagits att omkring 10 500 gruppchefer ur armén och ett antal ur kustartilleriet,

vilka genom begränsningen av utbildningstiden under åren 1947—

1950 ansetts ha fått en ofullständig första utbildning, våren 1951 skola fullgöra

en månads extra tjänstgöring. Kostnaderna härför ha beräknats till omkring

5 miljoner kronor. Vidare har föreslagits att omkring 5 000 värnpliktiga

vid flottan, som erhållit en i förhållande till 1941 års värnpliktslag avkortad

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 227.

utbildning, inkallas till en extra utbildning i perioder om tre månader med

början våren 1951. I samband härmed har föreslagits rustande av ett antal

fartyg. Kostnaderna ha beräknats till inemot 2 miljoner kronor per kvartal.

Dessa värnpliktiga vid flottan ha fullgjort all dem i fredstid åliggande utbildning.

Beträffande kapitalbudgeten har överbefälhavaren föreslagit en ökning av

den för försvaret för 1950 tillgängliga byggnadskvoten för att igångsätta befästnings-

och flygfältsarbeten redan under innevarande år inom en ram av

15—20 miljoner kronor, som till större delen finnas tillgängliga. Härjämte

har förordats anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av 25 miljoner

kronor för att påbörja ytterligare befästnings- och flygfältsarbeten. För att

möjliggöra detta föreslås en häremot svarande ytterligare ökning av försvarets

byggnadskvot.

I anledning av överbefälhavarens förslag gjorda framställningar.

Den materiella beredskapen.

Chefen för försvarsstaben har hemställt om anvisande å tilläggsstat för

innevarande budgetår av tillhopa 3 037 000 kronor för utvidgning av det för

försvarsgrenarna gemensamma krigstelegrafnätet, för komplettering av det

permanenta trådnätet för operativa signalförbindelser samt för anskaffning

av kryptomateriel för försvarsgrenarna.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har hemställt, att på tilläggsstat för budgetåret

1950/51 måtte anvisas ett anslag av 1 miljon kronor för anskaffning av

sådan sjukvårdsutrustning, som styrelsen bedömde såsom särskilt angelägen

för att täcka allvarliga brister.

Arméförvaltningen har under erinran att ämbetsverket bland sina medelsäskanden

för budgetåret 1951/52 för engångsanskaffning av viss intendenturmateriel

äskat ett särskilt anslag å 1,4 5 miljon kronor nu föreslagit att av

nämnda belopp 1 miljon kronor måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår för anskaffningens påbörjande. Anskaffningen, som i

sin helhet kostnadsberäknats till 4 miljoner kronor, avser att tillföra i krigsorganisationen

ingående nya organisationsenheter beklädnadsmateriel.

Arméförvaltningen har vidare hemställt, att ämbetsverket måtte erhålla bemyndigande

att — utöver det för budgetåret 1950/51 lämnade bemyndigandet

att utlägga beställningar för anskaffning av tygmateriel till ett belopp av

70 miljoner kronor — under samma budgetår utlägga beställningar inom en

ram av ytterligare 33,8 miljoner kronor för komplettering och förnyelse av

tygmateriel.

Arméförvaltningen har uppskattningsvis beräknat de medel som för budgetåret

1950/51 anvisats till anskaffning av tygmateriel jämte å anslaget vid

ingången av budgetåret förefintliga reservationer vara tillräckliga för att

täcka såväl de utbetalningar, som bleve en följd av att bemyndigandet för

budgetåret 1950/51 utvidgades med 33,8 miljoner kronor som de ökade utbetalningar,

vilka kunde bliva en följd av de tidigare leveranserna av uteliggande

beställningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 227. •

Marinförvaltningen har hemställt, att redan under budgetåret 1950/51 ytterligare

bemyndiganden måtte lämnas ämbetsverket att inom en ram av 13

miljoner kronor förstärka den materiella beredskapen vid marinen. Av

nämnda belopp avses 6,5 miljoner kronor för fartygsbyggnader och 6,5 miljoner

kronor för anskaffning av artillerimateriel m. m. Härutöver har marinförvaltningen

räknat med sammanlagt omkring 2,4 5 miljoner kronor i forceringskostnader.

För att under budgetåret 1950/51 täcka likvider på nu föreslagna beställningsbemyndiganden

har marinförvaltningen beräknat ett belopp av 9,6 2

miljoner kronor bliva erforderligt, oavsett förenämnda forceringskostnader.

Återstående likvider (13,00 —9,62 =) 3,38 miljoner kronor beräknas skola

fullgöras under budgetåret 1951/52.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha hemställt om nytt bestallningsbemyndigande

för budgetåret 1950/51 om tillhopa 45,7 miljoner kronor.

Av berörda belopp avse 8 miljoner kronor modernisering av luftbevakningen,

24,7 miljoner kronor anskaffning av nattjaktflygplan samt 13 miljoner kronor

åtgärder för ökning av flygindustriens produktionstakt.

Beträffande modernisering av luftbevakningen ha chefen för flygvapnet

och flygförvaltningen åberopat chefens för flygvapnet yttrande över 1949

års försvarsutrednings skrivelse den 4 juli 1950, i vilket yttrande förordats

en moderniseringsplan, kostnadsberäknad till 30,7 5 miljoner kronor. Därest

icke Kungl. Maj:t redan till årets riksdag avsåge framlägga förslag om modernisering

enligt denna plan, borde i varje fall redan beslutad modernise

ring påskyndas och kompletteras så att den materiel, som anskaffats eller

beställts inom ramen för hittills meddelade beslut, kunde till fullo utnyttjas.

För innevarande budgetår erfordrades härför ett beställningsbemyndigande

om 8 miljoner kronor. Betalningsutfallet hade beräknats i sin helhet komma

att belasta budgetåret 1951/52.

Beträffande anskaffning av nattjaktflygplan har framhållits följande. De

nuvarande nattjaktplanen levererades under åren 1948 och 1949. Redan vid

anskaffningen förutsattes att flygplanen icke skulle kunna utnyttjas under

längre tid än fyra år. Enligt nu gällande anskaffningsplaner vore det emellertid

icke möjligt genomföra förnyelse av nattjaktplanen förrän långt senare.

På grund av haverier hade flygplanbeståndet avsevärt nedgått. Med hänsyn

såväl till flygsäkerheten som till krigsberedskapen vore det oundgängligen

nödvändigt att omedelbart vidtaga åtgärder för att ersätta den nuvarande

flygplantypen med modernare nattjaktflygplan. Den totala kostnaden för anskaffning

av nya plan hade uppskattats till 60 miljoner kronor. För att

finansiera anskaffningen stode inom flygvapnets kostnadsram endast de medel

till förfogande, som vore avsedda för planenlig förnyelse av nattjaktplanen.

Om samtliga dessa medel nu disponerades för anskaffning av flygplan

skulle den framtida förnyelsen av flygplanen omintetgöras, såvida icke

kostnadsramen utvidgades eller besparingar kunde göras. Med hänsyn till

det omedelbara behovet av ersättning av nattjaktflygplanen föresloges dels

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 227.

anskaffning nu av flygplan till en kostnad av 35,3 miljoner kronor med finansiering

inom flygvapnets nuvarande kostnadsram, dels ock att auskaffningsplanen

utökas med en engångskostnad av 24,7 miljoner kronor för anskaffning

nu av ytterligare flygplan. För anskaffningens genomförande erfordrades

under innevarande budgetår ett nytt bemyndigande på 24,7 miljoner

kronor. För likvider under budgetåret 1950/51 erfordrades 4 miljoner kronor,

belöpande å planen utom kostnadsramen.

Beträffande åtgärder till ökning av flygindustriens produktionstakt har

hemställts om beställningsbemyndigande av 13 miljoner kronor. Beloppet

avses för inköp av verktygssats och lagerköp av importmateriel. För likvider

under budgetåret 1950/51 beräknas 11,5 miljoner kronor bliva erforderliga.

Till åtöd för framställningen har åberopats svårigheterna att i rådande

läge kunna inköpa flygmateriel från utlandet samt att det av beredskapsskäl

vore i hög grad önskvärt att genom forcering av den inhemska flygplanproduktionen

dels påskynda det planenliga utbytet av äldre omoderna krigsflygplan,

dels skapa förutsättningar för att vid ett beslut om förstärkning

av återstående fyra dagjaktflottiljer kunna anskaffa härför erforderlig materiel

inom landet. De föreslagna åtgärderna skulle medgiva att leveranstakten

ökades med 30 % i månaden från och med hösten 1952.

Den personella beredskapen.

Chefen för armén har föreslagit att beslut nu fattas om en utökning av

antalet reservofficerare vid armén. Härom har arméchefen anfört följande.

1941 års försvarsutredning beräknade en årlig nyrekrytering av 220 reservofficerare

vid armén. Detta antal hade sedermera blivit en norm för Kungl.

Maj ds årliga bemyndigande till chefen för armén att antaga reservofficersaspiranter

såsom fänrikar i reserven. För år 1951 hade dock antalet höjts till

högst 250. J

Denna maximering hade emellertid medfört att endast cirka 50 % av hela

antalet lämpliga reservoffioersaspiranter kunnat anställas såsom fänrikar i

reserven. Härigenom hade aspiranter med mycket goda betyg måst avvisas,

trots att betygen i många fall till och med skulle ha berättigat vederbörande

till kommendering till krigsskolan eller försvarets läroverk, om han så önskat.

