Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1950 församlade revisorers särskilda berättelse angående tulloch skattefrihet för vissa varor i samband med proviantering av flottans fartyg.

1950-12-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1950:228, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1950 församlade revisorers särskilda berättelse angående tulloch skattefrihet för vissa varor i samband med proviantering av flottans fartyg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 228.

1

Nr 228.

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1950 församlade revisorers

särskilda berättelse angående tull- och skattefrihet

för vissa varor i samband med proviantering av

flottans fartyg.

(4:e avd.)

I särskild berättelse den 20 april 1950 ha riksdagens år 1950 församlade

revisorer upptagit till behandling frågan om tull- och skattefrihet för vissa

varor i samband med proviantering av flottans fartyg. Revisorerna ha därvid

uttalat sig för att en sådan begränsning av den nuvarande provianteringsrätten

för flottans fartyg genomföres, att här avsedda fartyg på utgående

resa, varunder utländsk hamn icke skall anlöpas, undantagas från

de förmåner i form av befrielse från å proviantutrustning belöpande skatt

och tull, vilka gälla för den utrikes fartygstrafiken i allmänhet vid utklarering

till vid utklareringstillfället uppgiven eller annan utländsk hamn.

Gods, som erfordras för proviantering och utrustning av fartyg i utrikes

trafik, har sedan gammalt beretts vissa speciella lättnader i tullhänseende.

Härom ha revisorerna i huvudsak lämnat följande redogörelse.

Skeppsproviant, som erfordras för besättning eller passagerare och som

medföres å från utrikes ort ankommande fartyg, åtnjuter sålunda tullfrihet,

så länge fartyget icke efter avslutad resa avgått i inrikestrafik. I fråga

om spritdrycker och vin gäller härvid att tullfriheten i regel icke må omfatta

större myckenhet än vad som å ort, där tullfriheten ifrågasättes, kan

av vederbörande försäljningsbolag i allmänhet utminuteras till där bosatt

person för tid svarande mot fartygets uppehåll å orten jämte färden till

nästa anloppsort under resan eller till öppen sjö.

För proviantering av fartyg finnes inrättad en särskild tullagerinstitution,

provianteringsfrilager. Från provianteringsfrilager må gods för proviantering

av fartyg utlämnas tullfritt bl. a. under villkor att fartyget utklarerats

till utrikes ort — direkt eller via en eller flera andra svenska hamnar ■—

eller ock befinner sig på resa mellan utrikes orter. Härvid skall i tillämpliga

delar gälla vad som föreskrives rörande utlämnande till fritt förfogande

av skeppsproviant å från utrikes ort ankommande fartyg. Från provianteringsfrilager

må sålunda utlämnas skattepliktiga varor av olika slag, såsom

spritdrycker, vin, exportöl, konfityrer in. in.

För tobaksvarornas del finnas inrättade de s. k. tobaksskattelagren, från

vilka kunna utlämnas obeskattade tobaksvaror bl. a. för proviantering av

fartyg.

I lliliang till riksdagens protokoll 1950. G sand. Nr 22X.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 228.

Såväl proviantcringsfrilager som tobaksskattelager betraktas i tullhänseende

såsom icke tillhörande det svenska tullområdet. Med hänsyn härtill

liksom till den indirekta beskattningens syfte att drabba konsumtionen inom

landet är gods, som från dylika lager utlämnas till proviantering av fartyg,

befriat icke blott från belöpande tullavgifter utan även från eljest utgående

indirekta skatter.

Från de bestämmelser, vilka i allmänhet gälla för utrikestrafikens bedrivande,

har i tullstadgan meddelats undantag för vissa statliga transportmedel.

I enlighet härmed ha bl. a. för svenskt krigsfartyg i kungörelsen 1928:

800 meddelats särskilda föreskrifter angående behandlingen i tullhänseende

av sådant fartyg. I avseende å krigsfartygs proviantering gäller sålunda bl. a.

följande.

Under förberedelse till eller under resa från eller till tullområdet må å

svenskt krigsfartyg icke tagas ombord spritdrycker annat än för vederbörande

mässars räkning samt vin eller exportöl annat än för fartygets eller

vederbörande mässars räkning, allt i enlighet med vad därom är särskilt

stadgat samt efter fartygschefens medgivande och till myckenhet, som av

honom bestämmes.

Under resa, som nyss sagts, må ej heller tobaksvara, som icke är försedd

med fastställd, genom tobaksmonopolets utövares försorg åsatt kontrollstämpel,

tagas ombord annat än efter fartygschefens medgivande och till myckenhet,

som av honom bestämmes.