Det antal reservofficerare, som årligen anställdes, kunde därför utan svårighet

ökas. En sådan ökning innebure en betydande förbättring av kvaliteten hos

krigsförbanden. Genom sin fredstjänstgöring vart tredje år kunde nämligen

reservofficerare vidmakthålla och förkovra vid kadettskolorna inhämtade kunskaper

och färdigheter i helt annan utsträckning än de värnpliktiga officerarna,

som. endast gjorde tre repetitionsövningar samt eventuellt frivillig befalsutbildnmg.

En granskning av tillgänglig betygsstatistik hade givit vid

handen, att antalet årligen antagna fänrikar i reserven kunde utökas till 350

med bibehållet kvalitetskrav. Denna utökning borde sålunda fortsättningsvis

ske. Det vore emellertid även önskvärt att kunna utnyttja det goda rekrytermgsmaterial,

som måste avvisas åren 1948, 1949 och 1950. Längre tillbaka

i tiden synes man av ålders- och utbildningsskäl ej böra gå. Med hänsyn

till kvalitetskravet syntes omkring 100 man kunna utväljas per årsklass,

varför en engångsantagning av 300 reservfänrikar borde ske innevarande

budgetår.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 227. 9

Kostnaderna för den föreslagna utökningen, avseende ekiperingslijälp,

tjänstgöringstraktamenten m. m., ha uppskattats till 210 000 kronor för budgetåret

1950/51 för att 1960/61 stiga till 510 000 kronor.

Centralförbundet för befälsutbildning har hemställt om anvisande å tillläggsstat

dels av ett anslag å 560 000 kronor för intensifiering av den frivilliga

befälsutbildningen dels ock av ytterligare medel, 150 000 kronor, för

de kvinnliga bilkårernas utbildningsverksamhet.

Skytteförbundens överstyrelse har hemställt om anvisande av ett tilläggsanslag

av 150 000 kronor för att avhjälpa de allvarligaste bristerna i fråga om

underhåll av skjutbanor. Behovet har beräknats utgöra 300 000 kronor till

och med utgången av innevarande budgetår.

Riksförbundet Sveriges lottakårer har hemställt om ytterligare bidrag för

innevarande budgetår med 285 000 kronor för utbildning av lottor.

Rikshemvärnschefen har anmält behov av förstärkning med 12o 000 kronor

av hemvärnets övningsanslag, för budgetåret 1950/51 anvisat med 1,075

miljon kronor.

Kapitalbudgeten.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att å tilläggsstat för budgetåret

1950/51 under befästningars delfond av försvarets fastighetsfond anvisas särskilda

investeringsanslag om tillhopa 20 miljoner kronor. I anslutning därtill

har fortifikationsförvaltningen framhållit följande.

Av medel, som under tidigare budgetår anvisats å driftbudgeten för olika

befästningsarbeten, kvarstodo vid krigets slut omkring 13,5 miljoner kronor

odisponerade. Efter medgivande av Kungl. Maj:t hade därefter av nämnda

medel disponerats omkring 6 miljoner kronor. För närvarande återstode i

runt tal 7,5 miljoner kronor odisponerade. — För utförande av ammunitionsförråd

i berg, berghangarer, fartygstunnlar, radarbefästningar, lokaler för luftbevakningen

m. fl. för krigsberedskapens höjande nödvändiga objekt har riksdagen

anvisat särskilda investeringsanslag. Med hänsyn till rådande byggnadsreglering

hade dessa arbeten icke kunnat utföras i den takt, som tillgängliga

medel eljest kunnat medgiva. För närvarande stode i runt tal 21,5

miljoner kronor till Kungl. Maj:ts disposition. Fortifikationsförvaltningen

hade i samråd med chefen för försvarsstaben utarbetat ett byggnad sprogram

omfattande särskilt viktiga bergrums- och befästningsobjekt. Kostnaderna

för detta programs genomförande för innevarande budgetår uppginge till

omkring 26,8 miljoner kronor. Medel för detta programs genomförande

stode till förfogande. På anmodan av överbefälhavaren hade fortifikationsförvaltningen

vidare upprättat ett program för vissa ytterligare viktiga befästningsarbeten

inom en kostnadsram av 20 miljoner kronor. Medel för dessa

arbeten hade äskats i ämbetsverkets framställning rörande medelsbehovet

för budgetåret 1951/52. Det vore emellertid angeläget att dessa arbeten påbörjades

redan under innevarande budgetår. Därest ämbetsverkets förslag

om anvisande å tilläggsstat av 20 miljoner kronor bifölles, kunde äskandena

för budgetåret 1951/52 minskas i motsvarande omfattning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 227.

Flygförvaltningen har hemställt att under innevarande budgetår erhålla bemyndigande

att igångsätta flygfältsarbeten inom en kostnadsram av 10 miljoner

kronor ävensom att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1950/51

måtte anvisas ett investeringsanslag av 5 miljoner kronor till vissa flygfältsarbeten

m. m. Bemyndigandet avsåges att utnyttjas för igångsättande av

sådana flygfältsarbeten som anmälts i flygvapnets medelsäskanden under

kapitalbudgeten för budgetåren 1947/51 och budgetåret 1951/52. Hittills lämnade

bemyndiganden lämnade icke utrymme för en forcering av flygfältsarbetena.

Till och med budgetåret 1950/51 anvisade investeringsanslag beräknades

i sin helhet behöva tagas i anspråk för redan beslutade flygfältsarbeten.

Vissa övriga framställningar som föranleda äskanden ä tilläggsstat.

Krig smaterielverket har i skrivelse den 29 september 1950 gjort framställning

om anvisande av medel för höjande av den industriella krigsberedskapen.

Ämbetsverket har hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetar matte anvisas ett anslag av 7 000 000 kronor för viss

maskinanskaffning m. m. ävensom att för verket lämnat bemyndigande att

belasta rörelsekapitalet för lagerköp av materiel för planerad krigsproduktion

måtte ökas med 4 000 000 kronor från 10 000 000 kronor till 14 000 000

kronor. Anslaget å 7 000 000 kronor avses för anskaffning och iståndsättande

av maskiner, verktyg, mätdon och annan erforderlig utrustning för planerad

krigstillverkning.

Flygförvaltningen har i skrivelse den 15 september 1950 hemställt, att å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1950/51 måtte under anslaget Flygvapnet:

Anskaffning av flygmateriel m. m. anvisas 45 miljoner kronor. I anslutning

härtill har ämbetsverket framhållit, att betalningsutfallet i samband

med medelsäskandena för budgetåret 1950/51 hade beräknats till 145 miljoner

kronor. För budgetåret hade emellertid å riksstaten upptagits ett anslag av

allenast 135 miljoner kronor. Betalningsutfallet beräknades emellertid nu

komma att bli 180 miljoner kronor. Skillnaden, (180 — 135=) 45 miljoner

kronor, erfordrades a tilläggsstat. Anledningen till det ökade betalningsutfallet

vore bland annat att vissa utländska beställningar fullgjorts i snabbare

takt än ursprungligen beräknats.

Departementschefen.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

»De i det föregående redovisade framställningarna avse till en del äskanden,

som icke betingas av överbefälhavarens principförslag om åtgärder till

försvarsberedskapens omedelbara förstärkning. Jag upptager till en början

dessa äskanden till prövning.

Flygförvaltningen har hemställt om anvisande å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1950/51 av ytterligare 45 miljoner kronor under anslaget Flygvapnet:

Anskaffning av flygmateriel m. m. Anslaget erfordras för att kunna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 227. 11

inom bemyndigandesystemets ram verkställa under budgetåret motsedda likvider.

Utgifterna äro alltså av automatisk karaktär, hänförliga till av riksdagen

tidigare lämnade bemyndiganden. De kunna sägas vara en följd av

redan före överbefälhavarens förslag uppnådd forcering av materielleveranserna

för flygvapnet. Jag förordar att medel äskas å tilläggsstat för fullgörande

av ifrågavarande likvider.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha vidare anmält behov av

nya bemyndiganden och betalningsmedel för att tidigare än som i gällande

anskaffningsram för flygvapnet förutsatts ersätta nattjaktflottiljens (Västmanlands

flygflottiljs) flygplan. Förslaget innebär dels en tidigareläggning

inom gällande kostnadsram för budgetåren 1950/57 av anskaffning av flygplan,

dels ock att flygvapnets kostnadsram under nämnda period skall utökas

med 24,7 miljoner kronor för inköp av ytterligare flygplan. Jag vill

erinra om att under senare tid ett flertal haverier med dödlig utgång inträffat

vid krigsmässiga övningar med flottiljens nuvarande nattjaktplan. Genom

inträffade haverier har flottiljens flygplanbestånd nedgått. Jag finner det

vara nödvändigt att flottiljen snarast möjligt tillföres nya flygplan i sådan

omfattning att de krigsmässiga övningarna kunna bedrivas med modern och

ur säkerhetssynpunkt fullgod materiel. Även beredskapsskäl kunna åberopas

för en dylik anskaffning. Jag förordar alltså, att åtgärder redan nu vidtagas

för anskaffning, inom flygvapnets kostnadsram, av moderna nattjaktplan.

Detta kan ske utan att nya beställningsbemyndiganden nu behöva

lämnas. Anskaffningen medför icke heller behov av ytterligare betalningsmedel

under budgetåret 1950/51. Däremot är jag icke nu beredd förorda anskaffning

av flygplan utöver kostnadsramen.

Jag övergår härefter till överbefälhavarens principförslag till försvarsberedskapens

omedelbara stärkande och i anslutning därtill av myndigheter och

organisationer avgivna framställningar och upptar först till behandling fragoi

berörande den materiella beredskapen.

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att värdet den 1 juli

1950 av utelöpande beställningar — avseende arméns tygmateriel, marinens

fartygsbyggnader och artillerimateriel samt flygmateriel uppgick till avsevärda

belopp, omkring 780 miljoner kronor, och att möjlighet förelegat att

utlägga beställningar för ytterligare omkring 550 miljoner kronor. Betalningsutfallet

under budgetåret 1949/50 åter uppgick allenast till omkring 310

miljoner kronor. Det framstår som synnerligen angeläget att i rådande utrikespolitiska

läge alla möjligheter tillvaratagas för att på kort sikt öka

leveranstakten beträffande beslutade materielanskaffningar. Detta gäller särskilt

sådan materiel, beträffande vilken bristerna i krigsorganisationen äro

mest framträdande. På min anmodan verkställda undersökningar ha givit

vid handen, att möjligheterna till en forcering av materielleveranserna inom

den närmaste tiden i stort sett synas vara relativt begränsade beträffande såväl

importmateriel som, därest icke förtursrätt med stöd av förfogandei ättslagstiftning

tillgripes, inom landet tillverkad materiel. Från krigsmaterielverket

har emellertid anmälts att ämbetsverket, efter kontakter med leverantörerna i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 227.

syfte att på frivillighetens väg öka leveranskapaciteten, kunnat utverka snabbare

leveranser beträffande åtskillig genom verkets försorg anskaffad materiel,

bland annat pansarvärnsvapen, pansarvärnsammunition och övrig ammunition.

Jag förutsätter, att fortsatta ansträngningar göras att forcera ifrågavarande

materielleveranser.

En forcering av materielleveranserna under budgetåret 1950/51 kominer

uppenbarligen att medföra ett tidigare betalningsutfall än vad man förut räknat

med. Enligt under hand inhämtade uppgifter torde detta tidigare betalningsutfall

kunna uppskattas till omkring 25 miljoner kronor. Eör att uppbringa

betalningsanslagen för marinen till erforderlig nivå böra å tilläggsstat

anvisas ytterligare 10 miljoner kronor med lika fördelning å anslaget till

fartygsbyggnader och anslaget till anskaffning av artillerimateriel. I övrigt

erfordras icke av denna anledning någon ökad medelsanvisning, då under

budgetåret 1950/51 tillgängliga reservationer torde förslå för ifrågakommande

ökade likvider.

En fortsatt forcering av materielleveranserna kommer givetvis jämväl för

budgetåret 1951/52 att medföra ökade krav på betalningsmedel under betalningsanslagen.

Det är emellertid icke nu möjligt att uppskatta storleken

härav.

I samma mån som en forcering av nu utlagda beställningar kan genomforas

uppkommer i fråga om bemyndigandeanslagen behov av bemyndiganden

för att utlägga nya beställningar hos industrierna i syfte att uppehålla

den löpande produktionen av krigsmateriel, överbefälhavaren har härjämte

förordat att beslut nu fattas -— i form av nya bemyndiganden eller nya ansiag

för tidigareläggning av beställningar å för krigsberedskapens stärkande

särskilt betydelsefull materiel. Förvaltningsmyndigheterna ha i dessa

hänseenden äskat bemyndiganden eller anslag, inklusive vissa forceringskostnader,

om tillhopa 82,2 8 7 miljoner kronor samt anmält eventuellt ytterligare

behov av bemyndiganden för forceringskostnader.

Beträffande dessa äskanden vill jag till en början framhålla att jag icke i

förevarande sammanhang är beredd förorda de av chefen för flygvapnet och

flygförvaltningen föreslagna åtgärderna för ökning av den inhemska flygindustriens

leveranstakt.

I övrigt vill jag nu förorda nya bemyndiganden eller anslag för tidigare^

beställningar inom en ram av 65 miljoner kronor, inklusive ifrågakommande

forceringskostnader. Jag förordar, att inom angivna ram följande

ändamål nu tillgodoses.

Bemyndiganden Bärav anslag

, eller anslag. å tilläggsstat.

Försvarsstaben: Engångsanskaffning av viss mate
-

riel m. m............................................. 2 o 2 o

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. (inklusive

forceringskostnader).......................... 34-o _

Armén: Beklädnad m. m............................. q s q 5

Marinen: Fartygsbyggnader m. m. (inklusive forceringskostnader)

.................................. 80 5o

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 227.

13

Bemyndiganden Därav anslag

Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. in.

eller anslag.

å tilläggsstat.

(inklusive forceringskostnader)....................

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. (in-

6-o

5''0

klusive forceringskostnader) .....................^

8-o

—

Sjukvårdsmateriel ....................................

0-5

0-6

Krigsmaterielverket: Viss maskinanskaffning m. m.

6-o

3*o

Summa

65 o

16o

Några myndigheter ha förutsatt, att de i förevarande sammanhang ifrågasatta

bemyndigandena skola tillkomma utöver de i äskandena för budgetåret

1951/52 begärda. Jag är emellertid icke nu beredd att taga ställning till frågan

om storleken av de bemyndiganden som böra utverkas för budgetåret

1951/52; dessa frågor synas böra prövas först i samband med budgetberedningarna

för nämnda budgetår. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t skall äga

besluta om de ändringar i förhållande till myndigheternas i förevarande sammanhang

framlagda förslag som betingas av denna anledning liksom av den

av mig förordade begränsningen i förhållande till myndigheternas förslag.

I enlighet med av riksdagen meddelade föreskrifter angående dispositionen

av krigsmaterielverkets rörelsekapital äger Kungl. Maj:t bemyndiga ämbetsverket

att belasta sitt rörelsekapital med ytterligare medel för beredskapsköp.

Beträffande nu föreliggande förslag om förstärkande av den personella

beredskapen anser jag mig böra tillstyrka anvisande å tilläggsstat av tillhopa

1 miljon kronor för intensifiering av utbildningsverksamheten inom

hemvärnet, den frivilliga befälsutbildningen, inklusive de kvinnliga bilkårerna,

samt lottarörelsen. Däremot finner jag icke det av skytteförbundens

överstyrelse anmälda medelsbehovet vara av natur att i förevarande

sammanhang böra tillgodoses. Jag förordar, att förslag framlägges om anvisande

å tilläggsstat för innevarande budgetår av följande reservationsanslag,

nämligen till Armém Hemvärnets övningar 100 000 kronor, till Armén: Frivilliga

befälsutbildningsrörelsen m. m. 675 000 kronor samt till Lottaorganisationen

225 000 kronor.

Yad härefter angår arméchefens förslag om utökning av antalet reservofficerare

vid armén får jag erinra om att Kungl. Maj: t genom beslut den 28

augusti 1950 beslutat öka antalet reservofficerare, som må antagas vid armén

under år 1951, med 30 till 250. Jag är icke beredd att i förevarande sammanhang

förorda en ytterligare ökning. Jag får erinra om att här avsedd personal

är utbildad till värnpliktiga officerare. Med hänsyn till de betydande

kostnader ett bifall till förslaget skulle innebära för fredsorganisationen

synes förslaget böra prövas först i samband med framtida principbeslut

rörande försvarskostnaderna.

Med förenämnda skrivelse den 29 september 1950 har överbefälhavaren

beträffande frågan om kompletterande utbildning av gruppchefer vid armén

och kustartilleriet, vissa värnpliktiga vid flottan och befäl vid luftbevak
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 227.

ningen framhållit, att försvarsgrenscheferna utarbetat underlag, sammanfattat

i en vid skrivelsen fogad promemoria, för fortsatta undersökningar och överläggningar.

Överbefälhavaren har anmodat försvarsgrenscheferna att avge

förslag rörande ifrågavarande utbildning och äska erforderliga medel å tillläggsstat

för budgetåret 1950/51 samt för budgetåret 1951/52. Av promemorian

framgår att utbildningen avser 12 900 gruppchefer vid armén ur åldersklasserna

1947—1949 (mot av överbefälhavaren tidigare angivet antal av

10 500), därav 4 500 skulle fullgöra en månads extra tjänstgöring i omedelbar

anslutning till avslutad första tjänstgöring våren 1951, 6 800 inkallas

till en månads extra utbildning våren 1951 samt 1 600 inkallas till en

månads extra tjänstgöring hösten 1951 i anslutning till dem då åvilande repetitionsövning.

Inkallelsen har angivits böra ske med åberopande av 28 §

värnpliktslagen eller, därest detta icke kunde ifr&gakomma, såsom beredskapsövning

(§27:2). Kostnaderna torde kunna uppskattas till drygt 4 miljoner

kronor för budgetåret 1950/51. — För kustartilleriets del förordas inkallelser

av 1 560 gruppchefer till en månads extra utbildning vid olika tidpunkter

under 1951. Kostnaderna ha uppskattats till omkring 650 000 kronor.

— För flottans del förordas att kompletterande utbildning av vissa fartygsbesättningar

under 90 dagar skall äga rum från och med den 1 april 1951

å för ändamålet nyutrustade fartyg. Kostnaderna för budgetåret 1950/51 ha

uppskattats till omkring 2 miljoner kronor.