Medgivande, som nyss sagts, må av fartygschefen icke lämnas i större

omfattning än

a) beträffande sådana spritdrycker, vin eller tobaksvaror, som utgöra

utrikes gods eller restitutionsgods: vad som kan beräknas bliva erforderligt

för tiden intill dess fartyget avslutar sin expedition, dock ej för längre tid

än till utgången av flottans övningsår, samt

b) beträffande exportöl: vad som kan beräknas bliva erforderligt för tiden

intill dess fartyget avslutar sin resa.

I fråga om spritdrycker skall vid beräkningen jämväl tagas hänsyn till de

bestämmelser, som här i riket äro gällande i avseende å begränsning av inköpsrätten

vid utminutering av sådana drycker.

Fartygschefen har att svara för att spritdrycker och vin, som med fartyget

införas till tullområdet och förtullas, icke ilandföras.

Rörande omfattningen av krigsfartygens proviantering av spritdrycker,

vin, exportöl, tobaksvaror samt vissa andra skattepliktiga varor ha revisorerna

lämnat närmare uppgifter (s. 6—9), till vilka utskottet får hänvisa.

Revisorerna ha vidare redogjort för fartygsbesök i utländska hamnar, vilka

besök — frånsett kryssaren Gotlands expeditioner — i regel varit mycket

kortvariga. I särskild tabellbilaga ha revisorerna därjämte för vissa flottans

fartyg sammanställt uppgifter å vid varje särskilt tillfälle under år 1949 utlämnad

skeppsproviant samt till densamma hänförlig tull och skatt.

Av sammanställningen framgår bl. a., att det sammanlagda beloppet av

tull och skatt å varor, vilka utlämnats som proviant till två fartyg med en

besättning å vartdera av 4 officerare, 6 underofficerare och 35 manskap, skulle

ha uppgått till i ena fallet 21 403 kronor samt i andra fallet till 33 547 kronor.

Motsvarande siffror för visst annat fartyg med en besättning av 2 under
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 228.

3

officerare och 9 manskap utgöra 6 2(51 kronor, medan beträffande ett fjärde

fartyg med en besättning av 1 officer, 1 underofficer och 7 manskap ifragavarande

belopp uppgår till 14 542 kronor.

Revisorerna ha härefter gjort följande allmänna uttalande.

För behandlingen i tullhänseende av flottans fartyg finnas meddelade

vissa särskilda bestämmelser, vilka i åtskilliga hänseenden innebära undantag

från den ordning, den utrikes fartygstrafiken i allmänhet är underkastad.

Bl. a. har ansvaret för den tullkontroll, som eljest åvilar tullverket, i

viss utsträckning överflyttats å vederbörande fartygschef. I enlighet härmed

må å svenskt krigsfartyg under förberedelse till eller under resa från eller

till tullområdet tagas ombord spritdrycker, vin och exportöl först efter fartygschefens

medgivande och till myckenhet, som av honom bestämmes. På

fartygschefen ankommer även att besluta om proviantering under dylik

resa av tobaksvaror, som ej äro försedda med vederbörlig kontrollstämpel.

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår, att den proviantering av

flottans fartyg, varom här är fråga — även med beaktande av att i vissa

fall fartyg under någon del av året haft att avlägga besök i främmande hamn

_ numera är av en högst betydande storleksordning. En av revisorerna

verkställd undersökning utvisar sålunda, att ombord å flottans fartyg under

år 1949 provianterats ca 14 400 liter spritdrycker, ca 7 000 liter vin

samt ca 40 200 liter exportöl, medan på motsvarande sätt utlämnade tobaksvaror

kunna uppskattas till ca 1 100 kg tobak och ca 5 800 000 stycken

cigarretter eller cigarrer. Härtill kommer en i vissa fall betydande proviantering

av åtskilliga skattepliktiga varor av annat slag, såsom konfityrer,

kaffe, konserver, käx, spelkort, in. in. Provianteringen bär omfattat

icke blott krigsfartyg i egentlig mening utan även andra marinens fartyg,

såsom bärgningsfartyg och isbrytarfartyg.

De nuvarande provianteringsmöjligheterna äro förenade med en skattefrihet

av betydande mått, varigenom flottans fartyg komma i åtnjutande

av här avsedda varuslag till priser, som väsentligt understiga de i allmänna

marknaden förekommande. Icke obetydliga skattebelopp belöpa sig nämligen

å de utförda varukvantiteterna. En överslagsberäkning ger sålunda

vid handen att de i ovannämnda fall til! sprit- och vinvarorna hänförliga

skatterna torde uppgå till inemot 220 000 kronor samt skatten för exportölet

till 27 400 kronor, medan tobaksskatten kan uppskattas till 754 700

kronor. Skatten å övriga varuslag torde belöpa sig till 54 500 kronor. I den

mån varorna äro av utländskt ursprung, innefattar provianteringsrätten

därjämte befrielse från belöpande tullavgifter, även om dessa i jämförelse

med skattebeloppen äro av underordnad betydelse. Sammanlagt kunna den

skatt och den tull, som belöpa sig å under år 1949 i här angiven ordning

verkställd proviantering av flottans fartyg, uppskattas til! ca 1 100 000

kronor.