Yad först angår förslaget om inkallande av gruppchefer vid armén och

kustartilleriet till en månads extra tjänstgöring för kompletterande utbildning

får jag till en början erinra om att frågan om gruppchefsutbildningens

framtida ordnande för närvarande är föremål för utredning. Jag är väl medveten

om att i varje fall gruppchefema ur de äldsta av de åldersklasser, som

nu ifrågasatts skola inkallas, icke utbildats med de förbättrade utbildningsmetoder

som på senaste tid tillämpas. A andra sidan torde övergången till

repetitionsövningar i krigsförband ha skapat förutsättningar att öka gruppchefernas

användbarhet. Det är emellertid uppenbart att en ytterligare utbildning

av dessa äldre gruppchefer skulle göra dem mer skickade att fullgöra

sina uppgifter i krigsorganisationen. Jag delar uppfattningen att, därest

inkallelser av beredskapsskäl finnas böra ske, i första hand ifrågavarande

gruppchefer böra inkallas. Frågan om dylika inkallelser måste emellertid bedömas

med utgångspunkt från det aktuella beredskapsläget. Jag anser för

närvarande icke möjligt att bedöma huruvida dylika inkallelser böra tillgripas.

Jag får i detta sammanhang framhålla, att Kungl. Maj:t erhållit riksdagens

bemyndigande att bestrida av beredskapsinkallelser föranledda kostnader

genom överskridande av vederbörliga å riksstaten uppförda anslag.

Yad härefter angår frågan om inkallande av värnpliktiga ur flottan till

extra tjänstgöring under tre månader får jag erinra om att enligt gällande

bestämmelser dessa värnpliktiga fullgjort all dem åliggande fredsutbildning,

för närvarande 12 månader i en följd. Mot denna utbildningstids tillräcklighet

i och för sig torde några erinringar icke förefunnits. Inom marinledningen

pågå emellertid vissa undersökningar, syftande till en omläggning

av utbildningsgången inom den totala utbildningstiden av 12 månader. Det

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 227.

15

förhållandet att flottans värnpliktiga fullgöra all tjänstgöring i en följd medför

att de icke kunna erhålla kompletterande utbildning på sådan materiel

som tillförts marinen efter det deras värnpliktstjänstgöring fullgjorts. De nu

föreslagna inkallelserna torde i första hand åsyfta kompletterande utbildning

med den materiel, som under senare år i samband med fartygens modernisering

tillförts flottan. Önskvärdheten av en dylik kompletterande utbildning

kan icke förnekas. Ifrågavarande värnpliktiga ha emellertid såsom

nämnts fullgjort all dem i fredstid åliggande utbildning. En inkallelse till

tjänstgöring måste därför ske i form av beredskapsövning. Såsom jag tidigare

framhållit anser jag icke möjligt att nu bedöma, huruvida dylika inkal
-

lelser böra äga rum.

Av mig i det föregående förordade förslag, berörande driftbudgeten, inne
-

bära för budgetåret 1950/51 förändringar i fråga om bemyndiganden och

uppskattat betalningsutfall ävensom anslagsäskanden å tilläggsstat enligt

följande sammanställning. __

1

Ändamål

Bemyndigan- den eller

anslag

I förhållande

till tidigare

beräkningar

ökat betal- ningsutfall

Bärav anslag

å tilläggsstat

För lågt beräknat betalningsanslag för flygvapnets

materielanskaffning ..........................

45o

45-0

Tidigare betalningsutfall på grund av forcering av

materielleveranserna..........................

—

25-o

lQ-o

Nya beställningsbemyndiganden i anledning av

överbefälhavarens förslag, inklusive forcerings- kostnader....................................

65-o

22o

16o

Förstärkning av den personella beredskapen ....

ro

1''0

1''0

Summa

66 o

93 o

72 o

Yad slutligen angår kapitalbudgeten anser jag att ytterligare medel böra

äskas för att fortsätta pågående flygfältsarbeten. Hittills anvisade anslag äro

redan disponerade. Jag förordar att å tilläggsstat äskas 5 miljoner kronor.

Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t att för innevarande budgetår igångsätta

flygfältsarbeten inom en ram av 5 miljoner kronor utöver för budgetåret

anvisat anslag. Detta bemyndigande har ännu icke utnyttjats. Något

ytterligare bemyndigande torde icke erfordras.

I fråga om de till befästningsfonden hänförliga byggnadsarbetena medge

förefintliga reservationer och odisponerade belopp av de för budgetåret

1950/51 anvisade anslagen igångsättande av byggnadsarbeten till väsentligt

högre belopp än som kan inrymmas i den för försvaret för år 1950 avsedda

byggnadskvoten. Förutsättningar synas föreligga att genom extra kvottilldelning

öka försvarets byggnadsvolym för år 1950 med mellan 15 och 20 miljoner

kronor, inklusive flygfältsbyggen. Undersökningar pågå i syfte att utröna

förutsättningarna för att igångsätta ytterligare byggnadsarbeten med anlitande

av tillgängliga anslagsmedel. Jag är icke beredd att nu förorda att å tilläggsstat

anvisas ytterligare anslag för dylika arbeten. Frågan om anvisande av

dylika anslag å tilläggsstat för budgetåret 1950/51 torde få upptagas i sam
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 227.

band med behandlingen av fortifikationsförvaltningens medelsäskanden för

budgetåret 1951/52, då säkrare hållpunkter föreligga för bestämmandet av försvarets

byggnadskvot för år 1951.»

Utskottet.

I den föreliggande propositionen har framhållits, att försvarskostnaderna

under budgetåren 1945/50 varierat mellan 700 och 950 miljoner kronor, varvid

tydligen avses den faktiska medelsåtgången. En avsevärd del av dessa kostnader,

mellan 200 och 300 miljoner kronor per budgetår, har avsett anskaffning av

materiel. Uidare ha beställningar å materiel utlagts eller väntas komma att

inom den närmaste tiden utläggas till ett belopp av ej mindre än omkring

1 330 miljoner kronor. Härigenom har på sätt i propositionen också framhållits

vårt land i betydande grad kunnat vidmakthålla och planmässigt utveckla

den försvarsorganisation, som skapades under det andra världskriget.

Med hänsyn emellertid till det alltmer skärpta utrikespolitiska läget har

det befunnits angeläget, att änmu större uppmärksamhet ägnas vår försvarsberedskap.

I sådant syfte har i den föreliggande propositionen framlagts förslag

till förstärkning av denna beredskap. Sålunda begäras nya bemyndiganden

att anskaffa materiel till sammanlagt 59 miljoner kronor, varjämte äskas

anslag å tilläggsstat för materielanskaffning med 6 miljoner kronor. För ökad

utbildningsverksamhet inom de frivilliga försvarsorganisationerna begäres

sammanlagt 1 miljon kronor. Under kapitalbudgeten hemställes om anvisande

av 5 miljoner kronor för fortsatta flygfältsarbeten. Härjämte äskas å tilläggsstat

betalningsanslag om tillhopa 65 miljoner kronor för likvidering av materielbeställningar.

Vad först den materiella försvarsberedskapen beträffar må framhållas, att

det med hänsyn till de stora mängder materiel, som enligt det föregående utlagts

eller komma att utläggas, befunnits angeläget, att en forcering därvid

kommer till stånd, främst beträffande sådana materielleveranser, där behovet

är mest framträdande. Efter kontakter med leverantörerna har det lyckats

att på frivillighetens väg åstadkomma en forcering beträffande viss materiel.

Möjligheterna till en dylik forcering äro dock såsom departementschefen framhållit

relativt begränsade. I motionerna I: 533 och II: 638 har ifrågasatts,

huruvida icke, därest frivilliga överenskommelser icke kunna komma till

stånd, Kungl. Maj:t bör med stöd av allmänna förfogandelagen bereda för försvaret

oundgängliga leveranser förtursrätt. Givetvis kan man under vissa förhållanden

icke bortse från detta alternativ. Tvångsingripanden böra dock

enligt utskottets mening såvitt möjligt undvikas. Ansträngningarna måste

främst inriktas på att på andra vägar nå fram till en tillfredsställande lösning.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på

denna fråga och därvid i tvångsmål icke lämnar prioritetsalternativet obeaktat.

Förberörda båda motioner i nu förevarande del torde få anses besvarade

med vad utskottet sålunda anfört.

Det förhållandet att materielleveranserna forceras under innevarande bud
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 227.

17

getår med tur i vissa fall tidigare betalningsutfall än vad man förut räknat

med. Departementschefens förslag att härför för marinens vidkommande anvisa

tillhopa 10 miljoner kronor å tilläggsstat tillstyrkes.

Såsom i propositionen framhållits uppstår, i samma mån som eu forcering

av nu utlagda beställningar kan genomföras, i fråga om bemyndigandeanslagen

behov av bemyndiganden, så att ytterligare beställningar kunna utläggas hos

industrierna i syfte att uppehålla den löpande produktionen av krigsmateriel.

Departementschefen föreslår utökning av materielanskaffningarna genom nya

bemyndiganden eller anslag för att möjliggöra att redan under innevarande

budgetår beställningar utläggas å för krigsberedskapens stärkande särskilt

betydelsefull materiel. Departementschefens förslag innebär, såsom i det

föregående antytts, att kostnadsramen för dessa nya bemyndiganden eller anslag

för tidigareläggning av beställningar fastställes till 65 miljoner kronor.

Myndigheternas äskanden i dessa hänseenden uppgå till omkring 82 miljoner

kronor. Motionsvis ha framställts yrkanden i anslutning till myndigheternas

förslag. Utskottet kommer i det följande att redogöra för och angiva sin

ställning till dessa yrkanden.

I syfte att åvägabringa en ökning av den inhemska flygindustriens leveranstakt

ha i motionerna I: 533 och II: 638, vilka i förevarande del överensstämma

med myndigheternas förslag, för innevarande budgetår hemställts om nytt

beställningsbemyndigande på 13 miljoner kronor och anslag av 11,5 miljoner

kronor. Medlen äro avsedda för inköp av verktygssats och lagerköp av im

portmateriel. Utskottet inser väl betydelsen av förstärkningsåtgärder på

detta område. Emellertid vill utskottet framhålla, att ett förverkligande av

förslaget i hög grad torde bero på möjligheten för vederbörliga företag att

anskaffa härför erforderlig ytterligare arbetskraft. Utskottet har svårt att

föreställa sig, att detta utan vidare skall låta sig göra. Att svårigheter där

vidlag föreligga har utskottet även fått bekräftat genom underhandsmeddelande

från flygledningen. Vid sådant förhållande och då i vart fall denna

fråga icke är klart utredd, bör det enligt utskottets mening icke ifrågakomma

att utöver av riksdagen anvisade betydande anslagsbelopp, som ännu icke

kunnat ianspråktagas, anvisa ytterligare medel, vilka måhända även måste

reserveras tills vidare. Det bör därvid jämväl framhållas, att ett bifall till det i

motionerna framställda lörslaget delvis innebär en utökning av den av riksdagen

bestämda kostnadsramen för flygvapnet. Utskottet är vid angivna

förhållanden icke berett tillstyrka motionerna i denna del. De i samma

ämne väckta motionerna I: 537 och II: 634, i vilka yrkandet begränsats till

2 miljoner kronor i beställningsbemyndigande och 2 miljoner kronor i an

slag, avsedda för inköp av verktygssats, finner utskottet sig av förberörda

"-käl jämväl böra avstyrka.

T fråga om behovet av nattjaktplan ha myndigheterna föreslagit dels eu

tidigareläggning inom gällande kostnadsram för budgetåren 1950/t)< av anskaffning

av flygplan, dels ock att flygvapnets kostnadsram under nämnda

period skall utökas för inköp av ytterligare plan. Den totala kostnaden för

IUhaiti) Ull riksdagens protokoll 1950. ti sand. År 22t.

o — 2242 r»0

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 227.

anskaffning av nya nattjaktplan har uppskattats till ISO miljoner kronor.

Departementschefen förordar, att åtgärder redan nu vidtagas för anskaffning

inom kostnadsramen av moderna nattjaktplan. Förslaget medför icke

några nya beställningsbemyndiganden eller behov av betalningsmedel under

innevarande budgetår. Utskottet anser de av departementschefen anförda

skälen för denna nyanskaffning bärande och biträder förslaget i fråga.

I motionen II: 639 förordas i enlighet med myndigheternas förberörda

\ikande

För ändamålet begäres ett nytt beställningsbemyndigande på 24,7 miljoner

kronor jämte tilläggsanslag för löpande budgetår av 4 miljoner kronor. Utskottet

anser sig böra erinra, att nattjaktflottiljen uppsatts tidigare än vad

som från början var förutsatt. Här är alltså icke fråga om någon eftersläpning

i föihållande till gällande anskaffningsplan. Ett bifall till motionen betydei

alltså ett frångående av hittills fastställt program för flygvapnets utökning.

Utskottet anser sig icke utan vidare berett att nu medverka härtill

och vill erinra, att myndigheternas äskande i nu angivna del icke betingas

av överbefälhavarens principförslag om åtgärder till försvarsberedskapens

omedelbara, förstärkning. Motionen II: 639 avstyrkes alltså. Utskottet vill

emellertid i detta sammanhang framhålla, att utskottet anser självfallet, att

Kungl. Maj:t, icke minst med tanke på den flygande personalens säkerhetskrav

— antalet haverier och därvid inträffade dödsfall har varit oroande

många vid vår första nattjaktflottilj — har sin uppmärksamhet riktad på

frågan rörande möjligheterna att ytterligare komplettera beståndet av

moderna och möjligast driftsäkra nattjaktplan. Något ingripande från riksdagens

sida i detta ärende torde således icke vara erforderligt, varför utskottet

finner jämväl motionerna I: 533 och II: 638, såvitt nu är i fråga, icke

böra föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

Vad marinen beträffar har Kungl. Maj:t med avseende å anslagen till

fartygsbyggnader och till anskaffning av artillerimateriel m. m. föreslagit

beställningsbemyndiganden å 8 miljoner kronor respektive 6 miljoner kronor

samt anvisande på tilläggsstat av 10 miljoner kronor — varav 5 miljoner

kronor med hänsyn till tidigare betalningsutfall på grund av forcering och 5

miljoner kronor för tidigareläggning av beställningar — under vartdera av

dessa båda anslag. Utskottet, som i det föregående tillstyrkt de föreslagna

medelsanvisningarna för att möta tidigare betalningsutfall på grund av forcering,

anser sig jämväl i övrigt böra biträda Kungl. Maj ds nyssnämnda förslag.

Utskottet har under hand inhämtat, att utredning pågår inom marinförvaltningen

rörande anskaffning härutöver av viss teleteknisk materiel, däribland

ladai, ävensom att ämbetsverket har för avsikt att så snart ske kan underställa

denna fråga Kungl. Maj ds prövning. Vissa möjligheter föreligga, enligt

vad utskottet inhämtat från marinförvaltningen, att redan under innevarande

budgetår utnyttja av riksdagen anvisade anslag eller lämnade bemyndiganden

iför att utlägga beställningar å en del av här avsedd materiel. Således

uppges numera ett belopp av 3 miljoner kronor under anslaget 1942/43

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 227.

19

till Marinen: Täckning av vissa engångsutgifter för materielanskaffning

m. m. icke erfordras för ursprungligen avsett ändamål utan kunna utnyttjas

för här avsedda anskaffningar. Vidare skulle beställningar redan under innevarande

budgetår kunna utläggas med utnyttjande av vissa av riksdagen

redan lämnade bemyndiganden, vilka icke oundgängligen behöva tagas i anspråk

redan under detta budgetår för ursprungligen avsedda ändamål. Dessa

bemyndiganden — tillhopa 12,5 miljoner kronor, därav 7 miljoner kronor

under anslaget Marinen: Fartygsbyggnader avse en av tre ubåtar av ny typ

samt 5,5 miljoner kronor avse olika objekt under anslaget Marinen: Anskaffning

av artillerimateriel m. m. — behöva emellertid, därest de nu tillfälligt

utnyttjas, förnyas för budgetåret 1951/52 för tillgodoseende av de med bemyndigandena

ursprungligen avsedda ändamålen. Utskottet finner ifrågavarande

materielfråga vara av så vital betydelse för våra försvarskrafters effektiva

utnyttjande, att den bör ägnas en synnerlig uppmärksamhet från Kungl.

Maj:ts sida, med särskilt beaktande av de möjligheter att utnyttja äldre anslag

och, tillfälligt, redan lämnade bemyndiganden, som marinförvaltningen

angivit. Med hänsyn till vad i ärendet sålunda framkommit torde motionerna

I: 535 och II: 637 samt I: 537 och II: 634, sistnämnda båda motioner

såvitt nu är i fråga, icke påkalla någon riksdagens särskilda åtgärd.

Kungl. Maj:ts förslag om anvisande å tilläggsstat av 45 miljoner kronor

till anskaffning av flygmateriel föranledes av att erforderliga likvider inom

bemyndigandesystemets ram visat sig bliva större under innevarande budgetår

än som tidigare antagits. Då utgifterna i fråga äro av automatisk karaktär,

tillstyrker utskottet, att angivna belopp nu anvisas.

Vad härefter angår kapitalbudgeten tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts

förslag att å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisa 5 miljoner kronor

för att fortsätta pågående flygfältsarbeten. Härav följer, att utskottet icke

kan biträda det i motionerna I: 533 och II: 638 gjorda yrkandet om anvisande

av ytterligare 5 miljoner kronor för ändamålet. Dessa motioner i nu berörd

del avstyrkas alltså.

I fråga om de till befästningsfonden hänförliga byggnadsarbetena har

departementschefen framhållit, att förefintliga reservationer och odisponerade

belopp av de för budgetåret 1950/51 anvisade anslagen medge igångsättande

av byggnadsarbeten till väsentligt högre belopp än som kan inrymmas i den

för försvaret för år 1950 avsedda byggnadskvoten. Förutsättningar synas

enligt departementschefen föreligga att genom extra kvottilldelning öka försvarets

byggnadsvolym för sistnämnda år med mellan 15 och 20 miljoner

kronor, inklusive flygfältsbyggen.

I motionerna I: 533 och II: 638 har hemställts bland annat om tilläggsanslag

av 20 miljoner kronor för påbörjande av ytterligare befästningsarbeten

i enlighet med av överbefälhavaren avgivet förslag. Enligt vad i propositionen

upplysts pågå undersökningar i syfte att utröna förutsättningarna för

att igångsätta ytterligare byggnadsarbeten med anlitande av tillgängliga anslagsmedel.

Utskottet anser därför i likhet med departementschefen, att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 227.

frågan om anvisande av ytterligare anslag för ändamålet lämpligen bör prö

vas i samband med behandlingen av medelsäskandena för nästa budgetår,

då säkrare hållpunkter föreligga för bestämmandet av försvarets byggnadskvot

för år 1951. Utskottet finner sig vid angivna förhållanden böra avstyrka

sistnämnda båda motioner jämväl i nu berörd del.

Utskottet övergår härefter till frågan om förstärkning av den personella

beredskapen.