I övervägande antalet här berörda fall ha fartygen icke utklarerats för

att anlöpa viss utrikes ort i egentlig mening. En viss tvekan synes råda

om med hänsyn till den grundläggande förutsättningen för skattefri utförsel,

nämligen all fartyget skall avgå till utrikes ort, provianteringsrätt skali

föreligga i fall, då fartyg utklarerar från svensk hamn i vanlig ordning och

lämnar svenskt territorium men icke anlöper någon utländsk hamn. Till

skillnad från vad som nu gäller för t. ex. handelsfartyg eller passagerarfartyg

i reguljär trafik, vilka vid utklareringcn enligt tullpasset angivas anlopa

viss avsedd bestämmelseort eller i varje fall visst främmande land,

anses emellertid med nuvarande tillämpning av bestämmelserna I lottans

fartyg uppfylla klareringsföreskrifterna i och med afl de lämna det svens
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 228.

ka tullområdet. Man all mgå på eu bedömning av riktigheten i eu sådan

tolkning torde man dock med visst fog kunna påstå, att de lättnader i lullnanseende,

som sedan gammalt medgivits i avseende å fartygs proviantei

mg och utrustning, knappast torde ha avsett fartygstrafik av här angiven

karaktar. Dessa lättnader torde nämligen ha betingats i första hand av internationella

hänsyn, särskilt önskvärdheten av att underlätta den egentliga

fraktfarten på utlandet liksom angelägenheten att vid försäljning av

proviant till fartyg icke försätta det egna landet i sämre läge än ett främmande

land.

Från en sådan utgångspunkt måste ifrågasättas, om icke flottans fartyg

kommit afl intaga eu privilegierad ställning, som knappast bör inrymmas

i pioviantenngsratten. Med hansyn härtill tala enligt revisorernas mening

oxeivagande skal för eu begränsning av de provianteringsförmåner, vilka

inedöivas flottans fartyg under övningar å internationella farvatten och

o\ei huvud vid färder, som med fartyget företagas utom svenskt tullområde,

utan att detsamma ar destinerat till eu utrikes ort. Skälen för eu begränsning

av förmånerna förefalla desto större som i dessa fall skattefriheten

uppenbarligen grundar sig enbart på tjänstgöringens speciella natur,

vilken i allmänhet torde förutsätta att övningar hållas utom territorialvattengransen.

Under angivna förhållanden synes det icke opåkallat, att

aal; berörd personal icke blott underkastas de begränsningar i avseende å

jätten till inköp och förbrukning av här avsedda varuslag, vilka gälla inom

:an utan även i fråga om de ekonomiska villkoren för sådana inköp

likstaNas med andra samhällsgrupper. Det må även framhållas, att under

s.j°fjanstgöring särskilda förmåner i form av sjötillägg och mässpenningar

tillkomma sjökommenderade beställningshavare, vilka förmåner äro avsedda

att utgöra kompensation bl. a. för de merkostnader, denna tjänstgöring

medför. Huruvida i andra länder motsvarande provianteringsförmåner gälla

för krigsfartyg, ha revisorerna saknat anledning att närmare undersöka.

Med hänsyn till det anförda vilja revisorerna uttala sig för att en sådan

begränsning av den nuvarande provianteringsrätten för flottans fartyg genomföres,

att här avsedda fartyg på utgående resa, varunder utländsk

hamn icke skall anlöpas, undantagas från de förmåner i form av befrielse

från å proviantutrustning belöpande skatt och tull, vilka gälla för den utrikes

fartygstrafiken i allmänhet vid utklarering till vid utldareringstillfället

uppgiven eller annan utländsk hamn. Såsom ovan framhållits ha revisorerna

under utredningsarbetet inhämtat, att generaltullstyrelsen i underdånig skrivelse

den 13 februari 1950 angående vissa åtgärder till motverkan av olovlig

införsel och olaga försäljning av tobaksvaror även föreslagit vissa begränsningar

i fråga om utförseln med krigsfartyg av obeskattade tobaksvaror,

varigenom dessa fartyg skulle medgivas proviantering av sådana varor

endast i samband med officiella besök i utlandet. Då emellertid, såsom den

lämnade redogörelsen utvisar, denna fråga är av betydelse för proviantering

även av vissa andra skattebelagda varor, vilja revisorerna uttala sig för att

en motsvarande begränsning med det snaraste kommer till stånd även i vad

gäller dessa varuslag.