För intensifiering av den frivilliga utbildningsverksamheten har departementschefen

föreslagit ett sammanlagt belopp av 1 miljon kronor med viss

närmare angiven fördelning å hemvärnets övningar, den frivilliga, befälsutbildningen,

inklusive de kvinnliga bilkårerna, och lottarörelsen. De verkställda

beräkningarna synas utskottet kunna godtagas. Utskottet anser sig

därför åtminstone icke i nu förevarande sammanhang böra föreslå, att i enlighet

med skytteförbundens överstyrelses framställning, med vilken yrkan

det i motionerna 1:536 och 11:635 överensstämmer, 150 000 kronor anvisas

för skjutbanors underhåll. Ett vid riksdagens vårsession motionsvis väckt

förslag i samma ämne avslogs av riksdagen. Nämnda motioner avstyrkas

alltså.

För närvarande antagas vid armén årligen 220 reservofficersaspiranter så

som fänrikar i reserven. För år 1951 har antalet dock höjts till 250. I motio

nerna 1:533 och H: 638 — vilka i denna del överensstämma med en av

chefen för armén i ämnet gjord framställning — föreslås dels att antalet årligen

antagna fänrikar i reserven ökas till 350 dels ock att engångsantagning sker

innevarande budgetår av 300 reservfänrikar. I motionerna I: 534 och II: 633

framställes enahanda yrkande, såvitt avser årlig antagning. Däremot föreslås

i sistnämnda motioner en till 150 fänrikar begränsad engångsantagning.

Utskottet finner väl, att med hänsyn till rådande befälsbrist ett genomförande

av ifrågavarande förslag skulle medföra en önskvärd förbättring av

kvaliteten hos krigsförbanden. Å andra sidan må erinras, att personalen i

fråga är utbildad till värnpliktiga officerare och således kan utnyttjas såsom

plutonchefer i krigsorganisationen. Härjämte bör erinras, att utredning för

närvarande pågår rörande försvarets framtida organisation. Betänkligheter

kunna därför resas mot att nu fatta beslut, som kunna komma att sträcka

sina verkningar till tiden efter det kommande principbeslutet rörande försvarsavvägningen.

Kostnaderna vid bifall till arméchefens förslag belöpa sig

för innevarande budgetår till 210 000 kronor, men uppmärksammas må att

dessa kostnader komma att automatiskt stegras för att under budgetåret

1960/61 uppgå till 510 000 kronor. Härtill kommer, att förslaget i fråga icke

är direkt betingat av den omedelbara förstärkning av försvarsberedskapen

som i propositionen åsyftas. Utskottet anser för sin del försiktigheten bjuda,

att omhandlade fråga prövas i samband med det framtida principbeslutet

rörande försvarskostnaderna. De i ämnet väckta motionerna, de båda förstnämnda

såvitt nu är i fråga, finner utskottet sig alltså icke böra biträda.

Ett på senare tiden synnerligen omdebatterat ämne är frågan om grupp
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 227.

21

chefsutbildningen. Utredning rörande dess framtida ordnande pågår för närvarande.

I motionerna I: 537 och II: 634 har i anslutning till framställningar

av de militära myndigheterna föreslagits, att gruppchefer tillhörande 1947

och 1948 års åldersklasser i armén och kustartilleriet skola inkallas till en

månads extra utbildning. De sammanlagda kostnaderna för den föreslagna

anordningen uppskattas för innevarande budgetår till 3,4 miljoner kronor.

Ifrågavarande gruppchefer ha fullgjort all dem i fredstid åliggande utbildning.

Då i motionerna icke åsyftas, att den kompletterande utbildningen

skall ske på så sätt att gruppcheferna få tillgodoräkna sig denna extra tjänst

göring såsom fullgjord repetitionsövning, måste de ifrågasatta inkallelserna

ske enligt 28 § eller 27 §, andra momentet, värnpliktslagen. Utskottet vill

erinra, att departementschefen under höstens remissdebatt närmare redogjort

för möjligheterna för Kimgl. Maj:t att besluta om dylika inkallelser.

Denna fråga torde här böra ytterligare beröras. Utskottet vill då först framhålla,

att förstnämnda lagrum har avseende endast på det fall att krigsmakten

mobiliseras vid krig. Denna paragraf kan alltså icke här tillämpas. Enligt

bestämmelserna i 27 § äger Kungl. Maj:t visserligen inkalla värnpliktiga till

beredskapsövning under högst 180 dagar. Av förarbetena till detta lagrum

framgår dock, att den befogenhet, som härigenom tillagts Kungl. Maj:t, icke

avsetts skola användas i annat fall än då det utrikespolitiska läget ger be

stämd anledning härtill. Meningen med anordningen är i själva verket att

beredskapsövningen skall till en viss gräns ersätta längre gående åtgärder.

Till följd härav lärer det icke nu kunna komma i fråga att med stöd av 27 §

värnpliktslagen inkalla värnpliktiga till supplementär utbildning; detta givetvis

under förutsättning att förhållandena icke tillspetsas i sådan grad att det

finnes fog för anordnande av beredskapsövning. Erinras må, att, därest så

skulle bliva fallet, innevarande års riksdag bemyndigat Kungl. Maj:t att be

strida av beredskapsinkallelser föranledda kostnader genom överskridande

av vederbörliga å riksstaten uppförda anslag. Av det anförda torde framgå,

att Kungl. Maj:t icke utan ändring av värnpliktslagen äger inkalla värn

pliktiga till kompletterande utbildning på sätt i motionerna föreslagits. Ut

skottet anser därför, att motionerna, såvitt nu är i fråga, icke kunna av riks

dagen bifallas.

I motionerna I: 533 och II: 638 har föreslagits, att riksdagen måtte i skri

velse till Kungl. Maj:t framhålla önskvärdheten av att behovet av kompletterande

gruppchefsutbildning beaktas, varvid förordats att — om så befinnes

påkallat — värnpliktslagen ändras därhän, att sådan supplementär utbildning

av värnpliktiga gruppchefer skall kunna anordnas. Frågan härom synes ut

skottet stå i nära sammanhang med den pågående utredningen rörande grupp

chefsutbildningens ordnande. Enligt vad utskottet under hand inhämtat lärer

utredningen kunna slutföras i så god tid, att proposition i ämnet kan fram

läggas redan till nästa års riksdags höstsession. För övrigt bör erinras, att

nu ifrågavarande lagrum var föremål för statsmakternas prövning i sak så

sent som vid föregående års riksdag ävensom att innevarande års riksdag

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 227.

under hänvisning till nämnda utredning avslagit då väckta motioner om föriängd

gruppchefsutbildning. Då Kungl. Maj:t givetvis har sin uppmärksam

het riktad på här omliandlade spörsmål anser utskottet, att förberörda båda

motioner, i vad de avse skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t, icke böra påkalla

någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Kungl. Maj:ts förslag i de delar, i vilka utskottet icke särskilt yttrat sig,

ha icke givit utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen

i samband därmed anfört.

Motionen 11:636, vari hemställts om avslag å Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, avstyrkes.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) beträffande komplettering av nattjaktflottiljens flygplans

bestånd avslå motionerna 1:533 och II: 638, i vad de beröra

detta ämne, samt motionen II: 639;

b) beträffande materielanskaffning i övrigt för flygvapnet

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna

I: 533 och II: 638 samt I: 537 och II: 634, såvitt nämnda

motioner avse ökning av flygindustriens leveranstakt, ävensom

med avslag å motionen II: 636, såvitt nu är i fråga,

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 13 oktober 1950 angivna

grunder medgiva utläggande av beställningar för anskaffning av

flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 8 000 000 kronor;

2) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. å till

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under fjärde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 45 000 000 kronor;

II. att riksdagen må beträffande anskaffning av artillerimateriel

m. m. för marinen

a) avslå motionerna I: 535 och II: 637 angående skrivelse till

Kungl. Maj:t i fråga om teleteknisk materiel;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionerna 1:537 och II: 634, i vad de avse anskaffning av

teleteknisk materiel, ävensom motionen II: 636, såvitt nu är

i fråga,

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 13 oktober 1950 angivna

grunder medgiva utläggande av beställningar för anskaffning av

artillerimateriel m. m. för marinen inom en kostnadsram av

6 000 000 kronor;

2) till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under fjärde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 227.

23

III. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 63G, såvitt nu är i fråga, bemyndiga

Kungl. Maj:t att i enlighet med i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 13 oktober 1950 angivna grunder

medgiva utläggande av beställningar inom följande kostnadsramar,

nämligen för

a) Armén: Anskaffning av tygmateriel in. m. 34 000 000

kronor,

b) Marinen: Fartygsbyggnader 8 000 000 kronor;

IV. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 636, såvitt nu är i fråga, å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under fjärde

huvudtiteln anvisa följande reservationsanslag, nämligen till

a) Försvarsstaben: Engångsanskaffning av viss materiel m. m.

2 000 000 kronor;

b) Armén: Beklädnad m. m. 500 000 kronor;

c) Armén: Hemvärnets övningar 100 000 kronor;

d) Armén: Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m. 675 000

kronor;

e) Marinen: Fartygsbyggnader 10 000 000 kronor;

f) Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m. 500 000

kronor; samt

g) Lottaorganisationen 225 000 kronor;

V. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionen II: 636, såvitt nu är i fråga,

a) till Krigsmaterielverket: Engångsanskaffning av vissa

maskiner m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1950/51 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställ

ningar å maskiner m. m. må utläggas inom en kostnadsram av

3 000 000 kronor;

VI. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 533 och II: 638 samt II: 636,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Vissa flygfält sarbeten

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under

försvarets fastighetsfond, flygvapnets delfond, anvisa ett in

vesteringsanslag av 5 000 000 kronor;

VII. att riksdagen må avslå motionerna I: 533 och II: 638, såvitt

de avse anslag till befästningsarbeten;

VIII. att riksdagen må avslå motionerna I: 536 och II: 635

angående anslag till frivilliga skytterörelsen;

IX. att riksdagen må beträffande utökning av antalet reservfänrikar

vid armén avslå motionerna I: 533 och TI: 638, såvitt

de avse detta ämne, samt I: 534 och IT: 633;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 227.

X. att riksdagen må beträffande kompletterande utbildning av

gruppchefer avslå motionerna I: 533 och II: 638 samt I: 537 och

II: 634, samtliga motioner såvitt de avse detta ämne;

XI. att motionerna I: 533 och II: 638, i vad de avse förtursrätt

för leveranser till försvaret, må anses besvarade med vad utskottet

anfört.

Stockholm den 5 december 1950.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sven Larsson, Gränebo, Mannerskantz,

Ohlon, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Leander, Gillström, Johan Eric

Ericson, Näsström, von Heland, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Alfred

Nilsson och Lundgren; samt

^ från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Bergström,

Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla,

Svensson i Ljungskile, Lindholm, Rubbestad, Ståhl, Kyling, Thapper,

Persson i Vinberg och Hjalmarson.

Reservationer.

A. av herrar Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, von Heland, Alfred Nilsson,

Lundgren, Malmborg i Skövde, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Svensson

i Ljungskile, Rubbestad, Ståhl, Kyling och Hjalmarson, vilka ansett, att

utskottet beträffande materielanskaffning för flygvapnet bort tillstyrka förslag

om ökning av flygindustriens leveranstakt samt föreslå skrivelse till

Kungl. Maj:t rörande komplettering av nattjaktflottiljens flygplansbestånd

och att därför

dels det stycke på s. 17 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»I syfte» och slutar med orden »böra avstyrka», bort hava följande lydelse:

»I syfte att åvägabringa en ökning av den inhemska flygindustriens leveranstakt

har chefen för flygvapnet och flygförvaltningen för innevarande

budgetår hemställt om beställningsbemyndigande på 13 miljoner kronor och

anslag av 11,5 miljoner kronor. Medlen äro avsedda för inköp av verk/tygs

sats och lagerköp av importmateriel. Till stöd för framställningen ha åberopats

svårigheterna att i rådande läge kunna inköpa flygmateriel från utlandet

samt att det vore i hög grad önskvärt att genom foroering av den inhemska

flygplansproduktionen dels påskynda det planenliga utbytet av äldre

omoderna krigsflygplan, dels skapa förutsättningar för att vid ett beslut om

förstärkning av återstående fyra dagjaktflottiljer kunna anskaffa härför er
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 227.

25

forderlig materiel inom landet. Med hänsyn till den alltmer forcerade upp

rustningen utomlands kan man enligt utskottets mening icke bortse från möjligheten

av leveransstopp av flygplan och annan för flygvapnet oundgänglig

materiel. Yad detta skulle betyda för vår flygplansuppsättning torde ligga

i öppen dag. Det måste därför betraktas som en beredskapsåtgärd av hög

angelägenhetsgrad, att vår inhemska flygindustri sättes i stånd att så långt

möjligt är tillgodose våra egna behov. Att märka är att av totalkostnaden,

13 miljoner kronor, för att säkerställa forceringen av vår flygplansproduktion

endast 2 miljoner kronor, avseende inköp av extra verktygssats, falla utom

flygvapnets nuvarande kostnadsram, medan återstoden, 11 miljoner kronor

för lagerköp av importmateriel, falla inom nämnda ram. Merkostnaden utgör

således allenast 2 miljoner kronor. Utskottet, som alltså anser att de av

flygledningen föreslagna åtgärderna för att höja flygindustriens produktionstakt

snarast böra vidtagas, föreslår i enlighet med de i ämnet väckta motio

nerna, att riksdagen måtte för innevarande budgetår medgiva, att beställning

å en verktygssats må utläggas inom en kostnadsram av 2 miljoner kronor

och för samma ändamål anvisa ett tilläggsanslag av likaledes 2 miljoner

kronor. Detta innebär, att det av Kungl. Maj:t begärda beställningsbemyn

digandet till anskaffning av flygmateriel m. m. bör ökas från 8 miljoner kro

nor till 10 miljoner kronor och motsvarande anslag från 45 miljoner kronor

till 47 miljoner kronor.»;

dels det stycke på s. 18 i utskottets yttrande, som börjar med orden »I

motionen» och slutar med orden ».särskilda åtgärd», bort hava följande

lydelse:

»Departementschefens ifrågavarande av utskottet tillstyi''kta förslag innebär

emellertid, att endast något mer än hälften av de erforderliga nya nattjaktplanen

nu kan anskaffas. Detta är dock icke tillräckligt ens för att utrusta

nattjaktflottiljens stridande förband. I motionen II: 639 förordas där

för i enlighet med myndigheternas förberörda yrkande anskaffning av natt

jaktplan jämväl utöver gällande kostnadsram. Härför erfordras ett nytt beställningsbemyndigande

på 24,7 miljoner kronor jämte tilläggsanslag för

löpande budgetår av 4 miljoner kronor. Utskottet vill erinra, att det vid in

köp utomlands av de i nattjaktflottiljen ingående flygplanen, vilka då icke

voro helt moderna, förutsatts, att det skulle bliva möjligt att omkring år

1954 ersätta dessa plan med flygplan av inhemsk produktion. Av tekniska

skäl lärer det knappast bliva möjligt att leverera inhemska flygplan förrän

efter ytterligare ett par år. Detta skulle innebära, att flygplanen skulle

komma att uppnå en livslängd av inemot det dubbla mot normalt. En sådan

livslängd är under inga förhållanden godtagbar. Härtill är att märka, att

flygplanstypen i fråga redan nu är föråldrad. Den flygande personalens för

troende för dessa flygplan lärer — helt förståeligt — till följd av den onormalt

höga haveri frekvensen och därvid inträffade dödsfall ha undergrävts.

Med hänsyn till det anförda synes det utskottet synnerligen angeläget, att

åtgärder snarast vidtagas för att åstadkomma en snabbare komplettering av

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 227.

ifrågavarande flygplansbestånd. Med hänsyn till ärendets angelägenhetsgrad

förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t omprövar denna fråga och att riks

dagen därför i enlighet med yrkandet i motionerna 1:533 och 11:638, i nu

berörd del, bör inskränka sig till att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva uttryck

för sin i det föregående angivna uppfattning i ämnet. Av det anförda följer,

att utskottet delar de i motionen II: 639 anförda synpunkterna men anser att

med frågan om medelsanvisning för ändamålet bör anstå tills vidare»;

dels ock utskottets hemställan under I. bort hava följande lydelse:

»I. att riksdagen må

a) beträffande komplettering av nattjaktflottiljens flygplans

bestånd i anledning av motionerna I: 533 och II: 638, i vad de

beröra detta ämne, samt motionen II: 639 i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

I: 533 och II: 638, med bifall till motionerna I: 537 och II: 634,

samtliga nämnda motioner såvitt de avse ökning av flygindu

striens leveranstakt, ävensom med avslag å motionen II: 636, såvitt

nu är i fråga,

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med av utskottet angivna

grunder medgiva utläggande av beställningar för anskaffning

av flygmateriel in. m. inom en kostnadsram av 10 000 000

kronor;

2) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel fn. ni. å till

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under fjärde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 47 000 000 kronor.»

B. av herrar Mannerskantz, Lundgren, Kyling och Hjalmarson, vilka

ansett, att utskottet bort tillstyrka anvisande av medel till befästningsarbeten

och att därför

dels det stycke på s. 19 och 20 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»I motionerna» och slutar med orden »berörd del», bort hava följande lydelse:

»Allmän enighet torde råda om betydelsen och behovet av befästningsarbeten.

Med hänsyn till byggnadsrestriktionerna föreligger för närvarande

en allvarlig eftersläpning i fråga om dessa arbeten. Det är därför angeläget,

att byggnadstakten påskyndas i möjligaste mån, så att onödiga tidsförluster

undvikas. Utskottet är därför av den uppfattningen, att i det rådande läge

är nödvändigt, att medel för igångsättande av ytterligare sådana arbeten

redan nu anvisas. Överbefälhavaren har beräknat de aktuella kostnaderna

härför till 20 miljoner kronor. Utskottet, som tagit del av de till

ärendet hörande handlingarna, har funnit här avsedda arbeten vara av den

angelägenhetsgrad, att de snarast böra komma till utförande. Utskottet vill

därför förorda, att riksdagen i enlighet med yrkandet i motionerna I: 533 och

II: 638, såvitt nu är i fråga, anvisar för ändamålet ett tilläggsstatsanslag av 20

miljoner kronor.»;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 227. -(

dels ock utskottets hemställan under VII. bort hava följande lydelse:

»VII. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 533 och

II: 638, såvitt nu är i fråga, till Ytterligare befästningsarbeten å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1950/51 under försvarets

fastighetsfond, befästningars delfond, anvisa ett investeringsanslag

av 20 000 000 kronor.»