Med hänsyn till angelägenheten av att här berörda spörsmål snarast

bringas till sin lösning ha revisorerna med stöd av § 6 första stycket av den

för revisorerna gällande instruktionen (1949: 358) ansett sig böra avgiva

särskild berättelse i ämnet.

Över revisorernas berättelse ha remissutlåtanden avgivits av chefen för

marinen samt av gencraltullstijrelsen, som bifogat särskilt yttrande av tulldirektionen

i Stockholm.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 228.

5

Chefen för marinen har framhållit, att inom vissa utländska mariner

tullfrihet regelmässigt gäller för bl. a. tobaksvaror och alkoholhaltiga drycker.

Om svenska örlogsfartyg fråntoges den gynnade ställning, som tillkom

vissa främmande krigsfartyg, skulle personalen svårligen låta sig övertyga

om det berättigade i eu sådan åtgärd. Därest emellertid bestämmelser motsvarande

dem, som nu ifrågasättas för örlogsfartyg, redan vore gällande för

besättningarna å fiskefartyg och handelsfartyg i inrikes trafik ansåge marinchefen

sig icke kunna motsätta sig, att desamma gjordes tillämpliga jämväl

beträffande örlogsfartyg.

Generaltullstyrelsen har sakligt sett funnit flera skäl tala för att här avsedda

proviantering bör förutsätta, att vederbörande fartyg verkligen anlöper

utländsk hamn under resan. Styrelsen har vidare erinrat därom, att styrelsen

i skrivelse till Ivungl. Maj :t den 13 februari 1950 hemställt om föreskrifter

i syfte bland annat att reglera provianteringen med obeskattade

tobaksvaror av fartyg i allmänhet på resa från svenskt territorialvatten. Den

av revisorerna föreslagna motsvarande begränsningen i provianteringsrätten

för svenskt krigsfartyg även i fråga om andra skattehelagda varuslag än

tobaksvaror har styrelsen ansett icke blott befogad utan även skäligen böra

genomföras i vad gäller rätten till proviantering av andra fartyg än svenska

krigsfartyg.

Utskottet. Av remissutlåtandena framgår, att generaltullstyrelsen helt anslutit

sig till de synpunkter som revisorerna anlagt på förevarande spörsmål.

Styrelsen har därför tillstyrkt den av revisorerna ifrågasatta begränsningen

av den nuvarande provianteringsrätten för svenskt krigsfartyg. Chefen för

marinen har för sin del förklarat, att han under vissa förutsättningar icke

kunde motsätta sig revisorernas förslag.

Enligt utskottets uppfattning måste de skäl revisorerna åberopat för en

ändring av gällande bestämmelser i ämnet anses vara väl grundade. Utskottet

vill i detta sammanhang särskilt fästa uppmärksamheten därpå, att

genom den tolkning som givits uttrycket utrikes ort vissa personalkategorier

ombord på flottans fartyg tillerkänts förmåner som icke synas sakligt motiverade.

I åtskilliga fall torde det sätt varpå dessa förmåner utnyttjats få

betecknas som missbruk. Det må därjämte framhållas, att statsverket på

grund av här berörda förhållanden kommit alt undandragas betydande inkomstbelopp,

vilka eljest skolat utgå i form av skatter och tullavgifter. Utskottet

finner sålunda starka skäl tala för revisorernas förslag, alt här avsedda

fartyg på utgående resa, varunder utländsk hamn icke skall anlöpas,

undantagas från den rätt till befrielse från å proviantutrustning belöpande

skatt och tull, vilken gäller för den utrikes fartygstrafiken i allmänhet vid

utklarcring till vid utklareringstillfället uppgiven eller annan utländsk hamn.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 228.

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, alt

Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder i av revisorerna angivet

syfte.

Stockholm den 5 december 1950.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sven Larsson, Karl Andersson, Gränebo,

Mannerskantz, Ohlon, Gustaf Karlsson, Leander, Gillström, Johan Eric

Ericson, Näsström, von Heland, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Alfred

Nilsson och Lundgren; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Bergström,

Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Svensson

i Ljungskile, Lindholm, Rubbestad, Ståhl, Åkerström, Kyling, Thapper,

Persson i Vinberg och Hjalmarson.

508196. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:414 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående forcering av vissa materielanskaffningar för försvaret m. m. jämte i ämnet väckta moti s. 1 i texten