C. av herrar Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, von Heland, Alfred Nilsson,

Lundgren, Malmborg i Skövde, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Svensson

i Ljungskile, Rubbestad, Ståhl, Kyling och Hjalmarson, vilka ansett, att

utskottet bort tillstyrka utökning av antalet reservfänrikar vid armén och att

därför

dels det stycke på s. 20 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»Utskottet finner» och slutar med orden »böra biträda», bort hava följande

lydelse:

»Utskottet finner de av departementschefen anförda skälen mot en förstärkning

av reservofficerskadern icke hållbara. Enligt utskottets mening

torde ett beslut om ökning av denna kader icke påverka principbeslutet

rörande försvarets framtida organisation. Ett faktum är, att i fråga om den

fasta befälskadern omfattande vakanser nu förefinnas. En utfyllnad av dessa

måste förr eller senare ske. Det har i propositionen upplysts, att den nuvarande

maximeringen av den årliga nyrekryteringen av reservofficerare vid

armén medfört, att endast cirka 50 % av hela antalet lämpliga reservofficersaspiranter

kunnat antagas såsom fänrikar i reserven. Enligt en av chefen

för armén upprättad betygsstatistik skulle denna nyrekrytering med bibehållande

av kvalitetskravet kunna utökas till 350. I syfte att åstadkomma eu

välbehövlig förbättring av kvaliteten hos krigsförbanden anser utskottet angeläget,

att detta rekryteringsmaterial utnyttjas. Huruvida en återgång senare

till en lägre rekryteringskvot är möjlig torde framdeles få bliva föremål för

närmare övervägande. Utskottet föreslår alltså, att den årliga nyrekryteringen

av reservofficerare vid armén bestämmes till 350 och tillstyrker därmed motio

nema I: 533 och II: 638 samt I: 534 och II: 633, samtliga såvitt nu är i fråga.

Vidare må framhållas, att ett stort antal reservofficersaspiranter måst avvisas

på grund av platsbrist under åren 1948, 1949 och 1950. Arméchefen har

därför föreslagit, att under innevarande budgetår engångsantagning sker av

100 man per årsklass eller alltså 300 reservfänrikar. Av i det föregående anförda

skäl anser utskottet det vara i hög grad olägligt att avstå från den

kvalitetsförbättring, som härigenom skulle kunna vinnas. Av ekonomiska skäl

och då kvalitetskravet bör ställas högt, synes måhända en viss begränsning av

arméchefens förslag böra ske. Utskottet vill för sin del förorda, att i anledning

av motionerna T: 533 och 11:638 samt 1:534 och 11:633, såvitt nu är

i fråga, engångsantagningen av reservfänrikar bestämmes till 200.

Då utbildningen till reservofficer icke kräver extra kostnader utöver ut

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 227.

bildningen till värnpliktig officer, torde utgifterna för bär föreslagna åtgärder

kunna begränsas till 140 000 kronor för budgetåret 1950/51. Dessa kostnader

falla på arméns anslag till ekiperingsersättning, varför utskottet före

slår, att riksdagen för ändamålet anvisar ett tilläggsanslag för innevarande

budgetår av 140 000 kronor.»;

dels ock utskottets hemställan under IX. bort hava följande lydelse

»IX. att riksdagen må beträffande utökning av antalet reserv

fänrikar vid armén i anledning av motionerna I: 533 och II: 638,

såvitt nu är i fråga, samt motionerna I: 534 och II: 633

a) medgiva, att engångsantagning må under innevarande bud

getår ske av 200 reservfänrikar vid armén bland det rekryterings

material, som på grund av platsbrist måst avvisas under åren

1948—1950;

b) medgiva, att antalet under år 1951 i sedvanlig ordning an

tagna fänrikar i reserven vid armén må ökas till 350;

c) till Armén: Ekiperingsersättningar å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1950/51 under fjärde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 140 000 kronor.»

D. angående kompletterande utbildning av gruppchefer

1) av herrar Gränebo, Ohlon, von Heland, Alfred Nilsson. Malmborg i

Skövde, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Svensson i Ljungskile,

Rubbestad och Ståhl, vilka ansett,

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 och 22, som börjar med

orden »Ifrågavarande gruppchefer» och slutar med orden »riksdagens sida»,

bort hava följande lydelse:

»Ifrågavarande gruppchefer ha fullgjort all dem i fredstid åliggande utbildning.

Då i motionerna icke åsyftas, att den kompletterande utbildningen

skall ske på så sätt att gruppcheferna få tillgodoräkna sig denna extra tjänstgöring

såsom fullgjord repetitionsövning, måste de ifrågasatta inkallelserna

ske enligt 28 § eller 27 §, andra momentet, värnpliktslagen. Det har gjorts

gällande, att Kungl. Maj:t icke utan vidare äger rätt att enligt värnpliktslagen

i dess nuvarande lydelse inkalla värnpliktiga till dylik utbildning.

Företrädare för annan åsikt finnas dock. Då alltså delade meningar

råda härvidlag, anser utskottet sig icke böra biträda det i motionerna

I: 537 och II: 634 gjorda yrkandet om medelsanvisning men föreslår i anled

ning av motionerna, att Kungl. Maj:t för riksdagen snarast framlägger förslag

till sådana ändringar i vämpliktslagen att dylik utbildning kan anordnas.

I motionerna I: 533 och II: 638 har föreslagits, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t framhålla önskvärdheten av att behovet av kompletterande

gruppchefsutbildning beaktas, varvid förordats att — om så befinnes

påkallat — värnpliktslagen ändras därhän, att sådan supplementär utbildning

av värnpliktiga gruppchefer skall kunna anordnas. Frågan härom synes ut

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 227.

skottet stå i nära sammanhang med den pågående utredning rörande gruppchefsutbildningens

ordnande. Enligt vad utskottet under hand inhämtat lärei

utredningen kunna slutföras i så god tid, att proposition i ämnet kan framläggas

redan till nästa års riksdag, varigenom förlängd gruppchefsutbildning

kan anordnas hösten 1951. Det är därvid angeläget, att gruppcheferna ur

åldersklasserna 1947 och 1948 erhålla en sådan utbildning att de vid krig

bli bättre skickade att kunna bekläda sina ansvarsfulla befattningar. Utskottet

förutsätter, att Kungl. Maj:t vidtager åtgärder i enlighet härmed.»;

dels ock att utskottets hemställan under X. bort hava följande lydelse:

»X. att riksdagen må beträffande kompletterande utbildning

av gruppchefer i anledning av motionerna 1:533 och II: 638

samt I: 537 och II: 634, samtliga motioner såvitt de avse detta

ämne, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

anfört.»

2) av herrar Mannerskantz, Lundgren, Kyling och Hjalmarson, vilka ansett,

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 och 22, som börjar med orden

»Ifrågavarande gruppchefer» och slutar med orden »riksdagens sida», bort

hava följande lydelse:

»Det har från militärt håll vid upprepade tillfällen betonats, att utbildningstiden

för de till gruppchefsutbildning uttagna värnpliktiga med hänsyn

till utbildningens ändamål borde göras längre än nu gällande för sådana

värnpliktiga, som endast skola underkastas soldatutbildning. Det synes utskottet

synnerligen angeläget, att denna fråga snarast erhåller en tillfredsställande

lösning, varvid jämväl bör beaktas nödvändigheten av att gruppcheferna

tillhörande nu inneliggande och i vår inryckande åldersklasser bibringas

erforderlig supplementär utbildning.

I skrivelse den 6 september 1950 har överbefälhavaren för höjande av den

personella beredskapen föreslagit, att kompletterande utbildning av gruppchefer,

tillhörande åldersklasserna 1947—1949, vilka fått en ofullständig första

utbildning, skall äga rum våren 1951. Såsom av den föreliggande propositionen

framgår har även departementschefen medgivit, att gruppchefer av åldersklasserna

1947 och 1948 icke utbildats med de förbättrade utbildningsmetoder, som

på senare tid tillämpats, och framhållit att det vore uppenbart, att en ytterligare

utbildning av dessa gruppchefer skulle göra dem mera skickade att full

sröra sina uppgifter i krigsorganisationen. Enligt utskottets mening är det i

hög grad betänkligt såväl ur militär som ur den enskildes synpunkt, att dessa

gruppchefer till följd av bristande utbildning icke äro tillräckligt skickade att

vid krig kunna bekläda sina ansvarsfulla befattningar. Behovet av kompletterande

utbildning torde emellertid göra sig gällande även för gruppchefer

tillhörande äldre åldersklasser än nu omförmälda. Det är därför av vikt, att

en sådan utbildning kommer till stånd. Den torde i första hand böra inriktas

på gruppchefer ur åldersklasserna 1947 och 1948, de yngsta av de åldersklasser

vilka endast delvis lärt känna och hantera de nyaste vapnen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 227.

Det har gjorts gällande, att Kungl. Maj:t icke utan vidare äger rätt

att enligt värnpliktslagen i dess nuvarande lydelse inkalla värnpliktiga till

kompletterande utbildning, varom här är fråga. Företrädare för annan åsikt

finnas dock. Då alltså delade meningar råda härvidlag, anser utskottet sig

icke böra biträda det i motionerna I: 537 och II: 634 gjorda yrkandet men föreslår,

att Kungl. Maj:t för riksdagen snarast framlägger förslag till sådana

ändringar i värnpliktslagen, att dylik utbildning kan anordnas. Utskottet

vill därför i enlighet med yrkandet i motionerna I: 533 och II: 638 hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver tillkänna sin uppfattning i

denna fråga.»;

dels ock att utskottets hemställan under X. bort hava följande lydelse:

»X. att riksdagen må beträffande kompletterande utbildning

av gruppchefer med bifall till motionerna I: 533 och II: 638 samt

i anledning av motionerna I: 537 och II: 634, samtliga motioner

såvitt de avse detta ämne, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet anfört.»

Stockholm 1950. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:413 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående forcering av vissa materielanskaffningar för försvaret m. m. jämte i ämnet väckta moti s. 1 i texten